Debattera:

Ämne:
DEBATT ETT: Religionskritik och yttrandefrihet

I mars 2009 antog FN:s rĂ„d för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter en resolution som fördömer kritik av religioner. Den antogs pĂ„ initiativ av en grupp muslimska lĂ€nder. I resolutionen stĂ„r bland annat: “Förtal av religioner Ă€r en allvarlig förolĂ€mpning som kan leda till minskad religionsfrihet och religiöst vĂ„ld.”
Humanisterna och tvÄhundra andra ideella organisationer har protesterat mot resolutionen, eftersom vi menar att den begrÀnsar yttrandefriheten.
Hur tycker du man ska förhÄlla sig till religionskritik? FÄr man kritisera religioner pÄ samma sÀtt som man kritiserar politiska ideologier?

  1. Kommentar:
    Kjell skriver:

    Beslutet i UNHRC Àr minst sagt orovÀckande! Ytterligare ett exempel pÄ att det demokratiska, sekulÀra samhÀllet knapras i kanten av krafter som tillsammans utgör ett hot mot den fria vÀrlden.

    Religiösa uppfattningar precis som andra ideologier och livsÄskÄdningar skall naturligtvis kunna ifrÄgasÀttas, vÀrderas, kritiseras och avfÀrdas.

  2. Kommentar:
    Emil Ernerfeldt skriver:

    FN:s resolution Àr en skam. Yttrandefrihet ska innefatta kritik av allt - utan kritik Àr yttrandefrihet meningslös. Man kan inte tysta mÀnniskor med motiveringen att det de sÀger förolÀmpar andra - om nÄgon blir förolÀmpad av det jag sÀger har de rÀtt till att kÀfta emot eller hÄlla för öronen. De ska inte ha rÀtt att tysta mig, inte om vi vill leva i en frisk demokrati (vilket vi inte gör, med tanke pÄ FRA vs lagen om anonymitetsskyddet av journalisters kÀllor). Om det vore sÄ lÀtt att fÄ tyst pÄ nÄgon genom att bara agera förolÀmpad och sÀga att det Àr ett hÄn mot sin religon, dÄ Àr det dags för oss att starta en religon som blir förolÀmpad varje gÄng nÄgon pÄstÄr att Àn osynlig varelse hör vad vi tÀnker.

    Religion Àr i bÀsta fall nÄgot onödigt och fÄnigt. I vÀrsta fall Àr det mord, könsstypning, barnvÄldtÀckt och censur, för att bara nÀmna tre saker.

  3. Kommentar:
    Joanna skriver:

    Man Àr inte helt anonym pÄ en sida dÀr det Àr obligatoriskt att uppge sin e-mailadress.
    Testet var fruktansvÀrt vinklat till Humanisternas fördel och gÀllande svaralternativen var det antingen svart eller vitt.
    Det Àr ett intressant Àmne som Àr viktigt att ta upp till diskussion, men dÄ ska det göras pÄ ett rÀttvist sÀtt.
    VÀrlden bestÄr inte av ateister och fundamentalister som skaparna av det hÀr testet verkar tro.

  4. Kommentar:
    Julle skriver:

    SjÀlvklart att man ska kritisera religioner, precis som man ska kritisera vetenskap, politik och ideologier. Om nÄgot Àr sant sÄ tÄl det all kritik.

  5. Kommentar:
    Mikael skriver:

    Jag tror man ju livet alltför enkelt för sig om man utgÄr frÄn att alla religioner och kulturer vill samma sak. I Sverige Àr det en sjÀlvklarhet att alla religioner, trosuppfattningar, kulturer och politiska uppfattningar ska tÄla att granskas, diskuteras och kritiseras.
    Det kan Àven en troende svensk-kyrklig tycka.

  6. Kommentar:
    Gunnar Lundh skriver:

    Joanna uppvisar det vanliga religiösa beteendet nÀr humanister kommer med en kritisk uppfattning - hon, och mÄnga andra, blir trampade pÄ tÄrna, upprörda, nÀr de fÄr möta en religionskritisk uppfattning.

    Det Àr nog dags att inse att tro pÄ andar, gudar och övernaturliga vÀsen tillhör sagoböckerna och att denna uppfattning breder ut sig allmer.

    Det Àr vÀldigt gott om indicier som Àr förödande för religiösa uppfattningar. Inte sÀllan sÀger man att det inte gÄr att bevisa icke-existens. DÀremot gÄr det alldeles utmÀrkt att bevisa existens sÄ om gudar finns, varsÄgod och kom med bevis!

    Indicium 1: INGEN frÄga, whatsoever, har stötts och blötts sÄ infernaliskt i mÀnsklighetens historia, som religion som livsuppfattning. Och INGEN har nÄgonsin lyckats prestera 1 mm bevis för att nÄgon religiös ande, gud, knytt, totempÄle eller vad du vill, har existerat.

    Indicium 2: 95% av alla mÀnniskor (nu Àr jag vÀldigt snÀll, det borde vara en högre siffra) antar den religion som gÀller i det samhÀlle man vÀxer upp. Har ingen aning om vem Joanna Àr men av namnet att döma sÄ Àr du svensk och uppenbarligen kristen. Varför inte muslim, hindu, taoist, buddist, sikh eller nÄn naturreligion? NÀ, för Àr man född i Mellerud (ikon), sÄ Àr man kristen. MYCKET starkt indicium för att religioner Àr kulturyttringar utan sanning.

    Jag kan komma med fler.

    Det gör jag inte. För det hjÀlper inte.

    Men ha det bra - hÀlsningar Gunnar L
    … som förbehĂ„ller sig rĂ€tten att yttra sina uppfattningar och dom Ă€r inte elaka, fruktansvĂ€rt vinklade eller osanna

  7. Kommentar:
    Emma Jacobsson, FM TK FörskollÀrare skriver:

    Jag har nu gjort hela testet som fastslog att jag Ă€r mycket religiös och fick frĂ„gan varför jag tycker att religiösa skall fĂ„ ha sĂ„ stort inflytande… Kanske nĂ„gra av de dĂ„liga svarsalternativen Ă€r orsak till detta pĂ„stĂ„ende, men jag mĂ„ste stĂ€lla mig frĂ„gande till det. Jag har inte alltid varit kristen. Men idag Ă€r jag sĂ„ tacksam att det finns kyrkor och tillgĂ„ng till Biblar i mitt land. Jag Ă€r sĂ„ glad att jag öppet fĂ„r bekĂ€nna min tro pĂ„ Jesus Kristus och fritt fĂ„r berĂ€tta om att han lever, att jag mött honom och att jag upplevt mirakler som hjĂ€lpt mig vidare i livet. Vi har en levande Gud och ni kunde byta “nog” till ett “kanske” och sedan lĂ„ta er fĂ„ dras till Gud. Det finns en Gud som vĂ€ntar ocksĂ„ pĂ„ er humanister! Jag vet att det finns fanatiska troende, men fanatiker Ă€r lika farliga oavsett vad de tror.

  8. Kommentar:
    Gustav skriver:

    Ett sÀrdeles idiotiskt test, skrivet av idioter och för idioter. BlÀ.

  9. Kommentar:
    Jakob skriver:

    Trots att jag ser mig sjÀlv som en ganska insatt mÀnniska visste jag inte att FN hade antagit den resolution som beskrivs. Dock Àr jag inte förvÄnad. Alla vÀrldens religioner har genom alla tider skyddat sig sjÀlva genom att pÄ olika sÀtt förbjuda diskussion och eftertanke utanför religionens ramar. KÀtteri Àr inget nytt begrepp. Personligen tycker jag resolutionen Àr vÀrdelös och den stÀrker mig i min tro att djupare religiösa mÀnniskor (dvs de som tror pÄ en gud enligt en nedskriven text, inte du som inte vill tro att livet bara slutar med döden utan ) helt enkelt saknar intellektet och styrkan som krÀvs för att leva livet utan fantasier.

  10. Kommentar:
    PÄl Jonsson skriver:

    Kjell skriver:
    “I vĂ€rsta fall Ă€r det mord, könsstypning, barnvĂ„ldtĂ€ckt och censur, för att bara nĂ€mna tre saker”

    *tre* :D

  11. Kommentar:
    Farman S skriver:

    “Religionens kĂ€rna… Ă€r vissa idĂ©er som vi kallar heliga eller nĂ„got liknande. Vad det betyder Ă€r: HĂ€r Ă€r ett ide eller ett begrepp som man inte fĂ„r sĂ€ga nĂ„got kritisk om. SĂ„ Ă€r det bara.” Varför fĂ„r man inte det?” “För att man bara inte fĂ„r.” Om nĂ„gon röstar pĂ„ ett parti som man sjĂ€lv inte gillar fĂ„r man diskutera det sĂ„ mycket man vill; alla har nĂ„got argument att komma med men ingen kĂ€nner sig krĂ€nkt av det. Om nĂ„gon tycker att skatterna bör höjas eller sĂ€nkas fĂ„r man dryfta det sĂ„ mycket han vill. Men om nĂ„gon sĂ€ger ” Jag fĂ„r inte röra vid en strömbrytare pĂ„ lördagar” dĂ„ svarar man “Det respekterar jag”

  12. Kommentar:
    Anders skriver:

    Äntligen!

  13. Kommentar:
    Rosmarie skriver:

    AlltsĂ„, att kritisera den enskilde personens tro ter ju sig lite lönlöst, det man bör kunna kritisera Ă€r de handlingar denna tro leder till. Om min tro fĂ„r mig att mörda folk sĂ„ mĂ„ste de handlingarna sĂ„klart kritiseras. KĂ€nde inte till det hĂ€r förbudet, det lĂ„ter minst sagt underligt. Klart att jag skulle bli upprörd om nĂ„gon talade illa om min religion, men dĂ„ skulle jag antingen ignorera eller ge svar pĂ„ tal, inte försöka förbjuda folk att uttrycka sig…

  14. Kommentar:
    Sara skriver:

    Joanna: Testet Àr sÄ vinklat att det Àr uppenbart att det inte utformats för att vara en djupgÄende analys utan snarare en plojgrej som vÀcker uppmÀrksamhet.
    PoÀngen med testet Àr att mÄnga mÀnniskor som har fördomar om Humanisterna eller helt enkelt inte kÀnner till dem ska inse att man faktiskt sympatiserar med vad de tycker och jobbar för.

  15. Kommentar:
    Markus skriver:

    Det hÀr testet var fundamentalistiskt och inskrÀnkt. Synen pÄ troende mÀnniskor bland humanisterna kÀnns orovÀckande rasistisk och dessutom Àr frÄgorna/pÄstÄendena svartvita. Jag hÄller med Joanna, vill man skapa ett test dÀr man mÄlar upp vÀrlden i en upplyst humanistsida och en medeltida inskrÀnkt förslavad religiös sida sÄ har man lyckats. Pinsamt och intolerant.

  16. Kommentar:
    Christer skriver:

    Johanna, pÄ vilket sÀtt tycker du att testet Àr vinklat?

  17. Kommentar:
    Emil skriver:

    Visst ska man kunna kritisera religioner. Men gÀllande testet, och kritik av resolutionen, sÄ tycker jag det Àr viktigt att inte utnÀmna islam som det stora hotet mot fri kritik. MÄnga religiösa grupper tillÄter en stor öppenhet, andra gör det inte. Det finns bÄde öppna och slutna grupper inom de stora religionerna. Det handlar om principfrÄgor, inte om trosinriktningar.

    I den hÀr typen av opinionsbildning finns det alltid en risk för att religionskritik drar Ät det frÀmlingsfientliga hÄllet. DÀrför skulle jag gÀrna se att viktiga principfrÄgor diskuteras pÄ ett teoretiskt plan för att minska risken för svartmÄlning av icke-kristna religioner.

  18. Kommentar:
    Humanist skriver:

    Att vara humanist Àr inte detsamma som att inte vara religiös. Jag Àr humanist, och jag Àr religiös. Att vara humanist Àr dels att tro pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, dels att tro pÄ mÀnniskan som kulturvarelse, och att konst och kulturell (inte minst litterÀr) bildning Àr bland det viktigaste i vÄr civilisation och det som kan rÀdda den i slutÀndan. Sedan kan man tro pÄ Gud eller inte. Motsatsen till humanist Àr snarast fascist.

    Jag tror, eller rÀttare sagt hoppas, pÄ Gud. Jag Àr inte emot homosexualitet och jag vill inte förbjuda abort. Jag har vÀnner av de flesta sexuella lÀggningar. Jag tror pÄ den moderna fysiken, biologin och evolutionslÀran. Jag har hög naturvetenskaplig utbildning. Jag tycker Gamla Testamentet till stora delar Àr fruktansvÀrt. Det Àr Ä andra sidan Äratal sedan jag öpnnade en Bibel senast. Jag dricker sprit och gör dumheter som alla andra. Jag vÄgar pÄstÄ att jag pÄ de flesta sÀtt Àr en fullt normal svensk. Och det Àr sÄ deprimerande att ideligen behöva lyssna pÄ folk som talar om religiösa mÀnniskor som intoleranta, korkade eller fördomsfulla. Vem Àr det egentligen som Àr fördomsfull?

    Religiösa mÀnniskor Àr inte konstiga. Icke-religiösa mÀnniskor Àr varken smartare eller mindre inskrÀnkta. Jag skulle kunna ta rÀtt mÄnga exempel frÄn min egen omgivning. Att överhuvudtaget generalisera om troende Àr att bunta ihop sÄ mÄnga helt olika mÀnniskor att det bara inte hÄller - Usama bin Laden med Göran Greider, Barack Obama med George Bush, Paolo Roberto med Madonna, min gammelmoster med Dogge Doggelito och Dalai Lama, Lukas Moodyson med brasilianska landslaget, Stadsmissionen med Inkvisitionen och Jonas Gardell med pÄven. Det Àr lika meningslöst som att generalisera om ateister och bunta ihop Stalin med min brorsa.

    SjĂ€lvklart mĂ„ste man fĂ„ kritisera religioner - en del religiösa samfund och regeringar stĂ€ller till med mycket elĂ€nde. FN-resolutionen Ă€r inte bra, det hĂ„ller jag med om. Samtidigt sĂ„ mĂ„ste man vara försiktig sĂ„ att man inte istĂ€llet Ă„stadkommer ett antireligiöst förtryck. Det fĂ„r inte bli sĂ„ att mĂ€nniskor Ă€r rĂ€dda för att “erkĂ€nna” att de Ă€r religiösa. TyvĂ€rr tror jag att vi redan Ă€r dĂ€r. Och jag tror dessutom, tyvĂ€rr, att det Ă€r sĂ„ som mĂ„nga ateister och “Humanister” vill ha det. Den dagen ingen lĂ€ngre vĂ„gar sĂ€ga att hon tror pĂ„ Gud, av rĂ€dsla för att uppfattas som ett freak, Ă€r religionen pĂ„ sĂ€tt och vis avskaffad. Men dĂ„ Ă€r samtidigt ocksĂ„ yttrandefriheten och demokratin avskaffad. Och dĂ„ har den sanna humanismen förlorat.

    Jag tycker att den hĂ€r sortens kampanjer Ă€r obehagliga eftersom de, avsiktligt eller oavsiktligt, verkar stigmatiserande och leder till ökad intolerans gentemot religiösa mĂ€nniskor. “Humanisterna” gör ansprĂ„k pĂ„ att verka för ett öppnare och mer vidsynt och tolerant samhĂ€lle, men resultatet blir det motsatta. “Humanisterna” slĂ„r inte ur nĂ„got underlĂ€ge. SamhĂ€llet Ă€r redan sekulĂ€rt, tack och lov. De religiösa Ă€r som ni konstaterar redan i minoritet i Sverige, och det finns ett vĂ€xande grupptryck mot dem.

    Att peka ut en minoritet som potentiellt skadlig Àr första steget mot att rÀttfÀrdiga förföljelse. Genom historien har det i olika samhÀllen skett mot judar, kommunister, borgare, svarta, zigenare, naturvetare, protestanter, intellektuella, o.s.v. Jag Àr rÀtt osugen pÄ att sjÀlv bli utsatt. TÀnk pÄ vad ni förmedlar.

  19. Kommentar:
    Dimitris skriver:

    Religion, precis sĂ„som all mytologi Ă€r intressant och rolig att lĂ€sa. Men! Eftersom den pĂ„verkar det sociala livet till och med mer Ă€n ren politik, sĂ„ ska den kritiseras lika starkt om det finns anledningar. Och enligt min bedömning, sĂ„ finns det flera sĂ„dana…

  20. Kommentar:
    Mikael skriver:

    Kampanjen “There’s Probably No God” drevs i Storbritannien för exakt ett Ă„r sedan, delvis under ledning av den kĂ€nde ateisten Richard Dawkins. Samarbetar Humanisterna med Richard Dawkins?

  21. Kommentar:
    Henke skriver:

    Intressant projekt det hÀr. Jag tycker verkligen ni ska fortsÀtta att kritisera allt vad religion heter. SjÀlv gillar jag Jesus, och jag tror inte han har nÄgra problem att ta kritik. Han brukar ha rÀtt bra svar pÄ det mesta faktiskt. SÄ gör en Àrlig kritisk granskning av honom, men se upp, för det kanske visar sig att han har rÀtt. Det Àr Ätminstone vad jag har upptÀckt.

    Sen hade i och för sig Ă€ven jag svĂ„rt att genomföra testet eftersom man ofta stĂ€lldes inför valet mellan “galningen - som tycker att alla som tror annorlunda Ă€n mig bör fördömas” och “ateisten - den som har rĂ€tt”.

    SjĂ€lv skulle jag kalla mig “kristen - inte det minsta bĂ€ttre Ă€n nĂ„gon annan, men trots det, förlĂ„ten”. SĂ„ det fanns inga passande alternativ för mig att klicka pĂ„.

  22. Kommentar:
    Johan skriver:

    Testet Àr vinklat. Kryssa in vilka traditioner som stÀmmer in pÄ dig. Jag fick en konfirmation frÄn humanisterna, vad kryssar jag dÄ? Jag firar jul med slÀkten, helt sekulÀrt (men mycket traditionellt) sÄ jag kryssar det med. Svaret? Trots att du sÀger att du inte Àr religiös sÄ följer du en massa religiösa seder.

    Alternativet “Ber ej men tror att Gud hör min bön” fanns ej. :P det alternativet ville jag kryssa i.

    Ytterligare:

    Vem pratar jag med i en kris situation?

    Antingen talar jag med nÄgon officiellt ledsagande person (religiös eller psykologisk), men pratar jag med en nÀrstÄende vÀn/familjemedlem sÄ Àr denna plötsligt icke-religiös. Jag snackar med mina vÀnner nÀr jag har problem. Vad vet jag om de Àr ateister eller ej?

    Ska religioner fÄ kritiseras?

    Antingen fĂ„r de inte kritiseras alls eller sĂ„ fĂ„r de kritiseras lika hĂ„rt som politik, etc. Jag personligen tycker det sistnĂ€mda, men det finns inget alternativ för “De fĂ„r kritiseras, men med respekt och omdöme”, vilket jag tror att flera andra skulle vĂ€lja.

    I abort frĂ„gan mĂ„ste man vĂ€lja mellan “SamhĂ€llet bör fördömma och bestraffa” och “SamhĂ€llet bör inte lĂ€gga sig i”. Inget mellanting, “SamhĂ€llet borde frĂ€mja ett samhĂ€lle utan aborter, och lagstiftningen borde reflektera detta”. Det finns en poĂ€ng att tvinga folk att göra extremval, men dĂ„ kommer ni fĂ„ kritik för att svaren Ă€r svart/vitt.

  23. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    FÖRMYNDARKRISTENDOMEN ÄR OFTA ICKE-FUNDAMENTALISTISK

    Joanna skriver:

    >VĂ€rlden bestĂ„r inte av ateister och fundamentalister …

    Förvisso inte. Men det Ă€r inte bra fundamentalismen som hotar mĂ€nksliga rĂ€ttigheter, Ă€ven om den Ă€r vĂ€rst. Förmyndarkristendomen Ă€r inte sĂ€llan icke-fundamentalistisk. MĂ„nga tror att om bara deras religion Ă€r nĂ„gorlunda vidsynt och tolerant sĂ„ har de “rĂ€tt” att pĂ„dyvla den andra. T ex i skolor och genom statlig radio och TV.

    Allt religiöst förmynderi inskrÀnker religionsfriheten, och diskriminerar icke troende mÀnniskor.

  24. Kommentar:
    Matilda skriver:

    Testet Ă€r vinklat. Det finns inga intelligenta frĂ„gor. Som troende kan man faktiskt tycka att Ă€ktenskapet Ă€r en gĂ„va frĂ„n gud utan att det innebĂ€r att vi tycker att nĂ„gon skall uteslutas. En gĂ„va Ă€r vĂ€l en gĂ„va till alla. Men det alternativet finns inte med… Allt Ă€r inte svart eller vitt. Testet hade varit intressant om det inte var sĂ„ fruktansvĂ€rt vinklat.

  25. Kommentar:
    Lelle skriver:

    Religion liksom mycket annat i livet skall respekteras av andra mÀnniskor, det finns alltsÄ ingen anlednning att bedriva kampanj mot religion elller andra livsÄskÄdningar eller personliga stÄndpunkter som respekterar FNs mÀnskliga rÀttigheter.

    Religioner skall dessutom som dom gjort genom Ärtusenden, kunna genomgÄ kristisk granskning, ifrÄgasÀttande och omvÀrderingar.. det Àr en del i tron att kunna och tillÄta nya synpunkter och Äsikter.

    Humanisterna i Sverige (vilka jag stödjer i princip, gör sig allt mer löjliga i sitt antikristliga och antireligiösa korstĂ„g och blir sjĂ€lva allt mer och kanske sĂ„ smĂ„ningom vĂ€rre Ă€n dom som ni kritiserar och ifrĂ„gasĂ€tter, ett fall pĂ„ eget grepp helt enkelt… tycker att dessa frĂ„gor och formen, val av diskussionsĂ€mnen och era aktiva medlemmars fundamentalistiska, agressiva och oförsoliga attityd tydligt visar pĂ„.

    Men som sagt jag stödjer Ă€ndĂ„ ert arbete i princip, men ni skulle behöva tĂ€nka över vad ni egentligen vill uppnĂ„ och hur ni skulle kunna bli mer humanistiska istĂ€llet för att gĂ„ den fundamentalistiska och mediakĂ„ta vĂ€gen….

  26. Kommentar:
    Rolle skriver:

    Varför stanna vid religioner? TĂ€nk pĂ„ alla de som vĂ€rnar om vĂ„r miljö och försöker skydda den för kommande generationer. SĂ„ varför inte: “Förtal av miljöpartister Ă€r en allvarlig förolĂ€mpning som kan leda till minskad möjlighet till överlevnad och vĂ„ld pĂ„ naturen.”
    SĂ„ för att vĂ€rna om mĂ€nniskan, förbjud kritik av densamme sĂ„ fĂ„r vi en snĂ€ll VĂ€rld, som i.o.f.s. sĂ€kert kommer att stagnera och utvecklas mycket sakta….
    OBS! Sarkasm ;-)

  27. Kommentar:
    Mats skriver:

    Alla Äsiktsinriktningar ska naturligtvis tÄla en kritisk granskning, sÄ Àven religionen. Man kan inte undanta religion frÄn insyn, eftersom man dÄ gynnar uppkomst av korrumption och terror. Efter att i tjugo Är bott i Jönköping kan jag dock konstatera att kritik mot kyrkan inte Àr accepterad överallt i samhÀllet. Om inte barnen vill vara i kyrkan pÄ skolavslutningen sÄ blir de automatiskt uteslutna frÄn den glada tillstÀllning som det innebÀr att sluta skolan.

  28. Kommentar:
    Johan Walan skriver:

    Naturligtvis Àr enkÀten pÄ flera stÀllen tillspetsad. Och visst kan man bli irriterad pÄ enkÀter, i princip, dÀr det bara ges svart/vittalternativ pÄ en företeelse som följer en grÄskala. Men samtidigt sÄ Àr den pÄ ett utmÀrkt sÀtt informativ, t ex vad gÀller abortlagstiftning och FN-beslut om (inskrÀnkningar i) rÀtten att kritisera religioner. Och enkÀten Àr debattstimulerande, det mÀrks ju pÄ kommentarerna hÀr.

    Och Mats kommentarer om skolavslutningar i Jönköping kÀnner jag bara alltför vÀl igen, samma problem finns i Linköping kan jag tala om.

  29. Kommentar:
    Johan Walan skriver:

    För övrigt var det ju ledsamt att igÄr kvÀll tvingas konstatera att Sverige nu kommer att representeras av en religiös fundamentalist i EU-parlamentet.

  30. Kommentar:
    Madeleine Hansson skriver:

    Testet Ă€r lite för enkelt. Utan att vara respektlös fĂ„r jag en kĂ€nsla av att det Ă€r Sturmark som Ă€r författaren… Jag fick resultatet att jag var “en klockren humanist”, och det förvĂ„nar mig inte, men lika bra hade jag nog passat in som existensialist eller bara ateist…
    Jag tycker att nÀr det gÀller religionskritik mÄste man se till varje situatuion/problem/hÀndelse. Om den ena sÀger si och den andra sÀger sÄ, undersöker man deras argument. Om man, pÄ ett intelligent sÀtt, benar ut tills det inte finns nÄgot mer att bena ut kommer ofta Àven religiösa fram till att dennes pÄstÄende inte hÄller sÀrskilt bra och faktiskt saknar grund. Att som enda argument och kÀlla referera till nedskrivna texter frÄn en gammal kvinnohatare som pÄstÄr sig ha uppfunnit jorden uppfattar inte jag som nÄgot argument överhuvudtaget. Om man dÀremot som religiös hÀvdar att t ex homosexualitet Àr fel men har argument förankrade i alla fall delvis utanför bibeln eller andra böcker sÄ Àr det förstÄs en helt annan sak.

  31. Kommentar:
    Martin skriver:

    Att vi överhuvudtaget debatterar huruvida man ska fÄ kritisera religioner Àr hÀpnadsvÀckande. Diskussion och kritik mÄste gÀlla alla delar av samhÀllet, annars kan vi lika gÀrna gÄ i kloster allihop. Inget Àr heligt. Inte heller sekulÀra livsÄskÄdningar.

    Kort om testet. Hittills saknar jag ytterligare nivĂ„er i frĂ„gorna. Dikotomin “Gud finns nog - Gud finns nog inte” Ă€r inte tillrĂ€cklig för att rymma alla mĂ€nniskors förestĂ€llningar om andra dimensioner eller eventuella paradis. Jag blev efter stor vĂ„nda tvingad att vĂ€lja “Gud finns nog”, vilket gjorde att jag direkt hamnade i skaran religiösa med alla frĂ„gor som hör dĂ€rtill. Ett tredje spĂ„r hade varit vĂ€lgörande.

    Senare i testet kommer pĂ„stĂ„endet att jag “verkar tveksam till religiösa friskolor”. Inget kunde vara mer fel. Jag Ă€r helt emot religiösa friskolor. Det kan hĂ€nda att jag rĂ„kade kryssa fel, men jag tror att det handlar om att jag anses tillhöra de gudstroende. Inte bra.

    Nu Àr testet klart. Jag definierades som agnostiker. Skönt. Hatar att bli stÀmplad som nÄgot annat.

    Jag kommer sannolikt att gĂ„ med i detta förbund, trots det skamfilade ryktet. Syftet Ă€r viktigare Ă€n eventuell ytfinish. Humanisterna Ă€r det minst dĂ„liga alternativet i vĂ€rlden. Om mitt medlemskap sedan leder till att jag stĂ€mplas som religionshatare, mĂ„ det vara hĂ€nt. Jag kommer dĂ€remot inte sitta tyst i medlemsbĂ€nken om jag anser att Sturmark eller andra gör nĂ„got korkat utspel. Det hĂ€nder nĂ€mligen…

    Men all heder Ät denna kampanj!
    Och Christer Sturmark…ibland…;)

  32. Kommentar:
    Olaf skriver:

    LÄter som om FN Àr en organisation som tappat bÄde sin funktion och trovÀrdighet. SÄ lÀnge den styrs av nÄgra fÄ stater med permanent vetorÀtt och minst en av dem Àr lite vÀl fanatiskt religös, sÄ förvÄnar detta stÀllningstagande mig inte.

    NÀ, utan en kritisk syn pÄ allt, sÄ kan man inte gynna utveckling och framsteg i praktiskt taget allt som görs och tros pÄ.

    HÄller Àven med Mats, om ni bara visste vilken kritik man rÄkar ut för nÀr man i frÄga sÀtter varför barnen mÄste tvingas till skolavslutning i kyrkan.

    SÄ tyvÀrr har vi nog en lÄng vÀg kvar till ett rÀttvist sekulÀrt och tolerant samhÀlle.

    FÄr mÀnniskor bara se allt de religösa krafter försöker tuta i oss, sÄ tror jag Àven att kritiken mot religonen ocksÄ kommer att vÀxa, fÄr de bara se att man kan leva sjyst och rÀttvist med varandra, sÄ kommer de ocksÄ kritisera religonen för dess stÀndig övertramp av mÀnskliga fri och rÀttigheter sÄ som yttrandefriheten dels gÀllande kritik.

  33. Kommentar:
    Madeleine Hansson skriver:

    Vill lĂ€gga till ang testet: Gunnar L - jag Ă€r stark ateist, och tycker Ă€ndĂ„ inte om testet. Joanna: Jag tycker inte att man kan pĂ„stĂ„ att testet Ă€r vinklat till HUMANISTERNAS fördel… snarare ger det en bild av dem som ointelligenta, alldeles för generaliserande och pĂ„ grĂ€nsen till fanatiska.

  34. Kommentar:
    C-B skriver:

    Till alla som gnÀller över testet: Detta Àr en ren propaganda sida för folk som inte tror pÄ gud, trevligt med öppen diskution, men fortfarande vilar de Äsikter skaparna har över hela sidan. Klart att dÄ testet Àr vinklat men det har inget med denna debatt att göra!

  35. Kommentar:
    Filip Björner skriver:

    Jag saknar ett debattĂ€mne om sjĂ€lva kampanjen hĂ€r. SjĂ€lva affischkampanjen Ă€r bra. Det Ă€r okej med det stiliserade budskapet “Gud finns nog inte” i kampanjen. DĂ€remot Ă€r det trĂ„kigt att alternativen “Gud finns inte” respektive “Gud finns” inte finns med bland de alternativ som man mĂ„ste kryssa för, för att ta sig hit. De tvĂ„ alternativ som finns Ă€r bĂ„da tvĂ„ agnostiska, inte vare sig ateistiska eller teistiska.

    Vi som Àr gudsförnekare finns, vi ocksÄ.

  36. Kommentar:
    Martin skriver:

    Fast Madeleine…jag vill nog mena att detta inte handlar om att bena ut argument eller vinna debatter. Att stödja Humanisterna eller deras idĂ©er handlar om att ta stĂ€llning mot en samhĂ€llstendens. Ibland mĂ„ste grova penslar fram för att kunna göra budskapet tydligt.

    Religiösa som grupp tycker oftare Àn ateister och agnostiker att homosexualitet Àr en sjukdom, att barn hör himmelriket till (med allt vad det innebÀr), att abort Àr mord, att evolutionslÀran Àr hÀdelse och att kvinnans plats Àr vid spisen. Detta gÄr att avlÀsa pÄ mÄnga delar av samhÀllskroppen.

    Nu rĂ„kar jag ocksĂ„ vara en person som tycker att Humanisterna borde engagera sig mer i frĂ„gor om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som flyktingpolitik, jĂ€mstĂ€lldhet, vĂ€rldens fattigdom och miljöproblemen. Samtidigt kan jag ha förstĂ„else för att det Ă€r lĂ€ttare att urskilja bilden om man bara vĂ€ljer kontrastrika fĂ€rger. Journalist som jag Ă€r…

  37. Kommentar:
    C-B skriver:

    Att kritisera religion borde vara helt okej, precis som att kritiera en politisk tro. BÄde handlar om en subjetivt tilltalande moral. DÀremot kÀnns det korkat att kritisera en religions moraliska frÄgor eftersom mÄnga Àr klara utifrÄn skrifterna. Anta att Gud existerar, i ett sÄdant fall skulle den moral som religionens skrifterförutsprÄkar vara universell. Den skulle inte gÄ att bestrida just eftersom att Gud har skapat mÀnniskan och dÄ satt upp regler.

    Är du troende kĂ€nns det ocksĂ„ konstigt att anpassa religionen till nutidens sekulariserade moral. I biblen stĂ„r det att Gud uppfattar en minut som 1000 Ă„r och 1000Ă„r som en minut. Detta skulle batyda att Gud stĂ„r utanför det mĂ€nskliga begrĂ€ppet tid och sĂ„ledes skulle veta hur samhĂ€llsutvecklingen skulle gĂ„. Om han gör detta vet han Ă€ven hur bibeln kommer att tolkas och vad som skall stĂ„ i den för att den skall gĂ€lla nu och för alltid. AlltsĂ„ kan vi inte anpassa den efter vĂ„r samtid eftersom att det Ă€r Guds ord, som Ă€r universella.

    SÄ att kritisera en troendes moral kÀnns krokat eftersom att denne tror pÄ Gud och de regler som följer detta, det Àr inget personen kan göra Ät. Guds lag Àr för en troende sann just pÄgrund av övertyglesen av Guds existens.

  38. Kommentar:
    Mia Hasser skriver:

    Kul med kampanj. Det bra arbete som Humanisterna gör, Àr sjukt viktigt, lÀtt att uppskatta och lyfta fram: Det viktiga arbetet för sekularisering. Det viktiga arbetet för mÀnskliga och individuella rÀttigheter. Arbetet för fri religionskritik. För könsneutrala Àktenskap. Osv.

    Det tokiga som Humanisterna alltid gör (och som Àven prÀglar testet) Àr att likstÀlla ordet Gud med religion.

    Det Àr förstÄeligt, för det gör gemene man ocksÄ.

    Men det riktiga vore att hĂ„lla sig till att kritiskt granska begreppet “religion”, inte begreppet “gud”.

    Gud Ă€r inte religion. Religion Ă€r de doktriner, lĂ€ror och sammankomster som den moderna (nĂ„ja) mĂ€nniskan BORDE ha skapat för att osjĂ€lviskt söka fördjupa och förstĂ„ sin andliga dimension; tron pĂ„ en kraft eller en kĂ€lla större Ă€n en sjĂ€lv - det som sĂ„ ofta, men lĂ„ngt ifrĂ„n alltid och i alla lĂ€nder och kulturer, kallats “Gud” eller gud.

    Men tyvÀrr, ju mer modern (som sagt, nÄja) mÀnniskan har blivit desto mer tveksamma hans/hennes motiv till sitt instiftande av religioner och samfund. Baksidan Àr inte svÄr att se: Krig, förtryck, maktmissbruk, fördömande, tortyr, frihetsberövande osv.

    Jag jĂ€mför hĂ€r religionerna med de betydligt Ă€ldre andliga ritualer och sammankomster som vi idag kan finna bl.a. i jordens mĂ„nga ursprungsbefolkningar, som var och Ă€r av ren och osjĂ€lvisk natur, en uppriktig anstrĂ€ngning att komma nĂ€ra ursprungskraften, kĂ€llan till allt liv. Vilket för övrigt till stor del Ă€r det som för mig Ă€r “gud”.

    För mig saknas svarsalternativ i flera av testets frÄgor:

    1. Gud finns nog inte/Gud finns nog. Inget av dem Àr mitt svar.

    5. (Om vad som sker efter döden.) Inget svarsalternativ stĂ€mmer för mig. Min personliga registrering eller medvetenhet av medvetandet kommer att upphöra sĂ„ fort min hjĂ€rna och kropp dör. Men medvetandet i sig, det fortsĂ€tter sĂ€kerligen att existera och precis som förut. Det Ă€r inte mitt personliga medvetande, det Ă€r ett enda stort Medvetande som inte berörs av min individuella födelse eller död. Vilket f.ö. Ă€r varför s k upplysta andliga mĂ€stare ofta hörts deklamera, “Jag kan inte dö”, “Never born, never died”.

    Jag Àger inte nÄgot individuellt medvetande. Men jag Àger en individuell medvetenhet, och upptÀcktsfÀrd, av och i Medvetandet. SÄ det hÀnder inte sÄ mycket nÀr den hÀr lilla rymddrÀkten och dess inneboende hjÀrna upphör att leva. It simply goes back to mother Earth.

    Kanske ville Humanisterna ha anvĂ€nt ordet “sjĂ€l” i sista svarsalternativet i stĂ€llet? Det blev i sĂ„ fall inget svarsalternativ för mig det heller.

    6. (Krissituationen.) Inget av alternativen dÀr heller. I en krissituation vÀnder jag mig till nÀra vÀnner, bÄde dem med gudsmedvetande (ordet gud dÄ anvÀnt helt fritt frÄn koppling till religion - vi skulle kunna kalla det för Medvetande-medvetande, men det blev ju ett knepigt ord!) och dem utan. Bara hjÀrtat finns pÄ rÀtta stÀllet, och jag kan fÄ stöd och rÄd.

    SÄ, frÄgan för mig Àr inte om gud eller Gud finns eller inte. Den frÄgan bÀr jag inte pÄ. FrÄgan Àr vad vi kan göra för ett humanistiskt samhÀlle.

    Jag sjÀlv Àr humanist fastÀn jag varesig Àr ateist, agnostiker, troende eller sökare.

    HÄller tummarna för kampanjen.

    http://www.metrobloggen.se/ienrymddrakt

  39. Kommentar:
    Albin skriver:

    Religion Àr vÀl en typ av politisk ideologi? Var gÄr grÀnsen mellan politik och religion annars?
    Vissa personer har en vÀldigt stark politisk övertygelse som jag helt klart tycker kvalar in som religion.
    Allt handlar vÀl om vad man tycker, vilka Äsikter man har.
    Religioner som folk har pÄverkar ju vÀldigt mycket i deras liv. I Sverige Àr ju kristdemokraterna ett politiskt parti.
    DÀrför tycker jag att det Àr sjÀlvklart att man ska fÄ kritisera religioner.

  40. Kommentar:
    Michael skriver:

    Detta test de var roligt och fyndigt.
    Om Àn bottnade i en del okunnighet sÄ tyckte jag att den var rolig och stÀmde ganska vÀl pÄ mig.
    Som till exempel ta ett stycke av en bön och presentera det som om detta Àr summan av en religionen vet jag inte om det Àr sÄ lyckat.

  41. Kommentar:
    Marie skriver:

    Jag gillade testet, sjÀlv Àr jag inte medlem varken i nÄgon religiös eller partipolitisk organisation, ej heller i Humanisterna, (Ànnu).

    Äntligen har jag hittat en debattsida som tar upp detta viktiga och aktuella Ă€mne;

    DEBATT ETT Religionskritik och yttrandefrihet
    Hur tycker du man ska förhÄlla sig till religionskritik? FÄr man kritisera religioner pÄ samma sÀtt som man kritiserar politiska ideologier?

    Jag tycker det Àr fruktansvÀrt att FN:s rÄd för mÀnskliga rÀttigheter i en resolution fördömer kritik av religioner. Jag tycker att mÀnniskor i Sverige bör upplysas om detta och att svenka politiker och EU-politiker aktivt framöver bör arbetar för yttrandefrihet pÄ alla omrÄden Àven ideologiska och teologiska.

    Skulle inte en namninsamling för denna typ av yttrandefrihet (och kanske mot resolutionen) vara en bra idé. Ett sÀtt för mig och andra icke partipolitiskt aktiva att stödja politiker i arbetet för bevarandet av yttrandefriheten.

    Jag undrar om vi skulle kunna komma med förslag pÄ en formulering för en sÄdan namninsamling hÀr pÄ debattforumet. Speciellt skulle jag bli glad om bl.a. Emma, Joanna, Markus, Johan, Matilda, Lelle, och andra som tyckte att testet var vinklat kunde hjÀlpa till med synpunkter pÄ formuleringen. En formulering som skall vara tydlig, lÀtt att förstÄ utan att framstÄ som inskrÀnkt eller humanist-fundamentalist-isk i religiösa mÀnniskors ögon. Det Àr ju oerhört viktigt att vi sÄ mÄnga som möjligt arbetar tillsammans för att försvara yttrandefriheten.

    Vad kan man skriva?

    “Jag vill uppmana Sveriges, EU:s och hela vĂ€rldens alla politiker att aktivt försvara yttrandefriheten inom alla omrĂ„den, Ă€ven ideologiska och teologiska. (Detta med alnledning av FN:S resolution nr….vilken skrĂ€mmer mig.)”

    Vad tycker ni?

  42. Kommentar:
    Martin skriver:

    Filip Björner…sluta för GUDS skull anvĂ€nda ordet “gudsförnekare” om din ateistiska instĂ€llning. Om du ateist tror du ju inte pĂ„ gud. Hur kan du dĂ„ förneka densamme?

    - Du Àr inte min son. Jag förnekar dig! sÀger pappan till sin existerande son. Det betyder ju inte att sonen faktiskt inte finns. Bara att pappan valt att intala sig det.

    SÄ sluta förneka gud. Strunta i detta fantasivÀsen helt och hÄllet och kalla dig nÄgot annat - ateist till exempel.

    I mitt medvetande existerar ingen gud - dÀremot en djupt rotad kÀnsla av att inget sker av en slump. Men det kan lika gÀrna ha med metafysiska naturlagar att göra! ;)

  43. Kommentar:
    Martin skriver:

    Marie…Ă€r du beredd pĂ„ att ocksĂ„ försvara pingspastor Åke Greens rĂ€tt att kalla homosexualitet en cancersvulst pĂ„ samhĂ€llskroppen? Att likstĂ€lla det med pedofili och zoofili?

  44. Kommentar:
    Inga Lövgren skriver:

    Det Àr synd att debatter av det hÀr slaget ofta blir svart/vita.
    Kan vi inte försöka vara lite mera positiva.
    Det Àr kul att leva - för det mesta i alla fall - Àven om man inte tror pÄ gudar, andar, Ànglar osv.
    Den andliga kĂ€nslan (”gudakĂ€nslan”) har vi nog alla inom oss, men vi vĂ€xer upp i olika samhĂ€llen som klistrar fast dessa kĂ€nslor vid olika gudsbilder.
    Jag hÄller med Anna frÄn Unga Humanister som skriver att den engelska
    kampanjen var roligare.
    Den lyder “Gud finns nog inte, sluta oroa dig, njut av livet”.
    Min melodi, som har hjÀlpt mig under de 74 Är som jag levt pÄ den hÀr jorden. Och dÄ har jag ÀndÄ Àgnat stor del Ät att tvÀtta bort de
    bilder som prackades pÄ mig som barn. Inte hemifrÄn men frÄn
    skolan.
    Ha det bra alla, bÄde gudstroende och andra troende. För troende
    Àr vi ju alla. Motsatsen till tro Àr vÀl vetskap/kunskap och det mesta hÀr i livet mÄste vi enbart tro pÄ. Mer eller mindre vÀlgrundat.
    Att tro pÄ gudar och andar framstÄr för mig inte som vÀlgrundat.
    Men att tro pÄ mÀnniskans kÀnsla för moral och förnuft, Egen inneboende överlevnadskraft och tro pÄ kÀrlek mellan oss individer. Jag skulle kunna rÀkna upp en massa livsbejakande saker som jag tror pÄ. Annars skulle jag inte orka leva.

  45. Kommentar:
    Johnny skriver:

    Testet kÀnns retoriskt och vinklat. Tror inte att humanisterna vinner sympatier genom att tro att man kan konvertera mÀnniskor genom ifrÄgasÀtta deras individuella tron.

  46. Kommentar:
    Marie skriver:

    Martin…
    Visst Àr det en intressant, viktig och komplicerad frÄga. Ofta mÄste man vÀl definiera olika begrepp, sen behövs ju ocksÄ en gradering av vad som Àr viktigare Àn annat.

    Barnflickan i Knutby TRODDE pÄ gud och trodde pÄ sin pastor och trodde att gud uppmanat henne att bevisa sin religiositet genoma att döda pastorns fru. Det var vad hon trodde pÄ. Att tro Àr tillÄtet, men vissa handlingar Àr förbjudna i Sverige, det visste hon ocksÄ, ÀndÄ valde hon att följa sin tro. Till exempel Àr det OLAGLIGT att mörda mÀnniskor. Vissa religiöst indoktrinerade mÀnniskor, som t.ex. barnflickan döms till rÀttspsykiatrisk vÄrd, andra som vissa hedersindoktrinerade fÀder döms till fÀngelse, nÀr de mördar i sin guds namn.

    I Sverige har vi SKOLPLIKT och en LÄROPLAN som pĂ„bjuder JÄMSTÄLLDHET och den gĂ€ller alla barn, oavsett vad deras förĂ€ldrar tror pĂ„.

    Vi har ÅSIKTSFRIHET sĂ„ pastor Åke Gren fĂ„r tro pĂ„ vad han vill och tycka vad han vill, men han skulle t.ex. inte, enligt lĂ€roplanen, fĂ„ vikariera som lĂ€rare om han i skolan stĂ„r och predikar att Jesus finns (observera tempus pĂ„ verbet) för barnen. DĂ€remot fĂ„r han berĂ€tta att kristna TROR detta.

    Pastor Åke Gren fĂ„r inte heller, enligt svenska lagar, FÖRTALA eller TRAKASSERA mĂ€nniskor eller UPPVIGLA mĂ€nniskor till HATBROTT, oavsett vad han tror och tycker. Att framför en stor folksamling kalla homosexuella (som grupp) för cancersvulst och likstĂ€lla homosexuella handlingar med pedofili etc. tycker jag Ă€r förtal och trakasseri och borde ha bedömts som olagligt av den svenska domstolen. Det Ă€r min Ă„sikt. Att jĂ€mföra med att en tidning skriver det pĂ„ första sidan.

    Kallar han, eller nÄgon annan, homosexuella för cancersvulst i ett mindre SAMTALSSAMMANHANG tycker jag det Àr ok, Àven om jag absolut inte hÄller med. Det Àr ocksÄ tillÄtet att vrida och vÀnda pÄ sprÄket, pÄ sina egna tankar, fundera pÄ sin egen sexualitet etc. SÄ att I EN DISKUSSION, eller ett samtal likstÀlla homosexualitet med pedofili eller zoofili Àr sjÀlvklart o.k. hÀnder det i ett skolsammanhang mÄst lÀrare och klasskamrater naturligtvis argumentera emot och förklara vad de olika orden innebÀr etc. att de inte alls Àr synonymer. MÄnga bÄde barn och vuxna Àr osÀkra pÄ vad mÄnga termer innebÀr, sÄ sjÀlvklart mÄste vi vÄga anvÀnda dessa ord och diskutera olika företeelser med varandra.

    DÀremot Àr det, enligt min mening, trakasseri om nÄgon kallar mig, eller nÄgon annan för hora eller pedofil. Att kalla en homosexuell mÀnniska för pedofil Àr i de allra flesta fall olagligt enligt min mening och har egentligen inte med yttrandefriheten att göra. Skulle nÄgon gÄ runt och kalla mig för jÀvla spanjor, mansgris, hora, bög, pedofil, skÄning etc. (osant vad gÀller mig)och hÀnvisa till yttrandefriheten skulle jag tala om det Àr trakasseri och att trakasseri inte kan försvaras vare sig med hÀnvisning till religionsfrihet eller yttrandefrihet.

    Hur tÀnker du?

  47. Kommentar:
    Laszlo Donat skriver:

    Jag Àr medlem i Humanisterna och mycket besviken! Att bara kategoriskt förneka gud Àr inte sÀrskild human! Gud Àr mÀnniskans skapelse, gud finns inom oss och styr oss! En god mÀnniska har en god gud, en ond mÀnniska har en ond gud.
    Kyrkor och religiösa samfund Àr företag med vinstintresse, det skall humanisterna belysa!
    LÀs gÀrna min Metroblogg:
    http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.3335009
    VĂ€nligen Laszlo

  48. Kommentar:
    Martin skriver:

    Marie…

    Jag Àr för en extrem form av yttrandefrihet. Jag ville bara peka pÄ den begrÀnsningarna av lagstiftningens praxis.

    Jag Ă€r ocksĂ„ vĂ€l bekant med hetslagstiftningen. Det jag Ă€r tveksam till Ă€r religionernas sĂ€rstĂ€llning i hetslagstiftningen. Åke Green blev friad i HD för att han yttrade sig i en predikan. DĂ€rför slapp han undan.

    Om en homosexuell skulle stĂ„ pĂ„ ett torg och pĂ„stĂ„ att Åke Green Ă€r Antikrist Ă€r risken stor att han/hon skulle bli Ă„talad och kanske ocksĂ„ fĂ€lld för hets mot folkgrupp. Detta Ă€r missförhĂ„llandet. Hetslagstiftningen definierar troende som en folkgrupp. Och eftersom Antikrist Ă€r bland det vĂ€rsta man kan kalla en pingstpastor borde det ligga nĂ€ra till hands för en pingstförsamling att anmĂ€la.

    Jag tror som sagt pÄ en nÀrmast total yttrandefrihet. DÀrför ska vi ocksÄ avskaffa lagen som kriminaliserar hets mot folkgrupp. I ljuset spricker trollen, heter det ju.

    Om en demokrati hela tiden mÄste utvidga begrÀnsningarna av yttrandefriheten för att skydda vissa grupper i samhÀllet, Àr demokratin i fara. Bara det faktum att vissa grupper behöver skydd mot hets, Àr ju allvarligt i sig. DÄ kanske vi mÄste titta pÄ hur samhÀllet ser ut och vilka vÀrderingar som lever dÀr. Belysa dem och informera mera. Detta Àr vÀgen, meningen och livet ;)

  49. Kommentar:
    Isak skriver:

    KĂ€ra humanister!

    Vilka Àr er mÄlgrupp? Har ni gjort nÄgon förundersökning innan kampanjen, sÄ att den Ätminstone kan ge nÄgon indikation om den nÄtt sitt syfte?

    Jag betvivlar att den pÄverkar religiösa mÀnniskor i den önskvÀrda riktningen.
    TÀnk om ni istÀllet anvÀnt er marknadsföringsbudget till att förbygga trafficking, ungdomsvÄld eller nÄgot annat riktigt problem. Eller om oroas över potentiell fundamentalism, förebygg denna pÄ ett mer konstruktivt sÀtt Àn detta.

  50. Kommentar:
    Laszlo Donat skriver:

    Ja just det jag skrev inget om Àmnet: Att förbjuda kritik av religionen! Delvis jag hÄller med, man fÄr vÀl inte förtala andra företag utan saklig grund och med det minska företagets vinst, driva företaget i konkurs. Skulle maffian sitta i FN skulle nog en förbud utfÀrdas mot att kritisera maffian.

    VĂ€nligen Laszlo

  51. Kommentar:
    Martin skriver:

    HÀr försvann alla tidigare inlÀgg. Trist.

  52. Kommentar:
    Kjell Sundberg skriver:

    Det var vÀl ingen resolution i generalförsamlingen.
    Jag har för mig att det handlar om en rekommendation av svagare slag, taget i nÄgot underorgan till FN.

    Hursomhelst Àr det pÄ sin plats att Àndra eller stryka paragrafen.
    Förtala Àr inte bra. Men vad som Àr förtal och vad som Àr legitim Äsikt Àr svÄrt att veta.
    Religionen ska inte skyddas, men man ska inte krÀnka enskilda individer som följer sin tro. DÀremot mÄste naturligtvis individers handlingar kunna kritiseras, oavsett vilken bas de har.

  53. Kommentar:
    Berit skriver:

    Trots att jag betecknar mig som humanist och icketroende, skeptiker eller vad man nu behöver ha för epitet sÄ tycker jag att testet var vÀl svartvitt, synd att det inte finns utrymme för en grÄzon för det skulle antagligen ge en intressantare bild av hur inkonsekventa och vacklande mÄnga Àr i sitt förhÄllande till en Gud. Fast jag utgÄr frÄn att det vÀl inte var syftet? Har dock mer bestÀmda invÀndningar mot att Gud betecknas som HAN, varför anamma denna gamla kliché? Jag tycker snarare att DEN vore adekvat, dÄ jag faktiskt uppfattar att vad folk talar om i olika andliga termer egentligen Àr nÄgonting som inte gÄr att könsbestÀmma.

    I övrigt sĂ„ anser jag att folk fĂ„r tro precis vad de vill och tillbe vad sjutton som helst sĂ„ lĂ€nge de inte krĂ€ver att jag skall ta sĂ€rskild hĂ€nsyn till dem av den anledningen. Frikoppla samhĂ€llet frĂ„n all religionsutövning, den hör inte hemma i skolor, pĂ„ arbeten eller i politik! Fast egentligen Ă€r det heller inte sĂ„ mycket fel pĂ„ sjĂ€lva budskapet som pĂ„ de potentater som har skaffat sig en maktplattform genom att krĂ€va tolkningsföretrĂ€de pĂ„ dessa gamla texter. Det Ă€r ocksĂ„ befĂ€ngt att hĂ€vda att tusenĂ„riga texter skall följas bokstavligt nĂ€r det passar vissa syften, medan fĂ„ “renlĂ€riga” krĂ€ver att fĂ„ leva utan elektricitet, fordon och andra moderna landvinningar, trots att ingen av de “heliga” skrifterna beskriver förhĂ„llningsregler angĂ„ende sĂ„dana. FullstĂ€ndigt vansinne att krĂ€va anpassning till samhĂ€llsregler och sagor frĂ„n forntiden. Om det funnes en Gud sĂ„ Ă€r jag övertygad om att den skulle ta sig för eventuell panna och stööööna över mĂ€nniskans allmĂ€nna sjĂ€lsliga litenhet!

  54. Kommentar:
    Sancho Panza skriver:

    Jag har inga problem med att gud betecknas som en “han” lika lite som andra sagofigurer som Don Quijote eller James Bond .Men till Ă€mnet: För mig Ă€r ytterandefrihet heligare Ă€n nĂ„gons tro pĂ„ sagoböcker. Och det borde det vara för FN ocksĂ„. Att inte fĂ„ kritisera religion Ă€r att inte fĂ„ skriva en kommentar i denna websida. Den dĂ€r organisationen som tror att jorden Ă€r platt Ă€r ju en av de mest utskrattade. TĂ€nk om FN skulle anta en resolution mot kritik av “platta-jordare?” DĂ„ skulle det bli förbjudet att publicera bilder pĂ„ vĂ„r runda planet eftersom “platt-jordarna” dĂ„ blir krĂ€nkta.

  55. Kommentar:
    Rutan skriver:

    Den kristendom (eller religion) som inte tÄl kritik Àr inte Àrlig. Den som Àr Àrlig, tÄl att andra ifrÄgasÀtter det man sÀger.

  56. Kommentar:
    Anders skriver:

    Vi som vÀxt upp med östblocket och kommunismen har pÄ nÀra hÄll sett hur förtryck av mÀnniskor krossar alla vÀrden. Ett totalitÀrt system förtrycker genom en begrÀnsad utbildning dÀr huvudinriktningen Àr det egna systemet. Förtrycket följs sedan upp dem inskrÀnkningar av information och utbildning, dÀrefter kommer förbud mot kritik och förlöjligande av det egna systemet.

    Resultatet av ett totalitÀrt system Àr ett angiverisamhÀlle som stangerar och som, efter stort lidande och otaliga offer, faller samman.

    Det finns fÄ olikheter mellan politiska förtryckarregimer och de organiserade religionernas försök att kontrollera vÄra tankar och liv.

    Om du inte vill kritisera din religion, sÄ gör inte det dÄ men ta inte bort min frihet att utvecklas.

  57. Kommentar:
    Wolter skriver:

    Antagandet att det finns en “gud” (vad man nu menar med det) gĂ„r tillbaka till tider dĂ„ mĂ€nniskor sĂ„g och upplevde naturfenomen mm som man inte kunde förklara och kĂ€nde behov av att hitta en förklaring till. Med dagens vetenskapliga kunskaper blir detta antagande alltmer lĂ„ngsökt.

    Det finns nog ocksĂ„ ett stort psykologiskt behov av att han nĂ„got stort och tryggt att ty sig till vilket förklarar mycket religiositet men inte gör det mera “sant”. Det Ă€r ur den sytpunkten intressant att lĂ€sa hur hotade mĂ„nga “privatreligiösa” kĂ€nner sig nĂ€r gudens existens ifrĂ„gasĂ€tts.

    Om man reser mycket blir det intressant att se jorden i ett utifrĂ„nperspektiv: massa “öar” av folk som har helt olika religiösa ideer och som oftast tycker att alla andra har helt fel…! Alla dessa grupper Ă€r minoriteter globalt.

    Men det finns ocksĂ„ intressanta skillnader - personligen finner jag de orientaliska religionerna mera sympatiska eftersom dom Ă€r toleranta. Dom har inte det “första budet” att man inte fĂ„r har “andra gudar jĂ€mte mig” vilket för mig Ă€r ett mycket otrevlig tes: “Om du inte tycker som jag sĂ„ har du fel!” - vilket Ă€r grunden till mycket intolerans och i förlĂ€ngningen till enorma mĂ€ngder krig och olyckor genom historien. Och med utifrĂ„nperpektivet blir det ju rent löjligt: dĂ€r gĂ„r dussintals religiösa grupper och tyckar alla tvĂ€rsĂ€kert att alla andra har fel…

  58. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    Förbud mot religionskritik strider mot Matt 12:31, Mark 3:28, Luk 12:10, dÀr Jesus förklarar att vi skall fÄ förlÄtelse för vad vi Àn sÀger. Det gÀller ord mot Gud, men inte ord mot de mÀnniskor, som gör goda gÀrningar.
    Detta Jesuord finns Àven i de gnostiska texterna, Tomasevangeliet logion 44, jfr logion 62, dÀr Jesus sjÀlv kallas hÀdelsernas man.
    Hela budskapet tycks gÄ ut pÄ, att det teologer sÀger ofta Àr sÄ fel, att deras ord mÄste mördas och förlöjligas. DÄ kan det vara effektivast, att anvÀnda deras egna vapen mot dem, citat ur Skrifterna.
    Ur humanistisk synvinkel kan det dock innebÀra, att man ger Jesus lillfingret, och har man tagit honom i bÄten, kanske man inte klarar av, att ro honom i land.

  59. Kommentar:
    Elna skriver:

    Jag tycker att det Àr viktigt att poÀngtera att förtal och kritik Àr tvÄ skilda saker. Att förtala en religion Àr att pÄstÄ att efterföljarna av densamma stÄr för nÄgonting som de faktiskt inte stÄr för. Att kritisera Àr t.ex. att inte hÄlla med om deras trosuppfattning. FN-resolutionen syftar pÄ förtal, inte kritik. Sluta förvrida sanningen!

  60. Kommentar:
    Peter Zier skriver:

    Naturligtvis sĂ„ ska alla fĂ„ lov att kitisera en religion om man sĂ„ vill! Yttrandefrihet och tryckfrihet Ă€r rĂ€ttigheter som vi inte per automatik har fĂ„tt. MĂ„nga mĂ€nniskor innan oss har kĂ€mpat hĂ„rt för dessa rĂ€ttigheter som numera, i Sverige, Ă€r grundlagsskyddade! I ett humanistiskt samhĂ€lle kommer min kritik mot en religion kanske att möta motstĂ„nd och i sĂ„ fall fĂ„r jag dĂ€refter vĂ€lja att behĂ„lla min Ă„sikt/kritik eller omĂ€rdera den. Är den för “vidrig” sĂ„ finns det ett rĂ€ttssystem som kan sĂ€tta stopp för min kritik. Det existerande rĂ€ttssystemet kan vi diskutera och Ă€ndra pĂ„ dock ska denna Ă€ndring inte ske pĂ„ grund av vad teologer sĂ€ger.

  61. Kommentar:
    Anna skriver:

    Det Àr skillnad pÄ att fÄ lov att kritisera och att fÄ förtala. Vad FN antog var en resolution mot förtal. Ett sÄdant förbud har vi enligt den svenska yttrandefriheten ocksÄ.
    Har ni problem med den med?

  62. Kommentar:
    T skriver:

    Skulle precis skriva vad Anna hÀr ovan redan hunnit kommentera. Kritik och Förtal Àr knappast samma sak.

  63. Kommentar:
    Kjell skriver:

    On 26 March 2009, the UNHRC adopted a resolution which said the defamation of religion was a violation of human rights. The non-binding resolution, proposed by Pakistan, received 23 votes in favor, 11 against, and 13 abstentions. (Wikipedia)

    defamation betyder förtal.

    Det problematiska Ă€r vĂ€l att det kommer till uttryck, att det skall behövas och att det kommer frĂ„n Pakistan. Är det nĂ„gon som kĂ€nner till ett motsvarande önskemĂ„l frĂ„n kristna medlemmar i rĂ„det?

  64. Kommentar:
    Roland Beijer skriver:

    Anna, det Àr i teorin skillnad mellan förtal och kritik. I praktiken Àr det dock lÀtt, sÀrskilt i tex en islamistisk diktatur som Iran eller Saudiarbien, att hÀvda att kritik Àr förtal.

    Det Àr nog tyvÀrr sÄ att den slags troende som lyckas hÄlla isÀr begreppen förtal och kritik dÄ det gÀller den egna religionen, stÄr knappast att finna i de lÀnder dÀr en religion totaldominerar framför andra religioner och dÀr ateister, sekularister och demokrati knappast tillÄts existera.
    Religionen fungerar dÄ snarare som en slags osund nationalism med chauvinistiska drag. En identitetsbooster som anvÀnds för att definiera fienden och den andre, dÄ diverse imamer, prÀster, diktatorer och annat slödder skall befÀsta sina stÀllningar. Varje kritik mot en sÄdan religion, uppfattas som en kritik mot folksjÀlen och rent av den egna identiteten.

    DÀrför kan man ocksÄ komma pÄ nÄgot sÄ absurt som att en religion öht skulle kunna krÀnkas, oavsett det sker genom förtal eller kritik.

  65. Kommentar:
    Roland Beijer skriver:

    Elna, samma gÀller för dig som för Anna - skillnaden mellan förtal och kritik Àr helt akademisk i vissa lÀnder.

    Du begÄr dessutom ett medvetet eller omedvetet debattrick dÄ du skriver:

    “Att förtala en religion Ă€r att pĂ„stĂ„ att efterföljarna av densamma stĂ„r för nĂ„gonting som de faktiskt inte stĂ„r för.”

    Att förtala en religion, Àr att förtala en religion (om det nu vore möjligt att förtala ett abstrakt idékomplex, vilket det naturligtvis inte Àr!).
    Att förtala en mÀnniska, Àr att förtala en mÀnniska.

    Jmf
    1. “Kommunism Ă€r dumt”
    2. “Börje Ă€r kommunist”
    3. “Börje Ă€r dum”

    Vilken av de tre pÄstÄendena skulle eventuellt kunna betraktas som förtal av mÀnniska?

    PÄ sin höjd kan Börje förklara för mig varför min uppfattning om att kommunism Àr dumt, Àr felaktig. Dock kan jag ÀndÄ framhÀrda att kommunism Àr dumt!. Kanske Börjes argument inte Àr sÀrskilt övertygande för mig?

    Om jag dĂ€remot vĂ€ljer att bortse frĂ„n rena fakta som visar att min uppfattning om kommunism inte hĂ„ller, kan Börje utan att skĂ€mmas kalla mig för dum. Och det skall han ha rĂ€tt till enligt min uppfattning, först krĂ€nkt vinner inte i min vĂ€rld…

  66. Kommentar:
    Anna skriver:

    Roland. Jag tycker du förenklar.
    Förenklar grunderna för yttrandefriheten som vilar pÄ grunden som hÀvdar allas rÀtt att uttrycka sin Äsikt men inte om det Àr Àgnat att utpeka nÄgon till skada för den.
    Det finns skÀl till att det inte bara Àr den utpekade som ska ha rÀtt att bestÀmma nÀr man ska anses vara förtalad utan en oberoende domstol. Det vore orimligt annars.
    Motsatsen, att man utan risk för pÄföljd kan uttrycka vad man vill oavsett syfte, Àr lika orimlig.
    Bara för att vissa diktaturer har en stark koppling till religion kan man inte dra slutsats att all religionsutövning kommer missbruka deklarationen.
    BÄda saker Àr vÀl lika illa, förtal eller missbruk av en deklaration?

  67. Kommentar:
    Linda skriver:

    Jag undrar ocksĂ„ - hur avgör man egentligen vad som Ă€r kritik och vad som Ă€r förtal? Och varför var FN tvungen att anta en ny resolution - att hetsa mot olika grupper Ă€r vĂ€l redan förbjudet? Det Ă€r skillnad pĂ„ att kritisera t ex islam och att skriva i en tidning: “alla muslimer Ă€r smutsiga”

    SjĂ€lvklart Ă€r det skillnad pĂ„ kritik och förtal. Men inte tror heller jag att det var verkligt förtal, eller hets mot folkgrupp eller dylikt, som de som stod bakom resolutionen syftade pĂ„… Snarare all kritik som de inte gillar eller som DE anser vara oskĂ€lig… Vilket Ă€r nĂ„got helt annat.

  68. Kommentar:
    Elna skriver:

    Roland, jag hÄller helt med, Börje fÄr gÀrna kalla dig dum =).

    Absolut, den dÀr resolutionen kan fÄ hemskt knepiga konsekvenser och det Àr inte pÄ nÄgot vis den jag föresprÄkar i mitt inlÀgg. Jag gillar yttrandefriheten minst lika mycket som du verkar gilla den.

    Vad jag vill understryka Àr bara hur oerhört vinklade frÄgorna i detta testet Àr och att de smÄ faktarutorna som kommer upp dÄ och dÄ relateras till frÄgorna pÄ ett mycket tvivelaktigt vis.

  69. Kommentar:
    Rebecca Hybbinette skriver:

    “Problemet” med kritik Ă€r ju att det kan sĂ€gas sĂ„dant jag inte har tĂ€nkt pĂ„, sĂ„dant jag inte har klarat ut eller bearbetat sjĂ€lv, sĂ„dant jag vĂ€grar acceptera. Det kan kĂ€nnas, jag blir förolĂ€mpad, sĂ„rad kanske fly förbannad… Jag Ă€r inte van vid att ta emot kritik, jag Ă€r van vid att andra gör som jag, eller som jag sĂ€ger och att dĂ„ höra dem som sĂ€tter sig emot, kan leda till en fullkomlig katastrof för mig. Jag Ă€r van vid att om nĂ„gon har yttrat det “outtalade” sĂ„ finns det ett sjĂ€lvklart straff för detta. Jo faktiskt, det finns mĂ€nniskor som gĂ€rna vill tumma pĂ„ yttrandefriheten för nĂ„got “större”, för att inte krĂ€nka religiösa kĂ€nslor. Det finns ingen seriös religionskritiker som vill krĂ€nka religiösa kĂ€nslor hos nĂ„gon, men den som avgör vem som Ă€r krĂ€nkt, Ă€r ju den som pĂ„stĂ„r det. Betyder det att varje mĂ€nniska som sĂ€ger sig vara krĂ€nkt av nĂ„gon annans synpunkt, har rĂ€tt att sĂ€tta dagordningen? Kan det inte tĂ€nkas av nĂ„gon att en religionskritiker kan kĂ€nna sig krĂ€nkt av smutskastning och misstĂ€nkliggöranden av att dennes frĂ€msta avsikt Ă€r att sĂ„ra mĂ€nniskor? Att de mer sĂ€llan hĂ€vdar att de krĂ€nks, kanske har att göra med att de vet att i ett öppet och demokratiskt samhĂ€lle, fĂ„r man tĂ„la granskning och ifrĂ„gasĂ€ttande.

  70. Kommentar:
    Joel skriver:

    - Oerhört klumpigt och primitivt “debattforum” för att vara 2009.
    - VÀldigt svartvitt i frÄgestÀllningarna.
    - Obefintlig flashoptimering.

    SnÀlla, gör om och gör rÀtt. Den hÀr sidan förtjÀnar att finnas.

    /J

  71. Kommentar:
    Svante Nevéus skriver:

    Man ska absolut fÄ kritisera religioner pÄ samma sÀtt som man fÄr kritisera politiska ideologier. Men man möter större motstÄnd nÀr man kritiserar religioner, Àven om man vÀger varje ord pÄ guldvÄg, speciellt om man sÀger nÄgonting kritiskt om islam. Att kritisera en religion Àr inte att kritisera alla som Àr anhÀngare av religionen. NÀr det gÀller islam sÄ Àr mitt intryck snarare att muslimer i allmÀnhet Àr bÀttre Àn vad man skulle kunna förvÀnta sig nÀr vi nu vet vad koranen och mÄnga muslimska ledare sÀger. Koranen Àr en skrift med starkt stöd för vÄld. Man mÄste skilja pÄ muslimer och islam. Jag kÀnner inte alla muslimer, det gör ingen, jag tror inte att nÄgon kÀnner alla folkpartister eller vÀnsterpartister heller, men man har rÀtt att kritisera enskilda politiska partier för det. Om man sakligt och lugnt skulle kritisera t.ex. moderaterna sÄ skulle vi inte ha sympati med en moderat som skulle sÀga sig vara sÄrad och krÀnkt av att man kritiserar dennes ideologi.

  72. Kommentar:
    Henke skriver:

    Vem vÀljer ut vilka kommentarer som visas hÀr i forumet, och vilka som plockas bort?

  73. Kommentar:
    moderator1 skriver:

    Hej Henke!

    Vi Àr ett gÀng moderatorer som kontinuerligt gÄr igenom alla nya kommentarer för att se till sÄ att inga inlÀgg bryter mot svensk lag. Alla Äsikter Àr givetvis vÀlkomna i debatten, men vi moderatorer ser till att sÄdant som hets mot folkgrupp, personangrepp, uppvigling, förtal etc. inte förekommer. Vi förbehÄller oss ocksÄ rÀtten att ta bort inlÀgg som Àr vÀldigt lÄnga eller osammanhÀngande.

    BÀsta hÀlsningar,
    Red.

  74. Kommentar:
    Bengt skriver:

    Man skall alltid visa respekt för andra. En mÀnniskas tro Àr för mÄnga det viktigaste nÀst sjÀlva livet. Att nÄgon ifrÄgasÀtter den, kritiserar den kan kÀnnas fruktansvÀrt. Att jag har yttrandefrihet innebÀr inte att jag har rÀtt att skymfa nÄgon annan. Man slÄr inte den som ligger, man förlöjligar inte den svagare. Den som Àr sÄ svag att han/hon mÄste tro pÄ en Gud för att kunna leva - den behandlar man inte illa.

  75. Kommentar:
    moderator4 skriver:

    Forumet stÀnger för natten. Ni Àr vÀlkomna att lÀmna Era bidrag, men de publiceras först i morgon.

  76. Kommentar:
    Humanistfacist skriver:

    ni talar om yttrandefrihet och tar bort kritiska kommentarer. vilket skÀmt!

  77. Kommentar:
    Marie skriver:

    Muhammed lÀr ha gift sig med en mycket ung flicka. Ett dÄtida sÀtt att sörja för hennes försörjning hÀvdar vissa. Med vÄr, svenska, syn pÄ saker och ting, idag, lÄter det som pedofili. Förtalar jag religionen islam om jag hÀvdar att Mohammed var pedofil tycker ni? Eller Àr jag bara kritisk mot den höga status profeten Muhammed har inom Islam.

  78. Kommentar:
    openess skriver:

    Jag tycker det finns en tydlig skillnad mellan att kritisera och att diskutera religon, som religiös mÄste man vara beredd pÄ att fÄ sin tro ifrÄgasatt. Jag tror att om man inte sjÀlv kan ifrÄgasÀtta sin tro dÄ handlar det inte sÄ mycket om tro som om blind övertygelse, och blind övertygelse leder ofta till saker man egentligen inte vill. SjÀlva ifrÄgasÀttandet fyller den funktionen att man tvingas fundera kring det rimliga i ett stÀllningstagande. Om man sedan finner det rimligt att tro och leva enligt de religiösa regler man satt upp för sigsjÀlv, dÄ Àr det bara bra.

    Att dĂ€remot kritisera nĂ„gon annans religion och avfĂ€rda alla svar man fĂ„r med “du förstĂ„r inte för du kan inte se utanför din egen livsvĂ€rld” tror jag Ă€r lika farligt, för det visar ocksĂ„ pĂ„ en blind övertygelse. Det viktiga att komma ihĂ„g Ă€r att om religiositet ska kunna finnas vid sidan om icke-religiositet sĂ„ mĂ„ste man vara tvungen att ifrĂ„gasĂ€tta sin egen icke-religiositet lika mycket som man krĂ€ver av andra att ifrĂ„gasĂ€tta sin religiositet

  79. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    INGEN RELIGION HAR KUNNAT VISA ATT DESS GUDAR VERKLIGEN EXISTERAR

    Openness skriver:

    >om religiositet ska kunna finnas vid sidan om icke-religiositet sÄ mÄste man vara tvungen att ifrÄgasÀtta sin egen icke-religiositet lika mycket som man krÀver av andra att ifrÄgasÀtta sin religiositet.

    Det kan man sÀga. I Humanisterna Àr vi ocksÄ beredda att överge vÄr icke-religiositet, om de religiösa kan förete belÀgg för att deras religion verkligen Àr sann, och att dess gudar verkligen finns.

    Åtminstone hittills har de dock misslyckats med att göra detta. DĂ€rför menar vi att icke-religiositet Ă€r rimligare Ă€n religiositet.

  80. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    RELIGIONERNAS FÖRETRÄDARE SKYMFAR STÄNDIGT ICKE TROENDE MÄNNISKOR!

    Bengt skriver:

    >Att jag har yttrandefrihet innebÀr inte att jag har rÀtt att skymfa nÄgon annan.

    Gudar och profeter har man faktiskt rÀtt att skymfa, Àven om deras anhÀngare tar illa upp. De skymfar ocksÄ, liksom mÄnga prÀster och imamer, sjÀlva icke troende och annorlunda troende mÀnniskor pÄ ett ofta hÄrresande sÀtt. Vi framstÀlls som dÄliga mÀnniskor, syndare och förtappade, och vi pÄstÄs förtjÀna att drabbas av eviga kval i helvetet!

    Givetvis har vi rÀtt att försvara oss mot dessa befÀngda anklagelser, och att avfÀrda dem som det förtal de Àr!

    >Man slÄr inte den som ligger, man förlöjligar inte den svagare. Den som Àr sÄ svag att han/hon mÄste tro pÄ en Gud för att kunna leva - den behandlar man inte illa.

    MÄnga religiösa, och framför allt religiösa ledare, Àr faktiskt mÀnniskor med makt. Deras propaganda nÄr oemotsagd Ànda ut i statstelevisionen och i skolorna. Skatteverket driver in deras medlemsavgifter, vi vanliga medborgare tvingas vara med och betala deras gudstjÀnster och religiösa kampanjer. PÄven Àr en av vÀrldens stora makthavare, och flera islamistiska stater styrs av mullor med diktatorisk makt. En del av dem stÀmplar kritik av Koranen som brottslig hÀdelse.

    Det behövs dÀrför mer religionskritik och inte mindre!

  81. Kommentar:
    CPC skriver:

    Lars Torstensson

    PĂ„ 1300-talet hade ingen kunnat bevisa att solen var i centrum av solsystemet, utan alla “visste” att jorden var centrum. Detta trodde man tills Kopernikus, bevisade motsatsen och brĂ€ndes pĂ„ bĂ„l för kĂ€tteri.
    “FrĂ„nvaro av bevis Ă€r inte bevis av frĂ„nvaro”

    Sedan kĂ€nner jag personligen att det Ă€r ganska konstigt att kritisera de etiska och moraliska linjer en religion faststĂ€ller. Detta just för att för de som tror pĂ„ Gud understĂ€ller sig en Universell etik som Ă€r absolut. Det gĂ„r inte att ifrĂ„gasĂ€tta just eftersom att Gud stĂ„r över oss. SĂ„ i nĂ€rvaro av gud existerar en absolut moral. Detta gĂ„r inte att bestrida. Och i frĂ„nvaro av Gud finns det inget som Ă€r objektivt absolut, utan allt Ă€r subjektiva uppfattningar. Som Nietzsche och Dostojevskij uttryckte sig “existerar inte Gud, Ă€r allt tillĂ„tet”

  82. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    EN RAD RELIGIÖSA OCH VÄRLDSLIGA LEDARE VILLE SÄTTA YTTRANDEFRIHETEN UR SPEL OCH TYSTA SALMAN RUSHDIE

    NĂ„gra som verkligen sparkade pĂ„ en som lĂ„g var de religiösa och vĂ€rldsliga ledare som angrep Salman Rushdie, efter den fatwa med mordhot som ayatolla Khomeini utfĂ€rdat mot honom, sedan han skrivit Satansverserna. Ärkebiskopen av Canterbury krĂ€vde förbud mot denna bok, och han fick medhĂ„ll bĂ„de av pĂ„ven och av överrabbinen i Israel. En rad vĂ€rldsliga ledare “beklagade” bokens utgivning.

    Den humanistiska rörelsen stod dÀremot modigt upp till Rushdies och yttrandefrihetens försvar!

    Och liknande strider mellan religiösa censurstrÀvanden och yttrandefrihet Äterkommer som vi har sett dÄ och dÄ.

  83. Kommentar:
    CPC skriver:

    Lars Torstensson

    Rushdies bok va inte kritik utan förkastning och om man fÄr uttrycka sig sÄ, en hÀdelse. Jag har förövrigt lÀst boken och tycker den var vÀldig intressant. Men med bakgrund av den kunskap om koranen jag har, Àven om det inte Àr mycket, var det inte svÄrt att förstÄ att det kunde uppfattas stötande mot de som tror pÄ Allah och Mohammed.

    Kritik och krÀnkning Àr inte samma sak. Sedan kan jag hÄlla med om att det finns extremister inom alla grenar av allt, och att detta sÀllan Àr bra, men att dra alla över den kammen Àr inte rÀtt det heller.

  84. Kommentar:
    CPC skriver:

    Men jag Äterkommer till frÄgan om att det Àr korkat att kritisera en religion, du kan kritisera olika personer och dessas handlingar, men inte den övergripande moralen i en religion eftersom för de troende Àr denna moral absolut.

  85. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    HUMANISTERNA UTGÅR FRÅN MÄNNISKANS BÄSTA, INTE FRÅN INBILLADE GUDARS ÖNSKEMÅL

    CPC.

    Det Ă€r ju riktigt att “frĂ„nvaro av bevis inte Ă€r bevis för frĂ„nvaro”. Men vi brukar sĂ€ga i Humanisterna att vi bara tror pĂ„ sĂ„dant som det finns goda skĂ€l att tro pĂ„. Man kan inte heller bevisa att tomtar, troll och Ă€lvor inte finns. Men det Ă€r knappast skĂ€l nog att tro pĂ„ dem.

    Allt i en religiös etik behöver inte vara dÄligt. Men som humanist tror jag inte pÄ nÄgon gud, och inte heller pÄ nÄgon absolut, gudomlig moral. TvÀrtom betraktar jag en sÄdan som riskfylld, eftersom den ofta alstrar fanatism och intolerans. Det följer av att den inte fÄr ifrÄgasÀttas. Se bara pÄ alla religionsförföljelser genom historien, och allt religiöst förmynderi vi ser idag!

    Som humanist förordar jag i stÀllet, inte att allt ska vara tillÄtet, utan en etik som utgÄr frÄn vad som Àr bra för mÀnniskan. Inte frÄn inbillade gudars önskemÄl!

  86. Kommentar:
    CPC skriver:

    Lars Torstensson

    Hur mÄnga procent av alla religiösa i vÀrlden tror du Àr fanatiska?

    Att etiken Àr dÄlig kontra bra Àr ENBART din subejktiva Äsikt. Att tro pÄ nÄtt som de finns goda sjÀl för, okej, tror du pÄ Big Bang-teorin? vad finns det för bevis mer Àn kvantfysiska teorier och spekulationer? Vad jag menar Àr varför skulle det du kallar moral vara mer rÀtt Àn vad nÄgon annan anser? Men att kritisera en religion gÄr som sagt fortfarande inte för att OM vi lÄtsas OM Gud existerar Àr den moralen den enda rÀtta och gÄr inte att ifrÄgasÀtta. Den enda logiska slutsatsen blir just att du inte kan ifrÄgasÀtta en religion, utan du kan ifrÄgasÀtta handlingarna som utförs av religiösa. Det Àr en stor skillnad.

  87. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    CPC.

    Jag vÄgar inte ange nÄgon procentsats för vÀrldens fanatiska religiösa. Men vi har sett rÀtt mÄnga skrÀmmande yttringar av religiös fanatism pÄ senare tid.

    Bevisen för Big Bang-teorin överlÄter jag Ät experterna att reda ut.

    Visst Àr etiska vÀrderingar subjektiva. Jag Àr vÀl medveten om att inte alla har en humanistisk etik.

    Om Gud existerar, och i allt Àr god och rÀttvis, sÄ gÀller det givetvis Àven den etik han/hon stÄr för. Men om han/hon inte existerar blir lÀget ett annat. LikasÄ om han/hon existerar men Àr ond och orÀttvis, eller har begrÀnsade maktbefogenheter.

    Jag tror att vÀrlden skulle se mycket annorlunda ut, om det fanns en allsmÀktigt gud, som i allt var god och rÀttvis.

  88. Kommentar:
    CPC skriver:

    “Jag vĂ„gar inte ange nĂ„gon procentsats för vĂ€rldens fanatiska religiösa. Men vi har sett rĂ€tt mĂ„nga skrĂ€mmande yttringar av religiös fanatism pĂ„ senare tid”

    Hört uttrycket “Bad news, is good news”? att du uppmĂ€rksammat de, kan det bero pĂ„ medias rapportering, eller kanske en motreaktion pĂ„ USAs pappa-roll under ledning av G.W.B? sedan kan jag sĂ€ga att det Ă€r fĂ„ som Ă€r sĂ„ fanatiska det Ă€r inte mer Ă€n nĂ„gra procent. Och av 498 terrordĂ„d i europa mellan 05-06 stod religiösa grupper för ca 0,2% av dessa, det vill sĂ€ga 1… kan detta sĂ€ga nĂ„tt om vinklad media? eller kanske att för dessa dĂ„d aressterades 706 personer 257 var islamister, kan ju inte va medial propaganda…

    Jag frĂ„gade inte om bevis för Big-Bang teorin, utan om du tror pĂ„ den…

    “Men om han/hon inte existerar blir lĂ€get ett annat. LikasĂ„ om han/hon existerar men Ă€r ond och orĂ€ttvis(…) Jag tror att vĂ€rlden skulle se mycket annorlunda ut, om det fanns en allsmĂ€ktigt gud, som i allt var god och rĂ€ttvis.”

    Ännu en gĂ„ng kommer din sena bild av etik in i bilden… Det du tycker Ă€r rĂ€tt och gott, kan för nĂ„n annan vara ont och orĂ€ttvist. AlltsĂ„ kan du inte uttala dig om Gud Ă€r ond och orĂ€ttvis, för om han existerar Ă€r han alltid God eftersom det Ă€r den etiken som gĂ€ller eftersom den ÄR absolut, om gud existerar. Sen kan du tycka va du vill…

  89. Kommentar:
    Johannes skriver:

    Hörde talas om detta lÄngt innan de gick igenom och jag tycker det Àr helt fel, ideologier skall kritiseras och granskas och pÄ samma sak religioner!

    Det var muslimska lÀnder som drog igenom det och sjÀlvfallet sÄ, granskar man islam sÄ fÄr man snabbt upp mycket skit om den religionen.

  90. Kommentar:
    CPC skriver:

    Va för skit, oliktÀnkande? eller bara nÄtt som inte passar in i det mönster du ser vÀrlden genom? Kan det vara sÄ att de bara har ett annat synsÀtt, och som jag försöker fÄ er att förstÄ, eftersom jag Àr agnostiker, att OM gud finns kan man inte ifrÄgasÀtta etiken i en religion, men man kan ifrÄgasÀtta handlandet av religiösa. En religion Àr en tro pÄ en absolut överhet, vilket man mÄste inse innan man kan kritisera den. Man kan kritisera en politisk ideologi eftersom den bygger pÄ en subjektiv ÄskÄdning av vÀrlden, likadant med en livsfilosofi. Men INTE en religion eftersom den inte bygger pÄ nÄgot subjektivt.

  91. Kommentar:
    DNME skriver:

    Religiösa förestÀllningar har antagligen spelat en viktig roll i den mÀnskliga evolutionen. Tittar man pÄ tidiga religiösa förestÀllningar ser man tydligt att de uppkommer i brist pÄ förstÄelse. NÀr man inte förstÄr varför det ibland blir misskörd eller varför blixten slÄr ner sÄ försöker man blidka en personifiering av fenomenet (fruktbarhet eller blixtar).

    I samtida religioner finns oftast en mer utvecklad form av mysticism, men den fyller fortfarande samma funktion. Religioner kan innehÄlla mÄnga viktiga sanningar, men de innehÄller Ànnu fler brister pÄ förstÄelse. Speciellt om de Àr flera tusen Är gamla och inte fÄr uppdateras.

    Det Àr fullkomligt oacceptabelt att skapa ett undantag till yttrandefriheten bara för att mÀnniskor med allvarliga vanförestÀllningar blir upprörda!

    Exempel:
    Det Ă€r INTE ok att sĂ€ga till t.ex. en kristen att han Ă€r en pantad lantis, men det ÄR ok att sĂ€ga att Jesus var det.

    Det Àr INTE ok att sÀga till t.ex. en muslim att Àr han muslim sÄ Àr han terrorist, men det Àr ok att sÀga att Islam Àr en villfarelse och att Muhammed bara var en vanlig mÀnniska med samma fel och brister som alla vi andra.

    Det Àr INTE ok att sÀga till t.ex. en jude att han pÄ grund av sin etnicitet Àr en lögnaktig ockrare, men det Àr ok att sÀga att man tycker att den judiska stamgudsmentalitet tydligt visar sig i deras förtryck av Palestinerna.

    Det Àr intressant att notera att de som blir upprörda nÀr deras religioner förlöjligas ALLTID Àr de som sjÀlva förlöjligar andra.

    Och CPC…att man inte skulle kunna kritisera den övergripande moralen i en religion hittar jag inte nĂ„gonstans pĂ„ kartan. Det Ă€r faktiskt OMORALISKT att basera sin moral pĂ„ religiösa föreskrifter! Sann moral kommer frĂ„n mĂ€nniskans egna moraliska övervĂ€ganden, inte frĂ„n att en överhet har dikterat det och hotat med tortyr eller liknande ifall man bryter mot de moraliska pĂ„buden.

  92. Kommentar:
    CPC skriver:

    Jag kan hÄll med dig att det Àr min subjektiva syn pÄ livet eftersom jag Àr existensialist. Jag tycker att det Àr rent ut sagt fegt att inte grunda sig en egen moral och etiska regler att förhÄlla sig till. MEN det Àr min subjektiva syn.

    Kan du definiera sann moral, det du talar om Àr en subjektiv moral som bygger pÄ en kultur och upplevelser under uppvÀxten. AlltsÄ allt annat Àn sann. OM Gud finns, ska vi kritisera en religion mÄste vi utgÄ frÄn guds existens, annars Àr det inte en religion vi kritiserar utan en livsfilosofi. Och om Gud finns har Àr det hans moral som gÀller dÄ han Àr vÄr existens moral redan utarbetad dÄ vÄr existens Àr frÄn honom och meningen med vÄrt liv Àr Àven den frÄn Gud.

  93. Kommentar:
    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons skriver:

    BESÖK: http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  94. Kommentar:
    CPC skriver:

    AlltsĂ„ kan man inte kritisera en religion, man kan kritisera hur den anvĂ€nds för att manipulera dĂ„ kritiserar vi anvĂ€ndaren, vi kan kritisera en religiös person utifrĂ„n texterna som han eller hon följer, men inte ut efter vĂ„r subjektiva moral. Detta just för att personen Ă€r övertygad om Guds existens. Vi kan kritisera personer och dess sĂ€tt att utöva det som stĂ„r skrivet. Men det Ă€r skillnad pĂ„ “lagligt - olagligt” “naturligt - onaturligt” “rĂ€tt - fel”

  95. Kommentar:
    FF skriver:

    Jag tycker alla ska fÄ kritiseras, religiösa eller inte, dock inte kritiseras för sin livssyn utan för sina handlingar.

  96. Kommentar:
    Thomas K. skriver:

    Jag gjorde testet och avvisar inte tanken pÄ en gud/gudinna i en mystik bemÀrkelse, eller tanken pÄ ett liv efter döden, men delade i övrigt humanisternas vÀrderingar. Min artikel i Dagens story om religion, esoterism och upplysning skulle vara intressant att höra synpunkter pÄ frÄn medlemmar i Humanisterna:

    http://www.dagensstory.se/page/355/357/893

    Min tes Àr att Dawkins kategoriska religionskritik Àr för svartvit i förhÄllande till verkligt existerande religion, samt att nya religiösa rörelser tenderar att acceptera, och t.o.m. driva pÄ, moderna vÀrderingar kring auktoritet, kön etc. Mvh, Thomas K.

  97. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    Flera debattörer missar hela tiden att gudar inte behövs i religionen. ÄndĂ„ har det pĂ„pekats i frĂ„ga om buddismen. Den hĂ„ller sig Ă€ndĂ„ med moral och konsekvenser för omoral.

  98. Kommentar:
    HARRIET BOUVIN skriver:

    Ska vi med samma argument undvika att kritisera mobbing och barnmisshandel, dĂ€rför att det i sig kan skapa vĂ„ld? Vad skickar det ut för signaler? “Jag svarar inte emot för jag Ă€r rĂ€dd för dig…”

  99. Kommentar:
    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons skriver:

    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  100. Kommentar:
    Eric skriver:

    FrÄgan om Gud existerar ellerinte Àr en filosofisk frÄga och inte en religiös frÄga.
    Evidensen för att Gud finns Àr starkare Àn att Gud inte skulle finnas.
    Om Gud nu existerar sÄ Àr det klart att Gud har inflytande pÄ samhÀllet eftersom han Àr Gud.

  101. Kommentar:
    Roland Persson skriver:

    Det Àr stor skillnad pÄ att kritisera och förtala. Förtalad vill ingen av oss bli utsatt för och det finns vÀl en logik i att Àven religösa grupper inte ska behöva utsÀttas för förtal. Detta Àr dock helt skilt frÄn att fÄ kritisera religösa grupper vilket helt sjÀlvklart mÄste vara tillÄtet, annars fÀr religösa grupper tolkningsföretrÀde till allt som de tror pÄ och kommunicerar. Och kan anvÀnda detta som maktmissbruk et c.

    Roland

  102. Kommentar:
    DNME skriver:

    CPC: SjÀlvklart Àr sann moral subjektiv! Den kan inte vara objektiv för det finns ingen objektiv moralisk verklighet. Det mesta vi upplever varje dag Àr subjektivt, inte bara i det att du som subjekt upplever det utan i sjÀlva upplevelsen. FÀrger Àr t.ex. helt abstrakta upplevelser för de finns inte i verkligheten sÄ som den Àr skilld frÄn oss, de skapas nÀr en viss frekvens stimulerar vÄra synnerver som skickar signaler in i en mörk skalle till en hjÀrna som i sig aldrig sett ljus (fÄr man hoppas). Det Àr sant ÀndÄ, processen Àr sann Àven om man inte objektivt kan sÀga att resultatet Àr det.

    Om jag inte kan ifrĂ„gasĂ€tta religion sĂ„ kan inte du ifrĂ„gasĂ€tta min övertygelse att tomten Ă€r riktig och kommer varje julafton till alla i vĂ€rlden. Helt Ă€rligt sĂ„ har jag bĂ€ttre bevis…jag sĂ„g honom nĂ€r jag var liten =)

    SkĂ€mt Ă„ sido, jag förstĂ„r din tankegĂ„ng…och jag Ă€r glad att du kan backa upp den med argument…men jag hĂ„ller inte med. Mest för att jag sjĂ€lv Ă€r enormt intresserad av att förstĂ„ hur allting hĂ€nger ihop. Vad Ă€r vĂ„ra medvetanden egentligen? Är de en biprodukt av evolutionen eller Ă€r det den stora evolutionĂ€ra segern? Jag talar givetvis om alla sorters medvetanden, mĂ€nniskor som djur. Jag lĂ€ste i en bok nyligen en vacker tanke: Universum skapar medvetanden för att kunna uppleva sig sjĂ€lv. Det finns sĂ„ mĂ„nga tankar som aldrig fĂ„r grogrund i oss för att religionen har haft patentet pĂ„ “andlighet” i tusentals Ă„r.

    Religion och fantasiförestĂ€llningar som inte fĂ„r ifrĂ„gasĂ€ttas stĂ„r i vĂ€gen för vĂ„r utveckling…

    Och förresten…se pĂ„ hur vĂ€rlden ser ut, hade Gud funnits hade jag gett honom en rejĂ€l örfil och skickat upp honom pĂ„ sitt rum.

  103. Kommentar:
    Nils skriver:

    Religion Ă€r inte roten till allt ont. Visst kan man anvĂ€nda ord som “förnuft” och “ansvar” men alla mĂ€nniskor kan inte omsĂ€tta sin strĂ€van efter godhet i de termerna. Är dĂ„ mĂ€nniskor som av naturen Ă€r mer religiösa Ă€n andra mindre vĂ€rda Ă€n “förnuftiga” mĂ€nniskor? Nej, naturligtvis inte!

    Vi kan inte begĂ€ra att en mycket stor andel av vĂ€rldens befolkning överger kulturella och religiösa sedvĂ€njor som inte lĂ€ngre passar i det vĂ€rldssamhĂ€lle vi försöker bygga upp. Men vi KAN och BÖR defenitivt krĂ€va att alla religioner och kulturer konformerar sig efter de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna.

    Det framtida vÀrldssamhÀllet bör bygga pÄ förstÄelse och ömsesidig respekt för olikheter, inte pÄ krav pÄ konformism och tvÄngsmodernisering.

    Gud kÀnner till allas förutsÀttningar. Gud vÀlsignar alla som menar vÀl i sitt hjÀrta och försöker att göra gott utifrÄn sina förutsÀttningar.

    Ett lyckligt liv tillönskas alla som tagit sig tid att lÀsa detta.

  104. Kommentar:
    DNME skriver:

    Eric: Visa mig ETT ENDA bevis pÄ att gud existerar! ETT ENDA! Alla s.k. bevis pÄ gudsexistensen Àr fantasifoster.

    Jag kan dÀremot ge dig ofantliga mÀngder bevis och indicier pÄ att vi mÀnniskor skapar oss förestÀllningar just sÄdana som moderna gudsförestÀllningar.

    Varje bevis som nĂ„gon lĂ€gger fram för “sin” gud gĂ„r att applicera pĂ„ ALLA andra, inklusive tomten!

    UrsĂ€kta mitt tonlĂ€ge, men jag blir sĂ„ irriterad pĂ„ hur troende mĂ€nniskor tror att nĂ„got blir sant bara för att man stĂ€ndigt upprepar det. Ett tydligt exempel Ă€r den s.k. bevisningen pĂ„ att Jesus har existerat som historisk person. Det finns inga sĂ„dana bevis, Ă€ndĂ„ kryllar det av falska pĂ„stĂ„enden pĂ„ det. Det finns texter som avslöjats som falska för flera hundra Ă„r sedan som fortfarande anvĂ€nds som historiska “bevis” (historieskrivaren Josephus texter Ă€r ett utmĂ€rkt exempel).

    UrsÀkta min okÀnsliga rakframhet, men gudstro Àr en barnsaga och det Àr dags att vÀxa upp!

  105. Kommentar:
    Roland Persson skriver:

    Tja ni slagskÀmpar ovan . .. Problemet i grunden Àr enl min mening att mÀnniskan av naturen har ett djÀvulskt behov av att tro, att tro pÄ nÄgot som leder dem och pÄ sÄ sÀtt skapar trygghet. Med detta som grund sÄ nyttjas detta av individer som skapar och förvaltar en religion - brÀnslet kommer tyvÀrr frÄn mÀnniskan som vill tro.

    Lösning, tja, det behövs ett starkt alternativ som Àr nÀrmre naturen. Sunt förnuft rÀcker tyvÀrr inte för att omvÀnda/avvÀnda. Det mÄste finnas ett alternativ som Àr av naturen gott och ger motsvarnade trygghet som religioner. Det Àr dags för paradigmskifte men vad ska det bestÄ av och hur ska det ledas för att inte ge samma negativa effekter som religionerna?

  106. Kommentar:
    Roland Beijer skriver:

    Anna, jag förstĂ„r Ă€rligt talat inte vad du menar. Jag tycker det framgĂ„r hyfsat tydligt att jag vĂ€nder mig mot att “förtal av religioner” skall vara ett brott, inte förtal av mĂ€nniskor.

    Du mÄste skilja pÄ sak och person. TyvÀrr har en del islamska stater och enkilda apologeter försökt utnyttja rasistargumentet dÄ det gÀller tystandet av kritik mot islam genom att sÀtta likhetstecken mellan religion och ras/etnicitet. Det Àr hÀr den obehagliga likheten med osund nationalism syns. Detta Àr befÀngt och fullstÀndigt oacceptabelt och leder endast till krig.

    Vi föds och dör som mÀnniskor. VÄra stÀllningstaganden dÀremellan, pÄtvingade eller frivilliga, Àr inte att betrakta som annat Àn just stÀllningstaganden.
    Man kan tex födas och fostras in i en judisk kultur. Att pÄstÄ att man föds som jude i begreppets hela kulturella betydelse Àr inget annat Àn en tro pÄ nÄgon slags dunkel rasmagi dÀr den judiska identiteten ligger kristallklart inprÀntad i generna. Det Àr egentligen en slags rasism.

    AlltsÄ, nÀr jag kritiserar religionen X, angriper jag INTE mÀnniskovÀrdet (det okrÀnkbara) hos den som rÄkar vara anhÀngare av X. DÀremot kan anhÀngaren anse att jag Àr en knöl som inte gillar den (religiösa) verklighetssyn som just han rÄkar omfamna, eller det öl han gillar, eller det fotbollslag han hÄller pÄ, eller det parti han röstar pÄ, eller den fÀrg han föredrar pÄ sina strumpor osv. Man mÄste lÀra sig leva med detta om man inte skall stÄ kvar pÄ ett barns mentala mognad hela livet.

  107. Kommentar:
    Roland Beijer skriver:

    Citat DNME:

    “SjĂ€lvklart Ă€r sann moral subjektiv! Den kan inte vara objektiv för det finns ingen objektiv moralisk verklighet.”

    SĂ€ger du ja…

  108. Kommentar:
    Christer Broden skriver:

    DNME!
    Det dÀr med Guds avbild fÄr vissa logiska konsekvenser. Akvariet Àr en avbild av havet. BÄde droppen och havet Àr vatten.
    Det finns flera pÄstÄenden att mÀnniskor Àr gudar, t.ex. Joh 10:34 och Ps.82. Finns vi? I sÄ fall finns gudar. Buddisterna klarar sig sedan utan ytterligare gudar. Vi klarar uppenbart av att skapa vÄra egna helveten. Behöver du nÄgot vÀrre, Àn det nyhetsredaktionerna rapporterar?

  109. Kommentar:
    Martin skriver:

    Nils:

    “Det framtida vĂ€rldssamhĂ€llet bör bygga pĂ„ förstĂ„else och ömsesidig respekt för olikheter, inte pĂ„ krav pĂ„ konformism och tvĂ„ngsmodernisering.”

    Fint att du tycker sÄ. Men din Gud hÄller inte med. SÄ hÀr sÀger Jesus om Toran/lagen.

    Matteus 5:18:

    ” 18. Ty sannerligen sĂ€ger jag eder: Intill dess himmel och jord
    förgÄs, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av
    lagen förgÄs, förrÀn det allt har fullbordats.
    19. DÀrför, den som upphÀver ett av de minsta bland dessa bud och
    lÀr mÀnniskorna sÄ, han skall rÀknas för en av de minsta i
    himmelriket; men den som hÄller dem och lÀr mÀnniskorna sÄ, han
    skall rÀknas för stor i himmelriket.
    20. Ty jag sÀger eder, att om eder rÀttfÀrdighet icke övergÄr de
    skriftlÀrdes och fariséernas, sÄ skolen I icke komma in i
    himmelriket.

    Hur ska man tolka det hÀr dÄ? Det tolkas nÀmligen olika. Vissa tolkar det som att Jesus skÀrper lagen. Andra tolkar det som att Jesus omtolkar lagen. Andra fattar ingenting men tycker ÀndÄ att det lÄter viktigt.

    Jag tillhör den senare gruppen eftersom jag inte Ă€r kristen. Problemet Ă€r att mĂ„nga kristna ser detta som ett bevis pĂ„ att GT har bĂ€ring Ă€n idag. Det innebĂ€r vĂ€ldigt mycket det…

    Denna bergspredikan var ocksÄ en av anledningarna till att GT togs med nÀr bibelns kanon beslutades pÄ ett kyrkomöte för lÀnge sedan. Man tolkade det som att det Jesus pratade om var centralt och viktigt.

    Nu kommer nya tolkningar. Som Nils till exempel. Verkar vara en vidsynt och öppen kristen. Men hur mycket kan man egentligen tolka om bibelns budskap utan att det gÄr förlorat?

    Tja, man mÄste ju hÀnga med i samhÀllet. Allt mÄste omvÀrderas. Moderniseras. Eller ska vi hÄlla kvar vid det gamla Nils?

    ;)

  110. Kommentar:
    Nils skriver:

    Martin: Jag Àr inte kristen. Tolka inte bibeln, titta pÄ dina religiösa medmÀnniskor och tÀnk sjÀlv istÀllet. Vi behöver inte tolka Jesus, Muhammed, Bhuddas eller nÄgon annans ord om vi förstÄr deras avsikter.

  111. Kommentar:
    Jolme skriver:

    Ja, det var ju begĂ„vade alternativ man fĂ„r i den hĂ€r s.k. “undersökningen”. Tendentiöst och okunnigt gjord skulle jag vilja hĂ€vda. T ex alternativen i frĂ„ga 15, att Gud skall fĂ„ styra en mĂ€nniskas liv eller om var och en sjĂ€lv skall ta ansvar för sitt liv. Jag ser inte motsĂ€ttningen i denna frĂ„gestĂ€llning. En kristen, och kanske annan religiös företrĂ€dare ocksĂ„, ser sĂ€kert att bĂ„da alternativen pĂ„ ett naturligt sĂ€tt kan förenas. Tron pĂ„ en Gud som vill mĂ€nniskans bĂ€sta Ă€r naturligt förenad med uppfattningen att mĂ€nniskan skall vara fri och ansvarstagande. Ganska sjĂ€lvklart!

  112. Kommentar:
    Ida skriver:

    Jag tycker att det Ă€r otroligt enkelspĂ„riga och ledande frĂ„gor i testet. Det Ă€r en vĂ€ldigt stor frĂ„ga som krĂ€ver mĂ„nga fler alternativ! En gud eller ingen gud? Fler ordval. Jag tycker mer om “typ av gudomlighet” om man ska vĂ€nda sig till alla religioner. Men jag vet inte, det kanske inte Ă€r det som Ă€r meningen?
    Jag tycker inte att man ska kritisera nĂ„gon annans tro. Inget Ă€r rĂ€tt och inget Ă€r fel vad vi vet. Men vissa “regler” inom vissa typer av religioner tĂ„l att diskuteras.

  113. Kommentar:
    Jearleee skriver:

    Om det nu skulle finnas en gud sÄ Àr han sÄvitt jag kan se den ultimate fascisten och han Àr inte sÀrskilt kÀrleksfull.
    Jag menar, vilken kÀrleksfull gud skulle lÄta Afrika svÀlta?
    Vilken KÀrleksfull gud skulle lÄta ofrÀlsta Aboriginer dö i tiotusentals Är innan den vite kristne europeiske mannen kom dit och omvÀnde och förtryckte dem?
    Vilken KÀrleksfull gud belönar den som inte Àr rÀttfÀrdig med rikedomar, tagna ur hÀnderna pÄ den som inte har mat för dagen, men aldrig gjort nÄgot fel?
    Jag tycker det Àr sÄ tydligt att iden med gud Àr sÄ fundamentalt idiotisk och att det Àr vansinne att staten ska betala pengar för att föra den vidare.

    Tack för mig

  114. Kommentar:
    Saul Mora skriver:

    Jag ska inte skriva nÄgot om religion, eller om man Àr ateist eller tror pÄ andra gudar eller liknande.
    Det enda som jag kan sÀga Àr att Jesus Kristus lever, Han finns överallt och Jesus har Àndrat mitt liv och min famlij.

    Lugnet, ron, freden, glÀdjen som jag har i mitt hjÀrta Àr tack bara Honom, ingen psykolog, psykiatriker, kurator, osv kan göra det som Han gör.

    Sök honom med tron och frÄn ditt hjÀrta, dÄ ska du förstÄ det som jag menar.

    Gud vÀlsigna dig!

  115. Kommentar:
    legi0n skriver:

    Eric har rÀtt i att frÄgan om Guds existens Àr filosofisk, men ojojoj vad han glider bort frÄn och med mening 2.

    Evidensen MOT att en gud (och speciellt den abrahamitiska! (dvs den som dyrkas i Kristen-och judendom plus islam)) existerar Àr ofantligt (för att inte sÀga löjligt) mycket större, detta bara för att inte nÀmna alla dilemman/problem och paradoxer som uppstÄr inom dem religionerna (Teodicé-problemet, den fria viljans problem, allvetandets paradox, det deterministiska problemet med flera).

    Jag Àr sjÀlv student inom Praktisk Filosofi vid Göteborgs Universitet, med personlig inriktning pÄ moral, etik och religion, och kan lugnt sÀga att evidensen MOT religion Àr betydligt tyngre Àn den för (om inte annat sÄ kan man ju frÄga sig varför det rÄder sÄdan stor brist pÄ religösa filosofer).

    SÄ Eric faller lite pÄ eget grepp kan tyckas; JA, religion Àr en filosofisk frÄga, men filosofin förkastar den till större del, dÄ den lider av sÄpass tunga problem som teori att den antagligen hade slutats diskutera och förkastats helt om den inte haft vÀrlden i ett sÄdant jÀrngrepp sÄ lÀnge som den har.

    //legi0n (Oh, och för eventuella Internet Tough Guys; Mitt personliga, dödliga Namn Àr Jim =)

  116. Kommentar:
    Stoffe skriver:

    Vad krÀvs för att nÄgot skulle klassas som en religion? Borde man inte kunna göra en motaktion och grunda ateismen som en religion. Och dÀrmed hÀvda att det Àr förbjudet att angripa eller kritisera teorin om att det inte finns nÄgon gud?

    http://ateisterna.blogspot.com/

  117. Kommentar:
    Elin skriver:

    TÀnk vad trÄkigt det skulle vara om samhÀllet bara bestod av mÀnniskor som inte tror eller som tror pÄ exakt likadant sÀtt. Vad lÄngtrÄkigt det skulle bli eftersom ingen skulle kunna komma med nÄgot nytt. Alla skulle redan hÄlla med dig i det du tror eller inte tror. Det skulle kanske bli lite enformigt i fikarummet eller vid matbordet. Om du t ex sa: sÄ hÀr tror eller inte tror jag sÄ skulle du fÄ till svar - Ja, sÄ tror eller inte tror vi med. Och eftersom du skulle tro eller inte tro precis som alla andra sÄ skulle du aldrig uppleva att nÄgon tror eller inte tror lite annorlunda Àn dig. I och med det skulle du kanske aldrig fÄ dig en funderare om varför du tror eller inte tror pÄ det sÀtt du gör. Detta skulle kanske i sin tur leda till att du fortsÀtter att tro eller inte tro i all framtid pÄ samma sÀtt som du alltid trott eller inte trott, oavsett om det Àr en sÀrkilt bra tro eller icke-tro.

    KÀra humanister, tack för att ni har gort ett sÄdant enkelt test. Eftersom ni sÄ fint delar upp mig och det svenska folket i en av era tvÄ enkla katogerier sÄ slipper jag ju tÀnka efter vad jag sjÀlv tycker, tror och tÀnker. Det blir ju sÄ mycket enklare nÀr ni sjÀlva bestÀmmer, eller hur?

  118. Kommentar:
    Filip skriver:

    Om gud Ă€r den högsta makten, hur kommer det sig att det Ă€r mĂ€nniskor som fördömer? Religon Ă€r en bas för förtryck som bör utrottas omgĂ„ende, för hur vet vi vad som Ă€r “Gud vilja”?

  119. Kommentar:
    Anna skriver:

    Men komigen, vad Àr det hÀr för test? Varför ska man vara ateist bara för att det finns en massa idioter som Àr religiösa?

    Alternativen i testen Ă€r dessutom fördomsfulla, jag vill inte att barn ska uppfostras i skolan att tro som sina förĂ€ldrar, det finns andra - legitima - skĂ€l för “religiösa” skolor. Bara för att man Ă€r troende blir man inte galen och vill tvinga andra att tro exakt som en sjĂ€lv. Det verkar dĂ€remot ni ha som ambition. Med hjĂ€lp av förnuftet kan man faktiskt komma fram till att Gud nog finns lika gĂ€rna som att hon/den/han inte finns.

    I testet fĂ„r jag resultatet “religiös med ett öppet sinne”, och en frĂ„ga om jag vill donera pengar till en organisation som fördömer mig, som bara i sina frĂ„gestĂ€llningar förutsĂ€tter att religiös=dum i huvudet. Nej tack.

    Ni skiljer inte pÄ religiös höger - folk som anvÀnder religion för maktansprÄk och religiös vÀnster - folk som vill ge mÀnniskor rÀtt till tro och andlighet, Àven om det gÄr emot deras egna uppfattningar.

  120. Kommentar:
    graziella rexroth skriver:

    jag sÀger barasom august strindberg det Àr synd om mÀnniskorna för mig finns gud men det Àr menningslöst att diskutera detta Àr man ogudaktig sÄ krÀnker man dom flesta reliogioner jag Àr starkt kristen och ja har upplevt ett mirakel men ja kan tÀnka mig att mÀÀniskor bara skrattr Ät det och skakar pÄ huvudet man har olika prÀster i olika kyrkor och sÄ uppfattar man bibeln olika feghet har funnits en del i sverige vare sig man tror eller inte sÄ fÄr alla en dom en vacker dag men gud tvingar sig aldrig pÄ nÄgon mÀnniska jag Àr sjÀlv ett mirakel ha det gott gud vÀlsigne er graziella

  121. Kommentar:
    Anna skriver:

    Stoffe: bra idé! Ateismen i den hÀr tappningen verkar helt klart kunna klassas som religion.

  122. Kommentar:
    Stoffe skriver:

    Anna: Jag fÄr kÀnslan av att du i ditt förra inlÀgg försöker pÄstÄ att Humanisterna har som mÄl att motbevisa existensen av gud. SÄ vitt jag vet sÄ har de inga sÄdana ambitioner.

    DÀremot sÄ menar Humanisterna att det inte spelar nÄgon roll ifall det finns en gud eller inte, och att ingen ska ha rÀtten att legitimera handlingar utifrÄn vad den personens heliga skrifter/gud sÀger.

    Generellt tycker jag att det Àr ett bra test. Testet i sig kan inte avgöra om man Àr ateist eller inte. DÀremot sÄ vÀcker det en debatt som jag tror Àr nyttig. En debatt som i slutÀndan fÄr mÀnniskor att inse att man inte behöver betala pengar till Svenska kyrkan eller kalla sig kristen bara för att förÀldrarna döpt mig eller för att jag har en god moral.

    http://ateisterna.blogspot.com/

  123. Kommentar:
    Matti SimilÀ skriver:

    Jag tycker det Ă€r förenklat att diskutera religioner som vilka Ă„sikter som helst. Religionerna har genom sina institutioner i högsta grad pĂ„verkat vĂ„ra moraliska förestĂ€llningar i Ă„rtusenden, pĂ„ gott och ont, vare sig vi gillar det eller ej. Även i dag försöker religionerna ge svar pĂ„ mĂ€nniskans existensiella frĂ„gor. Även om jag inte tror pĂ„ det, förstĂ„r jag mĂ€nniskors behov av att fĂ„ svar pĂ„ sĂ„dana frĂ„gor.

  124. Kommentar:
    Matti SimilÀ skriver:

    Yttrandefriheten har aldrig varit absolut nÄgonstans. Lagar mot förtal har alltid existerat. SjÀlv skulle jag aldrig sÀga till en religiös mÀnniska, kristen, jude, hindu, muslim eller buddist att jag sitter inne med sanningen och ljuset och att vederbörande Àr vilseledd!

  125. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Eric: Det finns inga bevis pÄ att nÄgon Gud existerar, men det finns heller inga bevis pÄ att Gud inte existerar. Problemet Àr bara det att avsaknaden pÄ bevis pÄ en icke-existens inte betyder nÄgonting, det finns nÀmligen heller inga bevis pÄ att den osynliga rosa enhörningen eller Bertrand Russells tekopp inte heller finns. Tills dess att riktiga, objektiva bevis pÄ att nÄgonting övermÀnskligt finns presenteras mÄste en rationell mÀnniska utgÄ frÄn det att en Gud inte finns.

    AngÄende diskussionen i stort sÄ skall sjÀlvklart religion kunna utsÀttas för precis samma kritik och granskning som allt annat. NÄgon immunitet skall inte finnas, detta Àr helt odemokratiskt, regelvidrigt och inte grundat i nÄgonting alls. Varför skulle religion vara undantaget all kritik?

  126. Kommentar:
    Cas De Arti skriver:

    Det Àr dags att sluta bevaka brist eller icke brist pÄ bevis.

  127. Kommentar:
    Cis De Arti skriver:

    VÀrför anses det vara relativt omoget och roligt om en mÀnniska tror pÄ spöken?, vÀrför skiljer sig gud sÄ mycket frÄn dem?

    Jag har spenderat en period frÄgandes religösa om de tror pÄ spöken. Svaret jag fÄr blir oftast nej. NÀr jag frÄgar vÀrför sÄ blir svaret oftast:

    “dĂ€rför att jag aldrig har sett ett spöke”

    NÀr jag sedan frÄgar om de har sett gud i skepnad, sÄ blir svaret tveksamt.

    NÀr jag sedan frÄgar vÀrför de tror pÄ gud. SÄ tappar de flesta mÀnniskor kontrollen, de gÄr in i en försvarsstÀllning, börjar bli aggressiva. LÄter det inte ganska roligt?

    //Cis De Arti

  128. Kommentar:
    Martin skriver:

    Nils:

    Vem förstÄr Jesus, Buddhas och Muhammeds avsikter?

    Du?

    DÄ Àr du alltsÄ gnostiker?

  129. Kommentar:
    Stig Olsson skriver:

    Det hÀr var ett av de mest vinklade test jag sett! SÄ hÀr kommer mitt eget lilla test:

    FrÄga 1: Tror du pÄ Gud? Ja eller Nej
    Svarlsalternativ: Ja, dÄ Àr du en god och fördomsfri mÀnniska. Nej, dÄ Àr du en dum och okunnig humanist som föresprÄkar att bara det dom sÀger Àr sant.

    FrÄga 2: Har du lÀst hela bibeln och förstÄtt den? Ja eller Nej
    Svarsalternativ: Ja, dÄ Àr du en god och fördomsfri mÀnniska. Nej, dÄ Àr du en dum och okunnig humanist som föresprÄkar att bara det dom sÀger Àr sant.

    FrÄga 3: Vet du om att det Àr Satan som av Gud givits makt att regera pÄ jorden?
    Svarsalternativ: Ja, dÄ Àr du en god och fördomsfri mÀnniska. Nej, dÄ Àr du en dum och okunnig humanist som föresprÄkar att bara det dom sÀger Àr sant.

    FrÄga 4:
    Inser du att genom tron pÄ Gud och efterstrÀvan att leva som han lÀr ocksÄ medför att du blir en bÀttre medmÀnniska?
    a, dÄ Àr du en god och fördomsfri mÀnniska. Nej, dÄ Àr du en dum och okunnig humanist som föresprÄkar att bara det dom sÀger Àr sant.

    OSV OSV…

    SÄ uppfattar jag er test, fast Ät motsatt hÄll.

    DĂ€remot förstĂ„r jag avsikten med testen, hoppas jag. För mig framstĂ„r det som att humanisterna hĂ€r vill provocera och fĂ„ igĂ„ng en debatt dĂ€r de tror sig sitta pĂ„ sanningen, eller sĂ„ Ă€r humanisterna sĂ„ hĂ€r korkade… Jag hoppas pĂ„ det första.

    Vill dock sÀga en sak om en av frÄgorna dÀr det i svarsalternativet stÄr att man fÄr KRITISERA religion men bör DISKUTERA politik.
    Varför ska man inte fÄ kritisera politik???

    En sÄn mening bevisar att testet Àr antingen medvetet provocerande eller andra alternativet, rent ut idiotiskt, okunnigt och barnsligt.

  130. Kommentar:
    Martin skriver:

    Stig O:

    Jag har en annan konspiratorisk idé:

    Jag tror att humanisterna har dragit igÄng den hÀr kampanjen för att vÀrva medlemmar. Det Àr ofta mÄlet med kampanjer. Om jag gör testet och kommer fram till att jag Àr ateist eller agnostiker, dÄ passar jag ju in i förbundet och borde dÀrför bli medlem.

    Eller lÄter det galet?

  131. Kommentar:
    Stig Olsson skriver:

    Nej det lÄter högst sannolikt :)

  132. Kommentar:
    Martin skriver:

    Bra. DÄ slipper du gÄ med och kanske inte heller behöver irritera dig?

  133. Kommentar:
    Lars skriver:

    Visst önskar de nya medlemmar - och eftersom jag sjÀlv Àr humanist om Àn kristen sÄdan, som i testet blev kallad mycket religiös, sÄ kanske jag skulle ta och bli medlem. Jag Àr ocksÄ emot en alltför strÀng krstendom som förnekar mÀnniskans inneboende goda möjligheter och individens frihet - men samtidigt tror jag att religionen kan medföra nÄgot gott (religion Àr ju inte en massivt stycke av samma Àmne, utan en mÀngd kulturella och filosofiska stÀllningstaganden.

    Jag skulle dĂ€rför finna det smakligt om “Humanisterna” kunde sluta att vara hĂ„nfulla mot alla religiösa utan tvĂ€rtom ocksĂ„ leta goda ting i religionen - det Ă€r inte i enlighet med god humanistisk sed att bara hĂ€ckla. DĂ€remot mĂ„ste givetvis vi religiösa stĂ„ ut med en saklig och stĂ€ndig kritik, och givetvis mĂ„ste vi kamma oss och stĂ„ ut med kritik utan att ropa pĂ„ mamma Gud och kalla oss krĂ€nkta.

    DĂ€remot tycker jag att det Ă€r trist nĂ€r “Humanisterna” inte gĂ„r samma finurliga vĂ€g i religionskritiken som Strindberg, Massenet, Lessing,
    Kieszlowskij, Wagner, Ibsen, Nietzsche, Voltaire etc…..t o m Astrid Lindgren….

    Finessen var helt enkelt större förr - nĂ€r man inte fick för sig att det var ballt att sĂ„ra sina syskon….för oftast blir “Humanisternas” kritik bara en förevĂ€ndning för att pĂ„ ett barnsligt sĂ€tt sĂ„ra sina religiösa artfrĂ€nder - sĂ„ moget!!

  134. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Lars: Det finns fortfarande folk som Ă€r “finurliga” i sin religionskritik. men problemet Ă€r bara att “finurlig” religionskritik uppenbarligen inte fungerar. NĂ€r man kritiserar nĂ„gonting Ă€r det vĂ€l Ă€ndĂ„ bĂ€st att gĂ„ rakt pĂ„ sak. Skulle du inlinda din kritik i en för dig komplett vansinnig politisk Ă„skĂ„dning i “finurlitet”?

  135. Kommentar:
    Martin skriver:

    SjÀlv Àr jag agnostiker och tycker att religion Àr varje mÀnniskas ensak. Men eftersom min agnostiska livsÄskÄdning inte ska pÄverka bygget och underhÄllet av det svenska samhÀllet, tycker jag heller inte att religion ska göra det.

    DÀrför hÄller jag med Humanisterna, hur klumpiga test de Àn utformar. Du tycker de Àr dumma för att de kommer pÄ kant med dig genom din tro. Helt naturligt. Svenskarna Àr vana vid att betrakta religion - sÀrskilt kristendom - som nÄgot gulligt och harmlöst.

    Men faktum Àr att det finns mÄnga mer eller mindre uttalat kristna lobbyister som - utifrÄn sin kristna vÀrdegrund - vill ha ett ord med i den politiska debatten. Men dÀr vill jag sÀtta stopp.

    Jag vill inte lyssna till argument som gĂ„r ut pĂ„ att “Gud har skapat mĂ€nniskan till sin avbild och dĂ€rför ska vi förbjuda abort i Sverige” eller att utlevd homosexualitet bör förbjudas eftersom “Paulus mycket tydligt tar avstĂ„nd frĂ„n detta”.

    Det Ă€r inga riktiga grunder att fatta beslut pĂ„, dĂ€rför ska de fĂ„ sĂ„ lite utrymme som möjligt i samhĂ€llsdebatten. Än vĂ€rre Ă€r att kristna ofta gömmer sig bakom andra fasader nĂ€r de vill driva igenom nĂ„got. IOGT-NTO Ă€r en sĂ„dan organisation. Sprungen ur vĂ€ckelserörelsen med bĂ„de pastor Åke Green och pastor Sten-Gunnar Hedin som medlemmar. NĂ€r den tidigare sparkades ut ur förbundet för sin föraktfulla predikan mot homosexualitet, krĂ€vde Sten-Gunnar Hedin IOGT-NTO styrelsens avgĂ„ng.

    Behöver jag nÀmna att svenska nykterhetsrörelsen (med rötter i vÀckelserörelsen) har genom Ären haft stor pÄverkan pÄ svensk alkoholpolitik.

    Restriktiv alkoholpolitik ska bygga pÄ statistiska mÀtningar av alkoholskadorna i samhÀllet. Inte religiösa dogmer.

  136. Kommentar:
    Martin skriver:

    Lars:

    Tycker du verkligen att Nietzsche var finurlig i sin religionskritik? Har du verkligen lÀst vad Nietzsche skriver om kristendomen?

    Han definierade den som den svages rÀtt över den starke. Han menade att kristendomen utgjorde ett fegt hinder för livets egen vilja att ge makt till den starke.

    Är det finurligt?

    Jag finner det osmakligt och helt ogrundat. Men sÄ blev han ocksÄ psykiskt sjuk.

    ÄndĂ„ anser jag att Andreas har rĂ€tt.

  137. Kommentar:
    Sara skriver:

    Jaa… HĂ€r var det mycket bra tankar tycker jag. SjĂ€lv Ă€r jag kristen, Ă€ven om jag ofta ifrĂ„gasĂ€tter gud och allt som har med kristendomen att göra. Tror det Ă€r viktigt att vi kan diskutera och utbyta Ă„sikter och tankar, vare sig vi Ă€r troende eller ateister. Men att enbart kritisera varandras tro leder inte till nĂ„got gott, det slutar oftast med personangrepp och vad har det med saken att göra? Man mĂ„ste ju kunna prata om saker, samtidigt som man mĂ„ste kunna visa varandra respekt och inte kan ta allt personligt, eller?

  138. Kommentar:
    Hr Arno skriver:

    Man fÄr kritisera religioner som vilken ÄskÄdning som helst, politisk eller annan. Blasfemi finns inte, utom för dem som har intresse av att censurera kritik av sin egen ÄskÄdning.

    Det Ă€r en sĂ€regen idĂ© att tĂ€nka sig att vissa Ă„skĂ„dningar stĂ„r över andra, och över all kritik, bara för att vissa nominerat dessa Ă„skĂ„dningar sĂ„som “heliga” och dĂ€rmed försatt sig sjĂ€lva i beroendestĂ€llning till huruvida Ă„skĂ„dningen respekteras eller inte. Det verkliga skĂ€let till den censur man söker Ă€r att man anser sig sĂ„rad eller krĂ€nkt av alla dem som offentligen uttrycker en avvikande mening. Syftet Ă€r sjĂ€lvbekrĂ€ftelse, dvs genom censur avser man med lagliga medel faststĂ€lla att man har rĂ€tt, och den oliktĂ€nkande har fel. Man vill sĂ„ledes inte erkĂ€nna den oliktĂ€nkandes rĂ€ttigheter, ett synnerligen allvarligt övergrepp. ItsĂ€llet ligger i censuren ett implicit krav pĂ„ att den egna Ă„sikten skall gĂ€lla alla.

    Men det Ă€r fullstĂ€ndigt befĂ€ngt att tro att alla skall dela samma uppfattning eller Ă„skĂ„dning. MĂ€nskligheten har hittills lanserat omkring 2000 olika gudar — dessa pĂ„hitt fĂ„r ses som normala och i viss mening triviala kulturprimitiver utan större faktisk relevans. Dem kan man ha eller överge, utan verklig betydelse. Dock fĂ„r man se upp med den sociala miljön, ty att överge kulturens pĂ„bjudna gudsdoktriner kan straffa sig hĂ„rt, med uteslutning och och olika former av sociala repressalier.

    Som den svenska översĂ€ttningen av resolutionen sĂ€ger: “Förtal av religioner Ă€r en allvarlig förolĂ€mpning som kan leda till minskad religionsfrihet och religiöst vĂ„ld.” Javisst! Religiöst vĂ„ld kan bli följden! Se dĂ€r hur religionen tillĂ„ter sig att ta till vĂ„ld mot dem som Ă€r oliktĂ€nkande. Det har vi sett nog av, tack.

    Det Àr av största vikt att tillbakavisa dessa religiösa angrepp pÄ den fria tanken och det fria ordet. Det Àr dags att lÀmna FN, ty en organisation som ÄsidosÀtter dissidentens demokratiska friheter och rÀttigheter Àr antiliberal och antidemokratisk. DÀr har FN nu hamnat.

  139. Kommentar:
    Mio skriver:

    Stig Olsson, du verkar tolka frÄgorna som att testet ska förmedla en genomsnittsbild av religion, vilket inte Àr en intention humanisterna har förmedlat. Snarare har de gett en bild av hur religion tar sig uttryck i vissa fall, vilket sÄ lÀnge det inte Àr undantagsfall Àr helt relevant för deras budskap. Ur det perspektivet Àr det t.ex. riktigt att ha med exempel som bara Àr relevant för bokstavstroende, dÄ sÄdana finns.

  140. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    Det finns otaliga Äsikter om tro. Inte alla, men mÄnga av dem anses av sina troende vara den enda sanningen. Om nÄgon Àr det, mÄste i denna enda sanna lÀra ingÄ plikten att angripa lögnen, d.v.s. att kritisera alla de andra lÀrorna, de falska.
    Oavsett vilken den enda sanna lÀran Àr, strider förbudet att angripa lögnen mot denna sanna lÀra.

  141. Kommentar:
    Tobias skriver:

    Till er som vill kalla ateism för en religion: konsultera en ordlista innan ni fortsÀtter debatten. Att vara ateist innebÀr bara som orduppbyggnaden ger vink av, att man Àr icke-teist - inget annat.

    Elin: trÄkigt med en tro, ja vore det inte trÄkigt utan mellanösternkonflikter, sjÀlvmordsbombare och könsstympning? De tvÄ sista helt religiöst motiverade. Jag menar inte att religionen Àr orsaken till allt ont, bara att det finns mÄnga omoraliska och oetiska hÀndelser som legitimeras och motiveras enbart av religion. Varför dÄ inte ta bort tron ur ekvationen helt?

    Anna: Kan du formulera ett “legitimt skĂ€l” till att det Ă€r bĂ€ttre att placera sina barn i en religiös skola Ă€n en sekulĂ€r?

    Skiljelinjen mellan religiös höger och vÀnster verkar implicera att man inte kan vara spirituell och andlig som ateist? Vad begrundar du detta pÄ? Att vara ateist innebÀr bara att man inte Àr teist - inget annat.

    Till er som pÄstÄr att det finns förnuftiga argument för guds existens:
    Kan ni med förnuftiga argument som inte förutsĂ€tter att en gud existerar komma fram till att “Gud nog finns lika gĂ€rna som att hon/den/han inte finns”? Är det inte mer sannolikt att Gud Ă€r en förtelse skapad av mĂ€nniskan Ă€n att tro att denna varelse apatiskt sĂ„g pĂ„ hur mĂ€nniskan och jorden skapades för att bara för bara ett par tusen Ă„r sen fĂ„ för sig att lĂ€gga sig i vĂ„r samvaro. Hur sannolikt Ă€r det att denna gud gjorde detta i illiterata delar av mellanöstern dĂ€r budskapet tagit sĂ„ lĂ„ng tid att sprida sig att det fortfarande inte nĂ„tt alla delar av vĂ„r jord? Varför inte i Kina dĂ€r man kunde lĂ€sa och skriva och hade uppfunnit hjulet? Detta mĂ„ste man tro för att vara kristen!

    Om det fanns bra argument för guds existens hade det inte funnits nÄgot behov av tro. Gud hade varit ett faktum i samma mening som de vetenskapliga faktumen av evolution, gravitation och magnetisk strÄlning. SjÀlva definitionen av tro Àr att man i samband med avsaknaden av bevis tar nÄgot som sant eller ett faktum.

    Faktumet att det just saknas bevis och Àr omöjligt att motbevisa - eller för den delen bevisa - guds existens borde rÀcka som argument för att gud just sannolikt inte existerar. En rationell varelse bör enbart efter detta faktum kunna avfÀrda hela konceptet som larvigt och barnsligt.

  142. Kommentar:
    David skriver:

    FrÄgan i webbtestet gÀller kritik mot religion, medan FN-resolutionen gÀllde förtal. Kritik och förtal Àr tvÄ olika saker!

    Anser förbundet Humanisterna att förtal av religioner Àr viktigt för att yttrandefriheten inte ska begrÀnsas?

  143. Kommentar:
    per skriver:

    MÀnniskors sökande efter mening pÄ ett djupare plan kommer alltid finnas och har alltid funnist enligt min mening. DÀrför bör sjÀlvklart ett sunt och demokratiskt samhÀlle vara en hemvist för olika livsÄskÄdningar/religioner och tolkningar. Det Àr inget man kan styra över. Om samhÀllet skulle göra inskrÀnkningar i rÀttigheter att utöva sin tro/religion sÄ Àr det ett allvarligt hot mot demokratin, yttrandefriheten och den enskilde individens rÀtt att tycka och tÀnka som han/hon vill. Detta Àr om nÄgot vÀrt att slÄ vakt om.

  144. Kommentar:
    Kvinna skriver:

    Det Ă€r mĂ€rkligt att religösa mĂ€nniskor kan kritikera andra mĂ€nniskor för att de inte har samma religon tex muslimer anser andra Ă€r sĂ„ kallade “otrogna” för att de inte Ă€r muslimer. Men som atesit fĂ„r inte stĂ€lla frĂ„gor om de har bevis om deras gud finns överhuvudtaget samt vem som Ă€r orginal författaren. Jag stĂ€llde dessa frĂ„gor till en del muslimer och de blev arga pĂ„ mig och de kunde minsan kritisera mig för att vara en atesit som tror pĂ„ sig sjĂ€lv. Utrota trĂ„ngsynheten!

  145. Kommentar:
    Bengt skriver:

    SnÀlla mÀnniskor. Kristendomen Àr ingenting annat frÄn början Àn en tolkning av universum. Etablissemanget försökte senare bokföra Jesus för social kontroll.

    325 e. Kr sammankallade kejsare Konstantin konciliet i Nicaea. Det vad dÄ som de politiskt motiverade kristna doktrinerna bildades och dÀrmed började historien om kristen blodspillan och andligt bedrÀgeri. De nÀstföljande 1600 Ären höll Vatikanen Europa i ett politiskt jÀrngrepp.

    Kristendomen, och alla andra teistiska trosystem, Àr denna Älders bedrÀgeri. Den tjÀnar för att lösgöra arter, och varandra frÄn den naturliga vÀrlden. Den stödjer underkastelse i blindo till övermakten. Den reducerar mÀnniskans ansvar eftersom Gud kontrollerar allt, och pÄ sÄ sÀtt kan avskyvÀrda brott rÀttfÀrdigas i guds namn. Viktigast av allt sÄ bemyndigar det dem som vet sanningen att anvÀnda myten för att manipulera och kontrollera samhÀllen.

    Öppna ögonen gott folk!

  146. Kommentar:
    Adolf Wanger skriver:

    Om mÀnniskor vill vara religiösa, varför vill dÄ mÀnniskor fÄ dem att förneka sin tro? Alla ar vÀl en fri vilja?

  147. Kommentar:
    Maria skriver:

    Det Ă€r inte sĂ„ mĂ„nga hĂ€r pĂ„ debatten som skriver om den aktuella frĂ„gan - dvs om man bör fĂ„ kritisera religioner pĂ„ samma sĂ€tt som politiska ideologier. Vore intressant att se fler synpunkter pĂ„ detta. SĂ„vĂ€l kommunism som liberalism och fascism och monarkism och anarkism har fĂ„tt utstĂ„ en hel del kritik under det senast seklet, för att inte tala om vad enskilda politiker fĂ„tt utstĂ„. NĂ„ja, de kanske förtjĂ€nar Ă€ggkastning och elaka teckningar, men ska samhĂ€llet acceptera att t ex protestantism framstĂ€lls som Ă„ngestframkallande sadism, eller mormonism som pedofilernas paradis, eller animism som primitiv? Är det verkligen OK att t ex framstĂ€lla en pĂ„ve som en kastrerad HIV-terrorist, eller Jungfru Maria som en bimbo, eller Åke Green som en bödel?

  148. Kommentar:
    Fredrik Magnusson skriver:

    Detta Ă€r en moralisk frĂ„ga. “FĂ„r man kritisera religioner eller ej?”
    Jag tror inte pÄ moral, jag tror pÄ filosofi. Jag tycker att mÀnniskor fÄr diskutera och kritisera vad som helst som mÀnniskor skapat med sitt tÀnkande. Bara för att en religion har mÄnga medlemmar och rÄkade skapas för vÀldigt lÀnge sedan, sÄ har inte religionen legitimitet pÄ varken förnuft, moral, sanning regler eller nÄgonting. De som bestÀmmer i vÀrlden - och sÀtter grÀnserna - (skaparna av vÄrt system och vÄrt samhÀlle) Àr mÀnniskan sjÀlv. TillÄter vi inte mÀnniskors fria tÀnkande har vi missat utgÄngspunkten för vÄra liv. DÄ blir vi till slut slavar av tidigare generationers tankar och traditioner.
    Jag tror pÄ mÀnniskor, och jag tror pÄ mÀnniskors fria tÀnkande.

  149. Kommentar:
    Simon skriver:

    Jag kan inte sluta fascineras av Humanisternas okunskap om religion!

    Om Gud Àr en skÀggig gubbe pÄ ett moln, sÄ som ni verkar tro att kristna tror, dÄ finns det övertalande bevis för att denna gud inte existerar. Men tÀnk för en stund att det finns ett vÀsen som genomsyrar universum, som gett upphov till Big Bang, en övergripande och medveten existens som anas i kvantfysiken, i naturens under, i mötet mellan mÀnniskor, i sex, i mÀnniskans samvete. TÀnk sedan vidare att detta vÀsen bryr sig om konsekvenserna av Big Bang, och gÀrna vill fortsÀtta vara nÀrvarande. TÀnk sedan att mÀnniskan genom Ärtusenden uppfattat denna nÀrvaro och gett den olika namn, bland annat Gud.

    Är det lika lĂ€tt att med vetenskapliga metoder dödförklara Gud dĂ„? Eller Ă€r det kanske sĂ„ att vi med vetenskapens hjĂ€lp tittar rakt pĂ„ Gud, utan att se det?

    LÄt oss bli av med alla fördomar om religiositet om vi ska ha en seriös debatt! LÄt oss skjuta ner gubben pÄ molnet och alla andra hjÀrnspöken som hindrar oss frÄn att se alla religioners kÀrna, (Ätminstonne de abrahamistiska) nÀmligen att vi lever i en medvetet skapad vÀrld, med en skapare som bryr sig om oss.

    Detta kan man helt sjÀlv vÀlja att tro pÄ eller inte tro pÄ, och naturligtvis ska vi ha en diskussion om religion. Men vill ni kritisera kristendomen, kritisera dÄ den verkliga, levande kristendomen och inte era vrÄngbilder av den.

    Som signaturen Kvinna över mig skriver; Utrota trÄngsyntheten!

  150. Kommentar:
    Maria skriver:

    Jag har flera sydamerikanska bekanta, djupt troende katoliker. De tror inte direkt pĂ„ en skĂ€ggig gubbe pĂ„ ett moln, men de accepterar inte pĂ„ villkors vis Simons tanke om ett vĂ€sen som gett upphov till Big Bang etc (se Simons inlĂ€gg). Jag har ocksĂ„ en djupt troende muslimsk bekant, som inte heller accepterar denna tanke. Alla dessa mĂ€nniskor, sĂ€rskilt muslimen, har studerat, eller studerar, religion för prĂ€ster/imamer som Ă€r tusenfalt mer kunniga i respektive religion Ă€n vad jag Ă€r. Vem ska jag tro pĂ„? Dessa mĂ€nniskor, eller Simon? Är jag trĂ„ngsynt? Eller Ă€r mina bekanta det? Eller deras lĂ€rare? Jag vill verkligen inte vara trĂ„ngsynt, men hur jag Ă€n vrider och vĂ€nder mig, sĂ„ kĂ€nner jag mig sĂ„dan.

  151. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Det Àr skrattretande att humanister anser att kristna har för stor makt nÀr vi dels Àr en mindre grupp och nÀr kyrkan Àr sÄ korrumperad att den inte lÀngre kan kallas för kristen, vem har egentligen störst makt och nÀr stoppar ert maktbegÀr humanister? Bara en enkel fundering som jag inte tror ni kan svara pÄ Àrligt talat!

  152. Kommentar:
    Richard E. skriver:

    Synd att det Àr sÄ lÄgt i tak hos Humanisterna! För i grund i botten skulle jag gÀrna vilja stödja kampen för rÀtten att upplysa om och kritisera religioner och vÀrna om det sekulÀra samhÀllet.

    Vad Humanisterna inte förstĂ„r Ă€r att det finns mĂ„nga mĂ€nniskor som tror pĂ„ “nĂ„got”, kanske Ă€r intresserade av alternativmedicin, ja rent av lite “New Age” (som bĂ„de ateister och religiösa Ă€lskar att hata) men som samtidigt Ă€r starkt kritiska till organiserad religion.

    Om ni slÀppte in den stora gruppen skulle ni verkligen fÄ kraft bakom den viktiga kampen för rÀtten till frihet frÄn religion.

    För det Ă€r mycket viktigare att inbjuda religiösa mĂ€nniskor till att verkligen granska sina religioners lĂ€ror Ă€n att fĂ„ dem att ge upp sin tro pĂ„ en högre makt. Det Ă€r dessa dogmatiska lĂ€ror som stĂ€ller till med sĂ„ mycket konflikter och förtryck. Man kan bara drömma om att alla som tror pĂ„ en ”helig” bok faktiskt lĂ€ste den frĂ„n pĂ€rm till pĂ€rm med öppna ögon. DĂ„ skulle mĂ„nga tvingas vĂ€lja mellan sin gudsbild och sin bok! Jag tror att det Ă€r dessa böcker som stĂ„r i vĂ€gen för fred, vĂ€lstĂ„nd och universella mĂ€nskliga rĂ€ttigheter pĂ„ jorden.

    Vad vill ni Humanister egentligen? Vill ni ha en bÀttre vÀrld eller vill ni ha rÀtt?

  153. Kommentar:
    Mari Pregmo skriver:

    Vad Àr en religion om den inte tÄl lite kritik????? Naturligtvis ska man kunna kritisera det man tycker Àr fel, oavsett om det rör religiösa aspekter eller inte. TyvÀrr lever vi en alltmer religiös vÀrld (Àven om fallet inte Àr sÄ just i Sverige) Religionen Àr ett hot mot all mÀnskliga vÀrden och rÀttigheter (Àven om inte de flesta enskilda troende stÄr för det) Vi mÄste vakna nu! SjÀlv har jag vaknat ur en kristen irrlÀra efter 20 Är sÄ jag vet vad jag pratar om!

  154. Kommentar:
    Gestahl skriver:

    “Religionen Ă€r ett hot mot all mĂ€nskliga vĂ€rden och rĂ€ttigheter (Ă€ven om inte de flesta enskilda troende stĂ„r för det) Vi mĂ„ste vakna nu! SjĂ€lv har jag vaknat ur en kristen irrlĂ€ra efter 20 Ă„r sĂ„ jag vet vad jag pratar om!”

    Varför vakna nÀr det Àr skönare att sova. All forskning visar att sömn Àr bra mot i princip allt! Jag Tycker att du Mari Pregmo ska ta och sova igen. ;)

  155. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Jag undrar en sak… genomgĂ„ende i detta forum sĂ„ Ă€r det de religiösa som stĂ„r för de hĂ„rdaste orden. Man drar sig inte för att kalla humanister och ateister för bĂ„de det ena och det andra. Lika genomgĂ„ende sĂ„ Ă€r det de senare som försöker hĂ„lla en sansad debatt, med nĂ„gra undantag (en elogĂ© till er!!). Jag har i ett annat inlĂ€gg (som verkar ha rensats bort tillsammans med andra Ă€ldre inlĂ€gg) föreslagit att debatten ska hĂ„llas i god ton och med ömsesidig respekt. Nu undrar jag… eftersom, sĂ„ vitt jag kan se, sĂ„ hĂ„ller humanisterna en lugn och stĂ€dad ton utan okvĂ€dningsord men blir Ă€ndĂ„ bemötta med mycket hĂ„rda ord och försök att förvanska deras budskap… Hur i fridens namn vill ni bli bemötta? Är det enda sĂ€ttet att visa respekt för er att hĂ„lla tyst helt och hĂ„llet? Hur ska vi framföra vĂ„r kritik utan att ni kĂ€nner att ni blivit trampade pĂ„ tĂ„rna och oerhört krĂ€nkta? Om det enda sĂ€ttet att visa respekt Ă€r att hĂ„lla tyst om saken Ă€r jag rĂ€tt att ni mĂ„ste vĂ€nja er vid att fĂ„ kritik. För oss Ă€r det mycket viktiga frĂ„gor vi tar upp.

  156. Kommentar:
    Dennis Anderson skriver:

    Vi har skapat bÄde Gud och Gudar. AlltsÄ finns de. Men att jag skulle lÄta mig ledas av nÄgon astralkropp i form av Jesus eller svÀvande dimma som den helige ande, Àr mig fullkomligt frÀmmande. Jag krÀver att sÄdana besynnerliga förestÀllningar hÄlls borta frÄn samhÀllet. Men jag krÀver ocksÄ att mÀnniskans djupa behov av andlighet försvaras. Det Àr ocksÄ en mÀnsklig rÀttighet.

  157. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Dennis Andersson! SjĂ€lvklart ska mĂ€nniskans djupa behov av andlighet försvaras. Humanisterna stĂ„r för detta. DĂ€remot anser de att religiös tro ska vara en “privatsak” och ingenting som ett samhĂ€lle ska byggas pĂ„. Just detta Ă€r sjĂ€lva kĂ€rnan i det som Humanisterna jobbar för.

  158. Kommentar:
    Charlie Mike skriver:

    Om religion verkligen ‘hĂ„ller vatten’ sĂ„ ska den kunna stĂ„ upp mot lite kritik…

  159. Kommentar:
    Inger skriver:

    Förtal - vare sig av mÀnniskor eller politiska, ideella eller religiösa institutioner eller Äsikter och företeelser - Àr ALLTID nÄgot som ska undvikas, eller förhindras.
    Och det var ju “förtal” det handlade om, inte “kritik”, Ă€n mindre “debatt”, eller hur?

  160. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    För nĂ„got Ă„r sedan rekommenderade jag min troende sambo att lĂ€sa Richard Dawkins “Illusionen om Gud” men fick till svar att det ville hon inte. “Varför?” frĂ„gade jag. Hon svarade: DĂ€rför att jag vill fortsĂ€tta tro pĂ„ Gud.

    DÀrefter har jag samtalat med flera troende personer och frÄn dem fÄtt liknande svar nÀr jag rekommenderat böcker som var tÀnkta att utmana deras tro. De vill inte lÀsa dem!

    Varför? Jo, precis som min sambo sade: De vill fortsĂ€tta tro pĂ„ Gud. De BEHÖVER Gud och tron pĂ„ “honom” ger dem tröst i livets svĂ„ra stunder. Det Ă€r alltsĂ„ (bland annat!) BEHOVET av en Gud i svĂ„ra stunder som gör att folk tror pĂ„ Gud. Det visar vilken brĂ€cklig grund gudstro vilar pĂ„. TeodicĂ©problemet har fĂ„tt mĂ„nga troende att överge sin tro och mĂ„nga frĂ„n början icke-troende att bli Ă€nnu mer övertygade. Detta problem Ă€r oerhört svĂ„rt för religiösa att förklara och samtidigt Ă€r det för mĂ„nga icke-troende ett huvudargument för deras icke-tro. MĂ€nniskan har i alla tider försökt hitta orsaker till allting och tror gĂ€rna att allt har en mening. Allting yttersta orsak och mening brukar tillskrivas Gud. För er som vĂ„gar fördjupa er i detta rekommenderar jag filosofen Peter GĂ€rdenfors bok “Den meningssökande mĂ€nniskan” för mycket intressant lĂ€sning.

    HĂ€r och var hör man upprörda röster om att Humanisterna vill ta deras tro ifrĂ„n dem. Är det detta de troende Ă€r rĂ€dda för nĂ€r det framförs kritik mot religionerna och gudtron. Om ni Ă€r sĂ„ övertygade om Guds existens sĂ„ ska ni vĂ€l tĂ„la lite kritik!? Jag minns sĂ€rskilt den lyssnarstorm mot Lena Anderssons sommarprogram i P1 för tre Ă„r sedan, som handlade om Jesus och vad han gjorde som var sĂ„ fantastiskt gott. Folk tog oerhört illa vid sig och Lena anklagades för att vilja ta deras tro ifrĂ„n dem. Sanslöst!! Hennes program innehöll mycket motiverade ifrĂ„gasĂ€ttanden av Jesus. Lyssna gĂ€rna pĂ„ det pĂ„ nĂ€tet. Finns att lyssna pĂ„/ladda ner som mp3-fil pĂ„ http://www.sr.se/sommar

  161. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Inger! Hur ska man dÄ debattera eller diskuttera religioner? Hur Àr det med dem politiska debatten partierna och ideologierna emellan - Àr det förtal de Àgnar sig Ät?

  162. Kommentar:
    Monica Wallsten skriver:

    jag tycker det Àr synd att humanisterna Àr sÄ onyanserade och drar all form av trosyttring över en kam, vilket naturligtvis visades sig tydligt i det sk testet. Samtidigt som man inte drar sig för att ingÄ oheliga allianser mede samfund som representerar de vÀrsta yttringarna av religion, i frÄgan om könsneutrala Àktenskap.
    Att Àga en tro eller att inte göra det Àr ju förvisst ocksÄ en mÀnsklig rÀttighet, liksom att kunna utöva denna tro tillsammans med andra. Det Àr lika personligt som att inte Àga den. Att försöka ha lagar som tvingar díndividen till det ena eller andra Àr lika fel, det tycker en majoritet av troende i Sverige, men dett tar aldrig humanisterna ens i beaktande nÀr man nÀrmar sig temat tro, varför, för att det inte blir sÄ enkelt dÄ.
    Jag Àr kristen, homosexuell, tycker det Àr vansinnigt att FN antagit en resolution att man inte ska fÄ kritisera religion, inklusive min egen naturligtvis, tycker katolska kyrkans stÀllningstagande till abort och preventivmedel Àr mÀnniskofientlig och dÀrmed mot allt vad Gud kan ha avsett med oss., naturligtvis för en könsneutral Àktenskapslag, etc, till detta Àr jag teolog och kunnig inom Àmnet sÄ var snÀll o avfÀrda mig inte med att jag inte vet vad min religion stÄr för.

  163. Kommentar:
    Simon skriver:

    Maria:

    Nej, du verkar inte vara trÄngsynt. Du verkar till skillnad frÄn mÄnga av humanisterna som skriver hÀr, faktiskt ha trÀffat religiösa mÀnniskor och kunnat skaffa dig en egen uppfattning om deras tro och liv.

    Jag sÀger förstÄs inte att alla tÀnker som jag, men det Àr en vanlig bibelsyn som jag försökt beskriva. Jag sÀger inte heller att jag har rÀtt och alla andra har fel. Den sortens uttalanden fÄr Humanisterna och fundamentalistiska religiösa ha för sig sjÀlva.

    Jag vill upprepa mitt mantra till humanisterna: Va gÀrna en del av den otroligt viktigta kampen mot fanatism, men försök att inse att en stor majoritet av Svenska Kyrkan delar den kampen. Skiljelinjen gÄr inte mellan religiösa och ateister, utan mellan öppenhet och fanatism.

  164. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Simon! Jag tror att vi Ă€r överrens. Humanisterna har inga problem med troende mĂ€nniskor sĂ„ lĂ€nge de inte försöker pĂ„verka samhĂ€llets lagar och förordningar med hjĂ€lp av argument baserade pĂ„ religiös tro. Vi icke-troende vill ju gĂ€rna slippa pĂ„verkas av religiös tro och det Ă€r helt upp till de troende att sjĂ€lva leva efter sina pĂ„bud om de kan. MĂ„hĂ€nda Ă€r det “fanatikerna” som försöker pĂ„verka samhĂ€llet med religiösa pĂ„bud och i sĂ„ fall Ă€r vi ju pĂ„ samma sida och allt Ă€r frid och fröjd:-)
    /Henrik
    Humanist

  165. Kommentar:
    Simon skriver:

    Henrik S:

    Tack! Jag blir sÄ glad att nÄgon Àntligen förstÄr vad jag sÀger efter nÄgra dagars skrivande pÄ detta forum.

    Ett tips i all vÀlmening: BekÀmpa de negativa samhÀlleliga konsekvenserna av fundamental bibelsyn istÀllet för att försöka svÀrta ner alla som lÀser Bibeln. NÀr man till exempel vill förbjuda homoÀktenskap Àr det vÀl bÀttre att försöka styra diskussionen till att handla om det moderna samhÀllet och öppensinnad syn pÄ kÀrlek istÀllet för att börja prata om Bibeln. Det Àr lika omöjligt att diskutera bibelsyn med en fanatisk kristen som med en fanatisk humanist.

    Som kristen och anstÀlld inom Svenska Kyrkan Àr jag glad över alla projekt i den riktningen. Kanske skulle Humanisterna och Svenska Kyrkans liberala krafter göra en gemensam kampanj mot fanatism och fundamentalism nÀsta gÄng? Vad sÀger du Henrik?

    KÀrlek och respekt och Guds vÀlsignelse! (Den som inte önskar Guds vÀlsignelse slipper den naturligvis.)

  166. Kommentar:
    Åke B. skriver:

    Alla religioner Ă€r nog pĂ„hittade av nĂ„gra som vill skaffa sig makt över andra mĂ€niskor. Förr kallades man “kĂ€ttare” och blev förföljd om man inte följde prĂ€sternas pĂ„bud.
    Religionen och shamaner,översteprÀster,immamer var lydiga redskap för hövdingen, kungen och kejsare för att hÄlla folket pÄ mattan.

    Nu Àr kyrka och stat Ätskilda hos oss. Och överheten har andra och modernare metoder.
    TÀnk mycket, tÀnk sjÀlv !

  167. Kommentar:
    Eva A skriver:

    Jag kĂ€nde inte till FN-resolutionen tidigare och jag blir lite bestört över att den finns. Jag tycker att det Ă€r alltför lĂ€ttvindigt att ge de som kallar sig religiösa förtur att avgöra vad som Ă€r “förtal” av religioner. Det kĂ€nns farligt.
    Det betyder inte att det Àr riktigt att sÄra andra mÀnniskors religiösa uppfattningar i onödan, men det mÄste finnas utrymme för att uttrycka egna Äsikter.

  168. Kommentar:
    Balthazar skriver:

    Henrik! Du missar poĂ€ngen i Ingers klarsynta inlĂ€gg. Den resolution som FN (62/154) antog fördömer _förtal_ (defamation) av religioner. Att förtal skulle vara likstĂ€llt med kritik Ă€r en tolkning som görs av Humanisterna med flera som dock inte delas av alla. Mer konkret innebĂ€r resolutionen ett ”skydd mot handlingar av hat, diskriminering, hot och tvĂ„ng som hĂ€rrör frĂ„n förtal av religioner och uppvigling till religiöst hat i allmĂ€nhet” och det mĂ„ste jag sĂ€ga Ă€r nog mĂ„nga, ocksĂ„ icke-troende, beredda att stödja.
    Jag hÄller med dig om att det Àr en svÄr grÀnsdragning dÄ vad en part uppfattar vara kritik kan uppfattas som förtal av en annan part. Var gÄr grÀnsen? Vem Àr frihetskÀmpe och vem Àr terrorist?
    Dock anser jag inte att svÄrigheten i grÀnsdragningen automatiskt innebÀr att man mÄste förkasta helheten. Som Inger pÄpekar Àr förtal icke önskvÀrt oavsett om det riktar sig mot en person, institution eller företeelse. Dvs man kan fortfarande stÄ bakom resolutionen men begÀra att termen förtal definieras tydligt sÄ att grÀnsdragningen mellan förtal och kritik blir tydlig pÄ samma sÀtt som man kan stÄ bakom att vi har lagar mot förtal i Sverige (5 kap brottsbalken, 1 & 5 kap yttrandefrihetsgrundlagen samt 7 kap tryckfrihetsförordningen) sÄ att en person som talar nedsÀttande om andra andra inte kan gömma sig bakom yttrandefrihetens mantel.

  169. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    HĂ„ller med Mari Pregno. Är ocksĂ„ uppvĂ€xt med kristendomens förlamande inverkan. Med hjĂ€lp av nya kunskaper och mĂ„ngĂ„rig terapi
    har jag blivit kvitt deta ok.

  170. Kommentar:
    Cirla skriver:

    Ni som gjort testet verkar tro att ni vet vad och hur folk i Sverige tror.

    ville bara sĂ€ga att jag inte tycker svarsalternativen var tillrĂ€ckligt mĂ„nga i testet!! den om Ă€ktenskap höll jag inte med i nĂ„gon av svaren..! sedan Ă€r det fegt att sĂ€ga att den lilla minoritet som Ă€r mycket religiösa (jag rĂ€knades tydligen som en sĂ„dan) borde fundera varför “vi” ska ha sĂ„ stort inflytande pĂ„ samhĂ€llet..??!?!?! Vi sĂ€ger vĂ€l vad vi tycker lika mycket som alla andra, varför skulle vi inte fĂ„ göra det?! Bara för att “ni” anser att det inte finns nĂ„gon Gud..

    För mig Àr Gud kÀrlek, och att inte lÄta nÄgon fÄ tycka och tÀnka, det Àr minsann inte Gud - sÄ visst, ni har inte KÀrlek. Det Àr tillÄtet, men inte nyttigt!!!

  171. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Cirla

    Det handlar inte om anse. Det handlar om frihet att inte tro. Det handlar inte heller att hindra dig frÄn att tro. Du tror det du tror. Det Àr din rÀttighet sÄ klart. Det Àr ingen förnuftig som ifrÄgasÀtter det.
    Om guds existens för vissa Ă€r egalt betyder det inte att de lĂ€gger sig i vad du ska tycka eller inte tycka. Det religiösa inflytandet “sitter nĂ€stan i vĂ„ra gener”, sĂ„ det tar tid att bli av med det, om man nu vill det. Det Ă€r upp till oss sjĂ€lva. Men rĂ€tten att kritiskt granska mĂ„ste finnas i en modern demokrati.

  172. Kommentar:
    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons skriver:

    besök: http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  173. Kommentar:
    Ulf Möller skriver:

    Monica,

    Vilka “oheliga allianser med de samfund som representerar de vĂ€rsta yttringarna av religion” Ă€r det du menar att Humanisterna ingĂ„tt i?

    Du skriver:
    “Att Ă€ga en tro eller att inte göra det Ă€r ju förvisst ocksĂ„ en mĂ€nsklig rĂ€ttighet, liksom att kunna utöva denna tro tillsammans med andra. Det Ă€r lika personligt som att inte Ă€ga den. Att försöka ha lagar som tvingar dĂ­ndividen till det ena eller andra Ă€r lika fel, det tycker en majoritet av troende i Sverige, men dett tar aldrig humanisterna ens i beaktande nĂ€r man nĂ€rmar sig temat tro, varför, för att det inte blir sĂ„ enkelt dĂ„.”

    Menar du att:
    A):Humanisterna försöker fÄ till stÄnd lagar som förbjuder individen att ha en viss tro och/eller tvingar mÀnniskor att tro pÄ nÄgot specifikt?
    och/eller att:
    B): Humanisterna aldrig beaktar just att “en majoritet av troende i Sverige” inte heller vill ha sĂ„dana tvingande lagar?

    Om du menar A): Det Àr ju precis den rÀtten att Àga en viss tro (eller icke-tro) som Humanisterna försvarar! Humanisterna vill just ha lagar som INTE tvingar individen. IstÀllet vill Humanisterna ha lagar som ger individen största möjliga förmÄga till att sjÀlv kunna kritiskt bedöma och analysera olika alternativ för att dÀrmed vara kapabel till medvetna val - oavsett om valet handlar om vilken bil man borde köpa eller om man borde gÄ med i ett religiöst samfund och i sÄ fall vilket.

    Om du menar B): PÄ vilket sÀtt anser du att Humanisterna inte beaktar att de flesta troende i Sverige inte vill ha tvingande lagar gÀllande tro? Humanisternas strÀvan efter att inte lÄta religiösa eller kulturella dogmer styra ett samhÀlle Àr en förutsÀttning för att ett samhÀlle ska kunna vara sekulÀrt och multikulturellt, givetvis kan (och bör) en majoritet av de troende i Sverige dela denna strÀvan. I Sverige Àr vi lyckligt lottade i denna frÄga, men fortfarande stiftas lagar som förbiser individens rÀtt att vÀlja till förmÄn för just religiösa dogmer (sÄsom t ex ett spÀdbarns rÀtt till att inte bli omskuret p g a förÀldrarnas religion). (Dessutom har nÀstan alla andra lÀnder i vÀrlden samhÀllen som i större utstrÀckning styrs av religiösa förestÀllningar.) Jag har mycket svÄrt att se att Humanisterna skulle motsÀtta sig eller inte se att Àven mÄnga troende deltar i denna strÀvan att befria styren frÄn religiös pÄverkan och vÀrna om mÀnskliga rÀttigheter - det skulle inte gynna Humanisternas möjligheter att nÄ mÄlet, sÄ vitt jag kan förstÄ.

    /Ulf
    Humanist

  174. Kommentar:
    Kasper Mortensen skriver:

    Cirla: Jag tror du missförstĂ„r det hĂ€r konceptet lite. Du har kommit till ‘gudfinnsnoginte.se’. Sidan Ă€r designad för att humanister. SjĂ€lv ser jag den som ett redskap att slutligen fĂ„ skĂ€ra bort ballast som tynger mĂ€nniskan i hennes vĂ€g mot framgĂ„ng.

    Med andra ord; sjÀlvklart finner du som religiös inte svarsalternativen du söker. Och du kommer enbart att bli mycket mycket upprörd av informationen du finner hÀr, dÄ den dokumenterar de absolut vÀrsta sidorna hos religion. Humanisternas poÀng Àr ju att allt detta sker i onödan - för Gud finns inte.

    För mig finns inte Gud. SÄ vad Han betyder för dig kommer aldrig att pÄverka den kÀrlek jag kÀnner inför min slÀkt och min art.

    Jag ser ingen anledning att ens stĂ€lla frĂ„gorna; ‘Vad hĂ€nder efter döden?’ och ‘Vad Ă€r meningen med livet?’. Jag vet redan. Efter döden Ă€r du död, och lĂ€r knappast bry dig om nĂ„got alls. Och meningen med livet Ă€r ointressant - men jag kan garantera att den inte inkluderar att ha ett svar pĂ„ frĂ„gan.

    Jag sÀger inte dessa saker för att försöka konvertera dig. Jag sÀger det för att du ska förstÄ vad min infallsvinkel Àr, och jag kan lugna dig med att det inte Àr religiösa jag stör mig pÄ. Om folk höll sig till vackra tankar om moln sÄ vore jag helnöjd! Det jag formligen hatar (starkt ord, jag Àr medveten) Àr prÀster som har mage att inbilla mina syskon och bröder att de kan kommunicera med andar, i ett lÀge dÀr en legitimerad psykolog Àr av yttersta nöd.

    Kapitalismen har torterat mÀnskligheten med krig, samhÀllskontroll och degeneration.
    Religion har torterat mÀnskligheten med krig, samhÀllskontroll och degeneration.

    Varför Àr religionen fredad frÄn kritik om kapitalismen inte Àr det?

  175. Kommentar:
    Maria skriver:

    Inger, Balthazar m fl:
    SjÀlvklart Àr de flesta emot förtal (defamation). Men - som Eva pÄpekar - det blir nÀstan av nödvÀndighet de religiösa som definierar vad förtal Àr. Ta t ex den pappa som i DN hÀromdagen var orolig för sina barn vars mamma har blivit djupt engagerad Jehovas Vittne och tar med sig barnen pÄ dörrknackning och allt vad dÀrmed följer. Pappan fÄr psykologrÄdet att om barnen verkar fara illa gÄ till en bra advokat för att diskutera omvÄrdnaden. Advokaten representerar dÄ samhÀllet. Ska samhÀllet dÄ ha rÀtt att - ur JV:s synvinkel - förtala JV sÄ till den grad att det anser att barnen far illa? JV menar ju att (och dessa kommentarer dök omedelbart upp i anslutning till artikeln) de Àr mer kÀrleksfulla Àn vi andra till sina barn, och att man vill ge barnen andlig frid etc etc. Att pÄstÄ att JV Àr dÄligt för barn kan alltsÄ mycket vÀl uppfattas som förtal. Men vad ska Sverige dÄ följa - barnens vÀl eller FN:s deklaration om icke-förtal av religioner? Det handlar alltsÄ inte alls bara om terrorister etc!

  176. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Ok för det första mÀrks det att du har fördomar emot JV nÀr du sÀger att de tror de Àr bÀttre Àn andra. SÄ tycker de inte och att ens argumentera sÄ Àr bara intolerant av dig snÀlla nÄn.

    Barnens vÀl i detta sammanhanget och FNs barndeklaration Àr samma sak!

  177. Kommentar:
    Kasper Mortensen skriver:

    Beardsall: PoÀngen med en reformkyrka Àr vÀl att ha rÀtt? : ) Haha, bara skojjar.

    Jag fattar inte vad du menar riktigt. Det var inte direkt JVs eventuella elitism som debatterades. Varför tar du illa upp av just detta? Tror inte alla (inklusive icke-religiösa) att de har bÀttre koll pÄ lÀget?

    Vad menar du med att de Ă€r samma sak? Det lĂ„ter som att du tĂ€nker garantera att alla JV-anhĂ€ngare tveklöst honorerar alla FN-deklarationer. Men det Ă€r en överdrift för vilken samhĂ€llsgrupp som helst, och dĂ€rför rĂ€tt… Nyanslöst som argument.

    Jag hÄller med Maria i varje stavelse : ) VÀldigt intressant observation.

  178. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Nej poÀngen Àr att förbÀttra. Det var kanske kul men jag förstod det isf inte alls.

    Nej men du tar upp en vanlig fördom och det Ă€r synd att mĂ„nga inte kan se lĂ€ngre Ă€n sin nĂ€sa rĂ€cker som nu. Är du bĂ€ttre Ă€n andra eller Ă€r du kanske sĂ€mre Ă€n andra menar du? Det Ă€r en femĂ„rings nivĂ„ av tĂ€nkande, sjĂ€lvklart Ă€r ingen bĂ€ttre Ă€n nĂ„gon annan oavsett tro eller icke-tro. Var har du fĂ„tt det ifrĂ„n? Svenska kyrkan kanske för den Ă€r ju knappast troende lĂ€ngre.

    Bibelns vÀrderingar och FNs barndeklaration vill bÄda barnens vÀl sÄ var Àr skillnaden och vem Àr det som eventuellt förtalar nÄgon och varför isf? I kristendomen ska man hedra sin förÀldrar precis som vi hedrar och respekterar staten. Vad jag vet ingÄr FN i den gruppen. DÀrför Àr det ett starkt argument.

    Jag tycker att maria missgynnar sin sak i det hon skriver, hon gillar inte förtal men ÀndÄ föresprÄkar hon det, hur gÄr det till?

  179. Kommentar:
    Gunnel Arbin skriver:

    Det intryck jag har fÄtt av Humanisterna Àr att de Àr rÀtt aggressiva. I ett sÄ sekulariserat samhÀlle som Sverige Àr det föga risk för religiös fundamentalism, varför den nu pÄgÄende kampanjen slÄr in vidöppna dörrar.

  180. Kommentar:
    Maria skriver:

    Stefan,
    jag skrev aldrig att jag tror att JV tror att de Ă€r bĂ€ttre Ă€n andra. Jag citerade bara direkt ur en kommentar frĂ„n ett JV som sjĂ€lv sa att de var mer kĂ€rleksfulla Ă€n “ni andra” - dvs vi icke-JV.

    Vad diskussionen gÀllde var huruvida FN:s deklaration att inte tillÄta förtal av religioner skulle stÄ över samhÀllets/advokatens eventuella framstÀllande om att ett barn eventuellt far illa hos JV. FN:s barndeklaration syftade jag inte alls pÄ.

    Jag har inga som helst insikter/Äsikter om JV. Jag ville bara lyfta fram en situation som var aktuell i tidningen idag, och som kunde illustrera en motsÀttning mellan samhÀllets syn pÄ barnens rÀtt respektive FN-deklarationen om religionsförtal.

  181. Kommentar:
    Pelle skriver:

    Religionskritik har alltid funnits. Till och med Jesus dog pga av kritik för hans tro och uppfattning att han var Guds son. Kristna har inga problem med kritik, bara den som ger kritiken Àr pÄlÀst och förstÄr vad han pratar om. Generaliseringar lÀgger bara ett löjets skimmer över givaren av kritik.

  182. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Nej inte du men Kasper. Jag vet att de inte sÀger sÄ för jag har gÄtt i skolan med en JV kille i gymnasiet sÄ det du sÀger tyder pÄ grova fördomar mot JV. Det Àr aldrig ok Àven om alla har fördomar sÄ bör man skippa dem man ser sjÀlv. Det Àr bara krÀnkande bÄde mot dem och mig eftersom jag Àr kristen och det Àr de ocksÄ.

    Religion KAN INTE stÄ över statens beslut, det gÄr emot Bibeln.

  183. Kommentar:
    Hugo skriver:

    LĂ€s Ayaan Hirsi Ali om Islam resp hennes liv!
    Ali Àr hon som kommer frÄn Somalia, blev HollÀndsk parlamentsledamot, skrev en kort film om Islam vars regissör, Theo van Gogh, blev dödad pÄ öppen gata avslutat med ett hot mot hennes liv fÀst vid en kniv i bröstet pÄ honom.

    Hon skriver fantastiskt bra, öppnar förren till ett otroligt livsöde och skriver mycket insiktsfullt om Islam som hon fĂ„tt med modersmjölken. Är numera icketroende humanist och argumenterar för en reformation av Islam.

  184. Kommentar:
    Matilda skriver:

    Jag tror pÄ Gud och jag försöker leva ett kristet liv med Jesus som förebild och vÀgledare. Min tro Àr viktig för mig och en stor del av mitt liv. Den dag jag fattade beslutet om att leva som kristen blev jag sÄrbar. Jag blev sÄrbar, eftersom jag bjöd in en auktoritet i mitt liv som andra mÀnniskor gÀrna vill tala om för mig hur jag tjÀnar pÄ bÀsta vis. Med andra ord: jag mÄste hela tiden avgöra om det andra sÀger om Gud verkligen Àr sant och om det Àr nÄgot jag vill tro pÄ. För andra mÀnniskors ord om Gud kan vara sÀtt att manipulera mig. Jag tror sÄledes pÄ Gud, men jag kÀnner mig vaksam mot gud i mÀnniskors hÀnder.

    DÀrför anser jag att humanisterna bidrar med nÄgot som Àr viktigt: en levande diskussion kring religion och mÀnsklighetens vilja att utöva makt genom religion.

    Det jag anser Àr viktigt för att behÄlla en respektfull diskussion Àr att frÄgan om Gud och den enskilda mÀnniskans relation till Gud mÄste fÄ vara ett personligt val som ingen har rÀtt att lÀgga sig i, oavsett om man kommer fram till att Gud finns eller inte. Religiösa institutioner, dÀremot, Àr det viktigt att kritisera och ifrÄgasÀtta för att sÀkerstÀlla mÀnniskors frihet att vÀlja eller vÀlja bort Gud.

  185. Kommentar:
    Pelle skriver:

    Matilda:

    I Bibelns stĂ„r det: “Den som tror i sitt hjĂ€rta att Jesus har uppstĂ„tt ifrĂ„n det döda och med sin mun bekĂ€nner att Jesus Ă€r Herre, han blir frĂ€lst” (parafras)

    Den sista punkten glömmer mÄnga:

    a) Att Jesus Àr deras Herre (dvs jag sjÀlv har abdikerat)
    b) Att bekÀnna med sin mun (dvs meddela sin omgivning att man Àr frÀlst)

    Att missa ovanstÄende leder till mycket förvirring i den kristnes liv. Man tÀnker för individualistiskt, plockar ut ur kristendomen det som passar ens egoistiska livsstil. Glömmer att det finns andra troende man bör umgÄs med och andra kristna ledare i sin lokalförsamling man bör underordna sig. Inte i skrÀck eller rÀdsla utan i tro pÄ att Gud har satt dem dÀr. Sedan mÄste man alltid söka Gud för att förstÄ om det som sÀgs frÄn predikostolen stÀmmer eller ej med Bibeln och med Gud hjÀrta.

    Det Ă€r nĂ€r kristna mĂ€nniskor slutar be, söka Gud, lĂ€sa Bibeln som de tappar förmĂ„gan att bedöma om det som en kristen ledare sĂ€ger Ă€r rĂ€tt eller inte. DĂ„ vill man hellre sĂ€ga att man har sin egen lilla relation till Gud. DĂ€r brukar vissa gĂ„ vilse…

  186. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Det finns gott om falska profeter och humanister Àr inget direkt hot men ÀndÄ ett störande moment. Skulle man kunna debattera med en humanist utan deras fördomar skulle jag sjÀlv gÀrna stÀlla upp men tyvÀrr kan de flesta humanisterna inte det för dÄ hÄller inte deras ideologi lÀngre vilket sÀger mycket om hur svag deras övertygelse verkligen Àr.

  187. Kommentar:
    Kasper Mortensen skriver:

    Stefan: Tror inte jag skrev att nĂ„gon skulle vara bĂ€ttre Ă€n andra. ‘Koll’ Ă€r inte likvĂ€rdigt med ‘bĂ€ttre mĂ€nniska’. Orkade inte lĂ€sa resten, det mĂ€rks att du underskattar mig pga mitt ungdomliga och burdusa sĂ€tt att föra mig. Att abrupt avfĂ€rda mĂ€nniskor Ă€r underskattat…

    Och för att pĂ„minna alla i forumet: Jag har heller aldrig kallat mig för Humanist, och jag tĂ€nker inte börja. Men jag kan hĂ„lla med i mĂ„ngt och mycket, sĂ„ denna sida ger mig ungefĂ€r samma sensation som… En frisk bris.

    Dock kĂ€nner jag mig inte riktigt bekvĂ€m hĂ€r asso… Hm, som en talhĂ€mmad pĂ„ FM-bandet. Men tack för sidan ‘Humanisterna’, ska fortsĂ€tta kolla runt!

  188. Kommentar:
    Matilda skriver:

    Pelle:

    Hmm… jag tror vi missförstĂ„r varandra lite. Jag bekĂ€nde just ovan att Jesus Ă€r Herre i mitt liv och att mĂ€nniskor inte Ă€r det. Och ja, jag tror att det Ă€r genom bön och bibellĂ€sning som helig Ande ger vĂ€gledning att se det som Ă€r gott och sant i andra mĂ€nniskors ord och det som talar falskt om Gud. Och jag tror att det Ă€r berikande att dela sin tro med andra kristna för att lĂ€ra av varandra och vĂ€xa i tro.

    DÀremot stÄr jag fast vid att varje mÀnniskas relation eller icke-relation till Gud i första hand Àr nÄgot som rör Gud och den enskilde. Om man vill prata om den relationen med andra, eller inte mÄste vara upp till var och en.

  189. Kommentar:
    Svempa skriver:

    Det första man mĂ„ste ha klart för sig, Ă€r att man aldrig kommer att kunna göra saker som att kompromissa, komma överens med, nĂ„ fram till, fanatiker. Fanatiker Ă€r de som fĂ„r sin vĂ€rldbild frĂ„n tro, och de Ă€r vanligare Ă€n man tror. Alla utopiska ideologier, sĂ„som kommunismen, har dem. Alla religioner och religiösa grupperingar har dem. För att du skall “nĂ„” dem, Ă€r förutsĂ€ttningen att den du pratar med Ă€r villig att ge upp sin hela vĂ€rldsuppfattning.

    DÀrför har humanisterna rÀtt. Det som behövs Àr att tydligt vÀrna om det sekulÀra samhÀllet, och fÄ de som INTE Àr fanatiker att förstÄ vad som stÄr pÄ spel. Fanatikerna Àr redan förlorade, och att gÄ i nÀrmare dialog med dem Àr bara en onödig risk, det finns inget att vinna.

  190. Kommentar:
    Martin Sjölin skriver:

    Att inte vÄga lÄta religonen fÄ kritiseras pÄvisar bara hur svagt den stÄr. Om man mÄste inteföra förbud mot att kritisera den sÄ har den inte sÄ mycket att komma med.
    Det man dock inte fÄr göra Àr att kritisera personerna som vÀljer att tro. Men man kan kritisera det dom tror pÄ.

    Att lÄt sitt liv bestÀmmas av en bok som utan andra bevis har skrivits av mÀnniskor och för mÀnniskor i en annan tid. DÄ saker som internet telefoner datorer och tidningar inte fanns. DÄ dessa verktyg för kommunikation inte existerade utan det enda man hade var vandrings sÀgner som sedemera skrevs ner och la grunden för en allmÀn moral. Som skulle verka vÀgledande.
    Denna religon har spelat ut sin roll…

  191. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Att sÀga att tro Àr endast en individuell frÄga Àr bara dumhet, det Àr alltid en dialog man för ingen monolog!

  192. Kommentar:
    Stephan Söderberg skriver:

    Man verkar inte förstÄ att det finns ett annat sÀtt att nÀrma sig andlighet som inte har nÄgot med religion att göra.

    lÀs mer pÄ: http://frihand.com/

  193. Kommentar:
    Cirla skriver:

    Kasper och Jack,
    jag tror ni missförstod det jag ville fĂ„ fram. Jag skrev att det jag inte tyckte var kĂ€rleksfullt, var att hindra mĂ€nniskor frĂ„n att tĂ€nka och tycka. Vart ni fĂ„tt det ifrĂ„n att religion innebĂ€r detta i dagens samhĂ€lle i alla religioner, kan jag inte förstĂ„…
    Sedan Àr vÀl ÀndÄ testet till för alla mÀnniskor - varför skulle en religiös uteslutas..?
    Och jag vill ocksÄ tillÀgga att jag inte blev arg pÄ informationen i testet, jag blev upprörd av det svart-vita tÀnkandet, att jag inte kunde tÀnka mer Àn tvÄ olika alternativ.
    Kasper, vad som gjorts i religionens namn Àr en sak, och mycket av det Àr skit. Och om du vill lugna mig frÄgar jag mig varför? Jag ville endast sÀga att textet Àr svart-vitt, och det Àr inte Gud (kÀrlekfullt eller vad man vill kalla det), att inte lÄta mÀnniskor fÄ fram sina Äsikter..
    Jag sÀger det igen: För mig Àr Gud kÀrlek, och att inte lÄta nÄgon fÄ tycka och tÀnka, det Àr minsann inte Gud (KÀrleksfullt).
    UrsÀkta luddigt inlÀgg..

  194. Kommentar:
    Fredrik Hagelin skriver:

    Jag ser inte ert problem, lite som piratpartiet faktiskt. Jag kan inte se att ni kĂ€nner er sĂ„ förtryckta och att ni mĂ„ste annonsera i media vad ni tror pĂ„/eller inte tror pĂ„. Vad Ă€r ert “case”? Jag Ă€r en stor kĂ€mpe för allas rĂ€tt att tycka/tro vad man vill (om ens tro inte skadar andra mĂ€nniskor). Men varför mĂ„ste alla “troende mĂ€nniskor”-ni inkluderat, pracka pĂ„ oss andra vad ni tycker Ă€r rĂ€tt?

    Fredrik

  195. Kommentar:
    Isabel skriver:

    Man fÄr inte glömma vikten av de mÀnskliga rÀttigheterna, i sÄdana hÀr debatter Àr det lÀtt hÀnt att det blir för mycket Ät andra hÄllet, att man idiotförklarar och trakasserar religiösa mÀnniskor. Som ocksÄ Àr mÀnniskor, som har rÀtt till sin tro.
    Viktigt att alltid tÀnka pÄ mÀnniskan i första hand, mÀnskligheten i fokus. Sedan kan man diskutera andra saker.
    SÄ som abort, homosexualitet, rÀtt att utföra sin tro, det dÀr tycker jag Àr sjÀlvklarheter, men naturligtvis ser inte verkligheten ut sÄ. Det mÄste vi jobba för. Alla tillsammans! BÄde religiösa och ickereligiösa, för det Àr problem som handlar om tolerans och en förstÄelse mÀnniskor emellan.
    Mer kÀrlek Ät folket! Kram

  196. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JV har jag tyvÀrr mycket dÄliga erfarenheter ifrÄn.

  197. Kommentar:
    Ulf Möller skriver:

    Inger, Balthazar,
    Ett av de fundamentala problemen med FN-konventionen och det ni tyvÀrr inte beaktar Àr att den ger en religion ett juridiskt skydd som endast en individ bör ha rÀtt till. Enligt svensk lag Àr förtal:

    “Den som utpekar nĂ„gon sĂ„som brottslig eller klandervĂ€rd i sitt levnadssĂ€tt eller eljest lĂ€mnar uppgift som Ă€r Ă€gnad att utsĂ€tta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

    Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hĂ€nsyn till omstĂ€ndigheterna försvarligt att lĂ€mna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skĂ€lig grund för den, skall ej dömas till ansvar.”(SFS, BB 2 kap, 1 §)

    Endast en fysisk person kan vara offer för förtal, vilket betyder bl a att t ex företag eller politiska partier inte har rĂ€tt till samma juridiska skydd. Dessutom har ett av undantagen som nĂ€mns i lagens andra stycke stor betydelse: “med hĂ€nsyn till omstĂ€ndigheterna försvarligt”. Detta syftar till att förhindra den potentiella intressekonflikten mellan pĂ„ ena sidan behovet av att skydda den enskilde mot krĂ€nkande uttalanden och pĂ„ andra sidan behovet av en vidstrĂ€ckt yttrandefrihet i olika samhĂ€lleliga frĂ„gor (se prop. 1962:10 B s. 144):

    “Den yttrandefrihet som lagstiftaren pĂ„ detta sĂ€tt velat vĂ€rna om innefattar en frihet att kritiskt granska och vĂ€rdera alla dem som frivilligt trĂ€der fram pĂ„ den offentliga scenen, t.ex. politiska och religiösa företrĂ€dare, vissa offentliga tjĂ€nstemĂ€n, artister, konstnĂ€rer m.fl. “(se H-G Axberger, a.a. s. 237 f.).

    FN-resolutionen (62/154) gĂ„r alltsĂ„ delvis rakt emot syftena med den svenska lagens utformning - bĂ„de att endast en fysisk person kan förtalas och att det behövs betydligt grövre “övertramp” för att just offentliga element ska kunna kallas brottsoffer.

    Förtydligandet ”skydd mot handlingar av hat, diskriminering, hot och tvĂ„ng som hĂ€rrör frĂ„n förtal av religioner och uppvigling till religiöst hat i allmĂ€nhet” verkar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt fullstĂ€ndigt befĂ€ngt i svensk juridisk bemĂ€rkelse. Hur skyddar man en “tro”, alltsĂ„ en tanke, förestĂ€llning eller idĂ©, frĂ„n förtal och vem eller vad Ă€r brottsoffret som har rĂ€tt till skadestĂ„nd? Dessutom har alla individer i Sverige redan “skydd mot handlingar av hat, diskriminering, hot och tvĂ„ng”, oavsett hudfĂ€rg, religion, frisyr eller skostorlek.

    Men resolutionens mest stötande stycken Àr i min mening:

    “8. Deplores the use of the print, audio-visual and electronic media, including the Internet, and any other means to incite acts of violence, xenophobia or related intolerance and discrimination against Islam or any other religion, as well as targeting of religious symbols;”

    Ok. Jag förbjuds t ex att visa upp en komisk pjÀs som driver med religion, religiösa förestÀllningar eller religiösa symboler, eftersom detta kan underblÄsa intolerans mot religioner. HallÄ? Har FN fullstÀndigt tappat perspektiven eller?

    “10. Emphasizes that everyone has the right to hold opinions without interference and the right to freedom of expression, and that the exercise of these rights carries with it special duties and responsibilities and may therefore be subject to limitations as are provided for by law and are necessary for respect of the rights or reputations of others, protection of national security or of public order, public health or morals and respect for religions and beliefs;”

    Detta skulle kunna översĂ€ttas ungefĂ€r: “RĂ€tten att fritt uttrycka Ă„sikter om religioner bör begrĂ€nsas, liksom rĂ€tten att fritt uttrycka sig om individer eller statshemligheter Ă€r begrĂ€nsad.” Vilket fĂ„r mig att undra: bör inte dĂ„ Ă€ven rĂ€tten att fritt uttrycka Ă„sikter om t ex mat begrĂ€nsas? Eller klĂ€dstilar? Eller vilken idĂ© eller ej vetenskapligt belagd uppfattning som helst egentligen, eftersom alla skulle kunna kallas religion och det fria ordet alltid riskerar att krĂ€nka nĂ„gon uppfattning eller driva nĂ„gon tokstolle till hatbrott?

    (Hela dokumentet kan lÀsas pÄ http://www.undemocracy.com/A-RES-62-154.pdf)

    Förutom detta hÄller jag Àven med Maria fullstÀndigt, det Àr ju omöjligt att objektivt kunna bedöma vad som Àr förtal av en religion och vad som Àr sund kritik.

  198. Kommentar:
    Michael Brodin skriver:

    Tro Àr att icke veta, sÄ mÄste vi förhÄlla oss oavsett Äsikt. Men som kristen tÀnker jag mig att det handlar om - tro som möter tro. Dvs. min tro pÄ en allsmÀktig Gud, samtidigt att den GUd som jag tillber och tror pÄ, den Guden tror Àven pÄ mÀnniskan, eftersom allt som sker i livet sker till förmÄn för mig som mÀnniska, dÀr Gud Àr en del av mitt liv.
    Vidare bör ni humansiter veta att hopp och bön Àr likvÀrdiga företeelser. I hoppet finns tron och tilliten till en okÀnd framtid dÀr jag som mÀnniska stÀlls inför det okÀnda. Jag som kristen erkÀnner min begÀnsning, dÀr GUd tillstÀlls mitt hopp nÀr jag inte förmÄr. Det hoppet Àr allas bön oavsett vem jag Àr, dÀrav min tro att Gud finns för alla eftersom Gud Àr enligt min tro, upphovet till existensen dÀr vi alla vistas. GUd Àr dvs. ett stÀndigt pÄgÄende.

  199. Kommentar:
    naud skriver:

    Jag tycker det Ă€r ett ganska fult och ickehumanistiskt grepp att jĂ€mföra “kritisera” religioner med att “förtala”. De bĂ„da begreppen hĂ€nger inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt samman. Att man enligt FN-resoution inte ska förtala olika religioner Ă€r sunt, förtal Ă€r ju faktiskt baserat pĂ„ lögner och skamgrepp och har inget med kritik att göra. Vem Ă€r fundamentalist hĂ€r?

  200. Kommentar:
    Wrath skriver:

    naud: Du tycker inte att det Àr lite misstÀnksamt att man antar en resolution om förtal just mot religion dÄ? Det finns redan resolutioner om förtal, sÄ egentligen behövs detta inte.

    Isabel: Jag hÄller med om att stÀmningen kan bli fientlig, och det Àr beklagligt. Men egentligen finns det ingen lag som pÄkrÀver att jag ska acceptera religiösa mÀnniskors idéer. Jag kan TOLERERA dem, men det Àr inte samma sak som att jag ska se ut som en liten solstrÄle nÀr de presenteras.

    Fredrik: Det handlar inte direkt om förtryck, tror inte ordet anvĂ€nts av Humanisterna ens. Jag Ă€r inte helt sĂ€ker pĂ„ om du hĂ„ller dig till Ă€mnet; ‘Religionskritik och yttrandefrihet’, eller om du kritiserar hela konceptet just nu, men jag chansar pĂ„ det förstnĂ€mnda. Och dĂ€rmed har jag bara en frĂ„ga; Ă€r det inte lite motsĂ€gelsefullt av dig att se Humanisternas argumentation som nĂ„got som ‘prackas pĂ„ dig’ ifall du i grunden försvarar deras rĂ€tt att tycka (vilket logsikt nog Ă€ven borde inkludera offentliga uttalanden)? Det Ă€r ingen som tvingar dig att lĂ€sa, och med viss risk för att idiotförklara dig (det har jag inget intresse av)… Det strider lite mot all logik att sitta i Humanisternas diskussionsforum och pĂ„stĂ„ att de överfaller dig med sina Ă„sikter - du tog dig hit sjĂ€lv, sĂ„ dĂ„ fĂ„r du skylla dig sjĂ€lv. Delta i debatten istĂ€llet om du Ă€r intresserad.

  201. Kommentar:
    Nancy Bertilson skriver:

    Min Äsikt Àr att att man ska kunna kritisera(debattera) alla tros-och politikuppfattningar. Men det ska ske pÄ ett respektfullt sÀtt och som inte krÀnker och diskriminerar mÀnniskor och grupper, varken kyrk-eller politiska organisationer. Förtal-nej. Dialog-ja. FN talar om att inte förtala.
    Jag anser att man inte ska förtala nÄgon mÀnniska eller grupp.

  202. Kommentar:
    Robin skriver:

    Jag föddes 1983…
    DÄ hade mÀnsklighetens vetenskapliga utveckling nÄt en tillrÀckligt hög nivÄ för att jag redan som 7-8 Ärig skolpojke reagerade pÄ varför folk trodde pÄ Gud och lÀste bibeln. Det lÀt ju precis som vilken barnslig saga som helst.
    Att en sÄdan historia kunde styra folks liv var och Àr ett mysterium för mig.

    Det borde vara ganska glasklart för folk i min generation att det hÀr Àr nÄgot som hittats pÄ för att folk ska kunna kontrolleras. Men jag blir lika chockad varje gÄng folk bevisar motsatsen.

    Att man inte ska fÄ ifrÄgasÀtta eller kritisera religiösa idéer som skapar stora motsÀttningar i ett modernt upplyst samhÀlle Àr total idioti.

    Religiösa personer sĂ€ger ofta att religion Ă€r kĂ€rlek, och gud Ă€r kĂ€rlek. För mig Ă€r religioner en sak: KRIG. Krig, krig, krig…
    Ska vi nÄgonsin fÄ uppleva fred pÄ jorden bör nog kristna, muslimer och judar vakna och inse att det dom gör Àr att leda jorden rakt mot deras sÄ fruktade undergÄng. Efter atombomberna kommer dom sorgligen inse att dom dog förgÀves, för det finns ingen himmel. Livet Àr NU!

  203. Kommentar:
    Martin skriver:

    Som ni kritiserar religion tycker jag att humanisterna Àr en stor sekt

  204. Kommentar:
    Lagge skriver:

    E DOM DUMMA I HUVET? varför fÄr vad som helst ifrÄgasÀttas/kritiseras men inte religioner? Det e vÀll precis samma sak som att ifrÄgasÀtta vilket fotbollslag nÄgon hÄller pÄ. Det handlar om uppfostran och lokal miljö. och vem som helst borde vÀll kunna stÄ för sina val och handlingar och dÄ Àven sin tro, och Àven acceptera att andra inte tror lika dant, och validera deras Äsikter oxÄ. sjukt att folk fÄr klaga pÄ vad som helst men inte religioner.

  205. Kommentar:
    Ulf Möller skriver:

    Nancy,

    SjÀlvklart Àr respektfull dialog att föredra och betydligt mera konstruktivt Àn generaliserande pÄhopp, nedsÀttande omdömen och/eller osanna pÄstÄenden. Det gÀller all dialog mellan mÀnniskor, oavsett om det handlar om religion, etik, val av heminredning eller innebandy. FrÄgan Àr varför just religioner - vars enda egentliga gemensamma nÀmnare Àr hÀvdandet av existensen av en eller flera icke vetenskapligt belagda högre makter - ska ha en sÀrstÀllning. Varför tar inte FN-resolutionen Àven upp t ex politiska ideologier eller icke-religiösa livsÄskÄdningar? FörtjÀnar inte Àven dessa tankar, idéer och förestÀllningar ett likvÀrdigt skydd mot förtal?

    /Ulf
    Humanist

  206. Kommentar:
    Ulf Möller skriver:

    Martin,

    Vilken kritik Àr det som fÄr dig att sÀga sÄ? Exemplifiera gÀrna sÄ blir det lÀttare att förstÄ vad du menar.

    Personligen kan jag sÀga att jag delade Humanisternas livsÄskÄdning, Äsikter och ambitioner lÄngt innan jag blev medlem. Allt detta hade jag Àven flitigt diskuterat och funderat kring tillsammans med t ex troende vÀnner, bl a en kristen prÀst (vilket jag gör fortfarande).

    Mitt intryck av Humanisterna Àr att det Àr en organisation som prÀglas av stor öppenhet, tolerans och framförallt en stor kÀrlek till mÀnniskan - oavsett om denna mÀnniska Àr troende, ateist, agnostiker eller nÄgot annat (vi bestÄr absolut inte bara av ateister). Vilket inte minst kan skönjas i den stora variationen bland medlemmarna - det Àr mÀnniskor med alla möjliga bakgrunder, yrken och politiska Äsikter. Den gemensamma nÀmnaren Àr just att de alla delar Humanisternas Äsikter och mÄl. (LÀs gÀrna mer pÄ http://www.humanisterna.se)

    Sammantaget ungefÀr sÄ lÄngt ifrÄn den gÀngse definitionen av en sekt man kan komma, enligt min mening.

  207. Kommentar:
    Ulf Möller skriver:

    Robin,

    Kan du inte Àven se de mÄnga goda ting religion faktiskt Ästadkommit - t ex social trygghet, gemenskap och i mÄnga fall ett vÀrdefullt arbete med att skydda och hjÀlpa samhÀllets svagaste och mest utsatta individer. Inte för att det krÀvs religion för nÄgot av detta, men det Àr nÄgot mÄnga religioner faktiskt Ästadkommit och som ofta hamnar i skuggan av fanatikers krigande, auktoritÀrt ledarskap och en i mÄnga fall mindre tolerant mÀnniskosyn genom historien (nÄgot som inte bara prÀglade eller prÀglar religiösa personer och organisationer, för övrigt).

  208. Kommentar:
    Maria skriver:

    naud,
    vad du pÄpekar Àr just en av de saker jag Àr ute efter. Naturligtvis behöver kritik inte vara lika med förtal.

    FrÄgan Àr bara om vi alla uppfattar kritik som kritik och förtal som förtal.

    Om Person X sÀger att katolska pÄbud kan förvÀrra HIV-spridning, och om Person Y (eller PÄven) sÀger att det Àr förtal av denna religion - ska dÄ samhÀllet i en önskan att följa FN-deklarationen stoppa Person X:s förtal?

    Ulf Möller,
    tack för informativt inlÀgg!

  209. Kommentar:
    Balthazar skriver:

    Ulf, mitt inlÀgg avsÄg att belysa skillnaden mellan förtal och kritik som i ingressen till denna artikel likstÀlldes vilket jag anser vara fel och grumlar diskussionen i onödan. Kritik Àr i de flesta fall uppbyggligt om Àn inte alltid behagligt, förtal ofta nedbrytande. Om man ska vara mot förtal av religion behöver man klargöra var grÀnsen gÄr mellan kritik och förtal vilket Àr svÄrt precis som Maria visar med flera exempel. Dessutom mÄste man avgöra bevisbördan. Personligen anser jag att en eventuell bevisbörda bör ligger pÄ den som anser att förtal har skett och att det mÄste framgÄ tydligt att avsikten Àr att utsÀtta för missaktning.
    Men för att svara pÄ din tidigare kommentar, jag har beaktat den kritiska punkten i resolutionen som innebÀr att en idé fÄr ett skydd. Nu Àr skyddet inte juridiskt eftersom resolutionen inte Àr bindande men det Àr ÀndÄ en stÄndpunktstagande i ett mellanstatligt organ och dÀrför i högsta grad vÀrd att debattera. Jag tycker inte att det Àr sÄ sjÀlvklart att endast individer bör ha skydd i samhÀllet. TvÀrtom, det finns mycket annat som av olika skÀl ges skydd i vÄrt samhÀlle, t ex byggnader. Varför skulle man inte kunna lÄta detta skydd ocksÄ strÀckas över grÀnsen frÄn det materiella till det immateriella? Det finns flera skÀl som kan framföras för denna tanke, ex att en viss erfarenhet Àr en sÄdan central grundsten för vissa vÀrden som samhÀllet vilar pÄ att den behöver skyddas i sig (ex som man gör i Tyskland nÀr det gÀller förbud mot förnekelse av förintelsen). Ett annat skÀl kan vara att idén skulle ha ett historisk vÀrde. Jag hÄller med om att det finns mÄnga gropar pÄ denna vÀg men det Àr inte ett skÀl att sky frÄgestÀllningen utan tvÀrtom, desto större skÀl att debattera den.

  210. Kommentar:
    Nancy Bertilson skriver:

    Ulf
    Du sÀger:
    “Varför tar inte FN-resolutionen Ă€ven upp t ex politiska ideologier eller icke-religiösa livsĂ„skĂ„dningar? FörtjĂ€nar inte Ă€ven dessa tankar, idĂ©er och förestĂ€llningar ett likvĂ€rdigt skydd mot förtal?”
    Anledningen till varför FN tar upp frÄgan om kritik mot just religioner, Àr vÀl precis som humanisterna. DÀr har ju de religiösa verkligen en sÀrstÀllning. Humanisterna engagerar sig inte i politiska rÀttigheter eftersom det finns andra som gör det ex amnesty.
    Förtal av politiska-eller andra icke-religiösa livsÄskÄdningar vinner inget stöd i nÄgon demokratiskt styrt samhÀlle. men att förtala religiösa livsÄskÄdningar Àr tydligen helt ok för mÄnga.
    DÀrför stöder jag FN-resolutionen.

  211. Kommentar:
    Anna skriver:

    Lömsk retorik. Klart att man ska kunna kritisera religioner och olika religiösa företeelser. Men, som redan pÄpekats, kritik Àr inte detsamma som förtal.

    Ni “humanister” tycks vilja förpassa all religion frĂ„n det offentliga rummet till nĂ„gon slags skamvrĂ„ i det strikt privata. Detta Ă€r bĂ„de odemokratiskt och intolerant. TrĂ„kigt nog för er vekar det som om ni hamnat pĂ„ fel plats i fel Ă„rhundrade. I Sovietunionen skulle ni sĂ€kert kĂ€nt er hemma.

    Nu blÄser det andra vindar. DÀrav kampanjen fÄr man förmoda.

  212. Kommentar:
    Jafet skriver:

    Misledande frĂ„ga 7/15 “kritik av religion” och “förtal” Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n samma sak. Naturligvis ska man kunna kritisera men att förtala Ă€r nĂ„got helt annnat!

    Wikipedias definition: “Förtal Ă€r ett brott som innebĂ€r att sprida uppgifter om nĂ„gon i syfte att utsĂ€tta honom eller henne för andras missaktning.”

    Är det det Humanisterna vill göra eftersom man protesterar mot FN resolutionen?!

    Hur mÄnga vill stöja en sÄdan lobbygrupp?!

  213. Kommentar:
    Susanne skriver:

    Sunt ifrÄgasÀttande/kritik av en religion- en sjÀlvklarhet
    Religionsfrihet - en sjÀlvklarhet
    Religiöst vÄld - borde ej förekomma i nÄgon form
    Förtal/fördömande - borde ej fÄ förekomma i nÄgon form frÄn nÄgon sida vare sig man mellan de som tror/inte tror eller mellan olika religioner
    Var tolerant frÄn bÄda hÄll, alla kan tycka olika men Àr vÀrda att Àlskas ÀndÄ!

  214. Kommentar:
    Jafet skriver:

    Vinklad frĂ„ga 9/15: En skola “fri frĂ„n religiös pĂ„verkan” Ă€r inte en skola fri frĂ„n ideologisk pĂ„verkan - den Ă€r uttryckligen sekulĂ€r i sin inriktning. DĂ€rmed faller insinuationen om neutralitet i ert argument.

    Dessutom - för att Ă„terkomma till rĂ€tten/möjligheten att kritisera frĂ„n frĂ„ga 7 - bör man kunna kritisera vĂ€rdegrunden i den “icke-religiösa” skolan ocksĂ„ och öppna upp för fler synvinklar i tidigare stadier i skolan.

    DÀrmed inte sagt att jag nödvÀndigtvis föresprÄkar friskolor. Men att se det sÄ svart-vitt som ni gör Àr alltför förenklat.

    Ert sprĂ„kbruk Ă€r beklĂ€mmande - “religiös indoktrinering”. Det hör inte hemma i ett respektfullt debattforum.

  215. Kommentar:
    Jafet skriver:

    FrÄga 11/15:
    Otydligt formulerad frĂ„gestĂ€llning - tvĂ„ frĂ„gor i varje alternativ. Svaren pĂ„ denna frĂ„gor gĂ„r inte att anvĂ€nda (t.ex. att hĂ€vda att “X % tycker att religionen inte ska fĂ„ pĂ„verka vilka som gifter sig med varandra”) eftersom det inte gĂ„r att skilja pĂ„ vilken frĂ„ga svararen svarat pĂ„.

  216. Kommentar:
    Jafet skriver:

    FrÄga 13/15:
    Bibelcitatet Ă€r frĂ„n Apokryferna - dvs. INTE en del av den klassiska Bibeln (Kanon). Bra jobbat Humanisterna…

  217. Kommentar:
    Jafet skriver:

    FrÄga 14/15: Abort
    Vilka fantastiska alternativ man fĂ„r. Antingen Ă€r det “fördömelse och bestraffning” eller “bestĂ€mma över egna kroppen & samhĂ€llet inte ska lĂ€gga sig i”. Ännu en gĂ„ng allt för polariserade extremiteter, som om de vore de enda möjliga alternativen.

  218. Kommentar:
    Jafet skriver:

    FrÄga 15/15: Guds vilja.
    Än en gĂ„ng allt för förenklat o polariserat. Ni insinuerar att nĂ„gon som tror pĂ„ Gud & hans vilja inte kan tycka att mĂ€nniskor ska ta ansvar för hur de lever eller kunna utnyttja sitt förnuft (som religiösa mĂ€nniskor ofta ser som skapat av Gud att nyttjas). Det finns mĂ„nga exempel pĂ„ motsatsen bĂ„de i nutid och historisk tid (se till exempel pĂ„ LinnĂ©)

  219. Kommentar:
    Emma skriver:

    Vi kanske ska införa att man inte fĂ„r kritisera politiska ideer ;) det har ju funkat förut…haha

  220. Kommentar:
    Amanda skriver:

    Jag tycker att det Àr sjÀlvklart att man ska fÄ kritisera personers tro och fÄ ifrÄgasÀtta dem. MEN alla har ju rÀtt att tro pÄ vad de vill! Det Àr vÀl lika rÀtt att tro att det finns en gud som att inte tro pÄ nÄgot alls. Det Àr vÀl bara bra att man kriiserar och ifrÄgasÀtter saker, det Àr ju pÄ sÄ sÀtt vi kan uttrycka oss. Det skulle ju inte vara sÄ roligt om alla tyckte precis detsamma. Men det finns ju sÄklart en grÀns för hur man kritiserar nÄgon!

  221. Kommentar:
    Joel skriver:

    SjÀlvklart ska man fÄ diskutera och kritisera religon, det Àr för mig som kristen och för alla andra jag kÀnner en sjÀlvklarthet.

  222. Kommentar:
    Sofie Kuchler Lundström skriver:

    För det första tycker jag att era svarsalternativ inte alltid stÄr som en kontrast till varandra utan skulle kunna svara för samma saker. För det andra finns det ingen chans att nyansera sina svar, det verkar saknas kunskaper om olika religioner och bilden av dem. Svaralternativen Àr vÀrderingsmÀssigt fÀrgade. HuvudpoÀngen med kritik mÄste ju ÀndÄ bygga pÄ att vara vÀl insatt i det som kritiseras. Vill man förÀndring kÀnns det viktigt att ocksÄ vilja dialog, vilket motverkas genom frÄgestÀllningar och svarsalternativ som polemiserar snarare Àn att öppna upp för samtal.

  223. Kommentar:
    Marcus skriver:

    SjÀlvklart sÄ mÄste man kunna kritisera alla trosuppfattningar, religiösa som icke-religiösa. Den hÀr resolutionen mÄste stoppas. Vi mÄste ha ett öppet samhÀlle som tillÄter alla trosuppfattningar och möjliggör en öppen diskussion kring dessa, ingen ska ha företrÀde. Det inkluderar humanism.
    Min uppfattning Ă€r att de allra flesta humanister eller ateister ser sin trosuppfattning som den “neutrala”. Detta Ă€r sjĂ€lvklart fel, det finns ingen uppfattning som Ă€r neutral. Om vi har en lĂ„da pĂ„ bordet och jag tror att det finns en boll i, medan du tror att det inte finns nĂ„got, Ă€r din uppfattning neutral dĂ„? Mycket underligt.
    Tydligt blir detta nĂ€r humanisterna har tvĂ„svarsfrĂ„gor, dĂ€r det ena Ă€r det religiösa och det andra det “neutrala”. Men Ă„terspeglingen av den religiösa Ă€r i mĂ„nga fall shablonartad och den “neutrala” Ă€r löjligt humanistisk.
    Humanister, se utanför erat skal.
    Men tack för att ni Àr med och jobbar för öppen dialog mellan trosuppfattningar i Sverige!
    MvH Marcus

  224. Kommentar:
    Ronja skriver:

    Vi ska alltid kritisera saker och ting, det Ă€r sĂ„ det blir utveckling i samhĂ€llet! Ifall vi bara lĂ„ter saker och ting flyta förbi oss sĂ„ hĂ€nder ingenting heller. Är det rĂ€tt att i de extremmuslimska lĂ€nderna lĂ„ta kvinnor klĂ€ sig i ett tĂ€lt och knappt lĂ„ta de gĂ„ ut pĂ„ gatorna? Var Ă€r rĂ€ttvisan i det, FN?

    Jag lĂ€ste nyss om en ny “vĂ„ldtĂ€ktslag” som förekommit i nĂ„gon av dessa lĂ€nder (kommer inte riktigt ihĂ„g i vilket) dĂ€r lagen sĂ€ger att mannen fĂ„r ha sex med sin fru nĂ€r han vill, Ă€ven ifall hon nekar. Jag spĂ€rrade verkligen upp ögonen nĂ€r jag lĂ€ste detta, trodde inte det var sant. Sedan i artikeln sĂ„ stĂ„r det ett citat frĂ„n presidenten i landet dĂ€r han samtycker med lagen och tycker att det Ă€r en vĂ€ldigt bra idĂ©. FN, var Ă€r de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna? Var Ă€r vĂ„ran egen fri vilja?

    Jag irriterar mig pÄ folk som blundar för detta, som skakar pÄ huvudet och skakar bort det. Det Àr dags att göra nÄgot Ät saken! Religion för mig Àr verklighetsflykt, och det tror jag att det Àr för mÄnga andra ocksÄ. Man kan inte gÄ runt och skylla pÄ en övre makt hela sitt liv, det hÄller inte i slutÀndan. Det vad inte gud (med litet g) som upptÀckte att jorden var rund, det var inte gud som rÀknade ut PI, och det var fanimig inte gud som lÀrde oss hur man överlever i grottor!

    Var Ă€r dĂ„ denna gud som ska se över vĂ„r jord, nĂ€r hundratusentals barn svĂ€lter varenda dag? NĂ€r folk lever pĂ„ gatan och sniffar lim för att deras förĂ€ldrar kastat ut dem? NĂ€r lĂ€nder bombar varandra för att de vill ha verse tillgĂ„ngar? Var Ă€r denna gud? Har “han” inte stĂ„tt och sett pĂ„ allt förlĂ€nge och lĂ„tit detta ske? Nej.

    Nej, det Àr VI mÀnniskor som skapar vÄran jord och det Àr VI mÀnniskor som mÄste se till att Ätervinna den. Kritisera mera!!

  225. Kommentar:
    www.ahmadiyya.se skriver:

    Jag Àr muslim och tycker att man kan yttra kritik mot en religion men pÄ ett respektfullt sÀtt som inte sÄrar andras kÀnslor. NÀr man ska kritisera en religion sÄ tycker jag att man ska ha kÀllhÀnvisningar som en grund som pÄvisar att kritiken som man yttrar Àr baserad pÄ sanning. TyvÀrr sÄ basunerar folk ut falska anklagelser mot religioner utan att ha nÄgon kÀllhÀnvisning och kunskap om religionen. Ta bort fördomarna och sök istÀllet kunskap.

  226. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Glöm det dĂ€r med “Gud”!

    Hates egg finslipas i de troendes forum

    Vi och de blir en ödesdiger dom
    och vÀrldens undergÄng en sjÀlvuppfyllande profetia

    NÀr du hamnat i religionens förföriska famn
    har du försÄtligt hejdats i din egen underbara utveckling
    till en fullÀndad humanistisk medmÀnniska

    Meningen Àr ju att vi ska Àlska
    vara till för varandra
    och inte vara till för nĂ„gon “Gud”

    “Den högsta makten” Ă€r vi tillsammans
    i den fullkomliga kÀrleken!

  227. Kommentar:
    John Leidegren skriver:

    Jag Àr stolt över mina förÀldrar, som gav mig friheten att vÀlja. Jag har valt bort religon, och haft en stimulerande barndom med en nyfiken personlighet.

    @Jafet, indoktrinering kan betyda dels upplÀrning, instruering, dels politisk pÄverkan, hjÀrntvÀtt och ordet kommer av doktrin som betyder lÀra, lÀrosats, ÄskÄdning. Till skillnad frÄn annan undervisning gÄr indoktrinering ut pÄ att fÄ eleven att omfatta en given doktrin utan att ifrÄgasÀtta den.

    Hade jag tvingats in i en religös friskola, mot min vilja, hade det snabbt tröttat ut min frÄgvisa nyfikenhet.

    Jag tycker inte att religon hör hemma i modern tid, dess prevligade specialbehandling mÄste ta ett slut. Det Àr inte rÀttvist mot alla andra former av socialt umgÀnge, att just religon, av historiska sjÀl har den stÀllning i samhÀllet det har. Att dömma av 90-talisterna sÄ gÄr vi allt mer emot en tid dÀr religon inte Àr en del av vardagen och jag tror svenska kyrkan har mÀrkt det hÀr ocksÄ. Dom hÄller pÄ och tappa greppet helt och vÀljer idag att marknadsföra sig för sin gemenskap. Jag förstÄr mig inte pÄ religon och just dÀrför kanske jag inte kan ta debatten pÄ allvar, men jag har Ànnu inte mött en person som kunnat förklara hur det ligger till, och jag tror helt enkelt inte pÄ religon av samma sjÀl.

  228. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    FÖRSKRÄCKANDE HAT OCH INTOLERANS I “HELIGA SKRIFTER”

    ahmadiyya.

    Du tycker att religionskritik ska vara respektfull. Men har du tĂ€nkt pĂ„ att de stora religionerna i sina “heliga skrifter” sjĂ€lva predikar den mest förskrĂ€ckande intolerans, och ibland rent hat, mot oliktĂ€nkande! Det gĂ€ller bĂ„de Bibeln och Koranen! Vi framstĂ€lls som onda och vĂ€rdelösa mĂ€nniskor, nedsjunkna i synd, och förtjĂ€nta av evig pina i helvetet!

    Eftersom du efterlyser kĂ€llhĂ€nvisningar sĂ„ ska jag Ă„terge ett korancitat ur sura 40:73: “… bojor och kedjor lĂ€ggas om halsen pĂ„ dem, för att de skola slĂ€pas i sjudande vatten och sedan stekas i elden.”

    Borde ni inte “sopa rent framför er egen dörr”? ;-)

  229. Kommentar:
    Alf Hiltersson skriver:

    Äntligen har vi Nationalhumanister vĂ„gat ta bladet ur mun och talat ut. Jag Ă€r medlem sedan lĂ€nge och det Ă€r vĂ€l pĂ„ plats att vi talar om för folk hur fel de har och hur de bör tycka!

  230. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Ja, det Àr ju nÄgot som religionerna aldrig har gjort! :- )))

    Och riktar man humanistisk kritik mot islam sĂ„ Ă€r man givetvis nationalhumanist. Koranens helvetesskildringar visar ju bara pĂ„ tolerans! Och det Ă€r ju sĂ„ “nationellt” att vara emot totalitarismen, antisemitismen och homofobin i extrem islam! :->

  231. Kommentar:
    Kurt Jonsson skriver:

    FörutsĂ€ttningen för kritik Ă€r givetvis att man vet vad man kritiserar. Man kan och bör inte kritisera nĂ„got man inte har nĂ„gon grundlĂ€ggande kunskap och kĂ€nnedom om. Bara ett vanligt tyckande hĂ„ller inte om vi ska göra ansprĂ„k pĂ„ att verkligen veta! Detta hĂ„ller inte heller vetenskapligt i vĂ„r tid dĂ„ allt snart sagt Ă€r vetenskap. Även religion i frĂ„ga om grundlĂ€ggande kunskap! Inte bara religionskunskap sĂ„ledes! Ni som kritiserar vet nog inte vad Ni egentligen ger Er in pĂ„ i frĂ„ga om det mest funda mentala. Visst kan man kritisera utan generella fördömanden och utan att begrĂ€nsa yttrandefriheten. Men med det frĂ„geformulĂ€r humanisterna har gĂ„tt ut med blir man verkligen tveksamt och mycket konfunderad pĂ„ vad man Ă€r ute efter. Inkonsekventa frĂ„gor Ă€r det man verkligen blir utsatt för och avsaknad av logik och sammanhang. MVH Kurt

  232. Kommentar:
    Lars skriver:

    Robin: Om du var sÄ smart nÀr du var sju Är att du kunde förkasta alla religioner, sÄ borde du vÀl ha insett för lÀngesedan att det inte heller finns nÄgon frivilja som gör det möjligt för att oss att pÄ verka nÄgonting.

  233. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Religioner Ă€r grunden ganska simpla. FrĂ„n början. Med tiden har dessa blivit allt mer tillkrĂ„nglade och oĂ„tkomliga. Hiearkiskapande. Tack vare vetenskaplig forskning och den globala utvecklingen och kontakter avslöjas allt mer om religioners konsekvenser. PĂ„ ont och gott, helt beroende pĂ„ dess utövare. Man behöver inte vara nĂ„gon expert för att ha fog för kritik. Det Ă€r inte nödvĂ€ndigt att ha lĂ€st “de heliga skrifterna”. Det Ă€r kanske t.o.m. en fördel om man inte gjort det.
    Realiteten har hunnit ikapp. Folk i gemen kan mer nu globalt sett.
    PÄ nÀtet kan man ta reda pÄ det mesta. Titta pÄ Iran. Inte ens dÀr har man kunnat hindra ungdomarna frÄn att bilda sig en egen uppfattning.
    Det finns starka skÀl att granska och kritisera och det Àr helt nödvÀndigt att det sker.

  234. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Ni pÄstÄr att mindre Àn 20% av svenskarna Àr religiösa. Finns det dÄ mer Àn 80% ateister. Nej, knappast troligt. De som inte förnekar andesjÀlens existens Àr minst 50% av svenska folket. New-Age vÄgen pÄverkade folk mer Àn vad som var vÀntat av de mer strikt naturvetenskapligt lagda sÄ att sÀga. Denna flodvÄg av diverse andliga rörelser gjorde intryck. (Den har vÀl nu tyvÀrr blivit en tveksam kommersiell marknad).

  235. Kommentar:
    Gudmar Kristensson skriver:

    Vi sant kristna bekÀnnare vÀnder oss med förtrytelse mot Humanisternas hÀdiska kampanj. Det stÄr tydligt och klart i Bibeln att Gud finns! Vilka Àr dÄ Humanisterna att ifrÄgasÀtta detta? Det Àr Hans Heliga Ord som mÄste vara mÀnniskornas rÀttesnöre - inte humanistiska eller andra mÀnskliga pÄfund!

    Vi vill ha tillbaka FÀdernas Kyrka, liksom morgonbön i skolan och kristna skolavslutningar. Och det glÀder oss att sverigedemokraterna har precis samma uppfattning! :-)

  236. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gudmar Kristensson
    Jag tycker att vi Humanister gÄr varligt fram. Försöker pÄ alla sÀtt ta alla mÀnskliga hÀnsyn. Inte angripa annat Àn saken. Inte personen.
    Vi har ju en helt annan syn. Vi ser faran. Vi ser konsekvenserna.
    Vi ser som vÄr mÀnskliga skyldighet att visa de alternativ som finns.
    FÀdernas Kyrka Àr inget som Àr angelÀget att fÄ tillbaka. Det var en hemsk plÄga för mÄnga. Bibeln Àr bibeln och den bevisar ingenting.
    Det har varit tyst alldeles för lÀnge vad det gÀller den mörka sidan av religionerna och dess utövning. Vi behövs.

  237. Kommentar:
    FritÀnkare skriver:

    Religioner har aldrig lÀmnat yttrandefrihet Ät andra Àn sig sjÀlva. SÄ frÄgan om vÄr (ej troendes) tolerans mot dem Àr densamma som frÄgan om samhÀllets tolerans mot extremhögerns andra gren: nazisterna/fascisterna: sÄ fort religionen/nazistr/fascister fÄtt full frihet, tar allas vÄra andra friheter definitivt slut!
    Det Àr dÀrför man inte fÄr lÀmna sÄdana totalitÀra element full frihet att göra som de vill!

  238. Kommentar:
    Börje Forsberg skriver:

    Sofie Kuchler Lundströms kommentar instÀmmer jag i till 100 %

  239. Kommentar:
    faride skriver:

    Jag tycker att religion har alltid haft tillrÀckligt mycket utrymme för att förtrycka, fördömma, förtala och döda oliktÀnkande mÀnniskor sÄ fort religösa ledare har kÀnt sig och sin makt hotade. Men vi vanliga mÀnniskor har inte haft och fortfarande inte har den minsta friheten att kritisera religionens onda verkan pÄ mÀnskligheten. Varför?
    Varför ska vi inte fÄ vÄga i full frihet att sÀga vad vi tycker och tÀnker?
    Jag blev förvÄnade över FNs resuloton. Vi mÄste kÀmpa emot det innan det Àr försent.

  240. Kommentar:
    Joakim skriver:

    Vad intressant att Förbundet humanisterna mÄste hitta pÄ fejkade indentiteter för att fÄ religionen att framstÄ som tillrÀckligt hatiskt för att det skall passa.
    (Jag Ă€r nog inte den enda som Ă€r rĂ€tt sĂ€ker pĂ„ att signaturen “Gudmar Kristensson” inte har nĂ„n som helst koppling till nĂ„gon kyrka).

    Och man skulle ju Àven kunna pÄpeka att konventionen om förbud motreligionskritik frÄn FNŽs MR-rÄd inte stöds av nÄgra kyrkor utan av ett antal diktaturstaters regeringar (borde vi inte förbjuda diktaturer snanare Àn religioner dÄ ?).

    Om man nu mĂ„ste konstruera “bevis” och hitta pĂ„ fejkade signaturer sĂ„ kan vĂ€l inte situationen vara sĂ„ allvarlig.

  241. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    faride skrev:
    “Men vi vanliga mĂ€nniskor har inte haft och fortfarande inte har den minsta friheten att kritisera religionens onda verkan pĂ„ mĂ€nskligheten. Varför?”

    HÀr kritiseras det fritt men jag tror ingen kommer straffas för det, sÄ man kan ju undra hur du menar med ditt uttalande.
    Jag tror snarare att det Àr sÄ att, nÀr man kritiserar religion fÄr man kraftigare och mer kÀnslosamma svar tillbaka Àn vid mycket annat. AlltsÄ Àr det ingen som sÀger att man inte fÄr och det finns inte heller nÄgra lagar som stödjer det argumentet.

  242. Kommentar:
    Örjan skriver:

    Det Àr mÄnga kloka kommentarer hÀr. Det Àr bl a viktigt att skilja pÄ förtal och kritik. Man ska respektera andra för deras tro men de mÄste tÄla att den ifrÄgasÀtts, men för det fÄr det inte gÄ till förtal.

    Religioner uppkom för att mÀnniskan i grunden Àr vetgirig och vill kunna förklara alla företeelser. Det som inte gick att förklara hittade man pÄ förklaringar till, sÄ skapades troligen de första religionerna. Sedan har religionen utnyttjas av makten för att hÄlla folket pÄ mattan, men den har ocksÄ anvÀnts för sprida andra budskap, bÄde bra och dÄliga.

    Idag har religionen i stort spelat ut sin roll för att förklara saker, dÄ vi för de allra flesta företeelser har vetenskapliga förklaringar. Men fortfarande finns ett behov av trygghet som religioner försöker tÀcka. Jag tror att vi i en tryggare vÀrld skulle se mindra religiösa uttryck.

  243. Kommentar:
    Kjell skriver:

    Efter en snabbgenomlĂ€sning hittade jag i ett inlĂ€gg: Wikipedias definition: “Förtal Ă€r ett brott som innebĂ€r att sprida uppgifter om nĂ„gon i syfte att utsĂ€tta honom eller henne för andras missaktning.”

    En mycket klargörande grÀnsdragning som borde innebÀra att kritik i sak framförd direkt till avsÀndaren aldrig kan bli förtal. DÀremot skitsnack bakom ryggen.

    Ex: NÄgon pÄstÄr: Jesus lever för jag har mött honom?
    FEL SVAR (förtal): Idiot, hur kan du tro pĂ„ sĂ„n’t dravel, Ă€r du dum eller? (Dessutom mejlar jag till en vidare krets och talar om att han/hon pĂ„stĂ„r sig ha mött och mĂ„ste dĂ€rför vara lite knĂ€pp.)

    RÄTT SVAR (kritik): Jag respekterar din uppfattning men den bevisar ingenting i sak. Skulle den och liknande subjektiva erfarenheter eller tro pĂ„ övernaturliga fenomen ligga till grund för samhĂ€llsutvecklingen fĂ„r vi ett samhĂ€lle som utesluter stora grupper. DĂ€rför mĂ„ste vi vĂ€lja den sekulĂ€ra ordningen som Ă€r enda garanten för att alla livsĂ„skĂ„dningar ska komma till tals.

    Saklig - inte personlig - kritik “rakt i ansiktet” pĂ„ nĂ„gon kan alltsĂ„ aldrig bli förtal!

  244. Kommentar:
    Isak Zara skriver:

    Kristendomen Àr en Religion men att tro pÄ Gud Àr ett trossystem!
    Ni tycker att religion Ă€r bullshit men inser inte sjĂ€lva att charles darwins teori Ă€r ocksĂ„ en religion, Att man ska tro pĂ„ att Jorden blev skapad av ingenting….Big Bang!!!
    Alla mirakler som sker och alla under som sker kan inte vara slumpen!
    MÀnniskan hittade pÄ det ordet, slumpen!
    En slump hÀnder inte hela tiden!
    Jesus dog för dig och vill ditt bÀsta!
    Sök och du skall finna!!!!!

  245. Kommentar:
    Hmm... skriver:

    @ Isak Zara:

    Evolutionsteorin Àr ingen religion, det Àr, som namnet antyder, en teori.
    Att du sedan avfördar Big Bang som skapare av vĂ„r Jord Ă€r precis samma argument icke-religiösa för mot troende, dock byter man helt enkelt ut “Big Bang” mot “Gud”.

    Och ja, saker mĂ€nniskan inte kan förklara, antas tyvĂ€rr vara ett “Guds mirakel”, dĂ„ rĂ€dsla för det okĂ€nda inte direkt förbĂ€ttrar mĂ€nniskans förstĂ„nd.

  246. Kommentar:
    Love skriver:

    Jag gick in i debatt forumet frĂ„n frĂ„ga 7, som behandlar temat som diskuteras hĂ€r, dĂ„ den för mig var omöjlig att besvara. Religion mĂ„ste sjĂ€lvklart fĂ„ kritiseras alltsĂ„ Ă€r A uteslutet, alternativ B Ă€r heller inte möjligt för mig dĂ„ jag anser att religion inte kan likstĂ€llas med till exempel politiska Ă„sikter, dĂ„ politiska Ă„sikter aldrig kan vara ‘privata’. Vi mĂ„ste skilja pĂ„ organiserad religion och personlig tro, dĂ„ det Ă€r i organiseringen som fanatism/fundamentaism kan bli farlig (vilket ocksĂ„ gĂ€ller politik..). sĂ„ lĂ€nge vi tillĂ„ter oss att vara mĂ€nniskor och inte bara delar av ett system sĂ„ kommer kritik inte bli krĂ€nkande. underkastelse och lojalitet Ă€r nödvĂ€ndiga för allt maktutövande. det Ă€r dĂ€r vi bör söka lösningar genom kritik, inte i personlig tro.

  247. Kommentar:
    Krister skriver:

    Humaniserna tycks inte förstÄ att de sjÀlva företrÀder en mycket bestÀmd religiös förestÀllning, nÀmligen att Gud inte finns. Dessutom anser de att deras religion Àr överstÀlld alla andras och ska vara statsreligion. Jag ser fram emot den dag humanisterna Àr beredda att betrakta sin religion som en av flera och lÄta den finnas pÄ samma villkor som andra religioner i ett pluralistiskt samhÀlle.

  248. Kommentar:
    Robert skriver:

    “Kan du inte Ă€ven se de mĂ„nga goda ting religion faktiskt Ă„stadkommit - t ex social trygghet, gemenskap och i mĂ„nga fall ett vĂ€rdefullt arbete med att skydda och hjĂ€lpa samhĂ€llets svagaste och mest utsatta individer.”

    Problemet hÀr Àr att godhet till stor del Àr definierad av Bibeln. Förkastar man Bibeln sÄ förlorar den kristna uppfattningen om godhet som ett resultat all trovÀrdighet, eftersom det dÄ inte lÀngre finns nÄgon oinskrÀnkt motivering för varför dessa handlingar ska anses vara goda. Kan du inte Àven se de negativa bieffekter som nÀmnda goda handlingar har?

    För övrigt irriterar det mig att Àven sÄ kallade fritÀnkare gör felet att religion = abrahamitisk religion. Kritisera gÀrna enskilda religioner, men undvik att dra andra i smutsen med svepande generaliseringar.

    @ Isak Zara: Jag anser att det Àr fullstÀndig bullshit att acceptera nÄgot som sanning utan det minsta bevis pÄ detta. MÄhÀnda Àr Bibeln fullstÀndigt följdriktig under nÄgot transcendent system för logik; men sÄ mycket vet jag, att ingen mÀnniska kan fÄ ut nÄgot meningsfullt och sammanhÀngande ur den.

  249. Kommentar:
    FritÀnkare skriver:

    Krister, Àr ni sÄ hÀr desperata?
    Religion förutsĂ€tter en blind tro pĂ„ nĂ„got obevisligt samt försörjning av ett parasitĂ€rt prĂ€sterskap. Som humanist behöver jag varken tro pĂ„ omöjliga fabler eller buga och bocka inför samt försörja nĂ„gra parasiter som rentav förbjuder att jag tĂ€nker ens en enda futtig tanke de inte har godkĂ€nt…

  250. Kommentar:
    Magnus (före detta kristen) skriver:

    En religion som kristendomen bör definitivt ifrÄgasÀttas, och dÄ tÀnker jag framför allt pÄ bibelns auktoritet. MÄnga mÀnniskor bygger upp hela sitt liv pÄ heliga skrifter, och sÀtter sitt förnuft Ät sidan (Àven jag tidigare).

    Problemet Ă€r att mĂ„nga ser bibeln som en helig bok som Ă€r rĂ€tt in i minsta detalj, och vissa tycker att man ska följa den till punkt och pricka. Det Ă€r mycket farligt. Bibeln innehĂ„ller till exempel uppmaningen att döda mĂ€nniskor som utför ockulta handlingar, och den stöder mĂ€nniskohandel. Jag har mött mĂ€nniskor som stöder det hĂ€r bara för att det stĂ„r i bibeln, och nĂ€r jag ifrĂ„gasĂ€tter det svarar dem ofta “sĂ„ tĂ€nker du för att du förstĂ„r inte hur gud tĂ€nker”. SĂ„dana argument gör mig upprörd, vi mĂ„ste ju vĂ„ga lita pĂ„ vĂ„rt eget förnuft.

    Kristendomen bör definitivt ifrÄgasÀttas.

  251. Kommentar:
    Nicke skriver:

    SjÀlvklart ska religion kunna kritiseras. Alla religioner. I synnerhet nÀr de religiösa hittar pÄ sÄ mycket vansinnigt som pÄverkar andra mÀnniskor. Resolutionen som nÀmns ovan Àr sanslöst idiotisk. Endast aktoritÀra, ickedemokratiska och/eller vansinniga system kan komma pÄ en regel som sÀger att man inte fÄr kritiseras.

    Egentligen borde dessa diskussioner om religion vara en icke-frÄga. NÀr jag gick i skolan pÄ 70-talet i det sekulÀriserade Sverige var religionsÀmnet mer av ett historiaÀmne utan praktisk och politisk betydelse. Varför har dessa nya tokreligiösa vÀrderingar slÀppts in i samhÀllsdebatten? Det Àr nÀstan det mest skrÀmmande. Vad mÀnniskor tror pÄ kan jag givetvis inte lÀgga mig i, men lÄt mig slippa ta tomtar och troll pÄ allvar. MÀnskligheten har högvis med reella problem att diskutera och försöka lösa.

  252. Kommentar:
    Cecilia Johnson skriver:

    NÄR ska folk förstĂ„ att religion och allt annat hör ihop? ALLA tror pĂ„ Gud eller nĂ„got större - det gĂ„r INTE att förneka! ALLA ber till en gud om man kommer i en krissituation (om inte annat). ALLA tror!

  253. Kommentar:
    Martin skriver:

    Jag vet att jag inte borde svara dig Cecilia dÄ du uppenbarligen Àr ett troll( en person som anvÀnder nÀtet för att provocera och inte för att han/ hon egentligen har de Äsikterna).

    Men ÀndÄ gör jag det. Religion Àr en produkt av samhÀllet, de seder som en religiös mÀnniska tillÀmpar har uppkommit under lÄng tid och genom att folk har försökt förstÄ sin omgivning.

    Att sÀga att alla tror Àr ett vÀldigt konstigt pÄstÄende dÄ du inte vet vad alla andra tÀnker utan bara antar. Jag drabbades för mÄnga Är sedan av gallsten, nÄgot som gör fruktansvÀrt ont. Och nÀr jag fick ett anfall( men fortfarand einte visste vad det var) sÄ skrek jag av smÀrta. Men jag bad aldrig till gud( dock ropade jag pÄ hjÀlp). SÄ enligt empirisk bevisning sÄ Àr ditt pÄstÄende felaktigt.

  254. Kommentar:
    Chanot skriver:

    Cecila pÄstÄr

    “NÄR ska folk förstĂ„ att religion och allt annat hör ihop? ALLA tror pĂ„ Gud eller nĂ„got större - det gĂ„r INTE att förneka! ALLA ber till en gud om man kommer i en krissituation (om inte annat). ALLA tror!”

    För det första sÄ religion och allt annat hÀnger inte alls ihop. Kanske i din vÀrld. Men dÄ för du försöka utvidga din vÀrld.

    För det andra Ă€r det inte sant att alla tro pĂ„ “gud”. Vilken gud i sĂ„ fall. Det finns massor av sĂ„dana. Den ena mer disparat Ă€n den andra.

    För det tredje sÄ ber inte alla till nÄgon gud. Inte ens i krissituationer. Du projicerar bara frÄn den lilla vÀrlden du lever i.

    Det Àr inte alla som tror pÄ nÄgon gud. Förnuftet pratar sitt tydliga sprÄk, nÀmligen att det inte finns skÀl att tro pÄ sÄ konstiga pÄhittade varelser, om man Àr förnuftig, sÄ klart.

    /Chanot.

  255. Kommentar:
    Maria skriver:

    Kritik mot olika religioner tycket jag Àr helt okey! SjÀlvklart skall man reagera nÀr det Àr nÄgot man trycker Àr fel men samtidigt ha respekt för olika mÀnniskors tankar och synsÀtt. Enligt bibeln gav Gud oss mÀnniskor en fri vilja. Ex sÄ hade Adam och Eva valfriheten att ta den dÀr frukten. Han gav oss ocksÄ förstÄnd, att se vad det Àr som Àr rÀtt och fel.
    Jag tÀnker pÄ det Magnus skrev hÀr i första inlÀgget om att han mött mÀnniskor som tyckt att det varit okey att döda pga okulta handlingar. Om man har nÄgot mÄtt av förstÄnd kan man ju se att detta Àr helt vansinnigt. Detta stÀller sig ocksÄ bibeln bakom nÀr den sÀger i 2 Mos 20:13, Du skall inte mörda.
    Jag Àr medveten om att det i Gamla testamentet Àven finns verser som sÀger att en viss synd skall straffas med döden. Men hÀr Àr det ocksÄ viktigt att se varför detta sÀgs. Det stÄr i Rom 26:3 att syndens lön Àr döden. Gud Àr nÀmligen helig och kan inte umgÄs med en mÀnniska som har synat. Han Àr rÀttvis och Àr tvungen att ge ett straff nÀr nÄgon gör ett fel. Men han vill INTE straffa oss. Det var dÀrför han lÀst sin egen son Jesus dö pÄ korset för att Han skulle ta vÄrat straff pÄ sig. Men det var inte förrÀn Jesus hade dött och uppstÄtt som den förlÄtelsen som fanns kunde praktiseras. DÀrför Àr det mÄnga av de bud som finns i Gamla testamentet som inte gÀller idag pga att Jesus tog det straffet pÄ sig. Men det innebÀr ju inte att Gud ser dessa synder som mindre utan endast att han Àr sÄ fantastisk att han tar straffet istÀllet för oss nÀr vi lÄter honom göra det. SÄ nÀr vi har tagit emot hans förlÄtelse sÄ kan vi ha en relation med honom igen eftersom stragget redan Àr taget.

    Jag tycker att denna frÄga, om det Àr okey att ifrÄgasÀtta religioner, Àr sjÀlvklar, man mÄste fÄ anvÀnda sitt sunda förnuft till att tÀnka och se vad det Àr som kan stÀmma.
    MÄnga har idag, tyvÀrr, gjort kristendomen till en tradition istÀllet för att se vad det Àr som Gud verkligen menar med sitt ord, och det Àr i detta jag tror att du Magns kan rÀkna in de du trÀffade den dÀr dagen. Det skulle ocksÄ vara intressant att höra varför du valde att avsÀga dig din kristna tro.

    Blessings!

  256. Kommentar:
    Kurt Jonsson skriver:

    Maria skriver att Gud gav oss förstÄnd! Ja, förvisso, men Àr vi alla i stÄnd att bruka detta? Nej, inte alltid pÄ grund av syndens inflytande i vÀrlden och det flöde av pÄverkan i olika riktningar som vi Àr utsatta för! AlltsÄ kan vi ibland pÄverkas och ta miste! DÀrför Àr den dagliga kontakten med Gud genom bönen till Jesus en förutsÀttning! Den Helige Ande pÄminner oss om vad Ordet sÀger. Vi fÄr dÄ möjligheter att korrigera vÄra tankar och tillsammans med förstÄndet kan vi dÄ fatta rÀtt beslut!
    Gud straffar oss inte alltid omedelbart, utan det Àr sÄ att vi straffar oss sjÀlva genom att inte vara lyhörda! Och som resultat av detta fÄr vi ocksÄ redan hÀr i tiden skörda de konsekvenser detta medför! Syndens lön Àr döden och dÄ menas den slutliga döden, den som innebÀr totalt mörker genom frÄnvaron av Guds hÀrlighet. Denna hÀrlighet som frÄn vÀrldens begynnelse var Àmnad Ät oss eftersom vÄr ande har utgÄtt frÄn Fadern och Sonen.
    Jesus tog vÄrt straff pÄ korset och genom hans död och uppstÄndelse har vi liv i evighet med allt vad det innebÀr av kommande möjligheter. Ty det intet öra har hört och intet öga har sett har Herren berett Ät dem som Àlska Honom och Gamla testamentets straffpÄföljder Àr dÄ inte att vÀnta för den som tror. Men den som inte tror pÄ Hans sons namn kommer heller inte att stÄ i Ätnjutande av denna frÀlsning, utan fÄr tyvÀrr ta de eviga straffen! Men som Maria skriver vi kan genom Jesu försoning ta emot förlÄtelse för vÄra övertrÀdelser och synder!!Ta emot Jesus! I dag kan under ske!!!
    MVH Kurt

  257. Kommentar:
    Ingrid skriver:

    Förtal och kritik Àr vÀl inte riktigt samma sak.

  258. Kommentar:
    CPC skriver:

    Jag tycker att man kan ifrÄgasÀtta ett handlande, hur en kristen handlar och hur denna tolkar texten och lagen. Men det gÄr inte att kritisera en religion. Ska man göra detta mÄste man för det första sÀtta sig in i att de som tror, nÀrmast vet, att gud existerar och dÀrför följer den moral som bibeln satt upp.

    Om vi dÄ lÄtsas att gud finns, har han skapat oss, han skapade oss för att Àlska honom, och finns gud Àr det meningen med vÄr existens. Att dÄ, nÀr du tro pÄ gud frÄngÄ det bara för att det inte passar in i det mÀnskliga samhÀllet Àr ju fel. AlltsÄ handlar du som nÄgot högre bestÀmt.

    Och finns gud Àr det ju hans regler som gÀller. och det Àr inte ifrÄgasÀttbart.

  259. Kommentar:
    Magnus (före detta kristen) skriver:

    Svar till dig Maria, om varför jag valde att avsÀga min kristna tro. Inte nödvÀndigtvis ett debattinlÀgg, men kan ÀndÄ vara vÀrt att lÀsa.

    Det ligger en vÀldigt lÄng historia bakom mitt beslut Maria, sÄ jag ska koncentrera mig pÄ det absolut viktigaste.

    FrÄn dagen jag föddes har jag alltid fÄtt höra att gud Àlskar mig, sÄ det var en sjÀlvklarhet. NÀr jag blev 17 Är gick jag in för kristendomen, och sÄ förblev det till och frÄn fram till förra Äret. Förra Äret lÀmnade jag kristendomen.

    Anledningen var delvis att jag började lÀsa och ifrÄgasÀtta gamla testamentet (jag hade aldrig lÀst gamla förut, men nu tÀnkte jag lÀsa hela). NÀr jag lÀste det insÄg jag hur guds karaktÀr flera gÄnger förÀndrades, som om olika delar av bibeln beskrev olika gudar. PÄ detta kom att jag insÄg hur grym och orÀttvis gud Àr. Detta försökte jag till en början förklara bort (sÄ dum man var).

    VÀndningen kom nÀr min storebror började prata med mig om gud, dÄ kunde jag inte hÄlla igen lÀngre. Eftersom Jesus stöder en gud som Àr sÄ orÀttvis och grym sÄ kan jag inte lÀngre stÄ för en sÄdan livsÄskÄdning.

    VÀndningen stÀrktes nÀr jag började studera religionskunskap. DÄ insÄg jag att Judendomen inte Àr vÀrldens första religion, och satan har skapat dem andra för att förleda mÀnniskor. Kom Àven pÄ andra saker som vidgade mina vyer, men detta var det viktigaste.

    Idag tÀnker jag att det kan finnas en gud, men det Àr inte Jehova. Skulle Jehova finnas sÄ skulle det vara katastrof, enligt mig.

  260. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    -Om Gud vill mig nÄgot, vill jag tala med honom sjÀlv.
    Inte via ombud. (Citat)

  261. Kommentar:
    CPC skriver:

    Magnus

    Var du medlem i Jehovas vittnen? För annars Àr inte Jehova det namn pÄ gud som Àr mest accepterat. I GT pÄ hebresika fanns inga vokaler och det verkliga namnet har gÄtt förlorat. Det Ànda man vet Àr bokstÀverna JHVH. Dessa brukar oftast blida guds namn i form av Jahveh.

    Jehovah Àr den andra tolkningen, och de Àr igetligen bara vittnen som brukar de namnet och pÄstÄr att alla andra har fel eftersom de har sett sanningen.

  262. Kommentar:
    CPC skriver:

    SÄ jag undrar Àrligt om du va Jehovas Vittne:)

  263. Kommentar:
    Magnus (före detta kristen) skriver:

    Okej jag har tydligen stavat fel. Jag har defintivt inte varit med i Jehovas vittne, jag var med i alliansförsamlingen.

  264. Kommentar:
    Ingegerd skriver:

    Det Ă€r vĂ€l en himmelsvid skillnad mellan KRITIK och FÖRTAL av religion. Kan man inte rikta saklig kritik utan att förtala, Ă€r man inte sĂ€rskilt trovĂ€rdig.

  265. Kommentar:
    Claes-Adam Wachtmeister skriver:

    FN:s kommission för mÀnskliga rÀttigheter tas numera inte pÄ allvar sedan man valde Libyen till orförande.

  266. Kommentar:
    sophia skriver:

    Ja, religion fÄr kritiseras. I Resulutionen stÄr att religion inte fÄr förtalas. Det Àr stor skillnad mellan att förtala och att kritisera

  267. Kommentar:
    Per skriver:

    Ni som skriver att det Ă€r stor skillnad pĂ„ kritik och förtal har nog inte riktigt tĂ€nkt efter. Ett tips Ă€r att kolla nyheterna frĂ„n Iran och fundera pĂ„ om ni tror att VĂ€ktarrĂ„det dĂ€r skulle sĂ€tta ned foten om nĂ„gon “bara” kritiserade Islam och sĂ€ga: “Det dĂ€r Ă€r bara sund kritik, det dĂ€r mĂ„ste vi tillĂ„ta”. Vakna!

    AngÄende förtal sÄ Àr det olagligt i Sverige att förtala en person, det Àr absolut inte olagligt (eller ens möjligt om ni frÄgar mig) att förtala en ideologi eller religion. Det Àr inget konstigt i att det Àr förbjudet för mig att föra en kampanj mot Anna Svensson men dÀremot, mot fullt tillÄtet att göra det mot VÀnsterpartiet, Swedish Match eller Svenska kyrkan.

  268. Kommentar:
    lena huld skriver:

    Nej, alla vi som har en tro Àr naturligtvis korkade, ointelligenta och tillhörande en annan tidsÄlder.

    Om vi inte kan definiera ord pÄ sÀtt som skiljer dem Ät i betydelse blir sprÄket kontraproduktivt. Kritik och förtal har i min sprÄkvÀrld helt olika betydelser.

    Att totalitÀra stater anvÀnder sprÄk som de vill Àr knappast ett argument i diskussionen.

  269. Kommentar:
    Richard E. skriver:

    Det Ă€r intressant och lite skrĂ€mmande att sĂ„ mĂ„nga tror att man inte fĂ„r kritisera det man inte har djup expertkunskap om. Ingenting kan vara mera felaktigt. Det Ă€r den som hĂ€vdar att nĂ„got ÄR pĂ„ ett visst vis som mĂ„ste komma med belĂ€gg och argument. I synnerhet om de krĂ€ver att vi ska tro pĂ„ det.

    Om t.ex. Socialstyrelsen gick ut med en artikel som pĂ„stod att fruktĂ€tande Ă€r farligt har vi all rĂ€tt att krĂ€va att de vet vad de talar om och kommer med belĂ€gg för detta. Om jag dĂ€remot som vanlig ”lekman” tycker att Socialstyrelsen inte Ă€r övertygande eller kommer med dĂ„liga argument eller tvivelaktiga bevis har jag all rĂ€tt att kritisera pĂ„stĂ„endet.

    Man mĂ„ste inte ha ”expertkunskaper” för att fĂ„ kritisera nĂ„got. Den som kommer dragande med detta pĂ„stĂ„ende visar att h*n sjĂ€lv har dĂ„liga argument.

  270. Kommentar:
    Anders skriver:

    SjÀlvklart fÄr man kritisera religioner pÄ samma sÀtt som man kritiserar politiska ideologier!

    SjÀlvklart Àr en religion och en politisk ideologi tvÄ helt olika och ömsesidigt pÄverkande saker.

    Och bÀgge Àr naturligtvis i grunden djupt humanistiska verksamheter.

    Sen finns det naturligtvis bÄde religiösa, icke-religiösa som politiska fundamentalister. Jag Àr glad att dessa Àr i minoritet.

    Eller hur?

  271. Kommentar:
    Theo skriver:

    Detta diskuterades pĂ„ CNN i USA bla, men jag har inte hört detta nĂ€mnas i de svenska medierna. Vilket Ă€r synd dĂ„ de bli förnekade deras friheter minst lika mycket, om inte mer. Detta Ă€r kulturrelativisternas ultimata mĂ„l och de har uppenbarligen lyckats. Humanisternas reklamer i tunnelbanorna har fĂ„tt omformuleras för att vara sĂ„ milda och icke-provocerande som möjligt. Samtidigt sĂ€tter ni davidsstjĂ€rnan och “The crecent moon” pĂ„ en svensk flagga vilket Ă€r en skam. Religion i sin rĂ€tta form, i sin riktiga form, kan inte existera i ett demokratiskt samhĂ€lle. Och att ni dĂ„ ska kritisera religion, men inte fullt ur för dĂ„ riskerar ni att uppröra Ă€r fjantigt eftersom ni redan dĂ„ har pĂ„verkats av den svenska censur kulturen.

  272. Kommentar:
    Kathrin skriver:

    Som troende kristen anser jag att yttrandefriheten alltid mÄste komma i första hand. Religionskritik Àr bra och önskvÀrd sÄ lÀnge den Àr konstruktiv, dvs. att den leder till en dialog mellan religionerna och humanisterna. Det Àr klart att man alltid ska pÄtala fel, till exempel diskriminering av homosexuella. MEN: Man fÄr med sin kritik inte sÄra nÄgon, dvs. den fÄr inte vara cynisk eller krÀnkande. Ett humanistiskt samhÀlle dÀr alla ska leva tillsammans utifrÄn sina egna vÀrderingar och Äsikter förutsÀtter ocksÄ att man respekterar andras Äsikter och försöker möta varandra med vÀlvilja och respekt. Första paragrafen i tyska lagen lÄter sÄ hÀr: MÀnniskans vÀrdighet Àr oantastbar! Den borde Àven gÀller i Sverige och pÄ hela jorden.

  273. Kommentar:
    Åke B. skriver:

    Jag glÀdjer mig Ät att debatten Àr igÄng. Det Àr sÄnt som för oss framÄt. I mÄnga lÀnder ligger man risigt till om man kritiserar eller ifrÄgasÀtter den gud som anses styra.
    Utan ifrÄgasÀttande Och kritik skulle mÀniskan inte kommit lÄngt.
    Sedan har jag en frÄga som jag funderat pÄ.
    Vem har “skapat” gud ?

  274. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    MÀnniskan behöver inte nÄgon gud. Det mÀnniskor behöver Àr att lÀra sig kÀrlekens sanna vÀsen. KÀrleken kan mÄnga gÄnger vara fullkomligt hÀnsynslös. (T.ex. otrohet) SÄ kÀrlek Àr inte bara behagligt. Vi behöver lÀra oss hantera livets ofrÄnkomliga svÄrigheter, smÀrtor och sorger. Vi mÄste lÀra oss att ta hand om varandra och oss sjÀlva pÄ ett bÀttre sÀtt. Vi behöver varandra. Glöm det dÀr med Gud!

  275. Kommentar:
    Ett komma noll skriver:

    Det Àr helt lysande att sÄ mÄnga religiösa vÀljer att visa sin tro genom vÀl synliga accessoarer, sÄsom kors i kedja runt halsen och liknande. En tydlig signal om vilken typ av person man har att göra med nÀr man möter dem. Bruket bör uppmuntras!

  276. Kommentar:
    leif skriver:

    Vad man Àn yttrar om religion kan det aldrig klassas som förtal eller krÀnkning. Endast individer kan förtalas(gÀller Àven juridiska personer) eller krÀnkas. Om en religiös individ kÀnner sig krÀnkt p.g.a ett yttrande om reigion sÄ Àr det individens eget problem. Juridiskt Àr hon ju inte krÀnkt. Religion som ide har ingen sÀrstÀllning i förhÄllande till andra ideer ex,vis politiska.

  277. Kommentar:
    Magnus Bengtsson skriver:

    I resolutionens text stÄr det förtal och inte kritik. Detta Àr helt olika saker.
    Förtal Àr utan grund, vilket inte kritik Àr.
    Följdaktligen Àr kritik mot religion tillÄten.
    Humanisterna borde ta en sprĂ„kkurs….

  278. Kommentar:
    Sara Wittrin skriver:

    Religiösa buntas ofta ihop med diverse andra fundamentalister. I det hÀr testet framstÄr humanisterna som fundamentalister för mig - svart eller vitt. Det gjorde det svÄrt att svara pÄ frÄgorna. Synd tycker jag. VÄga göra detta seriöst istÀllet. Mitt resultat sa att jag nog inte Àr sÀrskilt religiösa och ev gÄr i gamla hjulspÄr. Totalt fel! Jag har verkligen tÀnkt igenom mitt liv, min tro och existensen. Ser mig som ABSOLUT troende och tillhör den Gud jag tror finns.

  279. Kommentar:
    Oskarssons skriver:

    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  280. Kommentar:
    Joakim B skriver:

    Visserligen kan jag hÄlla med om att testet var vÀldigt svartvitt, men jag tycker fortfarande inte att religion borde stÄ över allt annat vad gÀller kritiskt granskande.

    Jag rekommenderar alla hĂ€r att lĂ€sa Richard Dawkins bok “Illusionen om Gud” om ni inte redan har gjort det. Jag har sjĂ€lv inte lĂ€st ut den Ă€n, men den Ă€r riktigt intressant och handlar bl. a om varför religionen inte Ă€r en grundförutsĂ€ttning för vĂ„r moral och pĂ„ vilket sĂ€tt religionen har lett fram till sĂ„ mĂ„nga hemska kapitel i historien. LĂ€s den!

  281. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Sara Wittrin, hur kan man vara seriös i sin tro, men ignorera alla skrifter som grundade den?

    Min tro var seriös och jag ville verkligen att den skulle vara genomtÀnkt, sÄ jag lÀste bibeln noggrant som vuxen. Resultatet Àr att jag idag Àr exkristen och gÄtt ur svenska kyrkan.

  282. Kommentar:
    Magnus W. skriver:

    Ett multikulturellt samhÀlle kan bara byggas av multikulturella kulturer. Vad hÀnder om man lÀgger gift i en kropp? Den dör.

  283. Kommentar:
    Johan K skriver:

    Resolutionen Àr vÀldigt skrÀmmande. Den blev sjÀlvklart till för att tysta kritiken. Var gÄr grÀnsen till förtal? NÄgon kan ju kÀnna sig krÀnkt trots att man nÀmner verser frÄn Koranen eller Bibeln. Resolutionen kom mest troligen till pÄ grund av de danska karikatyrerna för nÄgot Är sedan. Islam Àr i grunden en vÄldsam religion med brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna pÄ agendan, det vet nog varje muslim, eller antagligen inser dom inte det sjÀlva och kÀnner sig dÄ krÀnkta. Jag har inget emot religioner bara dom inte fÄr inverkan i icke-troendes liv, och om de inte innebÀr tvÄng av olika slag, psykiskt och/eller fysiskt tvÄng. SÄdana tvÄng finns bÄde inom Islam och Kristendom och antagligen i andra religioner ocksÄ.

    Vi mÄste ha rÀtt att uttrycka oss negativt om politiska ideologier sÄvÀl som religioner. SjÀlv backar jag inte en millimeter. Samtidigt har jag respekt för dom som tror, dom Àr bara blinda i mina ögon.

    BÄde Kristendom och Islam har spridit sig pÄ vÀldigt skrÀmmande sÀtt i mÄnga fall. Dom har bÄda genom Ären spridits med vÄld och kolonisering. För att rÀdda sitt liv har man konverterat till höger och vÀnster beroende pÄ vilken religion som hÀrskat just dÄ. En sak som jag dock tycker Àr vÀrt att nÀmna Àr att bara en av dom bÄda religionerna har rÀtt att ta till vapen - alltsÄ Islam. Jesus föresprÄkade bara fredliga metoder. Muhammed dÀremot uppmanar pÄ ett flertal stÀllen i Koranen till mord och krig. Han skar dessutom, enligt texterna i Koranen, personligen halsen av en del offer.

    Kvinnosynen i bÄda böckerna Àr ocksÄ dÄlig. Kvinnan Àr underlÀgsen mannen i status. Hon ska foga sig och lyda mannen osv. Enligt Koranen Àr kvinnans vittnesmÄl, i rÀttsfall, hÀlften sÄ mycket vÀrt som en mans. AlltsÄ 2 kvinnor och en man som vittnen krÀvs om det inte finns 2 mÀn att tillgÄ. Detta pÄ grund av att kvinnan inte anses vara pÄlitlig som vittne. Finns en mÀngd olika texter i bÄda böckerna.

    PÄ grund av allt som dessa religioner, eller i en del av fallen, dess pÄstÄdda anhÀngare stÀllt till med genom Ären anser jag att det förstÀrker vÄr rÀtt att granska dom kritiskt.

    Ett problem Àr dock ibland att folk Àr dÄligt pÄlÀsta i nÄgon religions bok och försvarar den utan att veta vad den pratar om eftersom personen inte lÀst boken. Det blir ju samma sak som att uttala sig om en film som gÄtt pÄ bio nyligen trots att man knappast vet vad den handlar om. :D Till och med anhÀngarna kan vara dÄligt pÄlÀsta och försvara religionen till varje pris trots det.

    AngÄende testet sÄ hÄller jag med andra som skrivit hÀr. Jag anser ocksÄ att det var för svart-vitt, var i en del fall extremt Ät bÄda hÄllen, vilket gjorde det svÄrt att besluta sig för vad man skulle svara.

  284. Kommentar:
    Magnus skriver:

    Tycker det Àr dags att vi gÄr mot ett religionsfritt samhÀlle - till skillnad frÄn ett samhÀlle med religonsfrihet. Med religionsfritt menar jag ett samhÀlle dÀr religion inte kan vara en ursÀkt för att fÄ bli sÀrbehandlad.

  285. Kommentar:
    JR skriver:

    Staffan skrev:

    “Resultatet Ă€r att jag idag Ă€r exkristen och gĂ„tt ur svenska kyrkan”.

    Innan jag blev kristen sÄ var jag med i Svk. NÀr jag blev kristen gick jag ur.

    Mvh
    JR

  286. Kommentar:
    Ola skriver:

    Ang. FN resolutionen, förtal av religion Àr vÀl ÀndÄ inte samma sak som att diskutera kring religiösa frÄgor och religiösa Äsikter!?

  287. Kommentar:
    KG Mattsson skriver:

    Jag har nu gjort er kampanj lilla test pĂ„ hur troende jag Ă€r och fĂ„tt diagnosen; “Du verkar höra till den mindre del av Sveriges befolkning som Ă€r mycket religiös”. Det ser jag som ett hedersomnĂ€mnande. Sedan uppmanar ni mig till att fortsĂ€tta fundera pĂ„ varför “ni religiösa ska fĂ„ ha sĂ„ stort inflytande i Sverige, fast vi som inte tror pĂ„ nĂ„gon gud Ă€r mĂ„ngdubbelt fler”. Hur kommer det sig att ni som Ă€r stora och mĂ„ngdubbelt fler Ă€r sĂ„ rĂ€dda att ni mĂ„ste gĂ„ ut i stora kampanjer och debatter för att förkasta och bortförklara en sĂ„ liten och ynklig grupps tro som jag tydligen tillhör?

  288. Kommentar:
    Magnus W. skriver:

    Det var inte jag som skrev det oursÀktliga dÀr ovan, om religionsfrihet. Jag skrev att religionsfrihet mÄste vÀrna om sig sjÀlv, och att vissa religioner dÄ inte platsar.

  289. Kommentar:
    Magnus W. skriver:

    SjÀlva religionsfriheten Àr dÄ viktig, sÄ som en demokrati inte ska bestÄ av en diktator ska heller ej religionsfrihet bestÄ av en regerande religion.

  290. Kommentar:
    Magnus W. skriver:

    Sedan sÄ fÄr jag erkÀnna att jag Àr smÄtt paranoid och trodde att ngn försökte förtala mig. Jag instÀmmer 100% pÄ vad Magnus sÀger.

  291. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Religionen Àr en global elegi, som hindrar mÀnniskor frÄn att vÀxa upp.

  292. Kommentar:
    Peter Alshammar skriver:

    Om yttrandefrihet Àr viktigt? JA, det Àr viktigt.

    Om religionsfrihet Àr viktigt? JA, det Àr viktigt.

    FörstÄr inte varför Humanisterna mÄste Àgna sig Ät att gör sÄna hÀr webbsidor? Ni tycker det Àr konstigt att religion pÄverkar samhÀllet och att det bara Àr 20% av svenskarna som tror pÄ nÄgonting. Var kommer siffrorna ifrÄn? Om det nu Àr sÄ, Àr det ju Ànnu mÀrkligare att HBT lobbyn fÄr sÄnt inflytande i samhÀllet som de har. De Àr ju bara 1-2%.

  293. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    SÄ Humanisterna Àr numera emot FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna? :)

  294. Kommentar:
    Magnus W. skriver:

    Är det en mĂ€nsklig rĂ€ttighet att begrĂ€nsa mĂ€nniskor? Möjligtvis… men dĂ„ ser vi att det Ă€r ett tveeggat svĂ€rd.

  295. Kommentar:
    Johan K skriver:

    Till KG Mattson:

    Alla ska ha rÀtt att uttrycka sina Äsikter Àven i religionsfrÄgor, det Àr sÄ jag har tolkat syftet med kampanjen. Kampanjen behövs verkligen efter resolutionen som gick igenom i FN, som innebÀr att man mer eller mindre vill tysta religionskritik. Tycker du exempelvis att vi inte ska fÄ kritisera Kommunismen eller Nazismen? SjÀlv anser jag att religioner eller dess pÄstÄdda anhÀngare stÀllt till med stora brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna genom Ären. Somliga religioner Àr en fara för andras liv kort sagt. Nu menar jag inte att alla religioner Àr livsfarliga, men en del Àr det. Dessutom ska man ha rÀtt att ifrÄgasÀtta olika pÄstÄenden, om nÄgon sÀger att ett Àpple Àr rosa, fast jag sjÀlv anser att det Àr grönt sÄ har jag rÀtt att utrycka min Äsikt.

    Varför ska religioner skyddas? För att dom haft lite inflytande sista tiden och har lite anhÀngare som kÀnner sig krÀnkta och i underlÀge? Nej! Allting har vi rÀtt att ifrÄgasÀtta och kritisera. Ingen har rÀtt att hindra nÄgon att uttrycka sin Äsikt sÄ lÀnge som det handlar om Àmnen som politiska ideologier eller religioner.

    TÀnk om en lÀngdskidÄkare tar illa vid sig om en som inte alls gillar lÀngdskidor uttrycker en negativ Äsikt om sporten ifrÄga, eller nÄgot annat liknande exempel. Jag kan inte se varför religioner eller liknande ska ha större beskydd Àn exemplet med skidÄkaren. Dessutom stör inte skidÄkaren nÄgon, han/hon gör inte intrÄng i privatpersoners liv och medför inga psykiska/fysiska tvÄng. Idrotten Àr överlag ocksÄ jÀmstÀlld, religioner ofta vÀldigt ojÀmstÀllda och innebÀr en mÀngd olika tvÄng. Idrotten stÀller sÀllan till med krig. :D Finns ett otal olika exempel som gör att vi icke-religiösa defintivt har rÀtt att kritisera och argumentera emot olika religioner. Jag Àr absolut ingen expert i Àmnet, men har haft en kristen uppvÀxt som gör att jag har en inblick i hur det kan fungera i olika religionsfrÄgor.

  296. Kommentar:
    Johan K skriver:

    Blev lite fel i mitt förra inlÀgg, vissa religioner har fÄtt större inflytande sista tiden, inte mindre. Islam exempelvis har fÄtt större och större inflytande och lÀr fortsÀtta i den takten eftersom dom föder enormt mycket fler barn Àn vanliga Svenssons. Redan har vÀl flÀskkött tagits bort frÄn lunchmenyn i en del skolor i Sverige. Det smygs in nya krav eftersom dom blir fler. Kristendomen stÀller ocksÄ en del krav pÄ ett eller annat sÀtt, men det Àr samtidigt mer accepterat att kritisera den.

    Tack för ordet! :-)

  297. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Magnus W. Är det inte en mĂ€nsklig rĂ€ttighet att slippa bli krĂ€nkt?

  298. Kommentar:
    Cecilia H skriver:

    Jag tycker att man bör skilja pĂ„ Gud och pĂ„ religion. SjĂ€lv Ă€r jag panteist d.v.s. tror att Gud finns i allt, Gud Ă€r positiv energi. Jag har gĂ„tt frĂ„n att vara ateist, till agnostiker till privatreligiös för att hitta min egen idĂ©e om tillhörighet. Jag har vĂ€ldigt svĂ„rt för “fĂ€rdiga religioner” som ska passa alla. Hur kan de göra det?! Jag kallar mig inte religiös utan andlig. Är vi inte alla det? Jag hittade “min tro” efter 40. Det krĂ€vs vĂ€l livserfarenhet för att kunna avgöra vad man vill tro pĂ„?! Och mycket sjĂ€lvinsikt. Gud förlĂ„ter inte för Gud har aldrig fördömt!

  299. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Cecilia. Menar du att man vÀljer sjÀlv vad för religion man ska ha?

  300. Kommentar:
    Robert skriver:

    Jag tycker att vi ska avskaffa guds begreppet. För enligt mig sÄ finns det inga tydliga definitioner om vad gud Àr för icke troende, agnostiker eller troende. Vidare sÄ Àr relation mellan gud och vad gud Àr (men Àven i förhÄllande till nÀr, hur, var och mÀnniskan) mycket individuell.

    Det intressanta Ă€r dock om det finns en relation mellan gud och mĂ€nniskor. Är det meningsfullt att be?

    Men den inledande frasen gÄr det inte att svara pÄ den frÄgan eftersom troende ofta har sÄ oklara definitioner om vad gud Àr för nÄgot att det inte Àr möjligt att diskutera gudsbegreppet. Om definitionerna Àr tydliga sÄ borde man testa om det stÀmmer. De troende borde ha incitament att lÄta sin hypotes testas. Dels för att visa att de har rÀtt dels för att om de skulle ha rÀtt sÄ skulle fler vÀlja/(tvingas) att tro pÄ gud.

    Men troende vill inte testa sin hypotes, de vill inte heller godta extremt lĂ„ga sannolikheter för gud argument mot gud och inte heller formulera för “oss andra” vad deras hypotes grundar sig pĂ„.

    Slutsats: (Dessa punkter behöver förklaras innan en fruktfull diskussion kan börja men icke-troende och troende)
    De troende mÄste:
    1. Formulera gudbegreppet i förhÄllande till nÀr, var, hur, vad och sig sjÀlv som troende person.
    2. Vara villiga att testa sin hypotes, formulera den och acceptera signifikansnivÄer under 1% som bevis mot gud.
    3. Skilja pÄ tro pÄ gud, tro pÄ en gud och tron att gud kan finnas.

    Dessa punkter Àr viktiga för troende att svara pÄ sÄ att religionskritiken fÄr nÄgon effekt. Vilket i slutÀndan skulle innebÀra slutet pÄ gud med ökad sekularisering som följd.

  301. Kommentar:
    JH skriver:

    Alla livsÄskÄdningar, politiska sÄvÀl som religiösa, mÄste fÄ kritiseras.
    Annars Àr demokratin illa ute!

    TyvÀrr Àr vissa mÀnniskor intoleranta och respektlösa och kritiserar olika livsÄskÄdningar pÄ ett sÀtt som Àr oartigt och otrevligt.

    Och tyvÀrr Àr vissa mÀnniskor (för) kÀnsliga och tar mycket illa vid sig Àven nÀr den kritiserande personen gör det pÄ ett sÀtt dÀr han eller hon försöker vara respektfull.

  302. Kommentar:
    Joakim skriver:

    Det hĂ€r hittade jag pĂ„ UN’s hemsida angĂ„ende ovan nĂ€mnda resolution:

    “Draft resolution VI on Combating defamation of religions (document A/C.3/62/L.35), approved as orally revised by a recorded vote of 95 in favour to 52 against, with 30 abstentions, on 20 November, would have the Assembly express deep concern about the negative stereotyping of religions and manifestations of intolerance and discrimination in matters of religion or belief, still in evidence in some regions of the world. The Assembly would emphasize that everyone has the right to freedom of expression, which should be exercised with responsibility and may therefore be subject to limitations, according to law and necessary for respect of the rights or reputations of others; protection of national security or of public order, public health or morals; and respect for religions and beliefs. (Press Release GA/SHC/3909)”

    …och hĂ€r Ă€r en lĂ€nk till sjĂ€lva dokumentet (A/C.3/62/L.35):

    http://daccess-ods.un.org/access.nsf/Get?OpenAgent&DS=A/C.3/62/L.35&Lang=E

    Ingen debatt utan kunskap…

  303. Kommentar:
    Lisa skriver:

    jag kÀnner mig krÀnkt, av detta test, dÀr jag upplever att det religiösa svaret framstÄr som det idiotiska svaret och humanisternas svar anses vara det bÀttre. det blir ledande frÄgor och inte alls rÀttvist.

    jag tycker att om man vill göra ett sĂ„dant hĂ€r test och se “hur religiösa” mĂ€nniskor Ă€r sĂ„ ska man göra det rĂ€ttvist och inte peka pĂ„ ett det Ă€r dĂ„ligt.

    om poĂ€ngen med allt Ă€r att ni vill fĂ„ bort religionen ur politiken sĂ„ Ă€r detta INTE tillvĂ€ga gĂ„ngs sĂ€ttet. jag upplever mer att vi behöver öppna det offentliga rummet sĂ„ att vi kan fĂ„ en jĂ€mstĂ€lldhet mellan alla religioner och att det kan bli en plats dĂ€r alla kan fĂ„ finnas utan att man trycker ner nĂ„gon. men samtidigt MÅSTE vi vara medvetna om att det religiösa Ă€r en del av samhĂ€llet och det gĂ„r inte att ta bort det helt, de har ju försökt och trott att religionen och det religiösa skulle försvinna i och med modernismen och materialismen, men det gjorde inte det.

    jag tycker att det Àr fruktansvÀrt dÄlig stil att krÀnka religiösa mÀnniskor pÄ detta sÀttet, att yttra sin Äsikt i vad man tycker Àr en sak, men att visa pÄ att det skulle vara DÄligt eller negativt att vara religiös, Àr inte alls den vÀg som man bör gÄ för att fÄ sin stÄndpunkt sagd. varken proffesionellt eller att fÄ nÄgon att lyssna.

    att fĂ„ bort religionen ut ur politiken kan vara bra, men samtidigt sĂ„ Ă€r den en del av vĂ„rat arv, nĂ„got som finns dĂ€r och jag tror pĂ„ nĂ„got sĂ€tt alltid kommer att finnas dĂ€r. kanske ska an istĂ€llet försöka hitta en “gyllene medelvĂ€g”.

    detta Àr i allafall inte vÀgen.

  304. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Lisa
    KrÀnkt Àr ett vÀldigt stark ord. Exakt vad Àr det som Àr krÀnkande?

  305. Kommentar:
    Henrik skriver:

    @Lisa: Hur kan du vara krĂ€nkt nĂ€r var och varanan sida i bibeln uppmuntrar till bĂ„de den ena och den andra hemskheten….

    Jag ber om ursÀkt för mitt lilla naiva pÄhopp ovan, jag vet att i den svenska kristendomen ges det utrymme för tolkning och det Àr ju bra men nÀr man som oinvigd lÀser bibeln det framstÄr det ju en smula extremt.

    Men om lÀsaren har tolkningsföretrÀde kan inte du dÄ kanske ocksÄ tolkat vÄr kritik pÄ ett felaktigt sÀtt?

    Vi mÄste vÀl ÀndÄ kunna fÄ kritisera varandras Äsikter utan att vi mÄste bli förbannade?
    Det klart att ett test pÄ endast 15 frÄgor inte kan anses vara heltÀckande, det var ju inte syftet med testet.
    Syftet med testet Àr att belysa vÄra vÀrderingar och vÄr kritik av de etablerade religionernas uttryckliga stÄndpunkt i för oss viktiga frÄgor.

  306. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Uppenbart Àr att de kristna anser ett flitigt lÀsande av bibeln Àr helt nödvÀndigt. Annars kan man aldrig förstÄ dem? Jag undrar bara hur ni ska förstÄ dem som aldrig lÀser bibeln? Eller hur ni ska förstÄ dem som lÀser koranen? Hur ska ni förstÄ andra religiösa utövare i helt andra religioner?
    Min uppvÀxt prÀglades av mycket kyrkobesök, psalmer, predikningar, prÀster i hemmet, mycket bibeltexter m.m. Jag har sett och jag har hört en förfÀrlig massa av detta. Jag Àr döpt och jag Àr konfirmerad.
    Jag Àr gift i kyrkan. Vartefter jag vÀxte till mig och mognade tog jag mer och mer avstÄnd frÄn kristendomen. Intog en agnostisk instÀllning.
    Numera Àr jag mycket nÀra ren ateism. Livserfarenheten har lÀrt mig
    att religion Àr likt en drog eller alkoholism. Den Àr beroendeframkallande och ju mer man Àgnar sig Ät den desto mer beroende blir man. Till slut ger den obotliga inre skador.

  307. Kommentar:
    Björn Franén skriver:

    Det hÀr fick jag se efter att ha gjort testet:

    Du verkar vara en
    klockren Humanist!

    Du tror inte pÄ Gud och tvekar inte att gÄ din egen vÀg nÀr det gÀller traditioner. Om du inte redan Àr medlem i Humanisterna tycker vi att du ska bli det. HjÀlp oss gÀrna att debattera ocksÄ, dina argument kan sÀkert fÄ mÄnga att tÀnka till.

    Med vÀnliga hÀlsningar / Humanisterna

    Jag tycker att det Ă€r sjĂ€lvklart att man ska fĂ„ kritisera religioner. SĂ„ lĂ€nge man kritiserar religionen och inte mĂ€nniskorna som tror pĂ„ den sĂ„ Ă€r det inte förtal. Man fĂ„r till exempel inte gĂ„ runt och sĂ€ga att alla som tror pĂ„ den religionen Ă€r korkade men man kan kritisera den religionens brister. En del sĂ€ger att testet var för svartvitt men jag hade inga problem med det iallafall. Jag har lĂ€st boken “illusionen om gud” av Richard Dawkins. Boken var vĂ€ldigt intressant och innehöll mĂ„nga intelligenta motargument mot religionen. Ett av dom mest kĂ€nda “bevisen” för existensen av en gud Ă€r “du kan inte bevisa att han/hon inte finns”. Detta “beviset” anvĂ€nder sig den nya religionen pastafarinism av. Jag rekommenderar att du besöker deras hemsida (www.venganza.org) om du Ă€r ateist som Ă€r trött pĂ„ “du kan inte bevisa att gud inte finns”-argumentet eller faktiskt tror pĂ„ det.

  308. Kommentar:
    feffe skriver:

    Àven om jag inte Àr det minsta spÄr religiös, sÄ tycker jag det Àr ganska andefattigt att knÄpa ihop ett test dÀr svarsalternativen Àr sÄ bedrövligt
    tydligt vinklade. det hela blir liksom meningslöst dĂ„. dessutom tycker jag att det kan vara av stor vikt att göra en tydlig Ă„tskillnad mellan religion och andlighet. religion - som nĂ„gon har definierat som “institutionaliserad andlighet” - ligger bakom mycket av vĂ€rldens elĂ€nde och kan med stor fördel överges med det snaraste. nĂ„gon form av andlighet dĂ€remot, Ă€r nĂ„got som de flesta har nĂ„got slags behov av - och det Ă€r bĂ„de kortsynt och olyckligt att skicka all andlighet pĂ„ porten bara för att man lĂ€rt sig genomskĂ„da de mer naiva religionsformerna.

  309. Kommentar:
    Björn Franén skriver:

    Jag gissar att testet skapades snarare för att peka ut olika religioners brister Àn att testa hur religiös man Àr.

  310. Kommentar:
    KG Mattsson skriver:

    Svar till Johan K

    Visst fÄr ni kritisera oss kristna hur mycket ni vill. Det Àr inget nytt under solen. Kristendomshistorien Àr fylld av kritik och fördömanden mot det lilla fÄtal mÀnniskor som valt att ta Jesu ord pÄ allvar.

  311. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Men snÀlla nÄn KG det Àr vÀl ÀndÄ inte sÄ att kyrkan inte Àr fördömande? Det Àr ju ÀndÄ en central punkt i er tro. Evig fördömelse om man inte tror som ni, eller hur?

    Hur som helst sÄ tror jag inte att sÄ mÄnga kristna skulle önska en sÄn ondska pÄ nÄgon annan mÀnniska utan att det Àr ett symptom pÄ vanlig gruppmentalitet och och en önskan att upprÀtthÄlla gruppens (kyrkans) maktposition. Dvs helt vanlig politik av det mer klassiskt bruna slaget.

  312. Kommentar:
    Filip skriver:

    Orsaken till resolutionen Àr antagligen de klumpiga serieteckningarna (karikatyr av Muhammed). Det var ju ingen kritik av religionen utan ett försök att nedvÀrdera den.

    Sist och slutligen handlar det ju om olika vĂ€rldsbilder dĂ€r Ă€ven Humanisterna har sin. Vad som Ă€r den rĂ€tta kan ingen sĂ€ga. BĂ€st vore vĂ€l Ă€ndĂ„ att försöka leva i samförstĂ„nd. Om det inte gĂ„r sĂ„ Ă€r man ju fundamentalist eller…?

  313. Kommentar:
    KG Mattsson skriver:

    PĂ„ sĂ€tt och vis har du rĂ€tt, det stĂ„r ju i Bibeln: “den port Ă€r vid och den vĂ€g Ă€r bred som leder till fördĂ€rvet, och det Ă€r mĂ„nga som gĂ„r in genom den. Men den port Ă€r trĂ„ng och den vĂ€g Ă€r smal som leder till livet, och det Ă€r fĂ„ som finner den”. Men det Ă€r inte kyrkan som dömer, utan Gud. Kristendomens uppgift Ă€r att visa att tron pĂ„ Jesus ger hopp om ett evigt liv, och att vi lever vĂ„rt liv hĂ€r i kĂ€rlek och lydnad.
    Kristendomen Àr ocksÄ byggd pÄ Bibeln, inte pÄ gruppmentalitet, maktpositioner och politik. Guds Ord Àr inget partimanifest som man kan pÄverka och försöka Àndra allteftersom tiden gÄr. Det Àr detsamma som det alltid varit.

  314. Kommentar:
    Jan Åke Johansson skriver:

    Kritik och förtal Àr förvisso tvÄ olika saker men om jag kÀnner religiösa fundamentalister m.fl. rÀtt sÄ kommer varje kritk mot deras religion att fördömas som förtal. TÀnk vad krÀnkta dom kan spela nÀr nÄgon sÀger sanningen om deras vidskepelser. Det handlar bara om makt frÄn de religiösa ledarnas sida. Bort med FN-resolutionen!

  315. Kommentar:
    Varför namn? skriver:

    Christer Strulmark tÄl inte kritiska röster.
    Hans CV Àr lika sant som Bröderna Grimms sagor.
    Varför denna hestjakt pÄ religiösa, nÀr Strulmark jagar de som inte lÄter sig övertygas av sagor a la Strulmarks sagor?
    Tolerans börjar dÀr den skickas frÄn - Strulmark Àr en OBS unge!
    Till och med hans mamma klagar……

  316. Kommentar:
    dÀrför namn skriver:

    varför namn? jo, för att omogna mĂ€nniskor, som Ă€gnar sig Ă„t inlĂ€gg pĂ„ ren skolgĂ„rdsnivĂ„, ska Ă„tminstone en yttre omstĂ€ndighet som kan hjĂ€lpa dem att avstĂ„ frĂ„n sina barnsligheter - att de tvingas stĂ„ för sina dumheter personligen…

  317. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Gillar inte att man mÄste ange e-post adress. Tycker inte att det hÀr Àr nÄgon riktig debatt - alla skriver sitt utan att svara pÄ andra.

    Jag Àr inte religiös men tycker att frÄgorna var vÀldigt förenklade. Tycker ocksÄ att det Àr stor skillnad pÄ att kritisera och att förtala - vill definitivt kunna kritisera religion och framförallt kunna arbeta mot problem som förtryck av unga flickor mm, men tycker inta att man skall kunna fÄ kritisera folk PGA deras tro, bara pga deras handlingar.

  318. Kommentar:
    Christofer skriver:

    SjÀlvklart ska man kunna kritisera allt hÀr i vÀrlden. Sen kan jag tycka att att spendera energi pÄ att kritisera religion Àr ungefÀr lika produktivt som att diskutera ifall det bor troll i skogen. Det lÀggs för mycket energi och fokus pÄ att argumentera för att gud inte finns nÀr vi (ateister) egentligen borde luta oss tillbaka och be de religiösa bevisa för oss att gud finns.
    Sen finns det nÄgra som lÀmnat kommentarer om att ska kunna kritisera men inte förtala. DÄ börjar man prata semantik och det kommer alltid finnas grÄzoner dÀr. Folks handlingar Àr direkta resultat av deras tro i mÄnga fall sÄ sjÀlvklart ska man fÄ kritisera den tron. Annars behandlar man bara symtomen utan att se till orsaken.

  319. Kommentar:
    Edvard skriver:

    Jag Àr icke troende. Att olika organisationer eller mÀnniskor vill sÀtta nÄgon sorts -ist/-ism pÄ mig pÄ grund av detta har jag inga problem med. Men nÀr ni gör det för enkelt för er tycker jag nog att det bör pÄpekas, och likt de ickefundamentalister jag tror jag att ni vill vara sÄ bör ni nog lyssna till den kritiken.

    Att kritisera, recensera eller till och med fördöma en religiös eller politisk inriktning tycker jag Àr helt okej. Det beror som alltid pÄ sammanhang och substans om detta sedan Àr vÀrt att lyssna pÄ eller nÄgot man kan se som osakligt eller till och med osmakligt. Det finns som alltid en skillnad mellan vad man fÄr göra, och vad man bör göra. Men det Àr sÄklart en annan diskussion.

    Men jag tycker inte att det Àr okej att förtala. Vare sig det handlar om politiskt parti/organisationer, ideella organisationer eller religiösa församlingar eller liknande.

    Exempel pÄ kritik:
    - Humanisterna torgför en förenklad vÀrldsbild.

    Exempel pÄ förtal:
    - Humanisterna lÀr ungdomar hata religiösa mÀnniskor och skapar dÀrigenom ett frÀmlingshat som hotar vÄrt samhÀlle.

    (ingendera av dessa exempel speglar min egen Äsikt):

    Fundera över skillnaden och om citatet “Förtal av religioner Ă€r en allvarlig förolĂ€mpning som kan leda till minskad religionsfrihet och religiöst vĂ„ld.” verkligen bevisar att denna resolution frĂ„n FN förbjuder kritik av religioner.

  320. Kommentar:
    Stina skriver:

    Jag Àr sekulariserad kristen dvs icke troende. Jag har med stort intresse följt Humanisterna under Ären och blivit alltmer skeptisk till er instÀllning i en del moralfrÄgor. Jag kan ibland uppfatta er som fyrkantiga och dogmatiska och emellanÄt uttalar sig medlemmar i Humanisterna som de vÀrsta fundamentalister.

    Den debattartikel som en del ledande personer inom Humanisterna skrev hĂ€romdagen om FN resolutionen mot kritik/förtal av islam och andra religioner var i sakfrĂ„gan mycket bra. Ämnet Ă€r för viktigt för att negligeras pga att man t ex Ă€r kritisk till Humanisterna.

    Jag tycker att Sverige som nu tar stafettpinnen som ledare av EU bör uttala stark kritik av den hÀr FN resolutionen.

    PS. Jag kastade en blick pÄ inlÀgget ovan av sign. Edvard. Jag hÄller med honom om att det inte Àr OK att förtala. Men dÀrifrÄn till att förbjuda Àr steget mycket lÄngt i ett demokratiskt och öppet samhÀlle som det svenska. Om vi i lag förbjuder allt som Àr opassande och stötande, var hamnar vi dÄ? Svar: t ex hos mullorna i Iran.

  321. Kommentar:
    Henrik skriver:

    @Edvard: Jag hÄller absolut med att nÄn sorts liknande distinktion bör göras jag vill bara invÀnda mot dina exempel.

    Även om de inte speglar vad du tycker sĂ„ Ă€r det nĂ„got som jag ofta fĂ„r höra nĂ€mligen att en sekulariserad vĂ€rldsbild som baseras pĂ„ vetenskap och rationalitet Ă€r förenklad och rent av trĂ„kig.

    SjÀlv kan jag verkligen inte fatta vad som skulle vara förenklat med den vetenskaplig vÀrldsbilden, tvÀrtom det faktum att vi kan beskriva den till stora delar gör det ju bara sÄ mycket mer coolt. Att det dÀrtill finns en massa okÀnt kvar att utforska bara förstÀrker kÀnslan av Àventyr som det innebÀr att gÄ okÀnda vÀgar.

    Jmfr det med tex den kristna skapelseberĂ€ttelsen som ju verkar misstĂ€nkt tillrĂ€ttalagd för att cementera bĂ„de den ena och den andra politiska maktpositionen (fritt tolkat givetvis). Tala om trist…

  322. Kommentar:
    Peter skriver:

    Verkar vara en del kristna som kÀnner sig krÀnkta av humanisternas test. Kommer ihÄg skolavslutningarna Ànda frÄn grundskolan och till gymnasiet dÄ det var obligatorisk nÀrvaro för att sjunga psalmer i kyrkan. MÀrkligt nog kÀnner jag mig som icke-religiös inte krÀnkt trots att detta Àr ett mycket grövre övertramp Àn ett frivilligt test !

  323. Kommentar:
    En agnostiker/Pippi LÄngstrumpian mm mm skriver:

    Älska fantasier! Om “Karl Bertil Jonsson”, “Gud” eller “Willy Wonka” kan hjĂ€lpa oss bĂ€ttre förstĂ„ olika sidor hos oss sjĂ€lva Ă€r det vackert. Som agnostiker Ă€r man dock jordnĂ€ra klar över att fantasierna inte Ă€r mer Ă€n just fantasier.

  324. Kommentar:
    Malacoda skriver:

    Det finns vetenskapliga studier som bevisar att teister har ett lĂ€gre IQ Ă€n ateister. Alla kommentarer i denna “trĂ„d” stĂ€rker dessa studier anser jag. Varför har jag aldrig mött en enda troende som med logos-argument kan fĂ„ mig att förstĂ„? För att det givetvis inte gĂ„r. Ett pucko leder ett annat pucko rĂ€tt in i himlen! Grattis!

  325. Kommentar:
    Robert skriver:

    Religionskritik Àr bra för samhÀllet. Om det historiska motsatta förhÄllandet gÀllde sÄ skulle religionen kritisera samhÀllet vilket Àr en mycket skrÀmmande tanke(tÀnk pÄ Iran, Medeltiden). I grunden handlar religionskritik om att bekÀmpa sekter i varierande storlek. Med tanke pÄ att alla religioner börjar med nÄgra fÄ personer borde det vara _förbjudet_ att organisera nya samfund.

    Men hur skall stora religioner bekÀmpas? Med vapen, kanske nÄgon tycker. Jag föredrar lagstiftning. Det borde vara förbjudet för samfund att ha monopol pÄ tro. Detta skulle innebÀra att de kristna kyrkorna i Sverige skulle konkurrensutsÀttas av andra samfund. Förhoppningsvis genom upphandlingar dÀr granskning av att samfundens skrifter har sina referenser i ordning.

    Det Ă€r inte rimligt att marknaden för tro ska domineras sĂ„ kraftigt av en aktör som det Ă€r idag i Sverige. TjĂ€nsterna som erbjuds borde ocksĂ„ granskas, tex. hur kan sĂ„ mĂ„nga kyrkor erbjuda kunderna drop-in? Kan det bero pĂ„ att dessa personer arbetar utan lön? Borde inte facket blockera dessa “guds boningar” eftersom de blockerar allt annat som facket uppfattar hotar arbetarens stĂ€llning. Detta tyder pĂ„ en ohelig allians mellan arbetarrörelsen och prĂ€sterskapet.

    Slutligen, Avskaffa det kristna monopolet med nya moderna samfund utan heliga skrifter, tro, sÄng och mystik. InskrÀnkningar i föreningsfrihet mÄste antas för att fÄ bukt med ny avarter inom den mytologiska vÀrlden.

  326. Kommentar:
    Ida skriver:

    Jag hÄller med dig Robert!
    Dina idéer lÄter som om fÄglar frÄn framtiden har sjungit
    Jag somkvinna Àr speccielt oroad över att de kristna kontoren Àr sÄ mÄnga, hur ska vi fÄ in nya kontor pÄ detta omrÄde? Jag vill gÀrna se frÀscha och nya hus dÀr vi som vill se en glimt av framtiden kan fÄ vistas!

  327. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Malacoda, om ateister Àr sÄ smarta, varför lyser de med sin frÄnvaro hÀr? Och om de inte Àr hÀr för att vi dumma teister Àr hÀr, varför inbjuder de oss till sin hemsida till debatt?

  328. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    S.S.
    Jag hÄller inte med Malacoda. Vet att bildningsnivÄn Àr hög bland teister. LÄt oss inte provoceras. Jag saknar ocksÄ mer seriösa humanister pÄ den hÀr sidan. Var Àr ni nÄgonstans?

  329. Kommentar:
    Daniel skriver:

    I min korta lilla mening, Àr det dags för den sekulÀra ateisten, att sÀtta ner foten och vÀgra hunsas runt bland religiösa tokar som proklamerar det ena efter det andra i allehanda gudars namn.

    Nolltolreans mot fantasifoster i himlen.

    Jag Àr trött pÄ allt daltande med folks jÀvla gudar Àrligt talat. Ni kan ta era gudar och köra upp dom dÀr solen inte skiner!

    Nog med islamska friskolor, kristna pÄhitt och helgmÄlsringning pÄ tv.

    GUD ÄR DÖD

    LÄNGE LEVE PI!

    En enkel frÄgestÀllning;

    Vad har Gud, oavsett religion gjort för dig pÄ senaste tiden? Och dÄ menar jag konkret skillnad inte att din favoritlÄt dunsade pÄ radion nÀr du kÀnde dig lite ner och dÄ mÄÄÄÄÄste det bara vara gud.
    Utan typ, din grÀsmatta Àr övervuxen och du orkar inte klippa den WOOSH! En bön och fram med puttern.

    Och

    Vad har vetenskapen gjort för dig pÄ senaste?
    Allt som du ser omkring dig. Maten du Àter, medicinerna du knaprar, bilen du Äker i, jobbet du jobbar pÄ datorn du sitter vid elektrisiteten som fÄr ditt hem varmt pÄ vintern.

    Goretek jackan nÀr det blÄser bÄten till finland spriten i taxfree shoppen.

    10100011100.

  330. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag tror att religiösa utövare och deras följeslagare Àr en sorts ökenvandrare bildligt talat. Det borde annars vara en lÀttnad att se saker som de Àr. Men de envisas.

    Kaktusblomman

    Den
    var sÄ lysnade vacker

    Intensivt röd

    Ökenvandraren
    stannade en lÄng stund
    för att beskÄda underverket
    evolutionen skapat

    Det var dÄ
    han bestÀmde sig
    för att ÄtervÀnda hem

    Hans grubblande
    var över

    Mvh Jack E Gladh

  331. Kommentar:
    Isaac Fredin skriver:

    Att kritisera religion Àr vÄr plikt var den Àn finns och hur den Àn utövas! Det Àr jÀvligt underligt tycker jag att nu pÄ 2000-talet majoriteten av vÀrldens befolkning fortfarande Àr imuna mot kunskap.

    Varför kan man ju undra? Religonerna lever vidare genom att indoktrinera smÄ försvarslösa och lÀttpÄverkade barn samt pÄ att utnyttja mentalt instabila personer, personer som lever i fattigdom eller som helt enkelt inte vet bÀttre. I hopp om ett bÀttre liv efter döden, visst lÄter det lockande för den som lever ett förjÀvligt liv?!
    För mÀnsklighetens skull sÄ borde religion förbjudas eftersom den sprider lögner och falska förhoppningar, en slaggs utpressningsverksamhet. Hur mÄnga har inte dött och dör fortfarande av religöst motiverade krig?

    FN:s nya resolution Àr tragisk och ett bakslag mot den fritt tÀnkande mÀnniskan.

    “NĂ€r en person lider utav en vanförestĂ€llning sĂ„ kallas det för sinnessjukdom. NĂ€r en grupp mĂ€nniskor lider utav en och samma vanförestĂ€llning kallas det för religion.”

    MVH Isaac Fredin frÄn Partille

  332. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Imorse kunde jag inte hitta min plĂ„nbok. Jag tvingades finkamma hela lĂ€genheten, kĂ€llaren och bilen tre gĂ„nger utan resultat. Till slut ringde jag banken och spĂ€rrade kontona och gick till polisen och anmĂ€lde plĂ„nboken som försvunnen. PĂ„ kvĂ€llen kom min fru hem. Hon Ă€r troende och bad dĂ€rför Gud om hjĂ€lp att hitta plĂ„nboken. Genast fick hon en kĂ€nsla inom sig; “Kolla i bilen!”, vilket hon gjorde. Det första hon sĂ„g nĂ€r hon öppnade bildörren var min försvunna plĂ„nbok vid sidan av sĂ€tet. Jag undrar jag om inte Gud finns i alla fall.

  333. Kommentar:
    Isaac Fredin skriver:

    Kalle/

    Å jag spolade ner en död fluga i toaletten en gĂ„ng, jag trodde den försvann men tro det eller ej nĂ€r jag öppnade locket sen sĂ„ lĂ„g den kvar dĂ€r, oj oj oj jag undrar om inte gud finns i alla fall…

  334. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Isac Fredin. Kanske Àr det minoriteten som Àr immun?

  335. Kommentar:
    Magnus skriver:

    För mig kĂ€nns det konstigt att man inte ska kunna kritisera eller ifrĂ„gasĂ€tta religioner nu nĂ€r de pĂ„verkar samhĂ€llet till en sĂ„ stor del att Ă€ven vi som inte utövar religionen pĂ„verkas av den. De kritiserar vĂ„rat sett att leva sĂ„ varför ska vi inte kunna kritisera deras sĂ€tt att leva? Kan det vara sĂ„ att de tystar oss pga att de inte klarar av kritiken frĂ„n oss dĂ„ de inte kan svara pĂ„ den? Det finns inga bevis pĂ„ att gud finns förutom en tjock bok som jag sjĂ€lv hade kunnat ha skrivit.. Jag menar tĂ€nk om vi skulle göra samma sak inom vetenskapen, hur skulle inte det se ut? “Jo, jag har hittat ett nytt piller som tydligen ska hĂ„lla oss friska genom hela livet om jag nu har rĂ€knat rĂ€tt pĂ„ detta och anvĂ€nt rĂ€tt ingredienser men det Ă€r vĂ€l skit samma..?” skulle du ta pillret? NĂ€ trodde vĂ€l inte det..

  336. Kommentar:
    Lars Nilsson skriver:

    I ett samhÀlle skall alla Äsikter, organisationer och företeelser vara tillÄtna att kritisera och granska. Och nÀr nÄgon gör sanningsansprÄk pÄ nÄgot sÄ löst underbyggt som sin religiösa tro Àr det ju viktigt att argumenten granskas. NÀr en organisation som Humanisterna pÄtar sig det viktiga ansvaret att kritisera religiösa företeelser och avkrÀva rationella argument istÀllet för pseudo-dito verkar svartmÄlning och demonisering följa som ett brev pÄ posten.

    Detta med att kritisera religiösa verkar ofta bli för magstarkt Ă€ven för vissa icke-religiösa av nĂ„gon anledning. NĂ„gon slags ” dom Ă€r ju sĂ„ snĂ€lla och goda mĂ€nninskor som bara vill tro pĂ„ sin Gud ifred, sĂ„ lĂ„t dom hĂ„lla pĂ„ och var inte elaka med dom” effekt fĂ„r jag ibland intrycket att det Ă€r frĂ„gan om.

    Men det Àr ju inte sjÀlva gudstron i sig som Àr problemet.
    Det Àr ju nÀr individuella, religiösa, vanförestÀllningar medför att man ger kvinnor ett lÀgre vÀrde, ser ner pÄ homosexuella, pÄtvingar sina barn sin tro, och i övrigt inte respekterar mÀnskliga rÀttigheter, eller nÀr troende inte accepterar vetenskapen som en kÀlla till kunskap i fall det strider mot deras heliga skrift, som det finns anledning att kritisera religionen. De kloka troende, som klarar av att hÄlla sig ifrÄn ovanstÄende, och liknande företeelser, finns det ju ingen större anledning att kritisera.

  337. Kommentar:
    Oskar skriver:

    Jag tror att religion Àr nÄgot psykologiskt som att det Àr nÄgot den personen behöver för att lÀttare klara av vardagen. T.ex nÄgon Àr rÀdd för döden. Och sedan nÀr religionen lovar att man kommer till himmelen efter döden sÄ Àr ju det lÀttare att tÀnka pÄ Àn att det blir tomt. Andra kanske tycker att deras regler t.ex att alla Àr lika mycket vÀrda Àr lockande vilket leder till att man kan kÀnna tilltro till dom i den religionen. Man vill ju tro pÄ det goda.

    Men idag tror ju inte alla riktigt pÄ samma saker inom samma samfund. En del Àr positivt instÀllda till homosexualitet och andra negativa. DÀrför har religion ocksÄ blivit mer personligt. Man tar det man kÀnner Àr rÀtt för sig sjÀlv ur religionerna och Àr nöjd med det.

    SjÀlv sÄ Àr jag till viss del Raëlist eftersom jag hÄller med om vissa saker dom sÀger och tror delvis pÄ vad dom berÀttar. Men jag Àr villig att byta mig tro om nÄgon övertygar mig till det. Och det jag tror lockar folk till humanisterna Àr att man inte vill att religioner ska sÀrbehandlas utan kanske vara som en fritidsaktivitet eller liknande utan att ha nÄgon politisk makt eller fÄ bidrag frÄn staten.

    Tack för mig :)

  338. Kommentar:
    Lalle skriver:

    Faktum Ă€r att jag Ă€r mer orolig för att mĂ€nniskor inte verkar förstĂ„ skillnaden mellan “ifrĂ„gasĂ€ttande” och “förtal”…

  339. Kommentar:
    Cimma skriver:

    Svenska kyrkan (inklusive EFS och Sensus) har stora likheter med sekten Osho. Det finns samma pyramidala organisation dĂ€r de i toppen (Ă€ven i de smĂ„ lĂ€gre grupperna) vĂ€rnar om de sina och anvĂ€nder sig av olika hĂ€rksartekniker samt mobbing, trakasserier och diskriminering, lögner och förtal för att dels erhĂ„lla makt, dels införskaffa kapital och dels behĂ„lla samt utveckla olika samhĂ€llspositioner - för att pĂ„verka fler i det “öppna” samhĂ€llet sĂ„ att dessa inte kan ifrĂ„gasĂ€tta deras (sekternas) (negativa/uteslutande) attityder och vĂ€rderingar gentemot de andra medmĂ€nniskorna. SĂ„ nĂ€r man stĂ„r utanför sĂ„ kan man undra: varför kan Svenska kyrkan (med underorganisationer) kalla Osho för sekt nĂ€r Oshosekten inte fĂ„r kalla Svenska kyrkan för sekt?

  340. Kommentar:
    Johan K skriver:

    Till Filip.

    Citat frÄn din kommentar:
    “Orsaken till resolutionen Ă€r antagligen de klumpiga serieteckningarna (karikatyr av Muhammed). Det var ju ingen kritik av religionen utan ett försök att nedvĂ€rdera den.

    Sist och slutligen handlar det ju om olika vĂ€rldsbilder dĂ€r Ă€ven Humanisterna har sin. Vad som Ă€r den rĂ€tta kan ingen sĂ€ga. BĂ€st vore vĂ€l Ă€ndĂ„ att försöka leva i samförstĂ„nd. Om det inte gĂ„r sĂ„ Ă€r man ju fundamentalist eller
?”

    -Serieteckningarna pĂ„ Muhammed var nĂ„got som kallas “karikatyrer”, alltsĂ„ nĂ„got som under lĂ„ng tid varit vanligt i stora delar av vĂ€rlden. Syftet, som jag har uppfattat det, gick ut pĂ„ att visa pĂ„ folks fördomar och syn pĂ„ de olika gudavĂ€senden som tillbes/tillbetts. Somliga muslimer tog dock vĂ€ldigt illa vid sig eftersom det i deras bok stĂ„r klart och tydligt att det vĂ€rsta du kan göra Ă€r att krĂ€nka deras profet eller gud. Man har till och med rĂ€tt att, enligt Koranen, döda den som hĂ€dar deras gud eller profet. Ambassader brĂ€ndes ned osv osv. Tror nĂ„gon hĂ€r att man ens hade kunnat uttala sig det minsta negativt om Islam i Sverige utan pĂ„följd om de troende muslimerna hade varit i majoritet? SjĂ€lv tror jag att det hade slutat vĂ€ldigt illa för kritikern.

    Egentligen gillar jag inte att stĂ€lla olika religioner mot varandra eftersom jag sjĂ€lv inte tror pĂ„ nĂ„gon, men ibland kan det vara intressant. I Sverige finns som vi alla vet en del vĂ€ldigt anti-kristna musikband, det förekommer ocksĂ„ vĂ€ldigt chockerande tecknade bilder pĂ„ nĂ€r en djĂ€vul skiter i munnen pĂ„ Jesus osv. Ingen hemsida stĂ€ngs ner av vĂ„ra myndigheter som skedde i samband med de danska karikatyrerna. Ingen ber om ursĂ€kt till de kristna för nĂ„got sĂ„dant. Dom kristna har fĂ„tt aceptera vad som helst för “krĂ€nkande” saker genom Ă„ren.

    Jag tycker absolut inte att vi ska sluta rita karikatyrer. Vi i Europa har kĂ€mpat lĂ€nge för demokrati, yttrandefrihet osv. Vi mĂ„ste fĂ„ skĂ€mta om saker, kritisera saker vi anser vara fel. Vi mĂ„ste fĂ„ “sĂ„ga” nĂ„gon persons eller grupps Ă„sikt/er, men sjĂ€lvklart ska vi undvika att sĂ„ra nĂ„gon. Ibland gĂ„r det dock inte att undvika att sĂ„ra nĂ„gon. Religionen Ă€r i stort sett allt för vissa religiösa, om du dĂ„ sĂ€ger nĂ„got negativt (trots att det Ă€r sant) om den religionen blir personen sĂ„rad hur du Ă€n gör.

    AlltsĂ„, orsaken till FN resolutionen var att tysta kritik, eftersom all kritik i en del religiösas vĂ€rld kan uppfattas som förtal. Skillnaden mellan Islam och Kristendom Ă€r ganska avgörande dock, det Ă€r att Koranen uppmanar till vĂ„ld mot den som hĂ€dar (alltsĂ„ pratar negativt/hĂ„nar) mot deras gud. Kristna ska enligt sin bok be för dom som förföljer dom, “vĂ€nda andra kinden till” osv. Rent teoretiskt kan man behandla kristna hur som helst utan att dom gör nĂ„got tillbaka, med Islam Ă€r det tvĂ€rsom av det jag har lĂ€st pĂ„.

    Det roliga Ă€r att mĂ„nga mĂ€nniskor uttalar sig om exempelvis Islam utan att ha lĂ€st pĂ„ om religionen det minsta. SjĂ€lv har jag Koranen hemma och har lĂ€st en del aggressiva verser mot “otrogna” som den kallar oss som antingen Ă€r ateister, agnostiker, tror pĂ„ nĂ„gon annan religion eller tror pĂ„ enbart en “högre makt”. Denna “heliga” bok uppmanar till stening av en kvinna som har sex utan att vara gift, stening av en som Ă€r otrogen mot sin partner. Finns en mĂ€ngd olika straff som Ă„tminstone inte jag sjĂ€lv uppfattar som det minsta humana. Till skillnad mot Nya Testamentet som dom kristna tror pĂ„ har Koranen inte förlĂ„telse för de exempel jag nĂ€mnde. MĂ„nga tror att dom Ă€r nĂ€stan identiska dessa tvĂ„ “heliga” böcker, men det Ă€r milsvid skillnad. Gamla Testamentet har straffen mot exempelvis en “hora”, men inte Nya som gĂ€ller för de kristna.

    Koranen har ocksĂ„ uppmaningar till “heligt krig”, Jesus uppmanade knappast till det. Sedan kan man dra upp korstĂ„gen, inkvisitionen osv osv, men lĂ€ser man Bibeln ser man att Jesus var tvĂ€rt emot dessa hĂ€ndelser. “AnhĂ€ngarna” har sjĂ€lvklart gjort en del sjuka saker, men till skillnad mot Koranen har dom sĂ€llan haft nĂ„got stöd för det i sin “heliga” bok.

    Varför jag kritiserar Koranen Ă€r för att den ofta har drabbat oskyldiga sĂ„ kallade “otrogna” (icke-troende) och andra oskyldiga. Dessutom Ă€r det en livsfara att lĂ€mna Islam, enligt Koranen Ă€r det dödsstraff för det.

    Kristendomen (nÀr den följs ungefÀr som den ska) Àr som en duvunge i jÀmförelse.

    PÄ grund av allt vad denna religion och andra religioner/anhÀngare stÀllt till med genom Ärhundranden har vi all rÀtt att vara kritiska. Vi har kanske snarare skyldighet att kritisera.

    Om alla religioner hade varit privata hade jag inte brytt mig det minsta, men nÀr somliga stÀller till med fara för andras liv, psykisk och fysisk misshandel, pÄtvingade levnadsregler, exempelvis klÀdsel, ofrihet pÄ olika sÀtt och till pÄ köpet krig osv osv, dÄ har man definitivt rÀtt att vara kritisk.

    Slutligen en sak som förvÄnar mig stort. Islam Àr tydligen vÀrldens snabbast vÀxande religion just nu. Jag undrar lite för mig sjÀlv dÄ, vilken bok har dom lÀst egentligen, eller vilken lögnhals har lurat dom? Sorgligt..

    Tack för ordet!

  341. Kommentar:
    Robin skriver:

    jag tycker att din plÀdering om att man har en skyldighet att kritisera kristendomen för vad den har gjort det Àr lite kortsynt, jag vill inte vara okÀnslig men har inte vi lagt det bakom oss Dessutom sÄ Àr det inte Kristendomen i sig utan maktfullkomliga mÀnskor sÄsom prÀster, biskopar mm och inte den stora massan sÄsom den vanliga mÀnniskan som satt i sitt hus..

  342. Kommentar:
    Robin skriver:

    dessutom tycker jag att det dÀr om Koranen Àr nonsens , jag vet inte men har dom som kritiserat Koranen pÄ riktigt eller har de bara hört andra som har den uppfattningen, som sagt lÀs först.

  343. Kommentar:
    Johan K skriver:

    Till robin.

    “jag tycker att din plĂ€dering om att man har en skyldighet att kritisera kristendomen för vad den har gjort det Ă€r lite kortsynt, jag vill inte vara okĂ€nslig men har inte vi lagt det bakom oss Dessutom sĂ„ Ă€r det inte Kristendomen i sig utan maktfullkomliga mĂ€nskor sĂ„som prĂ€ster, biskopar mm och inte den stora massan sĂ„som den vanliga mĂ€nniskan som satt i sitt hus..”

    Du kanske inte lÀste sÄ noga vad jag skrev. Jag skrev att Kristendom Àr relativt bra nÀr den följs som den ska, MEN anhÀngarna som sÀger sig följa den har ibland spÄrat ur. Just att den Àr kollektiv, man tror ihop i grupp, just det tror jag kan gÄ Ät skogen i vissa sammanhang. Jag har sjÀlv varit kristen sÄ jag vet hur gruppkÀnslan Àr. Visst kan du skylla pÄ ledarna, men alla har ju fria val att följa ledarna ocksÄ. Dessutom kan politiska partier ocksÄ spÄra ur, dÀr fÄr vi ocksÄ vara kritiska pÄ samma sÀtt som med religioner. Mycket som skett inom Kristendomen kan man dock inte skylla pÄ ledarna, mycket har de vanliga anhÀngarna stÀllt till med skulle jag tro. Du kanske missade det jag skrev om korstÄgen och inkvisitionen osv, jag skrev att det var emot det Jesus pratade om i Nya Testamentet. Du verkar inte ha lÀst sÄ noga vad jag skrev.

    Det dÀr med skyldigheten att kritisera stÄr jag fast vid, men jag riktade mig inte speciellt mot Kristendomen, jag menade religioner rent allmÀnt. Jag Àr inte ute efter att sÄra nÄgon.

  344. Kommentar:
    Johan K skriver:

    till robin (del 2)

    “dessutom tycker jag att det dĂ€r om Koranen Ă€r nonsens , jag vet inte men har dom som kritiserat Koranen pĂ„ riktigt eller har de bara hört andra som har den uppfattningen, som sagt lĂ€s först.”

    Som sagt sÄ kan du inte ha lÀst mitt inlÀgg speciellt noggrant. Jag har Koranen hemma och har lÀst i den, dessutom har jag sett filmer (med oberoende religionshistoriker i) om Islam och har en del böcker som jag lÀst och hÄller pÄ att lÀsa.

    Du har fÄtt en förskönad bild av Islam kan jag ju sÀga, men tro vad du vill.

    Ha en bra kvÀll! :-)

  345. Kommentar:
    Robin skriver:

    förlÄt jag skulle ha lÀst bÀttre

  346. Kommentar:
    Johan K skriver:

    De Àr lugnt!

    Ha de gött! :-)

  347. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Koranens yttersta konsekvenser kan man lÀra sig om hÀr:
    http://www.youtube.com/watch?v=WoK5ZjUvMQI
    (Obs. Man kan bara se klippet om man Àr reggad och inloggad pÄ Youtube.)

  348. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Cimma. Allt det du skriver om existerar i alla organisationer. Den psykosociala strukturen i Osho Àr ganska unik och sammanfaller med nÄgra fÄ grupper globalt.

  349. Kommentar:
    gregor skriver:

    Jag har inte gjort testet men Àr pÄ sÀtt och vis en religiös persom som har en egen religion utan anhÀngare.

    Jag tror pÄ evolutionen. SkÀlet Àr att jag sedan 1969 anvÀnt datorsimulerad evolution för att lösa svÄra tekniska problem som pÄ den tiden inte gick att lösa pÄ annat sÀtt.

    Denna simulering kom senare att kallas “Gaussian Adaptation” (se artikel pĂ„ Wikipedia) och styrdes av tvĂ„ matematiska teorem som enbart handlar om slump, sannolikhet och oordning och som - med stöd av ytterligare teorem - kan tillĂ€mpas pĂ„ den naturliga evolutionen.

    Dessa teorem representerar tillsammans en hög intelligens och man kan dÄ frÄga sig vem som skapat dessa teorem och denna intelligens? MÀnniskan har ju bara upptÀckt dem.

    Enda möjligheten för mig att tro pÄ Gud Àr om jag kan tro att Gud skapade evolutionen. Men det Àr förstÄs inte sjÀlvklart. Men om jag tror att en kraft i universum stÀndigt mÄnar om min vÀlfÀrd sÄ kan det gynna min överlevnad enl placeboeffekten.

    Å andra sidan ska vi inte föra krig i religionens namn eftersom det minskar mĂ„ngfalden och missgynnar mĂ€nsklighetens överlevnad.

  350. Kommentar:
    gregor skriver:

    Jag tror pÄ yttrandefriheten och att inte endast alla organismer utan Àven alla andra
    -ismer har tillkommit genom evolution. Alla dessa -ismer bidar tillsammans den enorma mĂ„ngfald som tillkommit genom evolution enl teoremet för “Gaussian Adaptation” som i sin enklaste formulering lyder:

    En normal statistisk frekvensfunktion, N, kan alltid anpassas sÄ att dess trÀffsannolikhet pÄ ett godtyckligt fenotypiskt acceptansomrÄde blir maximal. Villkoret för optimalitet Àr att m = m* vid selektiv jÀmvikt. (m Àr N:s centrum eller tyngdpunkt, m* Àr tyngdpunkten för den accepterade delen av N).

    Dessutom pekar gradienten för ökning i medelvÀrdet av överlevnadsförmÄgan i samma riktning som för ökning i fenotypisk oordning (mÄngfald) i en stor population.

    Enl teoremet kan evolutionen maximera överlevnadsförmÄga och mÄngfald parallellt.

    Vissa mÀnniskor ogillar mÄngfald, men det Àr ungefÀr detsamma som att ogilla överlevnadsförmÄga.

  351. Kommentar:
    gregor skriver:

    Givetvis mĂ„ste alla religioner liksom mina synpunkter kunna kritiseras. Även om matematiska teorem knappast kan ifrĂ„gasĂ€ttas sĂ„ kan man ifrĂ„gasĂ€tta deras tillĂ€mpningar.

    TillĂ€mpningen av teoremet utgĂ„r frĂ„n antagandet att evolutionen Ă€r en slumpstegprocess. DĂ„ gĂ€ller enl “den centrala grĂ€nsvĂ€rdessatsen” att summan av ett stort antal slumpsteg tenderar att bli normalfördelad (Gaussisk).

    Eftersom populationen genomgÄr stÀndiga slumpmÀssiga förÀndringar generation efter generation kan vi förvÀnta oss ökande fenotypisk oordning (mÄngfald) enl termodynamikens andra lag (eentropilagen).

    Hardy-Weinbergs lag tenderar att flytta m till m* i varje generation om parning sker slumpmÀssigt i populationen . DÄ kan processen mer och mer nÀrma sig en jÀmvikt
    med m = m* för maximalt medelvÀrde av överlevnadsförmÄga, W.

    Nu kan det invÀndas att partners för parning inte alltid vÀljs slumpmÀssigt. Men eftersom vi kan förvÀnta oss att en population med maximalt W kommer att dominera evolutionen, och eftersom W i sÄ fall kan inte kan maximeras sÄ kan mer systematisk parning knappast vara en fördel.

  352. Kommentar:
    Ana skriver:

    Det stÀmmer att FN:s rÄd för mÀnskliga rÀttigheter i GenÚve har antagit en icke bindande resolution. Detta skedde pÄ initiativ av en grupp muslimska lÀnder, som anser att muslimska minoriteter drabbats alltmer av intolerans, diskriminering och vÄldsangrepp sedan 11 september-attacken 2001. I texten till resolutionen talas det om att ett förtal av religioner mÄste beivras. Med förtal menas att utpeka nÄgon sÄsom brottslig eller klandervÀrd i sitt levnadssÀtt eller annars lÀmna uppgifter som Àr Àgnade att utsÀtta denne för andras missaktning. Att beivra förtal har ansetts skyddsvÀrt av den svenska lagstiftaren. Varför skulle det internationell samfundet inte kunna inta samma position?
    -ateist

  353. Kommentar:
    gregor skriver:

    Jag försökte ta stÀllning till pÄstÄendena i humanisternas test men det blev tvÀrstopp nÀr jag inte kunde vÀlja mellan följande alternativ

    A) Jag tror att vi mÄste lÄta Guds vilja styra vÄra liv.

    B) Jag tror att vi mÀnniskor sjÀlva mÄste ta ansvar för hur vi lever tillsammans. Vi ska utnyttja vÄrt förnuft och bör inte lita pÄ att nÄgon annan sköter saken, till exempel Gud.

    Den evolutionsteori jag tror pÄ gÀller bÄde DNA-meddelanden och signalmönster i vÄra hjÀrnor. En evolution av signalmönster pÄgÄr i vÄra hjÀrnor under livstiden. VÄr hjÀrna kan ses som miljarder stÀndigt rullande anpassningsbara tÀrningar. Hur sannolikt det Àr att de utfaller pÄ ett visst sÀtt, i en viss situation, bestÀms av evolutionen under livstiden. Men varje enskilt utfall eller beslut Àr inte förutbestÀmt. PÄ sÄ vis kan slumpen ge oss stor valfrihet, men slumpen har, som jag ser det, ingen vilja.

    Enl min tro efterstrÀvar evolutionen maximum mean fitness för bÄde DNA och signaler. Eftersom en process som maximerar nÄgot Àr mÄlsökande, sÄ kan en illusion av vilja uppkomma. Vi föredrar bÀttre alternativ framför sÀmre. SÄ om vÄrt ansvar förutsÀtter existensen av fri vilja sÄ kan vi inte ta ansvar.

    Som jag ser det, styrs vÄra liv av processer som cykliskt upprepar slumpvariation och urval, och jag kan inte ta stÀllning för varken A eller B.

  354. Kommentar:
    Anna skriver:

    Yttrande friheten tycker jag ska gÀlla i Sverige enligt svensk lag.
    vilket i stora drag innebÀr att du fÄr sÀga vad du vill sÄ lÀnge du inte krÀnker nÄgon annan. Man mÄste fÄ diskutera religion sjÀlvklart, men man bör kanske tÀnka pÄ vem man diskuterar med innan. Om det Àr en person som Àr extremt religiös kan den personen tÀnkas bli lÀttare krÀnkt i en diskussion Àn en person som Àr mindre religiös.
    Men som i vilken diskussion som helst sÄ gÀller det att vara öppen och respektera varandra.

    En Äsikt om ert test, ni bör pÄ en heldel av frÄgorna skapa ett alternativ som Àr nÄgonstans emellan extremt religiöst och ateistiskt.

  355. Kommentar:
    SGP skriver:

    Varför lyssnar inte Gud pÄ de amputerades bön?

    http://whywontgodhealamputees.com/

  356. Kommentar:
    SGP skriver:

    Anna, en yttrandefrihetslag som tar hÀnsyn till andra mÀnniskors krÀnkhet Àr ingen yttrandefrihet överhuvudtaget. Det Àr helt meningslöst att ha en lag som sÀger att man bara fÄr sÀga sÄnt alla hÄller med om.

  357. Kommentar:
    Anna F skriver:

    We are missing something significant in this discussion. What should be an important issue is the actual existence or non-existence of god and how that impacts the world we live in. Focusing energy on an imaginary higher being and hoping for a life after death cannot be good for the survival of humanity. If humanity is to have a chance for survival, we have to address the urgent issues of the present. If we do that, there might be chance for our species to survive. Collectively, we need to cooperate to ensure Earth’s survival. If people are only paying attention to the belief that they are going to heaven after death, they cannot be that motivated to save the future of humanity, can they? If we understand our existence in the Universe and embrace it for what it is, we can start working on a way to keep humanity alive.

  358. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    SGP Àr det en rÀttighet att krÀnka mÀnniskor? Kan man inte uttrycka sin Äsikt om nÄgonting utan att krÀnka han eller henne?

  359. Kommentar:
    Anonym skriver:

    “Är det inte en mĂ€nsklig rĂ€ttighet att slippa bli krĂ€nkt?” - Stefan Sjöqvist

    Det Àr en definerad lag. Yttrandefrihet Àr ocksÄ en definerad lag. MÀnniskor blir krÀnkta med eller utan lagar. Det Àr ingen naturlag, om man sÀger sÄ.

  360. Kommentar:
    Olle Stark skriver:

    SĂ„ man ska krypa pĂ„ tĂ„ för att de religiösa inte ska fĂ„ aggressionsutbrott för att man tycker att det de tror pĂ„ Ă€r kritiserbart, men Ă€ven vĂ€rt kritik? Religion skapades av mĂ€nniskor för att fĂ„ kontroll över mĂ€nniskor, dĂ„ med en högre makt som redskap för att de skulle lyda. Idag har vi lagar, som fungerar ganska bra. Vi ska inte Ă€ndra dem pga religion. Titta pĂ„ de lĂ€nder som har religion som lag, hur fan ser det ut dĂ€r?! Kvinna gruppvĂ„ldtagen, hon blev dömd till 200 piskrapp för att ha trĂ€ffat mĂ€n utanför familjen. SĂ€ger vad jag alltid sĂ€ger: RELIGION OCH PENGAR ÄR ROTEN TILL ALLT ONT! Religion ska inte kunna rubba grundlagar, eller mindre lagar heller för den delen. Usch.

  361. Kommentar:
    Karl Andersson skriver:

    Som det ar formulerat pa svenska “Fortal ….” tycker jag det hela ar ratt tandlost och beroende pa vad man menar med “Fortal” och “Kritik”. Vilka avgor om ett givet pastaende skall klassas som det ena eller det andra?

    undrar

    Karl Andersson

  362. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Olle Stark. Se pĂ„ vilka som Ă€r mest arga i debatterna. Är det ateisterna eller Ă€r det de religiösa?

    Du skriver:
    “Titta pĂ„ de lĂ€nder som har religion som lag, hur fan ser det ut dĂ€r?! ”
    Du kanske ska titta pÄ hur Sverige sÄg ut innan det blev kristnat.

    Jag klistar in en artikel av Lars Garhn som doktorerat i svensk historia.

    http://lbk.cc/biblicum/19891105.HTM

    Utan budord
    För oss kristna Àr »tio Guds bud» ett av huvudstyckena i kristendomen. I Luthers katekes utgör de första huvudstycket. De hedniska religionerna lÀgger dock föga vikt vid levnadsregler. Hedniska levnadsregler, hednisk etik och moral har sitt ursprung, inte i religionen, utan i filosofien. MÀnniskorna har börjat tÀnka efter och fundera över rÀtt och orÀtt. Sokrates, Platon och stoikerna inom medelhavsvÀrlden, buddhisterna i Indien, Konfucius i Kina - för att nÀmna endast nÄgra - har pÄ detta vis kommit fram till mÄnga djupa insikter och beundrandsvÀrda levnadsregler, men dessa har sitt ursprung inom filosfien och inte inom religionen. Inom filosofien kan man upptÀcka den naturliga gudsuppenbarelsen. Inom den hedniska religionen upptÀcker man tvÀrtom djÀvulen. SÀrskilt Àr detta fallet vad det gÀller nordisk hedendom. [1]

    Åttonde budet lyder: »Du skall inte bĂ€ra falskt vittnesbörd mot din nĂ€sta», men de nordiska hedningarna hade en helt annan levnadsregel. I kvĂ€det Havamal, som Ă€r lagt i munnen pĂ„ hednaguden Oden, fĂ„r vi veta hur man bör behandla sina vĂ€nner: [2]

    Har du en annan, som du ej tror gott om och du dock vill ha hugnad av honom, tala dÄ fagert, men tÀnk falskt och löna svek med lögn! (Havamal, strof 45, i Collinders översÀttning). [3]

    PÄ 1070-talet skrev mÀster Adam av Bremen en krönika över Àrkestiftet Hamburg-Bremen, som omfattade Àven Norden. »Hedningarna rÀknar mened för intet», berÀttar han (Adam 3:56). [4]

    Offren var det viktiga
    För hedningarna var det viktiga inte att leva riktigt utan att offra riktigt, d.v.s. enligt hÀvdvunnen sed, och att offra rikligt. [6]

    MÀnniskooffer var vanliga. Enligt ÀttekvÀdet Ynglingatal, som handlar om de gamla sveakonungarna, skulle svearna ha offrat sin konung Domalde för att fÄ god Àring, d.v.s. god ÄrsvÀxt. I Gamla Uppsala fanns pÄ 1000-talet ett hednatempel och en offerlund MÀster Adam berÀttar: [7]

    Av varje levande varelse av manligt kön offras nio stycken, med vilkas blod man brukar blidka gudarna… DĂ€r hĂ€nger ocksĂ„ hundar och hĂ€star jĂ€mte mĂ€nniskor, och en av de kristna har berĂ€ttat för mig att han har sett sjuttiotvĂ„ kroppar hĂ€nga dĂ€r om varandra. (Adam 4:27.) [8]

    MÀnniskorna skulle alltsÄ offra blodiga offer Ät gudarna. [9]

    DÀremot offrade sig gudarna inte för mÀnniskorna. Kristi offer för vÄra synder har inte nÄgon motsvarighet inom hedendomen. I Havamal berÀttar Oden att han offrade sig sjÀlv. I nio nÀtters tid hÀngde han spjutstungen i ett vindomsusat trÀd. Detta offer gjorde han dock inte för mÀnniskornas skull utan för att han sjÀlv skulle förvÀrva vishet, skaldekonstens gÄva och andra fÀrdigheter (Havamal, stroferna 139-146). [10]

    Kristna mÀnniskor ber Gud att han mÄ uppfylla deras önskningar, och de tillÀgger: »Dock, ske icke min vilja, utan din.» Hedningarna ber inte. De offrar i stÀllet. De köper med andra ord bönhörelse. Deras gudar ger nÀmligen ingenting utan ersÀttning. [11]

    Dessutom menade hedningarna att de kunde fÄ sin vilja fram genom att bruka trolldom. Genom sejd kunde man fÄ veta mÀnniskornas öde och framtiden, man kunde taga livet av andra eller giva dem olycka eller sjukdom, sÄ ock taga ifrÄn dem vett eller kraft och giva dem Ät andra, berÀttar Snorre Sturlason i sin Ynglingasaga. Visserligen förekom Àven vit magi, men den svarta magin var mycket betydelsefull. NÀr man reste nidstÄng mot nÄgon, ville man genom trolldomskraften rikta de lÀgre makternas vrede mot sin fiende. (Folke Ström, Nordisk hedendom, Göteborg 1961, s 136-137 och 172-174). Med sin trolldom trodde sig hedningarna alltsÄ ibland rentav kunna tvinga makterna. [12]

    Fruktbarhetskult
    Hedningarna eftertraktade fruktbarhet och god ÄrsvÀxt. Grödan skulle vÀxa pÄ Äkrarna, boskapen skulle föröka sig, och kvinnorna skulle vara fruktsamma. [14]

    »Om bröllop skall firas, offras Ät Frö», berÀttar mÀster Adam. Han skÀnker mÀnniskorna frid och vÀllust. I Uppsala hednatempel fanns hans belÀte, och det var försett med »en vÀldig manslem». De kultsÄnger som sjöngs vid bloten i Uppsala var »mÄngfaldiga och oanstÀndiga, och bör dÀrför helst förtigas», berÀttar Adam (4:26-27). Nej, det var inte frÄga om nÄgra oskyldiga kÀrleksvisor utan om rÄa oanstÀndigheter. [15]

    MÀnniskorna levde ut sin könsdrift utan inskrÀnkningar och hÀnsyn. Svearna vet inte av nÄgon mÄtta, nÀr det gÀller kvinnor, berÀttar mÀster Adam. Var och en har, alltefter sin förmögenhet, tvÄ eller tre eller fler samtidigt. De rika och hövdingarna har otaliga kvinnor. (Adam 4:21). [16]

    Slavinnorna stod till husbondens förfogande. PÄ 900-talet berÀttar den arabiske författaren Ibn Fadlan att ruserna, d.v.s. nordborna i Ryssland, bor tillsammans i stora trÀhus. Tio till tjugo, ibland fler, ibland fÀrre, bor i varje. [17]

    Var och en har en bÀnk, som han sitter pÄ, och tillsammans med honom sitter de vackra flickorna (trÀlkvinnorna), som Àr avsedda för köpmÀnnen. Och han har könsumgÀnge med sin flicka medan hans kamrat tittar pÄ. Ofta hÀnder det att de allesammans hÄller pÄ med detta, den ene mitt framför ögonen pÄ den andre, och dÄ kommer en köpman för att köpa en flicka av en av dem. Han trÀffar alltsÄ honom medan han hÄller pÄ att ha samlag med henne, och han lÄter henne inte vara ifred förrÀn han har nÄtt sin avsikt. (Harris Birkeland, Nordens historie i middelalderen etter arabiske kilder, Oslo 1954, s 19.) [18]

    En orsak till denna lösslÀppthet var att hedendomen sÄg könsdriften som nÄgot alltigenom gott och vÀrdefullt. (Otukt mÀn emellan ansÄgs dÀremot som nÄgot övermÄttan skamligt och vanhedrande.) Gudar och gudinnor var lika lösaktiga som mÀnniskorna. I eddadikten »Lokes trÀta» berÀttas att gudarna Àr samlade till gÀstabud, men Loke Àr inte bjuden. Han infinner sig ÀndÄ och vrÀker ur sig oförskÀmdheter. Gudar och gudinnor ber honom sluta. Loke tar tillfÀllet i akt och erinrar om gudinnornas lösaktighet och Àktenskapsbrott. Idun, Gefjon, Frigg, Freja, Skade och Siv blir pÄminda om sina snedsprÄng. Mot gudarna riktas dÀremot inte sÄdana smÀdelser, ty för hedningarna var det helt sjÀlvklart att mÀnnen fick lov att göra alldeles som de ville. I eddadikten »SÄngen om Rig» berÀttas hur Rig, d.v.s. Hemidall, gÄr omkring bland mÀnniskorna och gör deras hustrur med barn. PÄ sÄ vis blev han stamfar till mÀnniskorna, som kallas »Heimdallssöner». MÄnga fler exempel skulle kunna andragas. [19]

    Kvinnan skulle följa i döden
    Job sade: »Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vÀnda Äter dit» (Job 1:21). Redan pÄ det gamla förbundets tid hade de troende klart för sig att vi inte kan taga nÄgonting med oss nÀr vi dör. [21]

    För hedningarna var emellertid denna sanning fördold. TvĂ€rtom gav de den döde mat, vapen, redskap och husdjur med sig i graven, ja, Ă€ven hans hustru eller nĂ„gon trĂ€lkvinna skulle följa honom i graven. Ibn Fadlan berĂ€ttar pĂ„ 900-talet om en sĂ„dan begravning. Den döde lades i sitt skepp. En trĂ€lkvinna hade förklarat sig villig att följa sin herre. Hon gick runt bland tĂ€lten i grannskapet, och mĂ€nnen som bodde i dem hade könsumgĂ€nge med henne. De sade: »SĂ€g till din herre: ‘Detta har jag gjort av kĂ€rlek till dig.’» NĂ€r begravningen nĂ€rmade sig fick hon lov att dricka sig rusig. Hon gick in i skeppstĂ€ltet, dĂ€r sex mĂ€n hade könsumgĂ€nge med henne. DĂ€refter fattade tvĂ„ av dem tag i hennes hĂ€nder och tvĂ„ i hennes ben. Ett rep virades om hennes hals med Ă€ndarna Ă„t ömse hĂ„ll. TvĂ„ mĂ€n drog i den ena repĂ€ndan, tvĂ„ drog i den andra. En gammal kvinna högg henne gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng med en kniv i bröstet. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ströps och knivhöggs kvinnan till döds. Skeppet, som stod uppdraget pĂ„ land, antĂ€ndes dĂ€refter. NĂ€r bĂ„let hade brunnit ned uppfördes en gravhög pĂ„ platsen. (Folke Ström, Nordisk hedendom, s 151-155). [22]

    I detta fall var det en trÀlkvinna, som följde sin husbonde pÄ bÄlet, men av andra kÀllor framgÄr att Àven hustrun eller en av hustrurna kunde komma i frÄga. (H R Ellis Davidson, Nordens gudar och myter, Sthlm 1966, s 148-150). [23]

    Krigsgud och krigiskhet
    Vikingatidens Norden var ett hÄrt och rÄtt manssamhÀlle. Det har framskymtat redan tidigare och framgÄr av mÄnga omstÀndigheter: mÄnggifte förekom, kvinnorna skulle stÄ till husbondens förfogande, lösaktighet var vanhedrande för en gift kvinna men alls inte för en gift man, en kvinna skulle följa den döde pÄ bÄlet. En av orsakerna till att Norden var ett manssamhÀlle var att det var krigaren som rÀknades. Krigarens vÄldsdÄd var den förnÀmsta och mest hedrande verksamheten. [25]

    Krigsguden Oden var den högste av gudarna. De krigare, som har fallit i striden, fÄr komma till Oden i Valhall. Valkyrjorna vÀljer ut dem som skall stupa och ger sedan kÀmparna, de s.k. enhÀrjarna, öl i Valhall. EnhÀrjarna Àter flÀsk frÄn galten SÀrimner. NÀr de inte sitter inne i Odens hall, »roar» - detta Àr Snorres ord - de sig med att kÀmpa mot varandra utomhus. (Snorres Edda, Gylfaginning kap 35, 37-40.) Den största lycksalighet de nordiska hedningarna kunde tÀnka sig var alltsÄ att Àta och dricka i en krigarhövdings hall samt att som omvÀxling Àgna sig Ät vapenlekar. För att komma dit mÄste man som sagt falla i strid eller Ätminstone pÄ sin dödsbÀdd lÄta rista sig med spjutsudd, berÀttar Snorre i början av Ynglingasagan. [26]

    Krig och vapendÄd betraktades dÀrför som den mest högtstÄende verksamheten. I eddadikten »SÄngen om Rig» beskrivs tre samhÀllsklasser: trÀlarna, bönderna och hövdingarna. Hövdingasonen hade ögon »grymma som pÄ ormens yngel». Han fick lÀra sig att anvÀnda vapen och lÀsa runor. NÀr han hade vuxit upp, började han »strida och bloda marken, fÀlla fiender och fÄ sig land.» TrÀlar och bönder skall arbeta med jordbruket, men hövdingarna skall strida med vapen. TrÀlar och bönder skall skaffa sig Àgodelar med arbete, men hövdingarna skall skaffa sig land och Àgodelar med strid. Ett sÄdant samhÀlle blir hÄrt och omÀnskligt. Riken med sÄdana hövdingar Àr dömda att sönderslitas av inre strider. De Àr stÀndiga fredsstörare och gissel för sina grannlÀnder. [27]

    Oden rÄder för krigslyckan, men krigslyckan vÀxlar som bekant. I kÀllorna finns mÄnga vittnesbörd om att Oden betraktades som svekfull och trolös (H R Ellis Davidson, Nordens gudar och myter, s 48-50.) De kristna ansÄg Oden vara djÀvulen sjÀlv, och denna uppfattning har alltsÄ stöd i hedningarnas egna förestÀllningar. [28]

    Gudarna var som mÀnniskorna
    NÄgon har sagt att mÀnniskan skapar sina gudar efter sitt eget belÀte. SÄsom mÀnniskan Àr, sÄdan Àr Àven hennes gud. Detta Àr inte sant i frÄga om Bibelns Gud, men det Àr mycket sant i frÄga om de hedniska nordbornas gudar. [30]

    En oomvÀnd mÀnniska lever utan budord och levnadsregler - Ätminstone betyder de föga för henne. PÄ samma vis Àr det med gudarna - de följer inte budord utan sina egna onda ingivelser. [31]

    En oomvÀnd mÀnniska krÀver och fordrar. Hon vill ha, men hon vill inte ge. PÄ samma vis krÀver och fordrar gudarna blodiga offer av mÀnniskorna. Först om de fÄr, kan de tÀnkas giva. [32]

    En oomvÀnd mÀnniska Àr ofta bÄde sinnlig och lösaktig. PÄ samma vis Àr gudarna lösaktiga och vÀllustiga. [33]

    En oomvÀnd mÀnniska hotar gÀrna med vÄld och griper ofta till vÄld. PÄ samma vis med gudarna. Oden Àr krigsguden, och Àven de andra gudarna kÀmpar ofta med vapen. Ibland hotar och misshandlar de varandra inbördes. [34]

    En oomvÀnd mÀnniska Àr ofta opÄlitlig och svekfull. PÄ samma vis framstÄr Oden som svekfull och illistig. [35]

    Den bild som jag hÀr har tecknat Àr mycket mörk, men egentligen borde de frÄnstötande dragen inte överraska. All avgudadyrkan och hedendom Àr nÀmligen av djÀvulen, och om man skildrar dem sanningsenligt utan skönmÄlning eller förtiganden kommer ofelbart djÀvulens anletsdrag att framtrÀda. Det onda finns dock inte bara hos djÀvulen utan Àven hos mÀnniskan sjÀlv. Vi har alla arvsynden hos oss. NÀr man lÀser om hedendomen finner man dÀrför sitt eget sÀmre jag. Hedendomen Àr prÀglad av samma onda egenskaper som finns i den egna sjÀlen. [36]

    Eftersom hedendomen har sitt upphov hos den onde och hos oss onda mÀnniskor, innehÄller den inte nÄgra förmaningar och Àn mindre nÄgra bestraffningar av synden. TvÀrtom godkÀnner den antingen med sin tystnad eller med uttryckliga utsagor - folkets synder, ja, stundom rentav vÀlsignar den folkets synder. Den Àr lik den kristendom som bestÀms, inte av Guds ord i Bibeln, utan av mÀnniskors tankar. Denna kristendom, som blir allt mÀktigare inom statskyrkan, bestraffar inte folkets synder utan överser med dem eller rentav vÀlsignar dem. [37]

    Bilden av hedendomen har förskönats
    Den bild, som jag har tecknat hÀr, Àr betydligt mörkare Àn den, som man mestadels möts av. Bilden av hedendomen Àr i de flesta framstÀllningar förskönad. [39]

    Detta beror delvis pÄ kÀllorna. Man har nÀmligen till stor del byggt pÄ de islÀndska kÀllorna. NÀr dessa skrevs hade Island varit kristet i 200 Är. Mycket av den hedniska styggelsen hade under dessa Ärhundraden glömts bort eller rentav förtrÀngts. Den poetiska Eddan innehÄller visserligen mÄnga spÄr av den hedniska styggelsen, men Snorres Edda berÀttar varken om hednisk livsföring eller om hednisk gudsdyrkan utan i stÀllet företrÀdesvis om hedniska gudasagor. Snorres bok var nÀmligen inte alls avsedd som en lÀrobok i hednisk religion utan som en lÀrobok i hednisk mytologi. Det fornnordiska skaldesprÄket var fullt av anspelningar pÄ hedniska gudasagor och kunde inte förstÄs utan ingÄende kunskaper i mytologi. DÀrför skrev Snorre sin lilla handbok Ät samtida skalder och deras Ähörare. Det Àr Snorres Edda och inte Den poetiska Eddan som har blivit mest lÀst. I denna uppsats har dock större vikt lagts vid Den poetiska Eddan, och framför allt bör man gÄ till kÀllor som Àr samtida med hedendomen. [40]

    Framför allt har dock romantikerna i början av 1800-talet förskönat bilden av hedendomen. Deras förmÄga att bortse frÄn sÄdant, som inte passade, var lika stor som deras förmÄga att utlÀsa vad de ville utlÀsa ur de gamla gudasagorna. PÄ sÄ vis ansÄg de sig kunna fastslÄ att den nordiska hedendomen var en vishetslÀra jÀmbördig med eller nÀst intill jÀmbördig med kristendomen. För den unge Grundtvig Àr Oden och Kristus tvÄ söner av samme Allfader. BÀgge Àlskade de sin himmelske Fader. (Jöran Mjöberg, Drömmen om sagatiden I, Sthlm 1967, s 112). Allt detta Àr verklighetsfrÀmmande fantasier, men dessa fantasier har prÀglat ett stort diktverk, nÀmligen Tegnérs Fritiofs saga frÄn 1825. I detta diktverk framstÀlls hedendomen som nÀst intill jÀmstÀlld med kristendomen. Mellan dem finns ingen vÀsensskillnad, blott en gradskillnad. [41]

    Den siste store romantikern var Viktor Rydberg. Han var en av vÄra största skalder men en av vÄra sÀmsta forskare. Han diktade nÀmligen Àven nÀr det hette att han forskade. 1886 och 1889 utgav han de tvÄ delarna av sitt stora arbete »Undersökningar i Germanisk mythologi». Sina s.k. resultat sammanfattade han i skriften »FÀdernas gudasaga, bearbetad för ungdomen» (1887). I denna bok finner man mÄnga gudasagor, som inte finns i nÄgon av de kÀllor som berÀttar om hedendomen. Dessa sagor har inte funnits nÄgon annanstans Àn i Viktor Rydbergs fantasiliv, och boken borde snarare ha kallats »Viktor Rydbergs gudasaga». Ingen annan forskare - inte ens nÄgon i samtiden - har trott pÄ Rydbergs djÀrva antaganden eller ens tagit dem pÄ allvar. PÄ samma vis saknar Àven hans övriga vetenskapliga utredningar vÀrde. Han saknade kritisk sans. [42]

    Numera Àr det inte Tegnérs Fritiofs saga utan Frans G Bengtssons roman Röde Orm, utgiven i tvÄ delar 1941 och 1945, som betyder mest för allmÀnhetens uppfattning av vikingatiden. Trots att Frans G Bengtsson hela livet hyste en omogen ynglings beundran för fÀltherrar och krigsmÀn, var han sjÀlv en vÀnlig, fredlig och trevlig mÀnniska. Inte helt ovÀntat framtrÀder dÀrför Àven hans hjÀltar Röde Orm och Toke som i grund och botten snÀlla och beskedliga mÀnniskor. Vikingatidens hedningar var dock inte snÀlla och beskedliga. TvÀrtom var de hÄrda eller rentav grymma och dessutom stridslystna. PÄ Bengtssons tid hade man Àntligen insett att hedendomen och hedningarnas förestÀllningsvÀrld prÀglades, inte av djupa insikter, utan av primitiva tankegÄngar. En hel del av detta Àr med hos Frans G Bengtsson men snarast pÄ ett sÄdant sÀtt att det framstÄr som löjevÀckande och lustigt. Vikingarna framstÄr som enfaldiga och lustiga. I sjÀlva verket var de begÄvade och förfÀrliga. Frans G Bengtssons Röde Orm Àr en rolig och trevlig bok, men just dÀrigenom ger den en falsk bild av vikingatiden, som var allt annat Àn rolig och trevlig. [43]

    Nazisterna pÄverkades av hedendomen
    Tack vare den religionsvetenskapliga forskningen vÀxte alltifrÄn senare hÀlften av 1800-talet en riktigare bild av hedendomen fram. Dessa forskare behandlade hedendomen som en historisk företeelse och ingalunda som ett föredöme. [45]

    Det fanns dock en mÀktig politisk rörelse, som tog starka intryck av den nordiska hedendomen, nÀmligen nazismen. Framför allt var det Odens starke och hÄrde krigare som blev ett föredöme för nazisterna. Av hedningarna lÀrde de sig att man skall hÀvda sig och inte taga hÀnsyn, att man skall söka strid och inte försoning, att kriget Àr en naturlig livsform, ja, att kampen Àr den vÀsentligaste livsformen. Det finns f.ö. slÄende likheter mellan den nordiska uppfattningen av hur en kÀmpe skulle vara och den japanska uppfattningen av hur en samuraj (vasallriddare) skulle vara. I bÀgge fallen var dessa uppfattningar grundade i hednisk religion. Som bekant var Àven Japan en av andra vÀrldskrigets grymma angriparstater. [46]

    »Av frukten kÀnner man trÀdet», sÀger FrÀlsaren (Matt 12:33). Till hedendomens frukter kan inte bara vikingatiden utan Àven andra vÀrldskriget rÀknas. Svek, angrepp utan orsak, urskillningslös blodsutgjutelse och fruktansvÀrd grymhet prÀglade bÀgge dessa tidsskeden. Vill man rÀtt bedöma hedendomens vÀrde, behöver man inte sÀga mer Àn sÄ. [47]

    Viktiga kÀllor i översÀttning.
    Adam av Bremen, Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar, Översatt av Emanuel Svenberg. Sthlm 1984. [49]

    Birkeland, Harris, Nordens historie i middelalderen etter arabiske kilder, Oslo 1954. [50]

    Den poetiska Eddan. ÖversĂ€ttning av Björn Collinder. Andra omarbetade upplagan. Uddevalla 1964. (Bland eddasĂ„ngerna mĂ€rks Havamal, Lokes trĂ€ta och SĂ„ngen om Rig). [51]

    Snorres Edda. ÖversĂ€ttning och inledning av Björn Collinder. Uddevalla 1970. [52]

    Snorres konungasagor. Hednakungarna. Svensk tolkning… av Åke Ohlmarks. Uddevalla 1961. (Bland sagorna mĂ€rks Ynglingasagan). [53]

    http://lbk.cc/biblicum/19891105.HTM

  363. Kommentar:
    gregor skriver:

    Anna F skrev:
    “Collectively, we need to cooperate to ensure Earth’s survival. If people are only paying attention to the belief that they are going to heaven after death, they cannot be that motivated to save the future of humanity, can they?”
    Jag fortsÀtter pÄ svenska. Jag Àr trots allt optimist eftersom evolutionen (se mina tidigare inlÀgg) strÀvar att maximera kollektivets medelvÀrde av överlevnadsförmÄga och mÄngfald. Detta gynnar kollektivet eftersom medelvÀrden Àr kollektiva parametrar. Om samarbete gynnar kollektivet kan sÄledes anlag för samarbete tillkomma genom evolution. Detta bidrar ocksÄ till att maximera sannolikheten att vi ska överleva Àven om det inte finns nÄgon garanti.

    Om det finns en grupp av individer som inte Àr motiverade att överleva, sÄ fÄr vi anta att de inte förökar sig sÀrskilt mycket och dÀrför kan de knappast hota mÀnsklighetens överlevnad.

    Å andra sidan om de trots allt förökar sig mycket sĂ„ hotas ju i sĂ„ fall inte överlevnaden dĂ„ heller.

  364. Kommentar:
    Ana skriver:

    Till Karl Andersson, som svar pÄ dennes frÄga;

    I regeringsformen stÄr det att all offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket. Den offentliga makten utövas under lagarna. Dessa lagar tillÀmpas av juridisk kunniga personer. Dessa Ätnjuter ett prerogativ att definiera vad som utgör kritik, och vad som utgör förtal, i lagstiftarens mening.
    I ditt fall kan en ev. avsaknad av juridiska kunskaper kanske lindras med hjÀlp av en ordbok i svenska?

    Mvh, Ana

  365. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Till Gregor: Nu Àr kanske överlevnad det som gör att vissa inte vill bli krÀnkta, och det Àr alltsÄ dÀrför vÄrt öppna samhÀlle blir hotat av slutna och lÀttkrÀnkta samhÀllen som inte tror pÄ yttrandefrihet.

  366. Kommentar:
    gregor skriver:

    Till Magnus W., du skrev:
    “Till Gregor: Nu Ă€r kanske överlevnad det som gör att vissa inte vill bli krĂ€nkta, och det Ă€r alltsĂ„ dĂ€rför vĂ„rt öppna samhĂ€lle blir hotat av slutna och lĂ€ttkrĂ€nkta samhĂ€llen som inte tror pĂ„ yttrandefrihet.”

    Det har du pÄ sÀtt och vis rÀtt i. Den evolutionsteori jag förfÀktar baseras helt och hÄllet pÄ slumpen och att parning sker slumpmÀssigt, vilket inte fungerar om om det finns slutna grupper i samhÀllet. D v s, mean fitness kan inte maximeras annat Àn möjligtvis för varje grupp för sig.

    Jag Àr trots allt optimist och tror att slutna grupper aldrig Àr fullstÀndigt slutna. De kan inte fullstÀndigt stÀnga av entropilagen.

    Mitt största problem idag Ă€r att försöka övertyga gruppen av biologer att “Gaussian Adaptation”, GA, Ă€r en anvĂ€ndbar evolutionsteori. Men om inte ens detta Ă€r möjligt blir det förstĂ„s svĂ„rt att övertyga olika religiösa grupper att god moral och goda vĂ€rdiringar lika gĂ€rna kan hĂ€rledas frĂ„n GA.

  367. Kommentar:
    Kristian skriver:

    Kritik Àr positivt. Förtal Àr kriminellt

  368. Kommentar:
    Calle skriver:

    Kristian

    Vet du vem som drar grĂ€nsen för förtal/krĂ€nkning? var grĂ€nsen mellan kritik och krĂ€nkning gĂ„r? Den finns inte, eftersom den som KÄNNER sig krĂ€nkt ÄR krĂ€nkt. SĂ„ Ă€r lagen skriven vilket Ă€r rent trams, för att om nĂ„gon tycker pĂ„ fullt allvar att min tröja Ă€r ful, eller att mina Ă„sikter Ă€r fel, och jag tar illa upp och kĂ€nner mig “krĂ€nkt”, har jag rĂ€tt. alltsĂ„ drar jag grĂ€nsen mellan lagligt och olagligt. Det Ă€r ju positivt om man diskuterar nĂ„tt och man inte har nĂ„gra argument för sin sak. “Nej sĂ„ fĂ„r du inte sĂ€ga det Ă€r krĂ€nkande!” Ă€r ju de enda argument som krĂ€vs…

  369. Kommentar:
    Robert skriver:

    Dem flesta mÀnniskorna i Sverige tror inte pÄ en Skapare, men dem flesta pÄ jorden tror pÄ en Gud. FrÄgan Àr - varför merparten - genom alla tider trott pÄ en Gud? Jo, för att vishet Àr förknippad med logik. Det Àr bara logiskt att tro pÄ en högre intelligent makt med tanke pÄ all variation vi ser pÄ jorden och i universum. Det Àr sÄ majoriteten tror. Varför dÄ kritisera religion? Det Àr sant att religionen gör mÄnga fel. Men det gör alla - Àven oreligiösa Sverige gör fel. Sanningen Àr den att problemen i Sverige bara ökat i takt med att man lÀmnat Bibelns rÀttesnöre.

  370. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    Till Robert:

    - Är det inte lika logiskt att ha ett vetenskapligt förhĂ„llningssĂ€tt för att fĂ„ all variation vi ser pĂ„ jorden och i universum förklarad ?
    - Vilka problem Àr det som har ökat i takt med att man lÀmnat Bibelns rÀttesnöre ?

  371. Kommentar:
    John Nilsson skriver:

    Jag har inte lÀst alla kommentarer, men vill ÀndÄ sÀga nÄgot.

    NĂ€r “en grupp muslimska lĂ€nder” lyckas fĂ„ FN:s rĂ„d för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter att anta en resolution som fördömer kritik av religioner, sĂ„ har man lyckats med det som Ă€r allra viktigast, nĂ€mligen att göra FN:s resolution om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna relativ. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt blir allt öppet för förhandling och begreppet “mĂ€nskliga rĂ€ttigheter” mer eller mindre meningslöst. Som följd av detta kommer den starkares (och de religiösa företrĂ€darnas) rĂ€tt Ă„ter att rĂ„da

    En möjlig motstrategi, som flera varit inne pÄ, Àr naturligtvis att visa att religion Àr lika relativ, t ex genom att skapa nÄgon uppenbart meningslös och bisarr religion, och anvÀnda den nu antagna resolutionen mot förtal som grund för att till exempel hindra religiösa företrÀdare att överhuvudtaget fÄ predika.

    Sen kan man ju hÀpna över följande formulering i resolutionen:

    “Förtal av religioner Ă€r en allvarlig förolĂ€mpning som kan leda till minskad religionsfrihet och religiöst vĂ„ld.”

    Förtala och förolĂ€mpa mĂ€nniskor ska man inte göra, tycker jag, men vad för slags subjekt Ă€r “religioner”? Undertexten och det egentliga budskapet frĂ„n initiativtagarna till denna resolution, framstĂ„r för mig som att “kritisera inte Islam för dĂ„ jĂ€vlar slĂ„r vi er pĂ„ kĂ€ften, brĂ€nner nĂ„gra ambassader (till…) eller drar igĂ„ng ett storskaligt Jihad för att en gĂ„nfg för alla utrota all ickemuslimer.

    OcksĂ„ Humanisterna reagerar starkt pĂ„ meningsmotstĂ„ndares kritik och kan kanske verka lite fundamentalistiska Ă„t sitt hĂ„ll. Men hur skall man svara upp mot religiösa mĂ€nniskors tro pĂ„ att de har och bör ha tolkningsföretrĂ€de i att förklara vĂ€rlden, och nĂ€r de vill förhindra ifrĂ„gasĂ€ttandet av denna sjĂ€lvpĂ„tagna “rĂ€tt”? Kanske ska man “varna” för att det kan leda till “humanistiskt” vĂ„ld?

  372. Kommentar:
    Emilio skriver:

    Jag vill som kristustroende bara skriva ett inlÀgg dÀr jag vill bekrÀfta humanisternas syn pÄ kritik. Utan kritik skulle inte kristendomen vara dÀr den Àr idag. Kritik driver oss mÀnniskor framÄt dÀr vi skalar av brister och fel och rör oss sakta men sÀkert nÀrmare sanningen. Utan kritik skulle vi inte veta sÄ mycket som vi faktiskt vet om hur kristendomen uppstod. Vi vet idag vÀldigt mycket tack vare ett enormt stort och lÄngtgÄende forskande dÀr vi vet mycket om historiska hÀndelser, dokument, vittnesmÄl, kÀllor mm.

    Jag besitter den starka övertygelsen att om min tro Àr sann sÄ tÄl den att granskas i sömmarna. Allt frÄn kÀllor, till bibeltolkning till filosofiska och vetenskapliga argument.

    NÀr en religion eller trosuppfattning av vilket slags som helst sÄ mÄste den fÄ kritiseras!! Det som hÀnder i vÀrlden dÀr man inte lÀngre fÄr kritisera islam dÀrför att nÄgon blir krÀnkt ar naturligtvis helt absurt!! Vi mÄste bevara yttrandefriheten till varje pris som utgör ett fundament av vÄra mÀnskliga rÀttigheter!!

    /Emilio G

  373. Kommentar:
    Amaj skriver:

    “Gud finns NOG inte”, ett nog tyder pĂ„ tvekan och svaghet hos otrogna (icke troende pĂ„ Gud).

    Ni vill gÀrna att andra ska tappa sin tro bara för att ni klarar inte av att se mÀnniskor med stor kÀrlek till Gud för att ni saknar det sjÀlva. Att tro pÄ Gud gör mÀnniskan till en mycket bÀttre mÀnniska rent moraliskt. En mÀnniska som följer religiösa lagar följer de lagarna pÄ ett bÀttre sÀtt Àn vad mÀnniskor följer lagar som Àr stiftade av mÀnniskor i olika samhÀllen. Det tyder bara pÄ en enda sak: Guds lagar stÄr över mÀnniskans lagar och sÄledes borde mÀnniskan underkasta sig Gud dÄ Gud vet vad som Àr bÀst för mÀnniskan. Helt logiskt. En otrogen som biter sig fast vid sin otrohet mot Gud, Àr blind och döv för sanningen och kommer aldrig att tro, inte ens om den fick alla bevis den sÄ ofta ber om.

    VÄra barn idag har ingen respekt för Àldre och framför allt inte för sina förÀldrar. VÄra Àldre lÄter vi ruttna bort i ensamhet under dÄliga förhÄllanden pÄ Älderdomshem. Att skapa sig karriÀr pÄ bekostnad av andra eller skapa sig bÀttre liv pÄ bekostnad av andra Àr nÄgot vi inte drar oss för. Otrohet och skiljsmÀssor förekommer överallt.

    Mina damer och herrar, listan kan göras lÄng och beror endast pÄ en enda sak: att steg för steg radera det religiösa frÄn samhÀllet. NÀr mÀnniskan överger tron pÄ Gud sÄ Àr det uppenbart att Gud överger mÀnniskan, Gud Àr allsmÀktig och en mÀnniska Àr ingenting för Gud och trots det sÄ ger Han oss chans pÄ chans, nÀr Han lika gÀrna kan krossa vÄr jord i ett andetag.

    Ta er en funderare över vad ni egentligen har att förlora pÄ att tro. Om det inte finns en Gud, vilket det gör, sÄ har ni i alla fall levt pÄ ett sunt sÀtt. Finns Gud dÀremot, vilket Han gör, sÄ kommer ni belönas efter era gÀrningar, goda som onda.

  374. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    SkrĂ€mmande. Även om jag Ă€r nĂ„gotsĂ„nĂ€r troende anser jag inte att Gud skall gĂ„ fri i debatten. Att detta fortfarande fĂ„r ske Ă€r fel. Bara för att det gĂ€ller religion och inte politiskt tillhörighet sĂ„ betyder det inte att man skall acceptera vad som helst.

    DÀremot att FN nu antagit denna resolution innebÀr att de har svikit mÀnniskor som tror pÄ yttrandefrihet och demokrati. De har svikit kvinno och homosexuella och ibland undrar jag om inte de som inte vill lÄtsas om hur dÄligt det Àr med demokratin i vissa lÀnder helt enkelt inte unnar mÀnniskor som lever dÀr demokrati.

  375. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    till er som skriver att det Àr skillnad pÄ att förtala och kritisera: javisst Àr det det men jag undrar om inte Àven kritik av religion kommer att kallas förtal i vissa lÀnder.

  376. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Amaj: nej “GUD FINNS NOG INTE” vĂ€djar till de som inte riktigt Ă€r sĂ€kra. Det kan ocksĂ„ tyda pĂ„ en hĂ€lsosam mĂ€ngd sarkasm.

    OcksÄ vill jag bara sÀga att visst, mÀnniskan skÀms inte gott nog utan en tro pÄ nÄgot fiktionellt som upprÀtthÄller lagen. En sorts imaginÀr förÀlder som visar vart skÄpet ska stÄ. Det Àr viktigt, vilket Àr orsaken till att religion över huvud taget existerar. Se till exempel pÄ Feng Shui, dÀr det Àr Àn mer uppenbart att medlet Àr skaparen, inte tvÀrt om.

  377. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Host: “att medlet Ă€r skaparen” alltsĂ„ att medlet ger upphov till ett fiktionellt upphov, för att stĂ€vja medlet.

  378. Kommentar:
    Staffan Lindvall skriver:

    I religion finns kraft till förÀndring. En kraft större Àn dej sjÀlv och den kraften kÀnner vi under namnet Gud. Denna kraft har genom Ärtusenden gett mÀnniskor kraften att förÀndra sina liv och gett kraft till mÀnniskor som fÄtt bidra till stora samhÀllsförÀndringar.
    Det Àr vÀl lite oförnuftigt att avvisa denna kraft som kan spela sÄ stor betydelse i ditt (eviga) liv.
    SjĂ€lv tror jag pĂ„ Gud och bekĂ€nner Jesus som Guds son och ser det som vĂ€gen till en evig gemenskap med denna gudomliga möjlighet. DĂ€rför blir det lĂ€tt sĂ„ att jag hittar exempel pĂ„ mĂ€nniskor som har haft kraft att förĂ€ndra sin samtid och funnit den kraften i sin kristna övertygelse. Exempel som jag just nu kommer pĂ„ Ă€r mĂ€nniskorĂ€ttskĂ€mpen pastor Martin Luther King, miljöaktivisten Al Gore……etc.
    Som kristen kan jag inte förneka att Àven andra som bekÀnner andra perspektiv pÄ den gudomliga kraften ocksÄ finner styrka i sitt engagemang i denna högre makt. VÀrldens mest fredlige aktivist genom tiderna, Mahatma Gandhi, eller varför inte Dalai Lama kan ju vara sÄdana exempel.
    Mycket dumt och orĂ€tt har skett i religionens namn. Men om man Ă€r beredd att ta sin tro pĂ„ allvar och följa Guds eget ord om kĂ€rlek, hjĂ€lpsamhet som det exempelvis framstĂ„r i Jesu egen “bergspredikan” (Matteus kap 6..) sĂ„ har dessa ord en positiv sprĂ€ngkraft som kan förĂ€ndra en hel mĂ€nsklighet.
    Det Àr trÄkigt om vi vÀnder oss bort frÄn denna kraft. För en gÄng kommer vi alla att fÄ svar pÄ just den frÄgan om Gud finns eller inte!
    Den som söker han finner.

  379. Kommentar:
    Göran Björn skriver:

    Gjorde testet och fick epitetet mycket religiös…..Hur gick detta till? Har likvĂ€l erfarenheter av sekter och hur de kan vinkla mĂ€nniskors verklighetsuppfattningar med tragiska konsekvenser. Sekter brukar beskriva vĂ€rlden i svartvita termer, rĂ€tt eller fel, vi och dem. Det Ă€r beklagligt att se hur Humanisterna har anmanat detta syn set. MĂ€nniskor och deras vĂ€rld inklusive deras livsĂ„skĂ„dningar kan inte beskrivas i sĂ„ svartvita termer som framförs i testet.
    Tack och lov för att livet och tron Ă€r sĂ„ mycket mer nyanserad Ă€n Ă„sikterna som Humanisterna framför. Livet Ă€r fĂ€rgsprakande, vackert och gĂ„tfullt. Jag Ă€r sĂ„ tacksam för att jag inte behöva leva i sekternas och humanistiska svartvita tillvaro……

  380. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    Jag har gott sjÀlvförtroende.
    Jag tycker att religiösa ska fÄ utöva sin religion sekulariserat.
    Jag bryr mig om min slÀkt och mina vÀnner
    Jag har aldrig varit otrogen, har aldrig skiljt mig.

    Amaj, vad tjÀnar jag pÄ att tro ?

  381. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Svar till Göran Björn: SjÀlva idén med denna kampanj var vÀl egentligen att visa att humanisterna finns lika mycket som andra grupper, och att de vill nÄ ut till sÄ mÄnga som möjligt. Jag Àr öppen, och vet ej vilken grupp jag tillhör, men jag Àr ateist enligt följande:

    Vad vore guds skapare om inte en större gud, och hur stora gudar behövs det? Och vad gör skapelsen sÄ nödvÀndig att detta problem fÄr uppstÄ? NÀr ska den oÀndliga loopen (förlÄt skÀmtet) Àndas?

    Och jag Ă€r agnostiker enligt följande: Man kan aldrig vara riktigt sĂ€ker, om man vore sĂ„ Ă€r man svartvit. Vem sĂ€ger att skaparen behöver en skapare? Förutom följande: Ifall gud vore del av denna vĂ€rld, hur skulle han kunna skapa den? Ifall gud inte var del av den sĂ„ skulle han “enkelt” kunna skapa den. Men ifall han inte var del av denna vĂ€rld, sĂ„ skulle han vara del av en större mĂ€ngd, en samvĂ€rld. Och vem skapade den… vem skapade gud? Vem skapade den yttre vĂ€rlden? Vem skapade den yttre vĂ€rldens yttre vĂ€rld? Och sĂ„ kommer man till följande: Kanske han inte finns i yttre vĂ€rlden utan i denna. Men: dĂ„ Ă€r gud alltsĂ„ inte skapare, dĂ„ han Ă€r del av vĂ€rlden han sĂ€ger sig ha skapat. Kanske Ă€r han sjĂ€lva vĂ€rlden, dĂ„ det lĂ„ter som att det Ă€r det enda som Ă€r kvar. Ifall han inte kan vara mer Ă€n den, eller mindre Ă€n den, sĂ„ Ă€r han vĂ€rlden. DĂ„ Ă€r det förenligt med att förstĂ„ uttrycket “alfa och omega” och “jag Ă€r allt men ingenting”, och att allt som sker Ă€r “guds” “vilja”. Det Ă€r helt enkelt en religion som Ă€r ute efter att skapa en naturvetenskap (fast som misslyckas p.g.a. dogmer sĂ„ som noaks ark, och andra sĂ„dana ting). Och vad Ă€r “Gud” dĂ„ om inte en naturgud, exakt samma “gud” som finns hos indianer, samurajer, etc. fast förtalad pĂ„ ett helt annorlunda sĂ€tt, till exempel: “odla marken” (Europeisk) stĂ„r mot “respektera marken” (Original-Amerikansk). Se, vad Ă€r skillnaden förutom hur vi handlar, “sĂ„r” och “skördar”? Förtalet. För det Ă€r bara ord som stĂ„r i bibeln, och det Ă€r vĂ„ra huvuden som tolkar dem vilket gör dem till vad de Ă€r vĂ€rda. VĂ„ra handlingar följer dĂ€r efter, men vetenskapsmĂ€n klarar sig utan galenskap (Se: Sekularitet).

    Jag förstĂ„r ocksĂ„ nu att frihet till religion innebĂ€r frihet till handling… i den mĂ„n att vĂ„ra handlingar inte gĂ„r mot varandra. För vad vore frihet till handling ifall bara en mĂ€nniska fick den? Och vad vore frihet till uttryck, ifall bara de regerande dogmerna fick den?

  382. Kommentar:
    Lisa skriver:

    Kritik och förtal Àr inte samma sak. Jag anser att ingen bör fÄ förtalas! Det verkar rÄda lite begreppsförvirring pÄ den hÀr sidan! KÀnner du att nÄgon har rÀtt att förtala dig?

  383. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Irland

    Det Ă€r bara ett par mĂ„nader sedan rapporten om katolska kyrkans lĂ„ngvariga och omfattande krĂ€nkning (fysisk och psykisk misshandel samt vĂ„ldtĂ€kter) av barn publicerades. Övergreppen pĂ„gick okritiserat i 60 Ă„r och riktades speciellt mot samhĂ€llets mest utsattta barn; de förĂ€ldralösa och handikappade.

    Om det inte kĂ€nns verkligt nog, googla och lĂ€s artikeln “Report a monument to a society’s shame” eller se videon pĂ„ youtube kallad “QandA May 25th - response to question on Ryan Commission Report”.

    Med alla sĂ„r vidöppna röstar Irland om det skall bli straffbart att “hĂ€da”. Blir det ett ja sĂ„ innebĂ€r det hĂ„rda straff för den som kritiserar en auktoritet, t.ex. för dess grymma krĂ€nkningar av mĂ€nniskor. Detta hĂ€nder 2009, i Europa.

    I en demokrati kan förtal endast riktas mot mĂ€nniskor. NĂ€r kritik mot en auktoritet/rörelse/Ă„sikt döps om till “förtal” har man tagit ett steg nĂ€rmare ett totalitĂ€rt samhĂ€lle. Vilket samhĂ€lle skapas med sĂ„dana lagar? Det irlĂ€ndska exemplet kallas i rapporten för “a culture of silence”.

  384. Kommentar:
    Pandeism skriver:

    Detta Àr snarare ett tecken pÄ att FN inte fungerar. Sverige bör omedelbart gÄ ur denna organisation och tillsammans med anra demokratier starta ett demokratierna förbund istÀllet.

    Dessutom Àr det vÀl inte mtit fel som sekulariserad kristen pandeist att islam och dess kultur stannat upp i utvecklingen?

    pandeism.wordpress.com

  385. Kommentar:
    Martin H. skriver:

    1) “Religiösa” Ă€r inte en homogen grupp. I vissa “religiösa” grupperingar Ă€r Ă€nkebrĂ€nning, kvinnlig omskĂ€relse, stening accepterat (eller uppmuntrat). Demokrati och rĂ€ttssĂ€kerhet Ă€r ickeexisternade i dessa delar av vĂ€rlden.
    I andra “religiösa” kretsar skĂ€nker man ofantliga mĂ€ngder pengar till sjukvĂ„rd, utbildning, byggandet av infrastruktur och sĂ„ vidare med no strings attached. Du behöver inte tro pĂ„ ett visst sĂ€tt för att fĂ„ hjĂ€lp. OrĂ€kneliga mĂ€nniskor har blivit av med missbruksproblem tack vare hjĂ€lp frĂ„n dessa “religiösa”. Och sĂ„ vidare.
    Kampanjen lÄtsas som att det inte förhÄller sig pÄ det sÀttet, av rÀdsla för att utmÄlas som frÀmlingsfientliga. Ett hyckleri som gör kampanjen missriktad.

    2) Demokrati, jÀmlikhet och yttrandefrihet Àr allmÀnt vedertagna mÀnskliga rÀttigheter som vilar pÄ kristen grund och ingenting annat. Den vÀsterlÀndska humanismen har inte uppstÄtt ur ett vakuum. Tillspetsat kan man sÀga att det Àr kristendomens förtjÀnst att ni har rÀtt att bedriva kampanjen. Och Abba-Björns pengar förstÄs. Den som inte köper detta kan se till historien för vidare information.

    3) Det mest uppenbara problemet Àr att ni gör er skyldiga till just det ni anklagar konfessionella grupper för; ni ljuger, manipulerar och sprider fördomar för att vinna över mÀnniskor - frÀmst unga - till er tro. Jag tappar respekten för er fullstÀndigt.

  386. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Martin: Du fÄr en historielÀrare att grÄta blod nÀr du sÀger sÄdana hÀr dumheter.

    Varesig demokrati, jÀmnlikhet, yttrandefrihet, mÀnskliga rÀttigheter eller humanismen har nÄgot med kristendomen att göra. Inte nog med att samtliga kommer frÄn andra idébakgrunder, de har motarbetas inte bara historiskt av kristendomen som rörelse, utan motarbetas Àven idag i dess kÀrnmanifest.

    Humanismen Àr mÀnniskofokuserad. Idén skiljer sig radikalt frÄn kristendomen som Àr gudsfokuserad. Demokrati och mÀnskliga rÀttigheter Àr direkta pÄföljder av ett humanistiskt perspektiv, ideal som har sina tidigaste rötter i antikens Grekland. Idéerna hade minst betydelse dÄ kyrkan var i makten (dÄ var Europa ledd av totalitÀra regimer som motarbetade allt ovanstÄende) men vidarearbetades efter renÀssansen och frammÄt. JÀmnlikhet och yttrandefrihet Àr upplysningsideal.

    Anklaga inte andra för att ljuga, manipulera och sprida fördomar nÀr du sjÀlv felrepresenterar Européeisk idéhistoria Ä det grÀsligaste.

  387. Kommentar:
    Danne skriver:

    Jag förstÄr verkligen inte varför religion inte fÄr kritiseras som allt annat. Larvigt, lika larvigt som min nÀsta mening. Ge fan i att kritisera mina pruttar, mÄste jag sÄ mÄste jag, om jag blir kritiserad kan det leda till överdriven ledsenhet och onödig vÄld.

    Ja förlÄt, det dÀra var barnsligt omoget. Precis som den dÀra resolutionen Àr i mina ögon.

  388. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Svar till Peter Almgren.

    Du verkar vara en bra mÀnniska i form av mÀnniska mot dig sjÀlv och andra mÀnniskor.

    Som troende vinner du Àven Gud pÄ din sida och du som god mÀnniska kommer fatta Guds tycke lÀttare och bÀttre Àn en dÄlig mÀnniska.

    Med Gud pÄ din sida sÄ kan du inte misslyckas och genom att visa Gud din hÀngivenhet kommer Gud belöna dig med paradiset istÀllet för med elden.

    Du har med andra ord att vinna en evighet i ett paradis istÀllet för i ett helvete.

    Detta Àr det enda svar jag kan ge dig, för mig som troende sÄ Àr det skÀlet tillrÀckligt stort för att tro.

  389. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Svar till Pandeism.

    Det Àr du med en twisted sekt uppfattning som gör att du sÀger att Islam har stannat upp i utvecklingen.

    En tro utvecklas aldrig om det Àr en riktig tro. Bara för att mÄnga kristna godkÀnner förÀndringar och tillÀgg i bibeln sÄ betyder det inte att det Àr rÀtt.

    Ni sÀger er tro pÄ Gud och att bibeln Àr frÄn Gud. Hur kan ni dÄ gÄ med pÄ att mÀnniskor Àndrar dess innehÄll för att passa ett samhÀlle? Om du kallar det för utveckling sÄ ligger din intelligens lÄngt under en mÀnniskas nÀr det gÀller att kunna resonera kring saker och ting.

    Islam Àr inte underutvecklat, Islam har bara inte godkÀnt att mÀnniskor Àndrar pÄ Guds ord, vilket Àr helt rÀtt.

  390. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Islam har Àndrat guds ord genom att avbilda dem.

  391. Kommentar:
    Anonym skriver:

    För vilka tillÄter ej andra ord att finnas? Och hur ska dÄ de rÀtta komma genom, ifall bara ett ord fÄr finnas.

  392. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Islam Àr troligtvis den htintills farligaste av alla religioner.

  393. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Jack E Gladh Àr nog den mest opÄlÀsta personen i detta forum med inga historiakunskaper.

  394. Kommentar:
    Amaj skriver:

    VÄr profet (mÄ Gud vara nöjd med honom) skrev ner allt som Gud förmedlade genom Àngeln. Inte ord Àndrades sÄ försök inte.

  395. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Amaj
    Genom nÄgon slag drog eller?

  396. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Amaj
    NÄja, Jag har lÀst en hel del historia. Men inte sÄ mycket sagor sedan jag lÀmnade barnaÄren.

  397. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det Àr ett par saker Amaj som jag undrar detta med att eran profet skrev ner allt.

    1. Jag tar förgiftet att nÀr eran profét levde dÄ kunde inte folk lÀsa och skriva samt att papper och pennor var inte uppfunna. Hur kunde han eller hon dÄ skriva ner?

    2. Tolkning. Om han eller hon kunde skriva. DÄ Àr det profetens tolkning av vad eran gud och Àngel sade. Man hör en sak och skriver ner sin tolkning av vad den andre sade.

    3. Om jag minns rÀtt frÄn religons undervisningen.Efter samtalet med Àngeln dÄ gick Mohammed för att brÄka med folk och sade: Islam Àr den enda rÀtta och detta resluterade till att han blev utkastad frÄn staden. Inte ens Mohammed kunde acceptera andras livsÄskÄdning för att syftet med att han brÄkade var att han ville tvÄngsmÀssigt fÄ judar, kristna och andra mÀnniskor till Isalm. Hur kan man dÄ tro att han var sÄ klok och god nÀr mÀnniskor kastade ut honom frÄn staden?

  398. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Det gÄr inte att förvÀnta sig att nÄgon som Àr kÀnslomÀssigt socialiserad in i en rörelse kan rationellt förklara rörelsens olika lÀror och skrifter.

    De som befinner sig i den situationen har traditionellt fÄtt förklarat för sig hur religionen fungerar av nÄgon som de litar pÄ och kÀnner sig lojala till. Eftersom ifrÄgasÀttande tas som tecken pÄ ilojalitet stÀnger man förr eller senare av förmÄgan att ens försöka att fÄ ihop det.

    Problemet med att vara socialiserad in snarare Àn att sjÀlv resonerat sig in i en rörelse gör att man upplever en stark frustration nÀr man tvingas förklara sig. Man saknar ju argument för sin sak.

    Tre krafter drar i en;
    1. Kampen för att försvara sin dignitet, sin heder, sin status, sin vÀrdighet i ett samhÀlle som inte köper deras Äsikter.
    2. Det inre tvivlet som tvingar en att kÀmpa med frÄgor och de logiska problemen som man inte fÄr ihop.
    3. StrÀvar efter att vara lojal till rörelsen och dess symboler trots perioder av tvivel.

    Givetvis skapar detta stÀndiga konflikter och obehag. Inte underligt att de Àr sÄ arga och inte mÄr bra av demokrati. Vissa besvarar detta med att isolera sig tillsammans med gruppen av liktÀnkande, eller begÀra av olika auktoriteter att tysta allt ifrÄgasÀttande. TyvÀrr skulle de inte mÄ bra av teokrati heller.

    Jag tror att vi som inte Ă€r programmerade av de hĂ€r rörelserna tjĂ€nar pĂ„ att försöka skapa förtroende till dem för att pĂ„ sikt kunna hjĂ€lpa dem ur rörelsen, att fĂ„ dem att upptĂ€cka att “vĂ€nskapen” inom gruppen Ă€r falsk och att rörelsen bara ser dem som verktyg.

  399. Kommentar:
    Danne skriver:

    Lisa verkar inte förstÄ att religion Àr en idé.
    Varför behöver en idé försvaras mot förtal?
    NÄgon?

    Om nu gud finns sÄ behöver han/hon/dom inte FN:s hjÀlp i vilket fall.
    Vem Àr du att sÀga att gud behöver din hjÀlp Lisa?

  400. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    MÄnga av religionerna bygger ju pÄ att mÀnniskor i mesta möjliga mÄn skall missförstÄ poÀngen med de mÀnskliga rÀttigheterna, sÄ att istÀllet för att lÀsa dem och förstÄ innebörden, sÄ luras man till att tro att mÀnskliga rÀttigheter har nÄgot med religion att göra, eller stÄr under religionen, eller Àr till för att försvara religioner.

  401. Kommentar:
    Maria skriver:

    Det finns skilnad mellan förtal, kritik och ifrÄgasÀttande. Till exampel om man sÀger att dÄ man ringer pÄ söndag till godtjÀnst detta stör nerboende, sÄ Àr detta kritik. Om man sÀger att det Àr tvecksamt att vÀlden kunde skappas pÄ 6 dagar Àr detta ifrÄgasÀttande. Om man nu sÀger att alla troende planerar tvinga mÀniskor följa deras retualer, sÄ Àr detta förtal (med förtal avses att utpeka nÄgon sÄsom brottslig eller klandervÀrd i sitt levnadssÀtt eller annars lÀmna uppgifter som Àr Àgnade att utsÀtta denne för andras missaktning).

    IfrÄgasÀttande Àr bra. Kritik Àr bra om man blir inte tjattigt om smÄsaker, för att den hjÀlper samhÀllet fungera. DÀremot förtal Àr ett brott. TyvÀrr, nÀr det gÀller religion kallar man ofta i vÀstvÀrden förtal för kritik (och i vissa lÀnder kritik för förtal).

  402. Kommentar:
    Danne skriver:

    Maria, förtal Àr tex om jag kallar dig för pedofil nÀr du inte Àr det.

    Att religiösa tvingar andra att följa deras regler Àr INTE förtal.
    Det Àr sanning. Barn tvingas till alla möjliga ritualer av sina förÀldrar.
    Homosexuella pekas ut som sjuka. JAG mĂ„ste subventionera religiösas möten. Barnen i skolan serveras griskött mer sĂ€llan för att religiösa krĂ€ver det. Osv…

    “(med förtal avses att utpeka nĂ„gon sĂ„som brottslig eller klandervĂ€rd i sitt levnadssĂ€tt eller annars lĂ€mna uppgifter som Ă€r Ă€gnade att utsĂ€tta denne för andras missaktning)”
    Det Àr ju det religion gör. Jag fÄr höra av religiösa att jag kommer att brinna i helvetet i evighet pga att jag Àr en född syndare.
    DET Àr förtal?

    Återigen, eftersom du inte förstĂ„r.
    EN IDÈ BEHÖVER INTE DITT FÖRSVAR. EN IDÈ LEVER INTE.
    ÄVEN OM IDÈN VAR SANN SÅ BEHÖVER GUD INTE NÅGONS HJÄLP FÖR ATT FÖRSVARA SIG.

    Jag fÄr tycka och sÀga att kristendom, islam och judendom Àr pÄhittat UTAN att dessa behöver försvaras. Kristendom lÀr inte dö ut för att jag inte tror att den Àr sann (och sÀger det).

    FörstÄr du skillnaden mellan individ och tanke/idé/religion?

  403. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Maria, om man sĂ€ger att “troende planerar tvinga mĂ€nniskor följa deras ritualer”, sĂ„ refererar man till;
    1. Religionens kÀrnmanifest, dvs ideologin som sÄdan
    2. Aktuella teokratier i vÀrlden dÀr detta har hÀnt
    3. Historia dÀr detta ocksÄ har hÀnt

    Med andra ord pratar man om sjĂ€lva ideologin och vad den lett till förrut. Det Ă€r en kritik riktad mot en Ă„sikt, inte förtal. JĂ€mför med att kritisera nazism eller kommunism… Det Ă€r knappast förtal att sĂ€ga att bĂ„da Ă€r totalitĂ€ra eller hur?

  404. Kommentar:
    Emma skriver:

    Jag Àr en kvinna som studerar till prÀst i Svenska kyrkan. Jag gjorde precis Humanisternas test. Jag tycker att det Àr synd att det Àr vinklat, för deras skull. Det gör tyvÀrr att Humanisterna sjÀlva kan fÄ dÄligt rykte.
    Jag Ă€r sjĂ€lv inte “humanist” (med betydelsen pĂ„ denna sida), utan jag Ă€r “vĂ€ldigt religiös”. Jag kommer att arbeta som prĂ€st, jag kommer Ă€gna hela mitt liv Ă„t min religion och hjĂ€lpa mĂ€nniskor i min omgivning. Samtidigt Ă€r jag en sk. normal ungdom. Jag trĂ€ffar mina vĂ€nner, jag gĂ„r ut, jag har haft sex före Ă€ktenskapet. Det jag vill sĂ€ga Ă€r att majoriteten av religiösa mĂ€nniskor i vĂ„rt samhĂ€lle faktiskt lever som de flesta i vĂ„r omgivning.
    Begreppet “humanist” betyder frĂ„n början att man studerar sprĂ„k, lingvistik, teologi, filosofi, historia, konstvetenskap etc. Jag tycker att det Ă€r synd att humanisterna har tagit detta begrepp. Idag betyder ordet “humanist” tyvĂ€rr att man Ă€r ateist eller agnostiker.
    Jag Àr medveten om att det finns humanister som Àr troende, men varför var man tvungen att ta detta namn/begrepp? Jag menar, jag Àr humanist, jag studerar teologi och filosofi, men jag Àr inte ateist eller agnostiker.
    Jag skulle mer Àn gÀrna diskutera detta med nÄgon Humanist. Mycket intressant Àmne.
    Allt gott! / Emma, student i Uppsala

  405. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Emma, det lÄter lite som du inte riktigt tÀnkt över ditt liv. Varför kallar du dig t.ex. kristen med de vÀrderingar du har? Och varför vill du viga ditt liv för kristendomen? Kristendomen Àr inte vad man kÀnner för, nÄgot man tillverkar sjÀlv hur man vill.

    LÀs bibeln noggrant och var Àrlig mot dig sjÀlv. Kanske finner du, som jag gjorde, hur obehaglig skrifterna religionen grundar sig pÄ egentligen Àr.

  406. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    Till Amaj:

    Men om jag alltigenom hela livet varit god gentemot mina medmĂ€nniskor och min enda “synd” har varit att inte vara troende kommer jag dĂ„ Ă€ndĂ„ brinna i helvetet ? Borde det inte vara rimligt att jag fĂ„r komma till himlen men inte Ă„tnjuta all skönhet som finns dĂ€r, verkar ju lite drastiskt att jag mĂ„ste hamna i helvetet tillsammans med mördare och vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n. Eller ?

  407. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    Till Emma:

    Ordet humanist har tyvÀrr anvÀnts slarvigt inom utbildningar som rör det humanistvetenskapliga omrÄdena. SjÀlvklart ska studenter pÄ dessa utbildningar kallas för humanistvetare och ordet humanist ska vara vara förbehÄllet oss som tror pÄ humanism som livsÄskÄdning.

  408. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Religion Àr som att kasta en tÀrning helt ensam i hopp om att man ska vinna nÄgonting.

  409. Kommentar:
    zquhdssdtwd skriver:

    D5ZWhM lzdqfwvazuxg, [url=http://lwyrgrnxuxgv.com/]lwyrgrnxuxgv[/url], [link=http://wvlebjerjqnx.com/]wvlebjerjqnx[/link], http://zoetbqxrmjih.com/

  410. Kommentar:
    B skriver:

    “Religion Ă€r i bĂ€sta fall nĂ„got onödigt och fĂ„nigt.”
    (”Emil Ernerfeldt” högre upp)
    och
    “Gud finns nog inte. Nu 13.000 medlemmar pĂ„ Facebook!”

    - Man blir mörkrĂ€dd av sĂ„dant hĂ€r. Jag Ă€r inte sjĂ€lv religiös, men, vad ska man sĂ€ga? Det Ă€r sĂ„ lĂ„g nivĂ„. Religion kan knappast suddas ut hos ett intellekt som försöker förstĂ„ den totala tillvaron. Att se den som “onödig” Ă€r ett logiskt misstag. För mĂ„nga har religion inte mycket med politik etc. att göra, utan om att man (som mĂ„nga moderna vetenskapsmĂ€n) antigen (1) inte - intellektuellt/vetenskapligt sett - kan vĂ€rja sig frĂ„n nĂ„gon sorts gudomlighet eller (2) inte kan vĂ€rja sig frĂ„n en tro.

    - Ja, x antal medlemmar pĂ„ Facebook gör att jag kĂ€nner “Ja, dĂ€r satt den, vad hĂ€rligt, Ă€ntligen!” Herregud sĂ€ger jag.

    Vad man kanske i stĂ€llet bör frĂ„ga sig Ă€r hur mycket pengar C Sturmark m fl tjĂ€nar indirekt pĂ„ denna rörelse (”networking?). Helt grundlöst antagande, jag vet, men tanken bara slog mig.

  411. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Svar pÄ:

    Explicit Ateist
    juli 12, 2009 kl 12:36 f m

    1. Att folk var analfabeter, Àven vÄr profet (MÄ Gud vara nöjd med honom), var inget ovanligt. Detta bevisar ocksÄ att allt var frÄn Gud nÀr profeten skrev ner allt eftersom han inte kunde detta innan. Papper och penna fanns redan i gamla Egypten.

    2. Profeten skrev ner allt ORD FÖR ORD och ingen tolkning dĂ„ Ă€ngeln hela tiden var dĂ€r och hjĂ€lpte honom med detta.

    3. Profeten tvingade aldrig pÄ nÄgon Islam utan predikade endast, vilket ocksÄ Àr det enda en muslim fÄr göra enligt Koranen.

    Det verkar som om du inte riktigt “har alla hĂ€star i stallet”, men det Ă€r dĂ€rför jag Ă€r hĂ€r och svarar pĂ„ alla frĂ„gor oavsett grad pĂ„ dem, sĂ„ gott jag kan. Jag föreslĂ„r att ni ser filmen “The Message” som skildrar vĂ„r profets liv och Islams födelse pĂ„ det mest rĂ€ttvisa sĂ€tt.

  412. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Till Peter Almgren:

    Peter ditt sÀtt att resonera pÄ Àr bra och jag ska försöka svara dig sÄ gott jag kan.

    Gud, som Àr allsmÀktig, Àr den Ende som bestÀmmer belöning och straff pÄ domedagen. Du har rÀtt i att mördare osv. kommer att fÄ helvetet som boning i evigheten för sÄdant finns det ingen förlÄtelse för. Om du har svÄrt att finna en tro som passar dig sÄ hoppas jag ÀndÄ att du fortsÀtter vara en god, icke-dömmande mÀnniska och kanske kommer Gud att belöna dig för detta.

    Det finns ingen garanti för att man Àr muslim sÄ kommer man till himlen. Allt grundar sig pÄ dina gÀrningar och tron pÄ Gud.

    Anledningen till att vi finns pÄ denna jord Àr för att Gud vill se hur bra och troende vi mÀnniskor Àr. Man ska respektera livet, men samtidigt komma ihÄg att detta Àr början pÄ evigheten. Livet Àr dÀrför ett ögonblick i det stora som komma ska. Livet Àr vÄr chans och vÄrt test till att vinna Guds barmhÀrtighet och för att fÄ ta del av Hans belöning, eller straff.

    Tack för din frÄga och har du fler sÄ svarar jag gÀrna pÄ dem. Kom ihÄg att jag inte Àr hÀr för att dömma nÄgon.

  413. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    Till B:

    Vad man kanske i stÀllet bör frÄga sig Àr hur mycket pengar Àrkebiskopen m fl tjÀnar indirekt pÄ Kristendomen. Helt grundlöst antagande, jag vet, men tanken bara slog mig.

  414. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    I Sverige har vi yttrandefrihet vilket innebÀr att jag har rÀtt att kalla Muhammed för en dum Äsna. Jag skulle dock aldrig göra det, det skulle vara oartigt mot muslimerna. NÄgon kanske vill kalla mig för en dum Äsna, och det fÄr de göra, men det skulle vara oartigt mot mig. Jag skulle dock bemöta pÄstÄendet med att krÀva en förklaring varför jag Àr en sÄdan, och kanske till och med bevisa motsatsen. FÄr jag ingen förklaring skulle jag ignorera min motstÄndare eftersom denne inte kan bevisa sitt pÄstÄende.

    Slutsats: Om vi ska kunna ha kvar vÄr yttrandefrihet sÄ mÄste det vara tillÄtet med religionskritik, man bör dock beakta att det kan vara oartigt mot den religiöse.

  415. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Peter Almgren, kanske muslimerna Àr oartiga mot dig i sitt begÀr om hur du skall uppföra dig?

  416. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Lars Torstensson och DNME: Vad bygger ni era pÄstÄenden pÄ, att ingen kan bevisa att Gud finns? Vad har ni sjÀlva gjort för att ta reda pÄ hur det ligger till? Man kan inte ens fÄ audiens med kungen och Silvia utan att kvalificera sig. Att se dem pÄ TV Àr inget bevis för deras existens. SÄ varför skulle Gud komma springande till er och bevisa Sin existens, utan minsta motprestation frÄn er?

  417. Kommentar:
    B skriver:

    “Vad man kanske i stĂ€llet bör frĂ„ga sig Ă€r hur mycket pengar Ă€rkebiskopen m fl tjĂ€nar indirekt pĂ„ Kristendomen. Helt grundlöst antagande, jag vet, men tanken bara slog mig.”
    Absolut, man bör frÄga sig det ocksÄ. Och sÄ lÀnge de inte Àr bevisade Àr bÄda pÄstÄendena som sagt bara antaganden. (Fel av mig först dock - antagandet/na/ Àr nog inte grundlöst, men obevisat, haha.)

  418. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; en film Àr ett bÀttre bevis Àn;
    * En bok som visar tydligt att den Àr formulerad av primitiva ökenstammar.
    * Suddiga förklaringar frÄn folk som aldrig kan komma överens om vad de upplevt.
    * Uttalanden frÄn senare avslöjade bedragare.
    * TillsĂ€gelsen att det Ă€r “bra” att tro utan bevis utan att kunna styrka varför det vore bra.

    Vad du sÀger Àr att man mÄste vilja tro för att fÄ vissa upplevelser. Rent psykologiskt funkar detta jÀttebra och man kan bekrÀfta vad som helst om man gör sÄ. Man kan t.ex. genom ett psykologiskt krafttag intyga sig sjÀlv att de övriga gudslösa religionerna ocksÄ Àr pÄ riktigt, det Àr dÀrför det finns miljontals av hinduer som kan berÀtta för dig om alla mirakel de upplevt i sin religion, eller miljontals av buddhister som kan berÀtta för dig om alla mirakel de upplevt, eller miljoner av bevis för att koranen stÀmmer etc.

    Med andra ord Ă€r det strunt samma om du försöker “bemöta Gud” som om du försökte bemöta nĂ„got annat pĂ„stĂ„ende om vad som finns bortom vĂ„r uppfattningsförmĂ„ga. SĂ„dana har nĂ€stan varje kultur tillverkat och gudsidĂ©n Ă€r knappast unik, tĂ€mnligen lokal till vĂ„ra regioner och kan spĂ„ras idĂ©historiskt.

  419. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Staffan Bengtsson:
    Mycket bra formulerat.

  420. Kommentar:
    Monika skriver:

    Kritik och förtal Àr inte samma sak!

  421. Kommentar:
    Danne skriver:

    Amaj, varför tror du att islam föder sÄ mÄnga terrorister?

  422. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Danne: demografiskt talat eller pÄ den relativt motsÀgbara skalan? För Islam föder mÄnga mÀnniskor, likasÄ kristendomen, judendomen, hinduismen, och alla de möjliga trossystem som kan finnas till hand för en av vÀrlden nyformad mÀnniska (som ryker av mjöl och jÀst, om jag fÄr skÀmta lite).

  423. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Det Àr ocksÄ sÄ att ett ickefungerande samhÀlle föder fler rebeller.

  424. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan Bengtsson: Jag har inte sagt nĂ„gonting av det du anför. Ditt anförande “Vad du sĂ€ger Ă€r att man mĂ„ste vilja tro för att fĂ„ vissa upplevelser” Ă€r din egen spekulation. Det har jag överhuvudtaget inte sagt.
    DÀremot stÀllde jag en frÄga: hur kan man pÄstÄ att ingen kan bevisa Guds existens? SÄvida man inte sjÀlv Àr allvetande? (och det tror jag ingen gör ansprÄk pÄ, och gör nÄgon ansprÄk pÄ det sÄ kommer han/hon att betraktas som galen).

    Vad du menar med “de övriga gudslösa religionerna” förstĂ„r jag inte alls. Men det kan knappast ha nĂ„got med hinduism att göra.

  425. Kommentar:
    leif skriver:

    Emma
    PÄ svenska har humanist minst tvÄ betydelser. NÄgon som studerar humaniora. NÄgon som Àr snÀll d.v.s human.
    Men pÄ engelska Àr ordet humanism förbehÄllet den humanistiska sekulÀra livsÄskÄdningen. Eftersom den svenska humaniströrelsen ingÄr i den internationella dito har man bytt namn till Humanisterna. SÄ kallar sig systerorganisationern runtom i vÀrlden. Man hette tidigare Human Etiska Förbundet.

  426. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin, nej det Àr inte alls min spekulation. Det Àr allmÀnt vedertagen psykologi vilket anvÀnds pÄ mÄnga sÀtt, t.ex. av mÄnga coacher för motivation etc. Tankens kraft Àr vÀldigt stark.

    Du frĂ„gar om “guds existens”, en vĂ€ldigt dĂ„lig frĂ„ga. Jag kan direkt sĂ€ga att visst existerar Gud, gud Ă€r ett ord och ordet existerar.

    Vill du ha bÀttre svar fÄr du ta itu med tvÄ följdfrÄgor;
    1. vad menar du med “existens”
    2. vad menar du med “gud”

    Först nĂ€r du förklarat vad du egentligen frĂ„gar kan vi börja fundera pĂ„ ett svar. Nej, jag driver inte med dig just nu. “Existens” Ă€r ett mycket abstrakt ord. Vad “existens” Ă€r Ă€r kanske en av filosofins svĂ„raste frĂ„gor. Ett möjligt svar Ă€r att sjĂ€lva ordet Ă€r förvillande och frĂ„gan Ă€r en nonsensfrĂ„ga.

    “Gud”, vilket mĂ„nga upptĂ€ckt som studerat hur ordet anvĂ€nts, tycks vara ett ord varje individ sjĂ€lva fyller med innebörd. Det Ă€r alltsĂ„ en slags kognitiv tanke man sjĂ€lv formulerar och sĂ„ kallar man det Gud. Illusionen Ă€r att bara för att folk uttalar ordet samma sĂ„ Ă€r tanken den samma hos person och person. SĂ„ Ă€r inte fallet. FrĂ„ga 100 efter deras definition av ordet “Gud” och du fĂ„r 100 svar. Problemet uppstĂ„r iomed att ordet inte anknyter till nĂ„got. Det Ă€r traditionellt andra saker som kallas “Gud”.

  427. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Staffan Bengtsson
    Mycket bra formulerat vad det hela handlar om. DÀrför Àr t.ex. frÄgan: -Tror du pÄ gud? en frÄga man egentligen inte kan stÀlla.

  428. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    FrĂ„gan “tror du pĂ„ gud” fĂ„r mig normalt att stanna av helt, för jag mĂ„ste först vĂ€rdera hur jag pedagogiskt skall förklara för individen som stĂ€ller frĂ„gan att frĂ„gan Ă€r lika mycket nonsens som “vilken fĂ€rg har frihet”, “hur lĂ„ter marknadsekonomi” eller “hur luktar vrede”.

  429. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Bra jÀmförelse. Det Àr likadant om en troende krÀver av en att man ska bevisa icke existensen av nÀmnda begrepp. AlltsÄ bevisa att det ickeexisterande inte existerar.

  430. Kommentar:
    B skriver:

    Staffan Bengtsson, jag förstÄr vart du vill komma med
    “FrĂ„gan “tror du pĂ„ gud” fĂ„r mig normalt att stanna av helt, för jag mĂ„ste först vĂ€rdera hur jag pedagogiskt skall förklara för individen som stĂ€ller frĂ„gan att frĂ„gan Ă€r lika mycket nonsens som “vilken fĂ€rg har frihet”, “hur lĂ„ter marknadsekonomi” eller “hur luktar vrede”.”
    men jag tror detta Àr att förenkla allt vad (1) vÄrt universums gÄtor och (2) problem inom sprÄkfilosofi innebÀr.
    (1) För mĂ„nga (vetenskapsmĂ€n inkluderat) upptrĂ€der sĂ„ att sĂ€ga gudsbegreppet obevekligen vid frĂ„gan om vad som fanns före/vid Big Bang, mm. FRÅGAN undviker oss inte och kommer för alltid (för)följa vĂ„rt slĂ€kte. Man erkĂ€nner att man - förmodligen - inte kan bevisa existensen av en sĂ„dan gud man kommer att tĂ€nka pĂ„, men kan samtidigt inte undvika den tĂ€nkbara förklaringen. Man tror alltsĂ„. (2) Hur konstigt det Ă€n lĂ„ter Ă€r jag inte sĂ€ker pĂ„ att t ex “hur lĂ„ter marknadsekonomi” Ă€r rent nonsens. Det beror bl a pĂ„ definitionen av begreppet nonsens - och dĂ„ Ă€r man inne pĂ„ sĂ„dana frĂ„gor som vad innebĂ€r mening, betydelse, referens, sanning - och i vilken kontext meningen stĂ„r.

  431. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Det Ă€r alltid sĂ„ att Gud anvĂ€nds som utbytesord för nĂ„got annat. I vĂ„r kultur Ă€r det t.ex. vissa som kallar tiden före Big Bang för Gud, sĂ„ att det blir ett utbytesord för “jag vet inte”. Men idĂ©n om Gud kan spĂ„ras idĂ©historiskt betydligt enklare Ă€n vad det Ă€r att forska i vad som var före Big Bang, tillbaka till zoroastrismen har jag för mig.

  432. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan Bengtsson: Jag tycker du krÄnglar till det i onödan, vilket endast kan fylla en funktion, nÀmligen att slingra sig frÄn Àmnet. Jag stÀllde en enkel frÄga, som vem som helst (med normal abstraktionsförmÄga) kan förstÄ och tolka den naturliga innebörden av.

    SÄ Äterigen: hur kan man pÄstÄ att ingen kan bevisa Guds existens?
    Min frÄga uppkom dÀrför att andra i denna diskussion pÄstod att ingen kan bevisa Guds existens. Jag tycker att det Àr ett konstigt pÄstÄende, och vill veta och första bakgrunden. SvÄrare Àr det inte.
    För att slippa tvinga alla att bli filosofie snurrdoktorer innan de lÀser och svarar pÄ detta forum, kan man kanske enas om de naturliga betydeserna av orden: Gud=det enskilda vÀsen (personlig eller opersonlig) som beskrivs i de stora religionerna; existens=att nÄgot finns pÄ riktigt; pÄstÄ=hÀvda, framkasta, förfÀkta osv; bevis=belÀgg, bekrÀftelse, vittnesbörd, symptom etc.
    Jag tror inte min frĂ„ga Ă€r sĂ„ avancerad att den inte gĂ„r att svarar pĂ„, faktiskt!”

  433. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Mikael Sjödin: Jag vill inte gÄ in pÄ för mycket ontologi (alltsÄ logiska försök till gudsbevis, eller det eftersökta men ofunna gudsbeviset), men för att antaga att man inte kan bevisa guds existens, sÄ mÄste man tro att det inte finns nÄgon gud.

    Det Ă€r partisk att tro att “Gud=det enskilda vĂ€sen (personlig eller opersonlig) som beskrivs i de stora religionerna,” och varför inte se det som att den samlade gemenskapen hos religionerna kommer nĂ€rmare sanningen Ă€n nĂ„gon religion. Det ska alltsĂ„ innebĂ€ra att stora delar av religionerna försvinner, ja hela grundvalar i religionerna. Det som Ă€r deras stolthet försvinner, och kvar Ă€r allas gemensamma stolthet. Det stora felet Ă€r att mĂ€nniskor grupperar sig emot varandra, inte att de uttrycker sig om varandra utan att de inte klarar av att föra en fredlig dialog och att de inte kan offra sin stolthet.

    Bevis mot vittnesbörd.
    Vittnesbörd, för övrigt, Ă€r inte ett medel att sprida densamma. Ett vittne kommer att vara ett ensamt vittne, och om man tror pĂ„ vittnet sĂ„ gör man oftast en handling pĂ„ en alldeles egen risk. Ett bevis, dĂ€remot, sĂ€tter mĂ€nniskans uppsĂ€ttning av kunskaper och sĂ„ kallat “sunt förnuft” till nytta. Det finns mĂ„nga citat om sunt förnuft, men det bottnar egentligen i att man ska kunna förstĂ„ saker som att en cirkel Ă€r rund och att ett plus tvĂ„ Ă€r tre. Men vĂ„rt sunda förnuft kan inte utröna nĂ„gon skapares existens Ă€nnu. Enbart vĂ„rt osunda…

  434. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Varför inte tÀnka sig att vi Àr medskapare i sÄ fall?

    Att vi alla och allt liv pĂ„ Jorden bĂ€r pĂ„ gudagnistan, vilket vore mer ”logiskt”? (detta förhatliga och missförstĂ„dda ord!) Det Ă€r en resonemangsmĂ€ssigt sett en stor fördel i och med att hĂ€r kan vi nĂ€rma oss varandra lite.

    Det in absurdum envisa hÀvdandet av en personlig gudom förstör och omintetgör en utvecklad diskussion. Andlighet Àr omöjlig utan vÄrt deltagande av ödmjuk instÀllning till alltet.

    Om det finns ett helvete tror jag att det Àr dÀr fanatikerna hamnar. Himlen öppnar sig för alla dem som har ett öppet sinne.

    Nu tror jag dock varken pĂ„ paradis (himmel), gud eller helvete. Jag skulle vilja anvĂ€nda begreppet ”gud” helt omvĂ€nt; ”dug”.

    All religion förstĂ€rker pĂ„tagligt att man inte duger. DĂ€r har vi kĂ€rnan i religionens makt; ”Du duger inte”! Du mĂ„ste offra dig till allt möjligt konstigt för att duga i den pĂ„hittade gudens ögon. SĂ„ ta makten i ditt eget liv och uppmana dig sjĂ€lv att ”Du duger”!

    Den nye frĂ€lsaren heter sĂ„ledes: ”Dug”!

  435. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; att du pĂ„stĂ„r att du stĂ€llt en “enkel frĂ„ga” visar att du inte har tĂ€nkt över den.

    “Gud=det enskilda vĂ€sen (personlig eller opersonlig) som beskrivs i de stora religionerna”
    Det finns inga enskilda vÀsen som beskrivs i de stora religionerna. Bara bibeln ger t.ex. fem olika varianter med olika attribut, Allah Àr en annan variant och de indiska gudarna skiljer sig bÄde filosofiskt och attributmÀssigt med de monotoistiska.

    “Existens=att nĂ„got finns pĂ„ riktigt”
    Vad menar du med “riktigt”?

    Mikael, inte för att vara taskig, men att sĂ€tta dig in i ontologi, epistemologi och religionskunskap skulle hjĂ€lpa dig att förstĂ„ problemen med frĂ„gan. Du gör vĂ€ldigt övergripande associationer som du förvĂ€ntar dig att vara sjĂ€lvklara, det Ă€r dĂ€r du gör det misstag jag berĂ€ttade för dig om, dvs att du tror att bara för att mer Ă€n en person kan sĂ€ga “Gud” sĂ„ Ă€r de överens om vad ordet betyder.

  436. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Och nu har det börjat regna hĂ€r inne (sarkastiskt)… vem kallade hit bottarna?

  437. Kommentar:
    Anonym skriver:

    NĂ„gon politisk intressant som gĂ€rna förstör… förenta nationerna kanske.

  438. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Det dÀr kan vara förtal, men jag bryr mig inte.

  439. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan Bengtsson: Tack för dina försök att inspirera mig till akademiska studier! Jag hÀvdar dock alltjÀmt att du krÄnglar till saken i onödan (i stÀllet för att ge nÄgot svar överhuvudtaget!).
    Vad Ă€r det som Ă€r sĂ„ svĂ„rt att förstĂ„? Ska jag applicera ditt hĂ„rklyveri, sĂ„ blir ju rubriken för Humanisternas kampanj lika absurd som du sĂ€ger att min frĂ„ga Ă€r. “Gud finns nog inte”. VaddĂ„ “Gud”? Vad menar dom med Gud dĂ„?

    Du generaliserar Ă€ven i din analys av hinduismens “gudar”. Den största inriktningen inom det som godtyckligt benĂ€mns “hinduism” hyser en strikt monoteistisk gudsuppfattning.
    Jag har mĂ€rkt att mĂ„nga humanister, sĂ€rskilt Humanisternas ordförande, gĂ€rna lĂ€gger ut texten om hinduismens “tusentals gudar”, utan att bry sig om fakta.

    För egen del (utan att inkludera nĂ„gra sĂ€rskilda personliga hĂ€nsynstaganden) godtar jag helt naturligt att “Gud” betyder ungefĂ€r “en transcendental, personlig varelse, alltings ursprung, högsta skapare, vidmakthĂ„llare, förstörare, som Ă€r medveten om sin skapelse och alla individuella levande varelser dĂ€ri, och som kan interagera med dessa”.
    Vad han sen har för namn eller utseende i olika religioner har ingen betydelse för min frÄga. Kanske Àr min frÄga lÀttare att besvara nu?

  440. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Ateisten kan inte logiskt bevisa Guds icke-existens. Varför?:Jo, för att veta, att en transcendent gud inte finns skulle krÀvas perfekt kunskap om ALLTING (omniscience). För att komma i besittning av denna kunskap skulle krÀvas simultan tillgÄng till alla vÀrldar och bortom (omnipresence).
    DÀrför, för att pÄ ett logiskt och sjÀlvförverkligat sÀtt bli övertygad om ateisternas pÄstÄenden mÄste man besitta gudomlig karaktÀr.
    Helt uppebart Àr, att mÀnsklighetens begrÀnsade natur totalt saknar dessa möjligheter.
    Ateistens förolÀmpande, dogmatiska pÄstÄende Àr dÀrför oförsvarligt.
    Ateistens försök att pÄvisa Guds icke-existens Àr ett sjÀlvförgörande pÄstÄende, som motverkar sitt eget syfte.

    DÀrför Àr det av allra största vikt att vÀrldens teister, oavsett religionstillhörighet, med eftertryck framhÄller de krÀnkande ateisternas totala oförmÄga att presentera ett logiskt och vetenskapligt motbevisande av Guds existens.

    OM TAT SAT

  441. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Sir Michael A: Tack för din enkla, sjÀlvklara och klarsynta analys! Detta sammanfattar Àven min egen reflektion. För att kunna bevisa för andra att Gud inte finns, mÄste man sjÀlv vara evig, allvetande och alltgenomtrÀngande, dvs Gud!
    Å andra sidan kan heller ingen religion eller enskild utövare av religion bevisa för nĂ„gon annan Ă€n sig sjĂ€lv att Gud finns. Detta Ă€r en naturlig konsekvens av att vi alla Ă€r individer, och finns Gud sĂ„ har var och en sin unika relation till Honom. Det finns sĂ„ledes ingenting att brĂ„ka om.

    DĂ€remot Ă€r det ointelligent att pĂ„stĂ„ saker i stil med “ingen kan veta nĂ„nting om detta”. Ett sĂ„dant pĂ„stĂ„ende förutsĂ€tter att man sjĂ€lv vet allting som Ă€r vetbart, och dĂ„ har man redan motsagt sitt pĂ„stĂ„ende.

  442. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; det sjĂ€lvklara syftet med att sĂ€ga som du gör Ă€r att du vill sedan berĂ€tta att du vet vad denne “Gud” vill. Man föresprĂ„kar Gud för att man vill vara en Gud.

  443. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Innan de blockerat spambotten och rensat skrĂ€pet kommer jag inte engagera mig mer i “debatt ett”.

  444. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin, din kommentar om hinduistiska gudar sÀger till mig att det vore bra om du fick möjlighet att studera religionskunskap. Jag rekommenderar Àven att lÀsa Bhagavad Gita dÄ den Àr lite spÀnnande som ÀventyrsberÀttelse. Det Àr Àven fascinerande att sÀtta sig in i en berÀttelse som Àr flera tusen Är Àldre Àn gamla testamentet.

    Att hinduismen skulle vara monoteistisk Ă€r en vandringssĂ€gen bland vissa kristna rörelser, en idĂ© som uppstĂ„tt inom jĂ€mförande religion. JĂ€mförelsen bygger dock pĂ„ en lösslĂ€ppt associationsförmĂ„ga Ă€n nĂ„gon noggrann metod. Egentligen Ă€r allt levande ett och samma enligt den hinduiska kulturen. Det gör att varje mĂ€nniska och varje Gud Ă€r en del av den eviga ordningen. Denna eviga ordning Ă€r hinduismens transcendenta tanke, vilken dĂ€rför felaktigt jĂ€mförts med det vĂ€sterlĂ€ndska konceptet “Gud”. Detta Ă€r inte överhuvudtaget samma filosofi som den som förekommer i Zoroastrianism, Judendom m.m. I vilket Gud framstĂ€lls som en slags person med ett sjĂ€lvstĂ€ndigt medvetande. PĂ„ samma sĂ€tt sĂ€ger man gĂ€rna att “Buddhism innehĂ„ller gudar” och lĂ„ter det sedan stĂ„ osagt vad man menar med det.

    Sen Àr din personliga skapelse inte enhetlig med varesig hinduism eller buddhism, inte heller Àr det en definition som finns i varesig Torah, Nya Testamentet eller Koranen. Det Àr alltsÄ din egen unika kreation som du Mikael Sjödin berÀttar om. Jag kan lika snabbt introducera dig för Demonen Dexter. Demonen Dexter har sju huvuden, skapade dig, mig och vÀrlden för fem minuter sedan med din nuvarande uppfattning om vÀrlden, och nÀr du dör kommer han straffa dig om du varit elak och belöna dig om du var god.

    Bara för att vi kan göra egna antaganden om vad vi inte vet ger inte sÄdana antaganden nÄgon betydelse för andra.

  445. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan Bengtsson: tack för dina kommentarer! Jag vill dock invĂ€nda, och sĂ€ga att det Ă€r du som verkar sakna bĂ€rkraftig insyn i “hinduism”. Om du vet nĂ„got om hinduism sĂ„ vet du ocksĂ„ att det Ă€r ett samlingsbegrepp för en mĂ€ngd olika traditioner. Den mest framtrĂ€dande, vaishnavism (som det i sin tur finns flera varianter av), Ă€r definitivt monoteistisk. Den vediska litteraturen, och i synnerhet Bhagavad-gita, talar sitt tydliga sprĂ„k dĂ€rvidlag.
    Vad mÀnniskor ofta misstolkar som polyteism (nÀr de uttalar sig om hinduism) handlar i sjÀlva verket om det som i Veda kallas deva (halvgudar). Men Veda framhÄller att det bara finns en ishvara (eller bhagavan), dvs en högsta personlig gudom.
    Jag har sjÀlv studerat Bhagavad-gita och vaishnava-filosofi i 25 Är, sÄ jag Àr inte helt obekant med Àmnet.
    Enligt den vediska förklaringen Àr Àven Buddha en avatar (uppenbarelseform) av Vishnu, dvs av gudomens högsta personlighet.

    Vad du sedan menar med “din personliga skapelse”, förstĂ„r jag överhuvudtaget inte. Jag har inte skapat nĂ„got hĂ€r överhuvudtaget. Men jag har stĂ€llt en konkret frĂ„ga, om och om igen, som av nĂ„gon anledning fortfarande Ă€r obesvarad.

    Din kommentar
    “det sjĂ€lvklara syftet med att sĂ€ga som du gör Ă€r att du vill sedan berĂ€tta att du vet vad denne “Gud” vill. Man föresprĂ„kar Gud för att man vill vara en Gud”‘
    utgÄr jag ifrÄn Àr menad som ett skÀmt. Ett dÄligt skÀmt i sÄna fall. Du behöver inte projicera nÄgra predikoavsikter pÄ mig, dÄ jag inte en enda gÄng gett uttryck för nÄgot dylikt, och inte tÀnker göra det heller.

  446. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; ibland nÀr jag pratar med folk sÄ brukar jag försöka undvika att göra det allt för komplicerat. Att t.ex. blanda in att hinduism egentligen Àr ett ifrÄn början ickeindiskt begrepp (arabiskt eller muslimskt har jag för mig) för den Indiska kulturen Àr att röra ihop det. Min huvudsakliga poÀng Àr att de transcendenta pÄstÄenderna religioner gör skiljer sig frÄn religion till religion, och en direkt jÀmförelse mellan dem Àr ofta vÀldigt vÀlvillig.

    NĂ€r du pratar om monoteism antar jag du menar Brahma/Bhagvan. Men sĂ„vitt jag vet Ă€r Ă€ven du och jag en del av denne. Om du uterĂ€knar Thomas Di Levas sĂ„ng “Everyone is Jesus” tror jag bĂ„de du och jag Ă€r överens om att vi enligt varesig judendomen, kristendomen eller Islam ÄR Gud sjĂ€lva. Dessa brukar istĂ€llet betona hĂ„rt att Gud Ă€r utanför mĂ€nniskan, inte att mĂ€nniskan Ă€r en del av Gud. Det Ă€r en bred skillnad pĂ„ att sĂ€ga att “allt Ă€r en Gud” och “det finns bara en Gud”.

    “Armar; magar; munnar och ögon i mĂ€ngder; sĂ„ ser jag Dig vart jag Ă€n ser - i oĂ€ndlig form.
    Jag ser varken början, mitt eller slut i Dig, Du VĂ€rldshĂ€rskare i alla forlmer. Vad som aldrig förr har slĂ„dats har jag sett, och jag Ă€r utom mig av glĂ€dje.”

    NĂ€r “Herren” i Gamla Testamentet beskrivs sĂ„ kallas denne YHWH eller Elohim beroende pĂ„ vilken del du Ă€r i. I begynnelsen har denne extrem makt att skapa en hel vĂ€rld i en skapelseberĂ€ttelse som markant skiljer sig frĂ„n den Hinduistiska (och andra nu döda religioner som asatro). Bara nĂ„gra sidor senare blir Gud nĂ„got av en enstaka mĂ€nniska som mĂ„ste fysiskt befinna sig pĂ„ olika platser för att veta vad som hĂ€nder dĂ€r. Senare blir Gud en avundsjuk krigsherre som leder sitt folk som skall ta över ett helt land. Gud blir sĂ„ smĂ„ningom Jesus, som skiljer sig sĂ„ mycket frĂ„n hebreernas Gud att starka rörelser sĂ„ som Marcionismen och Gnosticismen menade att det inte rörde sig om samma Gud.

    Jag nĂ€mner dessa skillnader för att fĂ€sta en detalj; att vi anvĂ€nder begreppet “Gud” och kan kalla Bhagvan för “Gud” innebĂ€r inte att dessa tvĂ„ tankar bĂ€r samma attribut. NĂ€r du sedan i ditt senare inlĂ€gg gör en egenhĂ€ndigt ihopknĂ„pad förklaring om vad “Gud” innebĂ€r sĂ„ Ă€r den förklaringen unik och skiljer sig faktiskt frĂ„n dessa gudar vi redan nĂ€mnt; Elohim, YHWH, Jesus, Bhagvan, trots att delar av din förklaring kan dela liknande attribut med de övriga.

    AngĂ„ende att mĂ€nniskor pratar om Gud för att de vill ge gudomlig makt till sina ord… Din kollega hĂ€r “Sir Michael A” har i trĂ„den om “könsneutral Ă€ktenskapslag” visat ett fullstĂ€ndigt förakt mot mĂ€nniskor som inte Ă€r lika vĂ€rdiga enligt hans tolkning av bibeln.

    Jag gör ett antagande om att du Àr mÀnniska. DÀrför har du ungefÀr samma begrÀnsningar som jag. Det betyder t.ex. att allt du vet Àr de erfarenheter du gjort via dina fem sinnen. Ibland har dina erfarenheter bundits till dina inre kÀnslor och ibland har din hjÀrna i efterhand bearbetat det som dina sinnen tagit in.

    Bland dina erfarenheter Àr ditt sprÄk, det vi kommunicerar om just nu. Din kunskap om hinduism, ja, rent av ordet Gud har du lÀrt dig genom dina fem sinnen. Men Gud har du helt och hÄllet fÄtt berÀttat för dig ifrÄn andra mÀnniskor. MÀnniskor du litar pÄ, eller kanske frÀmlingar, eller kanske du först fick lÀra dig om Gud i en bok, skriven av en mÀnniska, tryckt med mÀnskliga bokstÀver med mÀnskligt blÀck i ett av mÀnniskor skapat papper.

    Jag kan inte bevisa eller motbevisa nĂ„got transcendent begrepp, varesig det Ă€r Bhagvan, Elohim eller karma. Vad jag dĂ€remot vet med sĂ€kerhet Ă€r att mĂ€nniskor gör misstag. MĂ€nniskor associerar fel. MĂ€nniskor skapar enkelt genom sitt sĂ€tt att tĂ€nka fördomar tack vare sitt sĂ€tt att klibba ihop olika idĂ©er. Jag vet ocksĂ„ med sĂ€kerhet att det finns mĂ€nniskor som ljuger för att de vill fĂ„ makt, status och högre vĂ€rde. Med tanke pĂ„ det stora antalet motstridiga transcendenta begrepp hĂ€r i vĂ€rlden, och att alla teister tycks anse att deras unika uppfattning om vad Gud vill Ă€r den rĂ€tta, sĂ„ kan jag inte göra nĂ„got annat Ă€n slutsatsen att “Gud” egentligen Ă€r nĂ„got mĂ€nniskor Ă„kallar nĂ€r de vill styrka sina egna Ă„sikter, precis som “Sir Michael A” Ă„kallar Gud för att ge legitimitet Ă„t sitt hat.

  447. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin, om du inte misstycker… om du fĂ„r för dig att ge mig ett svar pĂ„ mitt inlĂ€gg sĂ„ kanske du kan göra det i “FRITT FORUM” istĂ€llet för hĂ€r. De hĂ€r spambottarna har helt klart förstört det hĂ€r forumet.

  448. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan Bengtsson: Ja, du har helt rĂ€tt i att mĂ€nniskan till sin konstitution Ă€r behĂ€ftad med grundlĂ€ggande brister. En av de mest framtrĂ€dande Ă€r benĂ€genheten att göra misstag. Ett av dina misstag i vĂ„r dialog Ă€r att du envisas med att dra förhastade slutsatser om vem jag Ă€r, vad jag menar med det jag skriver, och varför jag skriver överhuvudtaget. Och det kan man ha överseende med. Men du stannar inte dĂ€r. Du framlĂ€gger Ă€ven sakfel om det du kallar “hinduism”, och anvĂ€nder dessa sakfel som utgĂ„ngspunkt i din argumentation (som i övrigt Ă€r intellektuell och inspirerande).
    Eftersom du pÄstÄr saker om vedisk filosofi och kultur som inte Àr förenliga med vad som faktiskt presenteras dÀr, sÄvÀl som antaganden om mig och mina syften, mÄste jag för ordningens skull korrigera detta. Detta betyder inte att jag har för avsikt att predika om hinduism, eller att jag vill vara Gud (vilket du förvÄnansvÀrt naivt drar slutsatsen om).

    1) NÀr jag talar om monoteism syftar jag inte till nÄgon enskild uppenbarelseform av Gud i nÄgon specifik religion. Monoteism betyder helt enkelt godtagandet av *en* högsta personlig gudom, under vilka alla andra (Àven halvgudar, profeter, söner, guruer etc) sorterar.
    Jag tycker att likheterna i definitionen av Gud de olika vĂ€rldsreligionerna emellan Ă€r ganska enhetlig: “Gud Ă€r stor, vi Ă€r smĂ„, vĂ„r natur Ă€r att vara med Gud, dĂ€rför bör vi göra anstrĂ€ngningar för att komma Honom nĂ€ra”.
    Om sedan Gud kallas Jahve, Allah eller Krishna, har för mig ingen betydelse, sÄvida jag godtar att det handlar om en och samma personlighet. Att mÄnga troende inte förmÄr godta denna enkla princip, och i stÀllet vÀljer att brÄka och kriga om vem som har monopol pÄ Gud, Àr en helt annan diskussion.
    Den vediska filosofin hĂ€vdar för övrigt inte att vi alla Ă€r Gud. TvĂ€rtom: vi Ă€r alla individuella levande varelser, och Gud Ă€r ocksĂ„ en individuell levande varelse. Skillnaden mellan Gud och oss förklaras i Upanishaderna: “Den Högste Herren Ă€r evig och de levande varelserna Ă€r eviga. Den Högste Herren Ă€r medveten och de levande varelserna Ă€r medvetna. Skillnaden Ă€r, att den Högste Herren tillhandahĂ„ller alla livets nödvĂ€ndigheter till de mĂ„nga andra olika levande varelserna”.

    Jag tror ej heller att DiLeva menar att inbilla nÄgon att vi alla Àr personen Jesus. Detta vore att predika personlighetsklyvning en masse.
    Jesus Àr för övrigt inte Gud. Han gör inga ansprÄk pÄ detta sjÀlv, i alla fall, dÄ han endast meddelar att han Àr Guds son. Att mÄnga kristna av nÄgon anledning blandar ihop Jesus med Gud, Àr deras okunnighet.
    DiLeva predikar ett generellt kĂ€rleksbudskap, inte nĂ„gon specifik teistisk stĂ„ndpunkt. I den bemĂ€rkelsen fĂ„r “Jesus” representera frĂ€lsningsaspekten i hans lĂ„ttext, som vill locka fram spridandet av allas inneboende kĂ€rlek till varandra.

    2) Ditt referat ur Bhagavad-gitas elfte kapitel, som beskriver hur Krishna visade Arjuna Sin vĂ€rldsomfattande skepnad, Ă€r inte representativt för ditt försök att skilja “hinduism” frĂ„n kristendom, islam etc i frĂ„ga om gudssyn. Ej heller nĂ€r det gĂ€ller idĂ©n att skillnader i Guds uppenbarelseformer, egenskaper och aktiviteter pĂ„ nĂ„got vis skulle bekrĂ€fta att det inte kan finnas en enda Gud. Om Gud Ă€r allsmĂ€ktig, allvetande, alltgenomtrĂ€ngande och förmĂ„r relatera till andra levande varelser (vilket inte alls Ă€r mitt pĂ„hitt) sĂ„ kan Han sjĂ€lvfallet vĂ€lja att uppenbara Sig och agera precis som Han önskar. Han kan med andra ord vara bĂ„de immanent och transcendent; ett med och skild frĂ„n skapelsen - samtidigt.

    “Sir Michael A” Ă€r inte min kollega. Jag vet överhuvudtaget inte vem personen Ă€r. Han Ă€r i vilket fall inte mer kollega till mig Ă€n vad du Ă€r!
    Jag bryr mig faktiskt inte om vem han eller du Àr, utan bara om vad som skrivs.
    Om dina referat av vad “Sir Michael A” skrivit i andra sammanhang stĂ€mmer, sĂ„ Ă€r det bara ett bevis pĂ„ att han och jag skiljer oss vĂ€ldigt mycket Ă„t i enskilda frĂ„gor.

    Följande stycke som du skrivit finner jag sÀrskilt intressant:
    “Bland dina erfarenheter Ă€r ditt sprĂ„k, det vi kommunicerar om just nu. Din kunskap om hinduism, ja, rent av ordet Gud har du lĂ€rt dig genom dina fem sinnen. Men Gud har du helt och hĂ„llet fĂ„tt berĂ€ttat för dig ifrĂ„n andra mĂ€nniskor. MĂ€nniskor du litar pĂ„, eller kanske frĂ€mlingar, eller kanske du först fick lĂ€ra dig om Gud i en bok, skriven av en mĂ€nniska, tryckt med mĂ€nskliga bokstĂ€ver med mĂ€nskligt blĂ€ck i ett av mĂ€nniskor skapat papper.”

    Du skriver detta för att pÄpeka (om jag förstÄtt dig rÀtt) att den eventuella kunskap och erfarenhet jag kan ha av Gud, mÄste vara bristfÀllig, och dÀrför Àr den inte tillförlitlig och sÄledes irrelevant. Helt ok!
    Det intressanta Àr dock, att samma sak kan appliceras pÄ allt vad du sÀger, vad Humanisterna sÀger, eller vad vetenskapsmÀnnen sÀger.
    Jag förstÄr dÀrför inte poÀngen med ditt klargörande.
    Å andra sidan vill jag tillĂ€gga att det finns kunskap och erfarenhet om saker som inte lĂ„ter sig ringas in av intellektuell analys som kan hĂ€rledas till varierande lĂ€s- och skrivförmĂ„ga etc. KĂ€rlek Ă€r ett sĂ„dant exempel. NĂ€r man blir förĂ€lskad eller fylld av kĂ€rlek sĂ„ vet man det, helt enkelt. Trots att det inte gĂ„r att bevisa i tre exemplar pĂ„ grĂ„tt papper.

    LĂ„t oss sĂ€ga att Humanisterna hade döpt sin kampanj till “KĂ€rlek finns nog inte”. De skulle kunna anvĂ€nda samma till synes rationella argument för detta antagande, som i antagandet om att Gud nog inte finns. Dvs kort sagt att ‘kĂ€rlek kan inte bevisas empiriskt’ (Ă„tminstone inte för nĂ„gon annan Ă€n den som för stunden kĂ€nner den); ‘kĂ€rlek kan betyda sĂ„ mĂ„nga olika saker för olika mĂ€nniskor - alltsĂ„ ska inte en slags kĂ€rlek fĂ„ dominera över andra’ (t.ex. ska inte KĂ€rlekens Bok finnas pĂ„ hotellrum, sĂ„vida inte Humanismens Bok ocksĂ„ finns dĂ€r. KĂ€rlekens Program ska inte sĂ€ndas i radio och TV, eftersom kĂ€rleken och staten Ă€r Ă„tskilda. KĂ€rleksrörelser ska inte ha statliga bidrag om inte Humanisterna ocksĂ„ fĂ„r det, osv; ‘ kĂ€rlek Ă€r dumt och oförnuftigt, eftersom det finns sĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ mĂ€nniskor som gjort hemska saker helt enkelt dĂ€rför att de varit kĂ€ra’; ‘kĂ€rlek kanske finns, men dĂ„ ska man hĂ„lla den för sig sjĂ€lv och inte tvinga den pĂ„ andra som inte tror pĂ„ den’.
    osv.

    Att jag har begrÀnsade sinnen och lÀrt mig ett materiellt alfabet etc Àr inget tecken pÄ att Gud finns, lika lite som det Àr ett tecken pÄ att Gud nog inte finns. Du och jag Àr mÀnniskor pÄ lika villkor. Detta instÀmmer jag sjÀlvfallet i, men frÄgan Àr om du gör det?

  449. Kommentar:
    J.A. skriver:

    “De som Ă€r demoniska vet inte vad som bör göras och vad som inte bör göras. Man finner varken renlighet, korrekt uppförande eller sanning hos dem.
    De sÀger att denna vÀrld Àr overklig och saknar grund och att det inte finns nÄgon hÀrskande Gud. De sÀger att den Àr frambringad ur sexualdriften och inte har nÄgon annan orsak Àn lusta.
    Ledda av sĂ„dana slutsatser engagerar sig de demoniska personerna, som Ă€r förlorade för sig sjĂ€lva och som saknar intelligens, i ofördelaktiga, hemska handlingar, Ă€mnade att förstöra vĂ€rlden.”

    Bhagavad-Gita 16.7-9

    Ateistens natur Àr sedan urminnes tider kÀnd och kartlagd.
    Och hÀr beskrivs den av Gud SjÀlv, Sri Krishna.
    Detta fenomen Àr sÄledes inget nytt.
    Det som Àr mÀnsklighetens stora förtjÀnst Àr att avslöja och genomskÄda ateisterna och deras illvilliga avsikter, vilket i och för sig inte Àr sÀrskilt svÄrt, med rÀtt verktyg!

    HARE KRISHNA!

  450. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; jag har postat ett svar till dig i underforumet “FRITT FORUM”. Den hĂ€r delen av forumet Ă€r förstört av spambottar.

    .
    .
    .
    .
    .
    .
    .
    .

  451. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Att sĂ€ga att kĂ€rlek finns, Ă€r nog fel, för det Ă€r kĂ€nslan av kĂ€rlek som finns… kemin. Och sĂ„ kanske kĂ€nslan av gud finns pĂ„ samma sĂ€tt.

  452. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Och gÀllande gudsbevis och ateism: det som gör ateismen sÄ stark, Àr just att religiöst högtrav Àr omÀnskligt och ohumanistiskt. Visst, det finns ateistiska grupper som Àr obehagliga, men de flesta ateister tycker bara att religiösa Àr en bunt pompuösa dumskallar. Och dÀrav förstÄr ni kanske, varför vi ocksÄ sÀtter oss pÄ höga hÀstar.

  453. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Undrar om man skulle ta och bli ”Humanist”
?
    Dom verkar ju ha löst livets och skapelsens mysterium, bland mycket annat

    Efter en, högst personlig, reflektion över deras filosofi, sĂ„ kanske de kan vara ett alternativ
-eller kanske inte
.;
    ”Datorns ursprung kan spĂ„ras ca 5000 Ă„r tillbaka.
    Den Àldsta kulramen daterar sig frÄn den tiden.
    Kulramens existens kom att ta sin början genom en fruktansvĂ€rd explosion, en s.k ”big bang”.
    Innan kulramen fanns dÀr ingenting av dess like, men sÄ plötsligt uppenbarade sig kulramen.
    Utvecklingen, eller vi kan kalla det ”evolutionen”, gick mycket lĂ„ngsamt i början.
    Det hÀnde i stort sett ingenting med rÀknehjÀlpmedlen förrÀn pÄ 1600-talet, dÄ kulramen efter vissa mutationer och smÄ enkla evolutionÀra förÀndringar hade utvecklats till den första adderingsmaskinen.
    Omkring Ă„r 1800 kunde man efter Ă„r av evolution och ”ett naturligt urval”, skönja ljuset av en hĂ„lkortsstyrd vĂ€vstol!
    Nu var en matematiskt styrd analysmaskin inte lÄngt borta!!
    Mycket riktigt.
    Redan runt 1880 hade vi vÀrldens första hÄlkortsmaskin för databearbetning.
    Evolutionen och det ”naturliga urvalet” tillsammans med ”de bĂ€st anpassades överlevnad” banade vĂ€g för hĂ„lkortsmaskinens dominans över den nu nĂ€stan utdöda kulramen.
    Evolutionen hade sin gÄng, i allt raskare takt, och idag har vi superdatorer som klarar av biljardtals berÀkningar per sekund.
    Allt detta utan att nÄgon har behövt lyfta ett finger.
    Vi har kunnat sitta tillbakalutade och bara beskĂ„da och förundras av denna fantastiska utveckling, eller ”Evolution”.
    Darwin var allt en hĂ€rlig kille som förklarade för oss pĂ„ ett ”vetenskapligt” sĂ€tt hur allt ligger till!!
    Undrar om Darwins mirakel-evolution gÄr att tillÀmpa pÄ fler omrÄden
?
    Jag skulle verkligen behöva en ny tvÀttmaskin.
    Om förutsĂ€ttningarna bara Ă€r de rĂ€tta, sĂ„ kanske jag inom en överskĂ„dlig framtid har en ny fin Miele W1614NDS, stĂ„endes i mitt badrum…
    Jag kan faktiskt tĂ€nka mig att bidra med en del av materialet, eller ”ur-soppan”, genom att placera ut lite plĂ„t, skruvar, kretskort och diverse komponenter pĂ„ golvet i badrummet.
    Eller det kanske fungerar bÀttre med en gammal tvÀttbrÀda?
    Jag har inte till fullo förstÄtt hur denna evolution fungerar men visst Àr det fantastiskt?
    All Àra Ät Charles Darwin!
    Var hade vi varit idag utan dig?
    Vi hade fortfarande levt i en vĂ€rld styrd av den befĂ€ngda tanken om en Skapande Gud.”

    Hare Krishna!

  454. Kommentar:
    Anonym skriver:

    “Innan kulramen fanns dĂ€r ingenting av dess like, men sĂ„ plötsligt uppenbarade sig kulramen.” <- fel, innan dess fanns mĂ„nga ting i dess like, fast vars största gemenskap Ă€r vad de har givit till idĂ©n om kulramen.

  455. Kommentar:
    Anonym skriver:

    J.A:

    Darwins evolutionsteori kan tillĂ€mpas överallt, men man mĂ„ste förstĂ„ att vi dödar idĂ©er innan vi tillĂ€mpar de dĂ„liga, och vi Ă€r instĂ€llda pĂ„ att skapa bra idĂ©er fast ibland utan att veta hur. Inspirationen kan komma inifrĂ„n, utifrĂ„n, vart som helst ifrĂ„n. Och vi Ă€r Ă€ndĂ„ precis som datorer uppbyggda av naturens bestĂ„ndsdelar, sĂ„ vad vi skapar Ă€r i likhet med vad naturen skapar: bara det att vĂ„ra hjĂ€rnor, liksom andra evolutionsacceleratorer i naturen (sinnen), gör arbetet Ă„t naturen. Hur mĂ„nga har inte upptĂ€ckt att det gĂ„r att avla fram konstiga egenskaper hos djur m.h.a. evolutionsteorin? DĂ€r har du Ă€nnu ett bevis för att ditt argument Ă€r felaktigt, J.A, för datorn Ă€r “framavlad” genom tiderna, av mycket framstĂ„ende ingenjörer. Deras första tankar var testade mot deras eget intellekt och intelligens, och deras resultat testades mot samfundet av intellektuella, och den fysiska “skapelsen”, alltsĂ„ en planerad samling redan existerande material pĂ„ utplanerade punkter, testades sedan ifall den fungerade ens en första gĂ„ng och sedan för en lĂ€ngre tid. DĂ„ kan du förstĂ„ varför det finns simuleringar och högintensiva test för de flesta produkter, och varför det finns garantier och “versioner”. Men vi Ă€r inte skapare, utan vi kolliderar med densamma vĂ€rld som vi bestĂ„r av. Vi spelar enbart med vĂ„r omgivning nĂ€r vi talar med varandra och förmedlar erfarenheter och idĂ©er, och vi skapar inte ett Ă€gg nĂ€r vi kokar det pĂ„ morgonen, och vi skapar inte kaffe nĂ€r vi brygger det i kaffebryggaren. Vi skapar ej heller mat nĂ€r vi slaktar ett fĂ„r eller ens sĂ„r mat. Det Ă€r solens kraft som kolliderar med vĂ„r jord, och fördelakligen med vĂ€xternas klorofyll. FörstĂ„ vĂ€rldens kretslopp, sĂ„ ser du att vi inte skapar utan bara flyttar. Hur gör du nĂ€r du stĂ€dar ditt rum: trollar du bort smutsen eller suger du bort den med en damsugare?

  456. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    GÄr det inte att rensa bort spamet?

  457. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    DatavÀrldens mardröm! Kan ingen stoppa o rensa bort spamet!!

  458. Kommentar:
    Anonym skriver:

    J.A.
    Du förtalar evolutionen genom att pÄstÄ att ett par skruvar och en plÄt fungerar pÄ samma sÀtt som livets bestÄndsdelar.

  459. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Jag ber om ursĂ€kt att mina kommentarer Ă€r lika sporadiska som spambottarna Ă€r ihĂ€rdiga. Det Ă€r jobbigt att delta i debatten hĂ€r inne, och ska fortsĂ€tta i “Fritt Forum”.

  460. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det Àr sÄ hÀr religionen fungerar. Som spam som trÀnger sig in överallt.

  461. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Detta visar att djÀvulen och gud Àr samma sak.

  462. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Är det verkligen inte möjligt att fixa bort spamet?

  463. Kommentar:
    Charls skriver:

    Knarkar ligorna i frÄgan har inget med tron pÄ Gud att göra
    -Nu nÀr ljuset trÀffade oss alltid historia aldrig nÄgot sÄ primitivt som domare
    FN Àr inte lÀngre nÄgot som helst forum för dialog
    Dom ned-knarkade-retoriska-skalbolags mÄlvakterna för
    organiserad kriminlitet
    Saknade varje uns av Demokratisk legitimitet
    Det finns inga avtal mellan vargar och fÄr, bara en kamp pÄ
    liv och död
    Hyber-Primatens ringa chans Àr att försöka se Gud enligt 1 budet
    i sig stjÀlv först och sedan reflektionen mÀniskan i vÄr nÀsta
    för att ha minsta chans i helvetet för mÄnga paradis för fÄ,
    att vara det stjĂ€lva (Sokrates ” kom ihĂ„g vadet om vem som skulle dö av giftet i bĂ€ggaren ” enligt min knappa inteigens inte Sokrates i varje fall).

  464. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    FN Àr helt beroende av alla de olika staternas förmÄga till demokrati.
    Det Àr inte meningen att de olika religionerna ska vara skyddade frÄn konstruktiv och berÀttigad kritik. Reiligionsfrihehet ska ocksÄ kunna betyda frihet frÄn religion dÀr den utövas alltför extremt och utövas diktatorisk. FN ska vÀrna om den enskilda mÀnniskan integritet och frihet.

  465. Kommentar:
    effexor-xr-withdrawa skriver:

    effexor xr withdrawal or adipex testimonials or zanaflex or zyban tablets or meridia

  466. Kommentar:
    OldNo70 skriver:

    MĂ€nniskan Ă€r ett flockdjur. Det finns bevis pĂ„ bevis att vi behöver styras och det Ă€r beroende pĂ„ plats du Ă€r född och pĂ„verkan under din uppvĂ€xt som avgör vilken grupp du ansluter dig till. Är det inte religion Ă€r det politik, sport, musik osv. Religion, och viss mĂ„n politik, anvĂ€nder dock en vinklad sanning som passar den som vill leda. “Tvivla pĂ„ mig och ta konsekvenserna” gĂ€ller i bĂ„da lĂ€gren. I religionen Ă€r det löften om ond brĂ„d död eller Ă€ra i evighet som styr, straffen utförs dock av mĂ€nskliga ledare medan Ă€ran sköts efter din död. I politiken Ă€r det hot om utanförskap och förlust av inkomst som styr.
    Religion Ă€r ju enkel, nĂ€r du dör och det visar sig mot all förmodan att det finns nĂ„n typ av efterliv, erkĂ€nn den religionen som nu rĂ„kar ha rĂ€tt, fĂ„r du inte “komma in/ut/upp/ner/runt har de sjĂ€lva brutit mot sin egen lag och brinner i evighet. Fram till dess tar jag hand om mig sjĂ€lv och lĂ„ter andra tro pĂ„ vad fan de vill, nĂ€r jag fĂ„r nog tar jag till vapen, DET förstĂ„r de flesta, det finns det bevis pĂ„…

  467. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    MĂ€nniskan Ă€r förvisso ett slags flockdjur, men inte vilket som helst. Vi har en inbyggd empatiförmĂ„ga. “Moralen” och “etiken” Ă€r naturlig och har inte det minsta med religion att göra!

  468. Kommentar:
    Linda skriver:

    Religon Àr bra! Islam Àr bÀst!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

  469. Kommentar:
    Linda skriver:

    Gud- pratar ni om= Ja Islam kan berÀtta att han finns!

  470. Kommentar:
    Islam - Älskar skriver:

    Varför Àr Svenskar Ateister? Hur kan man vara sÄ rÀdd???

  471. Kommentar:
    Sekter-Hatar skriver:

    HÄller med Gud finns inte för er! Ni som inte vill att han skall finns!

    Tron sitter i hjÀrtat!

  472. Kommentar:
    Lars Ek skriver:

    Hej, har inte lÀst alla kommentarer, detta kommer spontant pÄ rubrik.
    Är 62 Ă„r och tycker följande:
    NÀr vi söker i historien bakom oss finner vi mer Àn 10 000 tals olika religioner/seder/sprÄk dÀr varje kult vÀrnat om sitt. Idag finns fÄ (10) vÀrldssprÄk kvar.
    Varför försvinner olika kulturer/sprÄk in i maktens korridorer?
    NÄgon har skapat denna vÀrld.
    Big bang eller nya teorier.
    Aristoteles med flera tÀnkare skrev 300 hundra Är före AD om livet.
    Dessa tÀnkare fanns innan Jesus och förklarade mycket av verkligeheten.
    Efter kyrkans “intrĂ„ng” har de mesta i nutid förfallit.
    Alla religioner har sin uppfyllesle. Tacka skapelsen för detta.
    Idag tror jag att dag/framtidens mÀnniskor/ungdomar ser livet mer matematiskt/mÀnskligt.
    Varför stÄr det i bibeln om vad vi mÄste göra, bevara, och tro pÄ.
    NÀr vi blir Àldre finns ingen bibel som förstÄr vÄran tid.
    Är bibeln smart skriven för att utnyttja mĂ€nniskor?
    Är filosoferna som skrev kloka ord innan bibeln skrevs bortglömda/strukna.
    Varför skapas ingen religionsskrapa i Bryssel, sÄsom UN i NW.
    DÀr borde de flesta problem under överseende av press kunnas lösas.
    Skrapan kan byggas som ett kors med alla religioner inomhus.
    DÀr borde problemen lösas, utan kapitalintresse eller maktmissbruk.
    DĂ€r kan alla maktens “riddare” söka svar sĂ„som UN idag gör!
    Svaret blir förmodligen detsamma. Vi kan inte kortsiktigt lösa problemen men pÄverka lÄngsiktig.
    Skaparen av denna vÀrld Àr lÀngre bort Àn vi anar.
    All religion Àr kosmetika i avvaktan pÄ nya intellilgenta mÀnniskor
    Lars Ek

  473. Kommentar:
    pure-acai-berry skriver:

    pure acai berry or

  474. Kommentar:
    Test Testsson skriver:

    Detta Àr ett test.

  475. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det handlar inte om att man inte vill tro. Varje mÀnniska erfar saker.
    Varje mÀnniska drar sedan slutsatser av sin erfarenheter.

  476. Kommentar:
    Jonathan Wiksten skriver:

    Om jag ville göra ett matvanor-test som var lika dĂ„ligt som gudfinnsnoginte-testet skulle jag nog först frĂ„ga: Är du vegetarian?
    Alternativ A: Nej, jag brukar Àta spÀdbarn pÄ lunchrasterna
    Alternativ B: Jag Àter bra fallfrukt som redan förmultnat

    Ledsen, men nÄgon borde nog lÀsa pÄ om religiösa ÄskÄdningar och konstruera om testet sÄ att det finns frÄgor som faktiskt gÄr att svara pÄ.

    NÄvÀl, förutom det sÄ Àr det ju lite spÀnnande att det blev sÄn enorm debatt runt Àmnet. Eftersom jag Àr kristen, tycker om yttrandefrihet och tror (pÄ ett ganska religiöst sÀtt :P) att alla de abrahimitiska religionerna generellt sett skulle stÄ sig bÀttre i ett öppet samtal Àn till exempel humanismen skulle jag tycka att det vore kul om den hÀr debattsidan kunde bli ett riktigt forum. Kan inte humanisterna ordna det?

    En till grej. Varför Àr bevis sÄ viktigt? Jag tycker att förnunft, uppenbarelse, diskussion och erfarenhet Àr viktigare. Att krÀva bevis för allt Àr bara sÄÄÄ modernistiskt.

  477. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jonathan: jag saknar ocksÄ Humanisternas nÀrvaro pÄ detta debattforum. Jag fÄr nÀstan intrycket att de inte ens bryr sig om sin egen kampanj, eftersom inte en enda officiell representant behagar bemöda sig att deltaga hÀr.

  478. Kommentar:
    Mia skriver:

    AngÄende yttrandefrihet och krÀnkning

    Jag tycker absolut att vi mÄste ha en yttrandefrihet Àven inom det religösa omrÄdet men det Àr skillnad pÄ att yttra sig vad man tycker i en sakfrÄga till att gÄ till direkta krÀnkningar och personangrepp. Jag Àr sjÀlv troende och arbetar som pastor men tycker det Àr sjÀlvklart att alla har rÀtt att ifrÄgasÀtta bÄde tro och religösa uttryck, min tro och den Gud jag tror pÄ tÄl det. Men jag vill inte att varken jag eller nÄgon annan troende ska behöva fÄ personliga krÀnkningar pga av vÄr tro. LikavÀl som jag fÄr respektera och acceptera att mÀnniskor tycker att en tro pÄ Gud Àr helt uppÄt vÀggarna fel sÄ mÄste oxÄ de respektera och acceptera att det finns mÄnga som tror utan att vi ska idiotförklaras.

    kramligen Mia

  479. Kommentar:
    Christina skriver:

    Gud tÄl kritik.
    Men vi fÄr problem om debatter domineras av osaklighet och fördomar. KrÀnkningar borde varken kristna eller nÄgon annan överhuvudtaget behöva uppleva.
    Yttrandefrihet borde ocksÄ medföra ett ansvar för det man för ut. Det Àr synnerligen osmakligt att hÀvda sin rÀtt om man tex krÀnker muslimerna med Mohammedkariakyrer. Vem som helst kan göra misstag. En ursÀkt vore pÄ sin plats.

  480. Kommentar:
    Erlina Ericsson skriver:

    Begreppet Gud Àr inte sakligt alls.

  481. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Christina, vilket absurdt resonemang.

    Är det vettigt att jag nu krĂ€ver dig att be om ursĂ€kt, eftersom du krĂ€nkt den svenska grundlagen? Eller att du krĂ€nkt vĂ„r tradition att göra satir av bĂ„de ledare och allting “heligt”, en pĂ„minnelse om att inte sĂ€tta ledare eller ikoner över folket?

    Nej Christina, skÀms och tillbaka till skolbÀnken med dig. NÄgon som fÄtt glÀdjen att leva upp med de friheter dina förÀldrar kÀmpade för, bör ocksÄ ta sitt ansvar att lÀra sig vad de betyder.

    Vem som helst kan göra misstag, men den som behöver be om ursÀkt hÀr Àr du.

  482. Kommentar:
    Ole nybliven humanist skriver:

    Humanisttestet Ă€r givetvis utformat pĂ„ detta sĂ€tt för att “tvivlare” som jag, ska upptĂ€cka, tĂ€nka till och kanske (?) inse hur det ser ut i dag i vĂ„rt (inte sĂ„ oerhört) sekulariserade samhĂ€lle. Givetvis ska man fĂ„ vĂ€lja sjĂ€lv om man vill tillhöra kyrkan, nĂ€r man Ă€r vuxen (bara ett exempel som jag tycker Ă€r sjĂ€lvklart) och visst behövs en motvikt till religiösa tokerier som faktiskt fĂ„r utrymme,ekonomiskt stöd “bara” för att det Ă€r religiös verksamhet. Man fĂ„r tro pĂ„ vad man vill, men politik, samhĂ€llsfrĂ„gor, moral och etik skall (bör), hĂ„llas fritt frĂ„n religiös pĂ„verkan. Och kom igen nu.. tror ni pĂ„ tomten Ă„xĂ„?
    (förlÄt jag kunde inte lÄta bli ;-)

  483. Kommentar:
    Emanuel Hai skriver:

    Visst ska man fÄ kritisera alla religioner om man vill det! Men man har lika stor rÀtt att kritisera t.ex Humanisterna. Varför skall Humanisterna har priviligerad position i samhÀllet och kritisera andra utan att andra ska fÄ kritisera dem? I skolundervisningen skall man fÄ kritisera religionerna, men man ska fÄ kritisera ateisterna ocksÄ! Det ska vara lika för alla!

  484. Kommentar:
    Johan skriver:

    mÄnga av ni kristna som skriver hÀr och tycker att tonlÀget Àr lite för hÄrt mot er kanske ska ska tÀnka pÄ att ni enligt er tro faktiskt anser att vi som totalt förnekar existensen av eran högre makt kommer komma till helvetet och utstÄ evigt lidande och förtjÀnar det eftersom vi aldrig nÄnsin skulle underkasta oss ett pÄhitt. sÄ innerst inne, vilka Àr det som har mest mörker i sinnet. en frÄga som jag alltid frÄgar kristna nÀr jag hamnar i diskussion med dom Àr huruvida vem av tvÄ olika personer kommer till himlen och vem som kommer till helvetet. den ena personen Àr nÄgon som gjort vedervÀrdiga saker under sin livstid, och kanske t o m dödat nÄgon med avsikt, men som tror pÄ gud och den andra personen Àr en mycket filantropisk person som kanske gjort mycket nytta genom humanitÀra insatser men som Àr strikt ateist. vem av dessa kommer till helvetet? alla, uteslutande alla, sÀger att det Àr den sistnÀmnde gudsförnekaren som kommer till helvetet och personen som gjort mycket ont men som tror pÄ och Àlskar gud kommer till himlen. Àr detta sunt? Àr en sÄdan gud god? nej! i mina ögon Àr det förklÀdd ondska i sin renaste form. i min vÀrld Àr det ingen skillnad pÄ er och nazister, ni Àr lika hatfulla, bara att ni försöker dölja det i ert hycklande om guds kÀrlek.

  485. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    NĂ€, det Ă€r lagen om orsak o verkan som Ă€r det styrande. Karma som det heter pĂ„ sanskrit. Dessutom Ă€r ett av nio guds bud (det var tio till Luther plockade bort ett) “Du skall icke döda!” I GT finns uttrycket “öga för öga, tand för tand”.
    Jesus “införde” ju förlĂ„telsen, och det Ă€r vĂ€l Gud som avgör till slut.

    Ateism Àr trist om folk förlorar sin tro och blir deprimerade för det. Speciellt om de befinner sig i en utsatt situation som krig, fattigdom, fÀngelse, politisk terror o likn. DÄ kan Gud vara ett sista hopp.

  486. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag lyssnade pÄ ett radioprogram i Radio P1 dÀr Mona Shalin som Àr socialdemokratiska ledaren sade nej till Nikab för att det handlar inte om religonsfrihet. Utan snarare om respekten för de barn och ungdomarna som har behov av barnomsorg och skolundervisning.

    Min tolkning Àr att ömsesidig respekt mellan mÀnniskor och rÀtten till barnomsorg och skolundervisning sÀtts före religonsutövningen och att religon eller den enskildes val av klÀder Àr en privat sak.

    Lyssna; Ekots lördagsintervju med Mona Sahlin – Lördag 17 oktober 2009.

    LĂ€nk:
    http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3071

  487. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Emanuel Hai, “ateist” definerar dem som INTE tillhör en grupp. Att namnge och ge sig pĂ„ ickemedlemmar Ă€r ett rĂ€tt fult knep vissa dogmatiska grupper Ă€gnar sig Ă„t.

    Att humanister skulle undbe sig kritik Àr absolut falskt. Vetenskapligt tÀnkande och förnuft mÄr bÀst av kritik, det Àr en nödvÀndig del i sanningssökandet.

  488. Kommentar:
    Saad Aabid skriver:

    Hej pÄ er alla kÀra,

    !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!SNÄLLA SNÄLLA SNÄLLA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    Det finns skillnad faktiskt mellan att KRITISERA Religioner, Politiska idĂ©er och att KRÄNKA dem.

    Om jag ska kritisera den sida sÄ Àr det:

    ________________________Gud finns NOG inte___________________
    NOG
    NOG
    _____________________________INTE SÄKERT _________________

    Om Ni Àr INTE sÀkra pÄ att Gud finns sÄ varför ska ni försöka fÄ andra att inte tro pÄ GUD??? Ni borde vara sÀkra vÀl?

  489. Kommentar:
    Saad Aabid skriver:

    Jag lovar , alla vi mÀnnsikor Àven ateheista Àr vÀl sÀkra pÄ att En enda Gud finns, nÄgot innuti dem i hjÀrtat sÀger det. Men vi Àr vilse bara!

  490. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Saad Aabid

    Det Ă€r ingen hĂ€r, som försöker fĂ„ andra att inte tro pĂ„ begreppet “Gud”. Det handlar om rĂ€tten att inte tro, att fĂ„ stĂ„ fri frĂ„n tvingande religion, att fĂ„ tĂ€nka sjĂ€lvstĂ€ndigt, vĂ€lja sjĂ€lv och vara respekterad Ă€ndĂ„.

  491. Kommentar:
    Saad Aabid skriver:

    Jack E Gladh

    1_ NÀr först sÄg jag bilderna pÄ Sveriges flaga med tre olika religion symboler blev jag lite glad att det finns sÄ öppenhet i Sverige mot alla religioner och tron som det sakanas i flera lÀnder i vÀrlden. Men nÀr jag lÀste utrycket GUD FINNS NOG INTE , blev jag lite ledsen eftersom det ger ett meddelande att uppmuntra lÀsaren att tvivla pÄ Gud existens.

  492. Kommentar:
    Saad Aabid skriver:

    2_ Om vi tar Islam till exempel , Jag gillar verkligen denna tron som det kÀnns sann eftersom den Àr vÀldig interessant religion nÀr man försöker fÄ kontakt och diskutera med kunniga kloka troende muslimer.

    Om vi lÀser denna vers i koranen ( som muslimer tro att det Àr Àkta Guds ord direkt till mÀnniskor (oftast till muslimer och ibland till kristna och judar och ibland till de som inte tro pÄ Gud alls eller till dem som dyrkar Eld eller djur eller annat) Den boken finns för att alla mÀnniskor lÀser den och tÀnka pÄ den.

  493. Kommentar:
    Saad Aabid skriver:

    *Versen 256 till andra kapiteln i Koranen, Allah sÀger till muslimer:

    ———————————————————————————-

    [2:256] TVÅNG skall inte förekomma i trosfrĂ„gor. Vad som Ă€r rĂ€tt handlande Ă€r nu klart skilt frĂ„n fel och synd. Den som förnekar de onda makterna och som tror pĂ„ Gud, har sannerligen vunnit ett sĂ€kert fĂ€ste som aldrig ger vika. Gud hör allt, vet allt.

    ———————————————————————————-
    clicka hÀr annars:
    http://www.koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=2&verseNr=256&langID=

    Det betyder tydligt att Guds religion Àr humanistisk med att förbjuda TvÄng i trosfrÄgor!

  494. Kommentar:
    Saad Aabid skriver:

    Och jag lyckades hitta en annan kapitell i Koranen som kallas Sanningens förnekare ( dem som förnekar Gud existens )

    ———————————————————————————-
    I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN

    SÄG: “Ni som förnekar sanningen!

    Jag dyrkar inte vad ni dyrkar.

    Inte heller dyrkar ni vad jag dyrkar.

    Och jag kommer aldrig att dyrka vad ni dyrkar,

    och ni kommer heller aldrig att dyrka vad jag dyrkar.

    Ni har er tro - och jag har min tro!”

    ———————————————————————————-

    clicka hÀr annars:

    http://www.koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=109&langID=

    Slutsats:

    * Man ser tydligt att det finns en stor Respekt till icke troende Ă€ven om dem förnekar sanningen om ‘Gud existens!

    *Gud eller Allah uppmuntrar tydlig ocksÄ yttrandefrihet genom att lÀra muslimer hur ska dem komunicera och behandla icke islam troende ( som har tÀnkt sjÀlvstÀndigt och valt sjÀlva vad dem ska tro pÄ eller inte tro pÄ ) men en fin lÀtt diskusion.

  495. Kommentar:
    Saad Aabid skriver:

    Och hoppas att det blev inte lÄngt svar. Tack för interesset.

  496. Kommentar:
    Nils-Gösta skriver:

    Man skall sjÀlvfallet kunna kritisera religioner och andra missförhÄllanden inom respektive religion. Om man inte gör detta sÄ medverkar detta till att felaktigheter inte blir ÄtgÀrdade. Eftersom religioner ofta har dogmer som inte Àr förÀnderliga, sÄ Àr förhoppningen dock inte sÄ stor att förÀndring kommer att ske. Men att det finns hopp visas av att Svenska kyrkan numera godkÀnner homoÀktenskap. Den religiösa grunden dÀrför Àr - om jag förstÄtt saken rÀtt - det kristna kÀrleksbudskapet.

  497. Kommentar:
    Camilla Gönczi skriver:

    Jag har svÄrt att se varför formuleringen:
    ““Förtal av religioner Ă€r en allvarlig förolĂ€mpning som kan leda till minskad religionsfrihet och religiöst vĂ„ld.”” gör att yttrandefriheten begrĂ€nsas… Varför skulle förtal just vara mer begrĂ€nsande i detta fall Ă€n annars?

  498. Kommentar:
    Rasmus skriver:

    Gud Àr oresonlig, irrationell och oförklarlig - endast den trÄngsynte Àr oresonlig, den irrationella Àr desperat och endast det absurda Àr oförklarligt och sÄledes Àr Àven tron pÄ gud absurd, oresonlig och en tÀmligen desperat lÀngtan efter ett enkelt svar pÄ svÄra frÄgor. tron pÄ gud och religiösa skrifters okrÀnkbarhet leder bevisligen till mÄnga problem (rasism, utanföskap, segregering, klassskillnader, kvinnoförtryck, könsstympning, homofobi etc etc) och har hittills gett upphov till tvÄ vÀrldskrig samt ett antal blodiga korstÄg (massmord massmord massmord). Hur lÀnge ska vi lÄta det oförklarliga förklara helt logiska och förklarbara frÄgor istÀllet för att aktivt söka sanningen i form av objektiv forskning? Jag tar absolut avstÄnd frÄn allt vad religion heter och förbehÄller mig rÀtten att ta varje tillfÀlle i akt att avfÀrda och Àven hÄna dessa störtlöjliga idéer om andar, brinnande buskar, delade hav, högre vÀsen, tandféer, jultomtar och heliga apartheid-separatistiska landomrÄden, som kontinuerligt sprids av diverse giftblandare inom de olika trossamfunden. pÄven var med i hutlerjugend som barn
    Jag rekommenderar för alla logiskt tÀnkande ateister den mycket inspirerande boken Gud och staten av Michail Bakunin, som redan pÄ 1800-talet förstod vikten av en aktiv ateistisk folkrörelse som motrörelse till den statligt uppbackade hjÀrntvÀttsinstitution kallad kyrkan
    om gud finns bör han omedelbart avskaffas

  499. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Är det inte djĂ€vulen du beskriver?
    MÄnga religioner har denna gyllene regel:
    “Allt vad du vill att andra inte skall göra dig
    det skall du inte heller göra dem.”
    Men analfabetismen har varit svĂ„r o Gutenberg kom igĂ„ng först för ca 500 Ă„r sen…

  500. Kommentar:
    Tobias Åström skriver:

    Det Ă€r mycket skrĂ€mmande att svenska media och svenska debattörer har Ă€gnat mer tid Ă„t att kritisera Humanisternas kampanj “Gud finns nog inte” Ă€n vad de gjort Ă„t den FN resolution som begrĂ€nsar kritik av religion och de lagar som nyligen stiftats i Irland om hĂ€delser och religiös krĂ€nkning.

    Och det Àr sorgligt att sÄ mÄnga av inlÀggen i denna debatt handlar om ifall en enkÀt Àr illa formulerad eller inte. Har ni inte lÀrt er att alla enkÀter alltid Àr trubbiga och att man alltid skulle vilja svara nÄgot alternativ som inte finns?

  501. Kommentar:
    Jesper skriver:

    En liten kommentar till Johan som skrev den 13 oktober. Varför skulle filantropen vilja komma till Himlen? Om han inte velat ha en relation under sitt liv pÄ jorden varför skulle han vilja vara en evighet med Gud? En förutsÀttnig för att komma till Gud Àr ju att tro pÄ Jesus inte göra en massa olika saker hit och dit. Till Himlen kommer man inte efter vad man gjort utan för sin tro.

  502. Kommentar:
    Jonte skriver:

    Varför fokuserar ni sĂ„ mycket pĂ„ att ni inte Ă€r en religiös rörelse istĂ€llet för att berĂ€tta vad ni stĂ„r för? Jag anser mig sjĂ€lv vara nĂ€rmare humanismen Ă€n nĂ„gon religion men jag stör mig vĂ€ldigt mycket pĂ„ sĂ€ttet ni uttrycker er pĂ„. Ni betonar yttrandefrihet och hur viktigt det Ă€r, men det handlar inte bara om att klaga och beskriva vad andra gör fel. NĂ€r man gör testet pĂ„ den hĂ€r hemsidan sĂ„ kan man fĂ„ resultatet “Du verkar höra till den MINDRE DEL av Sveriges befolkning som Ă€r mycket religiös”. “Trevligt att du tog dig tid att göra vĂ„rt test ÄNDÅ!”. Jag skulle kunna kalla mig humanism, men det som ni kallar humanisterna vill jag inte tillhöra. Lyssna pĂ„ er sjĂ€lva.

  503. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det finns de som hÀvdar att om det finns en gud dÄ Àr guds kÀrlek villkorslös som villkorslöst strÀker ut sig till alla mÀnniskor pÄ jorden oavsett hudfÀrg, ögonfÀrg, sexuell lÀggning, Älder, kön med mera.

    DÄ kan man som atesit bli konfunderad nÀr man möter i vardagen de som hÀvdar att de Àr religösa och ÀndÄ stÀller de krav pÄ sin omgivning och pÄ mÀnniskor.

    En prÀst i svenska kyran pÄ svt debatt sade nÄgot som kom rakt in i mitt hjÀrta: i min kryka Àr alla vÀlkommna oavsett vem de Àr och hur de ser ut- min tolkning att denna prÀst stÄr för den villkorslösa kÀrleken.

    En sak som fick mig att fundera vidare nĂ€r en sade: i fittja vill en imamn gĂ„ upp till minariterna för att kalla alla muslimer till fredagsbönen- gĂ€ller detta endast muslimer eller Ă€r alla andra icke muslimer Ă€ven vĂ€lkommna– stĂ€ller dena imamen dĂ„ krav hur Ă€kta religösa Ă€r imamen dĂ„? Om han stĂ€ller kravet att man mĂ„ste vara muslim annars Ă€r man protförbjuden eller?

    Att vĂ€gra skaka hand med en vd bara för att hon Ă€r kvinna och kanske skapa problem—dĂ„ Ă€r vĂ€l den religösa gudskĂ€rleken Ă€kta, sann och villkorslös?

  504. Kommentar:
    anonym ateist skriver:

    Jag tror att det hĂ€r testet snarare Ă€r till för att uppmĂ€rksamma religiösa personer pĂ„ brister i religionen Ă€n att faktiskt testa hur religiös man Ă€r. Fanatiskt religiösa personer kan vara av olika Ă„sikter eftersom alla “heliga” skrifter innehĂ„ller sjĂ€lvmotsĂ€gelser.

    Jag tycker att förtal av religioner borde förbjudas. Detta eftersom “förtal” Ă€r utan grund. Kritik dĂ€remot borde vara tillĂ„tet. Jag anser att allt förtal, oavsett mot vem eller vad det Ă€r riktat, borde vara förbjudet men att all kritik, oavsett mot vem eller vad den Ă€r riktad, borde vara tillĂ„ten.

    PĂ„ den delen av testet dĂ€r man ska kryssa i om man Ă€r döpt, konfirmerad m.m. sĂ„ anser jag att det Ă€r fel att julen stĂ„r med. Detta eftersom det inte Ă€r kristendomen som fick oss att börja fira jul utan tvĂ€rtom. HĂ€r i Sverige och i vĂ„ra grannlĂ€nder firade man jul innan kristendomen. Man Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ vad “jul” betydde men det Ă€r troligt att det betyder ungefĂ€r “fest”. Man firade dĂ„ att frĂ„n och med jul skulle det bli ljusare och ljusare (eftersom vintersolstĂ„ndet inte infaller den 24 firade man dĂ„ ett annat datum Ă€n vi nu gör). I det gamla romarriket och runt Medelhavet firade man solgudens födelse ungefĂ€r vid den tid pĂ„ Ă„ret nĂ€r man nu firar jul. NĂ€r det dĂ„ fanns sĂ„ mĂ„nga som firade pĂ„ den delen av Ă„ret tĂ€nkte de kristna att man kunde lĂ€gga in en kristen högtid som kunde avlösa den gamla. Detta sĂ„ att man inte skulle avstĂ„ frĂ„n kristendomen eftersom man dĂ„ inte skulle fĂ„ fira. PĂ„ samma sĂ€tt gjorde man med midsommar. Midsommar var en stor högtid som firades sĂ€rskilt i norra Europa. DĂ€rför försökte man ersĂ€tta midsommar med Johannes döparens högtid. Detta lyckades nĂ€stan överallt men misslyckades i Sverige. HĂ€r firar vi fortfarande midsommar. Dessutom finns det inget som tyder pĂ„ att Jesus skulle ha varit född i slutet av december.

  505. Kommentar:
    Pelle skriver:

    Brukar inte skriva nÄtt pÄ de myriader av debatter som finns pÄ internet, men jag rÄkade snubbla in hÀr och hade lite dötid över dÄ jag orkar skriva nÄtt. SÄg att det fanns flera olika debattforum, men det jag tÀnker passar kanske bÀst hÀr dÄ det berör det som verkar vara nÀra grunderna i religions och yttrandefrihet (det klassiska problemet med att leva tillsammans med folk som Àr annorlunda Àn mig sjÀlv kort och gott)

    Först vill jag tacka humanisterna som genom sin kampanj bjuder in till reflektion av olika religiösa och filosofiska stÄndpunkter.

    Sen vill jag ytterliggare pÄpeka vilket bra jobb man gjort med sin kampanj i att nÄ ut i samhÀllet med sitt budskap. Om andra religiösa eller filosofiska sammanhang lyckades lika bra i en sÄn mission skulle nog samhÀllet se ganska annorlunda ut.

    Nu till lite funderationer. Till att börja med har humanisterna hÀr vÀckt frÄgor som Àr svÄra att behandla i ett dylikt forum. Verktygen tycker jag saknas allt som oftast. Vad menar jag egentligen med detta? Jo, det jag menar Àr att man hela tiden gör filosofiska antaganden och kategoriseringar som inte riktigt hÀnger med i, framförallt de epistemologiska vÀndningar som gjorts under 1900-talet. Som sagt Àr det svÄrt att i ett kort inlÀgg gÄ in djupare, men jag ska försöka förklara vad jag menar.

    NĂ„got som kommer nĂ€ra problemets kĂ€rna Ă€r nĂ„got som tas upp i samtal som drivs kring begrepp som t.ex. “postsekularism”, kritik av det modernistiska projektet osv. Det jag tĂ€nker pĂ„ hĂ€r framförallt, Ă€r det faktum att i vĂ€ldigt livskraftiga och sunda delar av det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet liksom akademi och politik sĂ„ har man gjort den upptĂ€ckten (vilket egentligen inte Ă€r nĂ„gon ny upptĂ€ckt) att det fenomen som en majoritet av vĂ€sterlandet uppfattar som nĂ„got helt neutralt och objektivt i sig, stĂ„ndpunkten som vi kallar det “sekulĂ€ra”, i sig sjĂ€lv Ă€r en filosofisk tradition med partikulĂ€ra historiska rötter och trosfundament vĂ€ldigt lika de flesta större religioner. Den humanism som stĂ„r bakom denna kampanj skulle kunna sĂ€gas tillhöra denna tradition. En tradition som just bygger sina fundament pĂ„ ett vĂ€ldigt liknande sĂ€tt som just de positioner som den just kritiserar.

    Den sekulĂ€ra humanismen försöker och har (pga dĂ„lig kunskap kanske?) i mycket utnyttjat mycket av den kunskapslĂ€ra som upplysningsfilosofin under framförallt 1500-1700-tal byggde upp med tron pĂ„ en universell rationalitet som gĂ€ller alla alltid överallt, bara man anvĂ€nde rĂ€tt sorts logik (mĂ€rk vĂ€l att jag uttrycker mig pĂ„ ett sĂ€tt som antyder att det finns mĂ„nga sorters logik som alla inom sig sjĂ€lv Ă€r fullt logiska). PĂ„ det sĂ€ttet bedriver man sin polarisering (filosofi i framförallt moral-etiska frĂ„gor) mot “konkurrerande” positioner genom att göra som John Rawls i “Folkens rĂ€tt” gör nĂ€r han i princip sĂ€ger att: alla som inte hĂ„ller sig till vĂ„ra spelregler behöver vi egentligen inte lyssna till eller försöka förstĂ„ dĂ€rför att de utifrĂ„n vĂ„r tradition inte Ă€r rationella. Kants kategoriska imperativ, som jag upplever ganska uppenbart förekommande i detta sammahang, som Ă€r det starka fundamentet för den sekulĂ€r humanistiska traditionen, har sedan lĂ€nge fallit, kanske framförallt inom viktiga (inte populistiska eller populĂ€ra) delar av det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet som t.ex. i naturvetenskap, sociologi, politisk filosofi, psykologi och systematisk teologi. Denna poĂ€ng har profiler som bl.a. Alasdair Macintyre, Michel Foucault Friedrich Nietzsche och Ludwig Wittgenstein gjort och byggt vidare pĂ„.

    Men finns det nÄtt, om nÄgra konkreta problem hÀr? Ja, skulle jag sÀga, ganska mÄnga skulle. Ett av dessa problem tar sig uttryck hur man frÄn humanisternas sida ofta förenklar och generaliserar den andra traditionens position pÄ sÀtt som blir ganska dÄligt, inte minst för dem sjÀlva. Namn och exempel som vi kan nÀmna hÀr Àr t.ex. Richard Dawkins och Christopher Hitchens som ofta fÄr uppmÀrksamhet i debatter kring den humanistiska rörelsen. De böcker dessa gett ut Àr inom det omrÄde de vÀnder sig till (filosofi) inte speciellt sofistikerade böcker, men ofta, om jag fÄr anvÀnda utrycket, pinsamma och arga, Àn pÄ ett bra och sunt sÀtt reflekterande, analyserande och konstruktiva. Dessa Àr ett ganska tydligt exempel pÄ den lekmannafilosofi som nyatesimen bedriver. Denna lekmannafilosofi hÀnfaller allt för ofta till dÄliga generaliseringar över andra postitioner dÀr man t.ex. tÀnker sig nÄgon sorts fundament hos den andre postitioner (ofta en gudom) som en stereotyp i en gubbe pÄ ett moln med lÄngt grÄtt skÀgg , eller Ànnu sÀmre, en tekanna som kretsar kring jorden (anvÀnds ofta i debatter inom analytisk filosofi). SjÀlvklart Àr alternativa positioner till humanismen betydligt mer komplexa och rationella Àn sÄ. Att alltid utgÄ ifrÄn en traditions vÀrsta sidor (som man gör i sitt test pÄ denna sida) har pÄ samma sÀtt som den radikala skepticismen inte visat sig speciellt fruktsamma. Repliken till detta blir ofta att det faktiskt finns dom som pÄ ett fanatiskt sÀtt sÀtter sin tilltro till trossystem som Àr förenklade i en gubbe pÄ ett moln som skickar blixtar i huvudet pÄ folk och befaller oss att göra rakt ut destruktiva handlingar i guds namn (jag anvÀnder denna bild dÄ vi i vÄr judaeo/kristna kultur lÀtt kan förstÄ den, men den gÀller sÄklart i en lÄngt bredare horisont ocksÄ). Detta Àr sÄklart sant, vilket Àr ett stort problem (dock kanske inte i Sverige ironiskt nog dÄ detta Àr en svensk kampanj) som mÄste bemötas pÄ olika sÀtt som jag av utrymmesskÀl inte tar upp i lÀngd hÀr.

    Dock fÄr den sekulÀra humanismen passa sig för att inte bli det den ofta farligt nÀra sjÀlva verkar ha blivit - fanatiker. Filosofen Alasdair Macintyre pÄpekar att liberalismen (inte i en partipolitisk aspekt, men framförallt filosofisk och sociologisk aspekt) i sin radikala variant Àr fanatiker. Med fanatiker menas hÀr att pÄ ett gnostiskt sÀtt vara sÀkra pÄ sanningar som de av kulturella och/eller ontologiska egentligen inte skulle kunna vara sÄ sÀkra över, men ÀndÄ Àr beredda att handla (och dö) utifrÄn.

    Ofta beskrivs sĂ„dan fanatism inom psykologin som ett patologiskt sjukligt fenomen. Macintyre menar dock att detta inte gĂ€ller för de liberala ideal som bygger sekulĂ€rhumanism, men av en historia av epistemologi och moralisk diskussion som inte vunnits av en “upplysning” men av ett sammanbrott och förvirrning i framförallt den moraliska debatten. Vi kan se exempel pĂ„ hur dessa sjĂ€lvevidenta liberala vĂ€rden pĂ„, ett iaf för mig fanatiskt sĂ€tt ska spridas över vĂ€rlden i svenska försvarets annonskampanjer. Vi kan lĂ€sa pĂ„ annonspelarna: “JUST NU! Har hundratusentals personer inte röstrĂ€tt.” HĂ€r menar man Mao att man med en vĂ„ldsstyrka ska sprida den svenska vĂ€sterlĂ€ndska tanken pĂ„ vad demokrati Ă€r. Som om demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter viore en och samma sak. Detta Ă€r sĂ„klart tillspetsat för att göra en poĂ€ng, men för att göra saken lite tydligare med ett tragikomiskt inlĂ€gg sĂ„ resulterade införandet av den vĂ€sterlĂ€ndska formen av demokrati i flera delar av muslimvĂ€rlden just i en fundamentalistisk slutenhet som vi idag ofta pĂ„pekar i vĂ„ra samtal som nĂ„got att bekĂ€mpa, utan att veta dess orsak utifrĂ„n nĂ„got som med belĂ€gg skulle kunna liknas vid en slags ny imperialism i demokratisn namn. Som att allt skulle bli bra bara för att vi inför vĂ„r tanke pĂ„ demokrati.

    MĂ„nga av dessa sammanhang var innan dessa försök till “demokratisering” nĂ„gra av sitt sammanhangs och sin traditions mest toleranta och “sekulariserade” gemenskaper. Mekanismerna bakom detta vore sĂ„klart intressanta att utveckla och diskutera, men för tillfĂ€llet kan en poĂ€ng va gjord.

    Jag tror att de frÄgor som humanisterna hÀr vÀcker Àr lÄngt mer komplexa Àn vad man sjÀlva insett och jag hoppas att detta inte resulterar i ett fördjupande av Macintyres beskrivna fanatism, som man sjÀlva med sÄ goda uppsÄt vill undvika. För tanken Àr vÀl ÀndÄ inte att sÄna hÀr kampanjer egentligen Àr en förtÀckt ny imperialism?

    TyvĂ€rr sĂ„ verkar hĂ€r det liberala projektet (som det Ă€n en gĂ„ng Ă€r vĂ€rt att pĂ„peka att den nya svenska humanistiska strömningen verka ha sina grunder i) i sig sjĂ€lv ha inneboende problem. Jag Ă„tervĂ€nder hĂ€r igen till Alasdair Macintyre som i en intrevju sĂ€ger en ganska intressant sak: “When I was a Marxist, I devoted time and energy to thinking about how one might overthrow the political and economic order. I now see that this was not merely misdirected and wrongheaded energy; in fact, the existing order is so good at destroying itself, it doesnÂŽt need any help…”
    Nya vÀgar kanske mÄste sökas?

    Med att ha nÀmnt namn som mÄnga skulle kunna tÀnka sig stÄ för nÄn slags relativism vill jag göra klart att jag inte tÀnker mig relativism som en god vÀg framÄt, men att ett meningsfullt samtal sjÀlvklart mÄste finnas mellan olika traditioner och positioner. Men detta mÄste göras pÄ ett annat sÀtt Àn man ofta nu gör genom att försöka vinna debatter genom att tysta den andre med att hÀnvisa till nÄgon objektivitet som inte existerar (en myt). Hur detta ska göras finns mÄnga exempel pÄ, men tyvÀrr möter jag sÀllan goda förslag hos nyhumanismen och Ànnu mindre inom den nyateism som beskrivits ovan. PÄ nÄtt sÀtt verkar det som om vi inte kommer undan mÄnga av de poÀnger Wittgenstein gör.
    I sammanhanget verkar det faktiskt som att ofta mer fruktbara och sunda sĂ€tt att nĂ€rma sig “den andre” kommer mer frĂ„n hĂ„ll som bekĂ€nner sig som troende eller Ă„tminstone inte bekĂ€nner sig till de populĂ€ra strömningar som man nog fĂ„r sĂ€ga att denna sida tillhör.

    En intressant frÄga att stÀlla sig i slutÀndan skulle kanske kunna vara; vem vill egentligen ha religions och yttrandefrihet?

    För den intresserade som kanske skulle vilja fördjupa sig frĂ„n en ganska annorlunda horisont tĂ€nker jag att namn som Michel Focault (Ă€ven om han inte utvecklar nĂ„gon teori om samtal med den andre specifikt), Alasdair Macintyre (och speciellt hans verk “Whose Justice? Which Rationality?” och “After Virtue”) och om man vill svenska alternativ, t.ex. Ola Sigurdsson (Det postsekulĂ€ra tillstĂ„ndet), kan bidra i samtalet?

  506. Kommentar:
    Peter skriver:

    I Sverige fÄr man gÀrna kritisera alla religioner, förutom islam. För sÀger man nÄgot negativt om islam sÄ Àr man rasist!

  507. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    De radikala religösa motsÀger sig sjÀlva nÀr de pÄstÄr att de ska rÀtt till yttrandefrihet och religonsfrihet samtidigt pÄstÄ att andra har inte rÀtten att yttra sig fritt och utöva sin religon fritt utan konskevenser tex de kan förolÀmpa, trakassera och hota andra mÀnniskor men de sjÀlva ska ha nÄgon form av skydd.

    MĂ€rkligt!

    De kan Àven leva i ett land som vars samhÀllesutveckling har gÄtt ganska lÄngt samtigt kan de predika som om man mÀnniskor ska helst leva som om de var pÄ 500 talet samtidigt kan de Àga och köra bil, Àga och leva i en bostad som kan ha kostat massor av pengar ÀndÄ ska de predika som man mÀnniskor ska leva i en hydda ute i öknen.

    MotsÀgelsefullt!

  508. Kommentar:
    Tillbaka till 1600-talet! Jan-Olof Ruuska skriver:

    ”HĂ€delse mot kristendomen var straffbart i Sverige. Till exempel dömdes Ă„r 1676 Johan von Sack frĂ„n Kydingeholm i Alunda till döden för blasfemi.”

    KĂ€lla: http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4delse

    Var riskerar mÀnniskor att bli utsatta för
    ”minskad religionsfrihet och religiöst vĂ„ld”

    Är det i sekulĂ€ra moderna lĂ€nder med stark yttrandefrihet eller i lĂ€nder med stark religiös inblandning i politiken?

  509. Kommentar:
    Linda skriver:

    Det Àr skillnad pÄ yttrandefrihet och rÀtt att fördöma.

    SjĂ€lvklart ska man ha en debatt om religion, och man ska inte tillĂ„ta vad som helst bara för att det “Ă€r Guds vilja”. DĂ€remot Ă€r det fel att fördöma en hel religion och dess följeslagare.

    Blev irriterad nÀr man i testet tvingades vÀlja mellan att tillÄta eller inte tillÄta religionskritik. VÀrlden Àr inte svart eller vit, vÄga se nyanserna!

    I ett land som Sverige idag Àr det snarare sÄ att det Àr de religiösa som blir lidande för att de hela tiden tvingas försvara alla som följer deras tro (Àr inte sjÀlv religiös men det Àr mitt intryck). FrÄgan Àr ju helt annan i lÀnder dÀr religionen Àr en sjÀlvklarhet eller t.o.m. lagstadgad. Debatten bör ocksÄ anpassas dÀrefter.

Lämna en kommentar: