Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/d29808/public_html/debattera/wp-settings.php on line 520

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/d29808/public_html/debattera/wp-settings.php on line 535

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/d29808/public_html/debattera/wp-settings.php on line 542

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/d29808/public_html/debattera/wp-settings.php on line 578

Deprecated: Function set_magic_quotes_runtime() is deprecated in /home/d29808/public_html/debattera/wp-settings.php on line 18
OM KAMPANJEN « Gud Finns Nog Inte
Debattera:

Ämne:
OM KAMPANJEN

HĂ€r kan du diskutera kampanjen Gud finns nog inte. Vad tyckte du om testet? Vad tycker du om kampanjen och Humanisterna?

  1. Kommentar:
    Karl Eriksson skriver:

    FrĂ„ga nummer 11 Ă€r felformulerad och krĂ€ver ett alternativ till som till exempe att “Äktenskapstanken kommer ursprungligen frĂ„n Gud, men det Ă€r vi sjĂ€lva som vĂ€ljer vem vi vill gifta oss med”.

    Eftersom jag inte kunde svara pÄ den frÄgan var jag tvungen att avbryta det hela för det gick inte att gÄ vidare till nÀsta frÄga utan att svara.

    Ändra pĂ„ det!

  2. Kommentar:
    Stig Strömbergsson skriver:

    Jag trodde det skulle vara ett test och inte hÀr och var rent korkad argumentation. En del polariseringar var gjorda för att passa konfrontationen mellan fundamentalistiska humanetiker och deras högertroende motpol i mellanvÀstern - och dÀrmed omöjliga att ge ett vettigt svar.
    Gör om testen! Inför nyanser! SÀtt en knapp jag kan klicka pÄ om jag vill ha era Äsikt framförd medan jag gör testen.

  3. Kommentar:
    Erik Åkerlund skriver:

    Hej,

    otroligt svart-vitt test! PĂ„ mĂ„nga frĂ„gor fanns det ju bara tvĂ„ svar, varav speciellt “det religiösa” svaret ofta gav uttryck för nĂ„gon form av pastisch eller nidbild av religiös tro.

    Snarare Àn att skapa diskussion och samtal verkar detta test snarare vilja att mÀnniskor helt tar stÀllning till nÄgon uppfattad, extrem position och sedan hÄller sig till den, utan att uppfatta och kunna förhÄlla sig till nyanser.

    Bra ambition, men tyvÀrr kontraproduktivt utfall.

    Menar,

    Erik Å

    PS. HĂ„ller Ă€ven med föregĂ„ende “skrivare”. DS.

  4. Kommentar:
    Josef skriver:

    Jag tycker att ett flertal av de frÄgor som stÀlldes saknade alternativ som passar in pÄ vad jag tror. Exempel pÄ detta Àr frÄga:

    4. Jag som kristen tror att kristna mÀnniskor blir förlÄtna sina synder och Àr dÀrför inte rÀdd för att straffas. Alternativ B verkar stÀmma med min Äsikt men jag antar att det innebÀr att jag inte tror att nÄgon straffas, vilket jag gör.

    11. I denna frĂ„ga behövs termen “gifta sig” definieras. Handlar det om lika juridiska rĂ€ttigheter eller handlar det om att prĂ€ster ska tvingas utföra en vĂ€lsignelseakt mot sin vilja? Givetvis finns det prĂ€ster som kan tĂ€nka sig att viga homosexuella men att tvinga nĂ„gon anser jag skulle vara att göra vĂ„ld pĂ„ dennes rĂ€ttigheter.

    13. FrĂ„gan Ă€r stĂ€lld pĂ„ ett dĂ„ligt sĂ€tt med syftet att fĂ„ religion att vara kvinnoförnedrande. Jag sjĂ€lv stĂ„r för kristendomen och jag tycker inte att kristendom Ă€r det, snarare tvĂ€rtom. Kvinnan ges mycket utrymme i Bibeln och upphöjs framförallt av Jesus. Varför inte anvĂ€nda citatet ifrĂ„n Paulus nĂ€r han skriver: “Nu Ă€r ni inte lĂ€ngre jude eller grek, man eller kvinna…” ? istĂ€llet för att anvĂ€nda ett apokryfiskt citat? Det finns sĂ€kert religiösa mĂ€nniskor som svarar A pĂ„ denna frĂ„ga men jag anser att det borde finnas fler alternativ. Ett exempel pĂ„ hur alternativet skulle kunna se ut Ă€r följande: Jag tycker att mĂ€n och kvinnor ska leva i kĂ€rlek gentemot varandra och ödmjuka sig inför varandra.

    Jag tycker Àven att frÄgorna stÀlls pÄ ett icke-objektivt sÀtt vilket kÀnns konstigt eftersom detta ju Àr en undersökning och inte ren humanist propaganda. Exempel pÄ sÄdan frÄgor Àr nummer 9, 13, 14 och 15. Speciellt frÄga 15 Àr oerhört enfaldigt formulerad!

  5. Kommentar:
    Filip Björner skriver:

    Kampanjen Àr mycket bra. Testet Àr bra, förutom startfrÄgan. DÀr bör det finnas ett alternativ för oss gudsförnekare ocksÄ. För vi finns ju vi ocksÄ, vi som anser oss veta att Gud inte finns.

    Humanisterna Àr bra, och blir ju bara bÀttre och bÀttre, vilket nu senast exemplifierades av kravet pÄ att förbjuda omskÀrelser av pojkar. Ett övergrepp Àr ett övergrepp, och det Àr dÀrför bra att Humanisterna inte relativiserar bort det. SÄ, jag skall fortsÀtta att troget förnya mitt medlemskap i denna organisation, dÀr jag fortfarande Àr stolt över att vara medlem.

  6. Kommentar:
    Lisa skriver:

    ojojoj, detta var det mest ledande test jag nÄgonsin gjort, med otroligt dÄliga alternativ. Antingen Àr man en besatt bokstavstroende eller sÄ tycker man som humanisterna som för övrigt pÄminner mig om hjÀrntvÀttade nynazister).

    Lycka till med er hjÀrntvÀtt av mÀnniskor. det finns ett tredje alternativ.

  7. Kommentar:
    Paul Josefsson skriver:

    Jag mÄste sÀga att jag tycker testet faktiskt Àr ganska partiskt och mÄnga av frÄgorna Àr ledande och dÀrför inte riktigt schyssta. Ofta saknar jag ett tredje svarsalternativ.

    Jag betecknar mig som icke-religiös agnostiker pÄ grÀnsen till ateist men delar inte humanisternas syn pÄ verkligheten. MÀnniskan Àr en art bland alla andra och kan aldrig bli alltets mÄtt. Sorry!

  8. Kommentar:
    Peter T skriver:

    Det Ă€r vĂ€l lite vĂ€l magstark att i slutklĂ€mmen pĂ„stĂ„r att “vi som inte tror pĂ„ nĂ„gon gud Ă€r mĂ„ngdubbelt fler”?
    Det Àr ganska enkelt att fÄ tag pÄ siffror som visar pÄ att MAJORITETEN av SVeriges befolkning Àr med i ett religöst samfund.
    Det Àr en synnerligen unik matematisk formel som visar pÄ att en minoritet skulle vara mÄngdubbelt större.

  9. Kommentar:
    Shiv Shankar Sharma skriver:

    Som hindu (förmodligen tycker buddhister och anhÀngare av diverse naturreligioner samma sak) upplever jag att humanisterna sÀtter likhetstecken mellan religion och de semitiska religionerna kristendom, judendom och islam. Minst en tredjedel av vÀrldens befolkning bekÀnner sig till icke-semitiska religioner och har dÀrför en helt annan syn pÄ bÄde religion och vad tolerans innebÀr. Det hade varit intressant att fÄ med detta i enkÀten.

    Vidare tycker jag att testet var alltför förenklat och ledande, Àven om sjÀlva debatten Àr intressant och vÀlkommen.

  10. Kommentar:
    Cecilia skriver:

    Jag ser mig som agnostiker och nĂ€r jag gjorde enkĂ€ten saknade jag ofta ett bra alternativ. Jag varken tror eller inte tror att Gud existerar, jag bara accepterar att jag inte vet…den instĂ€llningen fanns det inget utrymme för, hĂ€r skulle man visst vĂ€lja mellan att vara troende eller ateist. Nyansera mera!

  11. Kommentar:
    royne skriver:

    Jag tycker det verkar som om humanisterna Àr mer fundamentalistiska och svartvita i sin tro Àn det flesta religiöst troende - Ätminstone utifrÄn propagandan i ert svartvita test - ni ger inga vettiga svarsalternativ och nedvÀrderar mÀnniskor som inte borde vara vÀrdigt dom som kallar sig humanister.

    Jag Àr troende och har respekt för andra tro och icke tro - en egenskap som ni helt tycks sakna.

  12. Kommentar:
    Rune Larson skriver:

    Jag tycker testet var mycket bra. Jag hÄller dock med Shiv Shankar Sharma om att det skulle vara en poÀng om man fick uttala sig om buddhismen och hinduismen m.fl. ocksÄ. Sedan jag hade lÀst Göran Rosenbergs utmÀrkta bok - Det förlorade landet - gick jag Àntligen ur den svenska kyrkan. Hans analyser av judendomen kan nÀmligen tillÀmpas ocksÄ pÄ kristendom och islam, Àven om jag nog tycker att judendomen Àr vÀrst genom sin förhÀvelse att pÄstÄ att man Àr Guds utvalda folk och dÀrför har sÀrskilda rÀttigheter pÄ jorden. Alla tre religionerna har mycket pÄ sina samveten. Jag har dÀrför börjat intressera mig för Asiens helt annorlunda syn pÄ dessa frÄgor - framför allt buddhismen.

  13. Kommentar:
    Christopher skriver:

    testet Àr populistiskt, med ledande frÄgor, och uppmuntrar inte till en sund debatt om religion. bra tanke, men för tydlig avsÀndare.

    c

  14. Kommentar:
    Oskar Johansson skriver:

    Intressant kampanj som tyvÀrr förlorar all sorts trovÀrdighet nÀr man i testet inte hÄller sig objektiv utan ger uttryck för mycket subjektiva uttalanden i frÄgor och frÄgesvar.

    Humanisterna verkar vÀnda sig emot olika former av onyanserat religiöst beteende men gör sig sjÀlva skyldiga till precis samma retoriska fel som de personer och organisationer de vÀnder sig mot gör. De vill ge ett sken av att vara objektiva och sakliga, men svartmÄlar alla som inte tycker likadant som dem. Att ha en Äsikt som faller in nÄgonstans mitt emellan tvÄ extremer, som jag har, gÄr tydligen inte heller.

    Gör om och gör rÀtt, detta Àr inget intelligent inlÀgg i en religiös debatt frÄn er sida.

  15. Kommentar:
    Will.I.Am skriver:

    Kristendomen har ju byggt upp det hÀr landets vÀrderingar. Har man bra vÀrderingar jobbar man bra, dÀrav det bÀttre eknominska lÀget Àn u-lÀnder.
    Tar man bort kristendomen i Sverige, som humanisterna försöker göra, sÄ kommer landet att tas över av en annan dominerande religion, i det hÀr fallet, Islam.
    O alla vet ju hur lÀnder som har Islam som huvudreligion har utvecklats, bajs.
    Om dessa muslimska lÀnder hade varit ett bra land att leva i, hade vi i Sverige inte haft sÄ mÄnga muslimska invandrare.

  16. Kommentar:
    Humanistiskt kristen skriver:

    GenomgÄende pinsamt dÄligt test. Humanister, ni hugger er sjÀlva i foten nÀr ni gör ett sÄdant hÀr test!

  17. Kommentar:
    Tomas W skriver:

    I testet pekades jag ut som mycket religiös. Det Ă€r helt OK. Samtidigt Ă€r mĂ„nga frĂ„gor vĂ€ldigt svartvita eller besvĂ€rliga att svara pĂ„, Ă€ven om man har en överygelse. Skriftcitatet om kvinnors stĂ€llning för krista var frĂ„n Syraks bok som tillhör apokryferna och inte rĂ€knas som helig skrift av mig eller Ă„tskilliga andra kristna. Jag förstĂ„r samtidigt att det inte gĂ„r att göra ett test som passar alla. Det Ă€r Ă€ndĂ„ bra att den hĂ€r kampanjen genomförs eftersom jag vĂ€lkomnar att de hĂ€r frĂ„gorna debatteras mera i samhĂ€llet. Men en sak förstĂ„r jag inte: hur kan humanisterna tro att religionen har sĂ„ stort inflytande i samhĂ€llet? Som “mycket religiös” kristen (enligt testet) kĂ€nner jag mig tĂ€mligen marginaliserad. Vi verkar inte leva pĂ„ samma planet.

  18. Kommentar:
    Aneht Florin skriver:

    Tycker era frĂ„gor i flera fall inte gav mig som troende möjlighet att egentligen ge det rĂ€tta svaret. Svarade Ă€ndĂ„ men skulle kanske inte gjort det. Tycker ju att hela grejen Ă€r vĂ€ldigt fĂ€rgad av just det ni anser, att Gud inte finns. Förresten kan man undra varför ni bemödar er sĂ„ med att försöka övertyga folk om att Gud inte finns, om ni nu inte tror att han Ă€ndĂ„ finns. Jag brukar iaf. inte bry mig om sĂ„dant som Ă€ndĂ„ inte finns utan gör min grej. Dessutom finns det nog fler troende hĂ€r i landet Ă€n ni vet, alla Ă€r inte med i en kyrka. Till avslutning vill jag sĂ€ga att GUD FINNS och han Ă€lskar Ă€ven humanister….

  19. Kommentar:
    Daniel skriver:

    Extremt ledande frÄgor och svarsmöjligheter! Jag har fyllt i mÄnga frÄgeformulÀr, men aldrig nÄgot som har varit sÄ hÀr hjÀrntvÀttande! Tillvaron Àr inte sÄ svartvit som ni verkar tro (eller vill fÄ mÀnniskor att tro).
    LÄt oss som exempel göra om nÄgra av punkterna i testet till omvÀnt ledande frÄgor:

    A) Jag tycker att de som tror annorlunda Àn jag skall förlöjligas och förtalas, eftersom mÄnga mÀnniskor kÀnner sig ledsna och sÄrade dÄ!
    B) Jag tycker att religioner och livsÄskÄdningar skall fÄ diskuteras och kritiserars, men man bör göra det med respekt eftersom det Àr en sÄ central del mÀnniskans liv.
    - Det Àr skillnad pÄ att kritisera religion och att förtala!

    A) Jag tycker inte det spelar nÄgon roll att mÀnniskor lider och dör (bara det inte Àr jag!), eftersom jag tror att det ÀndÄ inte finns nÄgon ondska eller nÄgon gud som bryr sig.
    B) Jag tycker att de mÀnskliga rÀttigheterna (som har formulerats av FN) Àr mycket viktiga, eftersom mÀnniskan Àr sÄ vÀrdefull och skapad av Gud.
    - VarifrÄn skulle mÀnniskovÀrdet och de mÀnskliga rÀttigheterna komma om det inte finns nÄgon Gud? Men samtidigt finns det sÄ klart massor av kulturella och religiösa traditioner och regler som Àr onödiga eller dÄliga!

    A) Jag tycker att mÀnnen skall bestÀmma allt och att kvinnorna bara skall föda barn, eftersom mÀnnen Àr starkast men inte kan föda barn.
    B) Jag tycker att mÀn och kvinnor skall behandlas lika, eftersom de bÄda Àr skapade till Guds avbild och Àr lika vÀrdefulla.
    - Att mÀn och kvinnor Àr jÀmlika Àr nÄgot som stöds i t.ex. Bibeln (Gal. 3:28, 1Kor 11:11-12 etc.). De religiösa skrifterna har dock uppkommit i en viss social och kulturell kontext och mÄste dÀrför tolkas.

    A) B) osv.

  20. Kommentar:
    Jonas skriver:

    Detta var totalt onödigt - vad vill ni egentligen sÀga? Det Àr omöjligt att svara pÄ frÄgorna sÄ som ni stÀller dem, det Àr inte sÄ lÀtt som antingen eller.

    Vem Àr ni - vad vill ni sÀga? Tror starkt pÄ att era pengar kunde varit bÀttre spenderade Àn pÄ denna kampanj som bara skapar misstanke om att ni Àr högerextremister.

  21. Kommentar:
    Rebecca Hybbinette skriver:

    Det Ă€r tĂ€nkbart att ett litet test i sin enkelhet kan göras bĂ€ttre. Som lĂ€rare sĂ€ger jag samma sak om den skollitteratur som kommer ut. Visst kan det skrivas mer nyanserat, med bĂ€ttre valda ord, ta med tusen andra religioner…. visst gĂ„r det. FrĂ„gan stĂ„r till sist: att antingen tror man att Gud finns, eller sĂ„ gör man det inte. Att nĂ„gon sĂ€ger, att hon inget vet om hur det föreligger, Ă€ndrar ingenting. Jag förstĂ„r inte kravet pĂ„ “ett tredje alternativ”? Detta stĂ€ndigt snirklande efter en tredje vĂ€g i alla sammanhang. Har det att göra med att helt plötsligt mĂ„ste man stĂ„ för sin uppfattning Ă€ven nĂ€r den kan framstĂ„ som svart/vit? SjĂ€lvfallet vill var och en sjĂ€lva formulera sin uppfattning. Gibetvis hade en utförlig bok bĂ€ttre klarat det kravet. Men detta Ă€r ju bara ett litet test i all vĂ€lmening om hur vi tĂ€nker. UngefĂ€r. Lite för att tĂ€nka till och reagera över det som Ă€r taget för givet. Jag konstaterar att den har haft effekt med tanke pĂ„ alla reaktioner!
    Det gÄr vÀl inte alltid att krÀva en tredje vÀg. Antingen Àr en kvinna gravid, eller sÄ Àr hon inte. Det Àr klart, att sÄ lÀnge hon inte har bekrÀftelse pÄ det ena eller det andra, vet hon ju inte.
    I sÄ fall, Àr vi nog överrens.

  22. Kommentar:
    Mattias Nilsen skriver:

    Jag fĂ„r nog tyvĂ€rr hĂ„lla med om kritiken mot det hĂ€r testet. Det finns vĂ€l inte mycket att tillĂ€gga, mer Ă€n att jag Ă€r lutad mot tekno-hedning med en kristen bakgrund. Redan innan jag började studera hedendom, sĂ„ hade jag ganska otypiska Ă„sikter och ansĂ„g, andlighet till trots, att man mĂ„ste utgĂ„ frĂ„n mĂ€nniskan nĂ€r man tolkar religion. I min vĂ€rld har det inte funnits strikt teokrati sedan jag lĂ€mnade Jehovas Vittnen. En liknande instĂ€llning till mĂ€nniskan och vĂ„r plats i vĂ€rlden saknas nĂ€stan helt i er undersökning. Bara det att den utgĂ„r ifrĂ„n att man Ă€r antingen troende i semitiska religioner eller ateist Ă€r löjligt, med tanke pĂ„ att det finns goda exempel pĂ„ andra andligheter och deras moraluppfattningar. Som Shiv Shankar pĂ„stod, en tredjedel av vĂ€rldens befolkning tillerkĂ€nner sig andra religioner. DĂ€rför blir undersökningen stelbent, trĂ„ngsynt och begrĂ€nsad. Dessutom verkar den tillhöra den mer högerorienterade ideologin bland “humanismen”. SjĂ€lv klarar jag att vara bĂ„de mĂ€nskovĂ€n och andlig, tack.

  23. Kommentar:
    Åsa skriver:

    Tycker att frĂ„gorna över lag Ă€r ledande pĂ„ ett sĂ€tt som kĂ€nns löjligt. Oseriöst att lĂ€gga upp frĂ„gor pĂ„ ett sĂ€tt som gör att svarar man inte som ni vill sĂ„ blir man automatiskt dum i huvudet. FörstĂ„r ni inte att man kan tro pĂ„ Guds vilja och Ă€ndĂ„ ta ansvar för sitt liv? Att man kan vara skeptisk till abort och Ă€ndĂ„ inte önska att kvinnor som gjort det ska dömas? Att man kan se Ă€ktenskapet som en Guds gĂ„va men Ă€ndĂ„ vĂ€lja partner sjĂ€lv? Nej, hoppaspĂ„ skĂ€rpning till nĂ€sta gĂ„ng…

  24. Kommentar:
    Mattias Nilsen skriver:

    Ps glömde frÄgan: Om nu mÀnniskor ska styra fullstÀndigt över de andliga sidorna, vem ska vi dÄ utse till talesman för dessa, med all den makt som det innebÀr över mÀnniskors liv? En humasist? PoÀngen med att ha en andlighet förankrad i det andliga Àr ju att försÀkra sig om att ingen sÀtter sig pÄ nÄgon annan i livets viktigaste frÄgor. Det Àr individualism om nÄgot. Att sedan den traditionella religionen misslyckats kapitalt hör inte riktigt hit. Andlig ledare eller annan föresprÄkare blir bara en frÄga om pest eller kolera. SlÀpp mÀnniskors sjÀlar fria Àntligen!

  25. Kommentar:
    Marie skriver:

    Lite konstig slutsats dÀr pÄ slutet att om man var en mÀnniska som gÄr sin egen vÀg sÄ ska man bli medlem i Humanisterna. SjÀlva idéen med att gÄ sin egen vÀg Àr ju just att man inte tycker att nÄgon organisation ska tala om vad som Àr rÀtt eller fel utan att mÀnniskor kan göra det bra pÄ egen hand. Eller?

  26. Kommentar:
    Kjell skriver:

    Statar-, fackförenings-, mötesfrihets-, nykterhets- och bildningskÀmparna, alla som bidrog till demokratins utveckling, skulle förmodligen inte hÄlla med om att det var tack vare det kristna oket de lyckades. Det var trots den religiösa överheten. Kyrkan applÄderade inte pÄ nÄgot sÀtt utvecklingen. Den har tvingats anpassa sig.

    Som Humanist kÀmpar jag för allas rÀtt att omfatta vilken livsÄskÄdning som helst. I den privata sfÀren. Det offentliga rummet skall naturligtvis vara sekulÀrt.

  27. Kommentar:
    Kristina skriver:

    Jag Ă€r frĂ€lst/född pĂ„ nytt och tycker att frĂ„gorna var fel stĂ€llda. Det fanns inga jag kunde svara pĂ„ riktigt. T.ex. sĂ„ var frĂ„gan vem jag skulle tala med i en krissituation. DĂ€r skulle jag svara att jag skulle helst vilja tala med en kristen men inte just en ledare utan en “vanlig” kristen som jag hade förtroende för och som Ă€lskade Jesus.

  28. Kommentar:
    Joakim skriver:

    Jag har tidigare fĂ„tt ett överlag positivt intryck av Humanisterna, detta Ă€ndrades abrupt efter det fördomsfulla och gravt generaliserande “testet”. Gjorde om “testet” ett par gĂ„nger och fick “mycket religiös” Ă€ven nĂ€r jag svarade som en halvhjĂ€rtat troende skulle svarat. Pinsamt polariserande, tror inte att detta hjĂ€lper till att frĂ€mja den debatt som jag ocksĂ„ tycker behövs.

  29. Kommentar:
    Kjell skriver:

    En mycket intressant genomlÀsning; de flesta skjuter frÄgorna i sank. Mycket lÀttare Àn att ta sakfrÄgan; ska tron pÄ en gud bilda grund för lagstiftning? Ska tro pÄ övernaturliga fenomen istÀllet för vetande avgöra vÄr gemensamma framtid?

    NĂ„gon refererar till bibelstĂ€llen, nĂ„gon annan slĂ€nger ur sig anklagelsen “fundamentalistiska human-etiker” och ytterligare nĂ„gon vill inte ta stĂ€llning utan gĂ„ sin egen vĂ€g.

    HÀr presenterar sig skÀlen som pÄ ett radband varför Humanisterna har en mycket viktig roll att spela! Upplysning, upplysning och upplysning!

  30. Kommentar:
    Tomas skriver:

    Jag tycker att den hĂ€r kampanjen Ă€r ett underbart initiativ, det Ă€r sĂ„ otroligt sĂ€llan nĂ„gon vĂ„gar gĂ„ ut och öppet kritisera eller ifrĂ„gasĂ€tta religösa ideer. Det Ă€r alldeles för vanligt att vi undviker att diskutera konstigheter i religioner av ‘respekt’ för de troende. Respekt Ă€r nĂ„got man har för mĂ€nniskor, inte för ideer!

    Jag blir besviken men inte förvĂ„nad nĂ€r jag lĂ€ser kommentarerna hĂ€r. MĂ„nga Ă€r arga pĂ„ er för att ni har lyft fram det sĂ€msta med religion, och struntar i det ‘fina’. Jag tycker ni har helt rĂ€tt som lyfter fram det dummaste i olika religioner, och inte daltar med troende och slĂ€tar över! Om jag hade sagt att jag trodde pĂ„ jultomten sĂ„ hade ingen försvarat det, men o jag sĂ€ger att det finns en jeppe som kan höra mina tankar och kommer att elda upp mig efter att jag dör, dĂ„ ska det respekteras…

    Ge inte upp! FortsÀtta kÀmpa för rÀtten att ifrÄgasÀtta alla ideer; vetenskapliga, politiska och filosofiska!

    ps. religion Ă€r bara ett sĂ€tta att byta kritiskt tĂ€nkande mot hopp om ‘nĂ„got mer’.

  31. Kommentar:
    John skriver:

    Tack för ett intressant test.
    Jag Ă€r nöjd med resultatet (”Religiös, men har ett öppet sinne”) och tycker att det stĂ€mmer bra. Men jag tycker samtidigt att era frĂ„gor var vĂ€ldigt vinklade och onyanserade. Lovordar inte ni vetenskaplighet och objektivitet? Varför mĂ„ste ni i Humanisterna stĂ€ndigt göra er skyldiga till exakt samma oskick som ni (i de flesta fall felaktigt) beskyller oss religiösa för; fanatism, inskrĂ€nkthet och ovilja att mötas pĂ„ lika villkor. Hoppas nu att er ayatollah Sturmark inte censurerar bort mitt inlĂ€gg.

  32. Kommentar:
    Kim skriver:

    Jag tycker det Ă€r trĂ„kigt att de som skapat detta test lyckats stĂ€lla frĂ„gorna pĂ„ ett vĂ€ldigt svartvitt sĂ€tt som lĂ€tt kommer att resultera i svar som inte speglar verkligheten. Det blir tydligt att om man inte svarar sĂ„ som “skaparna” vill sĂ„ ska man framstĂ„ som en fanatisk fundamnetalist.

    Jag hade faktiskt förvÀntat mig mer frÄn ett gÀng humanister.

    Semper major!

  33. Kommentar:
    Henrik skriver:

    rist att “humanisterna” inte har fattat mer om samhĂ€llsvetenskaplig metod Ă€n att de skriver en sĂ„n skitenkĂ€t.

    Är du

    1: Dum
    2: Ful
    3: KĂ„t

    Eh. “Nej” tĂ€nker man liksom direkt.

    Syftet med kampanjen Àr dÀremot mycket behjÀrtansvÀrt! VÀrlden skulle verkligen bli bÀttre utan de monoteistiska religionerna.

  34. Kommentar:
    Elin skriver:

    Vad ledsen man blir nÀr man ser ett test som det hÀr. Hur ska man kunna komma nÄgonstans med dessa viktiga diskussioner nÀr frÄgorna lÀggs fram sÄ hÀr. Jag Àr för homosexuella Àktenskap, fri abort och religionsfria skolor. Men jag tar avstÄnd frÄn fördomsfulla test som det hÀr. Det Àr trÄkigt att se att Humanisterna inte verkar ha förstÄtt nÄgonting.

    /En kÀrlekskrigare

  35. Kommentar:
    Magnus skriver:

    En mĂ€ngd frĂ„gor Ă€r galet formulerade enligt “Har du slutat slĂ„ din fru”-modellen. Hela testet andas en enorm okunnighet och fördomar mot religion.
    Inget som helst utrymme har givits Ät det teologiska ramverk alla tre stora vÀrldsreligioner rör sig inom.
    Att kalla “She lo asani isha” i Shacharit för kvinnoförnedrande Ă€r sĂ„ okunnigt att man helt skjutit sin trovĂ€rdighet i sank.
    Humanisterna om nÄgra Àr Äsiktspoliser och antipluralister och för en fördummande och trÄngsynt agenda dÀr religiösa hÀvdas vara dumma i huvudet eftersom Humanisterna sjÀlva givit sig tolkningsföretrÀdet för religionerna och hur dessa uppfattas och efterlevs av de religiösa.

    Det hÀr var helt klart ett nytt lÄgvattenmÀrke och jag har inget som helst förtroende för Humanisterna, som om nÄgra, stÄr för pseudovetenskap, genom att fullstÀndigt förkasta teologin och de flera tusen Är av tolkningslÀra som existerar i vÀrldsreligionerna.

    Pinsamt och skrattretande.

  36. Kommentar:
    Johan skriver:

    Jo, nog finns han alltid!
    Den som lever fĂ„r se, eller den som dör…

  37. Kommentar:
    Göran skriver:

    Humanisterna frÄgar varför religiösa ska fÄ ha inflytande i samhÀllet.
    GÀller de mÀnskliga rÀttigheterna inte religiösa?
    Är det antalet som bestĂ€mmer om man ska fĂ„ vara med och pĂ„verka. I sĂ„ fall borde ju lilla Sverige inte ha nĂ„got som helst att sĂ€ga till om i vĂ€rlden eftersom vĂ„r befolkning Ă€r mycket mycket liten i jĂ€mförelse med mĂ„nga andra lĂ€nder, till och med i Europa.
    Jag tycker att testet var oÀrligt, vinklat och fyllt av fördomar.

  38. Kommentar:
    Harry Holm skriver:

    PÄ frÄga 6 fanns inget alternativ som stÀmde med min Äsikt,
    och dÄ kunde man alltsÄ inte fortsÀtta,
    sĂ„ jag var tvungen att vĂ€lja “fel” för att komma vidare.

  39. Kommentar:
    Mattias skriver:

    Jag förstÄr ju att testet Àr en del i er propaganda och att det dÀrför kan fylla en funktion ur ert perspektiv. Men som test var det ganska kast och tendensiöst med ledande frÄgor.

    Mattias

  40. Kommentar:
    Bassam Al-Baghdady skriver:

    StĂ„lande… man ser hela kampanjen med lĂ€ttnad… nu Ă€r vi hĂ€r … humanisterna intar sina platser för att beskydda vĂ„rt gemensamma och sekulĂ€ra samhĂ€lle innan den första sjĂ€lvmordbombare vĂ€cker oss frĂ„n slamret och bladdret om s.k. religionsfriheten… som tar frĂ„n individen rĂ€tten att bestĂ€mma över sig sjĂ€lv och ger den till församlingen eller imamen eller prĂ€sten!
    Det Ă€r 2009 och Ă€r dags att lĂ€mna gudarna pĂ„ Aten vara i fred… medan vi mĂ€nniskor för oss sjĂ€lva… bygga vĂ„ra egna liv bort ifrĂ„n sura gudar och bevingade varelser eller djinner.

  41. Kommentar:
    Klara skriver:

    Att inte vara religiös Ă€r inte det samma som att vara “klockren humanist”. Humanismen Ă€r en liberal ideologi som frĂ€mst utgĂ„r frĂ„n individens okrĂ€nkbara rĂ€ttigheter. Det finns ju Ă€ven olika typer av utilitaristiska strömningar och ideologier som har kollektivet i fokus. SĂ„ försök inte!

  42. Kommentar:
    moderator4 skriver:

    Forumet stÀnger för natten. Ni Àr vÀlkomna att lÀmna Era bidrag, men de publiceras först imorgon.

  43. Kommentar:
    Roger skriver:

    Hej humanister.

    Utan nĂ„gon som helst begreppsbestĂ€mning börjar ni testet med att frĂ„ga om “Gud” nog finns eller inte. Kan ni förstĂ„ att man har svĂ„rt att ta det pĂ„ allvar?

    Vid frĂ„ga sju sĂ€ger ni - pĂ„ lappen som kommer inflygande nĂ€r man har svarat att religioner naturligtvis ska fĂ„ kritiseras - att FN har antagit en resolution som fördömer kritik av religioner (vilket naturligtvis Ă€r helt galet om det Ă€r sant). Citatet som ni ger för att bevisa detta talar ju emellertid inte om kritik, utan om FÖRTAL av religioner. Vet ni att kritik och förtal Ă€r tvĂ„ HELT olika saker eller?

    Det finns mer Àn sÄ att sÀga om ert test men jag Àr ju inte ensam om att ha upptÀckt det, sÄ jag lÀmnar resten Ät andra.

    “nog buddhist”

  44. Kommentar:
    Ammar skriver:

    Tack för tipset Sabina. Sidan Ă€r mer Ă€n kul. R E S P E C T till Humanisterna. Äntligen! Och vilket sĂ€tt att marknadsföra en livsvĂ€rld, en vĂ€rdegrund.. Och visst Ă€r det en viss agenda pĂ„ dagordningen, de humanisterna.. De vill jag trĂ€ffa. Jag önskar bara att dĂ€r fanns ngt bredare vĂ€rld(ar), lite mer sensibla kulturupplysningar och skalor hade inte skadat, för de har ju vĂ€l ambitionen att gĂ„ pĂ„ tvĂ€rs med bĂ„de kors, mĂ„ne och stjĂ€rnan, eller.. FörvĂ„nad och mkt glad över tankeretaren och dĂ€rför önskar jag att vara seriös och lite kritisk nu.

    Handlar denna sida verkligen om Gud och dennes existens sÄ som den marknadsför sig? Njaa.. Det fattar man snabbt. Med vilket syfte dÄ?

    Alternativen i testet kan upplevas som begrĂ€nsade och styrande, dessutom erbjuder dem inga mellanalternativ utan hellre fortsĂ€tter föresprĂ„ka en dikotom vĂ€rldsĂ„skĂ„dning (dĂ€r verklighet tolkas i ”antigen-eller”-termer alltsĂ„). Antigen Guds eller mĂ€nniskans vilja, antigen död eller liv, antigen himmel eller helvete, kollektivet eller individen, antigen kvinna eller man, hetero eller homo – blir alltid rĂ€dd av tanken hur schizoid verklighet Ă€r eller kan vara..

    Ytterliggare ett exempel pÄ en kanske ofullstÀndig och (mis)ledande frÄga baserad pÄ mer eller mindre explicit vÀrderingsagenda i detta fall en svensk-protestant-sekularistisk-individualistisk-feministisk, Àr ytterligheterna som sÀtts mot varandra, nÀr man antigen fördömer och bestraffar abort eller som kvinna har rÀtt att bestÀmma över sin egen kropp. SnÀlla, rÀtta mig om jag cyklar ute. För alternativet om upplysningen, utbildningen eller ngn slags medvetandehöjandet hos mÀnniskor om ex. innebörden av samlag, oönskad förÀldraskap, eller till och med ex. samhÀllsstödjande av reproduktion och nya liv i ett land som Sverige, sÄdana alternativ verkar inte tÀnkbara. Det jag försöker hÀr Àr vÀl att lÀgga upp saker pÄ ett annat möjligt sÀtt..

    Och sÄ ingen plats för de som inte vet och Àr ok med att vara utan vetskap (för de Àr ju sÀkert mÄnga). Det kanske Àr bra, för dÄ Àr det inte status-quo som gÀller lÀngre. Och detta behöver vÀl inte motsvara agnosticismen direkt, eller?

    Hur grundade Àr pÄstÄendena i de olika alternativen annars? Alternativet ex. om att kvinnan ska vara underordnad mannen, av egen lÀsarerfarenhet hellre Àr en subjektiv tolkningsfrÄga (dÀr klart kyrkogubbarna har haft tolkningsföretrÀdet). Och som tur att man kan prata men en vÀn nÀr man befinner sig i en krissituation, psykologen Àr ju vÀl lyx.

    Trots allt en svenskkorrekt och ramnormstyrd samhĂ€llsdebatt kĂ€nns det som, fast som denna gĂ„ng tar upp ett Ă€mne som ÄR ytterst relevant! INDIVIDUALIZAM, hade Dino Merlin sagt, men han kĂ€nner nog inte till den hĂ€r blĂ„gula individualismen som har speedat rejĂ€lt norrösterut (och lite till) de sista Ă„ren (se gĂ€rna http://synergistic.wordpress.com/2008/04/25/world-values-survey-another-way-at-looking-at-cultures/ ). Och som ja och du lever för fullt, va? :) Spontant upplever jag detta som ett svenskprotestanskt steg och försök att komma ur statuset-quo, dĂ€r majoriteten idag vill jag tĂ€nka, befinner sig i, gĂ€llande Gud och skapelsefrĂ„gan i alla fall. Att religiös-traditionella tolkningar och vĂ€rderingar pĂ„ dagens vĂ€rldsarena styr sĂ„ mycket av mĂ€nniskans existens och livsöde Ă€r för oss alla en tillrĂ€cklig stor anledning till att ta en aktivare stĂ„ndpunkt, i hopp om att vĂ„ra förstĂ„elsemekanismer vill kunna vidaretydliggöra och inte minst hitta ngn mening. FrĂ„gan som hellre dyker upp hos mig handlar fortfarande inte om Gud finns eller ej, utan vilken funktion en tro pĂ„ Den Store och AllsmĂ€ktige kan uppfylla för dig och mig, stundtals förvirrade sjĂ€lar som klart vill fara odödligt.. TĂ€nk dig en W. Bush, hur hade han klarat moraltestet, hur hade han utifrĂ„n sina Texas-förutsĂ€ttningarna dĂ„ sett pĂ„ vĂ€rlden, om han inte hade sin kristna tolkning av ”det goda och onda” med Gud i centrum? MĂ„nga behöver Gud, ja. Att mĂ€nniskan alltmer har fĂ„tt den centrala rollen och fokusen i svenska samhĂ€llsorganisationen Ă€r en (jag vet att du vet) mkt mkt miniatyrt samt nĂ€mnvĂ€rt exempel bland stormĂ„ngfalden av andra.

  45. Kommentar:
    Per skriver:

    Som humanist blir jag lite ledsen nÀr jag gjort detta testet dÄ det Àr som de flesta redan sagt, svart pÄ vit.
    Otroligt binÀrt. Var Àr tex svaret pÄ vad som hÀnder efter döden, att jag helt enkelt inte vet vad som hÀnder.
    Detta gör ju humanismen till en TRO i allra högsta grad.
    Jag blir mycket besviken och ledsen….

  46. Kommentar:
    Martin skriver:

    Intressant kampanj. Kul att frÄgorna stÀlls.

    Det jag funderar mest över Àr dock hur det gick till nÀr kampanjidén klÀcktes. Jag gissar att det framförallt Àr religiösa mÀnniskor som blir provocerade och Àr benÀgna att ge respons genom att svara pÄ frÄgorna. Icke-religiösa mÀnniskor tenderar nog i större utsrÀckning att vara likgiltiga.

    Är dĂ„ alltsĂ„ syftet att fĂ„ de religiösa att inse vilka absurditeter de tror pĂ„ genom att bjuda dem att svara pĂ„ dessa frĂ„gor? Eller vill man visa att man tycker de religiösa mĂ€nniskornas Ă„sikter Ă€r vĂ€rda att tas pĂ„ allvar och dĂ€rför bjuda in dem till debatt? Eller Ă€r kanske frĂ„gorna till för att stĂ€rka moralen i de egna leden hos Humanisterna?

    Man lyckas hur som helst reta upp de religiösa och det kan sÀkert vara positivt pÄ olika sÀtt. Tur i alla fall att humanismen Àr det enda objektivt sanna. Jag glömde fördomsfria.

  47. Kommentar:
    Torsten Gunnarson skriver:

    Det hade varit kul om ni ville öppet tala om vad som Àr ert egentliga syfte med kampanjen!

  48. Kommentar:
    Emelie skriver:

    Jag Ă€r faktiskt religiös, men enligt er Ă€r jag det inte…Jag tror inte pĂ„ gud men eftersom jag Ă€r animistisk hedning sĂ„ Ă€r jag religiös, och jag svarade att jag tror pĂ„ reinkarnation men rĂ€knas Ă€ndĂ„ inte som religiös. Testet bygger pĂ„ att om man inte tror pĂ„ gud sĂ„ Ă€r man ateist, men sĂ„ Ă€r det faktiskt inte. Jag hĂ„ller dock med er om det mesta. För mig innebĂ€r inte religion regler. Dom finns pĂ„ andra stĂ€llen.

    Ni verkar tro att Jul Àr en kristen högtid ocksÄ, ursprunget Àr hedniskt och jag firar den som hednisk. Dessutom var det inte jag som valde att bli döpt och jag var bara 14 nÀr jag konfirmerades, sÄ det har ju vÀldigt lite att göra med hur jag tÀnker idag.

    Det finns andra religioner förutom vÀrldsreligionerna.

  49. Kommentar:
    Ulrika HjÀrpe skriver:

    Det intressantaste med Humanisterna Àr att ni Àr missionerande, ni vill att alla ska tro som ni gör och sÄ fungerar mÄnga religioner. Under en period nÀr jag gjorde ett arbete om religiösa bilder i folkkonsten hade jag kontakt med Humanisterna och Jehovas Vittnen. Till min stora förvÄning upplevde jag att Vittnena hade större acceptans för icke-troende Àn vad Humanisterna hade för troende. Var gÄng jag trÀffade Humanister fÀlldes flera yttranden om hur dumma och okunniga troende mÀnniskor var, medans Vittnena inte uttryckte nÄgon nedvÀrderande kommentar om mÀnniskor med annan övertygelse Àn deras egen. Min uppfattning Àr att alla mÀnniskor bör respekteras som de Àr, sÄ lÀnge de följer de mÀnskliga rÀttigheterna. Om de sen har en annan Äsikt Àn jag sÄ Àr det spÀnnande att fÄ veta mer om hur de tÀnker och ser pÄ omvÀrlden. Att försöka se vÀrlden pÄ deras sÀtt Àr en utmaning och ger mig kanske en aha-upplevelse och en djupare insikt, om mig sjÀlv mest, men ocksÄ om mina medmÀnniskor.
    Ulrika.

  50. Kommentar:
    Jenni skriver:

    FrÄga 12 Àr lite mÀrklig. SÄ för att jag tycker att det borde finnas ett regelverk för att mÀnniskor inte ska bli utsatta för ofrivillig, av andra kallad kÀrlek, sÄ blir jag per automatik en homofob? Knappast. KÀrlek Àr könslös. Formulera om tack.

  51. Kommentar:
    Martin 2 skriver:

    Kan vi inte alla vara överens om att testet:

    1) Inte Àr objektivt och kanske inte heller Àr menat att vara det.
    2) InnehÄller frÄgor och svarsalternativ som inte kan omfatta alla.
    3) Tvingar in de svarande i kategorier som de inte kĂ€nner igen…

    …osv, osv.

    Om man vill göra en poĂ€ng av nĂ„got gĂ€ller det att ta fram de stora penslarna. Det gĂ„r inte att vĂ€ga in alla “om” och “men”.

    Humanismen Àr en ideologi - eller livsÄskÄdning om man sÄ vill. En ideologi eller livsÄskÄdning kan inte rymma alla andra uppfattningar. DÄ blir det ingenting kvar. SjÀlvklart Àr kampanjen vinklad i humanistisk anda. PoÀngen Àr att humanismens etik inte vilar pÄ dogmer. DÀremot kan man tycka att vissa humanister uttrycker sig sÄ att vetenskap, förnuft och ateism Àr dogmer. Men detta anser inte jag vara kÀrnan i humanismen. I en mening Àr kÀrnan:

    En positiv syn pÄ mÀnniskan som moralisk varelse som inte stÀlls till svars inför en guddom.

    Om mÀnniskan sedan Àr ateist, radikal vetenskapstroende eller anhÀngare av tanken pÄ reinkarnation Àr ointressant.

  52. Kommentar:
    Dick skriver:

    Eftersom jag Àr humanist. eller har förstÄtt att min livssyn vilar pÄ humanistisk grund sedan lÀnge, har jag pÄ senare Är reagerat över att kyrkan lagt beslag pÄ ordet andlighet, kan nÄgot vara mer fel?
    Sann andlighet Àr befriad frÄn obefintliga gudar och annat skrock, den kan man finna i naturen, konsten eller musiken t.ex. Den enda uppgift vi mÀnniskor borde Àgna oss Ät Àr att va goda medmÀnniskor, det vore en bra början.

  53. Kommentar:
    jesper skriver:

    Jag tycker att domÀnnamnet Àr heldumt, att testet var subjektivt men relativt Àrligt och att det finns en grÄskala som ofta glöms bort.

    Jag Àr religiös men emot religiösa friskolor eftersom det ofta skapar fanatism. PÄ samma sÀtt Àr jag emot den debatt som bitvis liknar hetsjakt som Humanisterna driver gentemot bl a Svenska kyrkan som visar en vÀldig öppenhet gentemot Humanisterna.

    Jag tror inte att Gud behöver oss, jag tror att vi behöver Gud. Det Ă€r dĂ€r mĂ„nga ateister gĂ„r bet… Jag har trĂ€ffat pĂ„ vĂ€ldigt fĂ„ som jag klart och enkelt kunnat konstatera Ă€r ateister. De flesta tror pĂ„ nĂ„gon form av högre existens och Ă€r dĂ€rför enligt min egen definition religiösa. Sedan kan de protestera hur mycket de vill mot det.

  54. Kommentar:
    Mikael skriver:

    Jag tycker att testet var dogmatiskt, t.ex. kunde man i val av person att tala med i en livskris inte vĂ€lja en medmĂ€nniska, obereoende av om denna Ă€r religiös eller inte. Den som har konstruerat testet borde fundera över sina egna fördomar och dogmer…

    Man kan ha förtroende för religion och humanism samtidigt.

  55. Kommentar:
    Ulf skriver:

    jesper och Mikael
    För dem som lĂ€st boken “Gud finns nog inte” var domĂ€nnamnet vĂ€l valt och ganska fyndigt. Testet var ocksĂ„ kul om inte heltĂ€ckande. Vilka test Ă€r det? PĂ„ nĂ„gra frĂ„gor kanske jag skulle velat svara NJA men nĂ€r bara tvĂ„ alternativsvar fanns var det inte sĂ€rskilt svĂ„rt att vĂ€lja Ă€ndĂ„. Och testet har vĂ€l inte utgivit sig för att vara vetenskapligt heltĂ€ckande?

  56. Kommentar:
    Martin skriver:

    Mikael:

    “Man kan ha förtroende för religion och humanism samtidigt.”

    Jo. KAN kan man ju. Men hur man försvarar det Àr en gÄta.

    DĂ€remot tror jag att man kan ha förtroende för en RELIGIÖS PERSON och humanism samtidigt. Det förtroendet bygger ju pĂ„ att man kĂ€nner varandra. Religion som helhet kĂ€nner ingen, eftersom den byter skepnad beroende pĂ„ vem som uttolkar den ;)

  57. Kommentar:
    Lars-Göran skriver:

    Trodde inte att en kampanj som den hÀr skulle behövas i Sverige. Men det gör den. Richard Dawkins har öppnat mina ögon för all vidskeplighet som finns i vÄr vÀrld. Daniel C Dennett har ocksÄ hjÀlpt mig att konkretisera min livssyn.
    Keep up the Good Work!

  58. Kommentar:
    Helene skriver:

    Hej!
    Det Àr svÄrt för en troende mÀnniska att fylla i ett sÄdant hÀr test, eftersom svaralternativen Àr sÄ grovt tillyxade. I flera fall fanns det inget som stÀmde, i alla fall inget som jag skulle ha formulerat sjÀlv. T ex skulle jag helst tala med en prÀst som ocksÄ har terapeututbildning nÀr jag Àr i kris, men ett sÄdant alternativ fanns tydligen inte i testkonstruktörens förestÀllningsvÀrld.

  59. Kommentar:
    Micke skriver:

    Om jag skulle rĂ„ka ut för en olycka skulle jag vilja tala med en kompis eller familjemedlem. Om den personen sedan Ă€r muslim, kristen eller ateist skulle jag skita fullstĂ€ndigt i. Jag skulle aldrig sĂ€ga: “Sorry, du Ă€r min bĂ€sta kompis, men nu har jag varit med om en olycka och dĂ„ kan jag inte prata med dig för du Ă€r muslim. Skicka en humanist. Pronto!” Herregud. Ett mer tillspetsat test har jag sĂ€llan skĂ„dat.

  60. Kommentar:
    ivon skriver:

    HÄller med Martin om att testet inte Àr förutsÀttningslöst konstruerat.

    Testkonstruktionen och svarsalternativen visa pÄ en grundlÀggande brist pÄ kunskap om vad tron pÄ Gud Àr och betyder för mÄnga mÀnniskor.
    Det Ă€r ingen religion med en massa “mĂ„sten” utan ett personligt möte med en kĂ€rleksfull Gud som inte tvingar mig att göra en massa saker.
    TvÄng Àr ju aldrig kÀrlek, eller hur ?
    Det enda som jag kan och FÅR göra Ă€r: BerĂ€tta om min tro pĂ„ en levande Gud och vad den betyder för mig.
    Det Àr Ähöraren som bestÀmmer om den vill tro pÄ det, eller inte.
    Jag Ă€r dock ense med humanisterna om 1 sak och det Ă€r att varje mĂ€nniska mĂ„ste ta ett EGET beslut om vad hon vill tro pĂ„. Det kan varken förĂ€ldrar eller andra tvinga fram med “kollektivanslutning” av nyfödda in en kyrka av nĂ„got slag.

    Slutligen: För mig Àr tron pÄ Gud ingen religionsfrÄga utan en levande kontakt med en levande Gud. Kontakten med honom gör att jag vill göra gott och ge kÀrlek till andra mÀnniskor och presentera honom
    pÄ ett naturligt sÀtt och till 100% respektera att andra mÀnniskor fÄr avgöra sjÀlva vad man vill tro pÄ eller inte tro pÄ.

    Ha en bra sommar önskar jag alla !

  61. Kommentar:
    Jonas skriver:

    Mycket jobbigt med texterna i testet som rörde sig upp och ner.

  62. Kommentar:
    martin skriver:

    Som vanligt och förvĂ€ntat polariserar Humanisterna, bl.a. genom vĂ€ldigt vinklade svarsalternativ och genom att anvĂ€nda uttryck som “ni religiösa mĂ€nniskor”.

    Egentligen Àr det mÀrkligt att man överhuvud taget kör den hÀr kampanjen i Sverige, vÀrldens mest sekulariserade land. Att dom kör den i Spanien och andra mer traditionellt katolska lÀnder Àr en annan sak.

    Sturmark och co drivs nog mest av en blandning av inre spöken och ett stort sjĂ€lvhĂ€vdelsebehov. Och jag tycker det Ă€r riktigt illa att dom kapat ordet humanist för sina egna syften….humanistfundamentalisterna hade kanske varit bĂ€ttre.

  63. Kommentar:
    Hanna skriver:

    FrÄga 9 och frÄga 15 var omöjliga att besvara. BÄda svaren var vinklade pÄ ett nÀstan obehagligt sÀtt. Jag tycker att ni borde byta formulering pÄ dessa frÄgor för att kunna utge er för att vara seriösa.

    FrĂ„ga 9 handlade om friskolor. Men alternativet ; “Jag tycker att förĂ€ldrar fritt ska fĂ„ vĂ€lja skola till sina barn” fanns inte. SĂ„ bĂ„da svarsalternativen var socialistiska till sin struktur. Och i testen fanns inte möjligheten att sjĂ€lv fylla i ett svar eller att avstĂ„ frĂ„gan.

    DÀr brister ert text tyvÀrr

  64. Kommentar:
    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons skriver:

    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  65. Kommentar:
    Bengt Klintenberg skriver:

    Detta var vÀldigt humoristiskt, har ni inte fler frÄgor av goddag yxskaft karaktÀr. Jag kan komma med ett bidrag.
    alternativ 1. Är alla religösa dumma i huvudet 2. Är alla som Ă€r dumma i huvudet religösa.
    Samtidigt kommer en fakta ruta in med texten: Enligt ett test gjort av humanisterna Àr humanister smarta och religösa dumma i huvudet.

  66. Kommentar:
    Bencio skriver:

    En frÄga till testkonstruktören:
    “Har du slutat misshandla din hustru?”

    MÄnga fula retoriska grepp i testet! InnehÄllet vittnar dessutom hur dÄligt pÄlÀsta ni humanister Àr pÄ vad era meningsmotstÄndare verkligen stÄr för.
    Till nÀsta test kan jag bara tipsa om att lÀsa pÄ ordentligt inom omrÄden som: vetenskapsteori, kristen förnuftssyn, logik, argumentationsanalys m.m.

    Inser ni inte att ni gör er till Ätlöje bland intellektuella?

    Jag tror att jag skall göra ett eget test, fullt med frÄgor som:
    “VĂ€lj ett alternativ:
    A) Jag tror pÄ Gud för att det inte pÄ nÄgot sÀtt motsÀger anvÀndandet av mitt förnuft.
    B) Jag tror inte pĂ„ Gud för att jag Ă€r en sjĂ€lslig och intellektuell krympling som tror att sentensen “Gud finns inte, för det gĂ„r ju inte!” Ă€r ett utomordentligt förnuftigt och logiskt resonemang.”

    NĂ„gon humanist som blev “krĂ€nkt”? Ja, i sĂ„ fall vet ni hur jag upplevde att göra ert “test”.

    / Kristen förnuftsivrande akademiker

  67. Kommentar:
    Peter skriver:

    MÄnga sÄ kallade humanister jag trÀffar ser allt otroligt svart pÄ vitt. Bara för att man sÀger sig vara kristen och tillhöra Svenska Kyrkan sÄ betyder det inte att man tror pÄ allt som stÄr i bibeln. Tycker alla som hejar pÄ Leksand att alla spelare Àr bra och beter sig vettigt i rinken och i omklÀdningsrummet. Nej jag tror inte det.

    Ni försöker genom det hĂ€r galna, iq-befriande, totalvinklade testet sĂ€tta in oss kristna i ett fack sĂ„ att ni kan spotta pĂ„ oss och sĂ€ga “vad va det vi sa!!!”.

    Jag svÀr, jag super ibland, jag har sex innan giftemÄlet, jag tycker alla ska fÄ gifta sig i kyrkan och jag Àr kristen pÄ mitt sÀtt. PUNKT SLUT.
    Man Àr inte kriminell för att man Àr medlem i Svenska kyrkan.
    Ärligt talat sĂ„ verkar ni i Humanisterna vara ett gĂ€ng kokosnötter.

  68. Kommentar:
    Lars W skriver:

    Jag anser att svarsalternativen i testet inte speglade den mÄngfald av svar som kan finnas pÄ dessa frÄgor. Genom detta agerande visar Humanisterna att man inte vill frÀmja pluralism utan ensidig ateism.

  69. Kommentar:
    Peter skriver:

    Jag tycker verkligen att ni Àr ute och cyklar. Varför kan alla inte fÄ ha sin tro i fred? NÀr blev det fult att vara kristen? Svara pÄ det.

  70. Kommentar:
    Johan skriver:

    Uttalad ateism Ă€r precis lika ogrundad (eller vĂ€lgrundad, hur man nu Ă€n vill se pĂ„ det) som uttalad tro. Faktum Ă€r att det pĂ„ sĂ€tt och vis Ă€r “vĂ€rre”, för till skillnad frĂ„n religiös tro som principiellt gĂ„r att bevisa Ă€r sann sĂ„ Ă€r frĂ„nvaron av varje slag av högre makt helt och hĂ„llet omöjligt att bevisa.

    SĂ„ kallar du dig ateist — grattis, du Ă€r troende. :)

  71. Kommentar:
    Martin skriver:

    Peter:

    Jag Àr inte medlem i Humanisterna. Men det hindrar inte att jag Àr mycket kritisk till alla former av religiösa fenomen.

    Jag resonerar sÄ hÀr.

    Om du Àr kristen pÄ ditt sÀtt, sÄ innebÀr det att nÄgon annan Àr kristen pÄ ett annat sÀtt. Denne kan vara en prÀst eller pingstpastor som inte tolkar bibeln pÄ ett lika öppensinnat sÀtt som du.

    Denne prÀst eller pingstpastor gillar inte homosexuella, han tycker att kvinnors plats Àr hemmet och att alla som har deltagit i en abort (lÀkare, gravid kvinna, sjuksköterska, m.fl.) Àr mördare.

    Han startar ett parti och börjar vinna sympatier bland kristna som lÀser bibeln ungefÀr som han. Han kommer in i riksdagen. Och blir sÄ smÄningom minister i en regering. VÀl dÀr mÄste han ta stÀllning till frÄgor om alkohol, Àktenskap, dödshjÀlp, könskvotering, m.m. Hans rÀttesnöre Àr bibeln. DÀrför kommer han att konsultera denna skrift för vÀgledning. Han kan sina bibelcitat och vet dÀrför vad han tycker.

    DÀrför kommer han vid första bÀsta tillfÀlle att kriminalisera abort, sÀtta sig emot allt vad jÀmstÀlldhet heter och förbjuda homoÀktenskap.

    Detta kommer sannolikt inte att hĂ€nda, det Ă€r ett krystat exempel. Men faktum Ă€r att mĂ„nga kristna bĂ€r pĂ„ sĂ„dana hĂ€r Ă„sikter. Äktenskapet Ă€r till för man och kvinna. Kvinnor som gĂ„r omkring lĂ€ttklĂ€dda blir medskyldiga till en vĂ„ldtĂ€kt, osv, osv.

    Du hĂ„ller kanske inte alls med om detta. Men eftersom bibeln talar om för mĂ€nniskor hur man ska leva, och till och med den kĂ€rleksfulle Jesus misstolkas och missbrukas blir sĂ„dana som Åke Green verklighet. Dessa Ă„tnjuter inte sĂ€llan ett stort stöd bland andra kristna grupper.

    Jag menar istÀllet att stÀllningstaganden i samhÀllsfrÄgor ska inte vila pÄ kristna, muslimska eller buddhistiska vÀrderingar. SamhÀllsfrÄgorna ska styras av FN:s deklaration om mÀnskliga rÀttigheter. Idén om alla mÀnniskors lika rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning, hÀrkomst, kultur, inkomst ELLER religion.

    Kort sagt: Idén om att vi inte ska döda varandra mÄste bygga pÄ en insikt om att det Àr en allmÀngiltig sanning. Inte att en helig skrift sÀger det. För tÀnk om skriften sÀger nÄgot annat som mÀnniskan misstolkar?

  72. Kommentar:
    Niklas skriver:

    Johan: Det Àr ganska svÄrt att bevisa att Jultomten inte finns, men ÀndÄ Àr vi rÀtt mÄnga som Àr övertygade om den inte gör det.

    Jag hÄller dock med om att det Àr otroligt mycket enklare att bevisa att en gud finns Àn att guden inte finns. Trots det har har ingen religion lyckas presentera nÄgot bevis, vilket kanske Àr en indikation i sig.

  73. Kommentar:
    Niklas skriver:

    Jag har förresten nÄgot av en ordningsfrÄga: Hur fungerar de hÀr forumen? Rensas de varje natt?

  74. Kommentar:
    Martin skriver:

    Johan:

    Jag Àr agnostiker. Jag erkÀnner nÀrvaron av nÄgot högre. Kanske inte en Gud men vÀl en metafysisk naturlag. Jag tror ocksÄ att det finns objektiva sanningar. Men vill inte att mina eventuella tankar om livet efter detta ska styra samhÀllet.

    Jag vill att byggandet av ett samhÀlle med lagar och förordningar ska bygga pÄ samsynskontrakt mellan mÀnniskor. Inte mellan mÀnniskor och tro.

    Man kan till exempel inte sĂ€ga att Ă€ktenskapet Ă€r till för man och kvinna. “Det gud har fogat samman ska ingen mĂ€nniska skilja Ă„t”. Jag tror inte pĂ„ det. Jag tror pĂ„ att mĂ€nniskor Ă€r fria att fatta egna beslut som inte bygger pĂ„ religiösa dogmer.

    Jag tror pÄ mÀnniskan som en moralisk varelse som inte behöver stÄ till svars för nÄgon annan Àn sina medmÀnniskor. Men det innebÀr ocksÄ ett ansvar.

  75. Kommentar:
    Martin skriver:

    Niklas:

    Jag tycker det verkar som om de rensas lite oregelbundet. NĂ€r det börjar bli för fullt. Eller nĂ„t… :)

  76. Kommentar:
    Johan skriver:

    Niklas: Naturligtvis Ă€r det en för mig ganska tydlig indikation. Men rĂ€tt ska vara rĂ€tt — man ska inte kritisera förekomsten av religioner samtidigt som man sjĂ€lv betecknar sig som ateist utan att reflektera över bevisbarhetsfrĂ„gan. Att frĂ„n en ateistisk plattform kritisera kristendomen Ă€r precis lika obefogat (eller befogat) som att frĂ„n en kristen plattform kritisera judendomen.

  77. Kommentar:
    billy skriver:

    SvÄrt att ta testet seriöst, alternativen Àr minst sagt löjliga. Inte pÄ ett komiskt sÀtt utan helt befriat frÄn humor. Hade varit intressant med ett underlag för en riktig debatt. Men detta visade sig vara ngn sorts dÄligt skÀmt. Hoppas nÄgon kÀnner sig road i alla fall. Om ni Àr seriösa i er kritik av religion borde ni nog lÄta ngn som har lite mer koll pÄ Àmnet sammanstÀlla frÄgorna. Inte bara ett smakprov pÄ svensk religions-fördom.

    Ngt som lÀt som ett intressant test visade sig vara under all kritik. Orkar inte ens göra det fÀrdigt. Har sÀllan sett ngt sÄ fullt av idiotiska fördomar.
    LÀste dessutom att ngn Abba - Nisse skÀnkt pengar till detta.

    Just en skön kampanj.
    Bland det sÀmsta jag har sett. Sorry (-:

  78. Kommentar:
    Peter skriver:

    Martin: Religion kan vara vÀldigt farligt, sÀrskilt i det exempel du tar upp. Men jag tycker att Humanisterna mÄlar upp en sÄdan orÀttvis bild av kristna.
    TvÄ av mina bÀsta vÀnner Àr pingstvÀnner, nÀr jag lÀrde kÀnna dem insÄg jag att kristendomen inte Àr svart eller vit. De har en otroligt öppen syn pÄ typiska kristna frÄgor sÄsom aborter, homosexuella mfl.

    Svenska kyrkan Ă€r ett mischmasch av mĂ€nniskor och Ă„sikter, ibland Ă€r jag otroligt missnöjd med organisationen jag Ă€r medlem i och stöttar men dĂ„ tĂ€nker jag pĂ„ allt bra den kan göra: Allt kyrkan gör för gamla, en sĂ„n banal sak som syjuntor. Samtal med prĂ€ster, gemenskap vid gudstjĂ€nster. Att samlas runt ett kĂ€rleksbudskap (att gifta sig till exempel) och en massa massa vĂ€lgörenhetsarbete runt om i vĂ€rlden. Men som sagt, kyrkan har problem och mĂ„ste gĂ„ ut med ett tydligt budskap, sĂ€rskilt nĂ€r Kalle Anka-föreningar som Humanisterna tar mark och sĂ€ger att kristna Ă€r onda och farliga. (UrsĂ€kta sista raden, jag kunde inte lĂ„ta bli… :-) )

  79. Kommentar:
    Johan skriver:

    Martin:

    Jag kan skriva under pÄ det mesta som du skriver. Dock Àr det för mig lika frÀmmande att gÄ med i Humanisterna som att Äter trÀda in i Svenska Kyrkan. :)

  80. Kommentar:
    Lasse VÀcklén skriver:

    Jag slutade efter sju frÄgor eftersom de inte var sÀrskilt intelligent stÀllda.
    Ex vis frĂ„gan om vem man vill tala med i kris. Även som troende Ă€r det inte sjĂ€lvklart att det Ă€r en prĂ€st man vill prata med. Det kanske Ă€r hustrun, en god vĂ€n, eller flera olika.
    Nej, ska ni bli trovÀrdiga fÄr ni skÀrpa till era frÄgor. Hela testet gÄr lÀtt att genomskÄda.

  81. Kommentar:
    Martin skriver:

    Johan:

    “Jag kan skriva under pĂ„ det mesta som du skriver. Dock Ă€r det för mig lika frĂ€mmande att gĂ„ med i Humanisterna som att Ă„ter trĂ€da in i Svenska Kyrkan.”

    Jo, jag har viss förstÄelse för det. Men just nu Àr Humanisterna den enda motkraft som finns nÀr det gÀller religiös pÄverkan pÄ samhÀllet. De mÄ vara trubbiga och klumpiga. Men sÄ lÀnge de försöker dra en tydlig grÀns för vad religiösa grupper har rÀtt att krÀva av samhÀllet sÄ Àr jag hellre med Àn mot.

    Som sagt. Religion utövas av miljarder och Äter miljarder mÀnniskor vÀrlden över. Alla gör sin mer eller mindre personliga tolkning av hur man lever som rÀttrogen kristen, muslim, buddhist, hindu, mormon eller jude.

    MÀngden och variationen av det kollektiva vansinnet Àr alltsÄ enormt. DÄ kanske sÄdana som Christer Sturmark gör rÀtt i att gÄ till hÄrd attack. Men hÄller du med mig om det mesta sÄ behöver du ju inte kÀnna dig trÀffad. Eller?

  82. Kommentar:
    Lola skriver:

    Jag tillhör alltsĂ„ den MINDRE delen av Sveriges befolkning som tror…..eehh, okej…….för att jag tror att det som stĂ„r i Bibeln Ă€r sant sĂ„ Ă€ jag alltsĂ„ udda? fruktansvĂ€rt dĂ„ligt test eftersom det bara finns svart och vitt att vĂ€lja pĂ„, och flera av sakerna som stĂ„r Ă€r regler och vardag i samtliga tre religioner, men ni fĂ„r det att lĂ„ta som nĂ„got konstigt.

    Varför ska jag som kristen underordna mig det som ni tycker och tÀnker nÀr ni helt uppenbart inte acceperar det jag tror pÄ.

    Att jĂ€mföra Religion med politiska regimer Ă€r dessutom ganska klumpigt. Religion i Sverige Ă€r nĂ„got man TROR pĂ„….av hela hjĂ€rtat, inte nĂ„n politikblaj. lĂ€gg ner det hĂ€r nu…ni ödslar tid.

  83. Kommentar:
    Ulf skriver:

    Jonas
    Jag hÄller med Dig opm att de hoppande texterna var irriterande, sÄ pass att min fru knappt orkade sig igenom det!

  84. Kommentar:
    Anders skriver:

    Flera gÄnger fanns inget svar som passar mig. Till exempel, vid en kris ringer jag min bÀste vÀn. Ert test Àr uppenbart sammanstÀllt för att polarisera svaren. GrÄskala och mÄngfald förekommer inte. Det finns faktiskt kurser i hur man konstruerar intelligenta flervalstest; jag gick en pÄ Gbgs universitet för mÄnga Är sedan. Mina lÀrare dÀr hade underkÀnt Humanisterna pÄ vetenskapliga grunder.

  85. Kommentar:
    Martin skriver:

    Lola:

    Politikblaj = verklighet, hÀr och nu, praktiken, konsekvenser
    Religion = tro, inre liv, andlighet, tolkningar

    Förklara för mig varför jag som varken Àr kristen, muslim, jude eller annat, ska se pÄ nÀr politiken pÄverkas av din och andras tro?

    Religiösa friskolor Ă€r ett exempel. Ut kommer en del barn vars förĂ€ldrar mer eller mindre gjort allt för att de ska fostras i den “rĂ€tta tron”. Men eftersom den “rĂ€tta tron” inte finns har de blivit lurade frĂ„n början.

    Med villfarelsen som bas börjar de sedan bilda sig uppfattningar i olika samhÀllsfrÄgor. Sedan gÄr de och röstar.

    Nej tack!

    DÀrför ödslar jag hellre tid.

  86. Kommentar:
    Lola skriver:

    okej, men du har ju inte fattat vad jag menade alls….. varför ska jag acceptera att ickekristna trampar ner pĂ„ min tro, varför fĂ„r inte ag tro vad jag vill, varför stör det dig? politiken i Sverige pĂ„verkas sĂ„ lite av kristendomen idag att du har förmodligen inte mĂ€rkt av det.

    Om troende vill ha sina barn i religiösafriskolor sĂ„ lĂ„t dem ha det! hitta nĂ„got annat att störa dig pĂ„… tror du verkligen att en förĂ€lder skulle “lura” in sitt barn i det dem tror Ă€r sant….. du kanske behöver sĂ€tta dig in i andras situation och tĂ€nkande…testa det.

    you need love

  87. Kommentar:
    Martin skriver:

    Oj vilket tjat om testet!

    Upprepar tidigare inlÀgg:

    Kan vi inte alla vara överens om att testet:

    1) Inte Àr objektivt och kanske inte heller Àr menat att vara det.
    2) InnehÄller frÄgor och svarsalternativ som inte kan omfatta alla.
    3) Tvingar in de svarande i kategorier som de inte kÀnner igen.
    4) Är ovetenskapligt…
    
osv, osv.

    Om man vill göra en poĂ€ng av nĂ„got gĂ€ller det att ta fram de stora penslarna. Det gĂ„r inte att vĂ€ga in alla “om” och “men”.

    Humanismen Àr en ideologi - eller livsÄskÄdning om man sÄ vill. En ideologi eller livsÄskÄdning kan inte rymma alla andra uppfattningar. DÄ blir det ingenting kvar. SjÀlvklart Àr kampanjen vinklad i humanistisk anda. PoÀngen Àr att humanismens etik inte vilar pÄ dogmer. DÀremot kan man tycka att vissa humanister uttrycker sig sÄ att vetenskap, förnuft och ateism Àr dogmer. Men detta anser inte jag vara kÀrnan i humanismen. I en mening Àr kÀrnan:

    En positiv syn pÄ mÀnniskan som moralisk varelse som inte stÀlls till svars inför en guddom.

    Om mÀnniskan sedan Àr ateist, radikal vetenskapstroende eller anhÀngare av tanken pÄ reinkarnation Àr ointressant.

    Nu Àr jag inte medlem i humanisterna, men det hindrar mig inte frÄn att tycka att de i grund och botten gör nÄgot bra - nÀmligen tar striden med religionerna.

    Vad man Àn kan tycka om Humanisterna (ateistnördar, dogmistiska, sekteristiska, vetenskapsreligiösa) sÄ Àr de i alla fall inte religiösa. Religionen i alla hÀndelser ett större vanvett Àn Humanisterna nÄgonsin kommer att Ästadkomma.

  88. Kommentar:
    Martin skriver:

    Lola:

    Du gömmer dig. NÀr religiösa mÀnniskor sÀtter sina barn i religiösa friskolor sÄ rör det mig. Segregationen i samhÀllet ökar. Grupper skiljs frÄn varandra. Naturliga mötesplatser för barn frÄn olika kulturer och livsÄskÄdningar försvinner.

    Detta leder till:

    - Polarisering
    - Utanförskap

    som leder till:

    - Kriminalitet
    - VĂ„ld
    - Droger

    Resultatet blir ett samhÀlle dÀr otryggheten ökar i takt med polariseringen. Jag blir provocerad av att du inte vill ta till dig fakta.

    Detta hÀnder överallt hela tiden! Religiösa friskolor Àr en del av problemet!

  89. Kommentar:
    Martin skriver:

    Lola:

    Om du behĂ„ller din tro för dig sjĂ€lv, har vi inget otalt med varandra. Men nĂ€r du tycker att “religiösa mĂ€nniskor ska fĂ„ göra lite som dom vill och leva lite som dom vill, vad spelar det för roll?”.

    DÄ Àr vi i konflikt. SÄ enkelt Àr det.

  90. Kommentar:
    karl skriver:

    FrÄgorna Àr nog mer komplicerade Àn svarsalternativen. Testet tappar dÀrför i trovÀrdighet. Varför inte frÄga om favoritfÀrg, favoritblomma,
    favoritmatrÀtt?Favoritartist? FavorittvÄl?oxÄ? Existensiella frÄgor och svar Àr mÄngfacetterade Àn kolorerade veckotidningstest.typ Ett kraftfullt slag i luften!

  91. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Jag tillhör den lilla minoriteten i sverige som tror pÄ Gud! Men utifrÄn ett nationellt perspektiv Àr humanisterna knappt en fjÀrt i rymden :)

    Juden Jesus sitter pÄ himlens tron idag och regerar!

    Halleluja

  92. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Menar givetsvis “internationellt” perspektiv

  93. Kommentar:
    Robert skriver:

    VARFÖR FÅR JAG INTE TRO SOM JAG VILL?????????????????????????

    Detta testet suger, humanisterna suger ocksÄ.

    Att tro pÄ gud Àr nÄgot som jag sjÀlv beslutat, ingen vet exakt hur allt hÀnger ihop. Ingen vet bÀttre Àn nÄgon annan och vi lever i ett fritt samhÀlle dÀr vi har rÀtt att tro pÄ vad vi vill.

    Folk fĂ„r tro vad de vill, men snĂ€lla SLUTA KLANKA NER PÅ OSS TROENDE, Jag Ă€r kristen och kommer alltid att vara det.

  94. Kommentar:
    Carl skriver:

    Testet Àr pinsamt.
    Som att gÄ in pÄ Electrolux sida och testa om du behöver en dammsugare.
    Hela kampanjen Àr pinsam i sina försÄtliga angrepp pÄ religiösa uppfattningar.
    För mig framstĂ„r den som en “intellektuell” variant av Sverigedemokraterna. Strax bakom de förment logiska resonemangen stĂ„r islamofobin och fördomarna - samt naturligtvis tvĂ€rsĂ€kerheten pĂ„ de egna synpunkter.
    Senast i Kario sa Obama: “We can’t disguise hostility towards any religion behind the pretence of liberalism.”
    Man bör betÀnka att nÀr vÀsterlÀnningar gett sig ut i vÀrlden bevÀpnade med Sanning, RÀttvisa, Förnuft och Demokrati, sÄ har det varit inledningen pÄ vÄld, mord och plundring.

    HĂ€lsningar frĂ„n en icke-religiös….

  95. Kommentar:
    Anders skriver:

    Vi lever i ett demokratiskt samhĂ€lle med yttrandefrihet sĂ„ ingen kan hindra er frĂ„n att ha en sĂ„dan hĂ€r kampanj. Jag Ă€r kristen och har en levande tro pĂ„ Gud. Det innebĂ€r att tron inte Ă€r en massa regler utan en relation med himmelens och jordens skapare. För mig finns inget tvivel pĂ„ Guds existens. Jag ser ofta sĂ„ mycket av det goda som finns hos Gud, hur mĂ€nniksor fĂ„r uppleva förlĂ„telse, liv blir upprĂ€ttade ja t.o.m sjukdomar försvinner, sĂ„ det Ă€r ingen tvekan för mig att Gud finns, att han Ă€r kĂ€rlek och att han vill oss enbart gott. Ert perspekiv pĂ„ Gud blir vĂ€ldigt snett vinklat och Gud framstĂ€lls som nĂ„tt som gör att mĂ€nniskor inte blommar. Det Ă€r synd. Även om vi i Sverige för tillfĂ€llet inte ser sĂ„ mycket av Gud och inte ser sĂ„ mĂ„nga komma till tro, sĂ„ hĂ€nder det enormt mycket utanför Sveriges grĂ€nser. T.ex i Kina kommer tusentals och Ă„ter tusentals mĂ„nniskor till tro pĂ„ Gud och Kristus, trots att det inte Ă€r tillĂ„tet. Samma mönster ser vi över hela vĂ€rlden. Evigheten Ă€r lagd i mĂ€nniksna inre och Gud kan man inte fĂ€ngsla med vare sig politik eller kampanjer.

  96. Kommentar:
    Per-Olof skriver:

    Testet var synnerligen klumpigt. T.ex om Àktenskapet fanns bara alternativen att det Àr skapat av Gud, och dÀrför skall Han bestÀmma vem man skall gifta sig med kontra att det Àr skapat av mÀnniskor och att mÀnniskan vÀljer sjÀlv. Det Àr ju inte verklighetsförankrat.

    Ingen kristen (vad jag kÀnner till) tror enligt alternativ A.

    SjÀlvklart Àr Àktenskapet stiftat av Gud, men lika sjÀlvklart skall mÀnniskan sjÀlv vÀlja vem hon/han skall gifta sig med!

    Och sÄ en liten (stor!) anmÀrkning om Humanism.

    Humanismen Àr en urÄldrig ide-strömning, som stammar frÄn det medeltida bildningsidealet och en mycket stor del humanister har verkligen trott pÄ Gud, antingen den kristne, eller varit Deister. Sedan har vi marxistisk humanism, existentialistik humanism, och modern kristen humanism.

    Den sekulÀr humanismen av det slag vi hittar hos organisationen Humanisterna, Àr verkligen inte HUmanismen, utan just en sekulÀr humanism, dvs en slags humanism bland alla andra arter av den humanistiska idéströmningen.

    De(Ni) har absolut inte monopol pÄ beteckningen, humanism.

    En del av era Äsikter Àr heller inte vÀrdiga att kallas humanistiska.

    Visa lite ödmjukhet!

  97. Kommentar:
    Zakarias skriver:

    Dumt test byggt pÄ fördomar. Personerna som gjort det förstÄr inte hur vi tycker.
    Gud Àlska homosexuella lika mycket som alla andra men avskyr om tvÄ av samma kön Àr tillsammans som mÀn och kvinnor.

  98. Kommentar:
    Johan skriver:

    Det hĂ€r testet Ă€r vĂ€ldigt vinklat och genomskinligt. Det Ă€r pinsamt för en organisation som sĂ€ger sig vilja skapa ett bidrag till debatt. Ni vill inte förstĂ„ hur troende tĂ€nker utan anvĂ€nder er av en nidbild, som ni gör allt för att bevara och hacka pĂ„. Verserna ovan Ă€r utan kontext, vilket vĂ€cker en rad problem. Med lösrykta verser frĂ„n Bibeln kan ni sĂ€ga vad ni vill (vilket ocksĂ„ har gjorts i historien innan er). För övrigt sĂ„ tillhör inte Jesus Syraks vishet (Syr) Nya testamentet. Det exegetiska samtalet kan och ska föras, men inte med den lĂ„ga ton ni anvĂ€nder er av. Ska ett samtal möjliggöras mĂ„ste bĂ„da sidor visa respekt. Ni gör tyvĂ€rr inte det nu. Det Ă€r trĂ„kigt, för samtalet behövs. Nils Bolander skrev i en av sina dikter, “Hur kan Han vĂ„lla er sĂ„ hĂ€ftig plĂ„ga, den Gud, som Ni förklarat vara död?” Det Ă€r en intressant och relevant frĂ„ga. Att man Ă€r ateist kan jag förstĂ„. Och givetvis respektera. FrĂ„gan Ă€r om ni ocksĂ„ kan visa min tro respekt?

  99. Kommentar:
    Joanna skriver:

    “Du Ă€r religiös. Samtidigt tyder dina svar pĂ„ att du har ett öppet sinne.” Finns dĂ€r verkligen en nödvĂ€ndig motsĂ€gelse? Jag tycker att det hĂ€r Ă€r en intressant kampanj, eftersom jag ofta saknat en debatt kring religiositeten i samhĂ€llet. Men jag förstĂ„r inte om de försöker vara medvetet provocerande eller om det hĂ€r helt enkelt bygger pĂ„ okunskap. Vad Ă€r skillnaden mellan att stĂ€lla krav pĂ„ sin omgivning som grundar sig i religiösa dogmer som man inte förstĂ„r, och att stĂ€lla krav pĂ„ sin omgivning att inneha ett “förnuft” som nĂ„gon annan har satt upp ramarna för? KĂ€nner humanisterna som skapat sidan verkligen inga förnuftiga religiösa mĂ€nniskor? Med öppna sinnen? Eller kan det helt enkelt vara sĂ„ att de inte kĂ€nner nĂ„gra religiösa mĂ€nniskor alls, utan grundar sina Ă„sikter pĂ„ stereotyper? Jag hĂ„ller med flera av de som skrivit ovan, att vissa frĂ„gor (sĂ€rskilt den sista) var omöjliga att besvara för en troende, eftersom alla svarsalternativ tedde sig lika absurda. Men man fĂ„r vĂ€l bita ihop och vara ödmjuk, och helt enkelt kryssa i alternativet “jag Ă€r dum i huvudet, för jag Ă€r troende”. All förstĂ„else för att man vill ge ett tydligt budskap. Men jag hade hoppats att budskapet hade varit mer av att skapa en debatt grundad pĂ„ förstĂ„else och respekt för varandras livsĂ„skĂ„dning, snarare Ă€n att upphöja sin egen tro (för en tro kan vĂ€l ingen förneka att humanismen Ă€r?) och sin avsaknad av respekt för andras.

  100. Kommentar:
    Karin skriver:

    Intressant kampanj men hĂ„ller med flera av de föregĂ„ende inlĂ€ggen: testet Ă€r givetvis vridet sĂ„ att man hamnar i det fack organisationen vill ha en. Det kan dock hjĂ€lpa flera att komma till insikt om att man kanske ger religion och kyrka mer makt Ă€n vad man egentligen Ă€r bekvĂ€m med. Det jag hade velat var att fĂ„ chans att svara pĂ„ frĂ„gorna om man faktiskt tror pĂ„ Gud och om man VILL vara eller ÄR medlem i kyrkan/religiöst samfund.

    Är sjĂ€lv ateist, tycker att religion skadar mer Ă€n hjĂ€lper men vill Ă€ndĂ„ att man som person ska ha rĂ€tt att göra vad man vill. Det som skiljer mig frĂ„n humanisterna Ă€r att jag inte tror att vi har en fundamental fri vilja eller nĂ„got sjĂ€lsliknande. Men det Ă€r en intressant kampanj.

  101. Kommentar:
    Niklas skriver:

    @Zakarias

    “Gud Ă€lska homosexuella lika mycket som alla andra men avskyr om tvĂ„ av samma kön Ă€r tillsammans som mĂ€n och kvinnor.”

    Hur menar du? Vad Àr homosexualitet för dig? Och hur Àr mÀn och kvinnor tillsammans?

    Kvinnor ska ju vara underordnade mĂ€n och tiga i församlingen. Är det vad det innebĂ€r att mĂ€n och kvinnor Ă€r tillsammans? Är det i sĂ„ fall okej att tvĂ„ mĂ€n ligger med varandra och Ă€lskar varandra sĂ„ lĂ€nge de Ă€r jĂ€mstĂ€llda, men om nĂ„gon tar den av kristendomen givna underordnade kvinnorollen sĂ„ blir det fel?

  102. Kommentar:
    Elin skriver:

    Varför tar ni bort kommentarer och varför fÄr vissa inte finnas med?

  103. Kommentar:
    Johanna skriver:

    Det Ă€r en assnygg kampanj, men ni borde lagt lite pengar pĂ„ mer Ă€n design. Vill ni föra en seriös diskussion med religiösa mĂ€nniskor tycker jag att ni ska lĂ€sa pĂ„ och försöka sĂ€tta er in i vad de faktiskt tror. Det Ă€r otroligt lĂ€tt att mĂ„la upp en nidbild/halmgubbe av sin motstĂ„ndare och sedan kasta all möjlig skit pĂ„ den. Grejen med er kampanj och ert test Ă€r att ingen religiös kĂ€nner igen sig. Ert test Ă€r löjligt svartvitt, sĂ€tter upp helt osanna motsĂ€ttningar, visar pĂ„ otroligt stor okunskap och frĂ€mjar INTE en öppen debatt och respekt mĂ€nniskor emellan. DĂ€remot spĂ€r det pĂ„ en svartmĂ„lning av en stor grupp mĂ€nniskor i landet, och jag tycker det Ă€r dumt, helt enkelt. De intressanta samtalen kommer aldrig nĂ„ er och er sida pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet, de förs pĂ„ helt annan mark… Kom igen, ni kan sĂ„ sjukt mycket bĂ€ttre! Eller?

  104. Kommentar:
    Lina skriver:

    Sist jag hörde Christer Sturmark sa han att han inte hade lĂ€st bibeln, han tyckte inte han behövde det. Det mĂ€rks. Är det överhuvudtaget nĂ„gon i er organisation som ens bemödat sig för att undersöka vad det Ă€r ni sĂ„ frenetiskt försöker hacka sönder? Det blir ju jĂ€ttepinsamt för er nĂ€r er sida och testet visar pĂ„ sĂ„dana stora kunskapsluckor.

  105. Kommentar:
    Sebastian skriver:

    Vart tog min kommentar vÀgen i abortforumet? Det hÀr blir bara mer och mer pinsamt för er.

  106. Kommentar:
    Maria skriver:

    Hej! Jag blev enligt ert test “religiös med ett öppet sinne”… Tycker egentligen att ert test Ă€r en kul idĂ©, men frĂ„gorna Ă€r fruktansvĂ€rt onyanserade och fördomsfulla. Det kĂ€nns som om hela testet Ă€r konstruerat i USA, dĂ€r det finns en mkt starkare polarisering mellan konservativ kristendom och liberal. I Sverige ser kartan helt annorlunda ut vilket ni skulle inse om ni tog er tid att lyssna pĂ„ troende individer inom de olika samfunden och trosriktningarna.

    De flesta frÄgor i ert test kan jag inte ens ge ett svar pÄ - jag hÄller inte med om nÄgot av svaren.

    Jag har ganska stor erfarenhet av att samarbeta med folk frÄn olika samfund och trosriktningar samt folk som inte alls Àr troende, vilket jag anser har gett mej en ganska stor förstÄelse och respekt för olika kategorier av mÀnniskor. NÄgra av de mest intoleranta och fördomsfulla mÀnniskor jag har trÀffat har dock varit humanister. Det skulle vara önskvÀrt att se fler av er humanister debattera dessa frÄgor pÄ ett mindre fördomsfullt sÀtt, samt skaffa er bÀttre kunskap om hur religiösa mÀnniskor egentligen tÀnker.

  107. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Ateisters kamp mot den Gud som inte finns Àr lite roande.
    Århundrade efter Ă„rhundrade sĂ„ anvĂ€nder mĂ„nga “ateister” all
    sin energi och kraft pÄ att försöka övertyga sig sjÀlv och andra
    att ” det finns ingen Gud”
    MÄnga Àr vi som gjort det och plötsligt möter den levande Jesus
    och allt vi frenetiskt byggt upp av argument och tankebyggnader
    bara rasar till maken. Och man Àr bara glad för att inte sÀga salig.
    Plötsligt Àlskar man alla som man förut föraktade el hatade.

    Gud Àr inte sÄ nervös över alla ateistaktivister, inte jag heller.
    Your time is coming. Something good is going to happen to You.
    Om du bara vill det.

  108. Kommentar:
    Raoul skriver:

    I frÄga 5/15 finns alternativen:
    A) Jag tror att man kommer till himlen efter döden.
    B) Jag tror att man kommer till himlen eller helvetet efter döden.
    C) Jag tror att man kommer nÄgonstans efter döden.
    D) Jag tror pÄ reinkarnation.
    E) Jag tror att medvetandet slutar existera nÀr kroppen dör.

    Dessa alternativ rĂ€cker inte - de Ă€r samtliga ogrundade och förmĂ€tna. LĂ€gg till alternativet “F) Jag vet inte vad som hĂ€nder med mitt medvetande efter döden.”! Det finns i dag inget objektivt sĂ€tt att avgöra vad som Ă€r ett medvetande.

  109. Kommentar:
    Katarina skriver:

    KĂ€ra Stefan.
    “Århundrade efter Ă„rhundrade sĂ„ anvĂ€nder mĂ„nga “ateister” all
    sin energi och kraft pÄ att försöka övertyga sig sjÀlv och andra
    att ” det finns ingen Gud”. ”

    Ja vi ateister Àr verkligen knasiga. Detta att religiösa mÀnniskor genom alla tider försökt omvÀnda icke-troende med hot och mutor Àr inget du funderat över? Har du nÄgonsin hört talas om nÄgon som utfört en ond handling i ateismens namn? Nej, jag skulle inte tro det.

    Jag Àr extremt nervös över alla religiösa mÀnniskor och de sjuka saker de kan tÀnka sig utföra för nÄgot vars existens inte bevisats. Och nej, den har inte heller INTE bevisats. Liksom jultomtens.

  110. Kommentar:
    Josefus skriver:

    Även om humanisterna tycker att mina Ă„sikter efter testet om Gud finns Ă€r i minoritet i Sverige (tror inte att det Ă€r sĂ„ faktiskt) sĂ„ Ă€r jag i stor majoritet i ett globalt perspektiv!

  111. Kommentar:
    Josefus skriver:

    Hur kan humanisterna vara sĂ„ sĂ€kra pĂ„ att Gud inte finns? Har man varit överallt? Har man all kunskap? Tror inte att nĂ„gon humanist kan sĂ€ga ja till dessa frĂ„gor. DĂ€rför Ă€r man egentligen inte ateister utan nĂ„got annat… intressant… s.k. ateister Ă€r ocksĂ„ “troende” pĂ„ sitt sĂ€tt, pĂ„ sin grej…

  112. Kommentar:
    Skapad med fri vilja skriver:

    Humanisterna har rĂ€tt i att ett överutbud av religiositet inte i sig Ă€r positivt. Bristen pĂ„ tro Ă€r likasĂ„ ett problem de flesta troende kĂ€mpar med ibland. Humanisternas kamp mot “den gud som inte finns” Ă€r tydligen lĂ€tt för dem att hĂ„lla uppe; de lider inte av brist pĂ„ tro pĂ„ detta, minsann. Dock, den gud som humanisterna, Ă€ven med detta test, vill visa pĂ„ att inte finns, ja den guden tror jag inte heller att finns, Ă€ven om jag tror att Gud som gett sig till kĂ€nna genom Bibeln Ă€r den Gud som skapat oss. Humanisternas syn pĂ„ mĂ€nniskan Ă€r uppenbart religiös, och humanisternas kamp mot “den gud som inte finns” och för mĂ€nniskans egenvĂ€rde har tydliga drag av religiositet.

    MÀnniskans fria vilja har lett till mÄnga vansinnesdÄd i olika ideologiers namn; pÄ de anklagades bÀnk sitter mÀnniskor som bekÀnner sig till sÄvÀl kristendom, islam, buddhism, som nÄgon av mÄnga ateistiska ideologier. Under modern tid Àr de som bekÀnner nÄgon av de ateistiska ideologierna överlÀgsna vinnare i slakt- och tortyrstatistiken.

  113. Kommentar:
    Mats skriver:

    FrĂ„gorna var ganska tendentiösa, för man kunde ofta bara svara pĂ„ de förutfattade meningar humanisterna har om “religiösa” eller ge ett “fundamentalistiskt” svar.

    Den hĂ€r typen av frĂ„gor gör att det uppkommer motsĂ€ttningar, nĂ€r man inte sjĂ€lv fĂ„r ett val. (Man mĂ„ste alltsĂ„ vĂ€lja pĂ„ att vara “fundamentalist” eller humanist. Men att frĂ„gorna Ă€r sĂ„dana Ă€r kanske inte nĂ„got som humanisterna vill/kan se - de vill gĂ€rna svartmĂ„la andra.)

    Intressant med FN. Förtal och kritik Ă€r dock inte samma sak. Det som humanisterna ofta gör liknar förtal, men enligt Bibeln MÅSTE man kritisera religionen för att kunna veta vad som Ă€r sant och för att inte bli lurad av “religiösa” eller andra …

    http://www.matsmolen.se - Det finns ett erbjudande dÀr.

    Men, det handlar INTE om pengar - utan om att fĂ„ blir helt fri frĂ„n allt “religiöst” inklusive humanismen. Religion Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskan att söka Gud. Men, om Gud söker mĂ€nniskan borde det kanske inte kallas religion … Hur som helst - jag Ă€r inte ateist, utan litar pĂ„ att jag finns! (I motsats till Dawkins m fl - jag vet inte hur mĂ„nga av humanisterna som börjat anse att de inte finns …)

  114. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    För de flesta betyder ordet religiös “mycket religiös”. DĂ€rför Ă€r sju millioner svenskar inte religiösa. Ordet Ă€r sĂ„ starkt, att t.o.m. prĂ€ster kan tveka, att beskriva sig som religiösa: “Nej, jag har aldrig talat i tungor, jag tror bara pĂ„ Gud.”
    Är vi inte överens om vad religiös betyder, blir det fel i kommunikationerna.

  115. Kommentar:
    Björn Kjellström skriver:

    Som sÄ ofta tidigare vÀljer Humanisterna att skapa en vrÄngbild av vad troende mÀnniskor tro och angriper den bilden istÀllet för att se nyanserna i religiösa uppfattningar. nÀr man angriper kristendomen mÄlar man upp en bild som tagits frÄn amerikansk fundamentalistisk högerkristendom och vill göraq gÀllande att den kritiken ocksÄ skulle drabba tex. Svenska Kyrkan. Den hÀr tekniken har man gemensamt med sin guru Dawkins. Eftersom jag sÄ tydligt ser bristerna i kunskap nÀr det gÀller kristendomen drar jag slutsatsen att samma brister gÀller Humanisternas tolkning av andra religioner. Dessutom reagerar jag starkt pÄ pÄstÄendet att Humanisterna skulle representera en majoritat. SÄ Àr givetvis inte fallet. JÀmfört med antalet mÀnniskor som lever med en meningsgivande religiositet sÄ Àr humanisterna bara en försumbar sekt.

  116. Kommentar:
    Johan skriver:

    Jag hĂ„ller med flera av kommentatorerna, sĂ€rskilt Johanna och Mats. FrĂ„gorna presenterar endast svartvita alternativ. Flera gĂ„nger kĂ€nde jag mig manad att ta det “religiösa” alternativet, bara för att det Ă€r mer öppet för tolkning och reflektion Ă€n det andra alternativet. Enligt testet tillhör jag den minoritet i Sverige som Ă€r “mycket religiös”. Vad innebĂ€r det? I mitt fall kanske att jag Ă€r en person som Ă€r uppvĂ€xt med Svenska kyrkans traditioner, deltar i gudstjĂ€nsten ett par gĂ„nger om Ă„ret och Ă€r medveten om att det finns flera sorters teologi Ă€n fundamentalism (humanistisk eller religiös sĂ„dan)?

  117. Kommentar:
    Lovisa skriver:

    Av de fleta kommentarerna att döma sĂ„ gynnar er kampanj den ‘religiösa saken’ (men motverkar er egen sak). SĂ„ kör pĂ„!! Bravo.

  118. Kommentar:
    Tom skriver:

    Hej,

    I resultatet av enkĂ€ten fick jag bl a följande kommentar: “Som de flesta andra svenskar följer du en del traditioner som har anknytning till Gud”.

    Jag anser meningen borde avslutats med … “som har anknytning till religion.” Exempelvis Ă€r vĂ„rt julfirande för de flesta mera kopplat till Kalle Anka Ă€n till Gud - Ă€ven om det finns en religiös grund. Skulle tro att det finns mĂ„nga religiösa traditioner som inte ens av troende kan anses vara klockrent anknutna till Gud!

  119. Kommentar:
    Kerstin skriver:

    Min övertygelse och min erfarenhet sÀger mig att det Àr i Gud vi lever och rör oss. Gud har gett oss mÀnniskovÀrdet , dÄ han skapade alla mÀnniskor till sin avbild. Han har gett oss frihet och ansvar . Det Àr Guds vilja att vi ska ge alla mÀnniskor deras mÀnniskovÀrde. Gud har gett oss förnuft ,kÀnsla och vilja och ett ansvar att sjÀlva med hjÀlp av vÄrt förnuft och vÄr empati skapa vÄra liv som Guds medarbetare . MÄnga frÄgor i detta test Àr omöjliga att besvara för en kristen humanist som jag Àr. Om man dÄ bygger in ateism och humanism i samma frÄga och kristen tro och fundamentalism i samma frÄga blir frÄgan helt omöjlig att besvara. Jag vill inte förneka Gud, men samtidigt vill jag inte besvara en frÄga tvÀrs emot min egen moraliska övertygelse. Humanisterna förstÄr inte hur vi kristna tÀnker. Kom t ex till Visby domkyrka och lyssna till vÄr domprost Mats Hermansson , sÄ fÄr ni reda pÄ att kristendomen inte alls Àr sÄdan som ni förestÀller er.

  120. Kommentar:
    Mr Cornerstone skriver:

    Hej alla intresserade!

    Oavsett nyanseringen i frĂ„gestĂ€llningarna (dĂ€r jag kan hĂ„lla med vissa inlĂ€gg) Ă€r det ett lika intressant som viktigt inlĂ€gg i samhĂ€llsdebatten. SjĂ€lvklart Ă€r frĂ„gorna stĂ€llda till sin spets, eftersom det trots allt Ă€r sĂ„ de grundlĂ€ggande vĂ€rderingarna ungefĂ€r ser ut sĂ„ i de olika religösa skrifterna. DĂ€rför har ocksĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga som inte vill bekĂ€nna sig till de allra hĂ„rdaste formuleringarna, och konsekvenserna av dessa, tolkat dem annorlunda och gjort tron till “sin egen”. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt blir det mer rumsrent att tro pĂ„ nĂ„got som, nĂ€r man tĂ€nker efter och gĂ„r djupare i vad det innebĂ€r, inte alltid fungerar eller blir sĂ„ lĂ€tt att stĂ„ för i dagens samhĂ€lle. Annars skulle vi ju fortfarande rulla folk i spiktunnor och brĂ€nna oliktĂ€nkande pĂ„ bĂ„l. DĂ€rför har mĂ„nga religiösa idag i högsta grad bivit till kameleonter, tack och lov. För utan denna anpassningsförmĂ„ga skulle de allra flesta religioner inte ha nĂ„gon framtid.

    MEN…

    dĂ„ kan man ju verkligen frĂ„ga sig varför man faktiskt vĂ€ljer att anpassa sig? Varför inte istĂ€llet TÄNKA efter? Fundera pĂ„ vad det jag tror pĂ„ EGENTLIGEN betyder och innebĂ€r? Eller Ă€r det helt enkelt sĂ„ att vi inte vĂ„gar. För att det helt enkelt blir för svĂ„rt att tro pĂ„ nĂ„got sĂ„ stort och hissnande som livet sjĂ€lvt!

    Jag Àr nÀmligen helt övertygad om att; ju fler som tror pÄ livet - desto bÀttre liv för - inte bara mÀnniskorna - utan allt och alla som lever:-)

    //Andreas

  121. Kommentar:
    Niklas skriver:

    Testet missar i stor utstrÀckning poÀngen i de frÄgor det tar upp eftersom de banaliseras och görs till enkel polarisering. Mitt testresultat blev att jag var religiös men hade ett öppet sinne. Jag skulle vilja sÀga att eftersom jag har ett öppet sinne sÄ öppnar sig Àven möjligheten för att nÀrma sig och reflektera över det som gestaltas i den religiösa erfarenheten. Att det finns mycket av fundamentalism och fanatism i vÀrlden Àr ostridigt och en hel del, men lÄngt ifrÄn allt, bÀr religionens mantel. Men förestÀllningen om en absolut polaritet mellan ex. tro och vetande bygger i första hand pÄ fördomsfullhet.

  122. Kommentar:
    Matte skriver:

    TvÄ kommentarer som jag skall försöka summera sÄ kort som möjligt.

    Den första Ă€r att er syn pĂ„ religion lyser igenom vĂ€ldigt klart i undersökningen, med de fĂ„ val ni ger i olika frĂ„gor ”tvingas” religiösa att vĂ€lja ett alternativ som inte Ă€r helt rĂ€tt för dem av anledningen att andra alternativ Ă€r ”helt fel”. Om vi tar frĂ„ga 6/15 som exempel sĂ„ skulle jag (som religiös) vĂ€nda mig till en vĂ€n/familj för att fĂ„ hjĂ€lp. At kontakta en prĂ€st, imam, rabbi, psykolog, terapeut, spĂ„kvinna, etc kĂ€nns för mig vĂ€ldigt frĂ€mmande och konstigt. Möjligen att jag skulle kunna tala med en sĂ„dan men det skulle dĂ„ ske inom förhĂ„llandet vĂ€n/familj och inte i ett professionellt sammanhang dĂ€r de utövar ett yrke eller liknande. PĂ„ frĂ„ga 11/15 skulle mitt svar vara nĂ„got mellan de bĂ„da, men jag tvingas till ett svar som inte Ă€r rĂ€tt dĂ„ det andra Ă€r helt fel. FrĂ„ga 14/15 stĂ€lls pĂ„ samma sĂ€tt dĂ€r svaret blir fel vad man Ă€n vĂ€ljer, jag anser t ex att abort skall vara tillĂ„ten men inte att kvinnan ensam skall fĂ„ bestĂ€mma dĂ„ det trots allt finns en man som troligen varit med i ”skapandet”. Jag anser att abort skall ske vĂ€ldigt restriktivt och inte vara en rĂ€ttighet för att det kĂ€nns fel eller liknande.

    Den andra kommentaren Àr att debattsidan gör att detta troligen blir mitt enda inlÀgg hos er, den Àr för trÄkig och ful. Ni borde se över en riktig applikation för ett diskussionsforum istÀllet. Det finns lösningar som Àr gratis och ni skulle troligen fÄ lite mer aktivitet om detta var möjligt.

  123. Kommentar:
    Börje skriver:

    Jag sÀllar mig ocksÄ till kritiken mot testet. För mÄnga val pÄ antingen eller, finns ofta inte val för nÄgot neutralt, mitt-emellanalternativ.

    Men förstÄs, om syftet med testet Àr att dela upp mÀnskor mellan kristna/judar/muslimer och humanister Àr ju testet okej.

    Jag ser mig som humanist, vilket inte Ă€r en religion, men jag gillar ocksĂ„ religion och religiösa yttringar. Det som jag tycker Ă€r trĂ„kigt Ă€r om religionen styr politiken - speciellt om en viss grupp eller en enda person har företrĂ€de att tolka guds vilja, sĂ„ som pĂ„ven, ayatollor och andra “gudsmĂ€n”. Dock finns det i de muslimska/judiska/kristna skrifterna mĂ„nga humanistiska principer.

    Jag anser att okunskap Àr vÄr största fiende. Religion med kunskap, sjÀlvkritik och ödmjukhet fungerar bra.

  124. Kommentar:
    Wictoria skriver:

    Hej
    jag gjorde ert test, rĂ€tt sĂ„ tĂ€nkvĂ€rt. Jag blev enligt er “mycket religiös”, vilket jag personligen inte anser mig vara. Jag tycker dock att ni vinklat era frĂ„gor rejĂ€lt och ger sk “dĂ„liga” exempel frĂ„n bĂ„de bibel, torah och koranen. DĂ„ faller ni pĂ„ eget grepp lite tycker jag. Blir mer som ett Cosmopolitan test, vilken man Ă€r rĂ€tt för dig?

    Jag Àr för helt fri yttrandefrihet och religionsfrihet, men inser att detta inte Àr helt enkelt dÄ dessa tvÄ ibland kolliderar.

    Det jag tycker Ă€r sĂ„ trĂ„kigt med bĂ„de Sturmark och Ulvaeus Ă€r att bĂ„da verkar arga bittra sökare som “gett upp” hörde pĂ„ P1 sommar dĂ€r Björn Ulvaeus talade och jag blev uppriktigt ledsen nĂ€r jag hörde honom. Han kĂ€ndes som en mycket sorglig person. Samma med Sturmark, han kĂ€nns sĂ„ arg sĂ„ arg. Som en ung man som Ă€r sviken av sin pappa och vrĂ„lar dĂ€rför att han INTE behöver honom, i detta fallet Ă€r det tro/religion.
    Min hobbypsykologiska anamnes pÄ dessa tvÄ herrar Àr att de har svÄrt att kunna hantera frÄgor kring liv och död, ergo bÄda Àr rÀdda för döden.

    Tycker dock att er kampanj Àr intressant, trevligt nÀr vi vÄgar diskutera religioner. Det blir oftast sÄ stelt och konstigt nÀr nÄgon för det pÄ tal. Men jag tror att varje individ Àven humanister har ett behov att diskutera andlighet i nÄgon form.

    min livsfilosofi utgÄr frÄn detta citat,
    “men störst av dem Ă€r kĂ€rleken. ”

    -Paulus, Första Korintierbrevet kap 13, Bibeln

    HĂ€lsningar,

    Wictoria

  125. Kommentar:
    Björn Kjellström skriver:

    Bara en kort fundering, Ă€r Humanisterna klena i tron? Ni “tror” inte att Gud finns. Jag trodde ni visste.

  126. Kommentar:
    Christian K skriver:

    Otroligt oseriöst test!
    Bara en sÄ enkel sak som att man vÀljer citat ur Syrak för att representera Bibeln - ger inte precis intryck av att man brytt sig om att gÄ bortom sina fördomar och faktiskt kolla fakta innan man gjort testet.

    Flera omöjliga frĂ„gor, dessutom - eller rĂ€ttare - omöjliga svarsalternativ, dĂ€r det dels saknas mellanalternativ och dels osar av vĂ€rderingar i formuleringarna… - Antingen tycker man som humanisterna eller sĂ„ Ă€r man dum, typ - de slutsatser som dras av de grundvĂ€rderingar/Ă„sikter jag har Ă€r inte mina, utan Humanisternas - och deras vĂ€rldsbild Ă€r uppenbarligen skev, iaf i synen pĂ„ kristna/troende.

    Älskar sjĂ€lv att debattera - men Ă€r testet representativt för hur humanisterna vill föra debatt sĂ„ undrar jag om det Ă€r mödan vĂ€rt. Ta Ă„tminstone den andra sidan pĂ„ allvar!

  127. Kommentar:
    Bettan skriver:

    Det vore ju mer trovÀrdig om ni lÀste pÄ vad de olika religionerna stÄr för.
    Vissa av era pÄstÄenden Àr felaktiga och osakliga och nÄgot som varken kristendom, judendom eller islam stÄr för, utan som ni tillskriver dessa för att misskreditera dem eller vad ni nu Àr ute efter.
    Vidare har ni ingen koll pÄ er sjÀlva heller. Svenska kyrkan har 6,9 miljoner medlemmar. Varje sekund blir en mÀnniska kristen i vÀrlden. RÀkna ihop alla kristna, muslimer och judar i bÄde Sverige och vÀrlden, inte Àr de fÀrre Àn era 4000 medlemmar. Ni Àr icke trovÀrdiga nÀr ni framför faktafel och förtal. Denna kampanj Àr osmaklig och bÀr spÄr av förföljelse och intolerans, som ni sÀger er vÀrna motsatsen. DÄligt Humanisterna.

  128. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Varför tror ni att jag i en krissituation naturligt skulle vĂ€lja en prĂ€st, en psykolog eller en icke religiös mĂ€nniska? Varför inte min fru eller bĂ€sta kompis? Eller nĂ„gon jag har förtroende för nĂ€r det gĂ€ller livserfarenhet och visdom, vilket i och för sig skulle kunna tĂ€nkas vara en prĂ€st…

  129. Kommentar:
    robert agnostiker skriver:

    Av semantiska skĂ€l tycker jag att ni borde ha formulerat kampanjen “det finns nog ingen gud”. Nu ger ni underförstĂ„tt ett erkĂ€nnande av en “gud”. Hur kan f.ö. nĂ„gon som inte finns pĂ„verka mig? Högst ologiskt! FörestĂ€llningen om en gud (eller flera) kan möjligen pĂ„verka mig, men inte nĂ„got obefintligt. Jag vet inget om Humanisterna men fĂ„r intrycket att förbundet Ă€r ateistiskt, dvs. gudsförnekande alla kategorier. Att ni avvisar de klassiska religionernas gudsbegrepp (och nykomlingar som t.ex. “intelligent design” som försöker anpassa sig till nya tider) har jag full förstĂ„else för, det Ă€r ju synnerligen mĂ€rkligt att nĂ„gon mĂ€nniska i ett upplyst samhĂ€lle kan sĂ€ga sig tro pĂ„ pĂ„ dessa amsagor. Naivast av alla Ă€r vĂ€l dessutom “vĂ„r” vĂ€sterlĂ€ndska religion, dvs. kristendomen (sĂ„g i tidningen idag att nunnorna har hĂ„rt Ă„tsittande hucklen dĂ€rför att “jungfru” Maria skulle ha blivit inseminerad genom örat). NĂ€rstĂ„ende religioner nöjer sig ju Ă„tminstone med att Jesus var en profet. Men vad jag menar Ă€r att sĂ„ lĂ€nge vi inte vet i stort sett nĂ„gonting om den verklighet vi lever i sĂ„ kan vi inte heller utesluta/förneka existensen av nĂ„gon/nĂ„got som styr och stĂ€ller, och kanske “sitter” och skrattar Ă„t Humanisternas och mina livsĂ„skĂ„dningsfunderingar. Tycker dock att det Ă€r bra att ni höjer rösten. Varför tassa pĂ„ tĂ„ inför de religioner som stĂ€llt till, och fortfarande stĂ€ller till, sĂ„ otroligt mycket elĂ€nde för mĂ€nniskor och andra djur hĂ€r i vĂ€rlden. De behöver hutas Ă„t! Humanismen Ă€r onekligen en mycket mer sympatisk religion, men tyvĂ€rr Ă€r inte heller den “av gud given” utan endast ett resultat av vĂ„rt genetiska och sociala arv i en viss samhĂ€llelig miljö. VĂ€nta tills det kĂ€rvar till sig sĂ„ fĂ„r vi se hur det gĂ„r med trosanhĂ€ngarna. Tur dock att det finns idealister och humanister, sĂ„ jobba pĂ„!

  130. Kommentar:
    Niklas (originalet :) ) skriver:

    @Sebastian

    “Vart tog min kommentar vĂ€gen i abortforumet?”

    Allt verkar försvinna emellanÄt. Jag blev lite förvÄnad först, men det verkar vara sÄ det fungerar helt enkelt.

    @Stefan

    “Ateisters kamp mot den Gud som inte finns Ă€r lite roande.”

    Med tanke pĂ„ hur mycket elĂ€nde som görs i olika gudars namn Ă€r inte speciellt konstigt. Att kĂ€mpa mot nĂ„got som inte finns Ă€r inget konstigt. Det Ă€r lite som att sĂ€ga “Rosa Parks kamp mot den rasskillnad som inte finns Ă€r lite roande”, vilket kanske inte sĂ„ mĂ„nga skriver under pĂ„.

    @Josefus

    “DĂ€rför Ă€r man egentligen inte ateister utan nĂ„got annat
 intressant
 s.k. ateister Ă€r ocksĂ„ “troende” pĂ„ sitt sĂ€tt, pĂ„ sin grej
”

    Det Ă€r mycket lĂ€ttare att bevis att det finns en gud Ă€n att bevisa att det inte fins nĂ„gon. Det Ă€r ocksĂ„ mycket lĂ€ttare att bevisa att Jultomten finns Ă€n att den inte gör det, precis som Katarina, tar upp. ÄndĂ„ Ă€r de flesta av oss rĂ€tt sĂ€kra pĂ„ att Jultomten inte finns.

    Just att det Àr sÄ lÀtt att bevisa att en gud finns, men inga bevis har presenterats under flera tusen Är, kanske Àr ett tecken i sig.

  131. Kommentar:
    Johan skriver:

    Jag fick rubrik “jĂ€tte religös”! KĂ€nns som att det Ă€r vĂ€l fair jag Ă€lskar Gud. Men jag mĂ„ste sĂ€ga att mĂ„nga av frĂ„gorna var vĂ€ldigt orĂ€ttvisa, vĂ€ldigt ledande. Det Ă€r mĂ„nga missförstĂ„nd i debbaten oxĂ„ kan jag juh se. Men det kan vi inte klandra nĂ„gon annan Ă€n oss sjĂ€lva(kristna) för, för vi har inte alltid varit inkluderande i vĂ„ran undervisning.

    Men rent spontant sÄ tycker jag att kampanjen Àr bra. Det skapar en mer öppen och rÀttvis debbat, som jag tror kan religionen vÀldigt mycket.

    For man stÀller viktiga frÄgor som mÄnga troende inte stÀller sig och dÄ Àr det svÄrt att iblnad förstÄ varför man tror.

  132. Kommentar:
    Turid skriver:

    Testet Àr i samma nivÄ som de dÀr olika testerna man gör pÄ facebook.

  133. Kommentar:
    Tvillingen skriver:

    Lite konstigt frÄgeformulÀr dÀr frÄgor med alternativen som de flersta gÄr efter inte finns med. det Àr en styrd kampanj och man kan ju undra vad ert alternativ Àr vad gÀller moral och etik talibanskt och anarkistisk moral??

  134. Kommentar:
    Fredrik skriver:

    Humanisterna mÄste lÀra sig att respektera andras tro och livsÄskÄdning.. ni Àr de verkliga fundamentalisterna som tvingar folk att inte tro..

  135. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Fredrik: Ge mig ett enda exempel pĂ„ en “fundamentalistisk” humanist som “tvingar folk att inte tro”?

    Att kritisera en vanförestĂ€llning och en obevisbar hypotes Ă€r inte detsamma som att “tvinga folk att inte tro”. Om kritiken fĂ„r dig att “inte tro” sĂ„ var du inte mycket till en teist att börja med.

  136. Kommentar:
    henrik skriver:

    Snyggt, men en del synnerligen illa formullerade frÄgor,,, t ex 9/15.. InstÀmmer med Äsikten, en styrd kampanj helt enkelt..! Svagt!

  137. Kommentar:
    Q skriver:

    VÀldigt styltade och ibland ledande frÄgor. Oavsett om man Àr religiös eller inte kÀnns testet lite fÄnigt. Men nog kommer kampanjen att skapa debatt. Synd bara att det den blir byggd pÄ fördommar =/

  138. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Josefus skrev följande:

    “Även om humanisterna tycker att mina Ă„sikter efter testet om Gud finns Ă€r i minoritet i Sverige (tror inte att det Ă€r sĂ„ faktiskt) sĂ„ Ă€r jag i stor majoritet i ett globalt perspektiv!”

    Nej, Josefus, du Àr inte i majoritet i ett globalt perspektiv. Din religion Àr inte i majoritet oavsett vilken du Àn bekÀnner dig till. De största religionerna upptar inte ens vardera en fjÀrdedel av befolkningen pÄ vÄr planet. Jag antar att du kallar dig kristen, och i sÄdana fall Àr du sÀkerligen inte ens i majoritet inom din egna religion i och med att kristendomen Àr sÄ pass splittrad och uppdelad i sÄ pass mÄnga fraktioner.

  139. Kommentar:
    David skriver:

    Jag avbröt testet för att jag tyckte att det var dÄligt gjort med konstiga alternativ. Exempel frÄga 4,7 och 9.

    MĂ„nga frĂ„gor behöver fler svarsaltenativ…

  140. Kommentar:
    David skriver:

    En bloggare för tidningen IKON skriver det vÀldigt bra:

    “FrĂ„gorna som stĂ€lls i undersökningen Ă€r oerhört naiva och enfaldiga och tillsynes har de endast syftet att propagera för humanisternas egen vĂ€rldsbild och inget annat. Jag ska inte förklara frĂ„ga för frĂ„ga vad jag tyckte var dĂ„ligt med undersökningen för det finns det sĂ€kerligen mĂ„nga andra som redan har gjort, men jag vill sĂ€ga att jag blir besviken nĂ€r den tro jag bekĂ€nner mig till misskrediteras sĂ„ som den görs av humanisterna. Varför inte göra en objektiv undersökning om det Ă€r ett objektivt resultat man vill ha? Jag antar att humanisterna med denna undersökning ville visa hur negativt de tycker att det Ă€r med religion i det svenska samhĂ€llet men det enda de lyckas med Ă€r att visa hur ovetande de Ă€r om vad religioner stĂ„r för. Kan det kanske vara sĂ„ att den bild som humanisterna har av religioner pĂ„ ett korrekt sĂ€tt beskriver nĂ„gonting negativt men att det inte Ă€r religionerna det Ă€r fel pĂ„ utan humanisternas egen uppfattning?”

    http://ikon1931.se/blogg/surfingthenations

  141. Kommentar:
    Mr T skriver:

    Mitt resultat:

    “Du tror inte pĂ„ Gud och tvekar inte att gĂ„ din egen vĂ€g nĂ€r det gĂ€ller traditioner. Om du inte redan Ă€r medlem i Humanisterna tycker vi att du ska bli det. HjĂ€lp oss gĂ€rna att debattera ocksĂ„, dina argument kan sĂ€kert fĂ„ mĂ„nga att tĂ€nka till.”

    ..nÀr jag svarade precis som humanisterna vill.

    De försöker alltsÄ vÀrva de redan frÀlsta in i föreningen, inte skapa ett samtal. All debatt överflödig.

  142. Kommentar:
    Humanist skriver:

    Tycker inte testet var sÄ bra. Jag Àr sjÀlv humanist, men detta kÀnns mer som hets. Vi gör ju exakt likadant som de religösa. Försöker överlÀgset sÀga att det Àr vi som har rÀtt. NÀ förstÄelse för andra uppfattningar ser jag inte alls hÀr, och det Àr ju ÀndÄ en utav humanismens grundpelare.

  143. Kommentar:
    Andrew Burns skriver:

    Its very sad too see that the humanists of Sweden, an organisation you would beleive could intelligently debate the existens or non existens of God , could be a part of such a biased campaign to smear religion and foremost Christianity(we are aware of SturmarkÂŽs agenda)The test unfortuantly doesÂŽnt obectively give you reasonable alternatives for answers and actually is hypocritical as it doesÂŽnt allow you to think freely in answering. Something i thought humanists encouraged. The test unfortuantly cannot be taken seriously and therefore in its own defeats its aims and goals. One would expect more form the humanists, however we know that many people who call themselves humanists are worried over the extremism that Christer Sturmark propogates.
    Very bad Christer, very bad !

  144. Kommentar:
    Andrew Burns skriver:

    Why do you take away uncomfortable comments?
    Most people in Sweden understand English.
    Your campaign unfortunatly cannot be taken seriously.
    Some adult person needs to be in control of the censuring and the web site!!

  145. Kommentar:
    Kate skriver:

    Har uppskattat Humanisterna och varit intresserad av vad ni har att sÀga. Blev mycket besviken över testets kvalitet. Hade trott er om att vara mer proffsiga. Vem har konstruerat testet?
    Svarsalternativen Àr inte tÀckande.
    Definitioner saknas… Vad menas med “Gud”, “himmel”
    Vilken innebörd lĂ€ggs i “fira jul” etc.
    Sorry….Kampanj - vadĂ„…. Kunde blivet en intressant grej!

  146. Kommentar:
    Bettan skriver:

    Björn Ulveus. Du med alla dina pengar, du har inte funderat pÄ att pumpa in dem i nÄt vettigare Àn denna idioti? Cancerforskning, svÀltande barn i vÀrlden, miljöförstöring m.m. Det finns mycket bra man kan göra för sina medmÀnniskor, som de kristna gör hela tiden - samlar in medel till behövande.

  147. Kommentar:
    ola skriver:

    sandlÄdenivÄ pÄ frÄgestÀllningarna. om herr sturmark vill ha en debatt med hög svansföring vÀlj dÄ samtal istÀllet för dumförklarande ( ofta dessutom riktade mot frÄgestÀllaren ) generaliseringar.

  148. Kommentar:
    Marcus skriver:

    En förutsÀttning för en nyanserad och givande debatt Àr att man skriver nyanserade frÄgor och svar, inte svart-vita.

  149. Kommentar:
    Nicholas skriver:

    Jag Ă€r egentligen, pĂ„ ett personligt plan, ointresserad av religiösa frĂ„gor. Dock Ă€r jag, genom studier i bland annat Uppsala och Cambridge, vad man traditionellt kallar humanist – studerad och verksam inom humanvetenskaperna. Det Ă€r ytterst besvĂ€rande att en kvasiintellektuell rörelse med lĂ„gintellektuell argumentation har lag beslag pĂ„ begreppet “humanism”. Det drar skam och vanĂ€ra över oss som Ă€r humanister i ordets egentliga, akademiska, mening.

    MÄnga av frÄgorna i testet Àr starkt dikotomiskt utformade, vilket i flera fall egentligen gör det omöjligt att besvara dem.

    Ta frĂ„gan om abort: jag tycker inte att de som utför en abort skall fördömas eller bestraffas, men kan Ă„ andra sidan inte heller vidgĂ„ att abort enbart handlar om “kvinnans rĂ€tt att bestĂ€mma över sin kropp”. Det finns ytterliga tvĂ„ personer inblandade: fostret (som jag betraktar som en mĂ€nniska) samt en man som Ă€r far till barnet.

    De allra flesta foster som aborteras har tillkommit genom frivilliga samlag. Det gÀller att ta ansvar för sina handlingar. Vill man inte bli gravid, fÄr man antingen skydda sig eller avstÄ.

  150. Kommentar:
    Anna-Sara skriver:

    MÄnga utav frÄgorna gjorde mig upprörd. För att kunna utvecklas och skapa balans i samhÀllet kan man inte dra frÄgorna till sÄdana motpoler. Visst förstÄr jag att det kan behövas att vara radikal för att fÄ uppmÀrksamhet men det hÀr testet var ingen bra startpunkt för en seriös diskussion.

    Citaten tagna frÄn tre heliga texter Àr otroligt vridna. Att man baserar en sÄdan frÄga som jÀmstÀlldhet pÄ en mening visar bara att man gör precis samma sak som fundamentalisterna, fast som motargument.

    FrÄgan om man var för eller emot att individen sjÀlv ska fÄ bestÀmma över sitt sexliv var ocksÄ intressant. Bara för att jag tycker det Àr viktigt att man som stat förbjuder pedofili och sodomi (angÄende sex mellan mÀnniska och djur) svarade jag nej pÄ den frÄgan. Det betyder verkligen inte att jag Àr emot homosexualitet som faktarutan antydde.

    Jag hÄller med Kate, detta kunde blivit en intressant grej, men icke.

  151. Kommentar:
    Tomas skriver:

    Ärligt talat - innan man börjar att ge sig pĂ„ att konstruera enkĂ€tundersökningar sĂ„ ska man ha lite vetenskaplig bakgrund om hur ett sĂ„dant verktyg fungerar - vissa frĂ„gestĂ€llningar Ă€r helt absurda och vilket Ă€n nu alternativ man vĂ€ljer sĂ„ blir det fel för att antingen sĂ„ blir man en fyrkantig och trĂ„ngsynt Jesus freak eller enfrigjord dekadent som bry sig enbart om att fĂ„ mat i magen och kunna knulla.
    Och sjĂ€lva “resultatet” som Ă€r i princip ett sĂ€tt att sĂ€ga: Fy helvete din hjĂ€rntvĂ€ttade religiösa as, tĂ€nk till och försök inte pracka pĂ„ oss, stackars lilla humanisterna, ditt sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden för att vi vet Ă€ndĂ„ bĂ€ttre och vi Ă€r flera Ă€n du.. ha! - in your face.
    Sorgligt, sorgligt.

  152. Kommentar:
    jonas lindberg skriver:

    Men vilket fördummande test! Som om det bara finns ett (=fundamentalisktiskt, obildat, okritiskt, omedvetet) sÀtt att uppfatta religion pÄ. Det finns inga som helst nyanser i frÄgorna och testet sprider dÀrför Ànnu mer fördomar Àn vad som redan finns om religion i allmÀnhet. Men det Àr vÀl precis det Humanisterna vill, för motstÄndaren Àr ju sÄ mycket enklare att peka finger Ät dÄ. Men i praktiken Àr det nog snarare Humanisterna som Àr de stora fundamentalisterna.

  153. Kommentar:
    Patrick skriver:

    HÄller med föregÄende talare. Skulle varit snyggt med ett test som byggde pÄ grundlggande vetenskapliga principer om amn nu menar att samhÀllet skall bygga pÄ vetenskap. Man motbevisar sitt eget syfte.

  154. Kommentar:
    Claes-Göran Ydrefors skriver:

    Hej!

    Har sÀllan sett en sÄ uppstyrd enkÀt som denna! KÀnns inte sÄ sÀrskilt seriös. Alternativen blir ibland helt galna och den som menar sig tro framstÀlls bitvis som en fanatiker dÄ mer seriösa och reflekterade alternativ helt saknas. Det Àr ju alldeles uppenbart hur den hÀr kampanjen ser pÄ mÀnniskor för vilka en tro pÄ Gud Àr en viktig del i livet. Billigt, billigt! RÀtt enkelt att mÄla ut ens motstÄndare som mer eller mindre galna och sÄ argumentera mot denna nÀrmast fantomartade bild. Kom igen Humanisterna! BÀttre kan ni om, ni vill gÄ i en seriös dialog om tro och vad tro kan betyda i en mÀnniskas liv.

  155. Kommentar:
    Elna skriver:

    HÄller med ovanstÄende. Det hela blir ganska pinsamt för de, i egna ögon, upplysta och objektiva humanisterna.

  156. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Jag tycker att testet visar pÄ vissa fördomar. Det var ocksÄ för svartvitt. Det gick inte att svara som jag ville utifrÄn mÄnga frÄgor, det borde stÄ fler alternativ. Visar pÄ okunskap om hur en sund tro tar sig uttryck i livet. Humansisternas Äsikt att tro pÄ Gud Àr som att tro pÄ tomten. Det visar en dÄlig förstÄelse vad det innebÀr att tro pÄ en levande, kÀrleksfull Gud som Àr den bÀste som finns. :-)

  157. Kommentar:
    per skriver:

    Suck…Testet kan ej genomföras seriöst pg av frĂ„gestĂ€llningarna! Det hade kunnat vara mer intressant för mĂ„nga om man Ă€r mer objektiv och öppen i frĂ„gorna tror jag.

  158. Kommentar:
    Peter Hammer skriver:

    Äntligen nĂ„gon som vĂ„gar stĂ€lla sig upp för den fria individen!

  159. Kommentar:
    Jansson skriver:

    De höginformerade upplysningsmÀnnen i Humanisterna visar med detta test en inskrÀnkthet som övertrÀffar det de sÀger sig bekÀmpa.

    Antingen Àr man humanist och har ett öppet och reflekterande sinne, eller ocksÄ Àr man religiös och saknar sÄvÀl integritet som förmÄga till egen reflektion.

    Humanisterna mĂ„lar upp en nidbild av sin “motstĂ„ndare” och angriper dĂ€refter denna nidbild.

    Vad Àr strategin? Att vÀcka opinion mot allt vad religion heter genom att utmÄla dess utövare som praktpuckon?

    Men det Ă€r vĂ€l en utmĂ€rkt pragmatisk approach. Kan sĂ€kert lyckas. ÄndamĂ„len helgar ju medlen. Eller?

  160. Kommentar:
    Bella skriver:

    Vad Àr egentligen syftet med enkÀten? Att visa vilken förenklad bild av religion Humanisterna har eller vill de bara visa upp sina fördomar mot medmÀnniskor som tolkar sin omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn genom Humanisternas livsÄskÄdning?

    Diskussion pÄ högre nivÄ, tack. Det blir för ointressant sÄ hÀr.

  161. Kommentar:
    martin skriver:

    Jag tycker att detta sprider fördomar om humanisterna ocksÄ.

    “Trevligt att du tog dig tid att göra vĂ„rt test Ă€ndĂ„!
    FortsĂ€tt gĂ€rna att fundera pĂ„ varför ni religiösa ska fĂ„ ha sĂ„ stort inflytande i Sverige, fast vi som inte tror pĂ„ nĂ„gon gud Ă€r mĂ„ngdubbelt fler.”

    Jag tycker att alla Àr vÀrda samma rÀttigheter, skyldigheter, ansvar, inflytande och respekt oavsett om humanisterna klassar en som religiös eller inte och oavsett kön, sexuell lÀggning, politisk Äsikt eller Älder.

    Dessutom tycker jag att alla har rÀtt att tro precis hur de vill utan att behöva bli hÄnade. Vad tror humanistena?

  162. Kommentar:
    Caroline skriver:

    Skrattretande och lite skrĂ€mmande vilken sterotyp bild upphovsmĂ€nnen till testet har av religösa. TrĂ„kigt att ni tycks tro att religösa Ă€r emot fri abort, könsneutrala Ă€ktenskap osv. Åsikterna gĂ„r nog lika mycket isĂ€r hos religösa som hos icke-religösa. Hoppas att Ă€ven ni tar er en funderare kring er syn pĂ„ saken och det sĂ€tt som ni (som kallar er humanister) bemöter en viss typ av mĂ€nniskor. Ni tycks ju strida sĂ„ vĂ€ldigt för andra, mindre utsatta grupper.

  163. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Jag gĂ„r sjĂ€lv i kyrkan och hade fram till för nĂ„gra Ă„r sedan en bild av troende som liknar den humanisterna lyfter fram. DessvĂ€rre visade min egen bild vara den inskrĂ€nkta och jag har fĂ„tt omvĂ€rdera mina stĂ€llningstaganden. LĂ€s gĂ€rna Stefan Edman och Martin Lönnebos bok “För jorden och sjĂ€lens överlevnad” om intresse finns att vidga det humanistiska perspektivet. Jag rekomenderade den till min bĂ€ste vĂ€n som Ă€r en klok ateist som lĂ€ste den och gav den goda vitsord. Han Ă€r fortfarande ateist, men har gĂ„tt ur “kyrkan humanisterna”
    mvh
    Stefan

  164. Kommentar:
    Alexandra skriver:

    I det hÀr forumet diskuteras inga livsfrÄgor, det bara sprids propaganda till de redan invigda.

  165. Kommentar:
    Arvid skriver:

    SÄ det Àr meningen att jag ska inspireras att donera pengar till en organisation som vill mÄla hela idévÀrlden svart och vit, och sen kalla det för debatt? Nej tack.

  166. Kommentar:
    Graham skriver:

    Finns ingen humanist som Àr beredd att försvara testets upplÀgg? Livet (och livsÄskÄdning) handlar inte om svartvita val. De flesta troende som jag kÀnner har en mycket mer nyanserad vÀrldsbild Àn den som testskaparna visar upp hÀr.

  167. Kommentar:
    Daniel skriver:

    TrĂ„kigt att alternativen Ă€r sĂ„ oerhört kategoriska.. de som har varit med att utveckla testet tycks knappast ha lĂ€st nĂ„got om vad man bör tĂ€nka pĂ„ i utvecklandet av denna typ tester. som jag ser det blir testet fullkomligt meningslöst dĂ„ de “reiligiösa” svarsalternativen inte Ă„terspeglar vad “religiösa” svenskar i allmĂ€nhet menar.. hade jag tillhört humanisterna hade jag skĂ€mts över att presentera ett sĂ„ dĂ„ligt genomarbetat test..

  168. Kommentar:
    Ingemar Forsgren skriver:

    Har sÀllan sett en sÄ uppstyrd enkÀt som denna! KÀnns inte sÄ sÀrskilt seriös. Alternativen blir ibland helt galna och den som menar sig tro framstÀlls bitvis som en fanatiker dÄ mer seriösa och reflekterade alternativ helt saknas. Det Àr ju alldeles uppenbart hur den hÀr kampanjen ser pÄ mÀnniskor för vilka en tro pÄ Gud Àr en viktig del i livet. Billigt, billigt! RÀtt enkelt att mÄla ut ens motstÄndare som mer eller mindre galna och sÄ argumentera mot denna nÀrmast fantomartade bild. Kom igen Humanisterna! BÀttre kan ni om, ni vill gÄ i en seriös dialog om tro och vad tro kan betyda i en mÀnniskas liv.

    Pinsamt dÄligt

  169. Kommentar:
    emil skriver:

    Har förlorat mycket respekt för humanisterna.

    Har tidigare följt debatten mellan Christer Sturmark och Stefan Gustavsson dÀr jag blivit imponerad av den goda ton som bÄda debattörerna haft. Detta Àr nÄgot som ofta saknas i det offentliga diskussionsrummet, i debattartiklar, tv-soffor etc. Detta gjorde att jag hade en ganska positiv bild av humanisterna som sakliga, sansade och öppna. Detta extremt trÄngsynta och knasigt utformade test har tyvÀrr ruckat pÄ min bild av humanisterna rejÀlt.

    Trodde att ni var ute efter att skapa ett seriöst debattklimat i samhÀllet dÀr mÀnniskor fritt och utan pÄtryckningar kan fÄ vÀlja att leva sina liv som det passar dem bÀst. men det gÀller tydligen enbart dem som vÀljer att leva sina liv pÄ de sÀtt ni godkÀnt.

    SkÀrpning. ni kan bÀttre Àn sÄhÀr!!!
    eller Àr ni medvetet ute efter att framstÄ som trÄngsynta, korkade och enkelspÄriga?

  170. Kommentar:
    Mari Pregmo skriver:

    Skit samma hur testet Àr utformat, bra att nÄgot görs! Det religiösa etablissemanget mÄste utmanas, sÀrskilt de djupt rotade traditionerna som de flesta av oss har i oss Àven om vi inte kallar oss religiösa.

  171. Kommentar:
    Pelle skriver:

    Förvisso kan enkÀten uppfattas som vÀldigt digital med frÄgor dÀr de icke-religiösa alternativen tillÄts ta enkla poÀng. Samtidigt Àr just huvudsyftet med kampanjen att belysa religionernas pÄverkan pÄ mÀnniskors dagliga liv, Àven de som inte egentligen Àr troende. Detta tycker jag att den gör pÄ ett bra sÀtt!

    RÀtten för enskilda individer att, som ett personligt stÀllningstagande tro pÄ gud ifrÄgasÀtts pÄ intet vis av varken frÄgorna i enkÀten eller kampanjen som helhet. DÀremot ifrÄgasÀtts religionernas sÀrstÀllning, deras immunitet mot kritik och de personliga rÀttigheter som religionerna tillÄts begrÀnsa.

    Stora delar av den svenska befolkningen saknar helt engegemang i frÄgor som rör religion och Àr heller inte aktivt troende trots att de tillhör Svenska Kyrkan. Dessa mÀnniskor reflekterar nog heller inte över hur religion och religiösa traditioner pÄverkar deras egna och andra mÀnniskors liv, hÀr i Sverige, idag 2009. Det Àr DESSA mÀnniskor som kampanjen vÀnder sig till, inte till de mÀnniskor som sedan lÀnge engagerat sig i de debatter som Humanisterna deltar i, vilket sÀkerligen de flesta gjort som skrivit pÄ denna sida.

    Mycket bra initiativ Humanisterna!!

  172. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Men snÀlla ni, ta inte sÄ allvarligt pÄ testet och dess resultat.! Har vi inte alla gjort liknande test pÄ de stora dagstidningarnas websidor utan att bli sÀrskilt arga om vi rÄkar fÄ ett resultat vi inte kÀnner igen oss i? Men sÄ fort det handlar om livsÄskÄdning och religiositet blir man fruktansvÀrt krÀnkt om testet ger ett resultat man inte kÀnner igen sig i.

    För egen del gav resultatet ett resultat som vÀldigt bra beskrev min livsÄskÄdning. NÀr det gÀller religiösa personer finns det nÀrapÄ lika mÄnga typer av tro som det finns religiösa och testet Àr inte tillrÀckligt vÀl utformat för att korrekt Äterge varje person som genomgÄtt testet dess personliga tro.

    Jag rÄkar jobba som statistiker och sysslar till viss del med enketundersökningar. Genom enketundersökningar vill vi alltid fÄ fram en sÄ nyanserad bild av den svarande personens instÀllning i eller förhÄllande till sakfrÄgan som möjligt. Vi vet ocksÄ att för att fÄ fram denna nyanserade bild krÀvs ett vÀldigt stort batteri av frÄgor och dÄ riskerar man istÀllet att trötta ut den svarande och istÀllet inte fÄ nÄgra svar alls. Det kallas uppgiftslÀmnarbörda. Ju större frÄgebatteri, desto större Àr risken att den svarande inte orkar svara alls. Med tanke pÄ det förhÄllandevis lilla antal frÄgor (samt dess karaktÀr) tycker jag att Humanisterna lyckats ganska bra med sitt test och dess utfall. Men det ska ju Ä andra sidan inte tas pÄ för stort allvar utan Àr mer ett sÀtt att skapa debatt och att vÀrva medlemmar.

  173. Kommentar:
    Ali skriver:

    Ur ett religionsvetenskapligt perspektiv Àr erat test rent förkastligt. Det bygger pÄ en förlegad och trÄngsynt syn pÄ religion. Det bygger pÄ att all religion Àr likadan och svart/vit och att det inte finns nÄgra som helst nyanser. Att (i de flesta frÄgorna) bara ha tvÄ svarsalternativ Àr riktigt dÄlig stil, speciellt nÀr de Àr sÄ fyrkantiga som de Àr hÀr.
    Vidare presenterar ni en helt och hÄllet okomplicerad religionssyn i era frÄgor - till exempel vad gÀller homosexualitet. Alla troende tycker inte att alla homosexuella ska dö och de religiösa skrifterna sÀger ofta inte saker rakt ut utan det handlar hela tiden om tolkning.
    Sedan sÄ kan man kritisera mÄnga fler saker i testet, men jag nöjer mig med att tillÀgga att det Àr kasst att inte redovisa vilka översÀttningar av de religiösa texterna som ni anvÀnt er utav. De skiljer sig ofta vÀldigt mycket Ät pÄ sÄna hÀr omrÄden.

  174. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Men snĂ€lla Ali… det Ă€r inget vetenskapligt urformat test. Det Ă€r det ingen som har pĂ„stĂ„tt. LĂ€s min kommentar ovan!

  175. Kommentar:
    Wictoria skriver:

    HÀrligt med censur.Kanske jag klev pÄ alltför ömma tÄr?

  176. Kommentar:
    Becka skriver:

    Ett vÀldigt enkelspÄrigt och vinklat test. MÄnga av frÄgorna kunde jag varken hÄlla med om det ena eller andra alternativet.

  177. Kommentar:
    Den levande skriver:

    Testet visat tydligt hur fundamentalisk humansternas rörelse Àr. Humanisterna hÄller pÄ med religiös fundamentalism, mer Àn vad de flesta troende gör.

    Humanisterna saknar dock sjÀlvinsikt och visar pÄ bÄde andlig och vetenskaplig förblindelse.

    Hoppas detta test enbart Àr representativt för en brÄkdel för humanisterna.

    Tror att humanisterna snart Àr en utdöende rörelse om detta Àr hur man debatterar och skapar debatt.

    OvÀntat slött och ogenomtÀnkt ingen skÀrpa alls.

    Betyg pÄ testet blir minus.

  178. Kommentar:
    Dennis Anderson skriver:

    Har folk överhuvudtaget ingen abstraktionsförmÄga eller humor lÀngre? Ingen har vÀl pÄstÄtt att detta test skulle vara vetenskapligt. Det Àr en kampanj, och kampanjer tar man ut svÀngarna. Tycker ni att vÄra riksdagspartier Àr sÀrskilt sakliga eller vetenskapliga under valrörelsen?
    Jag Àr inte troende, i Ätskilliga frÄgor har jag sympati för Humanisterna, men hÀr och var finns djupt ickehumanistiska betraktelsesÀtt. Dessutom vilar det nÄgot ytligt över det hela.

  179. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Den levande! PÄ vilket vis Àr Humanisterna fundamentalistiska? Till vilken skrift erkÀnner sig Humanisterna och hÄller fast vid dess ord bokstavligen?

    Bra skrivet Dennis Andersson. LÀs för övrigt mitt inlÀgg ovan om testet.

  180. Kommentar:
    Jonas Lindmark skriver:

    InstÀmmer i kritken av testet - pinsamt inskrÀnkta svarsalternativ!
    Samtidigt glÀder det mej att sÄ mÄnga har mÄl i mun och kritiserar humanisterna sakligt utan att gÄ över grÀnsen. Tron handlar inte om att man ska bevisa guds existens, för mej Àr det snarare som ett underbart mysterium för alla med öppet sinne oavsett Älder & intellektuell förmÄga!

  181. Kommentar:
    Tomas M skriver:

    Ett mycket vinklat “test” egentligen enbart propaganda för Humanisterna. PĂ„ de flesta av frĂ„gorna tvingas man som kristen att svara pĂ„ det “religiösa” alternativet fast man egentligen inte hĂ„ller med helt, men det “sekulĂ€ra” alternativet stĂ€mmer sĂ€mre.

    Glöm inte att Ă€ven humanismen Ă€r en “religion” - det Ă€r mĂ€nniskans tro pĂ„ mĂ€nniskan, dvs mĂ€nniskan sjĂ€lv Ă€r gud…

  182. Kommentar:
    Sara skriver:

    KĂ€nner ocksĂ„ att enkĂ€ten var vĂ€ldigt vinklad. Jag kryssade sĂ€llan i ett svar för att jag kĂ€nde att det stĂ€mde in med min Ă„sikt helt utan för att jag visste vad “baktanken” var med alla frĂ„gor. Resultatet kĂ€nns inte helt Ă€rlig och hoppas att statik gjord frĂ„n denna enkĂ€t fĂ„r nĂ„gon större uppmĂ€rksamhet.

    DÀremot tycker jag att religions pÄverkan pÄ kulturen och det svenska samhÀllet ska bli uppmÀrksammat, men dÄ inte inte sÄ övertydligt vinklat.

  183. Kommentar:
    Christina skriver:

    Jag anser mig inte vara religiös, i sÄ motto att jag tillber en religion, ÀndÄ fick jag veta att jag Àr myyyycket religiös.

    Jag Àr andlig. Jag kÀnner skaparens och skapelsens nÀrvaro och bevittnar ofta de smÄ under som tillvaron bjuder pÄ, tror definitivt att allt har en mening, jag förstÄr sammanhanget med orsak och verkan och jag tror pÄ kÀrleksbudskapet.

    Jag har en kÀnsla av att vi Àr mÄnga idag som inte kÀnner oss bekvÀma i de hierarkiska manliga strukturerna som format religionerna, men som ÀndÄ kÀnner Guds, Allahs, universums kraft.

  184. Kommentar:
    Tomas (fast en annan sÄdan) skriver:

    om det hĂ€r dykt upp i en amerikansk domstolssĂ„pa hade nĂ„gon rest sig och skrikit “objection, your honor! leading question!” redan vid frĂ„ga tvĂ„, och sannolikt tappat rösten innan enkĂ€ten varit slut. jag förstĂ„r egentligen inte vad ni vill uppnĂ„, men om allt Ă€r som det brukar skriker ni vĂ€l lite i massmedia för att ni Ă€r missnöjda med att kyrkan och kristenheten fĂ„tt synas för mycket pĂ„ sistone. men det Ă€r bra - skrik lite högre, sĂ„ kanske ni fĂ„r nĂ„gra fler rabiata religionsfobiker att bli medlemmar och donera nĂ„gra kronor. för man mĂ„ste nog vara just rabiat religionsfobiker för att fĂ„ nĂ„got annat resultat Ă€n “du Ă€r mycket religiös” i ert test…

    sÄ svartvit har vÀrlden aldrig verkat; jag Àr glad att alla inte Àr lika fÀrgblinda.

    sĂ„vitt jag vet har föreningen humanisterna nĂ„gonstans i storleksordningen 5000 medlemmar (jag lyckades inte hitta nĂ„gon siffra pĂ„ er hemsida…), och dĂ„ rĂ€knar jag medlemmar spridda över hela sverige. för att ge er lite verklighetsperspektiv: jesusmanifestationen samlade i Ă„r 18 000 kristna till en gemensam gudstjĂ€nst i kungstrĂ€dgĂ„rden - alltsĂ„ tre-fyra gĂ„nger fler bekĂ€nnande kristna (och alltsĂ„ varken t.ex. judar eller muslimer, som ni ju ocksĂ„ ger er pĂ„ hĂ€r) som samlades till e t t e n d a m ö t e Ă€n ni har t o t a l t! det Ă€r för mig ett mysterium hur ni Ă€ndĂ„ anser er representera en majoritet av svenska folket.

  185. Kommentar:
    Maria Klasson Sundin skriver:

    Visst kan ett test vara lekfullt och förenklat utan att det Àr ett stort problem. Jag krÀver inte att det ska vara vetenskapligt i ett sammanhang som detta. DÀremot kÀnns det sorgligt nÀr en organisation som sÀger sig vara humanistisk och vill frÀmja tolerans och öppenhet, ger en sÄ intolerant, krÀnkande och sluten bild av religion, tro och de medmÀnniskor, för vilka tro Àr nÄgot viktigt i livet.

    NÀr tÀnker Humanisterna bli verkligt humanistiska och frÀmja en god och öppen dialog? NÀr tÀnker ni lÀmna era nidbilder bakom er och ge er in i en kvalificerad diskussion av hur sÄvÀl religiösa traditioner som ateistiska och icke-religiösa kan anvÀndas sÄvÀl för befrielse som för förtryck?

    undrar en kristen humanist

  186. Kommentar:
    Kalleka skriver:

    NĂ„gon mer Ă€n jag som vill starta en ny obunden förening som heter “Liberala Humanister”?

  187. Kommentar:
    Magnus skriver:

    Tycker testet Àr helt okej ÀndÄ. Man vill ju fÄ fram en poÀng. Det blir ju ganska tydligt iofs, men genom att visa det bisarra med den religiösa hÄllningen kan man kanske locka till tanke. För nÄgon som aldrig tÀnkt pÄ saken det vill sÀga.

    För de som Àr intresserade av mer djuplodande debatt finns ju forumet.

    Synd bara att man inte kan krititsera religion med samma frihet som man kan krititsera detta ateistiska projekt.

    Lycka till och keep it up humanisterna!

  188. Kommentar:
    Elisabeth skriver:

    Humanisterna vill fÄ igÄng en debatt. Bra initativ Àr ju första tanken, att diskutera, ifrÄgasÀtta och försöka förstÄ olika uppfattningar i samhÀllet Àr ju det absolut bÀsta sÀttet att nÄ respekt över grÀnserna.

    Denna hÀr enkÀten dödar ju allt av intresse för en givande dialog mellan religösa och icke-religösa. Regel nummer ett för en bra dialog Àr vÀl att inte hoppa pÄ den man diskuterar med. EnkÀten bekrÀftar bara att humanisternas kunskap om religion Àr en hög med fördomar och okunskap, vilket Àr synd och gör det svÄrt att kÀnna att man orkar duskutera med dem. Vill de verkligen höra vad vi religösa har att sÀga?

  189. Kommentar:
    Simon skriver:

    Jag har Àrligt talat svÄrt att förstÄ vitsen med att starta en förening som gÄr ut pÄ att trÀffas och tycka illa om religiösa mÀnniskor.

    Jag har största respekt och sympati för alla initiativ att bekÀmpa rasim, homofobi, auktoritÀra sekter, PÄvens galenskaper, kvinnoförtryck, inskrÀnkthet och mÀnniskofientlighet.

    PÄ vilket stör det Humanisterna att jag tror pÄ Gud?

  190. Kommentar:
    Pehr Eliasson skriver:

    Hej humanisterna. HÀr kommer ett vinklat test som kommer fÄ dig att erkÀnna att du Àr buddhist.

    1. a) Jag tror pÄ Big Bang.
    b) Jag förstÄr att vetenskapen inte nÄtt tillfredstÀllande svar pÄ hur tillvaron och medvetandet kan existera.

    2. a) Jag tycker om att vara stressad.
    b) Det kan vara bra att sÀtta sig ner och inte tÀnka pÄ nÄgonting ibland.

    3. a) Jag tycker att man ska ta bort allt lidande i vÀrlden.
    b) KÀnslor av lidande och lycka hör livet till.

    4. a) Jag bryr mig inte om vad som hÀnder efter döden.
    b) Jag tror att mina handlingar och sinnestillstÄnd pÄverkar mina framtida handlingar och sinnestillstÄnd.

    5. a) Jag bryr mig inte om andra mÀnniskor.
    b) Jag förstÄr att andra mÀnniskors kÀnslor Àr verkliga precis som mina.

    6. a) Jag Àter kött och struntar i att djur lider.
    b) Jag kÀnner empati med alla varelser.

    7. a) Jag vill lida i all oÀndlighet.
    b) Jag vill nÄ uppvaknande och hjÀlpa andra att slippa lida.

    8. a) Jag vill leva i ett samhÀlle dÀr alla tÀvlar med varandra.
    b) Jag vill att mÀnniskor ska samarbeta mot gemensamma mÄl.

    9. a) Jag vill ha en likvÀrdig skola dÀr alla svenska barn lÀr sig sanningen.
    b) Jag vill ha frihet att vÀlja en skola som har vÀrderingar som inte skiljer sig sÄ mycket frÄn mina egna.

    10 a) Jag vet redan allt som Àr vÀrt att veta.
    b) Jag vill lÀra mig frÄn de som har kommit lÀngre Àn jag sjÀlv.

    11 a) Jag vill ha sex med sÄ mÄnga som möjligt oavsett konsekvenser.
    b) Jag vill leva i respektfull tvÄsamhet.

    12 a) Jag slickar uppÄt och sparkar nerÄt.
    b) Jag föröker uppnÄ harmoni med min omgivning.

    13 a) Jag tycker att den som Àr rik ska bestÀmma över den som Àr fattig, för sÄ har det alltid varit.
    b) Jag tycker att mÀnniskor har lika vÀrde.

    14 a) Jag tycker att religion Àr opium.
    b) Jag tycker att religion Àr bÀttre Àn opium.

    15 a) Jag tror att vi mÄste göra som storföretag, vetenskapsmÀn och politiker sÀger.
    b) Jag tror att vi mÀnniskor sjÀlva mÄste ta ansvar för hur vi lever tillsammans.

    SÄdÀr ja. Hade du fler b Àn a Àr du i princip buddhist. Tittar man pÄ sjÀlva orden sÄ Àr buddhismen bÄde ateistisk och agnostisk. Det vill sÀga man har ingen Gud och man tror inte att teoretisk kunskap Àr verklig kunskap. DÀremot Àr den inte humanistisk eftersom man inte sÀtter mÀnniskan pÄ en piedestal i existensen. Hoppas det var en humoristisk lÀsning.

  191. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Det hĂ€r testet var det enfaldigaste dravel jag sett. Det förvĂ„nar mig dock inte alls, eftersom det tydligt avspeglar Humanisternas svart-vita syn pĂ„ allt som har med religion att göra. Ett exempel: jag tycker att alla ska ha rĂ€tt att sĂ€tta sina barn i vilka skolor dom vill. Men det kan man inte tycka enligt ert test — man kan bara tycka att “du tycks tycka att det Ă€r viktigt att barnen lĂ€r sig tro pĂ„ Gud tidigt” eller vad det nu var för förstĂ„ndshandikappad kommentar som följde pĂ„ mitt svar. Nej, det tycker jag inte — jag tror inte pĂ„ gud, vilket jag försökte göra klart redan i den första frĂ„gan. Jag Ă€r anarkist, jag tycker inte att staten skall styra över mĂ€nniskors sĂ€tt att leva, det betyder inte — och lyssna nu — att jag instĂ€mmer med alla olika sĂ€tt att leva pĂ„ som tĂ€nkas kan. Det vore för övrigt inte möjligt, eller hur?

    Hela ert test gĂ„r bara ut pĂ„ att bekrĂ€fta den borderlinesyn pĂ„ vĂ€rlden som ni i er underliga lilla sekt omhuldar sĂ„ varmt: man Ă€r antingen en religiös fanatiker som vill att mĂ€nniskor ska lyda guds bud eller en “liberal” statskramare som vill styra och stĂ€lla med allt och alla utifrĂ„n en “rationell” förmyndar- och kontrollmentalitet.

    Sorry — jag Ă€r ingetdera. Jag förstĂ„r att det Ă€r omöjligt för er att ta in, men en ateist som undertecknad (inte “agnostiker”, som ert lilla test kom fram till att jag var, med en nedlĂ„tande lĂ€nk till wikipedia, tack sĂ„ mycket, jag vet bĂ€ttre Ă€n ni vad ordet betyder) kan vara motstĂ„ndare till förbud mot religiösa friskolor. Jag Ă€r drogliberal som fan ocksĂ„, TROTS att jag inte knarkar, och inte ens tror att det Ă€r BRA att knarka, kan ni tĂ€nka er vad konstigt.

    Ni Àr debila hela bunten.

  192. Kommentar:
    Emanuel skriver:

    Det hĂ€r Ă€r ju löjligt. Man kan ju bara bli “Superreligös” eller “Humanist” med de dĂ€r alternativen. Vore kul med ett sĂ„nt hĂ€r test som faktiskt Ă€r neutralt, och inte “neutralt = det vi tycker, dvs. ingen religion” som erat test gĂ„r ut pĂ„. Vilket sjukt fult slutmeddelande manfick om man vart “mycket religös” btw. Smutskastning med fina ord pĂ„ hög nivĂ„.

    Sen sĂ„ borde ni kanske fundera ut ett Bibelord om kvinnan som faktiskt ingĂ„r i Bibeln och inte en GT-apokryf som inte ingĂ„tt i Bibeln under sĂ€rkillt lĂ„ng tid totalt i Sveriges historia och inte ens Martin Luther rĂ€knade som en “Helig Skrift”.

  193. Kommentar:
    Simon skriver:

    Vad Àr poÀngen? Era frÄgor Àr ju sÄ vinklade att man framstÄr som en idiot om man inte svarar pÄ de alternativen ni vill att man ska svara pÄ. Det blir ju ingen debatt av det hÀr, ni Àr ju bara pÄlÀsta inom ett smalt omrÄde kÀnns det som.

  194. Kommentar:
    Victoria skriver:

    Är prĂ€st i Svenska kyrkan och har just fĂ„tt veta att jag nog inte tror pĂ„ Gud och kanske borde gĂ„ med i humanisterna istĂ€llet:-) Att vara religiös och troende Ă€r kanske inte alltid samma sak? Och Ă€r det ett problem att vara bĂ„de humanist och tro pĂ„ Gud?
    LĂ€s gĂ€rna Jonas Gardells bok “Om Jesus” - den visar verkligen att man kan fĂ„ vara kritisk och ifrĂ„gasĂ€ttande kring det mesta som stĂ„r i Bibeln och Ă€ndĂ„ kĂ€nna att det finns en Gud som bĂ€r, som Ă€r kĂ€rleksfull och möjlig att vĂ„ga tro pĂ„.
    Om den hÀr vÀrlden nÄgon gÄng ska bli en drÀglig plats att leva pÄ sÄ kan vi ju inte hÄlla pÄ och kasta skit och fördomar pÄ varandra. Vi mÄste ju istÀllet vÄga mötas och diskutera pÄ ett öppet och Àrligt sÀtt och sÄ klart ocksÄ vÄga ifrÄgasÀtta varandra nÀr det behövs.
    Kanske en gemensam kampanj/test vore nÄgot?

  195. Kommentar:
    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons skriver:

    besök: http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  196. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det var dÄ ett himla gnÀll! Var finns ödmjukheten? Var finns den Àrliga förmÄgan att resonera sig fram.
    Att döma ut det hÀr sÄ fullstÀndigt tycker jag Àr fel.
    Tycker testet Àr okej.

  197. Kommentar:
    Niklas skriver:

    Det var vÀldigt mÄnga upprörda röster pga en liten kampanj utformad som ett test. Tror ni pÄ allvar att det hÀr Àr en riktig enkÀtundersökning eller vad Àr problemet? Den hÀr kampanjen Àr inte utformad för oss som redan engagerar oss i religionsdebatten utan för de mÀnniskor som normalt sett aldrig reflekterar över dessa frÄgor.

    Det finns mÀnniskor som kanske inte ens vet om att det finns friskolor dÀr barn i tidig Älder fÄr lÀra sig att en viss livsÄskÄdning Àr mer rÀtt Àn andra. Det finns mÀnniskor som som faktiskt aldrig reflekterar över det faktum att homosexuella i vissa lÀnder kan dömas till döden, pga en lagstiftning som grundar sig i religiösa texter. Anledningen till att Humanisterna nu gÄr ut med en sÄn hÀr kampanj pÄ stan och pÄ nÀtet Àr ju att dessa mÀnniskor ska börja fundera pÄ vad som Àr rimligt hÀr i samhÀllet. Ni som tror att det hÀr Àr en seriös enkÀtundersökning dÀr ni ska fÄ en nyanserad bild över hur religiösa ni Àr fÄr nog tÀnka om.

  198. Kommentar:
    carina skriver:

    Jag fattar inte problemet. Varför kan man inte tro pĂ„ mĂ€nniskan OCH Gud? Varför mĂ„ste det ena utesluta det andra? Gud finns. MĂ€nniskan finns. Religion ÄR inte Gud. Gud FINNS i religionen men Ă€ven mĂ€nniskan finns i religionen. DĂ€rför kan det gĂ„ fel ibland. Det finns bĂ„de ont och gott i den hĂ€r vĂ€rlden. Följer vi Guds röst blir det gott. Följer mĂ€nniskan Gud blir mĂ€nniskan god. Men det finns inget som sĂ€ger att alla religösa mĂ€nniskor Ă€r goda och det finns inget som sĂ€ger att alla religioner Ă€r goda. Vi kan alla vĂ€lja vad vi vill tro pĂ„. Det Ă€r en gĂ„va vi fĂ„tt - den fria viljan. Gud Ă€r ingen diktator. Det ska inte vi heller vara mot varandra.

  199. Kommentar:
    Alexander skriver:

    Löjligt test.Ni förenklar en av historiens mest komplexa frÄgor till en nivÄ för 12-Äringar.
    Antingen galen fundamentalist eller stel ateist.
    Nej tack.

  200. Kommentar:
    Ylva skriver:

    Jag anser att denna kampanj, liksom humanisterna missar sitt syfte totalt och jag kommer dÀrför aldrig ha respekt för denna förening. Mycket av det ni pÄstÄr Àr imbecilla pÄstÄenden som visar hur lite ni kan. Jag kan förstÄ att behovet för en förening som denna kan upplevas som behövd. Men varken Sturemark eller Ulveus har jag mycket respekt för. LÄt debatten handla om vetenskap och inte denna imbecilla pajkastning som ni sysslar med.

  201. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Tycker det Àr kul att det finns dom som tror pÄ gud.
    Gud behövs ju verkligen inte, eller om han fanns kanske
    han kunde fixa till vÀrlden sÄ vi slapp allt elÀnde.
    Men jag tycker det Àr bÀttra att vi mÀnniskor styr upp allt, istÀllet för att slÀppa ivÀg problemet till en fiktiv fejk.

  202. Kommentar:
    Johan skriver:

    Gunnar,

    Även om Gud inte finns sĂ„ finns allt elĂ€nde kvar. Hur förklarar du det om du tror pĂ„ en god mĂ€nniska? Den kristna trons svar pĂ„ all ondska Ă€r inte att Gud inte finns, utan att mĂ€nniskor faktiskt inte alltid gör det goda. Det Ă€r ett bĂ€ttre svar Ă€n att sĂ€ga att om Gud fanns, skulle ingen ondska finnas.

  203. Kommentar:
    Simon den förste skriver:

    Det finns mer Àn en Simon hÀr, jag tror att jag var hÀr före den andra. Men det Àr alltid trevligt med mÄnga Simon.

    Niklas:

    Jag blir egentligen inte upprörd över att testet inte Àr vetenskapligt till sin utformning. Det Àr tydligt att ni har menat det som ett skÀmt för att fÄ igÄng en viktig debatt. Det som jag blir lite trött pÄ, och som mÄnga andra reagerat pÄ, Àr att hela den hÀr kampanjen saknar dels kunskap om vad modern tro handlar om, dels respekt för de mÀnniskor som lever sina liv i denna tro.

    Jag skulle aldrig fĂ„ för mig att kasta skit pĂ„ dig för att du inte tror pĂ„ Gud, varför Ă€r det sĂ„ angelĂ€get för er att skrika ut att ni har DEN RÄTTA livsĂ„skĂ„dningen och alla andra har fel?

    Ja, jag vet att det stÄr en hel sjuka saker i Bibeln, jag vet att religioner har anvÀnts som tÀckmantel för att förtrycka och döda mÀnniskor, jag vet att religionen kan anvÀndas som starkt psykologiskt pÄtryckningsmedel för att manipulera mÀnniskor.

    Men om vi tittar tillbaka i historien, nĂ€r har Gud nĂ„gonsin stigit ner till jorden och uppmanat till hat? Det Ă€r MÄNNISKOR som utfört onda handlingar, i Guds namn. Betyder det dĂ„ att religiositet i sig Ă€r farligt, eller att det faktiskt Ă€r mĂ€nniskan som Ă€r farlig?

    Jag vill hÀvda att en religiös fanatiker inte psykologiskt skiljer sig sÄ mycket frÄn en politisk fanatiker. MÄlet helgar medlen, vare sig mÄlet Àr martyrdöd och Guds paradis, eller Tredje Riket.

    Ni humanister borde lÀgga er energi dÀr den verkligen behövs, med att bekÀmpa fanatism. Och sluta trakassera mÀnniskor för att de inte följer den smala ram som ni har bestÀmt Àr sanningen.

    KÀrlek och respekt och Guds vÀlsgnelse till den som vill ha!

  204. Kommentar:
    Pehr Eliasson skriver:

    SnÀlla webmaster, det blir vÀl ingen debatt om inlÀggen tas bort efter ett par timmar?

  205. Kommentar:
    carina skriver:

    Jag hĂ„ller med dig Per Eliasson. Var Ă€r alla tidigare inlĂ€gg som fanns för en timme sedan? Är de censurerade kanske? Var det nĂ„got som inte gick ihop med era Ă„sikter?

  206. Kommentar:
    M skriver:

    Hmmm…. NĂ„gon bort inlĂ€ggen! Om det inte var ett misstag sĂ„ gĂ„r det dĂ€rmed att pĂ„visa att Gud finns, iom att han/hon gjort det i “God tro”. Möjligen för att rensa nĂ€r det blir mycket eller för att nĂ„got icke önskvĂ€rt hamnat dĂ€r. “For the common good”, sĂ„ att sĂ€ga.

    En hĂ„llbar definition pĂ„ entitetet “GUD”, för den som vĂ„gar:
    http://www.tankesmedja.nu/zg-skrivet/9-nya-kyrkan/4-gud

    /M

  207. Kommentar:
    Graham skriver:

    Meningslös att “debattera” om ni tar bort inlĂ€ggen.

  208. Kommentar:
    Johanna Carlsson skriver:

    Era svars alternativ lĂ€mnar inte mycket rum för diskussion, detta var det mest vinklade “test” jag gjort. Visst ni kan försöka kompensera med forum men jag antar att ni vet att ni anvĂ€nder alla fula knep som finns i retoriken… Jag försvarar er rĂ€tt att sĂ€ga vad ni tycker men tycker ni ska göra det pĂ„ ett mer öppet sĂ€tt. HĂ€lsningar Johanna

  209. Kommentar:
    Johanna Carlsson skriver:

    Om ni som Graham skriver tar bort inlÀgg blir jag nÀstan upprörd. DÄ försvinner all trovÀrdighet med kampanjens syfte.

  210. Kommentar:
    Kessler skriver:

    Detta var det mest idiotiska “debattforum” jag sett.

    Censur pÄ högsta nivÄ.

  211. Kommentar:
    Johan skriver:

    Ni kan inte hĂ„lla pĂ„ att ta bort inlĂ€ggen om ni vill ha en debatt. Det blir styckat och trĂ„kigt. Ni mĂ„ste lĂ„ta oss gĂ„ pĂ„ djupet… det tar tid, ork och dĂ„ mĂ„ste ni lĂ„ta inlĂ€gg stĂ„ kvar…

  212. Kommentar:
    Caroline skriver:

    Simon den förste…du satte huvudet pĂ„ spiken!!!! Precis vad jag ville föra fram, men varför uppfinna hjulet tvĂ„ gĂ„nger;)

  213. Kommentar:
    Magnus skriver:

    testet Àr intressant men jag anser frÄgestÀllningen lite felriktad. jag fick resultatet: du Àr som de flesta svenskar som följer en del trad som har anknytning till gud.
    traditionerna har inte anknytning till gud utan till kyrkan, vilket Àr enligt mig tvÄ helt skilda saker.
    kyrkan som samhÀllsbyggare och kulturbÀrare Àr en sak och ytterst reell.
    Gud Àr en abstraktion

  214. Kommentar:
    Iggy skriver:

    Testet Àr patetiskt i ordets egentliga bemÀrkelse. Det Àr ocksÄ uppenbart vem som Àr avsÀndaren, och svarsalternativen Àr simplistiskt vinklade bÄde hÀr och dÀr.

    Jag Ă€r ateist men tycker Ă€ndĂ„ att Humanisterna har en lika intolerant instĂ€llning till religiösa (aka folk med osynliga lĂ„tsasvĂ€nner) som strikt religiösa har till ateister. DĂ€rför kan jag inte respektera er eller stödja er “kamp”. Same shit, different name.

  215. Kommentar:
    Peter Mohlin skriver:

    Jaha, det var nog ett av de mest meningslösa och sĂ€mst konstruerade webtest jag hittat pĂ„ lĂ€nge. De svarsalternativ som skulle leda till att man hamnar i en mer “normal” position finns inte med. Ta frĂ„ga 6 om vem man vĂ€nder sig till i en krissituation som ett exempel: Jag hade vĂ€nt mig till en kompis eller förĂ€lder, oavsett dennes religiösa uppfattning. Detta alternativ fanns ju över huvud taget inte med. Det nĂ€rmsta var “icke-religiös medmĂ€nniska” men jag skulle ju inte springa runt och frĂ„ga mina kompisar och vĂ€nner vem av dem som Ă€r icke-religiös innan jag ber om hjĂ€lp. Det skulle vara vĂ€ldigt kontraproduktivt.

    Ett flertal av frÄgorna hade dessutom svar som var antingen fundamentalistiskt humanistiska eller fundamentalistiskt religiösa, nÄgra mellanting fanns inte vilka Àr de svar som jag misstÀnker att de allra flesta skulle ha svarat med.

    PÄ det hela taget underkÀnt i testkonstruktion. Gör om, och gör bÀttre. Den hÀr sortens diskussioner behövs men inte i det hÀr formatet med överdriven vinkling.

    /Peter Mohlin, tydligen fundamentalistisk kristen. Alltid lĂ€r man sig nĂ„t nytt…

  216. Kommentar:
    Magnus skriver:

    Vilket mer inflytande över Sverige har jag Àn er som gjort det hÀr testet? Har ni ej röstrÀtt? Om ni ej utnyttjar den kan ej lÀggas mig till last. Ska hÀr tillÀgga att bara för att jag tror pÄ Gud sÄ innebÀr det inte att jag medvetet röstar pÄ religlösa personer. jag anser religion vara en högst personlig angelÀgenhet och Àr dÀrför ej aktiv medlem i nÄgot samfund. Ni blandar ihop religion med samfund och samfunds tolkningar av religion.

  217. Kommentar:
    Maria skriver:

    Det Ă€r sĂ€kert en och annan som blir upprörd av detta, men det kĂ€nns ju meningslöst. Webbtest Ă€r till sin natur förenklade och omöjliga att hitta exakt “rĂ€tt” svar i, och detta var sannerligen inget undantag.

    Sedan borde det inte förvÄna nÄgon att frÄgorna Àr vinklade, att informationnen som ges Àr vinklad, och att det ligger en generell okunskap/ovilja till kunskap om religiös tro bakom de flesta frÄgestÀllningarna. Bara titta pÄ avsÀndaren! Detta Àr inte ett debattforum utan propaganda. Helt ok, tag det för vad det Àr - en partsinlaga.

    Men snyggt var det. Bra jobbat, vilken designbyrÄ som Àn gjorde detta!

    Maria (superkristen ;)

  218. Kommentar:
    Imatea skriver:

    Ta bort debattmöjligheten om ni inte kan behÄlla inlÀggen, tycker jag. Vi som har lagt lite möda pÄ att skriva, vill gÀrna veta varför inlÀggen försvinner. Vill ni vara vÀnliga att svara?

  219. Kommentar:
    Christofer skriver:

    kul! lite vÀl vinklad svar och frÄgor men vad kan man förvÀnta sig. Ja tyckte det var kul iaf och det var en mycket fin layout pÄ det hela.

    lite vÀl sjÀlvgod avslutning frÄn humanisterna
    tack ÀndÄ ni e för roliga!

    // Chris

  220. Kommentar:
    Pelle skriver:

    Bra kampanj! Bra forum!

    Jag tycker Humanisterna har gjort det bra att lyfta upp en behövlig debatt. Även om man kanske har lite Ă„sikter om sakinnehĂ„llet sĂ„ Ă€r det generellt sett ett positivt inslag i Sverige. Skönt med ett öppet forum som detta.

    Tack!

    /Mvh en varmt troende kristen

  221. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Varför sÄ extrem censur?

    Sen undrar jag vad syftet Àr med kampanjen för jag ser stÀrker ni endast den kristna tron inte er egen övertygelse och varför Àr hÀr sÄ fÄ humanister om ni nu Àr sÄ mÄnga fler Àn flera hundra miljoner kristna över jorden?

    Det sÀmsta Àr att det kryllar av förutfattade meningar och som kristen kan man inte vÀlja alternativ som man kan stÄ för. Kan ni stÄ för era egna alternativ Àr min frÄga? Varför gör ni ett sÄ vinklat och felaktigt test om ni vill ha en sÄ kallad öppen debatt vilken ni inte alls vill med tanke pÄ hur ni för den debatten? Skulle det inte vara bÀttre att mötas pÄ samma villkor eller Àr ni rÀdda för det?

    Var istÀllet Àrliga med vad ni vill Ästadkomma med kampanjen, jag Àr bara glad att ni erkÀnner att Gud kanske finns eller att det Àr troligt att han finns! Den var ovÀntad!

  222. Kommentar:
    Lena skriver:

    Jag tycker testet var bra! Lite löjligt att ta det sÄ seriöst som vissa verkar göra. Jag har sett flera personer, unga och gamla, troende och ateister göra testet och det har varit grund till intressant debatt.
    Stort plus för snygg design!

  223. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Men det Àr ju förhoppningsvis seriöst och att sÀga att det inte Àr det Àr ju bara en dÄlig ursÀkt nu i efterhand. Det skulle nog jag ocksÄ sÀga efter ett sÄdant misslyckande. Det Àr sÄ extremt vinklat!

    Ett fett MINUS för att ni inte ens försöker skapa en öppen debatt som ni försökte göra enligt er sjÀlva!

  224. Kommentar:
    Göran ThybÀck skriver:

    Det Àr alltid uppfriskande nÀr viktiga existentiella frÄgor sÀtts under luppen, frÄgorna tycker jag Àr bra förutom nÄgra osedvanligt korkade frÄgor som det Àr omöjligt att svara pÄ. En av de korkade frÄgorna handlar om huruvida Gud ska bestÀmma vem vi ska gifta oss med och en annan omöjlig frÄga handlade om jÀmstÀlldhet. Er utgÄngspunkt nÀr det gÀller frÄgorna var att svaren handlar om antingen eller, vilket gör att jag som ska svara hamnar i en omöjlig situation nÀr det i min vÀrld inte handlar om antingen eller.
    Det kÀnns som om frÄgestÀllaren ligger i ena diket och prisar gud att hon eller han inte Àr i andra diket!!!

  225. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Detta Àr inte en kampanj som handlar om existentiella frÄgor heller. Nu finns Gud som humoristerna, ursÀkta humanisterna antyder!

  226. Kommentar:
    M skriver:

    Även Facebook sidan Ă€r censurerad. Jag fĂ„r kĂ€nslan av att Humanisterna Ă€r ute pĂ„ vĂ€ldigt tunn is och kampanjen mycket vĂ€l skulle kunna fĂ„ motsatt effekt.

  227. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    De vill inte vara Àrliga helt enkelt, kan de inte spela med rent mjöl i pÄsen kan det inte heller vara en seriös kampanj!

  228. Kommentar:
    Stephan Söderberg skriver:

    Man verkar inte förstÄ att det finns ett annat sÀtt att nÀrma sig andlighet som inte har nÄgot med religion att göra.

    lÀs mer pÄ: http://frihand.com/

  229. Kommentar:
    Johanna skriver:

    I princip en vÀlbehövd kampanj som lyfter mÄnga viktiga frÄgor om relationen mellan stat och trossamfund bör se ut. Med tanke pÄ formatet och att avsÀndaren Àr sÄ tydlig och testet aldrig utger sig för att vara ett objektivt eller vetenskapligt tycker jag det blir mÀrkligt att ha synpunkter pÄ att frÄgorna Àr vinklade- sjÀlvklart Àr de det. Jag förstÄr visserligen oron över att svarsalternativen presenteras som svart eller vitt, men jag hoppas folk kan gÄ vidare och lÀsa testet som en ingÄng till fördjupad diskussion dÀr man kan lyfta grÄskalorna. Tack för ett bra initiativ!

  230. Kommentar:
    Tino skriver:

    NĂ„gra felaktigheter i testet enligt mig:

    FrĂ„ga 2: “Tror inte att gud hör bön, Ă€ven om jag ber ibland.” Strikt logiskt bör jag kryssa i detta Ă€ven om jag aldrig ber, enbart baserat pĂ„ att jag inte tror Gud hör bön. Men Ă€r det verkligen sĂ„ ni tĂ€nkt? En bĂ€ttre formulering vore: “Jag ber ibland, men tror inte Gud hör bön.”

    FrĂ„ga 3: Verkar tĂ€nkt som en skala frĂ„n “religion Ă€r oviktig för min moral” till “religion Ă€r viktig”, men de första tvĂ„ citaten Ă€r helkonstiga. Spelar det nĂ„gon roll om jag tror man lĂ€r sig moral eller om den Ă€r en evolutionĂ€rt nedĂ€rvd egenskap? Spelar det nĂ„gon roll om jag anser att det finns en relation mellan religion och moral, sĂ„ lĂ€nge den relationen inte Ă€r att jag sjĂ€lv hĂ€rleder min moral ifrĂ„n en religion?

    FrĂ„ga 6: Som andra har pĂ„pekat Ă€r det lite frustrerande att det saknas ett “en medmĂ€nniska (religiös eller ej)”.

  231. Kommentar:
    Strimma skriver:

    testet var lite roligt, men svarsalternativen verkar framtagna av en 14-Äring. Jag tror att Àven strÀngt konservativa religiösa mÀnniskor har reflekterat mer över dessa frÄgor och skulle svar pÄ ett mycket mer nyanserat sÀtt. FrÄgan om abort var vÀl det vÀrsta exemplet pÄ hur onyanserat religionen framstÀlls. Men som, sagt kul ÀndÄ.

  232. Kommentar:
    johan skriver:

    HĂ„ller med Simon till punkt och pricka - oerhört vinklat och förenklat test dĂ€r i princip varje frĂ„ga har mĂ„ngdubbelt fler och finfacceterade svar och förhĂ„llningssĂ€tt. HĂ„ller ocksĂ„ i viss mĂ„n med Iggy - trots att jag inte Ă€r ateist dĂ„ - att er propaganda saknar all respekt och snarats hamnar i samma fack som extrem fundamentalistisk religion…in fact, det ni bĂ€r Ă€r en religion dock en jag inte vill ansluta mig till!

    Sedan pĂ„stĂ„endet att ni Ă€r mĂ„ngdubbelt fler som inte tror Ă€n som tror och att det Ă€r ca. 20 % av befolkningen som Ă€r religiösa - det ÄR kvalificerat skitsnack - det omvĂ€nda gĂ€ller bĂ„de i Sverige och i vĂ€rlden. Och trots det sĂ„ har religionen vĂ€ldigt lite att sĂ€ga till om eller pĂ„verkan…men tillrĂ€ckligt för att reta upp er uppenbarligen!

    Om jag tycker det Àr OK att ni har er verklighetsuppfattning/tro sÄ förvÀntar jag mig att ni accepterar/respekterar min - vÀx upp och inse att vÀrlden aldrig blir precis som man sjÀlv vill. Det Àr tufft, men det har med mognad att göra!

  233. Kommentar:
    Bertil skriver:

    “Humanisterna” kan inte tas pĂ„ allvar. KĂ€nns som ni Ă€r vĂ€ldigt inhumana. Testet Ă€r ytterligare ett exempel pĂ„ detta.

    I samband med skolavslutningarna brukar ni blomma upp och tala om hur vedervÀrdigt det Àr att ha dessa i kyrkorna. Ni brukar ocksÄ tala om hur krÀnkta mÀnniskor av annan tro, exv muslimer, blir. Om ni pratat med nÄgon muslim sÄ vet ni att det generellt sÀtt inte stÀmmer.

  234. Kommentar:
    Selemja skriver:

    NĂ€r ”Humanisterna” startar en kampanj och stĂ€ller frĂ„gor om hur religiös man Ă€r, fattar de inte att de inkluderar sig sjĂ€lva i de ”religiösa”. Att vara religiös innebĂ€r att man tror pĂ„ nĂ„got icke bevisbart, har livsĂ„skĂ„dning som bygger pĂ„ nĂ„gon form av tro. Det behöver inte nödvĂ€ndigt finnas en gud (buddismen har ingen gud med Ă€ndĂ„ betraktas det som en religion).

    ”Humanisterna” Ă€r en liten, ganska extremistisk sekt av rĂ€dda mĂ€nniskor som tror pĂ„ icke existens av gud, möjligen för att de Ă€r rĂ€dda för att ta ansvar för sina handlingar som mĂ€nniskor.

    ”Humanisterna” i citationstecken för att det de gör, Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n ”humant”, att försöka slĂ„ undan livsfundamentet för miljoner mĂ€nniskor. Lyckligtvis Ă€r Guds existens inte beroende av vad en liten skara ”falska profeter” predikar. MĂ„ Gud vara barmhĂ€rtig nĂ€r de en gĂ„ng skall göra rĂ€kenskap för sina liv.

    Om inte kampanjen hade (troligen) sÄ tragiska konsekvenser (ta sista hoppet frÄn de sköraste), sÄ hade den enbart ett löjes skimmer över sig. Att, i alla fall normalbegÄvade (fÄr man förmoda), mÀnniskor lÀgger ned sÄ mycket resurser och energi pÄ det betyder att det finns en kÀrna som Àr lika fanatisk som vilken religiös extremistisk sekt som helst. Kanske finns det ocksÄ inslag av uttrÄkade, fantasilösa mÀnniskor som har alldeles för mycket tid och pengar.

  235. Kommentar:
    Wictoria skriver:

    Fantastiskt Humanisterna, allt jag skriver censureras! Ert första kapitel i ert test handlar om yttrandefrihet, ni menar att religionen begrÀnsar denna.

    Ehh, och Humanisterna, hur ser ni pÄ yttrandefrihet? Jag skrev inget krÀnkade, lögnaktigt eller ex hetsade mot nÄgon folkgrupp, hade bara synpunkter pÄ er som organisation och era frontfigurer.
    min egna hobbyanalys kring varför Sturmark Àr sÄ arg och Ulveus sÄ dÄlig sjÀlvkÀnsla (ngt han sjÀlv berÀttar om i P1 sommar)

    Wictoria HĂ„nell

  236. Kommentar:
    Birgitta skriver:

    Jag tycker att det Ă€r okej med en debatt.. Men sjĂ€lv sĂ„ lever jag i ett icke religiöst program men att vi tror pĂ„ en (makt större Ă€n vi sjĂ€lva) och jag för min del kallar det GUD…. Och hade jag inte fĂ„tt denna tro sĂ„ hade jag aldrig idag varken varit nykter eller drogfri… Jag tycker och anser att denna reklam kan vara ett hĂ„n till den gemenskap jag tillhör.. Och jag vet att det finns sĂ„Ă„Ă„Ă„ mĂ„nga mĂ€nniskor som blivit nyktra o drogfria via detta program.. Och vi Ă€r ju flera milijoner mĂ€nnsikor i vĂ„r vĂ€rld som har med detta program att göra… SĂ„ mitt rĂ„d ta bort denna del GUD finns nog inte… Jag menar nu alltsĂ„ 12-steg programmet.. SĂ„ tĂ€nk er verkligen för med denna reklam överallt… Det finns mĂ€nnsikor som kanske nu inte ens vill komma till detta program pĂ„ grund av er (elaka) reklam runt vĂ„rt avlĂ„nga land…… Jag har varit nykter o drogfri tack vare min TRO PÅ GUD…..

  237. Kommentar:
    Birgitta skriver:

    Och mĂ„nga frĂ„gor var sĂ„ vinlkade.. Jag Ă€r enligt erat test djup religiös mĂ€nniska vilket inte alls stĂ€mmer med verkligheten… Hur Ă€r testat utformat egentligen.. Handlar det om att vinna eller förlora.. Religionen eller Humanisterna?????? Jag tyckte mĂ„nga frĂ„gor var mycket dumt stĂ€llda.. Men jag vill Ă€ndĂ„ önska er lycka till… Jag för min del lever med GUD varje dag.. Jag Ă€r inte störst och bĂ€st.. Det finns nĂ„got mycket större Ă€n oss mĂ€nniskor.. Och jag kallar det GUD……. Gud vĂ€lsigen Er Humanister…. Ni Ă€r sĂ„ nĂ€ra TRON…..

  238. Kommentar:
    Olof Beckman skriver:

    Kunde ni inte bÀttre? Det var ett av de sÀmsta test jag stökat pÄ. Att det finns en agenda bakom Àr uppenbart. Jag trodde att humanisterna ville försöka hÄlla en bÀttre intelektuell standard Àn detta. Ni avslöjar er som demagogiska det tycker jag Àr synd. Försök vÀssa era argument bÀttre sÄ kanske ni blir mer trovÀrdiga. Lycka till med det.
    HĂ€lsningar
    Olof

  239. Kommentar:
    Katarina Carlsson skriver:

    Jag Àr för religionsfrihet och ett fritt tÀnkande, men anser att ni i er kampanj har ledande frÄgor och en nedlÄtande ton mot religiositet!
    Med er kampanj startar ni snarare egen hets Àn en öppen debatt.
    Att lÀra sig om religion i skolan Àr inte samma sak som att tvinga barnen att bli religiösa. För att kunna ta stÀllning för eller emot mÄste man ha kunskap. Var ska barnen fÄ den om inte i skolan dÀr kunskapen kan förmedlas neutralt!?

  240. Kommentar:
    Mathias skriver:

    Denne testen er grovt forenklende og polariserende pÄ en mÄte som jeg som kristen ikke kjenner meg igjen i. To eksempler:

    -Troen pÄ Gud settes opp mot menneskerettigheter, men for meg har menneskerettighetene sin forankring i Gud, som vil menneskers beste. Ja takk, begge deler!

    -Testen fremstiller Ă„ la Guds vilje styre livet som en motsetning til Ă„ bruke sin fornuft og gjĂžre egne vurderinger og valg. Jeg tror Gud har gitt meg fornuften og at det er hans vilje at jeg skal bruke den.

    -Jeg ble vurdert pÄ fÞlgende mÄte i testen:
    “Du Ă€r religiös. Samtidigt tyder dina svar pĂ„ att du har ett öppet sinne.”
    Her fremstilles det som et paradoks at jeg er religiĂžs og samtidig har et Ă„pnet sinn. For meg er det en naturlig del av det Ă„ vĂŠre kristen Ă„ ha et Ă„pent sinn, og vĂŠre raus og inkluderende ovenfor mennesker som lever sitt liv annerledes enn meg.

    Jeg synes det er trist at humanistene mÄ ty til denne type svartmaling og stereotyper av religiÞse mennesker for Ä fremme sin egen sak. Det vitner i beste fall om uvitenhet, i vÊrste fall om ond vilje.

    -Humanistene, eller human-etikere som de kaller seg i Norge, mener at humanisme er en ikke-religiÞs eller profan idÚ, og setter humanisme opp imot religion generelt, og kristendom spesielt. Dette er en historisk feilslutning, all den tid humanismen har sitt utspring i kristen teologi/filosofi i senmiddelalder. I de pÄfÞlgende Ärhundrer dukket det etterhvert opp en profan variant av humanismen, som er utgangspunktet for trossamfunn som Humanisterna i Sverige og Human-etisk forbund i Norge. Samtidig har humanistisk tankegods hatt sin plass innenfor den kristne tradisjon, etterhvert betegnet som kristen-humanisme. Ut ifra historien burde vi heller omtale kristen-humanisme som humanisme og det som idag kalles humanisme som profan-humanisme.

    Profan-humanister og humanister har mange felles interesser i Ă„ fremme og beskytte menneskeverdet og menneskerettigheter. Forskjellen er at der profan-humanistene foranker menneskeverdet i mennesket selv, forankrer humanistene det i Gud som skaper av mennesket. Dette er selvfĂžlgelig en ikke ubetydelig ideologisk forskjell, men istedenfor Ă„ strides burde man jobbe sammen for Ă„ fremme menneskers beste, inkludert gjensidig respekt!

    Jeg er selv baptist, og regner prinsipper om religionsfrihet, demokrati og det enkelte menneskes rett til Ä velge for seg selv som en meget viktig del av min religiÞse arv og identitet. Jeg hÄper profan-humanister snart tar inn over seg at de ikke har noe monopol pÄ humanistisk tankegods.

  241. Kommentar:
    Jonas skriver:

    Ni gör ett helt bedrövligt test som Àr oehört vinklat dÀr det inte finns utrymme för oliktÀnkande. Inget utav era alternativ pÄ testerna passar in pÄ mig. Ni framstÀller det som om man mÄste vara dum för att tro pÄ Gud. Inget IQ inga kunskaper. SÄ Àr verkligen inte fallet. De flesta mÀnniskor jag kÀnner som Àr religösa Àr oehört smarta och har verkligen tÀnkt igenom frÄgorna lÄngt mer Àn ateister. De flesta forskare Àr idag religösa enligt flera undersökningar. Oavsett vad jag sjÀlv stÄr sÄ tycker jag att ni fördömer mina vÀnner som verkligen Àr sanningssökare! Fy!

  242. Kommentar:
    Hasse W skriver:

    Mycket bra kampanj! Det hĂ€r var efterlĂ€ngtat. Tydligt, angelĂ€get och sympatiskt. “Gud finns nog inte.” Ă€r ett briljant kampanjupplĂ€gg. Mig fick ni pĂ„ kroken direkt. Jag tycker inte det Ă€r sĂ„ konstigt, redan vid funderingar pĂ„ om gud skapade mĂ€nniskan, eller om mĂ€nniskan har skapat gud sĂ„ tar logiken överhanden. DĂ€rmed finns inte nĂ„got utrymme för mig att tro pĂ„ nĂ„got annat Ă€n att alla religionshistorier Ă€r fabricerade av mĂ€nniskor. Inte nödvĂ€ndigtvis med ont uppsĂ„t, Ă€ven om man undrar ibland, men definitivt pĂ„hittade av mĂ€nskliga tankar.

    Efter att ha lÀst Richard Dawkins har jag gÄtt frÄn dussin-agnostiker till fullblodsateist.

    Det Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att bli humanist. Det Ă€r liksom bara att vara schyst mĂ€nniska med sunt förnuft och inse att religonerna inte har ensamrĂ€tt pĂ„ goda mĂ€nskliga vĂ€rden. Inom de flesta religioner blandas ju dessutom goda vĂ€rden med renodlad egoism och rasism. LĂ€ser man olika “heliga” skrifter trycks ju ofta pĂ„ att det bara finns EN religion, EN gud och EN vĂ€g som Ă€r rĂ€tt, samtidigt som alla andras vĂ€gar/religioner eller Ă„sikter ska förgöras och förstöras. Du skall inga andra …

    Humant Ă€r vĂ€l frihet att vĂ€lja. “Vi tror pĂ„ vĂ„rt, ni fĂ„r gĂ€rna tro pĂ„ ert men försök inte tvinga er religion pĂ„ oss”, vill man gĂ€rna sĂ€ga till religiösa föresprĂ„kare, som ofta automatiskt vill “baka in” oss i deras religion, eller i vĂ€rsta fall försöker skrĂ€mma eller hota oss till att göra som de vill. Brinna i helv… etc.

  243. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Haha, ni tog bort min kommentar! Fantastiskt. Herregud höll jag pÄ att sÀga, men dÄ tar ni vÀl bort den hÀr med.

  244. Kommentar:
    Mona LĂžberg skriver:

    Testen var litt enkel og kanskje basert pÄ stereotyper som noen over meg har nevnt, MEN jeg syns allikevel den er opplysende. Testen viser klart og tydelig de problemer som henger sammen med at religion. Saker som likestilling, homofili og generell kritikk gÄr saktere framover i religiÞse samfunn enn resten av samfunnet. Det skjer en treghet i det religiÞse systemet nÄr man skal holde seg til en gammel, hellig skrift. Treghet fordi om man forandrer moral, tankesett, hva skal vÊre lov/ikke lov, kan man ikke gÄ tilbake. NÄr folket blir vant til liberale holdninger, er det vanskelig Ä gÄ tilbake til de konservative. Det er en treghet fordi nye tanker skal testes med Den Hellige Skriften. Og hva nÄr det ikke gÄr overens med Skriften? Da sier det stopp.

    Det er dette som er det problematiske.

    Denne kampanjen er i mine Ăžyne vellykket. Kanskje den kan vĂŠre provoserende, men dette kan komme til uttrykk via denne veggen. Her kan stereotypene bli til definert enheter.

    Mest overraskende for meg var der hvor man kunne trykke pÄ et sitat fra en av de hellige bÞkene. Det jeg husker best, som sjokkerte meg mest, var der hvor guttene i den bÞnnen skulle takke for at de ikke ble fÞdt som ei jente. Dette er et veldig tydelig sitat pÄ at verden har gÄtt framover siden dette ble skrevet.

    Det vanskelige er vel hvordan de religiÞse kan forklare dette. Det er mange sitater som vi nÄ syns er helt hÄrreisende. NÄ vet vi bedre, og det vet de reliÞse ogsÄ. Utfallet blir vel at de ikke bruker disse sitatene. Men hvordan kan de tro pÄ en bok og en Gud som har sitert slike ting om kvinner? Om Gud fantes og var Den Gud, ville han visst bedre for selv 2000 Är siden. Han ville visst at menn og kvinner er like mye verd, og ikke uttalt seg pÄ denne mÄten. Han har jo makt til hva som helst - hva ville vel ikke vÊrt bedre enn Ä komme med sine gode tanker i Den Hellige Skriften? Skrive om likeverd, om kvinner og menn som er like mye verdt. For meg blir dette en logisk brist.

    Kampanjen tar ogsĂ„ for seg andre tema som religiĂžse skoler, abort, homofili. Dette er tema som er typiske saker for de religiĂžse. Hvis vi tenker oss at Gud finns og at han (hun?) har gitt beskjed til oss om at “sĂ„nn og sĂ„nn mĂ„ dere gjĂžre”, er det ikke unaturlig Ă„ prĂžve Ă„ fĂ„ til dette. De reliĂžse tror jo virkelig pĂ„ dette, det er klart de vil kjempe for sine saker. Men etterhvert som visse saker blir mer og mer tydelig i samfunnet (som at kvinner er like mye verdt menn), vil ogsĂ„ religionen forandre seg. De vil bortforklare sitatene fra de hellige bĂžkene eller de vil fortrenge at de finns, eller aldri nevne dem.

    Da jeg var kristen syns jeg dette var vanskelig - hvordan kan jeg tro pÄ Gud i Bibelen nÄr jeg ikke tror pÄ det han sa om homofili? Og det som stod om kvinner? Jeg valgte dette bort, jeg leste bare de koselige sitatene, de som jeg kunne tro pÄ. Det som var vanskelig Ä tro pÄ, sÄ jeg pÄ som belÊrende historier, ikke som ekte historier. Jeg ville virkelig tro, men det gikk ikke i det lange lÞp.

  245. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Det Ă€r tydligen sĂ„ att nĂ€r ett visst antal inlĂ€gg har skrivits in, t ex 1-50, sĂ„ försvinner de, och allt börjar pĂ„ ny kula, med en ny omgĂ„ng 1-50, o s v. Det tycks ske automatiskt, utan att nĂ„gon moderator ingriper. Det Ă€r alltsĂ„ inte sĂ„ att man censurerar “misshagliga” inlĂ€gg och lĂ„ter “önskvĂ€rda” sĂ„dana stĂ„ kvar, utan allt försvinner. Det Ă€r förstĂ„s inte bra för debatten.

    Och eftersom det bara finns tvĂ„ svarsalternativ sĂ„ speglar frĂ„gorna förstĂ„s inte hela det spektrumn av Ă„sikter som finns. Men de speglar Ă„sikter som Ă€r rĂ€tt vanliga. Om frĂ„gorna Ă€r “korkade” sĂ„ Ă€r ocksĂ„ mĂ„nga religiösa uppfattningar “korkade”. Och sĂ„ kanske det Ă€r … ;-)

    Det som inte ryms i testet kan man föra fram i debatterna.

  246. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    HUMANISTERNA FÖRDÖMER RELIGIÖST FÖRMYNDERI

    Jonas skriver:

    >De flesta forskare Ă€r idag religiösa …

    Det beror nog pÄ hur religiöst det land Àr som de verkar i.

    >ni fördömer mina vÀnner som verkligen Àr sanningssökare!

    Vad vi fördömer Àr det religiösa förmynderiet, alltsÄ benÀgenheten pÄ kristet hÄll att pÄtvinga icke-kristna sin tro!

  247. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    POLITISK RELIGION HOTAR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER RUNT OM I VÄRLDEN/

    Mathias skriver:

    >for meg har menneskerettighetene sin forankring i Gud …

    SĂ„ kan man ju ocksĂ„ se det, men tyvĂ€rr anvĂ€nds Gud, och uppfattningar som tillskrivs honom i “heliga skrifter”, i stor omfattning för att inskrĂ€nka mĂ€nniskors rĂ€ttigheter runtom i vĂ€rlden. Angreppen pĂ„ yttrandefriheten i FN Ă€r ett exempel pĂ„ det. Men Ă€ven i det “sekulĂ€ra” Sverige krĂ€nks barns religionsfrihet i konfessionella friskolor, och de pĂ„dyvlas religion.

  248. Kommentar:
    Oscar skriver:

    Intressant!
    Sturmark sĂ€ger att kampanjen Ă€r för att ”jĂ€mna ut oddsen”. Han tycker tydligen att det sekulĂ€ra samhĂ€llet har fĂ„tt allt för stor plats? För efter denna kampanj, och framför allt ”testet”, kan vĂ€l ingen ta dessa, sk Humanister pĂ„ allvar.

    De Àr trÄngsynta, intoleranta, okunniga, dÄligt pÄlÀsta/underbyggda i sina Äsikter, och framför allt föraktar de en av de allra viktigaste mÀnskliga rÀttigheter, yttrandefriheten (inlÀgg tas bort?).

    Lars Torstenssons (som verkar vara med i sekten efterson han sĂ€ger ”vi”) kommentar: ” Om frĂ„gorna Ă€r “korkade” sĂ„ Ă€r ocksĂ„ mĂ„nga religiösa uppfattningar “korkade”. Och sĂ„ kanske det Ă€r
” sĂ€ger vĂ€l allt!

    Tack Christer & Co för att ni slÄr ett slag för religionens plats i Sverige!

  249. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Oscar.

    Det Ă€r tydligen sĂ„ att nĂ€r ett visst antal inlĂ€gg har skrivits in, t ex 1-50, sĂ„ försvinner de, och allt börjar pĂ„ ny kula, med en ny omgĂ„ng 1-50, o s v. Det tycks ske automatiskt, utan att nĂ„gon moderator ingriper. Det Ă€r alltsĂ„ inte sĂ„ att man censurerar “misshagliga” inlĂ€gg och lĂ„ter “önskvĂ€rda” sĂ„dana stĂ„ kvar, utan allt försvinner.

    Det Àr förstÄs inte bra för debatten.

  250. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    JESUS UPPVISAR I BIBELN EN FÖRSKRÄCKANDE INTOLERANS, OCH GUD BEGÅR UPPREPADE FOLKMORD

    Oscar.

    Att mÄnga religiösa uppfattningar Àr korkade har implicerats i en del av kritiken av testet. Och det Àr obestridligen sÄ att centrala tankegÄngar i kristendomen strider mot förnuftet. SÄdant som förestÀllningen om evigt liv, och dödas uppstÄndelse.

    Men det tycker kanske du bara Àr positivt för denna religion? :->

    Och vem Àr det som Àr intolerant?

    TrÄngsyntheten och intoleransen finner vi i den förkunnelse som den av de kristna sÄ glorifierade sektledaren Jesus stÄr för. Han lÀr att det finns tvÄ slags mÀnniskor: förment goda, som tror pÄ Gud och Jesus, och förment onda, som inte gör det. De senare förvÀgras mÀnniskovÀrde, och förvisas till helvetet!

    Humanisterna försvarar dÀremot allas mÀnniskovÀrde! Hur oseriöst, Oscar, och hur intolerant! :->

    Jesus fader upptrĂ€der dessutom i Bibeln som drĂ„pare och krigsgud, Ă€ven om han, liksom sonen, ocksĂ„ har mildare sidor. Han “krossar spĂ€da barn mot klippan”, och utrotar hela lĂ€nder och folk! ÄndĂ„ hyllas han som i allt god och rĂ€ttvis!

    Humanisterna anser att detta Àr en falsk idealbildning, som samhÀllet inte bör anamma!

  251. Kommentar:
    Pernilla skriver:

    Hörni negativa mÀnniskor!
    Jag skrev förra veckan att jag verkligen gillar den hÀr kampanjen OCH testet och min kommentar Àr oxÄ borta. Tror ni verkligen att en organisation som hyllar mÀnniskans olikheter censurerar och tar bort nÄgons Äsikt? Nej, antagligen mÄste dom ta bort inlÀgg allt eftersom för att spara plats.
    Ytterligare ett bevis pÄ oviljan att tÀnka logiskt hos vissa religiösa!
    Ateism Àr det enda logiska sÀttet att leva, allt annat bygger pÄ okunskap!
    /Pernilla

  252. Kommentar:
    rebecca skriver:

    AngĂ„ende medlemsskap i svenska kyrkan: Som icke-troende Ă€r jag Ă€ndĂ„ medlem i svenska kyrkan, vilket jag varit sen min födsel. Ni likstĂ€ller svenska kyrkan enbart med ren och skĂ€r religion medans jag vill vill hĂ€vda att den Ă€ven verkar som en samhĂ€llsinstitution med stundtals riktigt kloka bidrag till debatt och utveckling. För mig Ă€r svenska kyrkan en av de religiösa institutioner som kĂ€mpar hĂ„rt för att stĂ€ndigt försöka vara en del av samhĂ€llets utveckling, som stĂ„r stark i diskussion om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter (bl.a. homosexualitet som ni hade som en frĂ„ga i testet). MĂ€nniskor som tror Ă€r aldrig nĂ„got vi kan ignorera finns i vĂ€rlden, och att hantera detta och respektera bĂ„de alla som tror och inte gör det, blir de religiösa institutionerna Ă€ndĂ„ viktiga och jag kan tĂ€nka mig att stödja en av dessa, dvs svenska kyrkan, som Ă€ven anstrĂ€nger sig att föra samarbete med övriga religiösa institutioner. Jag vill inte idka propaganda för svenska kyrkan, dĂ„ jag pĂ„ samma gĂ„ng faktiskt tycker att de stundtals har för stort inflytande pĂ„ mkt i samhĂ€llet, tex skolan, men ni mĂ„ste kunna nyansera bilden! detta test Ă€r vinklat och bestĂ„r enbart av starkt paradoxala pĂ„stĂ„enden. det Ă€r precis lika farligt, jag Ă€r ledsen…

  253. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Oscar pĂ„stod att Humanisterna “föraktar … yttrandefriheten (inlĂ€gg tas bort?).

    Det Ă€r uppenbarligen sĂ„ att nĂ€r ett 50 inlĂ€gg har skrivits in, sĂ„ försvinner de, och allt börjar pĂ„ ny kula, med en ny omgĂ„ng 1-50, o s v. Det tycks ske automatiskt, av utrymmesskĂ€l, utan att nĂ„gon moderator ingriper. Det Ă€r alltsĂ„ inte sĂ„ att man censurerar “misshagliga” inlĂ€gg och lĂ„ter â€œĂ¶nskvĂ€rda” sĂ„dana stĂ„ kvar, utan allt försvinner.

    Det Àr förstÄs ÀndÄ inte bra för debatten.

  254. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    rebecca.

    Visst kan man vara med i Svenska kyrkan av olika skÀl. Den har ibland sympatiska Äsikter, och i synen pÄ homosexualitet har den gjort en glÀdjande omsvÀngning.

    Dock Àr Svenska kyrkan mycket lite representativ för kristenheten som helhet.

    Svenska kyrkan Àr dessutom, som Àven du tycks vara medveten om, den kraft som mest bidrar till det religiösa förmynderiet i samhÀllet. Och dess urskillningslösa glorifiering av Gud och Jesus Àr inte oproblematisk! Se nÀsta inlÀgg av mig.

  255. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    JESUS UPPVISAR I BIBELN EN FÖRSKRÄCKANDE INTOLERANS, OCH GUD BEGÅR UPPREPADE FOLKMORD

    Oscar.

    Att mÄnga religiösa uppfattningar Àr korkade har implicerats i en del av kritiken av testet. Och det Àr obestridligen sÄ att centrala tankegÄngar i kristendomen strider mot förnuftet. SÄdant som förestÀllningen om evigt liv, och dödas uppstÄndelse.
    Men det tycker kanske du bara Àr positivt för denna religion? :->

    Och vem Àr det som Àr intolerant?

    Du skrev:

    De (Humanisterna) Ă€r trĂ„ngsynta, intoleranta, okunniga …

    TrÄngsyntheten och intoleransen finner vi i den förkunnelse som den av de kristna sÄ glorifierade sektledaren Jesus stÄr för. Han lÀr att det finns tvÄ slags mÀnniskor: förment goda, som tror pÄ Gud och Jesus, och förment onda, som inte gör det. De senare förvÀgras mÀnniskovÀrde, och förvisas till helvetet!

    Humanisterna försvarar dÀremot allas mÀnniskovÀrde! Hur oseriöst, Oscar, och hur intolerant! :->

    Jesus fader upptrĂ€der dessutom i Bibeln som drĂ„pare och krigsgud, Ă€ven om han, liksom sonen, ocksĂ„ har mildare sidor. Han “krossar spĂ€da barn mot klippan”, och utrotar hela lĂ€nder och folk! ÄndĂ„ hyllas han som i allt god och rĂ€ttvis!

    Humanisterna anser att detta Àr en falsk idealbildning, som samhÀllet inte bör anamma!

  256. Kommentar:
    Kalle skriver:

    @Lars Torstensson: Är du elva Ă„r gammal?

  257. Kommentar:
    Oscar skriver:

    Hej & hÄ, sÄ var alla inlÀgg borta igen!

    Vilken tur att det finns ateister (som Pernilla), annars skulle vÀrlden vara ologisk och okunnig! Men nu ska en icke ateist, alltsÄ en ologisk person försöka tÀnka logiskt.

    InlÀgg tas bort för att spara plats: lÄt oss sÀga att inlÀggen i snitt har 100 ord, i snitt 7 bokstÀver i per ord, alltsÄ ca 700 bytes. Det betyder att en enda CD skulle rymma 1000000 inlÀgg. Spara utrymme: högst ologiskt.

    Det finns miljoner forums pÄ Internet, ingen som jag har sett tar bort alla inlÀgg efter ett fÄtal, varför görs det hÀr?

    Finns det logisk förklaring? En kan vara att man har anlitat en grymt dĂ„lig snickare till hemsidan. Är det logiskt eftersom man har lagt ned sĂ„ mycket pengar pĂ„ landsomfattande kampanj? Knappast!

    AlltsĂ„ mĂ„ste det finnas en annan orsak. En högst logisk och trolig orsak Ă€r att det faktiskt ÄR nĂ„gon som tar bort allt för att de allra flesta inslag gör tummen ned eller Ă€nnu vĂ€rre. För att dölja denna censur fĂ„r ocksĂ„ de fĂ„ positiva Ă„ka med.

    SnÀlla Humanister, vad hÄller ni pÄ med, Àr ni verkligen ute efter för att enbart förlöjliga er sjÀlva?

  258. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Kalle.

    Goddag, yxskaft!

  259. Kommentar:
    Åke skriver:

    Alternativen i testet var fÄ och klart humaniststyrda.
    Saknade “rĂ€tt” alternativ att vĂ€lja pĂ„, sĂ„ att resultatet blir snett.

  260. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Oscar.

    Kanske har man anlitat en dĂ„lig “snickare”. Dina konspirationsteorier hĂ„ller inte eftersom inlĂ€ggen pĂ„ samtliga debatter försvinner efter 50 stycken, sĂ„ det mĂ„ste följa av hur konstruktionen var frĂ„n början. Och att “antihumanisterna skulle göra sĂ€mre ifrĂ„n sig vill jag pĂ„stĂ„ Ă€r ett mycket verklighetsfrĂ€mmande pĂ„stĂ„ende!

  261. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Åke.

    Du kan framlÀgga dina synpunkter hÀr.

  262. Kommentar:
    Oscar skriver:

    Lars Torstensson.

    ApropĂ„ min ”konspirationsteori”. Det lĂ€r inte finnas en programmerare i vĂ€rlden som sjĂ€lvmant skulle hitta pĂ„ att ta bort inslag efter 50 inkomna. Det mĂ„ste vara bestĂ€llt sĂ„. Varför? AlltsĂ„ kan det fortfarande finnas fog för min lilla teori.

    Intolerans. Du har rÀtt, vÄld föder vÄld, intolerans föder intolerans. Det Àr inte bra. Men ni Àr ju, eller Ätminstone beter er som om ni var, sÄ okunniga att det Àr svÄrt att ta er pÄ allvar.

    T ex det du sÀger om Jesus undervisning och mÀnniskovÀrdet. Det Àr som att lyssna pÄ gamla Sovjets propagandaminister nÀr han ondgjorde sig över den vÀstliga demokratins hemskhet.

    Och: ” Och det Ă€r obestridligen sĂ„ att centrala tankegĂ„ngar i kristendomen strider mot förnuftet. SĂ„dant som förestĂ€llningen om evigt liv, och dödas uppstĂ„ndelse.”

    Stora ord frĂ„n en som inte KAN VETA. Är Humanisterna nĂ„gon slags ”förnuftets vĂ€ktare”? Är det ni som sitter inne med definition pĂ„ förnuft?

  263. Kommentar:
    lars skriver:

    Ärligt talat. Jag anser mig liberal. Jag har svarat sĂ„ gott jag kunnat pĂ„ ibland nĂ„got onyhanserade frĂ„gor. Nummer 12 tex vet jag inte om jag förstod. Syftet var tydligt men det gick inte svara.

    Jag anser att testet jÀmstÀller(hÄrddraget) fundamentalister och religös traditionalism med guds tro. Om man inte följer texten sÀger testet att man antagligen inte tror pÄ gud.

    Religion bör och ska utvecklas med vĂ€rdegrunder och civilisationens förĂ€ndring utveckling. DĂ€remot kan man inte sĂ€ga att nĂ€r den utvecklar behövs in gud eller att alla kommer att finna att gud inte finns…

    Debatten om religioners utveckling med samhÀllet Àr riktig och viktig men hurivida gud finns eller ej Àr ett stÀllningstagande helt och hÄllet förbehÄllet den enskilad individen. Sorry humanister.

  264. Kommentar:
    Kalle skriver:

    @Lars Torstensson.

    Jo, jag ska förklara: Du skriver och resonerar som ett barn.

  265. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Kalle.

    Du sjÀlv resonerar överhuvud taget inte!

    Och vilken Äldersgrupp Àr det som brukar gilla att lyssna pÄ sagor. SÄdana som man brukar lÀsa i kyrkorna pÄ söndagarna! ;-)

    lars.

    Helt klart tÀcker testet inte in alla Äsiktsnyanser som finns.

    Du skriver:

    >hurvida gud finns eller ej Àr ett stÀllningstagande helt och hÄllet förbehÄllet den enskilda individen.

    Hur kan du pÄstÄ det, nÀr statsunderstödda skolor lÀr ut hans existens som sanning, statstelevisionen fortlöpande gör det samma och staten dessutom ekonomiskt understödjer detta stÀllningstagande med mÄngmiljonbelopp?

  266. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Oscar.

    Om testet Àr bestÀllt sÄ mÄste det handla om en miss!

    Är det okunnigt att kritisera Jesus syn pĂ„ mĂ€nniskovĂ€rde? Vilket mĂ€nniskovĂ€rde har dĂ„ de som enligt Jesus tro kommer till helvetet? Som för övrigt har vissa likheter med kommunismens och nazismens koncentrationslĂ€ger! Gudsrikets eget lĂ€ger!

    Du skriver:

    >Är Humanisterna nĂ„gon slags ”förnuftets vĂ€ktare”?

    Ja, det kan man sÀga! :-)

    Vi kan visserligen inte sÀga med 100-procentig sÀkerhet att döda inte kan uppstÄ. Men det vi för övrigt vet om verkligheten talar för det. Det finns alltsÄ evidens för den uppfattningen, men inte för den motsatta, som enbart bygger pÄ spekulation, och dessutom strider mot naturlagarna!

  267. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Det Àr riktigt. Jag resonerar inte. Jag recenserar.

    Jag fÄr ont i magen av dina klÀmkÀcka idiotier. Du har inte ens begripit att inte varje troende Àr en bokstavtrogen fundamentalist.

  268. Kommentar:
    Signe skriver:

    Jag tillhör tydligen gruppen “mycket religiös” vilket jag iofs tyckte kĂ€ndes positiv. Jag hade blivit mer fundersam över lĂ€get i mitt liv om jag hamnat i nĂ„gon annan grupp.
    Sen uppfyller ju inte testet de mest grundlÀggande kraven pÄ vetenskaplighet, men jag förmodar att det inte Àr dess syfte.
    Men det jag funderar över Àr varför religiositet sÄ automatiskt jÀmstÀlls med fundamentalism och trÄngsynthet och kÀnns som en viss paranoia att tala om de religiösas stora makt i samhÀllet. Sen Àr ju inte det faktum att 7 miljoner svenskar inte anser sig religiösa samma sak som att sÄ mÄnga mÀnniskor inte Àr troende pÄ nÄgot sÀtt. Allt beror ju pÄ hur frÄgan stÀlls, men om alternativet Àr en nidbild av tro vs öppenhet, medmÀnsklighet, vidsynthet etc sÄ skulle kanske jag ocksÄ svara att jag inte var religiös.

  269. Kommentar:
    Lennart W skriver:

    Verkligen fina vibbar man fÄr av era omgjorda svenskflaggor. Nationaldemokraterna hade inte kunna uttrycka sin islamofobi bÀttre Àn ni med er svenska mÄnskÀreflagga. Eller Àr det kanske frÄn dem ni fÄtt idén? Samarbetar ni redan?

    För sÄ hÀr Àr det ju: Sverige Àr ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder, men invandrare bidrar stort till tillvÀxten för religiösa samfund i Sverige. Bevara Sverige Svenskt!? Urk!!

  270. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Signe.

    Du som Àr religiös störs förstÄs inte av religionens vÀxande roll i politiken. Men mÄnga av oss icke-religiösa tycker att denna roll Àr för stor. Inte minst om man ser hur det ser ut ute i vÀrlden.

    Det var en internationell Gallupundersökning för nÄgra mÄnader sedan som visade att Sverige Àr ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder.

    I lÀnder med hög levnadsstandard behöver mÀnniskor inte söka hjÀlp och tröst i religionen.

    ———–

    Kalle - du fabulerar!

  271. Kommentar:
    Lukas skriver:

    Kampanjen fyller förmodligen sitt syfte, dvs att framstÀlla alla samfund och alla med nÄgon typ av tro som bakÄtstrÀvande fundamentalister.

    Om man rĂ„kar vara liberalteologiskt orienterad protestant i Svenska Kyrkan, dvs tillhör majoriteten av alla “religiösa”, (en term som Ă€r ungefĂ€r lika vanlig egendefinition bland troende mĂ€nniskor som “invandrare” Ă€r bland personer med en annan etnisk bakgrund Ă€n svensk)
    ja dÄ passar man givetvis inte in i Humanisternas vÀrldsbild.

    Om problemet med fundamentalism Àr kÀrlekslöshet mot oliktÀnkande och brist pÄ nyanserad debatt och kritiskt tÀnkande, ja dÄ Àr Àven Humanisterna fundamentalister, pÄ sitt eget sÀtt. För det Àr inte nÄgon kÀrlek och omtanke om andra Àn ateister som tycks driva organisationen.

  272. Kommentar:
    Per skriver:

    Lars Torstensson, du borde lÀgga mer tid pÄ att lÀra dig vad kristen tro handlar om, och mindre tid pÄ att lÀgga ut din skeva bild av Jesu ord och gÀrningar för anonyma debattanter pÄ nÀtet. Jag orkade bara lÀsa nÄgra fÄ av dina inlÀgg men det framgÄr vÀldigt klart (och tidigt) att du inte har en aning om vad du pratar om.

    Jag har ingen önskan att klarifiera vidare utan du fÄr helt enkelt ta mig pÄ orden och kanske gÄ en Alpha-kurs eller nÄt. Jag tror det vore lyckosamt för nÄgon som du, som uppenbarligen Àr lockad av det kristna livet men inte riktigt förstÄr det - och dÀrför slÄr ifrÄn dig av all kraft.

    Lycka till med lÀsandet!

  273. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Lars T: Jag Àr ateist, men jag skulle inte gÄ med i Humanisterna om jag ens fick betalt. Jag tycker att du borde frÄga dig varför jag och alla mina icke-religiösa vÀnner avskyr er mer Àn vad mina troende vÀnner gör. (ja, man kan vara ateist och ha troende vÀnner, en del av dem Àr t o m MUSLIMER, kan du tÀnka dig vad hemskt).

    Sedan undrar jag om ni menar allvar med er förbudsivran, eller om det bara Àr blaj. Ni vill alltsÄ att Judiska skolan i Stockholm, för att ta ett exempel, ska stÀngas? Hur dÄ? NÀr förÀldrarna protesterar, Àr det meningen att polisen ska komma dÄ och bÀra ut barnen med vÄld?

  274. Kommentar:
    Signe skriver:

    Jag skulle tycka att det vore spÀnnande med ett exempel pÄ religionens vÀxande roll i politiken.
    Jag hĂ€vdar fortfarande att graden av sekularisering beror pĂ„ hur frĂ„gan stĂ€lls. Är frĂ„gan tex om man regelbundet besöker kyrkan/moskĂ©n/synagogan eller om man sympatiserar med nĂ„got religiöst samfund etc dĂ„ kanske svaret stĂ€mmer. Men om frĂ„gan stĂ€lls tex “tror du att det finns nĂ„got större Ă€n dig sjĂ€lv” eller nĂ„got liknande sĂ„ tror jag att det ser lite annorlunda ut. Att fundera över de stora frĂ„gorna Ă€r ju trots allt nĂ„got i högsta grad allmĂ€nmĂ€nskligt. Sen blir vĂ€l ett samhĂ€lle mer spĂ€nnande om vi kan mötas och respektera varandra i den mĂ„ngfald som Ă€r. Det kanske till och med kan vara sĂ„ att troende mĂ€nniskor kan tillföra positiva saker i samhĂ€llet och att vi tillsammans skulle kunna bekĂ€mpa saker som rasim, frĂ€mlingsfientlighet och politisk och religiös intolerans.

  275. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    DET POLITISKA ISLAM

    Lennart W.

    Det Àr bÄde osmakligt och förolÀmpande av dig att jÀmföra Humanisterna med nationaldemokraterna!

    Vad bilden av den “svenska” mĂ„nskĂ€ran sĂ€ger Ă€r att Ă€ven islam har en vĂ€xande betydelse i svensk politik. Detta Ă€r i vissa avseenden ett problem, inte minst för muslimer som vill förhĂ„lla sig fritt till sin religion, eftersom extrem islam stĂ„r för totalitarism, antisemitism och homofobi. MĂ„nga muslimer ocksĂ„ slippa det grupptryck som finns i vissa miljöer för kvinnor att bĂ€ra slöja, och de motsĂ€tter sig indoktrineringen i muslimska friskolor. Det Ă€r vidare ett problem, nĂ€r man vill inskrĂ€nka yttrandefriheten för att omöjliggöra kritik av islam, nĂ€r man hotar journalister och konstnĂ€rer som Ă€r kritiska, och nĂ€r censur och sjĂ€lvcensur breder ut sig i kulturlivet “islamofobi-fobins” tecken.

    Humanisterna samarbetar med Ex-muslimerna. MÄnga av dem har egna erfarenhet av förtryck i islamistiska diktaturer, och vill inte se mullor fÄ politisk makt i Sverige ocksÄ!

    En rĂ€tt ledande muslimsk debattör, Mohamed Omar, “omvĂ€nde” sig nyligen till radikal islam. Han hyllar nu ayatollah Khomeini som sitt ideal, han Ă€r inte frĂ€mmande för att förbjuda homosexualiet och han har gjort antisemitiska uttalanden.

    SjÀlvfallet Àr sÄdana Äsikter ett hot mot demokratiska och sekulÀra vÀrden!

  276. Kommentar:
    Susanne skriver:

    GÄr endast att svara pÄ testet om man vill framstÄ antingen som en ateist eller religiös fanatiker!
    Jag tillhör inte nÄgot av dessa lÀger, utan Àr istÀllet helt enkelt en vuxen mÀnniska med sunt förnuft, fri vilja och eget tÀnkande och dessutom en kristen tro som ger mening Ät livet.
    Detta önskar jag alla av hela mitt hjÀrta, men det Àr upp till var och en att komma fram till det förhÄllningssÀttet sjÀlv. Under tiden tÀnker jag vara tolerant mot de som inte tycker som jag, men Àven krÀva att fÄ tycka som jag tycker, det ena borde inte utesluta det andra.

  277. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Signe.

    Ett exempel pÄ religionens vÀxande roll i politiken Àr de konfessionella friskolorna. Ett annat Àr de hot - ibland mordhot - som riktas mot journalister och konstnÀrer som kritiserar islam, och den censur och sjÀlvcensur som har förekommer i kulturlivet. Som jag har pÄtalat i ett tidigare inlÀgg. Internationellt kan man peka pÄ anstrÀngningarna i FN:s rÄd för mÀnskliga rÀttigheter att inskrÀnka yttrandefriheten, invasionen i Irak och islamisternas terrorattacker. Eller aidsepidimin som breder ut sig, till stor del för att pÄven motsÀtter sig kondomer.

    Det Àr klart att religion kan stÄ för olika saker. Men Gallup stÀllde samma frÄgor i en rad olika lÀnder, sÄ slutsatsen att Sverige Àr mycket sekulÀrt i en internationell jÀmförelse torde vara sÀkerstÀlld.

    SjĂ€lvfallet kan humanister och troende mĂ€nniskor utrĂ€tta saker tillsammans, som att “bekĂ€mpa saker som rasism, frĂ€mlingsfientlighet och politisk och religiös intolerans”. Och Ă€ven mĂ„nga kristna Ă€r sekularister! En del muslimer ocksĂ„, dock inte sĂ„ mĂ„nga.

  278. Kommentar:
    Malin skriver:

    I det hĂ€r testet kĂ€nns det som om dem försöker fĂ„ det att lĂ„ta som om att antingen Ă€r man religös och pĂ„ den “mörka sidan” och Ă€r emot jĂ€mstĂ€lldhet mm, eller sĂ„ Ă€r man pĂ„ den “goda sidan”, alltsĂ„ deras sida. Det som helt glöms bort i testet och pĂ„ sidan Ă€r att de flesta religösa Ă€r för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och Ă€r fullt anpassade till det moderna samhĂ€llet (sĂ„klart). Även om jag sjĂ€lv inte Ă€r religös sĂ„ har jag trĂ€ffat en del prĂ€ster, och inga av dem inga Ă€r stenĂ„ldersmonster som Ă€r emot mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.

    Och om verkligen Àr humanist pÄ riktigt och faktiskt tror pÄ individens frihet bör man inte skapa en anti-religionhemsida, utan istÀllet lÄta folk tro pÄ vad dem vill. SÄ det sÄ.

  279. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Lukas skriver:

    >det Àr inte nÄgon kÀrlek och omtanke om andra Àn ateister som tycks driva organisationen.

    Det har du alldeles missförstÄtt! Humanisterna slÄr vakt om allas rÀtt att tycka och tro som de vill, utan att för den skull bli diskriminerade! Det Àr dÀrför vi Àr för sekularism!

    Glöm inte att religionen ofta diskriminerar inte bara ateister och humanister utan ocksĂ„ religiösa av “fel” schattering! Det gör inte humanismen!

    ———-

    Per.

    Tror du pÄ fullt allvar att Jesus inte Àr en helvetespredikant?

    I sĂ„ fall Ă€r det du som inte vet vad du pratar om! LĂ€s t ex Matt 25:31, dĂ€r han sĂ€ger till dem som stĂ„r pĂ„ hans vĂ€nstra sida: “GĂ„ bort frĂ„n mig, ni förbannade, till den eviga eld som vĂ€ntar djĂ€vulen och hans Ă€nglar.”

    En annan sak Àr att kristna ofta förtrÀnger denna förkunnelse, och försöker att tona ned den. Men samtidigt brukar de framhÀrda i sina försÀkringar att Jesus har rÀtt i allt - alltsÄ Àven i sina helvetespredikningar!

    ————-

    Kalle skriver:

    >du borde frĂ„ga dig varför jag och alla mina icke-religiösa vĂ€nner avskyr er …

    Även om du Ă€r ateist sĂ„ Ă€r du uppenbarligen en dĂ„lig humanist!

    SjÀlv har jag inte bara troende och muslimska vÀnner, utan ocksÄ slÀktingar som Àr muslimer! De har mycket dÄliga erfarenheter av politisk islam!

    Ja, Humanisterna anser att Àven judiska barn ska ha rÀtt att slippa religiös indoktrinering i skolan! Varför skulle det vara undantag för dem? Församlingen kan göra om skolan till söndagsskola, om den vill fortsÀtta indoktrinera, eller i stÀllet lÀgga tonvikten pÄ kulturell judendom.

  280. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Men om dom inte vill det dÄ? Du vill alltsÄ tvinga pÄ folk din stupida vÀrldsuppfattning.

  281. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Tror du att de judiska barnen vill att du ska bestĂ€mma hur deras skola ska skötas? Men de kanske ska tvingas gĂ„ i statliga omskolningslĂ€ger dĂ„, till de lĂ€r sig vad som Ă€r “rationellt”?

  282. Kommentar:
    Jafet skriver:

    DĂ„ligt upplagt debattforum Humanisterna!

    Som flera andra redan nÀmnt kan man inte gÄ tillbaka till Àldre debattinlÀgg Àn endast nÄgra timmar! Och ni hÀvdar att ni stÄr för demokrati och öppen debatt?! Helt motsÀgelsefullt! Om ni verkligen fore för det borde folkets mening (dvs. demokrati) vara öppen för alla att se och inte endast sparas i er databas.

  283. Kommentar:
    Carl Johan skriver:

    Hej! jag tyckte att det fanns mĂ„nga frĂ„gor i det hĂ€r testet dĂ€r jag inte höll med om vare sig det ena eller det andra alternativet, och dĂ„ var det svĂ„rt att svara. Jag skulle tro att det beror pĂ„ att bĂ„da alternativen formulerats av ateister, som alltsĂ„ fĂ„tt formulera ett alternativ de tror pĂ„, och ett som de inte tror pĂ„. Ett smartare sĂ€tt att utforma testet hade varit att kontakta t.ex. Sveriges Kristna RĂ„d och be dem formulera det andra svarsalternativet. Ännu mer nyanserat hade det förstĂ„s blivit om flera olika religiösa företrĂ€dare fĂ„tt formulera olika alternativ som stĂ„tt mot varandra, sĂ„ att man fĂ„tt t.ex. ett muslimskt, ett lutherskt, ett karismatiskt och ett ateistiskt alternativ pĂ„ varje frĂ„ga.

  284. Kommentar:
    Signe skriver:

    Tror du pÄ fullt allvar att aidsepidemin Àr pÄvens fel? Med samma logik sÄ Àr det ju lika rÀtt att sÀga att aidsepidemin beror pÄ att folk inte följer pÄvens bud eftersom det som pÄven framhÄller Ànnu mer Àn motstÄnd mot kondomer Àr trohet. Sen Àr jag inte katolik och kan absolut se problem med pÄvens hÄllning, men det Àr att skaffa sig enkla poÀng att sÀga att aidsepidemin beror pÄ detta.
    Sen vad gÀller konfessionella skolor sÄ ser jag Àven dÀr ett problem med att dra allt över en kam. Det finns bra och det finns dÄliga exempel. Men jag förstÄr att det blivit en viktig symbolfrÄga, men det Àr en myt att tro att barnen inte utsÀtts för pÄverkan i den vanliga skolan ocksÄ och Àven hÀr finns det bra skolor och dÄliga skolor.
    Sen vad gÀller censur i kulturlivet, sÄ skulle det vara spÀnnande att höra vad du menar. Jag tycker nog att kulturen ofta kan vara en spÀnnande arena just för möten mellan olika sÀtt att se pÄ livet.

  285. Kommentar:
    Oscar skriver:

    Lars Torstensson

    Nu tar du vÀl ÀndÄ i, ni Àr de enda förnuftiga, stackars alla andra, speciellt religiösa, oförnuftiga (dumma) som ni mÄste försöka uppfostra!

    Men jag hĂ„ller med om att de kristna inte talar/vĂ„gar tala sĂ„ mycket om ”helvetet”. Vad det egentligen Ă€r kan nĂ„gon teolog förklara, men det som Bibeln sĂ€ger Ă€r att det Ă€r var och ens eget val. Gud respekterar mĂ€nniskans fria vilja. Du fĂ„r vĂ€lja, eller vĂ€lja bort Gud, vĂ€ljer du bort Gud frĂ„n ditt liv, innebĂ€r dock inte att Gud i och med slutar att existera.

    Det du sÀger om de dödas uppstÄndelse: det slutliga vet vi inget om, men om det överhuvudtaget finns/kan finnas bevis för det ena eller andra, sÄ Àr det för att döda KAN uppstÄ, och gör det, Àven idag.

    Vilka Ă€r de ”evidens” för motsatsen som du nĂ€mner?

  286. Kommentar:
    Signe skriver:

    Ännu en kommentar om konfessionella friskolor.
    Min nÀst Àldsta dotter gick pÄ en vanlig kommunal skola. Samma skola som hennes storasyster gÄtt i tidigare och som hennes smÄsyskon fortfarande gÄr kvar i. TyvÀrr sÄ lyckades inte skolan i hennes fall skapa den trygga miljö hon behövde för att lÀra sig det hon behövde för att uppnÄ mÄlen. Hon vantrivdes i skolan, hon gick i en klass dÀr nÄgra elever med trÄkig attityd tillÀts att styra och stÀlla alltför mycket. I början av Ättan sÄ frÄgade hon sjÀlv om hon fick byta skola och en av de skolor som dÄ blev aktuell var en kristen friskola dÀr hon kÀnde nÄgra som redan gick. Detta skolbyte blev för hennes del ett lyckokast. Plötsligt kom hon till en skola med en lugn, trygg miljö. Duktiga, intresserade lÀrare som Àr mycket mÄna om att följa lÀroplanen och som vÄgar fungera som tydliga vuxna som tar tag i de problem som uppstÄr. Min dotter har haft ett tufft Är eftersom det blev tydligt hur lÄngt efter hon lÄg i flera Àmnen, men har trots det stortrivts.
    De konfessionella inslagen finns (morgonbön, kristendomskunskap och gudstjÀnst en gÄng i veckan) men de Àr helt skilda frÄn övrig undervisning och skolverket har inte haft nÄgot att invÀnda i de inspektioner som gjorts.
    Min fundering Àr om en skola automatiskt blir diskvalificerad bara för att den Àr konfessionell? Eller Àr det kvalitet pÄ undervisning och elevvÄrd som skall fÄ avgöra?

  287. Kommentar:
    Oscar skriver:

    Signe.

    Jag tror tyvĂ€rr inte att sakargumentation biter pĂ„ humanisterna. Det har framgĂ„tt med all önskvĂ€rd tydlighet i dessa forum. Enligt dem Ă€r konfessionella skolor per definition ”onda”, eller Ă„tminstone ”skadliga” som Lars Torstensson sĂ€ger.

    De vĂ€grar att inse vissa enkla fakta som att ALLA lĂ€rare i ALLA skolor, Ă€ven i Sverige, pĂ„verkar barnen mer eller mindre medvetet till fördel för sina egna Ă„sikter och sin ”tro”. De (Humanisterna) tror bara att just deras tro Ă€r den enda vĂ€rt/tillĂ„tet att predika.

    Sen Ă€r ju naturligtvis inte heller konfessionella skolor per definition ”goda”, t ex Palestinska skolor som frĂ„n första klass lĂ€r ut judehat (bokstavligen, inte Israel-kritik).

    Visst har man hört C Sturmark pÄ TV nÄgra gÄnger men det Àr först nu som Humanisternas riktiga ansikte framgÄr tydligt. SÄ egentligen fÄr vi vara tacksamma för upplysningen!

  288. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Jag har gjort testet och mĂ„nga frĂ„gor Ă€r av typen “har du slutat slĂ„ din fru” eller slutsatsen “du har inte tappat dina horn, alltsĂ„ har du dem kvar”.

    Jag trodde faktiskt att mÄnga humanister hade en gedigen filosofisk bakgrund!

    FrĂ„gorna var ofta ledande pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att det “religiösa” svaret antydde ett fundamentalistiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Det “ateistiska” svaret antydde tolerans. Kom ihĂ„g att tolerans gĂ„r att kombinera med religiositet, liksom ateism gĂ„r att kombinera med intolernas. Jag tycker att de som har utformat detta test borde studera hur t.ex. en enkĂ€t ska utformas vetenskapligt. Mitt förslag pĂ„ utformning: Tag ett pĂ„stĂ„ende och lĂ„t sedan personen som utför testet ange pĂ„ en skala “instĂ€mmer helt” till “tar helt avstĂ„nd ifrĂ„n”.

    Förresten Ă€r det patetiskt att diskutera Guds “existens” utan att definiera vad som menas med “Gud”. Om ni pĂ„stĂ„r att “Gud” inte existerar, hur definierar ni dĂ„ denna “Gud” som inte existerar? Är ni öppna för att det det finns mĂ€nniskor för vilka begreppet “Gud” har en annorlunda betydelse Ă€n den betydelse ni lĂ€gger in i begreppet?

    I min mening verkar det vara fundamentalistiska mĂ€nniskor som ligger bakom detta test, som omfattar en sĂ„ kompromisslös och regid betydelse av begreppen “Gud”, “religion” etc. Om ni ska propagera för tolerans, börja gĂ€rna med att sjĂ€lva vara toleranta. Inse att allt inte Ă€r svart eller vitt. Begreppet “Gud” kan ha mĂ„nga betydelser, liksom begreppet “religion”.
    Religiositet kan ha tusentals olika uttrycksformer.

    Kan det möjligen vara sÄ, att liksom AIK-fans och DjurgÄrds-fans avskyr varandra - sÄ avskyr Àven ateistiska fundamentalister religiösa fundamentalister?

    Jag hÄller dock med om huvudbudskapet: fundamentalism har orsakat mycket skada. Men jag tror _inte_ att bÀsta sÀttet att bekÀmpa fundamentalism Àr att sjÀlv bli fundamentalist.

    Mvh
    Gustaf

  289. Kommentar:
    kalle kula skriver:

    Jag gick en gÄng in i en New Age affÀr. DÀr kunde man anmÀla sig för tomte-skÄdning. Dvs man promedenade i skogen och guiden skulle peka ut tomtar och troll.
    LÀste en intervju med en som hade gÄtt kurser i healing i 7 Är. DÀrefter insÄg hon att det inte fungerade.
    LÀste att mÄnga tror pÄ en jesus som sÀger sig vara guds son som avlades av en jungfru.

    Vidskepelse!

  290. Kommentar:
    Peter skriver:

    Blev lite överraskad av mitt resultat efter frĂ„gorna. En förkortad version Ă€r ungefĂ€r “Du Ă€r öppensinnad och inte sĂ€rskilt religiös, Ă€ndĂ„ följer du mĂ„nga religiösa traditioner… Har du verkligen tĂ€nkt efter? Bli medlem nu!”. FörvĂ€ntas jag sluta fira jul för att jag tycker att bibeln till stor del Ă€r fylld med svammel? Eller ska jag kanske Ă„ngra att jag Ă€r döpt och försöka göra det ogjort? Undvika att gifta mig i en kyrka, Ă€ven om det gör min slĂ€kt glad?

    Tycker tyvĂ€rr att en stor del av testet var allt för vinklat, och vad kan man vĂ€nta sig av ett samfund som tjĂ€nar pengar pĂ„ ateism? Är det inte lite som att lĂ„ta Nokia undersöka cancerrisken som mobiler utgör?

    Varför bÄda sidorna har gett sig fan pÄ att motbevisa den andra Àr bortom min förstÄelse, Àven om just denna sida verkar jÀmstÀlla religionsfrihet med vÀrldsfred. HjÀlper det verkligen att vi ickereligiösa försöker reta gallfeber pÄ de troende genom att peka ut religionens tillkortakommanden gÄng pÄ gÄng?

  291. Kommentar:
    Per skriver:

    Lars - snyggt sĂ€tt att inte ta stĂ€llning alls. Om du vill bygga din bibelsyn pĂ„ lösryckta bibelord sĂ„ stĂ„r det dig givetvis fritt. Men förvĂ€nta inte att nĂ„gon kristen kommer att ta dig pĂ„ allvar - vi vet bĂ€ttre… Jesus Ă€r ingen “helvetespredikant” - det han gör Ă€r att han pekar pĂ„ konsekvensen av de handlingar mĂ€nniskor utför, förutsatt att de inte tar emot förlĂ„telsen. Om man vill sĂ„ kan man ju lĂ€gga allt sitt krut pĂ„ att lyfta fram den delen av Jesu ord. Om man vill vara lite mer nyanserad Ă€n sĂ„, kan man lyfta fram att endast en person i hela NT fĂ„r fribiljett till himlen, och det Ă€r rövaren pĂ„ korset. En mördare, som bara gjorde en enda sak rĂ€tt i sitt liv; att be Jesus om en tanke dĂ„ han var i himlen. Det rĂ€ckte. SĂ„ sluta med dina smalspĂ„riga vinklingar och försök ta in the big picture. Kanske kommer nĂ„gon dĂ„ att börja ta dig pĂ„ allvar - för det verkar ju inte gĂ„ sĂ„ bra för dig hĂ€r… :)

  292. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    HELVETESFÖRKUNNELSE ÄR INTE HELVETESFÖRKUNNELSE?

    Per.

    Du skriver:

    >Jesus Ă€r ingen “helvetespredikant” - det han gör Ă€r att han pekar pĂ„ konsekvensen av de handlingar mĂ€nniskor utför, förutsatt att de inte tar emot förlĂ„telsen.

    Ja, om man inte underkastar sig hans förkunnelse, erkÀnner sig som syndare och ber om förlÄtelse sÄ blir konsekvensen enligt Jesus att man hamnar i helvetet! Det visar pÄ en skrÀmmande intolerans!

    Varför gör sĂ„ mĂ„nga kristna sĂ„ stora anstrĂ€ngningar att förneka det uppenbara: att Jesus helvetesförkunnelse Ă€r helvetesförkunnelse? Ni demonstrerar bara er egen “strutsmentalitet”!

    “Lösryckta bibelord” anvĂ€nder du sjĂ€lv. Det mĂ„ste man göra om man vill klarlĂ€gga vad Jesus förkunnar. Det Ă€r du som inte vill ta in “hela bilden” eftersom den visar att det inte finns grund för den mĂ„ttlösa idealisering som ni krisna Ă€gnar Jesus.

    Du skriver:

    >förvĂ€nta inte att nĂ„gon kristen kommer att ta dig pĂ„ allvar …

    Nej, ni föredrar ju vanligen att förtrÀnga vad Jesus verkligen sÀger enligt Bibeln!

  293. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Oscar skriver:

    >Humanisterna … vĂ€grar att inse … att ALLA lĂ€rare … pĂ„verkar barnen mer eller mindre medvetet till fördel för sina egna Ă„sikter och sin ”tro”.

    Det Àr i stÀllet du som vÀgrar inse att det Àr stor skillnad mellan sÄdan allmÀn pÄverkan och klart uttalad indoktrinering, uttryckt exempelvis i skolans mÄlsÀttning!

    >De (Humanisterna) tror bara att just deras tro Àr den enda vÀrt/tillÄtet att predika.

    Fel, Oscar! Vi vill inte ha indokrinering i skolan överhuvud taget! Inte heller ateistisk sÄdan. Vi vill att skolan ska vara religiöst och partipolitiskt neutral!

    Den religiösa tron - Ätminstone den som de stora religionerna representerar - innehÄller alltid förnuftsfientliga inslag, Àven om troende mÀnniskor i andra sammanhang kan resonera hur förnuftigt som helst!

    Man har ett “fritt val” att anamma kristendomen eller ej, sĂ€gs det. Men vĂ€ljer man fel hamnar man i helvetet! Hur fri Ă€r man dĂ„?

    Evidensen för att döda inte kan uppstÄ Àr att alla döda som har iakttagits har förblivit döda. De pÄstÄenden om motsatsen som har gjorts har aldrig kunnat styrkas!
    ——————

    Signe.

    Man kan förstĂ„s inte sĂ€ga att aidsepidemin Ă€r “pĂ„vens fel”, men hans instĂ€llning har starkt förvĂ€rrat den.

    Visst kan Ă€ven en religiös skola ha bra undervisning och elevvĂ„rd. Men det gör inte den religiösa indoktrineringen i dessa skolor - som skiljer sig frĂ„n “vanlig pĂ„verkan” - mindre stötande. Skolverket kan inte ingripa mot den eftersom lagen tillĂ„ter den. Men det gör den inte heller mindre stötande!

    Censur i kulturlivet har vi bl a sett pÄ VÀrldskulturmuseet i Göteborg, dÀr man tog bort en tavla frÄn en aidsutstÀllning. Salman Rushdies svÄrigheter att finna förlÀggare Àr ganska lÀrorik. O s v.
    ——————–

    Kalle.

    Vad du inte har förstÄtt Àr att skolan bör stÀlla vissa krav pÄ tillförlitlighet pÄ de kunskaper den lÀr ut.

    Om elever - eller förÀldrar - tror att vÀrlden har tagits över av utomjordingar, och ska gÄ under om ett halvÄr - ska det dÄ vara skolans skyldighet att lÀra ut att det förhÄller sig sÄ?
    ———————-

    Gustaf.

    Helt klart Ă€r testet förenklat, eftersom det bara finns tvĂ„ alternativ. De religiösa uppfattningar som anges Ă€r emellertid rĂ€tt vanliga bland troende mĂ€nniskor. Och “gud” Ă€r ett begrepp som tĂ€cker in olika gudar.

    Du menar att Humanisterna stĂ„r för “ateistisk fundamentalism”. SĂ„ vilken “helig skrift” menar du att det Ă€r som vi bokstavstror pĂ„?

    Humanisterna verkar för tolerans. DÀrför förordar vi en sekulÀr ordning, dÀr bÄde religiösa och ateister fÄr verka pÄ lika villkor, utan att staten vare sig favoriserar eller diskriminerar nÄgon sida.

    Verkligheten Àr ju dessvÀrre i stÀllet den att staten favoriserar religiösa samfund genom att skÀnka dem miljoner i bidrag, finansiera skolor dÀr eleverna utsÀtts för religiös indoktrinering, göra SR och SVT till megafoner för religiös propaganda, o s v.

    Och ute i vÀrlden ser vi en rent förskrÀckande, religiös intolerans, till stor del möjliggjord av bristen pÄ sekularism!
    ——————

    Peter.

    Det stora problemet Àr förmyndarproblemet, d v s benÀgenheten hos mÄnga religiösa att pÄtvinga icke troende sin religion.

    Den kan man vara emot oavsett vad man anser om sanningsfrÄgan.

  294. Kommentar:
    Sandra skriver:

    Jag tycker att frÄgorna var vÀldigt vinklade. FrÄgorna utgick ifrÄn att religion Àr skit samtidigt som humansim hyllades. FörstÄr att det Àr sÄ eftersom det Àr pÄ humanisternas hemsida. Men skulle bara vilja frÄga er om ni tror att ni kan rÀdda er sjÀlva. Kan vara vÀldigt lÀtt att tro det nÀr det gÄr bra o man lyckas i livet, men nÀr tillvaron börjar svaja och det Àr storm i ens liv. DÄ kanske man inser att man inte Àr sÄ stark som man tror. En Àrlig frÄga som jag skulle vilja at ni tog tid o tÀnkte över Àrligt pÄ. Inte bara besvara den genom försvarsmekanism o slÀta över den. Dessutom vill jag tillÀgga att bara för att jag Àr troende betyder inte det att jag Àr korkad eller ologisk. Men mÄnga i Sverige vet inte ens vad riktigt kristendom Àr, de tror att det gÄr ut pÄ bud och förbud, ritualer och annat trams. NÀr det handlar om en Gud som Àlskar dig sÄ mycket att han har gjort allt för att rÀdda dig.

  295. Kommentar:
    Helén Elvmarker skriver:

    Detta test visar ju bara pÄ hur fördomsfulla företrÀdarna för organisationen Humanisterna Àr.

  296. Kommentar:
    Alf Hiltersson skriver:

    Äntligen har vi Nationalhumanister vĂ„gat ta bladet ur mun och talat ut. Jag Ă€r medlem sedan lĂ€nge och det Ă€r vĂ€l pĂ„ plats att vi talar om för folk hur fel de har och hur de bör tycka!

  297. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    BĂ€ste Lars Torstensson,

    Vad roligt att du svarade pÄ mitt inlÀgg! DÄ blir det ju debatt :-)

    Vilken “helig skrift” som jag tycker att humanisterna har en bokstavstro pĂ„? Jag har faktiskt ett svar pĂ„ den frĂ„gan. Jag tycker att mĂ„nga humanister/ateister har en tendens Ă„t det positivistiska hĂ„llet. Det vill sĂ€ga, i min mening en övertro, pĂ„ logiken och att allt kan uttryckas exakt. En slags “bokstavstro” pĂ„ logiken. Den “tidiga” Ludwig Wittgenstein skrev sin Tractatus dĂ€r han sa att allt som kan sĂ€gas kan sĂ€gas klart. Det man inte kan tala om, dĂ€rom mĂ„ste man tiga. Den senare Wittgenstein (i min mening blev han klokare) övergav det positivistiska tankesĂ€ttet till en annan syn, dĂ€r sprĂ„ket Ă€r mer som ett spel, ett sprĂ„kspel. Jag skall nedan Ă„terkomma till begreppet sprĂ„kspel.

    Jag har sjĂ€lv varit ateist, men det gjorde mig djupt olycklig. Begrepp som “kĂ€rlek”, “mening”, “liv” etc. kunde inte fĂ„ en meningsfull betydelse i en vĂ€rld som endast bestod av fysikaliska och kemiska processer. Det Ă€r ju sĂ„ den materialistiska vĂ€rldsbilden ser ut. Jag Ă€r en romantisk mĂ€nniska och jag kan inte leva i en vĂ€rldsbild dĂ€r begreppet kĂ€rlek Ă€r meningslöst.

    Vid denna tidpunkt i mitt liv lĂ€ste jag teoretisk fysik pĂ„ universitetet och jag tog en “sabbatstermin” för att lĂ€sa filosofi. DĂ€r lĂ€ste jag om medvetandefilosofi och kom i kontakt med Spinozas neutrala monism. Spinoza föresprĂ„kar en vĂ€rldsbild dĂ€r allt har bĂ„de en fysisk och en mental aspekt. Man kan kalla Spinozas vĂ€rldsbild för panteistisk. Jag lĂ€ste texter av Einstein, och Ă€ven Einstien stĂ€mde in i Spinozas vĂ€rldsbild. Panteism innebĂ€r att man kan definiera “Gud” som “allt som finns”. Begreppet “Gud” hade tidigare haft en helt annorlunda betydelse för mig, typ “en gubbe bland molnen”. Nu plötsligt kunde jag lĂ€sa religiösa texter, som bibeln, och texterna talade nu till mig. För att ge ett exempel: “jag Ă€r Guds son” hade förut klingat smĂ„tt narcissistiskt i mina öron. I en panteistisk vĂ€rldsbild Ă€r detta pĂ„stĂ„ende rent av sant. Jag tror inte pĂ„ nĂ„gra religiösa dogmer, men det religiösa sprĂ„kspelet har en sĂ„ stor betydelse för mig att jag utan tvekan kan kalla mig religiös.

    Mina ateistiska/humanistiska vĂ€nner har ibland kommenterat att panteism endast Ă€r en lek med ord. Om “Gud” Ă€r allt som finns, dĂ„ blir ju ordet meningslöst.

    Men jag vill hĂ€vda att religion just _Ă€r_ en lek med ord, ett sprĂ„kspel. Att leka med ord öppnar upp för en helt ny vĂ€rld. VĂ„ra ord och begrepp styr vĂ„r upplevelse av vĂ€rlden i en mycket stor omfattning. SprĂ„kspel öppnar upp för att se vad som finns bakom begreppen. Att se igenom, eller trancendera, begreppen. Även abstrakt konst och modern poesi Ă€r pĂ„ sĂ€tt och vis en lek med ord och begrepp. Jag kan sĂ€ga det sĂ„ hĂ€r: sprĂ„kspelet öppnar upp för att se det vackra och det mirakulösa. Begreppet kĂ€rlek gĂ„r att förstĂ„ om man anvĂ€nder begreppet i ett sprĂ„kspel. Ur ett rent logiskt tankesĂ€tt kan jag inte förstĂ„ kĂ€rlek.

    SprÄkspelet Àr alltsÄ ett verktyg vid sidan av logiken. BÄda verktygen Àr mycket vÀrdefulla. Och det ena verktyget utesluter inte det andra.

    Mvh
    Gustaf

  298. Kommentar:
    Gudmar Kristensson skriver:

    Vi sant kristna bekÀnnare vÀnder oss med förtrytelse mot Humanisternas hÀdiska kampanj. Det stÄr tydligt och klart i Bibeln att Gud finns! Vilka Àr dÄ Humanisterna att ifrÄgasÀtta detta? Det Àr Hans Heliga Ord som mÄste vara mÀnniskornas rÀttesnöre - inte humanistiska eller andra mÀnskliga pÄfund!

    Vi vill ha tillbaka FÀdernas Kyrka, liksom morgonbön i skolan och kristna skolavslutningar. Och det glÀder oss att sverigedemokraterna har precis samma uppfattning! :-)

  299. Kommentar:
    Alf Hiltersson skriver:

    Gudmar // det glÀder mig att det finns fler folk pÄ detta forum med humor

    ;-)

  300. Kommentar:
    Ingemar Engström skriver:

    Sympatiserar med mycket av Humanisternas ideer, trots att jag Àr aktiv kyrkobesökare(Svenska Kyrkan).
    Jag anser att mina svar stod för en bra mycket mer fri syn Ă€n flertalet i min egen kyrka. Trots detta fick jag det nĂ„got överraskande omdömet att jag hörde till den lilla grupp som var VÄLDIGT religiös.
    Hade jag svarat pÄ en motsvarande kampanj hos Ella Bohlin eller Livets Ord hade jag inte blivit förvÄnad.
    Jag förstÄr syftet med er kampanj, men tycker att den slog lite blint i mitt fall.
    Hursomhelst Àr jag fortfarande sympatiskt instÀlld till Humanisterna.

  301. Kommentar:
    Ingemar Engström skriver:

    Jag gjorde nu en ny test dÀr svarade ytterligare nÄgra steg Ät det
    odogmatiska hÄllet.
    Du verkar öppen för tanken
    att Gud kan finna…
    men Ă€r inte mycket för religiösa traditioner – kanske kan man kalla dig agnostiker?
    Tack för det!
    Men lÀngre Àn sÄ hÀr gÄr jag inte för dagen.

  302. Kommentar:
    General skriver:

    Jag vill tacka Gustaf för ett i mitt tycke mycket sunt inlÀgg.

    juni 13, 2009 kl 12:53 e m

    BĂ€ste Lars Torstensson,

    Vad roligt att du svarade pÄ mitt inlÀgg! DÄ blir det ju debatt

    Vilken “helig skrift” som jag tycker att humanisterna har en bokstavstro pĂ„? Jag har faktiskt ett svar pĂ„ den frĂ„gan. Jag tycker att mĂ„nga humanister/ateister har en tendens Ă„t det positivistiska hĂ„llet. Det vill sĂ€ga, i min mening en övertro, pĂ„ logiken och att allt kan uttryckas exakt. En slags “bokstavstro” pĂ„ logiken. Den “tidiga” Ludwig Wittgenstein skrev sin Tractatus dĂ€r han sa att allt som kan sĂ€gas kan sĂ€gas klart. Det man inte kan tala om, dĂ€rom mĂ„ste man tiga. Den senare Wittgenstein (i min mening blev han klokare) övergav det positivistiska tankesĂ€ttet till en annan syn, dĂ€r sprĂ„ket Ă€r mer som ett spel, ett sprĂ„kspel. Jag skall nedan Ă„terkomma till begreppet sprĂ„kspel.

    Jag har sjĂ€lv varit ateist, men det gjorde mig djupt olycklig. Begrepp som “kĂ€rlek”, “mening”, “liv” etc. kunde inte fĂ„ en meningsfull betydelse i en vĂ€rld som endast bestod av fysikaliska och kemiska processer. Det Ă€r ju sĂ„ den materialistiska vĂ€rldsbilden ser ut. Jag Ă€r en romantisk mĂ€nniska och jag kan inte leva i en vĂ€rldsbild dĂ€r begreppet kĂ€rlek Ă€r meningslöst.

    Vid denna tidpunkt i mitt liv lĂ€ste jag teoretisk fysik pĂ„ universitetet och jag tog en “sabbatstermin” för att lĂ€sa filosofi. DĂ€r lĂ€ste jag om medvetandefilosofi och kom i kontakt med Spinozas neutrala monism. Spinoza föresprĂ„kar en vĂ€rldsbild dĂ€r allt har bĂ„de en fysisk och en mental aspekt. Man kan kalla Spinozas vĂ€rldsbild för panteistisk. Jag lĂ€ste texter av Einstein, och Ă€ven Einstien stĂ€mde in i Spinozas vĂ€rldsbild. Panteism innebĂ€r att man kan definiera “Gud” som “allt som finns”. Begreppet “Gud” hade tidigare haft en helt annorlunda betydelse för mig, typ “en gubbe bland molnen”. Nu plötsligt kunde jag lĂ€sa religiösa texter, som bibeln, och texterna talade nu till mig. För att ge ett exempel: “jag Ă€r Guds son” hade förut klingat smĂ„tt narcissistiskt i mina öron. I en panteistisk vĂ€rldsbild Ă€r detta pĂ„stĂ„ende rent av sant. Jag tror inte pĂ„ nĂ„gra religiösa dogmer, men det religiösa sprĂ„kspelet har en sĂ„ stor betydelse för mig att jag utan tvekan kan kalla mig religiös.

    Mina ateistiska/humanistiska vĂ€nner har ibland kommenterat att panteism endast Ă€r en lek med ord. Om “Gud” Ă€r allt som finns, dĂ„ blir ju ordet meningslöst.

    Men jag vill hĂ€vda att religion just _Ă€r_ en lek med ord, ett sprĂ„kspel. Att leka med ord öppnar upp för en helt ny vĂ€rld. VĂ„ra ord och begrepp styr vĂ„r upplevelse av vĂ€rlden i en mycket stor omfattning. SprĂ„kspel öppnar upp för att se vad som finns bakom begreppen. Att se igenom, eller trancendera, begreppen. Även abstrakt konst och modern poesi Ă€r pĂ„ sĂ€tt och vis en lek med ord och begrepp. Jag kan sĂ€ga det sĂ„ hĂ€r: sprĂ„kspelet öppnar upp för att se det vackra och det mirakulösa. Begreppet kĂ€rlek gĂ„r att förstĂ„ om man anvĂ€nder begreppet i ett sprĂ„kspel. Ur ett rent logiskt tankesĂ€tt kan jag inte förstĂ„ kĂ€rlek.

    SprÄkspelet Àr alltsÄ ett verktyg vid sidan av logiken. BÄda verktygen Àr mycket vÀrdefulla. Och det ena verktyget utesluter inte det andra.

    Mvh
    Gustaf

  303. Kommentar:
    amanda skriver:

    Jag tycker frĂ„gorna var vĂ€ldigt dragna Ă„t ett hĂ„l sĂ€rsilt dom som var mot det “religösa” hĂ„llet. Jag tycker att alla har ansvar för sitt eget liv samtidigt tror jag att Gud kan leda Ă€n i vilka beslut man tar. Gud skulle t.ex. aldrig sĂ€ga Ă„t nĂ„gon att döda nĂ„gon annan eftersom de Ă€r en synd enligt de tio budorden.

    Jag hoppas att fler kristna tycker som jag, man kan aldrig lÀgga ansvar för nÄgon man sjÀlv gjort pÄ Gud eftersom vi fÄtt den fria viljan.

    KÀrlek till alla medmÀniskor <3

  304. Kommentar:
    Andraes skriver:

    Jag hĂ„ller med Amanda hĂ€r, FrĂ„gorna tycker jag Ă€r vinklade sĂ„ att resultatet ska bli religiös eller inte. Te.x. i en krissituation vem vill du helst prata med. Varför fanns inte alternativet “En medmĂ€nniska”? NĂ„ja, för att kampanjen ska funka mĂ„ste den ju vĂ€cka debatt, vilket gör att den mĂ„ste vara lite extrem i sina frĂ„gor och resultat.

    En kul grej dock, hoppas det gÄr bra för er.

    A

  305. Kommentar:
    Alf Hiltersson skriver:

    Äntligen har vi som Ă€r Nationalhumanister vĂ„gat ta bladet ur mun och talat ut. Jag Ă€r medlem sedan lĂ€nge och det Ă€r vĂ€l pĂ„ plats att vi talar om för folk hur fel de har och hur de bör tycka!

  306. Kommentar:
    Ni skalltyckasommig skriver:

    Precis som nazisterna, kommunisterna och humanisterna menar skall inte folk fÄ tro pÄ vad de vill. Det Àr inte bra för den Svenska staten!

  307. Kommentar:
    FritÀnkare skriver:

    Ni Àr just precis vad som behövs i dessa tider av nymornat religiösa, pro-fascistiska lurendrejerier. Ni blir naturligtvis hÄrt anfallna av horder av högerextremistiska legosoldater, precis som tidigare alla som var emot storfinansens totala ansvarsbefrielse blev frontalattackerade av högerns dÄvarande prÀsterskap, ekonomerna. Strunt i dem! Ni har rÀtt! Det finns ingen gud. Det pÄhittet Àr bara ett primitivt sÀtt att skrÀmma undersÄtarna till lydnad.

  308. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    Testet var skamligt och organisationen Àr Ànnu vÀrre.

    Tycker synd om er

  309. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    Och förklara gÀrna för mig hur ni kan tÀnka pÄ ngt annat sÀtt

  310. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    LÄt mig bara till lÀgga en grej i kristendomen Àr det relationen och livet som en kristen som Àr viktigt och inte traditioner och kulturer. Detta har jag stöd för i bibeln

  311. Kommentar:
    HĂ„kan skriver:

    Amanda skrev: “Gud skulle t.ex. aldrig sĂ€ga Ă„t nĂ„gon att döda nĂ„gon annan eftersom de Ă€r en synd enligt de tio budorden.”

    Gamla Testamentet innehÄller mÄnga redogörelser för tillfÀllen dÄ Gud har sagt Ät nÄgon att döda nÄgon annan. LÀs till exempel fjÀrde moseboken, kapitel 15, dÀr Gud sÀger Ät församlingen (genom Moses) att stena en man till döds för att han samlade ved pÄ sabbaten. Mitt rÄd: lÀs Bibeln en stund. Det Àr intressant att se vad vi förvÀntas bygga vÄr moraluppfattning pÄ.

  312. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Vart tog mitt originalinlĂ€gg vĂ€gen? Försvinner inlĂ€ggen efter ett tag? Synd i sĂ„ fall…

    /G

  313. Kommentar:
    HĂ„kan skriver:

    Och om kampanjen… Jag tycker att den behövs. Vi lever i en stormig tid dĂ„ företrĂ€dare för de tvĂ„ mest militanta religionerna i vĂ„r historia pĂ„ nytt vĂ€ssar sina vapen och riktar dem mot varandra. Att ifrĂ„gasĂ€tta grunderna för den religiösa makten Ă€r ytterst en fredshandling.

  314. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    em……

    Vet du ens vad bakgrunderna Àr i GT?

  315. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    du, jag hittade inte det enskilda fallet du snackade om hÄkan

  316. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    Àr ngn av ledarna inom humanist saken hÀr?

  317. Kommentar:
    Börje Forsberg skriver:

    Njaa, i det hĂ€r fallet hĂ„ller jag inte med Gudstroende. Vi mĂ„ste lĂ„ta humanisterna komma ut pĂ„ arenan .Det ger oss i förlĂ€ngningen möjlighet att ge dem genom vĂ„r undervisning möjlighet till omvĂ€ndelse. Gud vill allas rĂ€ddning.Det gĂ€ller Ă€ven humanister och hur otroligt det Ă€n kan lĂ„ta, Ă€r Ă€ven de Ă€lskade av Gud. Minns du vad Jesus bad pĂ„ korset?” Fader förlĂ„t dem ty……….”

  318. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    absolut, men jag undrade bara om ngn av dem var med och debatterade

  319. Kommentar:
    Erik Hjalmar Emillon skriver:

    Jag gjorde testet och blev mkt överraskad av resultatet. Jag betraktar mig som icke-troende, i brist pĂ„ egna religiösa upplevelser, men förhĂ„ller mig milt positiv, och sekulĂ€rt, till religion som fenomen. Jag Ă€r emot enkönade Ă€ktenskap (och har argument för det) men accepterar enkönade relationer (dvs Ă€r sekulĂ€r dĂ€r med: sex liksom religion skall vara en privatsak). Dock ansĂ„g testet att jag tillhör den “starkt religiösa minoriteten”. För sĂ€kerhets skull gjorde jag om testet, erhöll samma resultat. - Testet kĂ€nns inte trovĂ€rdigt.

  320. Kommentar:
    HĂ„kan skriver:

    LĂ€s lite lĂ€ngre ned. 4 Mos 15:32 och framĂ„t: “En sabbatsbrytare stenas”

    I vÄra dagar, och i vÄrt land, skulle sabbatsbrytaren förmodligen ha klarat livhanken. Det Àr nog fÄ som lever helt och fullt efter Guds ord i vÄr vardag. Man följer parlamentariska lagar. Guds lydiga mördare skulle ha stÀllts inför rÀtta och sannolikt fÄtt ett fÀngelsestraff. Jag dristar mig att tro att mÄnga av dem i Sverige som tror pÄ en eller flera gudar instÀmmer i att de bar sig förskrÀckligt Ät.

    Vi fÄr inte glömma att det finns platser i vÀrlden dÀr den sekulÀra upplystheten Àr mindre sjÀlvklar Àn den Àr hos oss. DÀrför behövs stÀndigt kampanjer som denna, för att utmana det religiösa sÀttet att styra.

  321. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    Det hÀr har mkt symbolik och det betyder att vi som mÀnniskor inte kan göra vad vi vill med heliga ting.

  322. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    religiösa sÀttet att styra?
    Kristendomen styrs utav Gud, ska iaf göra det sÄ vad menar du med religiöst styre.
    Sverige Àr ju inte kristet precis

  323. Kommentar:
    Bengt Sundqvist skriver:

    Jag har gÄtt igenom hela ert test och för min personliga del skulle jag vid mÄnga tillfÀllen velat svara med alternativ som inte finns med. Om detta test Àr vad Humanisterna kan presera sÄ tydet det antingen pÄ en fruktansvÀrd okunskap om religion i allmÀnhet och om kristen tro i synnerhet eller ocksÄ handlar det om ett fullkomligt hÀnsynslöst försök att manipulera de som gör testet.
    Du som lÀser detta: Ta reda pÄ djupare fakta innan du gÄr pÄ Humanisternas tomma skrammel!

  324. Kommentar:
    testade skriver:

    JĂ€vligt vinklat test.

  325. Kommentar:
    Jakob Fhager BjÀrkhed skriver:

    FrÄgorna upplevs omogna i det hÀr testet. Omöjliga att svara pÄ. KÀnns som att de vill idiotförklara religiösa mÀnniskor. Nej, ni fÄr nog höja nivÄn lite humanister!

  326. Kommentar:
    Christina skriver:

    Denna kampanj ser jag som oproffsig, oigenomtÀnkt, nedlÄtande, krÀnkande och subjektiv. Christer Sturmark och hans lÀrjungar kan enligt mig ironiskt nog liknas vid en religiös sekt (och ja sektbegreppet Àr komplext sÄdant som jag inte tÀnker gÄ in pÄ hÀr). Jag menar att humanisterna genom denna kampanj framstÀlls som osympatiska och inte fullt sÄ humana. Visst har humanismen viktiga poÀnger. Men, de tendenser man genom att göra ert sÄ kallade test sÄg gÀllande föreningen humanisternas mÀnniskosyn skrÀmmer mig. Testet gjorde mig bara irriterad pga dess icke genomtÀnkta och vinklade frÄgor utan goda alternativ. Jag fÄr anta att ni ej stött pÄ en medmÀnniska som Àr religiös, fÄr Àven anta att i er vÀrldsbild Àr troende mÀnniskor utan egen vilja och intellekt som blint leds av en karismatisk ledare och lÀser sin skrift utan kritik eller eftertanke. Jag anser att ni underskattar testdeltagarnas intellektuella förmÄga. Jag Àr förvÄnad över att kampanjen inte fÄtt mer kritik. Jag fÄr bara hoppas att skolan lyckats med ett av sina mÄl dvs att skapa kristikt tÀnkande individer för detta behöver kritiseras. Att kampanjen startade vid skolanslutningarna var kanske en genomtÀnkt strategi?

  327. Kommentar:
    Christina skriver:

    skolavslutningarna ska det stÄ förstÄs. tack och godnatt

  328. Kommentar:
    HĂ„kan skriver:

    FrÄga: Vad menar du med religiöst styre?

    Svar: Med “det religiösa sĂ€ttet att styra” (sĂ„ löd min formulering) menar jag tekniken att krĂ€va blind lydnad med hĂ€nvisning till en högre makt som inte fĂ„r ifrĂ„gasĂ€ttas. Det fungerade pĂ„ Moses tid och det fungerar i vĂ„ra dagar, lika bra till sjĂ€lvmordsattacker mot hundratals oskyldiga i USA eller Irak som till mord pĂ„ familjemedlemmar och grannar i Knutby. Och till offentliga avrĂ€ttningar av kvinnor som vill lĂ€mna sina mĂ€n i Iran. Alla dessa förfĂ€rliga handlingar, och mĂ„nga andra, begĂ„s skrĂ€mmande nog av mĂ€nniskor som Ă€r övertygade om att de utför en god handling Ă„t en gud.

    De slutar tĂ€nka och lyder blint, dĂ€rför att “vi som mĂ€nniskor inte kan göra vad vi vill med heliga ting.” Det kan vi visst, och ibland Ă€r vi till och med tvungna! Alla de lydigt utförda mord som begĂ„s i vĂ„ra dagar med religiösa motiv och som liknar mordet i bibeltexten sĂ„ mycket, de Ă€r inte alls symboliska. De Ă€r verkliga, och jag önskar att mĂ€nskligheten nĂ„gon gĂ„ng lĂ€r sig lĂ€xan av Bibelns och Koranens hemska symbolik, frigör sig och slutar upp med att lyda sina ledare nĂ€r de beordrar de mest förfĂ€rliga vĂ„ldsdĂ„d i sina gudars namn.

    Ska vi ta och flytta oss till Debatt 2, Religiösa traditioner vs mĂ€nskliga rĂ€ttigheter? Eller till “Fritt forum” kanske. Just den hĂ€r diskussionen Ă€r lite “off-topic” hĂ€r.

  329. Kommentar:
    Abdallah skriver:

    Testet var skamligt och organisationen gÄr inte att beskriva.

    Tack för att ni gör mycket bra reklam till religionen. Ni Àr bra, bara pÄ att vilseleda mÀnniskor.

    MÄ Allah vÀgleda ER till bÀsta vÀgen.
    Jag beklagar att jag kan inte lÀmna min e-mail till en sÄdan organisation
    Tycker synd om er

  330. Kommentar:
    Frida skriver:

    Ansökte om medlemsskap hĂ€romdagen, efter att blivit “pĂ„mind” av kampanjen.

    Om man mÄste sÀtta en etikett pÄ sitt förhÄllningssÀtt till livet sÄ tycker jag att om buddismen och humanismen gÄr hand-i-hand. Att vÀnlighet och god moral bidrar till en vackrare vÀrld Àn fanatism och narcissism Àr ingen tvekan, som jag ser det.

    Gjorde nyss testet och blev “en solklar humanist”. HĂ„ller dock med Andrea att frĂ„gan om vem man vill tala med i kris tvingade mig att svara nĂ„got jag inte önskade. Alternativet “en medmĂ€nniska” utan etikett hade suttit klockrent.

    Det ska bli intressant att ta den av denna rörelse!

  331. Kommentar:
    lars.torstensson skriver:

    BĂ€ste Gustaf Ullman,

    Det verkar av nÄgon anledning vara sÄ att nÀr 50 inlÀgg har skrivits in sÄ försvinner dessa, och en ny omgÄng 1-50 börjar, o s v.

    Det var intressant att lÀsa ditt inlÀgg.

    Mitt intryck Àr inte att humanister generellt sett har nÄgon övertro pÄ logik, eller tror att allt kan förklaras, Àven om vissa förstÄs kan göra det. Det finns sÄdant som Àr oÄtkomligt för mÀnskligt vetande, Àven om man anvÀnder vetenskapens alla metoder.

    Du Ă€r alltsĂ„ panteist, och tror att Gud finns i “allt”. En sĂ„dan gud blir förstĂ„s mycket mindre “styrande och stĂ€llande” och dĂ€rmed riskabel Ă€n en gud som föreskriver hur mĂ€nniskor ska handla. Om denna tro ger dig mening kan jag förstĂ„ att du hĂ„ller fast vid den. Men det Ă€r Ă€ndĂ„ en spekulation att detta stĂ€mmer.

    För mig har begrepp som “kĂ€rlek”, “mening”, “liv” inget med Gud att göra utan med mĂ€nniskor. Att sĂ„dana kĂ€nslor och upplevelser ocksĂ„ har att göra med “fysikaliska och kemiska processer” förminskar dem inte, enligt min mening. Och jag kan inte se att ateister inte kan vara romantiska. Humanismen bejakar det mĂ€nskliga, och i det ingĂ„r Ă€ven kĂ€nslorna.

    Jag vet inte om jag riktigt har förstÄtt vad du menar med religionen som ett sprÄkspel, och att leka med ord. Men att leka med ord kan sÀkert vara kreativt, och ge nya upplevelser och infallsvinklar. Att lÀsa religiösa texter som litteratur eller poesi, utan press att behöva följa det som stÄr i dem - eller att hitta pÄ egna texter - kan Àven ateister ha behÄllning av.

    Men missar man inte nÄgot om man för mycket bortser frÄn vad som faktiskt stÄr i texterna, och att en del av dem Àr menade att tas pÄ allvar, och betraktas som sanning?

    Mvh
    Lars

    Gustaf Ullman skrev:

    BĂ€ste Lars Torstensson,
    Vad roligt att du svarade pÄ mitt inlÀgg! DÄ blir det ju detatt! :-)
    Vilken “helig skrift” som jag tycker att humanisterna har en bokstavstro pĂ„? Jag har faktiskt ett svar pĂ„ den frĂ„gan. Jag tycker att mĂ„nga humanister/ateister har en tendens Ă„t det positivistiska hĂ„llet. Det vill sĂ€ga, i min mening en övertro, pĂ„ logiken och att allt kan uttryckas exakt. En slags “bokstavstro” pĂ„ logiken. Den “tidiga” Ludwig Wittgenstein skrev sin Tractatus dĂ€r han sa att allt som kan sĂ€gas kan sĂ€gas klart. Det man inte kan tala om, dĂ€rom mĂ„ste man tiga. Den senare Wittgenstein (i min mening blev han klokare) övergav det positivistiska tankesĂ€ttet till en annan syn, dĂ€r sprĂ„ket Ă€r mer som ett spel, ett sprĂ„kspel. Jag skall nedan Ă„terkomma till begreppet sprĂ„kspel.
    Jag har sjĂ€lv varit ateist, men det gjorde mig djupt olycklig. Begrepp som “kĂ€rlek”, “mening”, “liv” etc. kunde inte fĂ„ en meningsfull betydelse i en vĂ€rld som endast bestod av fysikaliska och kemiska processer. Det Ă€r ju sĂ„ den materialistiska vĂ€rldsbilden ser ut. Jag Ă€r en romantisk mĂ€nniska och jag kan inte leva i en vĂ€rldsbild dĂ€r begreppet kĂ€rlek Ă€r meningslöst.
    Vid denna tidpunkt i mitt liv lĂ€ste jag teoretisk fysik pĂ„ universitetet och jag tog en “sabbatstermin” för att lĂ€sa filosofi. DĂ€r lĂ€ste jag om medvetandefilosofi och kom i kontakt med Spinozas neutrala monism. Spinoza föresprĂ„kar en vĂ€rldsbild dĂ€r allt har bĂ„de en fysisk och en mental aspekt. Man kan kalla Spinozas vĂ€rldsbild för panteistisk. Jag lĂ€ste texter av Einstein, och Ă€ven Einstien stĂ€mde in i Spinozas vĂ€rldsbild. Panteism innebĂ€r att man kan definiera “Gud” som “allt som finns”. Begreppet “Gud” hade tidigare haft en helt annorlunda betydelse för mig, typ “en gubbe bland molnen”. Nu plötsligt kunde jag lĂ€sa religiösa texter, som bibeln, och texterna talade nu till mig. För att ge ett exempel: “jag Ă€r Guds son” hade förut klingat smĂ„tt narcissistiskt i mina öron. I en panteistisk vĂ€rldsbild Ă€r detta pĂ„stĂ„ende rent av sant. Jag tror inte pĂ„ nĂ„gra religiösa dogmer, men det religiösa sprĂ„kspelet har en sĂ„ stor betydelse för mig att jag utan tvekan kan kalla mig religiös.
    Mina ateistiska/humanistiska vĂ€nner har ibland kommenterat att panteism endast Ă€r en lek med ord. Om “Gud” Ă€r allt som finns, dĂ„ blir ju ordet meningslöst.
    Men jag vill hĂ€vda att religion just _Ă€r_ en lek med ord, ett sprĂ„kspel. Att leka med ord öppnar upp för en helt ny vĂ€rld. VĂ„ra ord och begrepp styr vĂ„r upplevelse av vĂ€rlden i en mycket stor omfattning. SprĂ„kspel öppnar upp för att se vad som finns bakom begreppen. Att se igenom, eller trancendera, begreppen. Även abstrakt konst och modern poesi Ă€r pĂ„ sĂ€tt och vis en lek med ord och begrepp. Jag kan sĂ€ga det sĂ„ hĂ€r: sprĂ„kspelet öppnar upp för att se det vackra och det mirakulösa. Begreppet kĂ€rlek gĂ„r att förstĂ„ om man anvĂ€nder begreppet i ett sprĂ„kspel. Ur ett rent logiskt tankesĂ€tt kan jag inte förstĂ„ kĂ€rlek.
    SprÄkspelet Àr alltsÄ ett verktyg vid sidan av logiken. BÄda verktygen Àr mycket vÀrdefulla. Och det ena verktyget utesluter inte det andra.
    Mvh
    Gustaf

  332. Kommentar:
    lars.torstensson skriver:

    DET ÄR DEN POLITISKA RELIGIONEN SOM HOTAR YTTRANDE- OCH RELIGIONSFRIHETEN

    Niskalltyckasommig skriver:

    >Precis som nazisterna, kommunisterna och humanisterna menar skall inte folk fÄ tro pÄ vad de vill. Det Àr inte bra för den Svenska staten!

    En fullstÀndigt befÀngt pÄstÄende! Humanisterna Àr för religionsfrihet och yttrandefrihet. Dessa friheter hotas nu av bl a de islamiska staternas organisation, som vill förbjuda religionskritik (lÀs: islam), och har fÄtt FN:s rÄd för mÀnskliga rÀttigheter (!) med sig!

    Svenska kyrkan har under hundratals Är tvÄngskommenderat mÀnniskor till medlemskap, och bedrivit ett omfattande religiöst förtryck. Fortfarande indoktrinerar religiösa mÀnniskor eleverna i religiösa friskolor, och krÀnker dÀrigenom deras religionsfrihet.

    Och vad gör svenska staten? Jo, den finansierar dessa friskolor! Dessutom sprider ocksÄ den oemotsagd, religiös propaganda genom gudstjÀnsterna i SR och SVT. Och den lÄter skatteverket göra drÀngtjÀnst Ät de religiösa samfunden, och driva in deras medlemsavgifter - en service som inga andra rörelser fÄr!

    NAZISMEN OCH KOMMUNISMEN ÄR POLITISKA RELIGIONER

    De hyllar sina ledare nĂ€rmast som gudar. De innehĂ„ller tydliga, politiska trosinslag. De kan liknas vid frĂ€lsningslĂ€ror, med det “renrasiga”, ariska tusenĂ„rsriket och det klasslösa samhĂ€llet som “paradisiska” slutmĂ„l.

    Stalin tÀnkte för övrigt bli prÀst, och Hitler var katolik!

    Humanismen, som hyllar demokrati och kritiskt tÀnkande, vÀnder sig i hög grad mot nazism och kommunism!

  333. Kommentar:
    lars.torstensson skriver:

    HUMANISMEN ÄR SEKTERISMENS MOTPOL

    Christina liknar Humanisterna vid en sekt, men vill inte gÄ in pÄ vad sektbegreppet innebÀr. Det kan jag förstÄ, eftersom en analys av detta begrepp visar att humanismen Àr sekterismens motpol! Vi förordar nÀmligen öppenhet, demokrati och kritiskt tÀnkande, de bÀsta korrektiven mot sekterism!

    JESUS - EN TYPISK SEKTERIST

    Jesus, kristendomens store ledare, upptrÀder dÀremot i Bibeln som en utprÀglad sektledare, och det Àr orsaken till att sekterismen förekommer i mÄnga kristna samfund. Han uppmanar mÀnniskor att slÀppa allt de har för hÀnder och överge sina anhöriga för att följa honom. De ska leva som liljorna pÄ marken, utan att bekymra sig för morgondagen. Jesus Àr ocksÄ en svÄrt intolerant intolerant helvetespredikant, som fördömer oliktÀnkande i hÀtska ordalag, och han förkunnar jordens nÀra förestÄende undergÄng ungefÀr som Jehovahs vittnen gör idag.

  334. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Hej igen Lars,

    Jag citerar dig

    För mig har begrepp som “kĂ€rlek”, “mening”, “liv” inget med Gud att göra utan med mĂ€nniskor.

    Jag tĂ€nker som sĂ„, att mĂ€nniskan Ă€r gudomlig. Detta Ă€r ju centralt i alla de stora vĂ€rldsreligionerna. Min “tro” Ă€r liksom de flesta humanisters “tro” ganska mĂ€nniskocentrerad. Vad menar jag dĂ„ med att mĂ€nniskan Ă€r gudomlig? Och var kommer detta med logik in i detta? Jag skulle rekommendera tvĂ„ böcker av Roger Penrose: Emperors new mind och Shadows of the mind.

    Om man tÀnker sig mÀnniskans tankar som endast ett resultat av kemiska och fysikaliska processer, skulle man kunna simulera en mÀnsklig hjÀrna i en tillrÀckligt kraftfull dator. Detta Àr pÄ grund av att de fysikaliska och kemiska processerna gÄr att beskriva matematiskt. Begreppet kÀrlek skulle i sÄ fall endast vara en matematisk algoritm som skulle ha till syfte att sÀkra artens överlevnad. Detta Àr inte en syn pÄ kÀrleken som jag trivs med.

    Roger Penrose anvĂ€nder i sina böcker en argumentation som bygger pĂ„ nĂ„got som kallas “Gödels teorem”. Lite om Gödels teorem taget frĂ„n Wikipedia:

    I varje motsÀgelsefritt formellt system som Àr tillrÀckligt komplext för att kunna beskriva aritmetik för naturliga tal, gÄr det att formulera satser som varken kan bevisas eller motbevisas inom ramen för det formella systemet.

    Hans argumentation gĂ„r ut pĂ„ att mĂ€nniskan har en förmĂ„ga att tĂ€nka pĂ„ en abstrakt nivĂ„ som ligger över matematiska system. Vi har sĂ„ att sĂ€ga en förmĂ„ga att “trancendera” matematiken. Gödels teorem Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Enligt Penrose Ă€r det omöjligt för en dator att tĂ€nka utanför matematiska system. En dator kan endast tĂ€nka _inom_ det matematiska system som den har blivit tilldelad. En dator skulle alltsĂ„ omöjligen kunna tĂ€nka ut Gödels teorem, enligt Penrose. Penrose ser detta som ett bevis för att mĂ€nniskan inte kan “simuleras” i en dator.

    Som vissa kanske kĂ€nner till sĂ„ bygger datorns berĂ€kningar pĂ„ “boolesk algebra” vilket Ă€r detsamma som logik.

    Jag ser detta som ett bevis för att det existerar nÄgonting utanför det strikt logiska. KÀrleken Àr ett exempel pÄ detta, anser jag. Som jag nÀmnde i tidigare inlÀgg, kan jag inte förstÄ kÀrleken om jag tÀnker strikt logiskt.

    Nu Äter till sprÄkspelet. Ett av Guds namn Àr KÀrleken. Detta Àr gemensamt för samtliga religioner. MÀnniskan har en förmÄga att skilja mellan ont och gott, vi förstÄr kÀrleken. Det Àr med detta jag menar att mÀnniskan Àr gudomlig :-)

    Med VĂ€nlig HĂ€lsning
    Gustaf

  335. Kommentar:
    lars.torstensson skriver:

    BÖR ALLAH VÄGLEDA OSS+

    Abdallah skriver:

    >MÄ Allah vÀgleda ER till bÀsta vÀgen.

    Vi humanister tycker att Allah och hans profet sprider villfarelser, precis som Gud och Jesus gör i kristendomen. Och pÄ sÀtt och vis Àr Koranens villfarelser farligare Àn Bibelns, eftersom muslimer i större utstrÀckning Àn kristna tar dem pÄ allvar. Fundamentalismen Àr nÀmligen mer utbredd i islam, mycket beroende pÄ att islam inte har blivit nagelfaret av upplysningsfilosofer sÄ som kristendomen har blivit.

    För en tid sedan utgav Islamiskt Forskningscenter i Göteborg boken Den sanna religionen. DÀr förordar man dödsstraff för mÀnniskor som avfaller frÄn islam, piskstraff för dem som dricker alkohol, man vill hugga hÀnderna av tjuvar, o s v. Flertalet muslimer tycker naturligtvis inte sÄ. Men att ett islamiskt forskningscenter i Sverige överhuvud taget kan framföra sÄdana rent barbariska förslag - och dessutom utan att det blir nÄgon nÀmnvÀrd reaktion frÄn andra muslimer - Àr en allvarlig varningssignal!

  336. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Hej igen Gustaf,

    Om du med gudomlig menar mÀnniskans förmÄga att skilja mellan ont och gott, och att hon förstÄr kÀrleken, sÄ hÄller jag helt med om att mÀnniskan Àr gudomlig.

    Det Àr dock inte sjÀlvklart att definiera denna förmÄga sÄ.

    Med vÀnlig hÀlsning
    Lars

  337. Kommentar:
    stasch skriver:

    Hahaha! Alla som har lite vett i huvudet förstÄr hur vinklat det hÀr testet Àr. Resten gÄr med i Humanisterna.

    Ja, detta var i töntigaste laget. Hoppas folk Àr klokare Àn sÄhÀr.

  338. Kommentar:
    amanda skriver:

    Jag kan ju sÀga att de Àr i gammla testamentet nÀr mÀniskorna inte hade fÄtt fölÄtelsen och Jesus inte sagt att hÀmnden var fel. Men i dagens samhÀlle skulle jag aldrig döda nÄgon oberonde av vad den har gjort(skulle dock inte gjort de dÄ heller förmodar jag) men men de Àr mitt sÀtt att se pÄ sake. Jag tror att de Àr fel att döda tycker man sig höra att gud sÀger att man ska göra nÄgot sÄdant Àr man förmodligen psykist störd.

  339. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Till Lars igen,

    Jag hÄller inte med dig om att Jesus och Muhammed (frid vare med dem, som en muslim skulle ha sagt :-)) sprider villfarelser. Det blir endast villfarelser om man tolkar dem bokstavligt. Det Àr det som Àr det farliga. Bokstavstroende i alla former Àr farliga.

    Ju mer jag förstĂ„r symboliken i deras budskap, desto mer förstĂ„r jag djupet i den visdom de förkunnar. Liksom toner i ett musikstycke av Mozart eller Bach formar stor musik, sĂ„ innehĂ„ller symbolerna i kristendom och i islam en mycket stor visdom, i min mening. Jag anser Ă€ven att t.ex. buddhismen, hinduismen, judendomen och zorastrianismen innehĂ„ller stor visdom. För mig finns det alltsĂ„ ingen religion som Ă€r “rĂ€tt” eller “fel”. Endast olika kulturellt betingade symbolsprĂ„k. Att lĂ€ra sig uppskatta en ny religion Ă€r som att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k.

    Mvh
    Gustaf

  340. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Min tes:

    Religionerna Àr symboliska sprÄk som vi kan anvÀnda för att hjÀlpa oss att se den trancendantala delen av verkligheten. Den del av verkligheten dÀr vÄra logiska begrepp inte rÀcker till.

    Till ateister ber jag följande: öppna upp er för möjligheten att dessa symbolsprÄk innehÄller stor visdom. I min mening Àr religionerna inte nonsens.

    Till bokstavstroende religiösa ber jag följande: Sluta tolka de religiösa skrifterna bokstavligt. Det leder till krig och konflikter mellan de olika religionerna, eftersom religionerna Àr skrivna med olika symbolsprÄk. En symbolisk tolkning av religionerna gör det enklare att se likheterna. En symbol i en religion kanske kan översÀttas till en motsvarande symbol i en annan religion.

    /Gustaf

  341. Kommentar:
    Kristina skriver:

    I ett försök att ta humanisterna pÄ allvar, gjorde jag det hÀr testet och hoppades att det skulle vara lite nyanserat. Men icke. Jag möter större förstÄelse och öppenhet mot oliktÀnkare i Svenska Kyrkan Àn vad jag nÄnsin gjort hos humanister. Inser ni inte er egna fundamentalism? Ingen fÄr tro pÄ nÄt, för dÄ Àr man irrationell, inskrÀnkt, förtryckande eller indoktrinerad. Kryssa för alternativet som passar pÄ dig. Att jag valt att leva mitt liv pÄ ett sÀtt borde vÀl egentligen inte sticka sÄ mycket i ögonen pÄ nÄgon som kallar sig humanist?

  342. Kommentar:
    Isak Zara skriver:

    Jesus Àlskar er!!!
    Tiden Àr nÀra dÄ Jesus kommer tillbaka och dömmer vÀrlden och varje öga kommer att se detta och dem som inte tror och blir kvar kommer att lida av Ängest!
    Jag lovar er och jag garanterar detta!
    VÀrlden nu för tiden Àr som Soddom Gomorrah, man som gifter sig med man, nekar guds existens över huvudtaget, hat och vÄld!!
    Sover ni eller???
    Ser ni inte vad som pÄgÄr i denna vÀrld och ÀndÄ sÄ tror ni att allt kommer gÄ bra och det kommer bara fortsÀtta att flyta pÄ!?

  343. Kommentar:
    Kitte skriver:

    Svart eller vitt var det mycket i pÄstÄendena i testet.
    Det gÄr inte att svara pÄ ett bra sÀtt pÄ mÄnga av frÄgorna.
    FörutsÀnningen Àr att alla icke religiösa tycker en sak och
    alla religiösa en annan. helt absurt.
    För övrigt fattar jag inte hur mn kan lÀgga ner sÄ mycket energi och
    tid pÄ nÄgot man inte tror pÄ. Jag tycker att trÄngsyntheten och
    fundamentalismen pÀglar humanisterna lika mycket som olika religioner. Och precis som i andra rörelser finns det mÄnga
    olika Ă„sikter.

  344. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Gustav Ullman, det du syftar till Ă€r förvĂ€xla abstrakta associationer med “svar”. Är man i början av sitt sökande, kan tomheten fyllas med en enda stor abstrakt association (transcendens).
    Om man lÀrs ett sÄdant fÀrdigserverat svar söker man inte efter att fylla tomrummet, man tror ju att det redan Àr fyllt. Detta Àr ett problem med religiösa svar, för det Àr inte fÀrdigserverade svar som Àr det relevanta för visdom, utan det aktiva sökandet.

    Vishet nĂ„r du genom att vara öppensinnad. Öppensinnad Ă€r inte att göra antaganden eller acceptera antaganden utan goda skĂ€l, utan att stĂ€ndigt vara beredd att omförhandla sina antaganden i takt med att man gör erfarenheter, och för att det skall spela nĂ„gon roll mĂ„ste man ocksĂ„ söka sig till nya erfarenheter. Man mĂ„ste lĂ€sa, studera, forska, lĂ€sa lite till, se, observera, testa, experimentera.
    Om du tar avstÄnd frÄn allt det dÀr, för att du fyllt tomrummet med en transcendent tanke, sÄ Àr du inte öppensinnad och kommer inte hitta nÄgra bÀttre svar.

  345. Kommentar:
    Kitte skriver:

    Buddismen och humanismen hand i hand
    skrev nĂ„gon i ett inlĂ€gg….NJA.
    Dalai Lama anser att homosexualitet Àr fel, att kvinnor
    Àr lÀgre rankade Àn mÀn m.m.
    StÄr Humanisterna för dom Äsikterna?
    MÄnga kristna stÄr INTE för dessa Äsikter.
    TillrÀckligt mÄnga för att man absolut inte kan
    kalla det en kristen eller religiös Äsikt.

  346. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Hej Staffan!

    Tack för ett mycket intressant och tankevĂ€ckande svar! Jag skulle beskriva mig sjĂ€lv som i högsta grad öppensinnad. Det religiösa “sprĂ„kspelet” Ă€r anvĂ€ndbar just dĂ€rför att det utökar mina möjligheter att dra nya erfarenheter, att forska och studera. Den religiösa symboliken Ă€r ett verktyg eller “grammatik” med vars hjĂ€lp jag kan lĂ€sa Ă€ven vad religiösa tĂ€nkare har att sĂ€ga (inte bara vetenskapliga eller “humanistiskt” filosofiska). Vid sidan av att forska i fysik, lĂ€sa filosofi, skapa konst, musik etc. tycker jag om att lĂ€sa Tao Te Ching, Rumi och Bibeln. Men jag hade inte kunnat tillgodogöra mig de tre sistnĂ€mnda utan att först ta till mig den religiösa symboliken. Utan förstĂ„else av det religiösa “sprĂ„kspelet” hade dessa kĂ€llor enbart varit nonsens. Jag hade missat en erfarenhet. Genom att kategoriskt avfĂ€rda den religiösa symboliken kan en del humanister missa en hel del vĂ€rdefulla erfarenheter. FörstĂ„else av religioner som kristendom och islam Ă€r ett exempel pĂ„ en sĂ„dan erfarenhet.

  347. Kommentar:
    Åke Steinwall skriver:

    Hej

    Jag gjorde just testet och besvarade alla frÄgor utom den sista. Jag tycker som troende inte att det finns en motsÀttning mellan att söka Guds vilja och att ta ansvar för sitt eget liv och för medmÀnniskor man möter.
    Mycket av religionskritiken i kampanjen riktar sig mot internationella förhĂ„llanden och Ă€r vĂ€l motiverad. Religioner mĂ„ste fĂ„ kritiseras eftersom jag menar att de i alla tider pĂ„verkats av mĂ€nskliga makthavares agendor. Även om jag kallar mig kristen och Ă€r medlem i Svenska kyrkan tror jag inte att nĂ„gon mĂ€nniska kan veta hela sanningen om Gud. Jag tror ocksĂ„ det Ă€r sĂ„ att Gud lĂ„ter sig finnas ( men aldrig kontrolleras) av den som söker honom. Ödmjukhet och skepsis mot starka ledare tycker jag Ă€r sunda inslag i en religiös tro.

  348. Kommentar:
    Iggy skriver:

    Rationalism Ă€r lika ofelbar som personen som tillĂ€mpar det. Ödmjukhet skadar inte.

  349. Kommentar:
    ce skriver:

    Testet var lite vÀl vinklat för min smak. Att bedömma andlighet utifrÄn ett antal sakfrÄgor och nÄgra mycket begrÀnsade alternativ övertygade inte mig.

    Att i svaret pusha för ‘humanisternas’ ritualer kĂ€nns lite vĂ€l magstarkt.

  350. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Till alla humanister pÄ detta forum,

    Jag har lÀst mÄnga kommentarer pÄ detta forum och det verkar som om mÄnga tycker att ni Àr fundamentalistiska, nÄgon kallade er rent av sektistiska. MÄnga kristna blir arga för att ni inte förstÄr den kristna kulturen och symboliken. Men denna kampanj handlar ju om att motverka fundamentalism och intolerans. Ni kritiserar religiösa mÀnniskor för att man inte fÄr kritisera deras religioner. Men tar ni sjÀlva emot kritik?

    Den frÀmsta kritiken verkar handla om er okunskap om religion, t.ex. kristendom och islam. Jag kan förstÄ att ni tycker att dessa religioner Àr svÄrgenomtrÀngliga. Jag har hört humanister kalla religion för nonsens. Jag tror att det kan bero pÄ att dessa religioner har uppkommit i en avlÀgsen tid, med ett symbolsprÄk som Àr ganska avlÀgset för moderna sekulÀra mÀnniskor. Men jag tror att om ni vill uppnÄ ert mÄl, en vÀrld med mindre fundamentalism, mÄste ni lyssna pÄ kritiken.

    Jag kom pĂ„ en ganska cool idĂ©. Jag tror inte att bibeln Ă€r den bĂ€sta “introduction to religion” för humanister. Jag tror att de kulturella skillnaderna mellan den tiden och nutid sticker för mycket i ögonen pĂ„ en humanist. Jag vet att mĂ„nga citat i bibeln upplevs som “onda” för dem som vĂ€ljer att kalla sig humanister…

    Jag tror att Neale Donald Walsch böcker, bl.a. Conversations with God (samtal med Gud) Ă€r en bĂ€ttre introduktion. Detta klassas visserligen som “nyandlighet”, ve och fasa! Men om en humanist ska tvinga sig sjĂ€lv att lĂ€sa en religiös/andlig bok, varför inte lĂ€sa en modern religiös/andlig bok istĂ€llet för en gammal? Jag kan lova att citat som “en trollkona skall ni icke lĂ„ta leva” saknas helt i dessa böcker. Böckerna kan vara en nyckel till att bĂ€ttre förstĂ„ Ă€ven Ă€ldre religioner. Principerna Ă€r ju de samma men formulerade pĂ„ ett mer modernt sĂ€tt. Jag tror inte att ni kommer bli “frĂ€lsta” men fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else för religion. Give it a try :-)

    Jag tror att det kraftfullaste ni kan sÀga till en religiös fundamentalist Àr detta: jag förstÄr din religion, men jag tror att du har missuppfattat. Religionen ska tolkas symboliskt och inte bokstavligen.

    Mvh
    Gustaf

  351. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Iggy skriver:

    >Rationalism Àr lika ofelbar som personen som tillÀmpar det.

    Är det alltsĂ„ lika bra att hĂ„lla pĂ„ pĂ„ oförnuft som pĂ„ förnuft?

  352. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Kitte.

    Buddismens största “humanistiska” förtjĂ€nst Ă€r nog att den inte, som de stora religionerna, varnar för kritiskt tĂ€nkande. Men dess livsfientlighet Ă€r frĂ€mmande för humanismen.

  353. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Isak Zara skriver:

    >Tiden Ă€r nĂ€ra dĂ„ Jesus kommer tillbaka och dömmer vĂ€rlden …Jag lovar er och jag garanterar detta!

    Det har kristna lovat och garanterat i 2000 Ă„r!

    VĂ€rlden nu för tiden Ă€r som Soddom Gomorrah, man som gifter sig med man, nekar guds existens över huvudtaget …

    Ja, det var mycket bÀttre pÄ kÀttarförföljelsernas tid! :->

  354. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Gustaf Ullman skriver:

    >Genom att kategoriskt avfÀrda den religiösa symboliken kan en del humanister missa en hel del vÀrdefulla erfarenheter.

    Jag ser inget hinder för humanister att anvÀnda religiös symbolik.

    >Jesus och Muhammed … blir endast villfarelser om man tolkar dem bokstavligt. Det Ă€r det som Ă€r det farliga.

    Vad skrifterna lÄter förstÄ Àr dock att Jesus och Muhammed menar vad de sÀger. Det Àr ocksÄ vad kristna och muslimer vanligen anser.

    >Ju mer jag förstÄr symboliken i deras budskap, desto mer förstÄr jag djupet i den visdom de förkunnar.

    Vari bestĂ„r dĂ„ denna visdom, menar du? GĂ„r det att precisera? Eller Ă€r det kanske nĂ„got diffust, som inte gĂ„r att formulera i ord? Är det i sĂ„ fall verkligen visdom?

    Mvh
    Lars

  355. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Jag vet inte, men mitt inlÀgg verkade inte komma med. Slutet skulle ha omformulerats av mig. DÀr uttryckte jag en trossats. Det jag dÀremot vill lyfta upp var de vinklade frÄgorna. VÀldigt svart - vitt. Bygger pÄ fördomar. Man kan anvÀnda hela sitt förnuft och ÀndÄ ha en tro pÄ Gud. Det man dock har insett med en sÄdan livshÄllning Àr att förnuftet Àr bra, men att det finns nÄgot som Àr större Àn vÄrt förnuft. Att det finns en yttersta kÀlla till livet och universum: Gud. : )

  356. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Till alla humanister pÄ detta forum,

    Jag har lÀst mÄnga kommentarer pÄ detta forum och det verkar som om mÄnga tycker att ni Àr fundamentalistiska, nÄgon kallade er rent av sektistiska. MÄnga kristna blir arga för att ni inte förstÄr den kristna kulturen och symboliken. Men denna kampanj handlar ju om att motverka fundamentalism och intolerans. Ni kritiserar religiösa mÀnniskor för att man inte fÄr kritisera deras religioner. Men tar ni sjÀlva emot kritik?

    Den frÀmsta kritiken verkar handla om er okunskap om religion, t.ex. kristendom och islam. Jag kan förstÄ att ni tycker att dessa religioner Àr svÄrgenomtrÀngliga. Jag har hört humanister kalla religion för nonsens. Jag tror att det kan bero pÄ att dessa religioner har uppkommit i en avlÀgsen tid, med ett symbolsprÄk som Àr ganska avlÀgset för moderna sekulÀra mÀnniskor. Men jag tror att om ni vill uppnÄ ert mÄl, en vÀrld med mindre fundamentalism, mÄste ni lyssna pÄ kritiken.

    Jag kom pĂ„ en ganska cool idĂ©. Jag tror inte att bibeln Ă€r den bĂ€sta “introduction to religion” för humanister. Jag tror att de kulturella skillnaderna mellan den tiden och nutid sticker för mycket i ögonen pĂ„ en humanist. Jag vet att mĂ„nga citat i bibeln upplevs som “onda” för dem som vĂ€ljer att kalla sig humanister…

    Jag tror att Neale Donald Walsch böcker, bl.a. Converations with God (samtal med Gud) Ă€r en bĂ€ttre introduktion. Detta klassas visserligen som “nyandlighet”, ve och fasa! Men om en humanist ska tvinga sig sjĂ€lv att lĂ€sa en religiös/andlig bok, varför inte lĂ€sa en modern religiös/andlig bok istĂ€llet för en gammal? Jag kan lova att citat som “en trollkona skall ni icke lĂ„ta leva” saknas helt i dessa böcker. Böckerna kan vara en nyckel till att bĂ€ttre förstĂ„ Ă€ven Ă€ldre religioner. Principerna Ă€r ju de samma men formulerade pĂ„ ett mer modernt sĂ€tt. Jag tror inte att ni kommer bli “frĂ€lsta” men fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else för religion. Give it a try :-)

    Mvh
    Gustaf

  357. Kommentar:
    Iggy skriver:

    Lars T skriver:

    “Är det alltsĂ„ lika bra att hĂ„lla pĂ„ pĂ„ oförnuft som pĂ„ förnuft?”

    Det Àr en falsk motsÀttning.

  358. Kommentar:
    Richard Jensen skriver:

    Jag gjorde testet i Humanisternas kampanj och fick ett riktigt gott skratt - sĂ„ gott att jag gjorde det igen och skrattade lika hjĂ€rtligt andra gĂ„ngen. DĂ€r var det sannerligen antingen eller. Inga nyanseringar - var sĂ„ god; vĂ€lj mellan pest eller kolera. Kul - som underhĂ„llning! Jag tror jag gör testet en tredje gĂ„ng… :-)
    VĂ€nligen Richard Jensen

  359. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Lars,

    Visdomen i religionerna gÄr precis som du sÀger, inte att uttrycka precist. Vetenskap Àr exakt. Men nÀr man uttrycker religiösa tankar i exakta ordalag, det Àr dÄ man blir fundamentalist.

    Visdom kan mycket vÀl vara diffus. Kan du ge en exakt definition av kÀrlek?
    Eller en exakt definition av visdom för den delen?

    /G

  360. Kommentar:
    Ylva skriver:

    Efter att ha gjort ert test och blivit definirad som en klockren humanist skulle jag vilja smyga in en blygsam hint. Vill man bli tagen pĂ„ allvar och fĂ„ med sig anhĂ€ngare som inte redan Ă€r “klockrena humanister” bör man kanske lĂ„ta testfrĂ„gorna vara nĂ„got mer neutrala (tex undvika vinklingar som “visst Ă€r det knĂ€ppt att somliga tycker mĂ€n Ă€r mer vĂ€rda Ă€n kvinnor”). Att ni som gjort testet suttit och luslĂ€st gamla religösa skrifter och plockat fram urĂ„ldriga idiotier ur dem för att slĂ€nga i ansiktet pĂ„ alla religösa mĂ€nniskor tror jag bildar en vi-dom kĂ€nsla snarare Ă€n att skapa anhang bland halvreligösa personer.
    Min teori Ă€r att med utbildning och kritiskt tĂ€nkande kan den som Ă€r troende sjĂ€lv plocka ut grundbudskapet ur dessa texter (för detta Ă€r ju faktiskt ofta fint och gott) och sedan anvĂ€nda detta som motivering till att vara en god medmĂ€nniska. Jag tror inte att man ska underskatta mĂ€nniskors behov av livsmening och bevisligen finner mĂ„nga en sĂ„dan i just religion. I stĂ€llet för att gĂ„ i konflikt med dem och försöka förhindra detta kan vi vĂ€l hjĂ€lpa dem att göra detta pĂ„ ett inteligent och “humanistiskt” sĂ€tt. NĂ€r allt kommer omkring tycker ju vi humanister att det bör vara fĂ€rdigbrĂ„kat grupper emellan.

  361. Kommentar:
    ulf petersson skriver:

    det var vinklade frÄgor och svar. hoppas att ni ÀndÄ fÄr upp ögonen för att det inte Àr sÄ fÄ som tror pÄ Gud. För Àven om vi tror eller inte tror sÄ finns han ÀndÄ.
    Vem skulle annars ha tĂ€nkt ut dig och skapat dig för en tid som denna…
    och som har skapat alla arter för sig för sitt sÀrskilda syfte.
    Vem om inte Gud.

  362. Kommentar:
    brynte skriver:

    onödigt oseriösa frÄgor.. vad vill ni? uppenbarligen manipulera pÄ nÄt sÀtt.. men varför?

  363. Kommentar:
    Kurt Jonsson skriver:

    Som svar kan jag sĂ€ga att jag inte tycker om testet: FrĂ„gorna Ă€r motsĂ€gelsefulla, dubbeltydiga, inkonsekventa, intrikata, ogenomtĂ€nkta och ologiska. Dessa förefaller sammanstĂ€llda av nĂ„gon eller nĂ„gra som inte har satt sig in i hur integrerade dessa frĂ„gestĂ€llningar egentligen Ă€r! GĂ„r i mĂ„nga stycken inte att besvara pĂ„ ett konsekvent sĂ€tt! ÄndĂ„ har jag efter bĂ€sta förmĂ„ga försökt att svara och dĂ„ varit tvungen “att vĂ€lja mellan pest och kolera”! TyvĂ€rr! Det hĂ€r har Ni gjort vĂ€ldigt dĂ„ligt! FörstĂ„r inte hur Ni ska kunna fĂ„ ut nĂ„got bra av det hĂ€r! Men det kanske inte riktigt “var meningen”? Följaktligen fĂ„r kampanjen inte alls den betydelse som Ni förmodligen Ă€ndĂ„ avsett! Åtminstone inte för oss tagit del av frĂ„gorna!
    Har inte haft nÄgot emot Humanisterna tidigare, men har i och med denna kampanj blivit mycket tveksam till Er verksamhet och Era mÄlsÀttningar, vilka rimmar mycket illa med ett pluralistiskt tÀnkande samt hÀnsyn till oliktÀnkande !
    MVH Kurt

  364. Kommentar:
    Paul Persson skriver:

    Försökte göra testet och svara Àrligt, men fastnade i mitten.
    Antingen Àr man i Humanisternas ögon en seriös, tÀnkande ateist eller sÄ Àr man en samfÀllsfarlig gudstroende och framförallt dÄ en samhÀllsfarlig Jesustroende.
    Tidigare har Humanisternas inlĂ€gg i samhĂ€llsdebatten betecknats med epitetet rappakalja. Det hĂ€r testet mĂ„ste man beteckna med “Rappakalja anno 2009″.
    http://www.linnekyrkan.org/AO/amnen/humanister.htm

  365. Kommentar:
    Adolfo Hiltersson skriver:

    Religion mÄste förbjudas!

  366. Kommentar:
    Emanuel skriver:

    Friskt och upplyftande med en religionskritisk kampanj!

  367. Kommentar:
    Michael K. skriver:

    Det var verkligen ett tendentiöst test. Flera av frÄgorna visade dessutom prov pÄ extrem okunnighet i religiösa frÄgestÀllningar. Vissa frÄgor gick inte att ge ett Àrligt svar pÄ.

    Hur mÄnga kristna i Sverige lÀser och hÄller sig till Apokryferna?

    Med en stor portion humor och ironi kan man sÀkert bli road av testets frÄgor.

  368. Kommentar:
    Alice skriver:

    Det finns lika mÄnga nyanser av religion som det finns mÀnniskor. I det hÀr testet gavs bara utrymme för tvÄ motpoler, som de flesta inte lÀr kunna definiera sig med. Vad var poÀngen?

  369. Kommentar:
    Eva skriver:

    Testet Àr provocerande pÄ sÄ sÀtt att det pÄ flera av frÄgorna Àr omöjligt att ge ett svarsalternativ - inget av alternativen stÀmmer pÄ min uppfattning! Ger man inget svarsalternativ - kommer man inte vidare i testet! DÄligt!!! Om man Àr troende behöver man till t ex inte ha den uppfattningen att Gud ordnar allt i ens liv. Gud tar inte ifrÄn mÀnniskan ansvar och valfrihet! Om man tycker att det Àr bra att det finns t ex kristna skolor som alternativ, innebÀr inte det att man tycker att barn skall tvÄngindoktrineras. Man vill ge sina barn det bÀsta, det innebÀr att man vill delge dem vad man tror pÄ. Det Àr ganska naturligt! BÀsta humanister - ta reda pÄ av Sveriges kommuner hur mycket socialt ansvar de kristna skolorna har tagit för barn som haft svÄrigheter i den vanliga skolan. Fundera över varför muslimska förÀldrar sÀtter sina barn pÄ en förskola eller skola som drivs av en kyrka? Ni verkar inte kunna se nÄgra positva effekter av att mÀnniskor Àr troende! Testet sÀger en del om era fördomar!

  370. Kommentar:
    Anna skriver:

    Testet var alldelles för partiskt, det Àr propaganda! Lite trÄkigt dÄ det kÀnns som att mÄnga missuppfattat det som en undersökning. Se till sÄ det framgÄr vad det egentligen Àr, dÄ fÄr ni mer genuina anhÀngare. MÄnga av de som skrivit tidigare Àn mig i forumet har vÀldigt bra och konkreta tankar!!

    För mig Àr tro och religion tvÄ helt skillda saker.
    Jag Àr troende men inte religös, enligt min mening den mest vanligaste benÀmningen pÄ normsvensken.

  371. Kommentar:
    LinnA skriver:

    Haha, humanisterna?! Som om humanismen var förbehÄllen ateister. Bland det dummaste jag hört. Förresten passar er layout med svart-vitt den hÀr kampanjen bra av nÄgon anledning.

  372. Kommentar:
    Marcus skriver:

    Vad menas med detta? Er kampanj Àr grÀslig och fullstÀndigt genomkorkad!
    Gula religiösa symboler pĂ„ blĂ„ bakgrund för tankarna till nĂ„gonting helt annat Ă€n de ideal och vĂ€rderingar jag tror ni stĂ„r för….eller?
    Varför finns inte nĂ„gon kristet kors med? Varför bara en muslimsk och en judisk symbol? Jag undrar om Humanisterna förstĂ„r vilka krafter man drar till sig genom en sĂ„dan kampanj.. Jag kĂ€nner mĂ„nga troende och icke troende mĂ€nniskor som Ă€r mycket upprörda över dessa, faktiskt, rent diskriminerande signaler. Om syftet Ă€r att skaffa sig sĂ„ mĂ„nga fiender som möjligt har ni verkligen lyckats…
    Det Àr svÄrt att ta er pÄ allvar efter detta!
    De enda som jublar Ă€r vĂ€l Sverigedemokraterna…

    En sann humanist

  373. Kommentar:
    Alf Hiltersson skriver:

    Vi nationalhumanister bör vara stolta över en sÄdan kampanj. Inte skall den lilla mÀnniskan sjÀlv fÄ avgöra vad man vill tro pÄ. Det finns det partiprogram som kan tala om..

  374. Kommentar:
    Britha skriver:

    Testet var vÀl inte sÀrskilt avslöjande för min del - jag tror inte pÄ nÄgon gud och kÀnner inget behöv av att göra det. - Söker hellre vidare inom mig sjÀlv - för att uppnÄ Àn bÀttre balans i tillvaron. MEN - dessa debatt-sidor har varit vÀldigt, vÀldigt intressanta och givande!

    Tack för att ni startade debatten! Den visar pÄ större tolerans - Àven hos de kristna Àn jag sjÀlv kÀnde till. Inte för att jag tÀnker gÄ över och börja ansluta mig till deras tro - men jag inser att de kristna inte hotar mig. Vi Àr pÄ sÀtt och vis lierade (Ätminstone i Sverige) och förstÄr varandra ganska bra ÀndÄ. VÄra kulturella rötter Àr ju desamma.

    Det finns mycket i det som humanismen stÄr för som jag anser Àr sÄ helt, helt rÀtt. Men jag kan sÀga detsamma om kristendomen. Det Àr i stÀllet alla ytterligheter hos kristna och ytterligheter hos humanister som gör att man vill ta avstÄnd.

    Att jĂ€mföra kristendom och humanism med varandra Ă€r för övrigt en omöjlighet - de kristna har ett sĂ„dant ENORMT försprĂ„ng - inte frĂ€mst i tid - men historiskt inflytande och inte minst i Ă€godelar - de har lokaler (kyrkorna, prĂ€stgĂ„rdar, församlingssalar…) - ngt som humanister saknar HELT. Det Ă€r en sĂ„dan skevhet i jĂ€mförelserna pĂ„ alla plan - att jag förstĂ„r över huvud taget inte att humanisterna vill ge sig in i denna kamp.

    Nej - humanisterna (dit jag rÀknar mig - först o frÀmst ) bör inte slÄss mot de kristna, i stort - men vi bör slÄss mot alla kristna överdrifter och avarter (frikyrkorna, bibeltroende, mm). OCH framför allt bör vi vara vÀldigt aktsamma emot islams företrÀdare. Dom Àr mycket farligare Àn vÄra ljumma svenska kristna bröder och systrar.

    BrĂ„ka inte med skolorna som har och troligen ibland mĂ„ste ha skolavslutningar i en nĂ€rbelĂ€gen kyrka. BrĂ„ka inte med de som vill sjunga “I denna ljuva sommartid” - det Ă€r en underbar melodi och orden Ă€r sĂ„ vackra. Understöd inte de hotell som vill ta bort biblar frĂ„n rummen (lĂ„t dom sköta den kampanjen sjĂ€lva - sĂ„ som det tydligen ocksĂ„ började!) BrĂ„ka inte om manlig omskĂ€relse (den görs Ă€ndĂ„ pĂ„ nĂ€stan alla smĂ„pojkar i UK o USA - utan religiös förankring)! O s v.

    Humanisterna Àr bra - men skjuter stundom för högt.

  375. Kommentar:
    Rutan skriver:

    Det hÀr testet sÀger en del om Humanisterna, eftersom det syftade till att polarisera, inte diskutera. Ni verkar tro att antingen Àr man fundamentalist eller reaktionÀrt religiös, men ni har glömt att tusentals svenskar har en trosbekÀnnelse utan att per automatik sÀlla sig till fundamentalisterna. Jag har sÀllan stött pÄ sÄn extrem polariseringsiver inom kyrkan som jag stöter pÄ hÀr. Intressant och en liten aning sorgligt.

  376. Kommentar:
    nalle puh skriver:

    Valdigt bra att humanisterna antligen vaknar ur sitt teoretiserande och borjar med opinionbildning. Vi ar manga som ar trotta pa bade den religiosa utbredningen och det farliga (ja, farliga) logiska handikapp som religion verkar medfora hos folk. MEN, den har kampanjen ar inte anpassad for Sverige. I Storbritannien var den sakert jattebra, dar har dock religion en starkare stallning an i Sverige. I Sverige borde kampanjen ha varit snappet vassare, nastan i stil med kampanjer fran roda korset, radda barnen med mera. Istallet for att uppmanna ett folk som redan nu tanker att “gud nog inte finns” borde man ha uppmannat om mer, man borde ha uppmannat om hjalp att bekampa organiserad religion i samhallet och i varlen, nagot man bara gor indirekt nu. Kampanjen borde ha varit nagot i stil med “Varje ar leder organiserad religion till att 70,000 kvinnor dor i illegala abortforsok, att XX homosexuella blir halshuggna etc. Sverige ar ett av de mest sekulara landerna i varlden, har har vi fri abort och homosexuella har precis fatt ratt att gifta sig. I manga lander ar det inte sa. Vi behover hjalpas at for att verka for de varden vi tror pa. Vi behover samlas och gora motstand mot hur organiserad relgion sprider sig. I humanisterna gor vi detta, om du vill vara med sa ga med oss.

    Obs! Vi tycker att man ska fa tro pa gud om man vill det, men vi motsatter oss att religiosa organiserar sig pa ett satt som kranker enskilda individers rattigheter. Vi ser ocksa att manga religiosa samfund astadkommer mycket gatt i varlden, vi tror anda att organiserad religion allt sammantaget har en negativ inverkan da det leder till att (en storre andel) manniskor slutar tanka kritiskt och sjalvstandigt. Vi tror ocksa att den goda vilja som manga religiosa visar genom sitt valgorenhetsarbete ar en djupare mansklig vilja att hjalpa som inte behover goras i gudsnamn utan kan goras for att medmanniskor behover hjalp.”

  377. Kommentar:
    Lennart W skriver:

    Lars Torstensson:

    I dagens DN-kultur reagerar i alla fall Göran Rosenberg pĂ„ ungefĂ€r samma sĂ€tt som jag om “Humanisternas” blĂ„gula kampanj. Kanske lite snĂ€llare formulerat Ă€n av mig, men han talar Ă€ndĂ„ om “berĂ€ttigat uppseende, för att inte sĂ€ga upprördhet”.

    Sen Ă€r “straw man’s argument” alltid ett lika trist debattknep. Åtskilliga religiösa Ă€r inte religiösa pĂ„ det lĂ€ttattackerade sĂ€tt som du och “Humanisterna” vill ha det till. Religiösa bestĂ€mmer sjĂ€lva pĂ„ vilket sĂ€tt de vill vara religiösa. Du har precis ingen rĂ€tt alls att bestĂ€mma hur t.ex. kristna ska tolka Bibeln.

    Varför Ă€r det sĂ„ viktigt för “Humanisterna” att alla ska tĂ€nka och tro (eller inte tro) pĂ„ samma sĂ€tt?

  378. Kommentar:
    Tommy skriver:

    TrÄkigt att testet inte gÄr att göra. Kom inte lÀngre Àn till frÄgan kring moral, men dÀr tog det tvÀrstopp. Det mÄste ju finnas vettiga alternativ, om jag ska lÀgga tid pÄ detta. Som kristen, sÄ tycker jag att det kan vara intressant att se hur ateister resonerar. Men som dessa svarsalternativ Àr formulerade gÄr ju inte att svara.

    Intressant ocksĂ„ att det gĂ€ller just en frĂ„ga kring moral. Moral, det vill sĂ€ga konventioner oss mĂ€nniskor emellan. För att dĂ„ inte citera nĂ„got frĂ„n bibeln, sĂ„ vĂ€nder jag mig till Konfucius som sa “Tillfoga inte andra vad du inte vill att de skall tillfoga dig”. Jag skickar med den uppmaningen till er humanister…

  379. Kommentar:
    Paul Stjernberg skriver:

    Tycker den hĂ€r kampanjen Ă€r vĂ€ldigt ensidig. Man kan svara alternativ B pĂ„ nĂ€stan alla frĂ„gor och Ă€ndĂ„ vara en aktivt utövande troende mĂ€nniska. FrĂ„gorna Ă€r medvetet utformade sĂ„ att man nĂ€rmast tvingas att svara pĂ„ b-alternativet utan att framstĂ„ som extremist.Christer Sturmarks egen bok “Tro och vetande 2.0″ Ă€r ju inte alls lika ensidig.

  380. Kommentar:
    Gunilla skriver:

    Tack för kampanjen med vettig ordförande i svt.
    Äntligen fick det mig att göra slag i saken , det jag tĂ€nkt sĂ„Ă„Ă„Ă„ lĂ€nge!
    Humanisterna kÀnns som en bra form för oss som ocksÄ vill ha rÀtt till cermonier utan att hyckla!

    Testet var vĂ€l mindre bra! Firar du jul? “Yule” var ju hedniskt frĂ„n början….sedan lade kristendomen beslag pĂ„ den.

  381. Kommentar:
    Mackan skriver:

    Var finns det dÀr testet alla snackar om? Pretty please?

  382. Kommentar:
    Paul Stjernberg skriver:

    GÄ in pÄ http://www.gudfinnsnoginte.se sÄ kommer du till testet.

  383. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Jag har skrivit en kommentar om kampanjen pĂ„ min blogg. GĂ„ gĂ€rna in och lĂ€s :-) PĂ„ detta forum försvinner kommentarerna sĂ„ att sĂ€ga i “bruset”.

    http://gustafullman.blogspot.com/2009/06/kommentar-till-humanisternas-kampanj.html

    Mvh
    Gustaf

  384. Kommentar:
    Edna skriver:

    Det hĂ€r var det mest ledande och polarisernade test jag sett. Hela kampanjen andas “Vi mot Dem”. Var finns de hĂ€r vilda fanatikerna som bara lĂ€ngtar efter att kriminalisera abort, förfölja homosexuella och förtrycka kvinnor? För sĂ„ verkar Humanisterna tro att religiösa Ă€r.

    Jag Àr sjÀlv mycket religiös. NÄgra av mina bÀsta vÀnner Àr homosexuella, Àven de mycket religiösa. Jag Àr för fria aborter. O enda gÄngen jag kÀnner mig förtryckt och omyndigförklarad Àr nÀr icke-religiösa lÀgger huvudet pÄ sned o sÀger att jag ju omöjligen kan förstÄ mitt eget bÀsta om jag Àr religiös som kvinna.

    SnĂ€lla Humanister, LÄS Bibeln o Koranen innan ni skriver i ert test att det stĂ„r si o sĂ„.

  385. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Jag Àr humanist men tÀnker INTE gÄ med i Humanisterna sÄ lÀnge föreningen gör sÄ korkat polariserade tester som detta. De enda som kan svara vettigt pÄ frÄgorna Àr hardliners pÄ bÀgge sidor, inte vanliga grubblande mÀnniskor mitt emellan, som inte fÄr nÄgon rÀtsida pÄ mysteriet med existensen. Jag har ingen religiös förklaringsmodell och tillmÀter inte religion nÄgot större vÀrde i de mellanmÀnskliga frÄgor som finns (annat Àn som kulturella faktorer i kommunikationen). Men om man har smÄreligiösa funderingar platsar man inte i ert test - d.v.s. om man inte sÄgar ALL religion Àr man religiös i Humanisternas ögon och dÀrmed pÄ fiendesidan.
    NĂ„gon klok person har sagt att fienden Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis menings- eller trosmotstĂ„ndare - om dessa Ă€r redo att föra dialog. Nej, “the enemy is having the only answer” - det gĂ€ller bĂ„de religiösa och humanister/Humanisterna.

  386. Kommentar:
    Chanti skriver:

    Intressant enkÀt.

    Men den verkar vÀldigt inriktad pÄ bokens folk. alltsÄ islam, judendomen eller Kristendomen. Som jag tycker Àr rÀtt lika. E vÀl dÀrför dom brÄkar, det brukar ju syskon göra.

  387. Kommentar:
    lena huld skriver:

    Kan inte svara pÄ frÄgor som Àr styrda pÄ detta sÀtt!

  388. Kommentar:
    Ulf skriver:

    Detta var ett test ovÀrdigt humanisterna, pinsamt! UpplÀgget Àr gjort sÄ hÀr: Du fÄr tvÄ alternativ - det ena Àr det som de kloka bör svara pÄ, och det andra alternativet skruvas till sÄ att man skall förstÄ att man Àr puckad om man vÀljer det. Dessutom fÄr man i slutet reda pÄ om man fyllt i att man tror pÄ gud att man tillhör en minoritet som tror detta. Skall man inte vÀnta tills undersökningen Àr klar innan man gÄr ut med denna förutfattade mening? Jobbigt om det visar sig att större delen av svenska folket ÀndÄ tror pÄ en större mening med tillvaron. Att inte allt bara Àr meningslöst. Att vi bara Àr en slump. Död materia. Min erfarenhet Àr att nÀstan alla mÀnniskor tror pÄ att det finns nÄgot högre Àn oss sjÀlva. Sedan kan man ha svÄrt för hur religionerna praktiserats genom tiderna. Men det Àr ju mÀnniskans fel, inte Guds.

  389. Kommentar:
    Kent skriver:

    Hej
    Jag har just gÄtt ur svenska kyrkan dÄ jag insett att jag faktiskt inte tror pÄ en gud. Vare sig en skapande, dömande eller kÀrleksfull. Jag delar heller inte kyrkans nattstÄndna vÀrderingar kring homosexuella och kvinnligt prÀsterskap. Oaktat enskilda personers avstÄndstagande tycker jag det Àr ett underbetyg att kyrkan som organisation inte gÄtt ut och tydligt markerat mot de reaktionÀra.

    SÄ lÄngt allt vÀl och man kan nog tycka att jag Àr en god kandidat till er förening. Mycket möjligt att jag ligger nÀra er i mÄnga frÄgor men jag tycker er nuvarande kampanj visar pÄ obehagliga tendenser. Att kyrkan i kampanjer gÄr ut och propagerar sin sak mÄ sÄ vara för de drivs Ätminstone av en vilja att inkludera personer till det de tror pÄ.

    Man kan sÀkert argumentera att ni gör detsamma sett ur ett motsatt perspektiv men jag uppfattar er kampanj mer som en uppmaning till ett icke-tillstÄnd. Det kÀnns som att syftet mer handlar om att förmÄ mÀnniskor att vÀlja bort nÄgot (gudstro) Àn att visa vad ni stÄr för.

    Finns sÀkert de som menar att kampanjer Àr till för att vÀcka uppmÀrksamhet och att vinsten finns i den efterföljande diskussionen men i det hÀr fallet kÀnner jag att ni skjuter rejÀlt bredvid mÄlet.

    NÀr jag nu lÀser lite mer pÄ er hemsida funderar jag över en del saker: Morgan Johansson borde lite ödmjukt inse att fundamentalism Àr ett lika stort problem oavsett om man Àr troende eller inte. Fundamentalister Àr helt enkelt ett annat namn pÄ fanatiker och de Àr lika obehagliga oavsett om de bÀr svart kappa och fördömer andra eller svart balaklavahuva och kastar gatsten.

    //
    Kent

  390. Kommentar:
    Anders skriver:

    Till skillnad frĂ„n “Humanisterna” respekterar jag alla mĂ€nniskors olika traditioner - religiösa som icke-religiösa. Jag tror nĂ€mligen pĂ„ demokrati och religionsfrihet och gillar inte tendensiösa frĂ„gestĂ€llningar som polariserar mĂ€nniskor och bara söker konflikt. LĂ€r av varandra istĂ€llet!

  391. Kommentar:
    Mikael Wallgren skriver:

    Kjell: NÀr du pratar om införandet av demokrati sÄ missar du frikyrkorna. Det var statskyrkan som var överheten dÄ, inte frikyrkorna.

    Jag Àr en tÀmligen sekulÀr, vÀnstervriden kristen. Jag blir ÀndÄ upprörd över testet. Det hade kunnat fylla sin roll i Italien eller nÄgot annat land dÀr kristendomen Àr mer fascistoid Àn den Àr i Sverige. Eftersom nÀrmare 80% av svenskarna Àr med i kanske den mest liberala kyrkan i vÀrlden Àr det lite mÀrkligt att driva en kampanj som inte har sin grund i den kyrkan. FrÄgan om Àktenskap Àr verkligen ett bottennapp. Ett alternativ dÀr man tar bort begreppet Àktenskap ur lagboken, men dÀr typ registrerat partnerskap blir för alla och kyrkans ceremonier blir just det- och inte kopplat till juridiken- det Àr det riktigt sekulÀra alternativet!

    Nej, roligt test, men ocksÄ sÄ vinklat.

  392. Kommentar:
    Fisks skriver:

    Jag hĂ„ller med majoriteten av föregĂ„ende talare. Ett allt för vinklat och trĂ„ngsynt test för att komma frĂ„n en “seriös” organisation som vill framföra vikten vid att ifrĂ„gasĂ€tta religiösa dumheter.

    Testet var dÄligt gjort och resultatet pÄ mig kan ta sig i röven.

    SnĂ€lla, se till att föd upp en samling sanningssökande humanister och inte ett gĂ€ng extremister som slĂ„ss för sin religion “ateismen”. Jag hoppas innerligen att ni bĂ€ttrar er, för just nu har ni minst lika trĂ„ngsynt vĂ€rldsbild som de flesta vĂ€rldsreligioner har.

  393. Kommentar:
    Bengt skriver:

    Testet Ă€r dĂ„ligt utformat i och med att pĂ„ varje frĂ„ga saknas ett alternativ dĂ€r man kunde kryssa i ” HĂ„ller inte med i nĂ„got av svarsalternativen”
    För att komma vidare i testet var man tvungen att ibland vĂ€lja mellan “pest eller kolera”.
    TalesĂ€tet att ” som man frĂ„gar fĂ„r man svar” stĂ€mmer vĂ€l in pĂ„ detta test. Vilka svar humanisterna vill ha Ă€r uppenbara. Att dra nĂ„gra agregerade slutsatser frĂ„n testet Ă€r bara möjlig för en okunnig och/eller hjĂ€rntvĂ€ttad individ.

  394. Kommentar:
    N skriver:

    Hur skulle det vara om hela föreningen humanisterna tillsammans gick och tog (Ă„tminstone en) kurs i religionsvetenskap eller motsvarande, innan ni skapar ett sĂ„nt hĂ€r oseriöst “test” som i verklig mening inte sĂ€ger ett dugg om ö.h nĂ„gonting?

    Vi, som verkligen lider av allt förtryck som sker i vĂ€rlden, speciellt det som sker i religionens namn, kanske dĂ„ skulle kunna bedöma er förenings seriositet dĂ€refter och dĂ€rmed intressera oss för vad ni tĂ€nker och pysslar med. Denna “kampanj” var droppen, efter ha sett bla C S i sĂ€kert över 30 debatter nu. Det verkar snarare som att ni Ă€r mer intresserade av att vĂ€rva fler nyfrĂ€lsta (ofta vetenskapstroende rabiata och okunniga kring allt vad esoterik, andlighet eller religon handlar om) sk ateister till er organisation Ă€n att vara med om att skapa tolerans och fred i vĂ€rlden.
    Att vara vetenskapen trogen Àr att vara ödmjuk, ett ord som inte bara religiösa utan kanske framför allt ni borde smaka pÄ oftare om vi ska fÄ en vackrare vÀrld som vi sÄ mÄnga lÀngtar efter.

    Även om intentionen Ă€r fin sĂ„ bidrar ni, obestridbart, med polariseringen, skapar ett vi, mot dom (ungefĂ€r i likhet med församlingar och sekter gör och gjort). SjĂ€lvransakan eftersökes hĂ€rvid.

    /N

  395. Kommentar:
    Jonas Bane skriver:

    Skulle se mig sjÀlv som humanist om det inte fanns en sÄn KRITISK och nÀstan AGRESSIV syn pÄ religon och religösa. Tycker definitivt inte att religonen skall spela med i lagstiftning och dyl. men i övrigt fÄr folk tycka och tro vad dom vill och ska respekteras för sitt synsÀtt precis som vi humanister skall respekteras för vÄrat. Alla kommer aldrig tro pÄ samma sak sÄ en kompromiss Àr för allas bÀsta. SÄ lÀnge debatten lever, finns mÄngfalden!

    Tycker att testet var otillrÀckligt. Flertal frÄgor med för fÄ alternativ. Tycker inte att det ska dras nÄgra slutsatser frÄn det. I övrigt Àlskar jag kampanjen, och det Àr toppen att detta synsÀttet propageras och sÀtter griller i huvudet pÄ folk!

  396. Kommentar:
    Frida skriver:

    Intressant kampanj pÄ mÄnga sÀtt, det Àr definitift ett Àmne som kan diskuteras!
    Dock hÄller jag med mÄnga av föregÄende debattinlÀgg. Testet Àr pÄ tok för svart och vitt, och vinklar det som att religiösa mÀnniskor skulle vara emot mÀnskliga rÀttigheter. Ett fult trick som jag inte tycker om.

  397. Kommentar:
    Socker skriver:

    Jag tror minsann att “Humanisterna” hĂ„ller pĂ„ att bli det som de beskyller andra för att vara. NĂ€mligen en fundamentalistisk, ganska farlig sekt..
    VI riktiga humanister kan inte annat Àn skratta Ät hela rörelsen, eller vad ni nu Àr för nÄgot..!

  398. Kommentar:
    Isabella KĂ€mpe Hernvall skriver:

    Jag tycker följande: Jag tillhör inte nÄgon minoritet av Sveriges befolkning för att jag Àr aktiv kristen. Ska man gÄ ut med pÄstÄenden i en kampanj ska de vara korrekta.
    Testet var oseröst, utan fakta grund, och utan respekt för mÀnniskors olikheter, rÀtt att tro, mm.
    Sen kĂ€nns hela upplĂ€gget desperat, Ă„sikter utan grund med stora svarta bokstĂ€ver, ….

  399. Kommentar:
    Birgitta Ericsson skriver:

    1. HÄller med om att det skulle behövas fler alternativa svar till de stÀllda frÄgaorna..
    2.Min test “visade” att jag Ă€r religiös. SĂ„ fel! Jag Ă€r inte ett dugg religiös utan jag har en fantastisk relation med en levande Gud!
    Bless you guys!

  400. Kommentar:
    Mats Jakobsson skriver:

    HĂ€ftigt test!!!

    VĂ€ldigt intelligenta frĂ„gor. UngefĂ€r pĂ„ samma nivĂ„ som “Har du slutat slĂ„ din fru?”. Svara pĂ„ den lilla vĂ€n, JA eller NEJ.

    Jag som trodde det var en seriös undersökning.

    LĂ€gg ner…..

  401. Kommentar:
    Oskarssons skriver:

    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  402. Kommentar:
    Tove skriver:

    Hej!

    Jag hĂ„ller med om att alternativen för oss som troende Ă€r sĂ„ extrema. Att jag tror pĂ„ Gud och tror att Ă€ktenskapet Ă€r instiftat av Honom, att Han leder mig till den jag ska gifta mig med, innebĂ€r INTE att jag tycker att Ă€r det Ă€r okej att tvinga mĂ€nniskor att gifta sig med orden “det Ă€r guds vilja”. Absolut inte! Men det blir sĂ„dana resultat av detta.

    Att sedan sÄ mÄnga rÀknar sig som icketroende Àr ocksÄ lite snett enligt mig, för vÀldigt stor del av vÄran befolkning sÀger trots allt att de tror pÄ nÄgonting, nÄgon kraft liksom.

    NÀr man i testet citerar religiösa skrifter vÀljer man dessutom att i bibelns fall att citera apokryferna som faktiskt inte rÀknas som en del av bibeln. De uteslöts redan i 300 Är efter kristus för att de inte stÀmde överrens med resten av texterna. Jag vet inte hur det Àr med de andra citaten, men detta Àr tydligt ett sÀtt att missbruka informationen för att visa sin stÄndpunkt.

    Jag blir sÄ less. FrÄga oss om vad vi egentligen tror och stÄr för, en vanlig dag i vÄra liv, och inte vad en massa förutfattade meningar fÄr er att tro. Ni borde kunna hÀvda er Äsikt betydligt starkare Àn sÄ.

  403. Kommentar:
    Hanna skriver:

    EnkelspÄrig test. Man kan vara troende utan att vara fundamentalist. Dumt och enfaldigt, faktiskt.

  404. Kommentar:
    Ella skriver:

    TyvĂ€rr kan jag inte avsluta testet eftersom det inte finns alternativ som stĂ€mmer in med vad jag tycker och tror. Synd att man inte kan “hoppa” dem och gĂ„ vidare . . .

  405. Kommentar:
    Mackan skriver:

    Tack Paul Stjernberg.

  406. Kommentar:
    Jansson skriver:

    Det blir ganska komiskt nÀr Humanisterna i toleransens namn visar upp en sÄdan intolerans mot avvikande uppfattningar.

    UngefÀr som nÀr commander in chief cowboy George vÀrnar mÀnskliga rÀttigheter och demokrati med hjÀlp av tortyr och bomber.

    Det Àr lite rörande med mÀnniskor som inte riktigt har förmÄga att tÀnka fÀrdigt.

  407. Kommentar:
    Mackan skriver:

    “Du Ă€r religiös. Samtidigt tyder dina svar pĂ„ att du har ett öppet sinne.”

    SĂ„ det rĂ€cker med att tro pĂ„ Gud, att fira jul och hoppas att Hitler brinner i helvetet för att rĂ€knas som religiös? NĂ„ja, jag förvĂ€ntade mig vissa skavanker i testet… Den var inte sĂ„ illa som jag trodde, men visst hade den en svart-vit syn pĂ„ saker och ting.

  408. Kommentar:
    Zina skriver:

    FrĂ„ga 13 i testet som handlade om kvinnor i de olika religionerna dĂ€r det fanns ett citat ur Koranen. TĂ€nkte klargöra att beroende pĂ„ vilken tolkning av Koranen man vĂ€ljer att citera ur kan budskapet bĂ„de förvrĂ€ngas och Ă€ven tolkas “fel”.

    Hur som helst, jag tÀnker citera ur den tolkningen som jag har hemma, den innehÄller bÄde tolkning, översÀttning och förklaring. Jag tÀnker inte sitta och skriva av alla förklaringar som finns i boken, jag kommer bara att skriva ner citatet och visa att Koranen kan feltolkas om man vill göra det, och förvrÀnga dem arabiska orden gÄr om man vill det ocksÄ. :)

    Anyway, hÀr Àr samma citat som finns i testet frÄga 13, tolkning av Mohammed Knut Bernström:
    Koranen (4:34) (Även felciterat i testet dĂ„ det stĂ„r 4:38)

    “MÄNNEN SKALL ha ansvar för och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra företrĂ€den som Gud har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] försörjare. RĂ€ttfĂ€rdiga kvinnor förrĂ€ttar ödmjukt sin andakt [inför Gud] och döljer [för andra] det som Gud har dolt. Om ni ser tecken pĂ„ illvilja hos dem, förmana dem dĂ„ och varna dem och [om detta inte hjĂ€lper] hĂ„ll er borta frĂ„n deras nattlĂ€ger och [som sista utvĂ€g] tillrĂ€ttavisa dem handgripligen. Om de sedan visar sig medgörliga, sök dĂ„ inte sak med dem. Gud Ă€r upphöjd, stor [i försvaret av de svagare]“

  409. Kommentar:
    Nina skriver:

    Hej! Tack för lektionen om hur marginaliserad jag bör kĂ€nna mig som har en tro. Är det sĂ„ att ni kĂ€nner er sĂ„ fruktansvĂ€rt hotade som majoritetsbefolkning i Sverige?? Sverige Ă€r ett av de mest sekulariserade lĂ€nderna i vĂ€rlden. Det Ă€r ingen som tvingar dig att tro, du har full frihet att tro och vĂ€lja hur du vill leva ditt liv. De enda som skriker ut vad och hur man ska tĂ€nka och tycka Ă€r ju ni! Jag tycker att kampanjen Ă€r pinsam. Jag respekterar att man inte tror, men jag respekterar inte att man hoppar och förlöjligar troende mĂ€nniskor.
    KĂ€rlek och respekt tack!
    /Kristina

  410. Kommentar:
    Eva skriver:

    Hej,
    Genomförde testet som talade om att jag inte Àr vidare religiös, men ÀndÄ följer vissa religiösa traditioner. Kan det vara sÄ att du följer gamla hjulspÄr, stÄr det..?
    FrÄgorna i ert test visar att ni inte förstÄr varför en mÀnniska tror. FrÄgorna Àr konstruerade som om man som troende Àr rÀdd och bara lever efter mallar. Fel! Jag har alltid protesterat, och protesterar mot att andra skall bestÀmma vad jag skall göra, tycka, tro. Gör ett samfund det, dÄ Àr det ajöss för min del. Men i de flesta samfund finns ett spektrum av stÄndpunkter, personligheter, precis som i samhÀllet.
    Jag tycker detta test höll en lÄg nivÄ, intellektuellt sett, kunskapsmÀssigt sett och mÀnskligt sett. Men jag fÄr en kÀnsla av att ni sÀtter er sjÀlva högre Àn andra. Nej, respekt ber Àven jag om. Trodde detta test skulle vara stimulerande att sÀtta tÀnderna i, men visar bara pÄ fördomar..ja nej det var en besvikelse!

  411. Kommentar:
    Johan skriver:

    Jag sÄg just en debatt med Humanisternas ledare; Christer Sturmark pÄ SvtPlay och insÄg att det Humanistera vill med denna kampanj Àr nÄgot föga originellt; de vill ha pengar. Av staten. Precis som andra religiösa grupper, t.ex. kyrkan, fÄr nu. De anser sig vara diskriminerade och borde fÄ samma stöd, fast de Àr en icke-religiös organisation.

    FrÄgan jag stÀller mig Àr; vad ska ni ha pengarna till? Kyrkan behöver pengar till löner till prÀster och att underhÄlla det stora och (enl mig) viktiga kristna arvet som finns i Sverige, t.ex. kyrkor och domkyrkor (jag vet inte sÀkert, men det borde ju vara dit pengarna gÄr). Om muslimska organisationer fÄr samma stöd vet jag inte.

    Kan inte ni Humanister bedriva er verksamhet utan ekonomiskt stöd frÄn staten? Ni har vÀl inga byggnader att underhÄlla eller löner att utbetala?

  412. Kommentar:
    Christopher H. skriver:

    Ärligt talat hade jag inte mycket för Humanisterna innan jag gjorde testet (inte frĂ€mst p.g.a. deras hĂ„llnig mot “religioner”, utan mot mĂ€nniskor och oliktĂ€nkande).
    Men tyvÀrr sÄ sjönk humanisterna Ànnu lÀgre efter jag gjorde testet.
    För det första var testet extremt svart/vitt, var nog bara en eller tvÄ frÄgor som jag kunde acceptera ena svaret pÄ, resten stÀmde inget av svaren. Först drar man alla troende och religioner över samma kam. Sen sÄ Àr mÄnga frÄgorna egentligen baserade pÄ extrema fördommar.

    Jag som kristen anses vara en viljelös idiot som inte fÄr/kan styra över mitt liv som jag vill. Ja, jag vill att Gud ska leda mig genom liv, men det innebÀr inte att jag stÀnger av mina egna Äsikter och mit eget omdömme helt. Det Àr fortfarande jag som vÀljer vilken vÀg jag ska vandra.
    Jag fick frÄgan om jag ville förbjuda homosexualitet (antagligen utifrÄn mitt svar pÄ frÄgan angÄende Àktenskap). Den frÄgan Àr absurd!!
    Om detta hade varit ett test mot humanister hade frĂ„gan istĂ€llet varit “Vill du förbjuda religioner/trosutövning” eller mot en viss politisk Ă„sikt: “Vill du förbjuda extrem hoger/vĂ€nster Ă„sikter”.
    Ingen normal mÀnniska (sÄvÀl humanist som kommunist eller moderat, kristen, ateist, buddhist etc) skulle svara ja pÄ den frÄgan.
    Vi lever i en (Àn sÄ lÀnge) fri vÀrld & fritt land.
    Alla Àr lika mycket vÀrda och Àr lika mycket Àlskade av Gud, oavsett sexuell-, politisk- eller relgiöslÀgning. VÄrt uppdrag som kristna Àr att visa samma kÀrlek för vÄra medmÀnniskor (Àven om det finns vissa som har misslyckats kapitalt med det).
    Om jag fĂ„r lov till att vara lite fördomsfull (Hummanisterna har ju gĂ„tt före sĂ„…) sĂ„ skulle jag nog hellre ha en “HBT-person” till middag hos mig Ă€n nĂ„gon som Ă€r medlem i Humanisterna… Men det ÄR fördumsfullt och Ă„sikt eller lĂ€ggning spelar ingen roll, vad som (om nĂ„got) spelar roll Ă€r personligheten…

    Ja, jag tycker att testet Ă€r fördumsfullt (och inkorrekt..), men jag tar inte illa vid mig. Dels för att det inte Ă€r riktat mot mig personligen, dels för att jag har lĂ€rt mig att strunta i andras fördomar och Ă„sikter om mig (efter att ha genomgĂ„tt mycket “nedtryckning” mm..) och dels för att de som har gjort testet inte vet bĂ€ttre…

    Alla har rÀtt till sina Äsikter och trosuppfattningar, vad jag tycker och inte tycker om Àr upp till mig. Bara för att jag inte hÄller med om en viss sak ger det inte mig rÀtt att smutskatsa och kampanja mot det.

    MIN uppgift Àr att Àlska alla mÀnniskor (min nÀsta) som mig sjÀlv, och INTE dömma.
    TĂ€nk hur mycket bĂ€ttre vĂ„r egocentriska/individualistiska vĂ€rld skulle vara om folk bara lĂ€rde sig det (ja, jag vet “om alla gör som jag…”, men Ă€rligt nu…):

    att ÄLSKA OCH RESPEKTERA VARANDRA FÖR DEM VI ÄR.

    Högaktningsfullt
    Christopher Hindefjord (inte religiös, men troende kristen)

  413. Kommentar:
    Julia skriver:

    Jag tycker ni har fel. Det Àr dom religiösa som Àr förtryckta och förlöjligade hÀr. Ni anar inte hur pass mycket fördomar man fÄr stöta pÄ om man vÄgar sÀga att man Àr religiös rakt ut.

    Jag sover ibland nÀstan varje natt med bibeln under kudden. Jag Àr inte emot homosexuella eller folk som tycker om att visa upp sig, dricker och har kul för det. Bara dom respekterar mig som jag Àr.

    Vi ska vÀrna om religionsfrihet i Sverige. Vi Àr kanske för bortskÀmda och inser inte i och med det hur mycket en stark tro hjÀlper en i svÄra tider. Det kommer ni kanske ocksÄ fÄr erfara en dag.

    SÄna hÀr kampanjer fÄr mig ju bara att tycka att jag har högre moral Àn icke-religiösa Àven om jag inte tyckte det frÄn början.

  414. Kommentar:
    JR skriver:

    SÄ otroligt oigenomtÀnkt detta Àr. Undrar om det finns en motsvarande kristen sida som tar upp jakten pÄ humanisterna.

    Knappast.

    Snacka om att kasta sten i glashus.

    JR

  415. Kommentar:
    Kerstin skriver:

    Vilken otroligt korkad test. Mitt resultat blev att jag Àr religiös, men har ett öppet sinne. Vad i h-e menar ni med det? Att kristna mÀnniskor Àr inskrÀnkta och saknar öppet sinne? Herregud vilken vÀrld lever ni i? Ni Àr verkligen fundamentalister, som sÀtter stÀmplar pÄ mÀnniskor. Ni antar rakt av att kristna Àr homofober, mot abort och kvinnoförtryckare. TrÄkigt att ni har den instÀllningen. Kommentarerna man fick under testets gÄng tyder pÄ en oerhörd inskrÀnkthet hos den som gjort testet. Tummen ner!!

  416. Kommentar:
    Gunnel skriver:

    Jag förstĂ„r inte. Varför tror “man” att det Ă€r farligt om t ex skolavslutningen sker i en kyrka? Det vore vĂ€l tusan till prĂ€st om den skulle hinna omvandla ungarna till lallande , religiösa fĂ„n pĂ„ 30 minuter. NĂ€r vĂ€rlden runt oss Ă€r fulla av allehanda, betydligt farligare pĂ„verkan. Som reklam. Filmer. Internet. OSV OSV Som det av en hĂ€ndelse inte ordas sĂ„ mycket om.

  417. Kommentar:
    Martina skriver:

    Test? VÀrlden och livet Àr inte sÄ svart eller vitt som ni vill fÄ det att framstÄ. Omöjligt att ge en rÀttvis bild av mina Äsikter i olika frÄgor. Ert test var utformat med alldeles för fÄ alternativ. Det ökar bara pÄ fördomar och fundamentalism Ät bÄda hÄllen vare sig man Àr religiös eller humanist för att anvÀnda era uttryck. Om ni verkligen tycker att detta Àr viktiga frÄgor och vill göra ett seriöst försök att fÄ fram svenska folkets Äsikter tycker jag att ni utformar ett nytt test med fler svarsalternativ pÄ varje frÄga. Testet Àr i klass med nÄgon undersökning som lika gÀrna kunde funnits i Expressen eller Veckorevyn!

  418. Kommentar:
    Ulf G Johansson skriver:

    Det mÀrks att Humanisterna blivit Fundamentalistiska humanister! Förbud bara förbud inget över till den enskilda mÀnniskan att bestÀmma. Men om ni skulle fÄ bestÀmma skulle ni dÄ ta bort alla röda dagar med religös anknytning kan man frÄga sig!? Det blir inte mycket ledigt dÄ inte! Men börja med er sjÀlva, vÀgra ledigt pÄ alla religösa röda dagar! Jag Àr förvisso troende men tror pÄ den enskilde mÀnniskans förmÄga att vÀlja sjÀlv!

  419. Kommentar:
    ICKE-TROENDE skriver:

    Jag har skummat igenom vad mĂ„nga hĂ€r har sagt och har mĂ€rkt att mĂ„nga ocksĂ„ kommer frĂ„n en kristen stĂ„ndpunkt. Även en icke-troende kan kritisera detta pĂ„ sĂ„ mĂ„nga punkter.
    Jag Ă€r förvĂ„nad över att en seriös organisation inte funderat lite djupare över dess filosofiska utgĂ„ngspunkt? FrĂ„gan Ă€r vad har ni för syn pĂ„ vĂ€rlden? Är ni relativistiska postmodernister? Eller Ă€r ni absolutister? Är ni rena existentialister? Och i sĂ„dana fall vilken skola?

    Först och frÀmst, PINSAMT svart-vitt test.

    Ni pratar om religionens indoktrinering - men Ă€r inte allt vi lĂ€r oss i samhĂ€llet en indoktrination? NĂ€r jag vĂ€xer upp i ett muslimskt hem och jag blir indoktrinerad med deras lagar, Ă€r EXAKT samma sak som nĂ€r jag vĂ€xer upp i Sverige och blir indoktrinerad med vĂ„ra lagar. Hela vĂ„r vĂ€rld Ă€r en enda stor indoktrination – medan ni pĂ„stĂ„r att allt ANNAT Ă€r indoktrination, förutom det som ni tycker.

    FrÄga 2 om de religiösa ritualerna:
    Det finns vĂ€ldigt mĂ„nga kristna, frĂ€mst protestanter som vĂ€ljer att INTE döpa sina barn utan anser att det Ă€r ett val som barnen sjĂ€lva gör nĂ€r de vuxit upp, dessa personer konfirmeras oftast inte heller. HĂ€r verkar det vara som att “desto mer konfirmerad du Ă€r desto mer troende Ă€r du.” Idioti.

    AngÄende frÄga 3 om moralen. Den visade pÄ en extrem ignorans gentemot religiösa. Det fanns t.ex inget utrymme för de som anser att Gud skÀnker oss en moral men vi har sjÀlva friheten och ansvaret att hantera den.

    FrÄga nio om skolorna summerar hela min poÀng. Ni verkar tycka att den svenska skolan Àr fri frÄn indoktrinering, men den indoktrinerar det svenska samhÀllets vÀrderingar precis som religiösa samfund gör. Tror ni att demokrati och jÀmlikhet pÄ nÄgot sÀtt Àr nÄgot naturligt? SjÀlvklart inte, det Àr nÄgot vi skapat: en INDOKTRINATION.
    Vad hÀnder om jag vill gÄ i en skola som Àr fri frÄn politisk pÄverkan och politisk korrekthet? Jag kanske inte vill bli bombarderad med jÀmlikhet och demokrati? Har jag rÀtt att vÀlja bort det? Antagligen inte - och dÀr faller hela ert argument.

    Ni erkĂ€nner att mĂ€nniskorna har hittat pĂ„ Ă€ktenskapet men vad ni glömmer Ă€r att Ă€ktenskapet Ă€r ett RELIGIÖST pĂ„hitt. Ni lĂ„ter religiösa ”hitta pĂ„â€ begrepp och sedan tar ni dessa begrepp ifrĂ„n dem och gör dem era egna.
    I ett sekulariserat samhÀllet borde ett NYTT Àktenskap skapas för homosexuella inte en förvrÀngning av det kristna. Ni vill bÄde ha och Àta kakan. Ni vill sekularisera samhÀllet och samtidigt flytta över det ni gillar frÄn religionen till samhÀllet, t.ex. Àktenskapet.Er korrekta stÄndpunkt borde vara att INGEN gifter sig alls över huvud taget.

    Ni pÄvisar de klassiska exemplen pÄ okunskapen som finns om religionen idag.
    Jag rekommenderar att fundera lite mer pÄ vad ni egentligen har för livsÄskÄdning? Hur försvarar ni den i en filosofisk diskussion?
    Ni verkar tycka att ur en icke-religiös synpunkt att religiösa Àr trÄngsynta mÀnniskor som bara accepterat allt de blivit matade med. Men ur en filosofisk synpunkt Àr ni lika oupplysta sjÀlva.

    Och Ă„ter igen:
    Icke troende.

  420. Kommentar:
    Claes-Göran Ydrefors skriver:

    Nu tycker jag det Àr dax att nĎn frÄn Humanisterna - som bestÀllt den hÀr enkÀten - kliver in i meningsutbytet och berÀttar hur man tÀnker kring kampanjen! Hur tÀnker ni om de synpunkter som kommer till uttryck i alla dessa inlÀgg? Har vi alla missförstÄtt era avsikter?

  421. Kommentar:
    Daniel skriver:

    Testets namn:
    Hur religiös Àr du?

    Ray Comfort skrev mycket bra i boken You Can Lead An Atheist To Evidence But You Can’t Make Him Think:

    Jag skulle vara tacksam över att inte kallas “religiös.” Om du Ă€r lite förvirrad över varför de flesta kristna inte gillar att kallas för det, lĂ„t mig ge dig en jĂ€mförelse som du kan tycka Ă€r extrem men sĂ„ vitt jag ser det, Ă€r den inte det. Det Ă€r som skillnaden mellan “Afroamerikan” och “n”-ordet. Det ena Ă€r kulturellt acceptabelt. Det andra har mycket negativ klang.
    Jag vill ta avstĂ„nd ifrĂ„n hyckleriet, girigheten, pedofilin och den döda tradition som finns i religion. Marx kallade det med rĂ€tta “folkets opium.” Jag vill inte ha en religion. Jag vill ha en relation med min Skapare. KĂ€nslan av vördnad du fĂ„r vid löftena om nya upptĂ€ckter Ă€r en liten del av vad kristna kĂ€nner inför att kĂ€nna Gud. Du fĂ„r en vördnadskĂ€nsla för att du ser skapelsen. Vi fylls av obeskrivlig vördnad, fruktan, eftersom vi kĂ€nner Skaparen. Jag skulle vilja ha möjlighet att ge dig en annan jĂ€mförelse mellan de tvĂ„ upplevelserna, men jag kan inte komma pĂ„ nĂ„gon eftersom de Ă€r sĂ„ lĂ„ngt ifrĂ„n varandra.

    Testet

    FrÄga 1
    A) Gud finns nog inte
    B) Gud finns nog

    Gud finns definitivt! Ateister pĂ„stĂ„r att vi “bara tror” pĂ„ Gud och kan inte “veta.” Gud sĂ€ger nĂ„gonting annat:

    Guds vrede uppenbaras frĂ„n himlen över all ogudaktighet och orĂ€ttfĂ€rdighet hos mĂ€nniskor som i orĂ€ttfĂ€rdighet undertrycker sanningen. Det man kan veta om Gud Ă€r uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. Ända frĂ„n vĂ€rldens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. DĂ€rför Ă€r de utan ursĂ€kt. FastĂ€n de kĂ€nde till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska förestĂ€llningar, sĂ„ att mörkret sĂ€nkte sig över deras oförstĂ„ndiga hjĂ€rtan. (Rom 1:18-21)

    FrÄga 2
    De flesta mÀnniskor som tror att Gud finns brukar följa olika slags religiösa traditioner. Kryssa i vilka traditioner som stÀmmer in pÄ dig.
    Ett av alternativen Ă€r “Ber och tror att Gud hör bön.” Är bön en religiös tradition? Hur kan man sĂ€ga nĂ„got sĂ„dant om umgĂ€nget mellan en mĂ€nniska och hennes Skapare?

    FrÄga 3
    Hur pÄverkar religionen vad du tycker Àr rÀtt och fel?
    Ledande frĂ„ga. Det Ă€r en skala man ska dra i hur stor grad detta sker. De vill fĂ„ det till att det Ă€r “religionen” som pĂ„verkar vad man tycker Ă€r rĂ€tt och fel. Men det Ă€r Gud som pĂ„verkar vad du, jag och alla ateister tycker genom sin Lag som han byggt in i dig, mig, och alla ateister (samvetet) och hos kristna gör Gud det extra tydligt genom sitt Ord Bibeln. *Drar skalan för att se om Ă€ndĂ„ nĂ„got passar* aha.. lĂ€ngst bort “Moralregler finns i min heliga skrift som ska följas till punkt och pricka.” Moralregler - ett nĂ„got laddat ord som vill fĂ„ sĂ„nt som Älska din nĂ€sta som dig sjĂ€lv att lĂ„ta löjligt?

    FrÄga 4
    A) Jag Àr rÀdd att straffas för mina synder efter döden.
    B) Jag Àr inte rÀdd att straffas för nÄgot efter döden.
    Det “religiösa” svaret Ă€r vĂ€l att vara rĂ€dd. Passar inte in pĂ„ kristna. Vi var rĂ€dda, men Jesus har tagit straffet för vĂ„ra synder, sĂ„ vi Ă€r inte rĂ€dda lĂ€ngre! Men denna grundlĂ€ggande kunskap i kristen tro har de ju förstĂ„s missat. Det handlar ju bara om att vifta bort allt som vidskepelse utan att egentligen behöva studera saken nĂ€rmare.

    FrÄga 10
    Tycker du att spÀdbarn ska kunna registreras som medlemmar i SVK/religiösa samfund?
    De förvĂ€ntar sig hĂ€r, igen, fel sak. Att ena svaret ska vara “religiöst” och det andra inte. Men det beror pĂ„ religionen. Det Ă€r snarare “religiösare” att ha krav för medlemskap.

    FrÄga 15
    A) Jag tror att vi mÄste lÄta Guds vilja styra vÄra liv.
    B) Jag tror att vi mÀnniskor sjÀlva mÄste ta ansvar för hur vi lever tillsammans. Vi ska utnyttja vÄrt förnuft och bör inte lita pÄ att nÄgon annan sköter saken, till exempel Gud.
    -Och om Guds vilja Àr att vi sjÀlva mÄste ta ansvar för hur vi lever tillsammans, utnyttja det förnuft Han skapat oss med och inte anvÀnda Gud som en springpojke eller hund? Den tÀnkte ni inte pÄ va?

    Resultat:
    Du verkar höra till den mindre del av Sveriges befolkning som Àr mycket religiös.
    Trevligt att du tog dig tid att göra vÄrt test ÀndÄ!
    -Ja, Ă€ndĂ„! vi instĂ€ngda och onda “religiösa” som inte vill göra sjĂ€lvrannsakande test! Detta var verkligen ett undantag som de inte hade rĂ€knat med.

    FortsÀtt gÀrna att fundera pÄ varför ni religiösa ska fÄ ha sÄ stort inflytande i Sverige, fast vi som inte tror pÄ nÄgon gud Àr mÄngdubbelt fler.
    -”Ni religiösa”, trevlig ton dĂ€r!
    Och har vi stort inflytande? LOL! Varför skröt ni dĂ„ i “fakta”-rutorna om hur bra och sekulariserat Sverige var? PĂ„stĂ„endet Ă€r helt enkelt en lögn för humanisterna vill mĂ„la upp “religiösa” som de onda förtryckarna och ateister som de stackars förtryckta. NĂ€r det i sjĂ€lva verket Ă€r tvĂ€rt om. Hoppas de inte ljuger utan bara har gĂ„tt pĂ„ sin egen propaganda.

    Mina Ă€lskade ateister och humanister. Det Ă€r med kĂ€rlek jag har avslöjat nĂ„gra av era synder hĂ€r. Om du lĂ€ser detta. Jag vill inte att du ska stĂ„ inför Gud pĂ„ domedagen skyldig till att ha gjort, eller samtyckt till detta test. Jag Ă€lskar dig. Och du ska veta att Gud finns och Ă€lskar dig trots den du Ă€r och vill inte att du ska komma till Helvetet, all denna skuld och synd kan lĂ€ggas pĂ„ Kristus och du kan gĂ„ fri utan att förtjĂ€na det. OmvĂ€nd dig idag! LĂ€s hur du kan bli rĂ€ddad frĂ„n Helvetet och komma till Himlen, 100% gratis, UTAN ATT VARA RELIGIÖS! Är du en ond syndare som behöver denna gĂ„va, eller Ă€r du redan en god mĂ€nniska? Det skadar ju inte att göra detta test: http://godhetstestet.webs.com

  422. Kommentar:
    Olle skriver:

    Jag tycker att Göran Rosenberg verkligen Àr ute och cyklar. Jag har tyckt tidgare at han varit sÄ klok nÀr han deltagit i debatter eller skrivit artiklar. Nu blir man ganska besviken pÄ hans mÀrkliga inlÀgg om vÄr kampanj.
    Christer Sturmark kan verkligen visa att vi humanister inte Àr pÄ nÄgot sÀtt intoleranta och parerar lugnt Görans pÄstÄenden pÄ ett mycket bra sÀtt, som vanligt.

  423. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Helt galet att frÄga 5 enbart erbjuder alternativ för troende, och inget svarsalternativ för de av oss som undviker grundlösa antaganden i frÄgor som ligger bortom vad vi kan veta nÄgot om.

  424. Kommentar:
    Oskar skriver:

    Jag tycker att testet rent generellt var helt ok, trots vissa mindre inslag av brist pĂ„ nyans och trots att jag saknade mer representativa alternativ pĂ„ vissa frĂ„gor. Exempevis var frĂ„gan om liv efter döden svĂ„r att besvara, dĂ„ jag helt enkelt inte har nĂ„gon egentlig uppfattning om vad som sker efter döden. Jag sĂ€ger som Skalman i Bamse: “jag tror inget som jag inte vet”.

    Min enda större klagan Àr fokusen pÄ antingen ateism eller de abrahamitiska religionerna. Ser mig sjÀlv visserligen frÀmst som ateist, men det hade ju varit kul om utrymme hade givits till andra trossystem sÄ som Buddhism, Hinduism och egna idéer/teorier. Det skulle antagligen Àven ha gett en mer nyanserad debatt.

  425. Kommentar:
    David skriver:

    Tja, jag fick lĂ€ra mig i skolan att Humanismen representerade den mest allmĂ€nt vedertagna sanningen? Men sĂ„ fick jag ju ocksĂ„ pĂ„ nöten nĂ€r jag fick mitt specialarbete nobbat, för att jag skrivit om effekterna av en subjektiv etik ur ett ateistiskt perspektiv… Anledningen som gavs mig till att arbetet inte blev godkĂ€nt var att tanten som skulle godkĂ€nna det var humanist och vĂ€grade acceptera mina argument. Jag fick inga motargument eller förklaringar, bara arga tomma ord och instruktionen att skriva om. Om nĂ„got annat. Jag begrep mig alltsĂ„ inte pĂ„ humanism dĂ„ heller…
    Hur som helst blev jag förvĂ„nad nĂ€r jag nu fick reda pĂ„ att humanisterna ser sig som… Jag fattar inte, Ă€r ni bĂ„de minoritet och majoritet pĂ„ en gĂ„ng? Nej, bevisligen missförstĂ„nd frĂ„n min sida. Jag tryckte mig iaf igenom ert “test” för jag var nyfiken pĂ„ frĂ„gorna och i Ă€rlighetens namn Ă€r jag osĂ€ker pĂ„ att jag kĂ€nner nĂ„gon alls, religiös eller ej, som kan svara sanningsenligt pĂ„ dem med dessa ogenomtĂ€nkta alternativ. Det tycks mig att de skrivits av nĂ„gon som inte riktigt vet vad de pratar om, alternativt som siktar in sig pĂ„ likasinnade och försöker spela pĂ„ deras kĂ€nslor. Under andra omstĂ€ndligheter skulle jag kika nĂ€rmare pĂ„ vad ni hade att sĂ€ga, men ni dödade min lust till det alldeles. Knappast inspirerande.
    Men men, jag Ă€r troende, och jag har hört det sĂ€gas att detta faktum omyndigförklarar mig i intellektuella kretsar, sĂ„ lĂ„t vara… ;)

  426. Kommentar:
    Petter skriver:

    Hela kampanjen och testet borde tÀnkt igenom bÀttre. Vilken miss!

  427. Kommentar:
    Camilla skriver:

    Testet borde ha varit mer genomtÀnkt. Detta Àr endast ett sÀtt för er att framstÄ som bÀsta alternativet.
    En mĂ€nniska som Ă€r Wiccan och alltsĂ„ tillhör en friare typ av religion som tror pĂ„ en moder och en fader framstĂ„r hĂ€r som en person som tvekar och “nog inte Ă€r sĂ€rskilt religiös”
    Har ni missat att det finns fler religioner i vÀrlden Àn de tre stora??? Var har ni varit?
    En mÀnniska kan tro pÄ bÄde vetenskap, ett fritt samhÀlle och en andlighet i vÀrlden. De tre största religionerna Àr fulla av gamla regler som Àr pÄhittade av mÀnniskan, de har inget med tron pÄ en gudom att göra.
    Sorry, det hÀr var ett skitkasst test.

  428. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag har gÄtt igenom testet flera gÄnger. Dels som delvis religiös, dels som extremt religiös och dels som tvÀttÀkta ateist. Kunde inte finna annat Àn att det Àr helt okej. HÀnsynsfullt, enkelt rakt pÄ sak, respektfullt och tillrÀckligt varierat för det hÀr syftet.

  429. Kommentar:
    Sven-Gunnar Hultman skriver:

    Humanisterna grundar sin tro pÄ vetenskapen. Det man kan begÀra av er Àr att ni gör ett vetenskapligt test. Den hÀr testen Àr inget test, utan en styrd reklam för era Äsikter. Hade en kristen organisation gjort en liknade test hade ni haft stor kritik emot den. Ni faller pÄ eget begrepp och beter er mer som en sekt Àn seriös organisation.

  430. Kommentar:
    Patrik Allander skriver:

    Som gammal reklamman, ateist och medlem i Humanisterna mÄste jag sÀga att kampanjen Àr mycket lovvÀrd. Men att fÄ folk att att tÀnka om i denna ingrodda tro Àr nog för svÄrt.

  431. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Man mÄste fÄ hoppa över frÄgor i testet. I flera frÄgor stÀmmer inte svarsalternativen överens med det man tycker. Tro inte att religion kan besvaras med givna (och vinklade) alternativ.

  432. Kommentar:
    Sofia skriver:

    Enligt ert test Ă€r jag “mycket religiöst”… i verkligheten tror jag pĂ„ gud, men utövar inte nĂ„gon religion aktivt. Lever vĂ€l som svenskar gör i allmĂ€nhet liksom. :) Oerhört korkat test!

  433. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Enligt er undersökning Àr jag agnostiker, medan jag i sjÀlva verket Àr varmt troende och dessutom antroposof.

    En vÀn till mig dÀremot, som inte alls Àr religiös (eller antroposof) klassifiserades som troende, förmodligen eftersom han har en koncervativ uppfattning om hur man ska leva, och dessutom anser att homosexuella inte ska fÄ gifta sig. Men detta Àr hans politiska uppfattning.

    Tack för erbjudandet, men jag vill inte bli er medlem. Jag anser at ni Àr aktivit ateistiskt troende och att ni blandar ihop religiös tro med tradition och koncervatism/fundamentalism och inte respekterar andra uppfattningar Àn er egen.

    SjÀlva idén att mÀta omedveten religiös tro Àr suspekt, eftersom man mÄste anta att mÀnniskor vet sjÀlva om de tror eller inte. Och det Àr inte heller det ni mÀter. Ni mÀter just graden av tradition och fundamentalism/koncervatism.

    Man kan vara religiös och samtidigt tro pÄ mÀnniskan, hÄlla de mÀnskliga rÀttigheterna och mÀnniskans frihet och sjÀlvbestÀmmande högt, bejaka andras uppfattningar och sexuella lÀggning etc.

  434. Kommentar:
    sven ottosson skriver:

    Àntligen! hur kan mÀniskor Àngna sin tid att försöka övertyga andra om övergudomlighet efter alla tusen Är av lurade och besvikna mÀniskor det mÄste vara enklare att umgÄs om inte dumma regler gör att vi mÄste bevisa vems gud som Àr starkast alla miljarder mÀniskor som dött för sin gud mÀniskan mÄste tÀnka sjÀlv död Ät alla relioner leve den fritÀnkande mÀniskan nÄgra tankar frÄn mig en liten man i vÀrlden som Àlskar mÀniskor och möten vi Àr alla kött o blod med samma vÀrde stor puss till alla mÀniskor jag Àlskar er alla

  435. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Till Sven Ottoson: HÄller med din kÀnsla, men alla mÀnniskor av kött och blod med samma vÀrde har ju en uppsÀttning tankar och ideer, som vi ocksÄ mÄste bejaka - i grunden. Utom en sak. Men man kan ju inte bejaka krÀnkande/brist pÄ respekt för de mÀnskliga rÀttigheterna etc. DÀrför kan man inte heller bajaka brist pÄ respekt för andras Äsikter.

    Men trĂ„ngsynthet och fundamentalism Ă€r en sak. Religiös tro en annat, och bestrĂ€ffande religiös tro kan man inte ha en “mall”. Den lĂ„ter sig inte klassificeras. SĂ€kert Ă€r det vi skulle kalla trĂ„ngsynthet och fundamentalism och religiös tro sammankopplat hos nĂ„n individ. Men kanhĂ€nda har man dĂ„ anvĂ€nt religionen för att rĂ€ttfĂ€rdiga förtryck eller uppnĂ„ nĂ„got annat syfte. Det finns ocksĂ„ mĂ„nga trĂ„ngsynta som inte Ă€r religiösa. Sen fĂ„r man inte glömma att mĂ€nniskan ju framskrider. För t.ex. tusen Ă„r sedan var det nog inte lika lĂ€tt att ha egna Ă„sikter. Och traditioner osv Ă€ndras inte sĂ„ snabbt.

    Jag tycker att man visserligen inte ska vara tolerant mot intoleransen men inte heller bekÀmpa trÄngsynthet med trÄngsynthet.

    Men vi behöver en förÀndring!

  436. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Korrektion:
    SĂ€kert Ă€r det vi skulle kalla trĂ„ngsynthet och fundamentalism och religiös tro sammankopplat “hos ganska mĂ„nga individer sammantaget” skulle det vara.

  437. Kommentar:
    sven ottosson skriver:

    ursÀkta att jag skriver gramatiskt fel men jag Àr dyslektiker jag Àr uppvuxen med frikyrka sen jag var liten har jag suttit i kyrkan och lyssnat pÄ prÀster o prelater jag har alltid tÀngt i kyrkan sitter lÀkare sjuksystrar lÀrare och till ockmed professorer och dom sÀger att dom tror pÄ en överhet gud muhamed men jag tÀnker hur kan jag lita pÄ dessa mÀniskor deras yrkeskunskap om dom tror att sagorna frÄn bibel o koran Àr sann börja med att tÀnka nÀr skrevs dessa sagor och för vilka mÀniskor dom flesta kunde inte lÀsa o skriva man viste att nÄgon mÄste tillverka de man anvÀnder sago författarna var dom fÄ skriftlÀrda som ÄskÄdligorde hur jorden och mÀniskan blev till hur kan folk i dag med sina fina utbildningar tro pÄ bibel o koran jag bara undrar det Àr ju bara se religionen fördröjer framsteg hur jorden ska rÀcka till jag sÀger som en av dessa sagofigurer sa far förlÄt dom dom förstÄr inte vad dom gör

  438. Kommentar:
    Jessica skriver:

    Flera av frÄgestÀllningarna Àr vinklade frÄn ett icketroende perspektiv och uppfattning vilket gör att det inte finns nÄgot svars alternativ för en troende. Jag löste detta genom att svara det som lÄg nÀrmast sanningen, men testen blir helt klart vinklad och i slut Àndan felvisande. Testet Àr ocksÄ fyllt med förutfattande meningar som tex att kvinnan Àr understÀlld mannen i mÄnga av skrifterna. SÄ Àr inte fallet. Kvinnovinkeln har tillkommit i eftertolkningarna av skrifterna, mÄnga av de ursprungliga andliga texterna upphÀver kvinnan tom till högre stÄende Àn mannen, speciellt dÄ hon Àr den som för livet vidare. Andligheten vÀxer i SamhÀllet sÄ lyft fram ett tredje alternativ i Debatten, ett alternativ dÀr man tror pÄ En Gud, en högre makt, och inte pÄ mÀnniskor som misstolkar och anvÀnder sig av organiserade religioner och instutitioner som maktutövande. Det Àr det som oftast Àr det som dras upp nÀr och som man anklagas för att stödja nÀr man öppet erkÀnner att man tror pÄ Gud!

  439. Kommentar:
    Jessica skriver:

    Be Good, Do Good! :-)

  440. Kommentar:
    Julia skriver:

    Precis Marianne. Det var det bÀsta jag lÀst pÄ lÀnge.

  441. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Till Julia: Vad glad jag blir! Hoppas du lÀste bÄda inlÀggen! Tycker fö att Sven Ottosson verkligen har en poÀng och jag kÀnner verkligen med och hÄller med(!) utom nÀr det gÀller en sak, problemet med det inlÀgget för min del Àr som sagt att det ju finns religiösa mÀnniskor som inte har nÄgra Äsikter och omdömen om hur man ska tro, tycka eller leva, kanske inte ens för egen del, men i alla fall inte nÀr det gÀller andra.

    Jag Àr för tolerans mot och respekt för andra men inte mot fördomsfullhet, besserwisseraktighet och fundamentalism, oavsett religiös tro eller icke-tro.

    …Vilket inte gör att det inte ibland kan vara spĂ€nnande att höra vad andra har för tankar och livsfilosofi

    Tack Sven ocksÄ

  442. Kommentar:
    StefanM skriver:

    Testet kallar mig en klockren humanist. ÄndĂ„ tycker jag att kampanjen Ă€r osmakligt utformad, och har klara drag av frĂ€mlingsfientlighet.
    Man visar INTE tre likvÀrdiga religiösa symboler, utan man stÀller den svenska flaggan (normalitet), mot tvÄ andra (frÀmmande varianter) dÀr plötsligt de religiösa symbolerna för judendom och islam ersatt flaggkorset. Korset i den svenska flaggan Àr inte en religiös symbol, och upplevs inte heller sÄ, utan en nationell. Det innebÀr att det grafiska budskapet i Humanisternas kampanj av det stora flertalet som ser det, oavsett livsÄskÄdning, upplevs som att man vill sÀga att den nationella sÀrarten Àr hotad.
    Mums för Sverigedemokrater och andra som kĂ€nner sig hotade av ord som “mĂ„ngfald” och “invandring”.
    Jag vet inte om de som ligger bakom kampanjens utformning “bara” Ă€r mer hemmablint korkade Ă€n man borde fĂ„ vara, eller om man faktiskt specifikt vill peka ut de “frĂ€mmande” religionerna som ett större hot mot det sekulĂ€ra och “humanistiska” samhĂ€lle man efterstrĂ€var. Problemet Ă€r att man med den utformningen av kampanjen medvetet eller omedvetet underblĂ„ser motsĂ€ttningar och intolerans som vi INTE behöver mer av i samhĂ€llet.

  443. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Tack Stefan M!

    Ja, de Àr farliga faktiskt, eftersom de nÀr sig pÄ mÀnniskors rÀdsla för det okÀnda och sÀrskilt om det Àr tankar frÄn den icke invanda religiösa uppfattningen för mÄnga, dvs tankar som upplevs som extra frÀmmande.

    Och sjĂ€lvklart ocksĂ„ frĂ€mlingsfientlighet och motsĂ€ttningar i samhĂ€llet i största allmĂ€nhet. De kan vĂ€xa i vĂ€rsta fall! BedrĂ€gligt att de kallar sig “humanister”, dĂ„ tror man ju att de stĂ„r för nĂ„got helt annat.

    Hoppas folk tÀnker efter nu - Kanske genom just den hÀr debatten som kommit till, och kan genomskÄda detta.

  444. Kommentar:
    Lea skriver:

    NĂ€mnde detta i forum 2, som antropolog kanske ni vill ta en titt om mina tankar om detta.

    Tycker ocksÄ att testet underblÄser en viss frÀmligsfientlighet; Àven om man fÄr intrycket av att kristendomen Àr vÀrst. Detta tror jag beror pÄ den större delen av humaniströrelsen Àr belÀgen i USA.

  445. Kommentar:
    jamnow skriver:

    Hej!
    Testet visade pÄ en del okunskap pga frÄgorna inte kunde stÀllas pÄ rÀtt sÀtt.
    Det Àr lite typiskt nÀr man Àr ointresserad av ett Àmne och samtidigt stÀller frÄgor om densamme. SÄna frÄgor blir en aning styrda utifrÄn sin egen uppfattning? Det fÄr till följd att den frÄgande svarar med frÄgan i viss mÄn. Men jag fördömer inte den uppriktiga meningen med det hela.
    Jag vill bara sÀga sÄ hÀr. Jag Àr ingen oklanderlig mÀnniska. Jag har ÀndÄ stor tilltro till Gud. Jag tror Gud Àr den inre röst vi alla har tillgÄng till. En del sÀger samvete, men det Àr inte sant. Samvetet Àr vÄrt egos röst som ofta ger oss smÀrta och oharmoni. Harmoni, glÀdje och kÀrlek Àr Guds röst som finns i oss alla. Den rösten har bara olika kraftigt uppbyggda murar omkring sig i varje mÀnniska.
    Mvh
    jamnow

  446. Kommentar:
    Olga skriver:

    Hej,
    Hur vet ni att Gud inte finns. Jag vet att GUD FINNS.
    Jag tror att sista frÄgan Àr inte korrekt. Jag uttnytjar min förnuft i mitt liv fast jag litar pÄ Gud att Han vill göra det bÀsta i mitt liv och Han gör det.
    MVH Olga

  447. Kommentar:
    Max skriver:

    Jag Ă€r ateist och sympatiserar fullt ut med Humanisternas kampanj för ett sekulĂ€rt samhĂ€lle. Men testet Ă€r faktiskt inte helt klockrent. Jag testade t.ex. att vara sĂ„ religiös jag kunde men samtidigt alltid vĂ€lja det “humanistiska” alternativet.
    Trots detta fick jag slutresultatet att jag var mycket religiös och borde fundera pÄ varför jag tycker att religionen ska pÄverka andra sÄ mycket.
    Lite orĂ€ttvist mot religiösa sekularister kĂ€nns det som…

  448. Kommentar:
    Gunilla Fransson skriver:

    Även en ateist Ă€r troende sĂ„ det Ă€r inte konstigt om tester utfaller att t.ex. Max fĂ„r som resultat att han Ă€r religiös.
    NĂ„got jag funderat pĂ„ Ă€r varför Humanisterna lĂ€gger sĂ„ mycket krut pĂ„ att fĂ„ religiösa mĂ€nniskor att lĂ€mna sin tro. Ni har ju ocksĂ„ en tro och ingen “angriper” Er för att Ni har den Ă„sikten. LĂ„t oss troende vara och Ă€gna Er energi Ă„t all ondska i vĂ€rlden. Skyll inte den pĂ„ religion utan pĂ„ mĂ€nniskorna bakom, som inte följer sin tro.
    Jag har hört att t.ex Björn Ulveus Ă€r aktiv inom Humanisterna. Hur kan han dĂ„ skriva “Du mĂ„ste finnas” ur Christina frĂ„n DuvemĂ„la. Det stĂ€mmer inte!!!!
    Gunilla

  449. Kommentar:
    Katarina skriver:

    Gud innebÀr olika saker för olika troende och icketroende mÀnniskor. HÀr sÀger ni att gud absolut stÄr för vissa saker och att det Àr korkat att tro sÄ.
    HĂ„ller helt med!
    ÄndĂ„ tror jag pĂ„ gud.
    KÀnns som att ni missar mÄlet nÀr ni lÀgger upp kampanjen sÄ svart-vitt. Eller sÄ Àr det precis det ni vill? *funderar*

  450. Kommentar:
    Mattias Ivarson skriver:

    Som mÄnga andra skriver Àr testet onyanserat och som gjort för er egen lilla propagandacirkus. Ni verkar ha dÄlig sjÀlvinsikt i er egen fundamentalism och fördomsfullhet. Dessutom sÄ undrar jag varför det bara finns frÄgor riktade till monoteister. Det finns fler sÀtt att vara religiös. Ni fÄr gÀrna hÄlla era humanistiska 1700-talsideal som trossatser men ni ska, som andra skrivit, lÀmna andra troende i fred.

  451. Kommentar:
    Anna skriver:

    Jag bÄde gillade testet och inte gillade det. Det jag inte gillade var att det inte fanns rum för en som mig, som Àr mer för österlÀndsk tro. Testet Àr, enligt mig, vÀldigt ledande och verkar mest vara till för att skaffa nya medlemmar. Hade testet varit mindre ledande och med fler alternativ som inte Àr extrema utan fler mellanting(och med lite österlÀndsk anknytning) hade fler fÄtt svar som man kunnat ty sig till.

    En bra tanke, men…

  452. Kommentar:
    Åsa skriver:

    Sjukt onyanserat test. Men det har ni ju redan hört. Att bero pÄ förtal, det Àr inte samma sak som kritik. LÄt oss kritisera och debattera, utan att förtala nÄgon. Kul att ni tar upp frÄgor, trÄkigt att ni inte lyssnar pÄ svar.

  453. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Jag vill göra lite reklam för en egen webbtest jag har gjort pÄ http://gustafullman.blogspot.com/

    Mvh
    Gustaf :-)

  454. Kommentar:
    Erik Johansson skriver:

    Pinsamt dÄligt test (precis som mÄnga hÀr redan har konstaterat): onyanserade frÄgor, otillrÀckliga och missvisande svarsalternativ och en stor okunskap om religionerna i allmÀnhet.
    Mest synd Àr det om de stackars fÄ humanisterna som lÀr bli Ànnu fÀrre av detta. Förhoppningsvis kan nÄgra t o m fÄ upp ögonen för att Gud faktiskt vill oss vÀl och att kÀrlekens ursprung finns dÀr.

  455. Kommentar:
    MW skriver:

    Som vanligt hör man Christers stĂ€mma bakom allt detta och jag blir lika upprörd varje gĂ„ng. Inte för att han skall vara tyst, han fĂ„r tycka vad han vill, men för att han, i samma anda som B.Ulveus tar pĂ„ sig ’smart-kepsen’ och tycker att de Ă€r sĂ„ himla kunniga och insiktsfulla. SlĂ€nger sig in i debatter med ogrundande argument och en - jag betonar -oerhört inskrĂ€nkt och korkad vĂ€rldsbild. Att han (lĂ€s Christer) ens fĂ„r mediautrymma Ă€r besvĂ€rande nog. Humanisterna som organisation tillhör det jag skulle vilja kalla den moderna ‘ockupationsmakten’. Dvs de grupperingar som skriker högts och lĂ€ngst, och dĂ€rmed ‘vinner’ det offentliga rummet, vilket i dag tyvĂ€rr Ă€r synonymt med att sitta pĂ„ ’sanningen’.

    Eftersom detta Àr ett forum och ingen bokmÀssa skall jag fatta mig kort.

    1) Fokusera pÄ sakfrÄgan. Dvs stat och religion skal Ätskiljas. Att debattera mot religion som fenomen Àr lika korkat som föraktfullt. Var mÀnniska hÀr rÀtt till sitt liv och sin uppfattning om livet. Det vi mÄste kÀmpa mot Àr nÀr stater forfarande styrs av konservativa religiösa vÀrderingar. (bÀr i minnet att stora delar av den romerska lagen hÀrstammar frÄn moraliska vÀrderingar funna i religösa skrifter och lÀror)

    2) STAY WITH THE FACTS!!! Er okunskap Ă€r ju skrĂ€mmande. I frĂ„ga 15 i ert sk. test, behandlas könsneutrala Ă€ktenskap. Kommentaren Ă€r //…eftersom Svenska kyrkans prĂ€ster fortfarande har rĂ€tt att sĂ€ga nej…// vilket följs av //I andra fall kan den som har ett statligt uppdrag inte sjĂ€lv vĂ€lja om lagen skall följas.//

    För eder kĂ€nnedom: Kyrka & stat Ă€r i Sverige separerade. Som ni sĂ€kert kĂ€nner till sĂ„ kan man vĂ€lja att gĂ„r ur svenska kyrkan, men ej att gĂ„ ur ’staten’. Svenska kyrkan försörjs av bla kyrkoskatten, den blir man fri ifrĂ„n om man gĂ„r ur. (Begravningsavgift Ă€r ngt annat), samt kyrkans kapital och egendomar. Plus alla donationer förstĂ„s. Det finns inget statligt krav pĂ„ prĂ€ster att viga nĂ„gon. Oavsett kön. En prĂ€st kan sĂ€ga nej till att genomföra ett Ă€ktenskap pĂ„ mĂ„nga grunder, det bestĂ€mmer prĂ€sten och diskussionen sker med han/hennes överordnad (Biskop). I Sverige har vi religionsfrihet, det innefattar Ă€ven prĂ€ster. OM en prĂ€st pga sin religösa uppfattning inte kan viga samkönade personer, sĂ„ Ă€r det han/hennes problem. DĂ„ fĂ„r man helt enkelt gĂ„ till en annan prĂ€st.

    Ett Àktenskap Àr en statlig frÄga. Ett kyrkobröllop Àr en religionsfrÄga (och tradition för mÄnga). LikavÀl som prÀster kan t.ex. bÄtkaptener viga personer. Det Àr nÄgot man fÄr tillstÄnd till. Inget man genom laga tvÄng Àr tvingad att göra.

    PS. Det roliga Ă€r vĂ€l att frĂ„gan i sig och ert (Humanisternas) kommenterande till den, visar hur stor pĂ„verkan religion egentligen har pĂ„ vĂ„ra vardagsliv. Det finns mkt vi “tar för givet” som egenligen har sitt urspung i en Ă€ldre och mkt konservativ religionsuppfattning. Även i Sverige.

  456. Kommentar:
    MW skriver:

    …jo, jag lĂ€ste igenom det egna inlĂ€gget och skall vĂ€l förtydliga:

    1) Religion/troende skall stĂ„ var mĂ€nniska fri att tolka och utöva. Att ni sjĂ€lvutnĂ€mnda humanister skriker högt och pekar med ert eget högt skattade kunskapsfinger följar samma mönster och mekanismer som vilken religiös fundamentalist som helst. Det Ă€r bara ett motsatt innehĂ„ll som fungerar som bensin pĂ„ eld nĂ€r det gĂ€ller att stoppa t ex terrorism i “guds namn”.

    2) Det egentliga kampen - som vi alla mĂ„ste vara delaktiga i, oavsett tro eller frĂ„nvaro av densamma - Ă€r den mot fundamentalism. Det Ă€r sjĂ€lva kĂ€rnfrĂ„gan inom alla de tre stora religionerna. Fundamentalism Ă€r ilska och politik, illa dolt i religiösa dogmer. Ofta (om inte alltid) tillhör Ă€ven de den nya ‘ockupationsmakten’. Dvs de skriker högt och lĂ€ngts och fĂ„r dĂ€rmed allas vĂ„rt tillstĂ„nd att ‘Ă€ga sanningen’.

    3) Kyrka och stat, skall för alltid vara separerade. HÀr hÄller jag ju till och med de sjÀlvutnÀmnda humanisterna. För t.ex friskolor som finansieras med statliga medel Àr Àr inte gÄngbart om vi skall lyckas att behÄlla vÄr religionsfrihet. För det skapar bara vidare klyftor mellan religiösa uppfattningar och mellan troende och icketroende. Religion Àr ngt privat och skall inte blandas med statens uppdrag att vÀrna om och styra samhÀllet vi lever i.

  457. Kommentar:
    hej skriver:

    UrsÀkta alla humanister och ateister - ska vi anvÀnda förnuftet eller inte?
    Är alla humanister sĂ„ svart-vita i sitt tĂ€nk? Testet och frĂ„gealternativen var oseriösa.

  458. Kommentar:
    Alexandra Telluselle skriver:

    Det verkar som ni tror att troende mĂ€nniskor Ă€r emot de mĂ€nskliga rĂ€tigheterna. Gör mig spyfĂ€rdig mer er intolerans och era fördomar. Om ni verkligen vill veta svaren pĂ„ era frĂ„gor, rekommenderar jag ett besök pĂ„ min blogg dĂ€r jag gjort om testet och skrivit svar…

    telluselle.blogspot.com

    Fridens,
    /Alexandra

  459. Kommentar:
    Vinklade frÄgor skriver:

    MÄnga av dessa frÄgor vinklas sÄ att man antingen fÄr vÀlja ett alternativ dÀr man tror pÄ Gud och samtidigt nÄgot dÄligt eller vÀlja ert alternativ ..- pÄhittat exempel:
    “1: Jag tror pĂ„ Gud och en krĂ€nkande syn pĂ„ kvinnor
    2: Jag tror inte pĂ„ Gud”

    GÄr ju inte ens att debattera frÄgan pÄ en sÄn lÄg nivÄ.
    Precis som min tidigare uppfattning av feminister och humanister sÄ vÀljer ni att fokusera pÄ problemen istÀllet för lösningen.
    Jag Àr för jÀmstÀlldhet, men inte genom pajjkastning pÄ mÀn, religoner etc.
    Varför letar ni inte efter en lösning dÀr man tar det bÀsta frÄn religionerna och det bÀsta frÄn politiken istÀllet?
    Höj nivÄn och fokusera pÄ det viktiga.

    Ps. Kristendomen Àr en stor grund till Sveriges sunda jÀmstÀlldhetstÀnkande och frÀmlingsvÀnlighet. TÀnk pÄ det nÀsta gÄng ni tÀnkt kasta en till pajj!

  460. Kommentar:
    Niklas Larsson skriver:

    “Du verkar tillhöra den minoritet av Sveriges befolkning som Ă€r ond och oförnuftig. Fundera gĂ€rna ut hur sĂ„dana som du kan fĂ„ mindre att sĂ€ga till om i samhĂ€llet. Och - varmt vĂ€lkommen!”

  461. Kommentar:
    WÄge Bjuvensjö skriver:

    Kan inte förstÄ hur ni kan lÀgga ner sÄ mycket arbete pÄ att förneka en Gud som ni inte tror finns. Ni sÀger att man kan inte bevisa att han finns. Kan ni bevisa att han inte finns.
    Jag har mött Honom sÄ jag vet att han finns.

  462. Kommentar:
    Per-Erik skriver:

    HĂ„ller med en del inlĂ€gg. FrĂ„gorna Ă€r vinklade enbart för att fĂ„ fram Humanisternas budskap som tycks vara att kristna m fl Ă€r hemska personer som inte ska fĂ„ finnas. Humanisterna borde propagera för sin egen verksamhet istĂ€llet för att beklaga sig över de religiösas minimala inflytande i samhĂ€llet. Ni tĂ„l inte ens att gudstjĂ€nst sĂ€nds i radio en timme per vecka. Att nĂ€mna för nĂ„gon i dagens sekulariserade samhĂ€lle att man Ă€r kristen betraktas nĂ€stan som ett grovt brott. Det fĂ„r bĂ€ras “inombords” men fĂ„r ej mĂ€rkas utĂ„t. Humanisterna betraktar sig tydligen som den rĂ€tta allvetande rĂ€ddaren som förstĂ„r och har facit pĂ„ allt. Kristna personer och förĂ€ldrar gör dumheter ibland men det beror pĂ„ dĂ„ligt omdöme och inte religionen.
    Om allt Ă€r religionens fel borde brottligheten i det sekulariserade Sverige minska men elĂ€ndet verkar snarare öka. Humanisterna kanske borde nattvandra eller hjĂ€lpa brottslingar och brottsoffer och dĂ„ framföra “den rĂ€tta lĂ€ran” och kritisera kyrkan. NĂ€r det hĂ€nder nĂ„got hemskt t ex mord vĂ€nder sig mĂ„nga till kyrkan för minnesstund m m. Ska detta förbjudas ?

  463. Kommentar:
    Anders skriver:

    Vad vill ni egentligen med denna kampanjen? Skall ni övertyga de sista 20% i ett av vÀrldens mest atheista lÀnder som tror pÄ nÄgonting, att överge sitt tro och till vilken nytta och för vem? Har ni kritik pÄ religionen i stilen, titta vad religionen har stÀllt till med, sÄ borde ni vara medvetna att en religion, en ideologi eller en filosofi har mÀnniskor som medlemmar och det Àr mÀnnikan som har friheten att vara god eller ont helt oberoende om hon Àr kristen, humanist, kommunist, egoist eller moderat. Tror ni att ni genom att angripa religionen eller sprider tvivel bland de sista troenden ökar humanismen och förbÀttrar vÀrlden? Resultatet kommer att bli Ànnu mera egoism och matrialism. Vad har ni att erbjuda? En vÀrld dÀr man kan njuta ett meningslöst liv i svensk sjÀlvgodhet med en solidaritetshorisont som maximalt rÀcker till de egna barnen och dÀr goda gÀrningar redan ingÄr i skatten?
    Hur kommer ni pÄ tanken att Gud inte finns? Tror ni pÄ en vetenskap, som ni förstÄr pÄ en gymnasieelevs nivÄ och som misbrukas som atheisternas evangelium? Det gÄr inte vetenskapligt att bevisa att Gud inte finns! DÀrför borde ni sluta att bekÀmpa religionen. TÀnk om Gud mot eran förvÀntan skulle finnas ÀndÄ! Vad kommer ni att stÀlla till dÄ med en sÄdan kampanj, som avlÀgna troende och tvivlande frÄn Gud?
    Hur stÄr det i Koranen: Och vem skulle lasta pÄ sig ett större skuld en den som sprider ett lögn om Gud!

  464. Kommentar:
    ElĂ­n VigdĂ­s skriver:

    Mitt resultat i eras “test” : “Du Ă€r religiös. Samtidigt tyder dina svar pĂ„ att du har ett öppet sinne.” Takk so mycket : ) otroligt barnsligt ! : ) Hoppas ni har det bra ! Gud bevare er : )

  465. Kommentar:
    HĂ„kan skriver:

    Det Ă€r ju skönt att man ska betraktas som en idiot för att man tror pĂ„ Gud. Konstigt Ă€r ocksĂ„ att man tycks tro att man kopplar bort hjĂ€rnan bara för att man Ă€r kristen: Kolla gĂ€rna vad Newton och andra genier trodde. Det konstiga Ă€r ju det hĂ€r med tro… Även humanisterna tror pĂ„ nĂ„got. Och Makroevolution Ă€r fortfarande inte bevisad, men lĂ€rs ut i skolorna som fakta. Jag vet, jag har sjĂ€lv gĂ„tt i skolan… Religion dĂ€remot lĂ€rs ut som halvsanningar. Tycker att skolan var dĂ„lig pĂ„ att lĂ€ra ut kĂ€llkritik… De flesta accepterar evolutionslĂ€ran dĂ€r betoiningen Ă€r pĂ„ makro, men utan bevis. Detta Ă€r ocksĂ„ religion=man vill bara inte ha nĂ„got med Gud att göra. Med eller utan Gud Ă€r frĂ„gan. Och han Dawkins eller vad han heter tror eventuellt att utomjordingar planerat nĂ„got pĂ„ jorden :) Det Ă€r skönt att man fĂ„r tro pĂ„ nĂ„got. Men frĂ„gan Ă€r..vem har rĂ€tt… Kan det finnas mer Ă€n en sanning? Är inte det konstigtg om det vore sĂ„?

    Men vad sÀger Gud:
    Psaltaren 53:2-4 (SFB-98)
    DÄren sÀger i sitt hjÀrta:
    ”Det finns ingen Gud.”
    Onda och avskyvÀrda Àr deras gÀrningar,
    ingen finns som gör det goda.
    Gud blickar ner frÄn himlen
    pÄ mÀnniskors barn
    för att se om det finns nÄgon förstÄndig,
    nÄgon som söker Gud.
    Alla har avfallit,
    alla Àr fördÀrvade.
    Ingen finns som gör det goda,
    inte en enda.

  466. Kommentar:
    Niclas skriver:

    verkar inte som om en enda av de som lĂ€mnat kommentar tycker att det var nĂ„ vidare lyckat “test”…och ingen frĂ„n organisationen verkar bemöta kritiken? lite mĂ€rkligt tycker Niclas…

  467. Kommentar:
    Dennis skriver:

    Varför blir jag inte förvÄnad för. Uppenbart en samling kristna hÀr som kÀnner sig trampad pÄ tÄrna. Personligen tycker jag bara att det befÀster nidbilden av det religiösa kollektivet som en samling rabiata mÀnniskor som, sÄ fort de kÀnner sig överkörda, skriker rakt ut och slÄr vilt omkring sig.

    Dessutom har jag svÄrt att ta religionen pÄ allvar. Halleluja-kollektivet pratar sig saliga om att Bibeln Àr kÀrlekens budskap och att vÄr Gud Àlskar alla. Men uppenbart med en hel massa förbehÄll (av skenheliga tolkningsföretrÀdare) dÀrför en massa kristna som som hatar bögar, kommunister, palestinier m.fl.

  468. Kommentar:
    Erik skriver:

    Men hallĂ„. Jag tillhör inte nĂ„gon av “sidorna”, men snĂ€lla humanisterna, menar ni allvar med det hĂ€r testet? Vore kul att lĂ„ta katolska kyrkan sĂ€tta ihop ett motsvarande och lika polariserat test, och hört era reaktioner =).

    Jag har en till frÄga som ni kan lÀgga till för att nyansera testet lite:
    “Kan du tĂ€nka dig att en högre makt nĂ„gon gĂ„ng kan hjĂ€lpa dig i vardagen”
    Svar A: Ja, jag Àr religiös fanatiker och tror att Gud radiostyr mig, och dÀrför tar jag inget ansvar för mina handlingar alls
    Svar B: Nej, jag tycker att det Àr viktigt att vi respekterar varandra, och sen Àr jag förresten mot vÄld

    //Erik

  469. Kommentar:
    Gun Ulriksson skriver:

    Jag svarade att jag Àr döpt och konfirmerad i kyrkan och jag kryssade för att jag firar jul.

    Testresultatet visar att jag följer religiösa traditioner trots att jag inte har religiösa vÀrderingar.

    Fel! Ceremonierna utfördes dels vid en tidpunkt dÄ jag var omedveten om vad som pÄgick och dels trots mina milda protester omkring 1960 dÄ sÄ gott som alla unga konfirmerades. Snart 50 Är (varav 24 som medlem i Humanisterna) har gÄtt sedan dess och min livssyn pÄverkas knappast av dessa fakta idag, Àven om jag kan medge att konfirmationen var en milstolpe pÄ min vÀg bort frÄn religionen.

    Tror den som har utformat testet att julfirandet har med gud att göra? Är kunskaperna, Ă€ven hos humanister, snedvridna av tusen Ă„rs mörklĂ€ggning? Jul fanns före kristendomen, bĂ„de i Rom och i Sverige. Jag gĂ„r inte i kyrkan, och vad har tomten, granen, skinkan och julklapparna med gud att göra? Ingenting, det Ă€r traditioner som kommit efterhand, för att det Ă€r vĂ€lgörande med fest nĂ€r det Ă€r som mörkast.

    Jag firar midsommar ocksÄ, och har lÀst att pÄven för bara nÄgra Är sedan beslutade att vi firar jungfru Marias födelsedag. Om kyrkan marknadsför den idén tillrÀckligt, vilket de har resurser till, kommer vÄra barnbarn att tro att de Àr religiösa för att de firar den ljusaste tiden.

  470. Kommentar:
    Erik skriver:

    Tack för den hÀr hemsidan, jag hade helt glömt bort att gÄ ur Svenska Kyrkosekten, sen sÄg jag den hÀr reklamen och lÀste nÄgra av kommentarerna frÄn religiösa sÄ dÄ kom jag pÄ bÀttre tankar.

    Nu ligger brevet pÄ posten!!

    Tack igen för att friska, nyktra idéer spirar i Sverige idag.

    Kram

  471. Kommentar:
    Gittan skriver:

    Mycket mÀrkliga frÄgestÀllningar med alldeles för fÄ svarsalternativ. Vad tror frÄgestÀllarna att man ska kunna lÀsa ut av dessa svar?

  472. Kommentar:
    Magnus E skriver:

    Jag undrar var ni hÀmtar siffran 20% i frÄn?
    Ni skriver att 20% Àr religiösa.
    Men jag har sett undersökningar om att 50% ber till Gud regelbundet. och ber man till Gud sÄ Àr man vÀl religiös?
    Om man tror att stenar och kristaller hjÀlper Àr man religiös dÄ?

    Skulle vara kul att veta vad ni grundar era fakta pÄ!

  473. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Verkar som ordet religiös Ă€r nĂ„got man ska skĂ€mmas för. Jag har stött pĂ„ mĂ„nga troende som bstĂ€mt avvisar tanken pĂ„ att de skulle vara religiösa. De ber alltsĂ„ till guden utan att vara religiösa. Kan nĂ„gon reda ut vad begreppet “religiös” stĂ„r för?

  474. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Gladh, man menar helt enkelt att kristendomen Àr artskild ifrÄn religioner. Allt handlar om definition. Om man med begreppet religion menar mÀnniskans försök att komma i harmoni med högre makt(er), sÄ Àr kristendomen ingen religion, eftersom den inte handlar om mÀnniskans försök att komma i harmoni med högre makt(er), utan handlar om Guds vÀg till mÀnniskan.

  475. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Nilas skriver: “ingen frĂ„n organisationen verkar bemöta kritiken? lite mĂ€rkligt tycker Niclas
”

    Det sÀger en hel del. de inbjudert till debatt men klarar inte att möta den. Normalt funtade mÀnniskor korrigerar sig efter kritik, ber om ursÀkt, Àndrar sig, nyanserar sig. Men humanisterna möter med en tom död tystnad. De har inget att koma med alls. Uppenbarligen.

  476. Kommentar:
    Mikael Johansson skriver:

    TrÄkigt att ett mycket viktigt diskussionsomrÄde och potentiellt forum sÄ helt faller pÄ en uselt konstruerad enkÀt. Ideligen falska dikotomier som inte ger utrymme för varken nyans eller kristna ÄskÄdningar anno 2009. Humanisterna torde kunna visa pÄ högre nivÄ, bÄde vad gÀller enkÀtundersökningar och förstÄelse av nutida kulturer.

  477. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Sjökqvist

    Intressant. Jag lÀser och begrundar.

    Mvh<Jack

  478. Kommentar:
    Indra skriver:

    Religion Ă€r ofta ett individuellt sökande mot harmoni och att bli en bĂ€ttre mĂ€nniska. Det ger mĂ€nniskan inspiration, mening och livslust. Är inte tron dĂ„ en gĂ„va för de (enligt er fĂ„) personer som kan fĂ„ ha den? Jag personligen Ă€r missnöjd med kyrkans roll i historien och religiösa skrifters tolkning. Jag anser att samhĂ€llets styre ska vara religiöst neutralt, eftersom religion enligt mig Ă€r och bör vara ett individuellt sökande. MEN Min personliga tro pĂ„ gud fĂ„r mig att mĂ„ sĂ„ otroligt mycket bĂ€ttre. Ni fĂ„r det verkligen att lĂ„ta som att all religion Ă€r fel och leder till elĂ€nde.

    Jag uppskattar att det kommer lite religiös debatt, men testet lÀmnade en hel del att önska.

    FrĂ„ga 7: Det Ă€r stor skillnad pĂ„ förtal och pĂ„ diskussion. Citerar Nationalencyklopedin: “Förtal, Ă€rekrĂ€nkningsbrott som begĂ„s av den som utpekar en person som brottslig eller klandervĂ€rd i sitt levnadssĂ€tt eller lĂ€mnar annan uppgift som Ă€r Ă€gnad att utsĂ€tta personen för andras missaktning … Jfr förolĂ€mpning.”
    Att debattera om religionerna Àr hÀlsosamt, det har inte FN troligtvis sagt nÄgonting annat om. Förtal betyder inte ifrÄgasÀttning, som ni fÄr det att lÄta, det innebÀr smutskastning. Och det Àr enligt svensk lag ett brott i alla avseenden.

    FrÄgan om Àktenskapet hade inga vettiga svarsalternativ. Kan man inte tro pÄ gud och fortfarande anse att vi fÄr gifta oss med vilka vi vill?

    Alla religiösa stÀller sig inte bakom varenda citat i sina heliga skrifter. Att ha ett ynka citat frÄn en religion av alla tusental som sagts genom tiderna, som samtidigt ska representera vad alla tycker, Àr missvisande.

    PĂ„ frĂ„ga 4 och frĂ„ga 5 borde man definitivt fĂ„ svara “jag vet inte”, och pĂ„ frĂ„ga 6 borde ett alternativ vara “annan person”. Sen beror ju svaret pĂ„ frĂ„ga 6 HELT OCH HÅLLET pĂ„ vad det Ă€r för krissituation.

  479. Kommentar:
    Enrique skriver:

    “Du verkar vara en
    klockren Humanist! ”

    “Du tror inte pĂ„ Gud och tvekar inte att gĂ„ din egen vĂ€g nĂ€r det gĂ€ller traditioner. Om du inte redan Ă€r medlem i Humanisterna tycker vi att du ska bli det. HjĂ€lp oss gĂ€rna att debattera ocksĂ„, dina argument kan sĂ€kert fĂ„ mĂ„nga att tĂ€nka till.”

    Men sjÀlvklart, finns det sÄ korkade mÀnniskor pÄ vÄr jord som inte fÄr det hÀr resultatet i testet, tvÄngvÄrd för dem snarast.

  480. Kommentar:
    Daniel skriver:

    Jag tycker som mĂ„nga andra att detta “test” var ganska “svart-vitt” och jag saknade mĂ„nga alternativ pĂ„ mĂ„nga av frĂ„gorna. ex:

    FrÄga nr 6:
    “Om du skulle drabbas av en krissituation och behöva prata, vill jag helst ha kontakt med:”

    Jag saknar alternativen; “En familjemedlem eller nĂ€ra vĂ€n.” samt alternativet “En medmĂ€nniska.”

  481. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Helt klar över att “Gud” Ă€r ett tankeexperiment och tillhör samma gebit som vilka andra existensiella teorier som helst. NĂ„got annat Ă€r det inte och kommer hellr inte att bli. Det Ă€r bara att vĂ€lja. NĂ„got ur New Age (numera kanske Old Age), Astrologi o.s.v. SĂ„ kampanjens “Gud finns nog inte” har sitt berĂ€ttigande.

  482. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Vad finns det för belĂ€gg för att “Gud” Ă€r ett tankeexperiment?

  483. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vad finns det för belĂ€gg för att “Gud” inte Ă€r ett tankeexperiment?

  484. Kommentar:
    Mikael skriver:

    FrÄgorna i testet verkar formulerade av nÄgon fanatiker, kanske inte religiös men ÀndÄ en typisk fanatiker.

  485. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael
    Jag kan garantera att de inte Àr nÄgon fanatiker.

  486. Kommentar:
    Pata skriver:

    NÀr jag först sÄg en poster för kampanjen vid en hÄllplats i Göteborg reagerade jag negativt.
    Först och frĂ€mst; “han”? Är det en medveten intolkning frĂ„n vĂ„ra monoteistiska patriarkala religioner (och dĂ€rmed förstĂ€rkning av budskapet) eller helt enkelt oreflekterad sexism?
    Personligen finner jag mycket stora problem med att könsbestÀmma en tÀnkt gud, och tycker att kampanjen (Àven om valet var medvetet) misslyckas med att vara könsjÀmstÀlld, vilket inte talar till Humanisternas fördel (DÄ kampanjen förstÀrker könsidentiteten hos guden för dem som inte alls, eller bara delvis köper budskapet).

    Sedan tycker jag, likt flera andra före mig, att testet och budskapet blir extremt polariserat, och dÀrigenom misslyckas med att nÄ ut till flera grupper t.ex. de som sÀllar sig till den agnostiska skaran, men ÀndÄ ser fundamentalistisk och statlig religion som ett samhÀlleligt problem.

  487. Kommentar:
    Erik skriver:

    Jag var helt enkeltt tvungen att avbryta, eftersom frĂ„gorna i mĂ„nga fall inte bara Ă€r omöjliga att svara pĂ„. Orsaken till det blev efter ett tag ocksĂ„ uppenbar. De som konstruerat kampanjen och “testet” förstĂ„r uppenbarligen inte hur de flesta mĂ€nniskor ser pĂ„ religion.

    De flesta som tror, i de flesta religioner och Ă„tminstone i Sverige Ă€ven bland vad som ofta uppfattas som “kristna fundamentalister”, har ocksĂ„ en stark tro bĂ„de pĂ„ förnuftet som kraft och pĂ„ mĂ€nniskans fria vilja. MĂ€nniskor med en religiös tro gĂ„r inte omkring i nĂ„gon sorts drömvĂ€rld dĂ€r allt beror pĂ„ Guds vilja. Om man inte inser det, sĂ„ har man tagit reda för dĂ„ligt om vad det Ă€r man kritiserar i en kampanj och bör avstĂ„ frĂ„n det.

    Samma sak gÀller traditioner och vÀrderingar. Att avstÄ flÀskött av sÄ kallade religiösa skÀl Àr varken mer eller mindre förnuftigt Àn att vara straight vegan eller lakto-ovo-vegetarian. Hamnar jag i kris vill jag tala med en mÀnniska jag litar pÄ, inte som testet stÀller upp det antingen en prÀst, en expert eller en icke-religiös vÀn. För det första har prÀster en utbildning i att samtala om svÄra frÄgor (oberoende av religion) som stÄr vÀl i paritet med exempelvis psykologer.

    Det kan till sist vara pÄ plats att pÄpeka en sak. Religionsfrihet, yttrandefrihet, demokrati i form av allmÀn och lika röstrÀtt och mÄnga andra reformer Àr inte bara Àr helt sjÀvlklara i vÄrt samhÀlle utan dessutom en förutsÀttning för att den ganska korkade kampanj som Humanisterna dragit igÄng. Alla dessa reformer, och mÄnga fler, har införts under den tid dÄ Sverige var ett land med en enda nationalreligion. Det toleranta och öppna Sverige har inte kommit till tack vare socialdemokraterna eller Christer Sturmark, utan genom att Sverige i tusen Är varit kristet.

  488. Kommentar:
    Ile skriver:

    Jag tÀnker pÄ mig sjÀlv som ateist, men tycker att testet Àr dÄligt. FrÄgorna Àr ledande och alternativen bristfÀlliga. Vi som inte tror pÄ gud Àr inte alls pÄ nÄgot sjÀlvklart sÀtt goda mÀnniskor! (Àven om jag sjÀlv förstÄs Àr det ;)). Eftersom flertalet av mÀnniskor inte Àr troende, Àr det vÀl klart att flertalet homofobiker, kvinnoförtryckare etc. ocksÄ Àr icke-troende.

    Testet gör nog bara att ni framstÄr som idioter.

  489. Kommentar:
    Robin skriver:

    jag tycker att testet var minst sagt partiskt i den mÄn att inga av religionens bra sidor kom fram, som tex att kyrkan sÀnker pengar till behövande och ger mat till behövande för en liten slant, för nej man mÄste ta fram kvinnofientligheten som visserligen fann fanns men nu (skulle jag tro) Àr borta.

  490. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack. Det Ă€r du som gör pĂ„stĂ„enden. Du pĂ„stĂ„r att Gud Ă€r ett tankaexeperiment. Det Ă€r orimligt att jag skulle ha nĂ„gon sorts skyldighet att motbevisa dina pĂ„stĂ„enden. Om X pĂ„stĂ„r - “Det finns gröna ostar pĂ„ Mars” Tycker du att det dĂ„ Ă€r rimligt att X krĂ€ver av Y: “Motbevisa mina pĂ„stĂ„enden”. DĂ€remot Ă€r det vĂ€l rinligt att X bevisar sina pĂ„stĂ„enden.

  491. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack. Hur kan du garantera at de inte Àr fanatiker?

  492. Kommentar:
    Ankan skriver:

    Jag Ă€r alltsĂ„ en humanist för att jag inte tror pĂ„ gud enligt testet, sĂ„ledes Ă€ven ateist. Jag betraktar mig sjĂ€lv som agnostiker eftersom jag menar att det aldrig gĂ„r att veta om gud finns lr inte. AlltsĂ„ förnekar jag inte att gud finns men jag pĂ„stĂ„r inte heller att han gör det (jag anvĂ€nder hĂ€r “han” eftersom den sprĂ„kliga traditionen pĂ„bjuder detta). Gör detta mig till humanist? Att inte tro Ă€r ocksĂ„ att tro! (jag instĂ€mmer för övrigt ocksĂ„ med föregĂ„ende debattörer, testet Ă€r tydligt vinklat)

  493. Kommentar:
    Madeleine skriver:

    Det Àr uppenbart att detta test Àr lÄngt ifrÄn objektivt. I de flesta frÄgor saknas svarsalternativ som stÀmmer med viktiga teologiska grundprinciper för de flesta religioner. Fler alternativ krÀvs för att fÄ fram nyanserade svar som faktiskt skulle Äterspegla en autentisk bild av religiös tro. Dessutom Àr Àven flera formuleringar nÀstan banalt vinklade. Dock var det intressant att göra testet, nÀr man ser hur lite förstÄelse denna rörelse faktiskt har för opinionen.

  494. Kommentar:
    Petra skriver:

    Hade tĂ€nkt skriva en lĂ„ng kommentar, men insĂ„g att de flesta av mina Ă„sikter redan fanns hĂ€r, extremt vinklade frĂ„gor, de flesta helt omöjliga att svara pĂ„, eftersom ni tydligen anser att man antingen Ă€r en extremt bakĂ„tstrĂ€vande, kvinnofientlig religiös fanatiker, eller helt utan tro? MellanvĂ€gen jag sjĂ€lv anser mig tillhöra, med en varm tro pĂ„ en gud, utan att för den skull vara bokstavstroende, tycks inte finnas. Till exempel anser jag att Ă€ktenskapet, eller rĂ€ttare sagt kĂ€rleken, Ă€r nĂ„got som vi har fĂ„tt som en gĂ„va, men det innebĂ€r naturligtvis att all kĂ€rlek Ă€r en gĂ„va, oavsett mellan vilka. Tycker absolut att det Ă€r viktigt med en öppen “debatt” (hur man nu kan debattera tro, det Ă€r inte som att man kan komma fram till ett sant resultat, ett öppet samtal Ă€r kanske ett bĂ€ttre ord) och det Ă€r sjĂ€lvklart att varje mĂ€nniska skall ha rĂ€tt att sjĂ€lv ta stĂ€llning till vad hon vill eller inte vill tro pĂ„, men enligt testet gör detta mig till mindre troende, som om man inte kunde tro pĂ„ mĂ€nniskans fria vilja och en Gud som har gett oss denna fria vilja samtidigt? Tror bara att ni genom denna kampanj stjĂ€lper er sak, och gör att ni framstĂ„r som mer fanatiska Ă€n dem ni kritiserar. Gör inte humanismen till en religion!

  495. Kommentar:
    Rob skriver:

    Idiotiskt, vĂ€ldigt svart/vitt test med ledande frĂ„gor som klart och tydligt propagerar för humanisternas egen “tro”, och nĂ„gon sjĂ€lvpĂ„tagen roll att definiera vad som gör mĂ€nniskor “religiösa” och inte.

  496. Kommentar:
    Ateist skriver:

    Lite fyrkantigt, va?
    Blir folk verkligen hjÀlpta av det hÀr?

  497. Kommentar:
    En annan ateist skriver:

    Jag tycker ni har en sÄ jobbigt offensiv och missionerande ton i den hÀr kampanjen. Jag brukade uppskatta Humanisterna för att ni skapar utrymme för alternativa ickereligiösa ceremonier och jag har mÄnga gÄnger haft glÀdje av er högtidsbok. Men idag tycker jag bara ni verkar intoleranta, inskrÀnkta och pÄtrÀngande.

    I stÀllet för att erkÀnna att mÀnniskan inte kan förklara det oförklarliga och dÀrför sjÀlva mÄste se till att skapa en bÀttre vÀrld, verkar ni nu vilja leverera en nÀrmast religiös helhetsförklaring om livet och verkligheten.

    Varför tror ni att det Àr just ni sjÀlva som sitter pÄ sanningen om mÀnniskans villkor? Varför tycker ni att det Àr provocerande att det finns mÀnniskor som lever efter andra övertygelser? Det Àr inte sÄ att religiösa mÀnniskor generellt Àr idioter, de blir jobbiga och farliga framförallt nÀr de missionerar och vill bestÀmma över andra och införa förbud mot annorlunda sÀtt att leva sina liv. Samma sak gÀller förstÄs nÀr det Àr det Àr sekularismen som Àr religionen.

    Dessutom Àr ert förmenta underdog-perspektiv osmakligt. Det Àr inte den sekulÀra humanismen som befinner sig i ett underlÀge i det hÀr landet, tvÀrtom Àr det den absolut dominerande livssynen i det svenska samhÀllet i dag. I en situation dÀr det finns religiösa grupper som utsÀtts för ganska brutal pajkastning (muslimer) ser jag inte det som det mest humanistiska att föra en förenklad och onyanserad kamp MOT tolerans inför olika sÀtt att se pÄ vÀrlden. Respekt och dialog Àr vad som kan skapa verklig frihet.

  498. Kommentar:
    Markus skriver:

    Jag vill liksom Karl Eriksson kritisera frÄgorna i kampanjformulÀret.

    Det Ă€r inte bara frĂ„ga 11 som krĂ€ver viss redigering om man frĂ„gar mig. Jag vill pĂ„peka att i princip alla frĂ„gor var vinklade och extremt generella. MĂ„nga frĂ„gor har en “extra kommentar” (tex frĂ„ga 9) som vinklar svar 1 “negativt; begrĂ€nsning av individens rĂ€ttigheter” och svar 2 “positivt”.
    Det jag vill sĂ€ga Ă€r att frĂ„gorna Ă€r vĂ€ldigt svart pĂ„ vitt vilket framstĂ€ller det som propaganda. Verkligheten Ă€r betydligt mer komplex och personligen tror jag inte pĂ„ en “enad vĂ€rld”. Vi mĂ€nniskor Ă€r inte Ă€mnade att leva i ett “vĂ€rldskollektiv” med miljarder mĂ€nniskor som kommer överens!! Vi har skillander i Ă„siktsfrĂ„gor och kulturella vanor och pĂ„ vissa plan Ă€r de sĂ„pass gigantiska att vi aldrig kommer överbygga dem. MĂ€nskligheten kommer aldrig konvergera till ett humanistiskt kollektiv och det beror just pĂ„ mĂ€nniskans RÄTT till att ha en egen Ă„sikt och RÄTTEN att tycka och tĂ€nka vad som helst.
    Lycka till med kampanjen.
    //markus.

  499. Kommentar:
    Jesus skriver:

    Jag lever och Àlskar dig! Sök mig och du skall finna! Min kÀrlek till dig Àr grÀnslös! Halleluja i Jesu namn! Jag ber för dig och vill dig allt gott!

  500. Kommentar:
    Lars Nere skriver:

    Kanske Àr kampanjen bra, men passar inte mig som inte ens kan inbilla mig att jag Àr ateist, vilket jag gjorde ett tag i unga Är kring 1970 dÄ jag ocksÄ lÀmnade den svenska statskyrken som den dÄ var. För mig var det katolikerna som anklagade andra för att vara atiester eller polyteister en gÄng i tiden, medan jag för min del inte omfattas av nÄgon enda livsÄskÄdning och vÀrlsdsuppfattning som krÀver en eller annat trosbekÀnnelse. Nej, jag tror faktiskt inte ens pÄ inbillade spöket Psyket, som jag antar Àr ett fult kristet arvegods som borde exorceras bort ur förstÄndet pÄ svenskarna sÄ att de kan börja tÀnka fitt och moget och enligt den humanistiska etiken och de mÀnskliga rÀttigheterna istÀllet.
    HÀlsningar utan andar och spöken frÄn Lars Nere

  501. Kommentar:
    Christer Andersson skriver:

    Utan att ha bemödat mig lÀsa tidigare kommentarer Àr min spontana reaktion att undersökningen Àr extremt fyrkantig och fattig pÄ nyanser.
    Är det denna fantastiskt svarvita bild humanisterna har av religion kan jag möjligtvis förstĂ„ deras problem med den.
    Hur en gruppering som sĂ„ gĂ€rna framlyfter sitt intellekt och förnuft kan ha en liknande “undersökning” pĂ„ sin officiella hemsida Ă€r nĂ€stan lite roligt.

  502. Kommentar:
    Marcus skriver:

    Det Ă€r bara ett jĂ€vla STORT problem med kampanjen… Gud finns NOG inte… vem, det presenteras inget bevis att Gud inte finns… vilket gör Humanisterna till ett trosamfund!!!

    Man Ă€r kritisk till alla andra trosamfund som pĂ„verkar alla, dĂ€rför skapar man ett nytt trosamfund som tror, men inte bevisar, att gud inte finns…

    Det Ă€r upp och nervĂ€nda vĂ€rlden…. Skall ni bekĂ€mpa tron med Ă€nnu mera tro?

  503. Kommentar:
    Sven skriver:

    Tips till nÀsta gÄng: Prata med nÄgon som konstruerar enkÀter, testa det pÄ en grupp personer, slumpmÀssigt utvalda, och för all del anvÀnd er av lite sunt förnuft och lÀs pÄ om Àmnet som ni vill debattera. Kanske behövs inte de tvÄ första tipsen om det tredje anvÀnds vÀl. Jag har lite skÀmsblossa pÄ mina kinder hÀr. Kanske Àr detta ett skÀmt-test för att göra folk engagerade?

  504. Kommentar:
    Per skriver:

    Intressant test, MEN…jag tycker att ni missar en stor poĂ€ng. Att inte tro pĂ„ gud Ă€r en livsĂ„skĂ„dning precis som att tro pĂ„ en Gud. I skolsammanhang tycker jag att alla livsĂ„skĂ„dningar ska belysas objektivt. Under min skolgĂ„ng var religionsundervisningens vinkling att tro Ă€r nĂ„got man gör i andra kulturer men inte hĂ€r. Jag tycker att ni har gjort en felbedömning av dagens svenska samhĂ€lle. Den förhĂ€rskande utgĂ„ngspunkten tycker jag Ă€r den sekulĂ€ra. I media fĂ„r man bilden av att om du tror pĂ„ Gud Ă€r du dum i huvudet. I media fĂ„r jag ocksĂ„ uppfattningen om att vi i vĂ„ran upplysta kultur har kommit lite lĂ€ngre Ă€n andra “mer religiösa” kulturer. Materiellt sett har vi det - men jag tror att vi har tappat mycket glĂ€dje och gemenskap som genomsyrar dessa mer religiöst styrda kulturer.

  505. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Det Àr svÄrt att skriva enkÀtfrÄgor.

    FrÄga 1

    Schysst ingÄng, ödmjuk frÄgestÀllning.

    FrÄga 2

    All good.

    FrÄga 3

    Mycket form, liten nytta. Jag saknar möjligheten att vÀlja fler Àn ett alternativ, vilket Àr behövt eftersom flera av alternativen inte alls utesluter varandra.

    FrÄga 4

    All good.

    FrÄga 5

    Jag har en kĂ€nsla av att en stor del av de som deltar i testet i sjĂ€lva verket inte har nĂ„n som helst Ă„sikt eller uppfattning om vad som sker efter döden. Om ni hade haft en “Jag har ingen aning”-ruta skulle ni troligtvis fĂ„ reda pĂ„ det ocksĂ„. Men det har ni inte.

    FrÄga 6

    Skulle vilja justera det sista alternativet och skriva “En icke-/religiös medmĂ€nniska” för att lĂ€gga tonvikten pĂ„ att det Ă€r en medmĂ€nniska man vĂ€nder sig till snarare Ă€n vilken livsĂ„skĂ„dning personen ifrĂ„ga har. Alternativt lĂ€gga till ett nytt alternativ som tillgodoser detta.

    FrÄga 7

    Bara tvÄ alternativ att vÀlja mellan. Synd att verkligheten inte Àr lika enkel. Jag förstÄr att ni tycker att det kÀnns smidigt att koka ner en frÄgestÀllning sÄ mycket som möjligt men det blir pÄ bekostnad av bÄde precision och omfÄng.

    I och med formuleringen “eller andra idĂ©er” sĂ€tter ni indirekt ett vĂ€rde pĂ„ religion som det inte Ă€r sĂ€kert att alla som utför testet skulle vilja skriva under pĂ„. Det förtar lite av den seriösa aura som i och för sig inte har varit alldeles nĂ€rvarande under första halvan av testet heller. Jag skulle övervĂ€ga att stryka detta och eventuellt lĂ€gga till ytterligare alternativ.

    FrÄga 8

    All good.

    FrÄga 9

    Jag skulle fundera pÄ att stryka bisatsen i det första alternativet eller Ätminstone formulera om den pÄ ett sÄdant sÀtt att slutsatsen om att barnet alltid, alltid Àrver sin tro i en sÄdan miljö inte framstÄr som lika benhÄrd.

    Sen har jag stora problem med att ni framstÀller rÀtten till en neutral kommunal skola (alternativ 2) som om det vore en motsats till rÀtten till en religiös friskola (alternativ 1). I sjÀlva verket Àr rÀtten att vÀlja det ena inte alls pÄ bekostnad av det andra eller tvÀrt om.

    FrÄga 11

    Jag tror att Àktenskapet Àr pÄhittat av mÀnniskan, men tycker att en religiös organisation ska fÄ verka utifrÄn sin egen uppfattning (sÄ liberal Àr jag!). Vad ska jag vÀlja?

    FrÄga 12

    All good.

    FrÄga 13

    Efterlyser ett par-tre teologers perspektiv pĂ„ respektive citat. Eller — Ă€nnu bĂ€ttre! — nĂ„gon form av förankring i den verkliga tillvaron.

    FrÄga 14

    Otydlig frÄga vars relevans kan ifrÄgasÀttas, speciellt i skenet av föregÄende jÀmstÀlldhetsproblematik dÀr ni faktiskt drar citat ur heliga skrifter. En gemensam frÄga för bÄde den hÀr och den förra (och möjligen hela testet, nÀr jag tÀnker pÄ det) blir huruvida testet speglar faktiska förhÄllanden eller endast en utomstÄendes förestÀllning om dessa förhÄllanden. En genomgÄende kÀnsla Àr att de som har utformat testet saknar utbildning om/har lite erfarenhet/förstÄelse av det som omfattas av enkÀten.

    FrÄga 15

    Ja, eller nÄt.

    Slutsats: Obalanserad enkÀt. Men det kanske var meningen.

  506. Kommentar:
    Peter skriver:

    Efter all uppmÀrksamhet som varit kring kampanjen, debatten pÄ DN etc sÄ tÀnkte jag att jag mÄste kolla testet.

    Blev mer och mer upprörd ju lÀngre jag fortsatte.

    Hur kan en förening som sÀger sig stÄ för ett öppet samhÀlle, hylla vetenskap och förnuft vara sÄ oerhört tendentiösa och fördomsfulla?

    Orden fanatism, fördomsfullhet och intolerans verkar tyvÀrr passa ytterst bra pÄ denna förening som dessutom har mage att kalla sig humanister. Dessutom i bestÀmd form!!!

    Snacka om att ha en svartvit vÀrldsbild och vara intolerant mot personer av annan Äsikt!

  507. Kommentar:
    Thomas skriver:

    Kan man jÀmföra detta testet med ett Facebook test? NEJ! Hahaha! Absolut inte, detta test Àr ju extremt mycket vÀrre. Det sÀmsta jag nÄgonsin gjort! Till och med blasktidningar för fjortisar har bÀttre test! Nu verkar ju Frida tidningar vara pÄ extremt hög nivÄ!

    I detta testet Ă€r allt svart eller vitt, antingen Ă€r du en troende person som likt de muslimska terrorbombarna skulle kunna dö och döda för din religion genom att störta in i WTC eller sĂ„ Ă€r du extremt öppensinnig och förstĂ„ende, har inte fördommar och kĂ€mpar för allas rĂ€ttigheter! AlltsĂ„, antingen Ă€r du en religiös person (en riktigt dĂ„lig person!) eller en humanist ( en god person). För sĂ„ Ă€r det ju…. Eller inte, mĂ„nga har redan skrivit det, men ni humanister som ska vara sĂ„ öppna kan ju jĂ€mföras med nynazister (kanske lite karftigt) eller hjĂ€rntvĂ€ttare. Antignen Ă€r du en bra person eller kristen!?

    Inte för att förstöra er optimism, men enligt en domkunetÀr som sÀndes pÄ SVT sÄ lever svenska religiösa ett hÀlsosammare, lyckligare och lÀngre liv Àn ickereligisöa. De religiösa Àr inte lika depprimerade och stressade som icke religiösa, undra vad det kan bero pÄ? Jag menar ju ALLA religiösa förtrycker kvinnor, tvingar sina barn gÄ i sina egna fotspÄr och tror sig veta allt! JAg hoppas min ironi gÄr fram!

    GÖR OM TESTET!

    —-Onödigt—–
    ex pÄ ett test i en frida tidning som gav mer valmöjligheter och var bÀttre formulerad Àr erat test!

    frÄga x:
    Du ska ta pÄ dig dina favoritskor för du ska gÄ ut lite, vilka Àr dessa skor?
    A Ett par lÀtta tygskor, kanske vita.
    B Skor? Varför? Det Àr ju sÄ skönt att gÄ barfota!
    C Ett par sneakers eller gympadojjor, du vill i vilket fall ha en “riktig” sko.
    D Ett par rejÀla kÀngor som tÄl kyla!

    Testet tog reda pÄ om du var vÄr- sommar- höst- eller vinterperson. SvÄrt att lista ut vilket alternativ som ger vilket svar?

    Detta testa var inte ens hÀlften sÄ bra som ovanstÄende exempel!

    igen,
    GÖR OM!

  508. Kommentar:
    Jonas Arnqvist skriver:

    Riktigt jĂ€vla obehagligt test. Luktar sekt och förakt för bĂ„de vetenskaplighet och individens förmĂ„ga att tĂ€nka sjĂ€lv. Har ingen av er som sammanstĂ€llt det ens grundlĂ€ggande kunskaper i vetenskaplig testmetodik? Å andra sidan har ni ju helt klart grundlĂ€ggande kunskaper i manipulation, desinformation och propaganda. Hint: lĂ€gg Ă„tminstone in möjligheten att vĂ€lja “vet ej/annan Ă„sikt” pĂ„ frĂ„gorna. Eller informera i starten om att det inte ens försöker vara objektivt utan Ă€r sammanstĂ€llt i propagandasyfte.

  509. Kommentar:
    Jonas Arnqvist skriver:

    Eller Àr ni bara korkade?

  510. Kommentar:
    Thomas skriver:

    Var Ă€r svarskommentarerna frĂ„n “humanisterna” som gjort testet?

  511. Kommentar:
    Mikael Risenfors skriver:

    Hahaha, Ă€r det nĂ„gon som kan ta dem seriöst? Sure sure, man har rĂ€tt att vara ateist om man vill, men böra med att organisationen har kidnappat ordet “humanism”, som traditionellt snarare har en kristen klang. Jag Ă€r humanist, vilket inte betyder att jag Ă€r ateist, nĂ„gon religiös fanatiker som inte kan se mer Ă€n halvmetern framför.

    Intressant nog inleder kampanjen med “Mindre Ă€n 20 procent av svenskarna Ă€r religiösa”. SĂ„ vad Ă€r dĂ„ “religiöst”? Jo, det Ă€r nĂ€r man har en uppfattning om det övernaturliga, nĂ„got obevisbart. Och vem har inte en uppfattning kring Gud? Möjligtvis agnostikern, men ateisterna har en uppfattning i minst lika stor bemĂ€rkelse som teisten. Kanske rent av lite mer, eftersom teisten skulle kunna vara sĂ€ker pĂ„ Guds existens, men ateisten aldrig vara sĂ€ker pĂ„ Guds ickeexistens, eftersom Gud alltid kan finnas dĂ€r man inte letat.

    Testet Àr ju sjukt, men det har nog aldrig haft avsikt att vara annat. Vi sÀkra kristna vet att abortfrÄgan, ÀktenskapsfrÄgan och jÀmlikhetsfrÄgan inte har med saken att göra, men de osÀkra som kommer in hÀr kommer faktiskt tro att om man tror pÄ Gud sÄ vill man förtrycka kvinnor och homosexuella (eller homofiler, som jag hellre hade kallats om jag hade blivit kÀr i nÄgon av samma kön).

    Det Àr ingen debatt, det Àr effektiv propaganda - Hitler övertygade tyskarna och Kim Jong-il övertygar nordkoreanerna, faller vi för Sturmark? Tycker du jag överdriver nÀr jag nÀstan jÀmför Humanisterna med Nazisterna? Jag frÄgar dig som utmÄlar mig som indirekt massmördare, kvinnoförtryckare, homofob, utomparlamentariker och barnindoktrinerare, nÀr jag egentligen Àr livsföresprÄkare, feminist, diskrimineringsmotarbetare och enligt mig sjÀlv samarbetsvillig och öppensinnad.

  512. Kommentar:
    Magnus skriver:

    Intressant sida, Ă€ven om utförandet lĂ€mnar mycket över till förbĂ€ttringar (testet var minst lika larviga som kvĂ€llstidningarnas olika “test”).

    DÀremot Àr det alltid rÀtt att uppmuntra till diskussion frÄn olika synvinklar. Men om det Àr en diskussion man vill ha, varför har dÄ Sturemark registrerat domÀnen gudfinnsnog.se? Vill han ha monopol pÄ den hÀr diskussionen? RÀtt komiskt faktiskt.

  513. Kommentar:
    Sara skriver:

    SĂ„ extremt onyanserat! TrĂ„kigt att humanisterna (som sĂ€ger sig vara för mĂ€nniskors rĂ€ttigheter och respektera andra osv) kan sĂ€nka sig sĂ„ lĂ„gt som detta fördomsfulla “test”

  514. Kommentar:
    Pernilla skriver:

    Hej, jag Ă€r ledsen men det hĂ€r var ett fullkoligt idiotiskt test! Av vilken anledning Ă€r jag “agnostiker” för att jag tycker man har ansvar över sitt eget liv? Jag Ă€r genomtroende och rĂ€tt nöjd med det.

    HjĂ€lp. Om ni har den hĂ€r synen pĂ„ religiösa mĂ€nniskor pĂ„ allvar förstĂ„r jag att ni Ă€r rĂ€dda för dem. Om ni sĂ€tter sĂ„na paralelltecken mellan “tro pĂ„ gud” och “tro att religionen styr allt och man har inget att sĂ€ga till om” Ă€r ni faktiskt dumma i huvet.
    Dessutom luktade det hÀr testet anti-islam lÄng vÀg. Gud vad jag Àr besviken, jag trodde Ätminstone att ni var nÄnslags tÀnkande mÀnniskor.

  515. Kommentar:
    Ile skriver:

    Är det hĂ€r en grej dĂ€r man samlar material till en socialpsykologisk magisterstudie? Hur annars kan det komma sig, att det Ă€r sida ut och sida in kritik av det löjliga testet och den löjliga kampanjen - och inte nĂ„gon som försvarar eller förklarar?

    StÀng av siten för fan om ni ocksÄ har börjat tycka att den Àr pinsam.

  516. Kommentar:
    Katarina skriver:

    Det Àr nog inte sÄ mÄnga religiösa som gör ert löjliga test, sÄ dÀrför har ni nog inte statistisk rÀtt att göra den kommentaren. Men visst. Lite rÀtt har ni kanske, men det kan vi vÀl Àndra pÄ. GUD du hör nÀr vi ber. Gör sÄ den hÀr sidan inte kan fungera lÀngre. Amen.

  517. Kommentar:
    Anna skriver:

    Gjorde just testet pĂ„ denna sidan & fick kommentaren att jag Ă€r en av de fĂ„ som Ă€r mycket (!) religiösa i vĂ„rt land. Sedan stod det att jag kunde fundera pĂ„ varför vi som Ă€r religiösa har sĂ„ mycket samhĂ€llelig makt, jĂ€mfört med icke-troende. Jag kan faktiskt inte alls hĂ„lla med om att “vi” har mycket makt. Jag sjunger i en kristen kör & fĂ„r mĂ„nga pikar & underliga kommentarer om detta. Som om att det Ă€r nĂ„got av det underligaste & mest corny som jag hade kunnat Ă€gna mig Ă„t. Jag tror inte att jag Ă€r sĂ€rskilt vanlig eller har sĂ€rskilt mycket makt. Som religiös fĂ„r jag ta vĂ€ldigt mycket skit överhuvudtaget faktiskt, Ă€ven om jag inte har nĂ„got som helst behov av att vĂ€dra mina Ă„sikter & dessutom ALDRIG skulle försöka “omvĂ€nda” nĂ„gon annan. ÄndĂ„ blir jag nĂ€stan hatad & ansedd kontroversiell.

    Jag tror tyvĂ€rr att mĂ„nga icke-troende inte har besökt en kristen (kan inte riktigt tala för andra religioner) religiös plats/gudstjĂ€nst pĂ„ mycket lĂ€nge & tror att kristna prĂ€ster endast snackar synd & helvete. Att kyrkan inte hĂ€nger med, att besökarna “mĂ„ste” ta nattvard eller tvingas till religiösa handlingar. SĂ„ Ă€r ju inte fallet i dagens kyrka. Om du kĂ€nner för det, besök gĂ€rna en kyrka i sommar sĂ„ kanske du fĂ„r se nĂ„t nytt.

    För övrigt Àr jag humanist & kristen, som ni vet Àr de vÀsterlÀndska humanistiska vÀrderingarna & kristen vÀrdegrund sÄ ihopblandade att de knappast gÄr att skilja ifrÄn varandra i vissa avseenden.

    Mina Ă„sikter
    FramÄt för alla sexualiteter - kÀrlek Àr det bÀsta som finns. Sex före Àktenskapet - sure, bara det kÀnns bra (hör ihop med föregÄende)! Bort med bokstavstroendet & fritt fram för tolkning av religiösa texter! Alkohol & tobak behöver du inte strunta i för att du Àr kristen, dock kanske du precis som alla andra ska undvika beroende, inte minst för din egen hÀlsas skull (det handlar mest om att veta vad du gör sÄ du inte Ängrar dig sen, otrohet, olyckor & annat hör ju ihop med alkohol). Visst kan du svÀra, men tÀnk pÄ att andra kanske stör sig pÄ detta & att det inte Àr lÀmpligt i kyrkan som ju Àr en plats för eftertanke & meditation (det Àr vÀl bra om du inte svÀr, kanske mest för dina medmÀnniskors skull).

    SÄ vad anser jag dÄ vara religiöst rÀtt & kristet?
    Jo att Ă€lska Gud, lĂ„ta dig bli Ă€lskad av denne, Ă€lska dina medmĂ€nniskor (religiös eller ej spelar givetvis ingen som helst roll) & stĂ€ndigt vara förĂ€nderlig & kunna omvĂ€rdera dina Ă„sikter. Att tĂ€nka, fundera & diskutera, lĂ€sa bibeln & besöka gudstjĂ€nster, lyssna pĂ„ musik som ger dig eftertanke. Sjung! Njut! Älska! Tro!

    /en 22-Ärig kristen humanist som inte dömer nÄgon annan för deras livsval.

  518. Kommentar:
    Antonia Rothschild skriver:

    Humanist Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis Ateist, det finns ingen tydlig skillnad mellan dessa och testet Ă€r alldeles för svart/vitt, det Ă€r övertydligt vilket svar som ska vara det “bĂ€ttre” svaret och ger inte rum för nĂ„gon reflektion.

    Det finns bra och dĂ„liga sidor av religion men hĂ€r lyfts bara de dĂ„liga fram. Även om jag till stor del hĂ„ller med sĂ„ mĂ„ste alla sidor visas upp.

    /Humanist som tror pĂ„ nĂ„got annat en just den kristna “guden”

  519. Kommentar:
    Kalle Petré skriver:

    KOMMENTARER TILL FRÅGORNA

    1: Man borde kunna svara “Vet inte om Gud finns”.
    2. Bra angivande av spridda religiösa seder. Men man kan faktiskt fira jul och lÀsa Bibeln utan att vara troende.
    3. Skalan om samband mellan moral och religion Ă€r för enkel, “principiell”. Man kan tro pĂ„ Gud och samtidigt sjĂ€lv bedöma vad som Ă€r rĂ€tt och fel. Kanske de flesta svenska kristna Ă€r av den typen. Det Ă€r bra. Humanister bör uppmuntra ett sĂ„dant stĂ€llningstagande.
    4. Straffet efter döden Àr inte centralt för de flesta svenska kristna.
    5. FrĂ„gorna om vart man kommer efter döden Ă€r inte “vinklade”. UtmĂ€rkt.
    6. Jag skulle vilja prata med “en medmĂ€nniska” eller möjligen en psykolog/terapeut - en förnuftig person oavsett dess religiösa instĂ€llning.
    7. Jag tycker att religioner och andra livsÄskÄdningar ska kritiseras skarpt, nÀr de bryter mot humanistiska principer, men diskuteras försiktigt i mer personligt kÀnsliga frÄgor, som huruvida man dricker Jesu blod eller om Gud hör bön.
    8. Är individens rĂ€ttigheter alltid viktigare Ă€n traditioner? Den som tycker nĂ„got annat borde ge exempel, som man kan ta stĂ€llning till.
    9. Jag vet inte om religiös uppsplittring Àr vÀrre Àn den sociala uppsplittring som genomförs i svenska skolvÀsendet idag.
    10. Barns medlemskap i kyrkor Àr ganska oviktigt. FörÀldrar tar (med rÀtta) med sig barn i kyrkan.
    11. Svenska kyrkans nuvarande stÀllningstagande om Àktenskapet borde göra det omöjligt för dem att svara antingen eller. Saknas alltsÄ svarsmöjlighet.
    12. (Vet inte hur jag ska kommentera.)
    13. Svenska kristna Àr för jÀmstÀlldhet. Det finns sÀkert nÄt stÀlle i Bibeln de kan stödja sig pÄ, om de mot förmodan inte skulle orka tÀnka sjÀlva. Hemska citat gÄr att hitta. Man kan ocksÄ hitta uttalanden frÄn moderna, religiösa personer med ett helt annat budskap. Humanister bör lyfta fram det senare.
    14. Man kan gÀrna ocksÄ framföra argument mot alltför lÀttvindig abortinstÀllning.
    15. Hur mĂ„nga svenska kristna vill svara antingen eller. Tolkar de inte det som Guds vilja att vi sjĂ€lva ska ta ansvar osv …

    SLUTSATS

    En del frĂ„gor Ă€r mycket bra och “sakliga”. Men andra frĂ„gor ofta framhĂ€ver en tudelning, som inte Ă€r typisk för Sverige. Som framgĂ„r av mĂ„nga debattinlĂ€gg, sĂ„ Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga (alla?) kristna och andra religiösa att kĂ€nna igen sig i denna test. Att resonera om Guds existens har sitt berĂ€ttigande. Men huvudsaken Ă€r att vinna mĂ€nskligheten för humanistiska vĂ€rden. StĂ„r det i Bibeln, att man ska Ă€lska sin nĂ€sta, sĂ„ Ă€r det bra. StĂ„r det om hemska straff för otrohet mot Gud, sĂ„ ska det kritiseras hĂ„rt. (PĂ„ den punkten tror jag, att Koranen Ă€r lĂ„ngt vĂ€rre Ă€n Bibeln.) Dessutom: Bibeln Ă€r inte bara ett “rĂ€ttesnöre” (som man kan tro av testen) utan ocksĂ„ en andlig inspiration, som all annan litteratur, vilken ocksĂ„ har bra och dĂ„liga böcker.

    Testen borde haft fler alternativ som speglar en utveckling mot humanism, dvs MEDMÄNSKLIGHET OCH EGET MÄNSKLIGT TÄNKANDE OCH STÄLLNINGSTAGANDE. Den utvecklingen har inte bara ateister och “humanister” stĂ„tt för. Jag tycker att testet borde varit sĂ„ utformat, att man efterĂ„t skulle kunna göra ett diagram som visade resultatet med humanism pĂ„ x-axeln och “bokstavstro” pĂ„ y-axeln (eller nĂ„got i den stilen). Individen skulle dĂ„ kunnat se sig sjĂ€lv i förhĂ„llande till alla andra svarande.

    Jag vill gÀrna se en analys och kommentar av den debatt som varit frÄn Humanisternas ledning.

    —-

    Jag Ă€r sjĂ€lv medlem i Humanisterna. Jag anser att Humanisterna Ă€r en viktig organisation med en kompetent och bra ledning. Humanisterna bedriver ett utmĂ€rkt opinionsbildande arbete och har andra viktiga arbetsfĂ€lt, som “dop”, “konfirmation”, bröllop och begravningar. Humanisterna Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge en mycket liten organisation. Den kan pĂ„ intet sĂ€tt i storlek mĂ€ta sig med kyrkan. TyvĂ€rr! Eftersom humanismen Ă€r den enda livsĂ„skĂ„dning som kan ena mĂ€nskligheten. Men jag Ă€r optimist!

    Min kritik ovan Àr egentligen en detalj i bedömningen av Humanisterna. Jag kan lÀgga till, att jag tror debatten hade vunnit pÄ fler inlÀgg frÄn framtrÀdande humanister. En onödig agressivitet i alltför mÄnga inlÀgg hade kanske kunnat hyfsas dÄ.

    / Kalle Petré

  520. Kommentar:
    Daniel skriver:

    Har inte lÀst andra kommentarer, ifall alla tycker exakt som jag Àr det kanske redan sagt. Men detta test som ska fÄ folk in i humanisterna Àr lÀtt IQ-befriat, att stÀlla sÄ ledande frÄgor visar inte humanisterna i god dager. Kom igen gör ett test, dÀr ni Ätminstone försöker göra religioner rÀttvisa. Bra debatt, vÀldigt korkat utfört!

  521. Kommentar:
    soiuadiiqfj skriver:

    Q2cbXm wtwxirqxtynh, [url=http://yrcougobkwfo.com/]yrcougobkwfo[/url], [link=http://rjmxkasozirx.com/]rjmxkasozirx[/link], http://vjkmlocwkegi.com/

  522. Kommentar:
    Frida skriver:

    Det verkar som om humanisterna vill ha en seriös debatt om religionens pĂ„verkan. Men efter detta test sĂ„ kĂ€nns hela grejen oseriös. Alla mĂ€nniskor Ă€r inte “totala fundamentalister” eller “kompletta ateister”.
    Nej detta Ă€r ett bottennapp! TrĂ„kigt dĂ„ mĂ„nga inom kyrkan inte rĂ€ds en debatt. Men sker det pĂ„ detta sĂ€tt finns ingen tro pĂ„ att den skulle ske med respekt för bĂ„da parter. Att försöka fördumma och förlöjliga hjĂ€lper ingen. Humanisterna skriver att de önskar öka medvetenhet pĂ„ hur religion och samhĂ€lle Ă€r förknippade. Men denna kampanj och hemsida fyller knappast det syftet… Pinsamt!

  523. Kommentar:
    Linus skriver:

    Frida, tycker du seriöst att humanisterna vill ha en seriös debatt om religionernas pÄverkan. Min bild Àr motsatt, de blir först nöjda nÀr religionerna inte lÀngre finns. Jag har aldrig stött pÄ seriösa försök att inledda en seriös debatt frÄn deras sida. TyvÀrr. För att tala om tro och dess pÄverkan Àr intressant.

    Detta Àr Äterigen ett lÄgvattenmÀrke för humanisterna och man fÄr vÀl hoppas att de inser det och stÀnger ner sidan, för den sk. testet Àr ju inte bra nÄgonstans utan ytterst vinklat och uselt gjort!

  524. Kommentar:
    Maria skriver:

    Kritiken mot det tendentiösa i testet och dess enfaldighet och amatörmÀssighet, liksom Humanisternas enögt rabiat ateistiska approach har framförts av tillrÀckligt mÄnga hÀr för att jag inte ska behöva upprepa mig.

    Jag undrar istĂ€llet exakt hur pass dum i huvudet ni tror att jag Ă€r nĂ€r ni skriver att jag Ă€r “religiös med öppet sinne” och dĂ€rför borde skĂ€nka pengar till er med argumentet att ni Ă€r en sĂ„ fattig organisation.

    Hur ska jag köpa det nÀr ni har rÄd med en enorm riksomfattande reklamkampanj? Fattiga? Bah.

  525. Kommentar:
    Anna skriver:

    Enligt denna sida & organisation Àr humanist = ateist.
    Fel fel fel, som Brasse skulle ha sagt!

  526. Kommentar:
    BengtM skriver:

    Ja, nog verkar det som om de sk šHumanisterna š har utmanat nÄgot vÀsentligt, respektive tagit sig vatten (dock ej dopvatten) över huvudet.
    HÀrskarmentaliteten, för att inte tala om sjÀlvgodheten, lyser igenom inte minst genom att ta ett sÄ brett begrepp som humanisterna till namn för sin verksamhet/förening.
    Den pÄstÄdda humanismen fÄr nog betraktas som lÀtt undermÄlig jÀmfört exv. Svenska Kyrkans.

  527. Kommentar:
    Calle skriver:

    Jag skÀms för sverige nÀr en politisk grupp gör en sÄ stor reklamkampanj för ett test som Àr sÄ otroligt vinklat.
    VÀldigt trÄkigt att se.

  528. Kommentar:
    Martin H. skriver:

    1) “Religiösa” Ă€r inte en homogen grupp. I vissa “religiösa” grupperingar Ă€r Ă€nkebrĂ€nning, kvinnlig omskĂ€relse, stening accepterat (eller uppmuntrat). Demokrati och rĂ€ttssĂ€kerhet Ă€r ickeexisternade i dessa delar av vĂ€rlden.
    I andra “religiösa” kretsar skĂ€nker man ofantliga mĂ€ngder pengar till sjukvĂ„rd, utbildning, byggandet av infrastruktur och sĂ„ vidare med no strings attached. Du behöver inte tro pĂ„ ett visst sĂ€tt för att fĂ„ hjĂ€lp. OrĂ€kneliga mĂ€nniskor har blivit av med missbruksproblem tack vare hjĂ€lp frĂ„n dessa “religiösa”. Och sĂ„ vidare.
    Kampanjen lÄtsas som att det inte förhÄller sig pÄ det sÀttet, av rÀdsla för att utmÄlas som frÀmlingsfientliga. Ett hyckleri som gör kampanjen missriktad.

    2) Demokrati, jÀmlikhet och yttrandefrihet Àr allmÀnt vedertagna mÀnskliga rÀttigheter som vilar pÄ kristen grund och ingenting annat. Den vÀsterlÀndska humanismen har inte uppstÄtt ur ett vakuum. Tillspetsat kan man sÀga att det Àr kristendomens förtjÀnst att ni har rÀtt att bedriva kampanjen. Och Abba-Björns pengar förstÄs. Den som inte köper detta kan se till historien för vidare information.

    3) Det mest uppenbara problemet Àr att ni gör er skyldiga till just det ni anklagar konfessionella grupper för; ni ljuger och manipulerar för att vinna över mÀnniskor - frÀmst unga - till er tro. Jag tappar respekten för er fullstÀndigt.

  529. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Det hĂ€r testet Ă€r fullstĂ€ndigt meningslöst. Det Ă€r vansinningt tydligt att det bara finns tvĂ„ sĂ€tt att svara - “rĂ€tt” (och dĂ€rmed tolerant och humanistiskt) eller “fel” (och dĂ€rmed religiöst). Det har aldrig slagit er att religion de facto kan förknippas med tolerans? Att mĂ„nga troende faktiskt inte gĂ„r med pĂ„ mycket av vad som stĂ„r i 2000-Ă„riga skrifter?
    Föreningen Humanisterna har tyvĂ€rr kidnappat ett fint begrepp i sitt egna syfte att paternalistiskt klappa folk pĂ„ huvudet och sĂ€ga “men du! du Ă€r ju öppen och tolerant och inte speciellt religiös Ă€ndĂ„? GĂ„ med i humanisterna, vi Ă€r smarta och toleranta”. Yeah right!

    TyvĂ€rr baktĂ€nder hela ert argumenterande. Ateism ÄR en tro; dĂ„ man sĂ€ger att Gud inte finns (Ă€ven om ni lite vackert slĂ€nger in ett “nog”) tar man samma ovetenskapliga stĂ€llningstagande som en djupt troende som hĂ€vdar Guds existens. PĂ„stĂ„endet “Gud finns inte” Ă€r lika vetenskapligt inkorrekt som “Gud finns” eftersom han existens eller icke-existens Ă€r omöjlig att bevisa. Tro Ă€r metafysik och ska inte blandas ihop med vetenskap. Ateism ingĂ„r i trossfĂ€ren. Försöker ni göra nĂ„got annat gĂ€llande Ă€r ni ute pĂ„ lika djupt vatten som kreationisterna.

    Vad vill ni uppnĂ„ egentligen? Ska vi avskaffa religion? Jag lĂ€ste nĂ„gonstans att Christer Sturmark gĂ€rna vill bevara kyrkor för de ingĂ„r i det svenska kulturarvet men att det “inte behöver innebĂ€ra att religion ska utövas dĂ€r”. Surely you jest, madame? Man behöver inte vara en raketforskare för att i Sturmarks hela vĂ€rldsĂ„skĂ„dining ana precis den intolerans som hans Ă„siktsmĂ€ssiga antagonister i de konservativa, religiösa kretsarna torgför. Humanisterna och de radikalt religiösa har nog mer gemensamt Ă€n de bĂ€gge lĂ€grerna vill erkĂ€nna.

  530. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Henrik Johansson
    Ateism ÄR ingen tro.

  531. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jack: förklara gÀrna varför? Att inte tro pÄ nÄgot Àr att tro pÄ dess icke-existens, dÀrmed en tro.

  532. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Henrik

    En tro i den hĂ€r debatten har att göra med troslĂ€ror. Ateismen Ă€r ingen troslĂ€ra, alltsĂ„ inte ”en tro”. Att sedan sjĂ€lva ordet tro, som sĂ„ mĂ„nga andra svenska ord kan anvĂ€ndas i olika sammanhang och faktiskt betyda olika saker Ă€r en annan sak.

    Ateismen Àr en genomtÀnkt filosofisk teori som innefattar Äsikten att det inte finns nÄgon gud, att pÄstÄendet om att det finns en gud Àr falskt och att satser om gud Àr meningslösa.

    Mvh<Jack

  533. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jack: jag hĂ„ller inte med. Om man anser att pĂ„stĂ„endet att det finns en Gud Ă€r falskt behöver man presentera bevis. Det gĂ„r inte, pĂ„ samma sĂ€tt som det inte gĂ„r att bevisa hans/hennes existens. AlltsĂ„ Ă€r Ă€r ateismen i min bok en troslĂ€ra, om Ă€n “filosfisk”. Det som Humanisterna gör Ă€r PRECIS att presentera ateism som en slags “vetenskaplig” troslĂ€ra vilket Ă€r lika idiotiskt som att hĂ€vda att kreationismen har en vetenskaplig grund. Tro och vetenskap Ă€r tvĂ„ komplett skilda ting som för det mĂ€nskliga vetandets skull bör hĂ„llas Ă„tskilda, Ă€ven nĂ€r det handlar om icke-tro pĂ„ gudomliga vĂ€sen.

    Jag Àr förresten rÀtt besviken och irriterad över att inga officella företrÀdare för Humanisterna har vett att gÄ in i debatten. Jag Àr mycket nyfiken pÄ hur de besvarar den rÀtt sÄ förekommande anklagelsen om paternalism och fördummande.

  534. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Henrik
    Bevisbördan ligger inte pÄ dem vilka anser gudsexistensen vara egal.
    Om man inte upplever/förnimmer denna existens har man heller inget att bevisa.
    Mvh Jack

  535. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jack: Att sĂ€ga att nĂ„got Ă€r “falskt” krĂ€ver per definition bevisning.
    Att dĂ€remot sĂ€ga “helt omöjligt att ha nĂ„gon Ă„sikt om dĂ„ det inte kan bevisas/motbevisas” skulle vara mer “korrekt”. Men Humanisterna gör gĂ€llande att Gud de facto inte finns, alltsĂ„ bör de styrka detta. Jag vill poĂ€ngtera att alla mina inlĂ€gg hĂ€r kritiserar det absurda i hur Humanisterna framhĂ€ver ateism som en vetenskapligt grundad livsĂ„skĂ„dning. Det Ă€r lika absurt som att hĂ€vda att kristendom/judendom/islam/hindiusm/buddhism etc etc Ă€r en livsĂ„skĂ„dning med vetenskaplig bakgrund. Allt som sorteras inom en vetenskaplig sfĂ€r ska kunna erbjuda möjlighet för falsifieringsförsök, det gör inte pĂ„stĂ„endet “Gud finns inte”.

  536. Kommentar:
    Jörgen skriver:

    LĂ€gg ut alla svarsfrekvenser samt hur kategoriseringen avlöpt som en summering av alla testade personer sĂ„ man ser det direkt efter testet. OM NI TÖRS! NĂ„got ska ni vĂ€l anvĂ€nda testresultaten till och dĂ„ kan det vara bra att siffrorna Ă€r allmĂ€nt kĂ€nda.

  537. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Henrik J
    Ber att fÄ hÀnvisa till mitt tidigare inlÀgg.

  538. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jack: dÄ avslutar vi debatten.

  539. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    BĂ„de Humanismen och Kristendomen Ă€r livsĂ„skĂ„dningar som skapat debatt vid dess introducerande. Det finns dock en stor skillnad, och det Ă€r NÄR de introducerades. Kristendomen kom pĂ„ sin tid till oss genom vĂ„ld och pĂ„tvingade kyrkoskatter, sjĂ€lvklart fick den stor genomslagskraft i samhĂ€llet med de metoderna. I dagens samhĂ€lle skulle ju sjĂ€lvklart varken humanister eller kristna anvĂ€nda tilltvingande metoder för att erhĂ„lla medlemmar. MEN eftersom introduktionen av humanismen sker i modern tid sĂ„ kan ju knappast denna livsĂ„skĂ„dning Ă„tnjuta samma rikedom som kristendomen har tillskansat sig genom historien. Med denna betraktelse sĂ„ har jag tvĂ„ idĂ©er som jag vill ta upp till diskussion:

    1. Jag tycker man ska bevara de svenska kyrkorna för att de ingÄr i det svenska kulturarvet. Kyrkor Àr fantastiska byggnader bÄde utseendemÀssigt och klangmÀssigt, det Àr ju helt underbart att höra vÀlskriven körmusik i t ex Uppsala Domkyrka. MEN, en kyrka ska kunna nyttjas av alla, Àven icke-kristna. Det fÄr inte vara sÄ att Svenska Kyrkan har monopol pÄ byggnader som Àr delvis finansierade av statliga pengar. Antingen fÄr kyrkorna fördelas eller, likt idrottsanlÀggningar, bokas.

    2. PÄ skattsedeln har man idag möjligheten att slippa betala skatt till Svenska Kyrkan om man begÀr uttrÀde ur densamme (gÀller dig som Àr född före 1996, födda efter mÄste aktivt gÄ med). Det handlar om ett par hundringar i mÄnaden beroende pÄ hur mycket man har i lön förstÄs. Varför inte skilja bort detta helt frÄn Skattsedeln istÀllet ? Att vara med i Svenska Kyrkan borde ju fungera pÄ samma sÀtt som att vara med i vilken organisation som helst, man fÄr ett inbetalningskort pÄ posten och nÀr det Àr betalt sÄ Àr man medlem. Vad Àr det som Àr sÄ svÄrt ?

  540. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    Ja just det - hittade en jÀttebra lÀnk enlig nedan:

    http://www.uturkyrkan.se/

  541. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    evangelium=gud existerar inte
    m.v.h. kosmiska ledningsgruppen

  542. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Henrik Johansson
    Denna debatt kommer inte att sluta pÄ mycket, mycket lÀnge.

  543. Kommentar:
    Åke Pladdock skriver:

    Testet var omöjligt att slutföra. Om man t.ex. anser att Ă€ktenskapet Ă€r en gĂ„va frĂ„n Gud, OCH att religionen inte kan styra vem man gifter sig med eftersom vi har en fri vilja… fins inga svarsalternativ!
    För övrigt Àr det Àven upp till kommunister att gifta sig med sverigedemokrater om de tror att det gynnar friden i familjen.

  544. Kommentar:
    PeGe skriver:

    Svarsalternativen ibland som att vÀlja pest eller kolera. TillstÄ kortsynthet, bristande abstraktionsförmÄga och avsaknad av livserfarenhet =irreligiös eller AllmÀnt korkad och aningslös = religiös.
    Tro Àr det som finns bortom vetenskapen. Vetenskap Àr det som vi kan förstÄ och förklara rationellt. SÄ snart vi kan förklaras rationellt av mÀnniskan sÄ Àr det mÀnskligt, inte Gudomligt. Det Gudomliga kan inte förstÄs logiskt, rationellt. Det Gudomliga Àr det irrationella!

    Vad gulligt testresultat - jag Àr religiös med ett öppet sinne!! Och fÄr skÀnka pengar till Humanisterna!!

    Det Àr ganska genomgÄende de Troende som Àr sakliga, kunniga, sansade och toleranta i dessa debattkommentarer.
    SĂ„ nu ska jag avvika frĂ„n detta och sĂ€ga…..
    att vissa antiandliga ska vara jÀÀÀvligt tacksamma att det finns ett kÀrleksbudskap i religionen.

  545. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    PeGe; att vara öppensinnad Àr inte att stödja saker utan bevis, utan att stÀndigt omvÀrdera vad man hÄller som sant och viktigt i takt med att man söker sig nya erfarenheter.

    Den tro(genhet) som föresprÄkas av religioner Àr den direkta motsatsen till att vara öppensinnad. Den bygger pÄ att behÄlla en uppfattning till varje pris, Àven nÀr ens upplevelser sÀger annorlunda.

    Denna lojalitet till dogma över verklighet skapar kunskapsförakt, logiska glapp för att fÄ ihop det, och tillochmed intolerans nÀr dogman riktar förakt mot bÄde konkurrenter och ett urval av mÀnniskor (kvinnor, homosexuella etc).

    Det bibliska kÀrleksbudskapet Àr groteskt. Det sÀger rent ut att man mÄste Àlska en auktoritet med allt man har, samtidigt som man skall underkasta sig det med fruktan. Kristendomen bygger pÄ att mÀnniskors kÀrlek programmeras till att innebÀra lojalitet till religionens skrifter/symboler/auktoritet, och det Àr ofta de finaste mÀnskligaste egenskaperna kristendomen korrumperar.

  546. Kommentar:
    PeGe skriver:

    Hej Staffan
    Testresultatet definierar mig som religiös med ett öppet sinne! Det var snÀllt. Kanske menar humanisterna att jag Àr öppensinnad eftersom jag tror att vetenskapen kan beskriva delar av verkligheten, dÀremot Àr det vÀl inte dess omrÄde att definiera vÄra vÀrden. Det finns dessutom vetenskapstroende som inte Àr ett dugg öppensinnade!! utan arroganta, egoistiska och totalitÀra.
    Vetenskapen Àr Àven den trosmÀssig sÄtillvida att det som Àr sant ena Ärtiondet, Àr en lögn i nÀsta.

    Varför i allsindar skulle man inte kunna stödja nÄgot utan bevis??om man anser att detta nÄgot Àr gott. Det lÄter faktiskt riktigt hemskt att frÄnta mÀnniskor rÀtten att hÀvda realiteten i sina upplevelser bara för att den inte kan fÄngas i ett bevis.
    Hur “bevisar” man vetenskapligt att man verkligen Ă€lskar ex sina nĂ€ra och kĂ€ra. Upplevelsen har ocksĂ„ ett VĂ€rde Ă€ven med kunskap om dopamin och limbiska system. Sen urtiden har vi valt att sĂ€tta namn pĂ„ upplevelsen - Gud, kĂ€rlek, glĂ€dje.
    NĂ€r jag vĂ€ljer att tro att min upplevelse kan innebĂ€ra mer Ă€n en kick signalsubstanser - DĂ„ har jag ett verkligt öppet sinne. Om inte har jag begrĂ€nsat mig till och strĂ€cker mig inte utöver det som redan Ă€r “bevisat”. Vetenskaplig forskning Ă€r enligt mig just att strĂ€cka sig utöver kĂ€nd kunskap.

    Den lojalitet till dogma du nĂ€mner, menar jag Ă€r kĂ€rlekslös. KĂ€rleksbudskap för mig, som ej Ă€r bibelbelĂ€st, Ă€r Älska din nĂ€sta….(dĂ€rför fĂ„r ingen en snyting av mig)

    Bibeln och andra skrifter Àr mÀnskliga verk under pÄverkan av personligheter, kulturer och vÀrldsuppfattningar och i bÀsta fall gudomlig ingivelse.
    Religionen sÀger oerhört mycket om mÀnniskan (genom tiderna) men inte mycket om Gud.
    Det Àr vetenskapligt prövat och funnet att de som tolkar bibeln bokstavligt, som icketroende med förkÀrlek gör, har sÀmre kognitiva förmÄgor. (Om man tror pÄ statistik)

    Religionen har inget sjÀlvÀndamÄl - den Àr ett redskap vi med olika framgÄng försöker anvÀnda oss av för att ta oss A till B, frÄn HÀnsynslöshet till MedkÀnsla. NÀr vi gjort det behöver vi inte lÀngre religionen. Det Àr inte religionen som Àr huvudsaken det Àr mÀnniskan och hon Àr en varelser med sÄvÀl ANDLIG som fysisk, psykisk och biologisk dimension.

  547. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    PeGe; du blandar ihop saker tycker jag.

    Ditt första stycke berÀttar för mig att du har en besynnerlig bild av vad vetenskap egentligen Àr.

    Vetenskap Àr en metod för att fastslÄ huruvida nÄgot Àr konsistent eller ej. Man gör detta genom att sÀtta upp tester och noggrant verifiera vad som hÀnder. FaststÀlls nÄgot som konsistent Àr det relevant, eftersom det kan ge oss möjlighet att göra informerade beslut och förutsÀga vad som kommer ske i framtiden.
    Inom vetenskap har inga skrifter eller mÀnniskor auktoritet, endast observationer. Vilka vÀrderingar nÄgon som utför vetenskaplig metod Àr irrelevant, skall de utföra vetenskap mÄste de underkasta sig observationer, annars arbetar de inte vetenskapligt.

    Att ha tillit till vetenskaplig metod Àr i största grad att vara öppensinnad. Det Àr genom vÄra problem att vara öppensinnade vi ibland tar genvÀgar istÀllet för att applicera vetenskaplig metod vid varje tillfÀlle.
    Det Ă€r genom att vara en metod som förhĂ„ller sig till observationer före mĂ€nniskor och mĂ€nskliga skrifter som vetenskap fungerar. Att den förfinas stĂ€ndigt Ă€r dess frĂ€msta styrka. Det finns inga “sanningar” i vetenskap, det finns bara observationer och tolkningar av observationerna.

    Vetenskaplig metod skapar inte vÀrderingar. VÀrderingar skapas genom socialt samliv. VÄrt samliv idag bygger pÄ parlamentaristisk demokrati.

    SÄ lÄt mig sÀga nÄgot till dig om vÀrderingar och dess rötter, som inte har nÄgot med vetenskap att göra mer Àn att det kan anses vetenskap att verifiera vad som stÄr i bibeln och var Gud kommer ifrÄn.

    Gud, PeGe, med stort “G”, ofta beskrivit som en manlig person, har sina idĂ©historiska rötter i Toran, en skrift som producerades för ca 2500 Ă„r sedan i mellanöstern. Denne Gud, som vill kallas “herren”, har en personlighet som överensstĂ€mmer med en krigsherre frĂ„n bronsĂ„ldern, dĂ€r död, stympning eller tortyr uppmanas mot den som ifrĂ„gasĂ€tter hans makt. BerĂ€ttelsen om Gud beskriver hur ett folk med Gud som krigsherre tar över ett land, slaktar eller förslavar folket, vĂ„ldtar kvinnorna och ofta dödar barnen. Denne Gud krĂ€ver kĂ€rlek av hela ditt hjĂ€rta, men samtidigt din fruktan. Du skall underkasta dig helt till hans makt, samtidigt som du skall bĂ„de Ă€lska och vara rĂ€dd för honom. Om du inte underkastar dig skall du brĂ€nnas, drĂ€nkas eller pĂ„ andra sĂ€tt förgöras.

    Jag tror inte du stĂ„r för nĂ„got av detta. Du associerar Gud med kĂ€rlek endast för att du har socialiserats av mĂ€nniskor omkring dig att sĂ€tta likamedtecken mellan dessa tvĂ„. Genom att försvara Gud och sĂ€ga till mig att Gud Ă€r kĂ€rlek, sĂ„ visar du din lojalitet till dem som lĂ€rt dig göra sĂ„. Men vilket kĂ€rleksbudskap ger du till mig nĂ€r du sĂ€ger att Gud Ă€r kĂ€rlek, nĂ€r Joh 15:6 sĂ€ger att jag skall brĂ€nnas? Är det den kĂ€rlek DU tycker att jag förtjĂ€nar, eller har du bara glömt att verifiera vad idĂ©historien bakom Gud faktiskt förtĂ€ljer om Gud?

    Är kĂ€rleken viktig för dig bör du sĂ€tta den högst. Inte besudla den med rester av en krigisk nomadstam, eller en sektledare som med hĂ€rskartekniker och retorik bröt ner sina lĂ€rljungar.

    MĂ€nskligheten fĂ„r gĂ€rna vara min religion. Jag tror pĂ„ mĂ€nskligheten. Jag tror att vi i en demokratisk miljö utvecklar vĂ„r moral i varje generation. Det Ă€r dĂ€rför dagens moral Ă€r sĂ„ mycket mer kĂ€rleksfull Ă€n vad den var för femtio Ă„r sedan, för hundra Ă„r sedan, för femhundra Ă„r sedan, eller vad den var dĂ„ ordet “Gud” blev till. Jag tycker att kĂ€rleken har bevisat sig sjĂ€lv. Jag har nog med observationer i mitt eget liv för att jag kan sĂ€ga att jag med vetenskaplig metod kommit fram till att kĂ€rleken Ă€r sann.

  548. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    (det sista skall tas med ironi, att jag upplevt kÀrlek Àr inte det samma som jag bevisat kÀrlek, dÀremot har de som upplevt kÀrlek bevisat kÀrlek för sig sjÀlva)

  549. Kommentar:
    PeGe skriver:

    Bra Staffan, dÄ klarar du dig utan religion. För övrigt upprepar du stora delar av det jag redan skrivit med andra ord. Men jag skriver inget om vad Gud Àr - tvÀrtom skriver jag att detta kan mÀnniskan bara ha en tro om och att hon har rÀtt till sin upplevelse och sin tro.

    Jag vidhÄller att vetenskaplig forskning syftar att gÄ utöver = utöka kunskap.

    Sen gör du nÄgot du borde rannsaka. Du förklarar att min Gudsuppfattning (vilken jaf f ö inte skriver nÄgot om) endast Àr en funktion/resultat av socialisation och lojalitet - förstÄr du att du dÄ gör ett reducerande och totalitÀrt ansprÄk pÄ sanningen om min upplevelse.

    Att Johannes tyckte att icke troende liknade torra grenar, fÄr vÀl stÄ för honom men jag begriper den religiösa liknelsen, Àven om jag ifrÄgasÀtter dess generaliserande. Idén att icke troende dÀrför skulle eldas upp kan vÀl endast uppstÄ i ett alltför konkret och abstraktionsfattigt tÀnkande. I nivÄ med att gud har skÀgg och sitter pÄ ett moln.

  550. Kommentar:
    Lennart Karlsson VĂ€rnamo skriver:

    Jag vill vĂ€nda mig till ni som skriver kommentarer pĂ„ denna sida, och som bekĂ€nner sig som kristna. Det finns ingen anledning att ironisera över denna kampanj som humanisterna driver. De Ă€r nog lika Ă€rliga i sitt uppsĂ„t som vi som kristna Ă€r. (eller borde vara). Tycker uppriktigt sagt att det Ă€r synd om mĂ€nniskor som sĂ€ger sig att inte tro pĂ„ en god Gud. Vilket fattigt liv! SĂ„ snĂ€lla, bemöt andra mĂ€nniskors uppfattning med respekt Ă€ven om du sjĂ€lv inte tycker att du blir respekterad. För jag Ă€r övertygad om att mĂ€nniskor som aktivt bekĂ€mpar nĂ„got dom inte tror pĂ„ att det finns, kanske Ă€ndĂ„ Ă€r nĂ€rmare Gud ( som finns… )Ă€n vad dom sjĂ€lva tror.

  551. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    PeGe; jag fÄr förklara tvÄ ord till; demokrati och totalitÀr. NÀr jag diskuterar din gudsuppfattning sÄ diskuterar jag dina Äsikter. Detta Àr inte totalitÀrt utan demokratiskt. Jag har nÀmnligen inte stÀllt nÄgra krav om vad du mÄste tro, inte heller har jag negraderat personen som bÀr Äsikterna. Det Àr viktigt i en demokrati att lÀra sig hÄlla isÀr person och Äsikt, beskyller folk en för att vara totalitÀra bara för att de inte hÄller med en, sÄ förstÄr man inte demokrati.

    Jag ser att du gör ett försök att rationalisera att Johannes sĂ€ger att Jesus sagt att avfĂ€llingar skall lĂ€ggas pĂ„ elden. GĂ„r man igenom vad Jesus sĂ€ger i övrigt sĂ„ ser jag inga goda skĂ€l till att se det sĂ„. Jesus visar inga tecken pĂ„ att respektera Ă„siktsfrihet. Han ger inget uttryck för diplomati, förstĂ„else eller förlĂ„telse utan uttrycker bĂ„de hetsig aggressivitet och absolut fiendeskap “Ă€r du inte med mig Ă€r du emot mig” (Matt 12:30).
    Han berÀttar att hela stÀder skall förstöras för att de inte tog emot honom (Matt 11:21-23).
    MeningsmotstĂ„ndare vore bĂ€ttre drĂ€nkta (Matt 18:6), han har inte “kommit med fred utan med svĂ€rd” (Matt 10:34–36) och sĂ€ger att han vill sĂ€tta vĂ€rlden i brand (Luk 12:49-53). Han uppmuntrar sjĂ€lv sina lĂ€rljungar att köpa vapen (Lukas 22:36) och gĂ„r sjĂ€lv till angrepp med ett egenkonstruerat vapen (Joh 2.15). Han stödjer dödandet av barn (Matt 15:4) och berĂ€ttar berĂ€ttelser som ofta innehĂ„ller extremvĂ„ld (Matt 22:1-14, Matt 21:28-32, Luke 19:11-27).

    Min nivÄ pÄ bibelförstÄelse Àr vÀldigt pÄlÀst. Du kommer inte se mig prata om gubbar med skÀgg pÄ moln, dÀremot hÀnder det att jag kallar gamla testamentets gud för krigsherre.

  552. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Lennart Karlsson; fundera en stund till pÄ ditt uttalande. Om du inte tror pÄ att samhÀllet Àr i klasskamp mellan proletÀrer och bourgeoisie, kan du fortfarande vara aktiv som antikommunist? Om du inte tror pÄ att judarna kommer ta över vÀrlden, kan du fortfarande vara aktiv som antinazist?

    Vi har inte mer problem med YHWH, Jesus eller Allah, Àn vad vi har med Sauron och Darth Vader. Vad vi har problem med Àr vad de som tror pÄ dem gör i tron pÄ dem. Bibeln och koranen innehÄller ideologier med totalitÀra ansprÄk, och det Àr lika allvarligt att kritisera som kommunism eller nazism. Vi för en kritik mot mÀnniskors Äsikter, Guds existens/ickeexistens Àr ovÀsentlig i frÄgan.

    Mitt liv som kristen, för det var jag fram till 5-10 Är sedan, var mycket fattigt. Vad du inte ser idag kanske, Àr att man ersÀtter vÀldigt mycket med Gud. NÀr man gör det avsÀger man sig vÀldigt mycket av bÄde sin egen identitet och sitt ansvar för andra, dessutom gÄr man misste om mÀnsklighetens mÄngfald och vÀrldens verkliga mirakel.

    Du pratar om att bemöta andra mÀnniskors uppfattning med respekt. Lennart, det Àr ett antidemokratiskt uttalande. Uppfattningar Àr viktiga att diskutera och vÄr demokrati hÀnger pÄ att Äsikter inte respekteras om de saknar meriter. Att ifrÄgasÀtta varandra hjÀlper varandra och Àr ett uttryck för respekt. Att hÄlla tyst nÀr andra far illa Àr respektlöst. Att begÀra att nÄgon hÄller tyst Àr respektlöst.

  553. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jack: debatten mellad DIG och MIG Ă€r avslutad eftersom du kategoriskt vĂ€grar ingĂ„ i meningsfullt debattutbyte. Du “hĂ€nvisar till tidigare inlĂ€gg” trots att jag fört in ytterligare spörsmĂ„l i debatten som du ignorerar. Vad Ă€r poĂ€ngen med att debattera med folk som Ă€r sĂ„ tvĂ€rsĂ€kra att de sitter inne med sanningen? Det Ă€r som att tala en med vĂ€gg. Fundamentalism Ă€r lika otĂ€ckt oavsett om det handlar om ateism eller valfri religiös tro. Christer Sturmarks blogginlĂ€gg Ă€r hĂ€pnadsvĂ€ckande i mĂ„nga avseenden. “xxx Ă€r ju egentligen Humanist och sekulĂ€r, det ser jag med en gĂ„ng”. Aha,Sturmark VET sjĂ€lv vad allas EGENTLIGA livsĂ„skĂ„dning Ă€r. SĂ„ uppmuntrande. “Han har skrivit en klokt manifest, men varför skrev inte bara under pĂ„ Humanisternas manifest?”. Aha, det Ă€r fullstĂ€ndigt onödigt med nyanser och sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande dĂ„ Humanisterna redan gjort allt detta jobb för mĂ€nskligheten. Man baxnar.

  554. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Henrik, fundamentalistisk ateism Ă€r en ordvrĂ€ngning sĂ„ det heter duga. A-teism Ă€r grekiska och betyder “inte teist”. Ateism berĂ€ttar att man inte tillhör nĂ„got. Det Ă€r ett menlöst begrepp pĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga sĂ€tt. Ateism blir du pĂ„grund av andra (teister), du har lite sjĂ€lv att sĂ€ga till om, sĂ„vida du inte sjĂ€lv tycker teism verkar vettigt.

    Fundamentalism innebÀr att man förhÄller sig till ett fundament. Det sÀger sig sjÀlvt att det inte finns nÄgot fundament för att inte vara nÄgot.

    Jag har inte lÀst tidigare inlÀgg i trÄden, men Àr det den hÀr formen av grundlÀggande misstag du gör i bÄde terminologi och logik sÄ förstÄr jag om du fÄr en hel del meningsmotstÄndare som undrar hur du mÄr.

  555. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    För sakens skull kan det nĂ€mnas att inte heller teism kan vara fundamentalism, men Ă€r man teist Ă€r man inte ovanligtvis ocksĂ„ kristen eller muslim, vilket i sin tur har grenar som kraftigt lutar sig pĂ„ sin tolkning av ett fundament (bibeln/koranen). Det finns fĂ„ icketeistiska fundament att förhĂ„lla sig till, kanske den enda Ă€r vissa grenar av socialismen som anvĂ€nde Karl Marx skrifter. Kommunismen i kina hade Mao’s lilla röda som fundament.

  556. Kommentar:
    Rebecka skriver:

    Detta var det sjukaste och sÀmsta test jag nÄgonsin gjort!!! Hur kan humanisterna sjunka sÄ lÄgt. Finns det en nivÄ under dagisnivÄn?!?

  557. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    NĂ€r de troende hamnar i underlĂ€ge och ser hur ohĂ„llbara deras argument Ă€r, fortsĂ€tter de att framhĂ€rda sina “bevis”.

  558. Kommentar:
    Ulla skriver:

    Hela kampanjen curlar banan för Sverigedemokraterna.
    Är det verkligen humanisternas tanke?
    Synd om den stackaren som har betalat kalaset.

  559. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Ulla
    PÄ vilket sÀtt skulle kampanjen curla för Sverigedemokraterna? Nu fÄr du verkligen förklara dig.

  560. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Henrik Johansson
    Du har ju inte fört in nÄgra nya spörsmÄl, utan upprepar ju bara samma gamla argument med lite nya ordvÀndningar. Kom med nÄgot dÄ som bryter enformigheten.
    Mvh<Jack

  561. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    För övrigt handlar den hÀr sidan om kampanjen.

  562. Kommentar:
    Mycket religiös person? skriver:

    Jag verkar enligt testet tillhöra den mindre del av Sveriges befolkning som Àr mycket religiös.
    Detta förbryllar mig dÄ jag inte dyrkar nÄgon gud, aldrig varit med i nÄgon kyrka och inte heller deltagit i nÄgra religiösa riter (typ dop eller liknande).

    Jag mÄste frÄga mig om inte denna kampanj Àr nÄgon form av skÀmt.
    De som tillverkat testet kan ju aldrig ha trott att nÄgon skulle ta det pÄ allvar.
    Oh, jag vet. Det rör sig om en illustration av begreppet rÀvsax. Syftet Àr att göra metoden sÄ tydlig som möjligt, för att alla och envar ska kunna kÀnna igen den och avfÀrda den nÀsta gÄng de hamnar i debatt.
    Ädla mĂ€nniskor humanisterna, som vill lĂ€gga tid pĂ„ att lĂ€ra oss detta.
    Jag ska gÄ med i er klubb.

    Kram

  563. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Ulla, det var mig en mycket besynnerlig kommentar. Är det mĂ„hĂ€nda kritiken mot Islam som du tycker gör att humanisterna och sverigedemokraterna har nĂ„got gemensamt? De tvĂ„ ideologierna Ă€r vĂ€ldigt lĂ„ngt isĂ€r varandra.

  564. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Humanisterna kommer naturligtvis att lyssna pÄ kritiken och begrunda de olika synpunkterna.

  565. Kommentar:
    Johan skriver:

    LĂ€s gĂ€rna C.S. Lewis bok “Kan man vara Kristen” (”Mere Christianity”) samt Stefan Gustafssons bok “Kristen pĂ„ goda grunder” om ni vill ha ett intellektuellt logiskt resonemang kring varför kristendom inte Ă€r “ologiskt” pĂ„ nĂ„got sĂ€tt.

  566. Kommentar:
    Johan skriver:

    …jag Ă€r sjĂ€lv kristen, och med kristen menar jag inte korsriddare, katolik eller amerikansk mid-west kristen, utan troende pĂ„ Jesus som Guds son, och kĂ€rleken som det viktigaste i vĂ€rlden. I och med detta hĂ„ller jag med humanisterna i att vi behöver skapa ett samhĂ€lle helt utan förtryck, fritt att debattera religionsfrĂ„gor. Dessutom tycker jag att det Ă€r bra att humanisterna faktiskt Ă€r Ă€rliga med att de inte vet svaret pĂ„ de större frĂ„gorna, och stĂ„r för absolut trosfrihet. Tekniskt sett betyder detta att kristendomen kan vara den absoluta sanningen och att alla dagens humanister i framtiden av fri vilja vĂ€ljer att bekĂ€nna sig till kristendomen. Supert!

  567. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Staffan Bengtsson skrev tidigare sĂ„ hĂ€r: “Jag har inte lĂ€st tidigare inlĂ€gg i trĂ„den, men Ă€r det den hĂ€r formen av grundlĂ€ggande misstag du gör i bĂ„de terminologi och logik sĂ„ förstĂ„r jag om du fĂ„r en hel del meningsmotstĂ„ndare som undrar hur du mĂ„r.”

    Vari ligger poÀngen att formulera sig som du gör? Jag tycker inte som dig, alltsÄ mÄr jag dÄligt? Hur menar du dÄ? Psykiskt dÄligt? Kroppsligt dÄligt? Jag Àr faktiskt ganska nyfiken. Anser du att folk som inte delar dina Äsikter har fel pÄ knoppen? Klassiskt exempel pÄ ful debatteknik.

    Dessutom skjuter du i stolpen genom att ta pÄ dig rollen som ordpolis. Fundamentalism för mig Àr likstÀllt med att benhÄrt tro pÄ en ideologi/lÀra/filsofisk uppfattning etc till den milda grad att detta gjort att empati och tolerans farit all vÀrldens vÀg. Det tycker jag mig se rÀtt sÄ tydligt i Humanisternas sÀtt att uttrycka sig, och dÄ frÀmst frÄn Christer Sturmark. I hans senaste blogginlÀgg framkommer det att SVT inte ska fÄ sÀnda okritiska dokumentÀrer med andligt innehÄll. FörutsÀtter Humanisterna att mÀnniskor inte Àr begÄvade med ett fritt och sjÀlvstÀndigt tÀnkande?

    Och du Staffan, jag mÄr efter omstÀndigheterna ganska bra.

  568. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Det ska tillĂ€ggas att den ursprungliga grekiska terminologin för vissa ord och begrepp har förĂ€ndrats i termer av betydelse. Jag finner det svĂ„rt att tro att de flesta mĂ€nniskor uppfattar “fundamentalism” som “…Fundamentalism innebĂ€r att man förhĂ„ller sig till ett fundament. Det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det inte finns nĂ„got fundament för att inte vara nĂ„got”. Snarare uppfattar mĂ€nniskor fundamentalism som oförsonlighet mot mĂ€nniskor med annan livsĂ„skĂ„dning/uppfattning/etc.

    Elitistisk hÄnfullhet kan i debatten lÀmnas hemma.

  569. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Henrik Johansson; jag har ingen deterministisk mĂ€nniskosyn och anvĂ€nder inte begrepp som “dum” eller “idiot”. DĂ€remot vet jag att logiska resonemang och kunskapsnivĂ„ Ă€r en utvecklingsprocess dĂ€r vissa ligger tidigt i sitt stadie av utveckling. Jag vill sjĂ€lvklart att dessa skall ta Ă„t sig sin potential och gĂ„ vidare med sin utveckling och jag har olika sĂ€tt att göra det pĂ„. Om jag mĂ€rker att nĂ„gon Ă€r sĂ„ lĂ„ngt tillbaka i sin utveckling att de inte kan ta emot nĂ„gra resonemang överhuvudtaget sĂ„ fĂ„r jag sĂ€nka mig till att bli en förskolelĂ€rare och behandla nĂ„gon dĂ€refter. MĂ€rker jag dock att nĂ„gon jag pratar med har uppnĂ„tt tillrĂ€cklig utvecklingsnivĂ„ för att faktiskt kunna resonera sĂ„ vĂ€ljer jag istĂ€llet att ge dem kritik att reflektera över, ibland för att se hur de reagerar. Om jag dĂ„ fĂ„r ett resonemang tillbaka i vilket de försöker förklara sig och kanske serverar fler argument/information sĂ„ Ă€r det nĂ„got jag uppskattar, om de istĂ€llet kommer med vad de redan sagt serverat med ett överskott av kĂ€nslor, sĂ„ fĂ„r jag ta pĂ„ mig rollen som förskolelĂ€rare istĂ€llet.

    Verkar det omstÀndigt? OÀrligt? TyvÀrr nÀr det gÀller sÄdana hÀr frÄgor sÄ vet jag aldrig vad jag skall förvÀnta mig nÀr jag ger mig in hÀr.

    Iallafall verkar du stĂ„ för det du sĂ€ger, vilket uppskattas, Ă€ven om jag inte hĂ„ller med om din definition av fundamentalist. Nordstedts svenska beskriver fundamentalism som “tro pĂ„ (religiösa) skrifters bokstavliga sanning”. Wikipedia beskriver fundamentalism som “bokstavlig tro pĂ„ en religions eller ideologis urkund, och ett doktrinĂ€rt efterföljande av en uppsĂ€ttning grundlĂ€ggande principer”. LĂ€s gĂ€rna hela definitionen sjĂ€lv. Du tycks vilja förvĂ€xla fundamentalism med starka Ă„sikter, men dĂ„ gĂ„r du miste om en mycket vesĂ€ntlig skiljelinje. Starka Ă„sikter kan nĂ€mnligen vara nĂ„got som kommer ur personliga nogrant studerade observationer. Ateism kan dock per definition inte vara fundamentalistisk eftersom det Ă€r en beskrivning av ett avstĂ„ndstagande av en proposition, inte ett stöd för nĂ„gon urkund.

    Sen gör du nĂ„got vĂ€ldigt besynnerligt. Du sĂ€ger att den religionskritik humanisterna gör Ă€r “intolerant” och brister i empati. Den jĂ€mförelsen tycker jag Ă€rligt talat Ă€r rent ut sagt bedrĂ€glig. Förbundet humanisterna gĂ„r i rak kamp mot intolerans, intolerans mot homosexuella, mot kvinnors rĂ€ttigheter, mot icke-religiösas rĂ€ttigheter. Inte ovanligt görs denna kamp i empati för religionens offer och mĂ„nga av förbundets medlemmar Ă€r sjĂ€lva föredetta offer för religion. Att förvrida förbundet humanisternas religionskritik som du gör talar för en nonchalans över andra mĂ€nniskors lidande, en ovilja att bekrĂ€fta att nĂ„gon sĂ„dan ens förekommer. IstĂ€llet för att överhuvudtaget ta till dig, reflektera över kritiken och ge argument mot kritiken, tycks du istĂ€llet fokusera pĂ„ att religion efter vissa etiska normer inte fĂ„r kritiseras, inte ens av dess offer.

    Du tycks Àven nonchalant över att skattepengar gÄr till en institution som inte följer sina kontrakt. Public Service har stadgade rÀttigheter och skyldigheter. Att mÀnniskor inte Àr begÄvade med fritt och sjÀlvstÀndigt tÀnkande framkommer rÀtt tydligt nÀr man studerar socialpsykologi. Att inte köpa allt som sÀgs till en Àr ett inlÀrt beteende vilket mÄnga inte fÄtt lÀra sig. Det Àr av denna anledning Public Service har de skyldigheter de har.

  570. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Staffan: Jag tycker ditt senaste inlĂ€gg formligen osar av paternalism. Det Ă€r tydligt att du sjĂ€lv tycker att du personligen har nĂ„tt lĂ€ngst i termer av “utvecklingsnivĂ„”. Enligt vems definition? Din egen? Humanisternas?

    Nu till kontentan av varför jag kÀnner mig nödgad att medverka i denna debatt. Jag har inget som helst emot ateism som företeelse. Jag Àr sjÀlv agnostiker och dÀrifrÄn Àr sprÄnget till ateism inte speciellt lÄngt. Jag Àr inte speciellt religiös utan snarare rÀtt kraftigt religionskritisk nÀr det handlar om missionerande och framförallt försöken att tillskriva kreationism en vetenskaplig bakgrund. Det Àr fullstÀndig idioti och skulle ta mÀnniskan 200 Är tillbaka i tiden.
    SÄ, nu hoppas jag du har en bild av vad jag stÄr för. Varför Àr jag dÄ sÄ kritisk mot Humanisterna? DÀrför att:

    1. Humanisterna missionerar pĂ„ liknande sĂ€tt som vilken religiös rörelse som helst. Man försöker övertyga andra om sin absoluta sanning. Det sĂ€ttet som webtestet Ă€r utformat pĂ„ har en smĂ€rtsamt tydlig karaktĂ€ristika av missionerande - “du Ă€r nog egentligen humanist och inte speciellt kristen, eller hur?”. Testet Ă€r dessutom onödigt förolĂ€mpande. Till detta kan lĂ€ggas uppmaningar att skĂ€nka pengar till Humanisternas organisation. Upplysningskampanj eller vĂ€rvningskampanj?

    2. Humanisterna har helt sonika pĂ„ eget bevĂ„g likstĂ€llt “humanism” med icke-tro. Jag tycker knappast att humanism och religion uteslutar varandra.

    3. Humanisternas ledning Àr fruktansvÀrt oÀrliga. I en mycket lÀsvÀrd artikel av Rolf Hersson och Sturmarks svar pÄ denna framtrÀder en nÄgot ofördelaktig bild av föreningen Humanisterna. Det Àr bara att analysera Sturmarks sÀtt att skriva och argumentera som i de allra flesta fallen har en mycket nedsÀttande ton. Att dessutom medvetet förvrÀnga en vetenskaplig slutsats med syftet att skaffa ett sorts vetenskapligt alibi för ateismens förtjÀnster, det borde nÀrmast klassas som brottsligt. Som akademiker blir man rent utav skogstokig av sÄdan vidrig oÀrlighet. DÀrav blir det mycket kÀnslor nÀr jag skriver. Men i Humanismens vÀrldsbild kanske det inte finns utrymme för sÄdant,vad vet jag? För Hersson vs Sturmark se http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/06/nu-racker-det-sturmark-erkann-dina-misstag

    4. Av personer som lÀmnat Humanisterna har flertalet berÀttat om sekterism och lÄgt i tak för ventilering av olika Äsikter. Om detta Àr sant eller ej kan jag knappast veta med sÀkerhet dÄ jag aldrig varit med pÄ ett möte med Humanisterna men jag vÀljer ÀndÄ att lita pÄ Rolf Hersson som verkar vara en vettig person.

    Det finns ett antal fler punkter jag skulle kunna ta upp men jag vÀljer att tillfÀlligt lÀgga ner argumentationsbössan. Men jag tycker nog att du kanske borde ta en titt pÄ de saker du skriver hÀr. Du har fortfarande inte förklarat varför du undrade hur jag mÄdde. En sÄdan argumentationsteknik Àr rent ofog!

  571. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jag kan vĂ€l dĂ„ nĂ€mna att jag Ă€r exkristen ignostiker, vilket gör att jag finner diskussion om Guds existens irrelevant dĂ„ jag upptĂ€ckt att uttrycket saknar verifierbara/testbara konsekvenser. IstĂ€llet för som agnostiker sĂ€ga “jag vet inte om Gud finns” sĂ„ sĂ€ger jag “jag vet inte vad Gud Ă€r tĂ€nkt att betyda”. Efter att frĂ„gan om Guds relevans blivit menlös kvarstĂ„r frĂ„gan vad religionerna grundar sig pĂ„. Jag har verifierat bibeln och funnit att den fallierar naturvetenskapligt, arkeologiskt, historiskt, litterĂ€rt, psykologiskt och i synnerhet etiskt. Detta Ă€r nĂ„got som Ă€r relativt enkelt att verifiera. Varför kristendomen överhuvudtaget fungerar mĂ„ste dĂ€rför förklaras socialpsykologiskt, vilket vi kan göra endast med att utgĂ„ frĂ„n de mĂ€nskliga komponenter vi har att göra med; de som kallar sig “kristna” och bibeln. Inget filosofierande om guds existens Ă€r nödvĂ€ndigt.

    1. Vilken “absolut sanning” snackar du om?

    2. Sant. De Àr dock svÄra att kombinera eftersom humanism har sitt primÀra fokus pÄ mÀnniskan medan religioner har sitt primÀra fokus pÄ den transcendenta tanke som hör religionen till (varierande frÄn religion till religion). Skillnaden i fokus leder traditionellt till olika slutsatser.

    3. Jag Àr sjÀlv varse om de kÀllor som omnÀmns, och jag har lÀst boken av Zuckerman. Att dra slutsatsen att ateism leder till ett bÀttre samhÀlle Àr inte ogrundad om man utgÄr frÄn social statistik, Àven om det inte förtÀljer hela sanningen. LÀs gÀrna boken sÄ du vet vad Zuckerman menar nÀr han pratar om ett teistiskt samhÀlle och hur ett sÄdant resonerar i sociala frÄgor. Det Àr ganska tydligt att vi hÀr i Sverige har ett minst sagt annorlunda sÀtt att ta itu med sociala problem, nÄgot som oftast involverar handtag, förbÀttrande av individens levnadsstandard m.m. snarare Àn att be för dem eller rÀkna med att problemen löser sig om vi gör oss kvitt homosexuella, feminister och ateister.

    Innan jag gĂ„r in pĂ„ det dock, sĂ„ Ă€r det mĂ€rkbart att du i punkt tre skriver med ett överflöd av kĂ€nslor. Jag ser inget i artikeln som ursĂ€ktar dina vĂ„ldsamt aggressiva betyg som “vidrig oĂ€rlighet” eller “brottsligt”. Du lĂ€gger in nĂ„got utöver diskussionens innehĂ„ll, nĂ„got som jag inte har tillgĂ„ng till och jag undrar vad det Ă€r. Förbundet humanisterna Ă€r en starkt demokratisk rörelse som betonar egentĂ€nkande det gör att anklaganden om sekterism etc Ă€r rent fĂ„nig. Det finns riktiga sekter dĂ€r ute och de skall inte förvĂ€xlas med organisationer som stĂ„r för bĂ„de frihet, individualism och demokrati!

    Iallafall, jag har tidigare varit mĂ„n om att hĂ„lla ordet “ateist” som vilseledande och applicerar samma Ă„sikt Ă€ven i detta fall. Det relevanta som leder fram till positiv statistik Ă€r att istĂ€llet för att förhĂ„lla sig till en dogma utgĂ„ frĂ„n tĂ€nkande och eget ansvar. Att vara “ateist” gör en förvisso immun mot vissa dogmer, men innebĂ€r inte per automatik att man informerar sig och tar ansvar, dessutom finns mĂ„nga dogmer som inte Ă€r teistiska. Med andra ord Ă€r “ateism” bara ett steg pĂ„ vĂ€gen, det finns fler heliga kor att slakta sĂ„ som nationalism, rasism, kommunism m.m. och du behöver dessutom bygga upp och underhĂ„lla ett fungerande demokratiskt system, styrkt av ett stabilt utbildningssystem.

    4. NÄgra massavhopp frÄn förbundet pÄgÄr inte, det vÀxer snarare ganska stadigt. Jag kÀnner ingen som lÀmnat förbundet men mÄnga som gÄtt med och ventilerat sina Äsikter. Humanisterna Àr en vÀldigt varierande skara som utgörs av allt frÄn fritÀnkande filosofer, avhoppare frÄn olika sekter eller extrema religioner, folk som tröttnat pÄ för mycket religion i det offentliga rummet, folk som reagerat mot olika former av religiöst förtryck, skeptiker, folkbildare, folk som söker gemenskap utan religion m.m. Det Àr givet att folk inte hÄller med varandra och jag kan inte hÄlla med om att varierande Äsikter inte fÄr uttala sig. Min sambo var med pÄ riksmötet och deltog i att sÄga ett av ledningens förslag vid fotknölarna.

  572. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Har du lĂ€st Herssons inlĂ€gg? Det frapperande och FAKTISKT vidriga faktum att Sturmark medvetet verkar ha förvanskat en slutsats av Norris & Inglehart (dessa tvĂ„ har flitigt bidragit till den statsvetenskapliga litteraturforan och Ă€r mycket ansedda) till att passa hans eget syfte Ă€r brottsligt oĂ€rligt! Jag föresprĂ„kar inga straffsatser för vetenskaplig vilseledning utan anvĂ€nder snarare ordet “brottsligt” med syfte att betona hur pass illa jag faktiskt tycker om ett sĂ„dant förfarande. Jag anser inte orden “vidrig” och “brottslig” i det hĂ€r sammanhanget vara “vĂ„ldsamt aggressiva”. DĂ€r överdriver du Ă„ det grövsta. DĂ„ tycker jag snarare att ordalag som antyder att man mĂ„r dĂ„ligt för att man har en annan Ă„sikt Ă€r betydligt vĂ€rre.

    Du har i övrigt missat hela min poÀng. Om ateism leder till ett bÀttre samhÀlle Àr inte det centrala, det lÀmnar jag osagt. Det Àr inte Zuckermans teser jag vÀnder mig mot utan Sturmarks oÀrliga anvÀndning av andra kÀllor (lÀs Norris & Inglehart). Min poÀng Àr sjÀlvfallet att Sturmark förvrÀngt andra författares slutsatser med syftet att frÀmja den egna uppfattningen. Det Àr oehört beklÀmmande.

    AngĂ„ende punkt 1 och “absolut sanning”: jag tror du faktiskt förstĂ„r vad jag implicerar. Eller pĂ„stĂ„r du att Humanisterna inte bedriver missionerande?

  573. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jag kan Àven nÀmna att jag kommit i kontakt med socialpsykologi och jag hÀvdar bestÀmt att detta Àmne inte har samma höga vetenskapliga standarder som exempelvis statskunskap och freds- och konfliktkunskap. Snarare tvÀrtom.

  574. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Henrik, nu fÄr du vÀl lugna ner dig. Hersson har skrivit en hel sida med ett budskap (Sturmark ljuger). För att bekrÀfta detta citerar han en passage ur Sturmarks bok, sÀger att den enda kÀlla Sturmark nÀmner Àr Norris & Inglehart, googlar detta och finner att de skrivit en bok som blandannat gör slutsatsen att industriellt utvecklade samhÀllen rör sig i sekulÀr riktning.

    Uppenbart har Hersson inte gjort nÄgon nÀrmare analys av Sturmarks kÀllor. Nu Àr det sÄ, att jag har Sturmarks bok framför mig, sÄ jag slog upp sida 303. DÀr framkommer ganska tydligt att Sturmark lyfter fram Human Development Report 2004 som belÀgg för sitt pÄstÄende, Norris & Inglehart 2004 refereras till endast för att han hÀmtat statestik dÀrifrÄn, inte slutsatsen.

    Du beskriver Herssons artikel som “oerhört lĂ€svĂ€rd” och att “jag vĂ€ljer Ă€ndĂ„ att lita pĂ„ Rolf Hersson som verkar vara en vettig person”. Men vad var det egentligen som gjorde artikeln lĂ€svĂ€rd och att du litar pĂ„ Hersson som vettig? Du verifierade aldrig innehĂ„llet i artikeln sjĂ€lv och du överreagerade pĂ„ det den hade att sĂ€ga. Det tycks ha varit sĂ„ att du redan innan du hittade artikeln hade en fĂ€rdig slutsats, du sökte bara bekrĂ€ftelse och antog att artikeln var vad du sökte.

    AngĂ„ende punkt 1, varje organisation rekryterar medlemmar. Möjligheten att rekrytera hjĂ€lper delvis till att bekrĂ€fta innehĂ„llet rörelsen stĂ„r för. Att rekrytera och skaffa medlemmar som delar ens Ă„sikter har inget fel i sig, utan Ă€r snarare sĂ„ man bör agera i en demokrati. Att humanisterna dĂ€remot skulle stĂ„ för en “absolut sanning” de “missionerar för” Ă€r nĂ„got du fĂ„r försöka styrka. Jag kan inte se annat Ă€n att du utgĂ„r frĂ„n samma abstrakta fördomar för att bedöma Förbunder Humanisterna som du utgĂ„r ifrĂ„n nĂ€r du bedömer en andrahandstolkning av Sturmarks kĂ€llförteckning.

  575. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jag erkÀnner villigt att jag inte sjÀlv kollat Sturmarks bok, det finns inte en chans att jag skulle pröjsa pengar för nÄgot han skrivit. Men icke desto mindre har jag resonerat mig fram till följande:

    1. Det Àr föga sannolikt att Hersson skulle hÀnvisa till en specifik sida i boken om han inte hade fog för det. Han skulle framstÄ som rÀtt korkad.

    2. SÄ vitt jag vet har Sturmark Ànnu inte svarat pÄ Herssons ganska sÄ graverande anklagalser. Hur ska man tolka detta?

    3. Jag har i flertalet övriga debattartiklar lĂ€st formuleringar frĂ„n sĂ„vĂ€l Sturmark som hans meningsmotstĂ„ndare. UtifrĂ„n detta har jag hĂ€rlett mig fram till att Sturmark förefaller vara överlĂ€gesen, inte minst med hans ovana att kalla allt och alla som kritiserar Humanisterna för “intoleranta”.

    4. Hersson verkade vettig tack vare hans lugna och sansande resonerande. Han skiljer sig ganska sÄ markant frÄn Sturemarks paternalistiska och sjÀlvgoda ton. Har du verkligen lÀst hela debattvÀxlingen mellan dem tvÄ? Kan du Àrligen pÄstÄ att Sturemark inte gör ett par ganska grova övertramp? Om inte sÄ kan jag gÀrna sammanstÀlla nÄgra citat.

    5. Hur tydligt framgÄr att det HDR:s siffror som ligger som grund för analysen? Oxford eller Cambridge-apparat? HÀnvisas till specifik sida i Norris & Inglehart? Jag kan rÀtt lÀtt fÄ tag pÄ Norris & Inglehart-artikeln och skulle faktiskt sjÀlv vilja fÄ full klarhet i detta. GÄr Sturemarks bok att lÀsa i elektronisk form? Skulle fallet vara (som jag dock inte tror) att Sturemark korrekt anvÀnt sig av sina kÀllor och tydligt avskilt sina egna analyser frÄn vetenskapliga slutsatser Àr jag den första att be om ursÀkt. Men om sÄ inte Àr fallet Àr det hela rÀtt pinsamt för sÄvÀl Sturemark som dig sjÀlv.

  576. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Intressant att du krÀver nÄgon slags vetenskaplig bevisföring för debattinlÀgg. Men lÄt gÄ: en observation som i mitt tycke stÀrker min uppfattning att Humanisterna missionerar Àr dels:

    1. Den enorma reklamkampanj man iscensatt.

    2. Enorm ekonomisk uppbackning frÄn ABBA-Björn eller Benny vilket möjliggör aggressiv medlemsrekrytering.

    3. Formuleringar pÄ deras hemsida sÄvÀl som pÄ Gud finns nog inte kampanjen som rÀtt tydligt manifesterar Humanisternas livsÄskÄdning som objektivt korrekt.

  577. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Vill inleda med att ta upp det hÀr med individer respektive en ideologi. Jag anser det nödvÀndigt i vÄr tid ha en sekulÀr livsÄskÄdning likt förbundet humanisterna, som arbetar för att frÀmja demokratin och motverka rörelser med totalitÀrt innehÄll, som kan verka för sociala behov utan att blanda in dogmer, som kan verka för en mÀnsklig gemenskap och globalisering, som kan göra mÀnniskor medvetna om vÀrdet med skeptiskt tÀnkande och vad som hÀnder nÀr man inte har det. En mÀnniskorörelse för vÄr tid, byggd pÄ dagens erfarenhet och etiska utveckling. Mitt medlemskap i förbundet humanisterna bygger alltsÄ pÄ min slutsats att den behövs, och den potential rörelsen kan ha. För mig Àr svenska förbundet humanisterna en lokalavdelning av nÄgot större, och jag följde arbetet med den internationella humaniströrelsen redan innan jag gick med i den svenska grenen. Rörelsen har dessutom officienter och erbjuder sekulÀra alternativ till mÀnskliga ceremonier, nÄgot jag ser fram emot kan ta över stafettpinnen i samband med att kristendomen tunnas ut allt mer. För ceremonierna enligt alla antropologiska kunskaper jag har Àr ju faktiskt nÄgot mÀnskligt, inte nödvÀndigtvis nÄgot religiöst.

    Mitt medlemskap bygger alltsĂ„ inte pĂ„ personerna, utan pĂ„ mina egna personliga slutsatser. Utan Christer Sturmark i ledningen skulle jag fortfarande vara med, och hade rörelsen fungerat dĂ„ligt hade jag fortfarande sett som min personliga uppgift att bĂ€ttra pĂ„ den. För mig Ă€r Sturmark bara en individ av mĂ„nga. Jag Ă€r inte överens med honom i allt och ibland kĂ€nner jag att jag kan sĂ€ga saker bĂ€ttre, och jag erkĂ€nner öppet att jag har en instinktiv irrationell fördom mot stockholmsdialekt… men ibland slĂ„r han huvudet pĂ„ spiken. De videodebatter och föredrag med sturmark som ligger upplagda pĂ„ hemsidan visar att Sturmark har goda kunskaper i relevanta Ă€mnen sĂ„ som filosofi, det gör att jag inte stör mig pĂ„ att han fĂ„r ha rollen som ordförande just nu. Dessutom Ă€r han vĂ€ldigt vĂ€nlig i offentliga debatter och betydligt mer ödmjuk Ă€n mĂ„nga andra debattörer. Att jag har hans bok har inget att göra med Sturmark eller humanisterna för den delen, utan för att min filosofilĂ€rare anvĂ€nde den i utbildningen eftersom boken behandlar Ă€mnen som ontologi och epistemologi.

    Vad som hÀnt med Hersson vet jag inte. Han har uppenbart en personlig konflikt med förbundet och vad den bygger pÄ kan jag inte utröna. Jag kÀnner inga behov av att skÀra ner honom som individ och tycker det Àr synd om nÄgot gÄtt fel.

    Rörande Tro och Vetande 2.0 sĂ„ kommer referensen till “Norris & Inglehart 2004″ ungefĂ€r en sida efter det citat Hersson gjorde, dvs sidan 304. Referensen kommer direkt efter ett textstycke i vilket Sturmark tar upp olika % antal för hur stor andel av varje befolkning som anses ateister, i vilket Sverige, Frankrike, Belgien, Storbritannien, Danmark, Norge och Australien tas upp. Det verkar som de Ă€r dessa % som Sturmark hĂ€mtar ur rapporten av Norris & Inglehart. Vilken skrift av N&I som han utgĂ„r ifrĂ„n anges inte. Mellan citatet Hersson gör och de hĂ€r procentantalen sĂ„ pratar Sturmark om Human Development Index, vilket tycks vara den egentliga referensen. Det Ă€r inte första gĂ„ngen jag hör detta nĂ€mnas, det Ă€r inte ovanligt att Sverige idag omnĂ€mns i den internationella debatten som ett föregĂ„ngsland som visar att samhĂ€llet inte rĂ€mnar för att religionen avtar, utan den sociala statistiken istĂ€llet tycks bli bĂ€ttre. Detta förekommer ofta som ett argument mot kristenkonservativa rörelser i södra USA som ger rena skrĂ€ckscenarion för vad som skulle hĂ€nda om religionen tappade makt.

  578. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    AlltsĂ„ fick jag rĂ€tt, Sturmark anvĂ€nder sina kĂ€llor oĂ€rligt. Eller bara klumpigt? Av din information att döma verkar det vĂ€ldigt luddigt hur man ska tolka kĂ€llorna och sĂ„ bör det inte se ut om man ska ta slutsatsen Sturmark drar pĂ„ allvar. Jag tror Ă€ven knappast att avsaknad av religion Ă€r den kausala faktorn till Sveriges vĂ€lstĂ„nd. Snarare avsaknad av tvĂ„ vĂ€rldskrig och politisk stabilitet under nĂ€stan ett helt Ă„rhundrande. Men det Ă€r sak samma för denna debatt, det Ă€r Sturmark vi talar om. Men visst, jag ser din poĂ€ng. VidhĂ„ller Ă€ndock min kritik mot hela Humanisterna som organisation. Och varför har Hersson “uppenbarligen” en konflikt med förbundet bara för det faktum att han kritiserar Sturmark och rörelsen?

    Sen har jag sjÀlv sett Sturmark debattera för ett par Är sedan och dÄ fick onekligen ett mycket dÄligt intryck av hans sÀtt att bemöta andra mÀnniskor, Àven om han (och Àven jag) anser deras Äsikter vara helt uppÄt vÀggarna. Man mÄste ÀndÄ visa nÄgon form av respekt.
    Denna respekt tycker jag saknas i förbundet Humanisterna.
    Detta kombinerat med rörelsens pÄtvingande ateism gör det omöjligt för mig som humanist att skriva under pÄ rörelsens alla manifest.

  579. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Sturmark’s kĂ€llreferat pĂ„ sida 303 och 304 Ă€r helt korrekt gjord sĂ„ vitt jag kan se. Slutsatsen styrks av statestik frĂ„n Human Development Index och statestik hĂ€mtad frĂ„n rapporten av Norris & Inglehart. Det Ă€r snarare Harrison som lĂ€st fel nĂ€r han antagit att bĂ„de 303 och 304 Ă€r kĂ€llrefererat Norris & Inglehart. Man referenser skriver man normalt i anknytning till det stycket referensen gĂ€ller, inte tvĂ„ sidor tillbaka!

    Sveriges situation förbĂ€ttras av hur vi vĂ€ljer att lösa samhĂ€llsproblem. VĂ„ra insatser Ă€r i regel direkta. Vi fokuserar pĂ„ problemet, forskar i det och försöker göra en direkt lösning. Liknande sker i större delen av vĂ€steuropa. Detta skall jĂ€mföras med hur det fungerar i lĂ€nder dĂ€r en dogma Ă€r starkt etablerad. DĂ€r Ă€r hela perspektivet pĂ„ lösningar vridet av dogman. Lösningen pĂ„ samma samhĂ€llsproblem Ă€r att inviga en kyrka, förbjuda samkönade Ă€ktenskap, förbjuda sex etc. Man gör helt skeva associationer eftersom man tror att mĂ€ngden “synd” av kristendomens definition Ă€r avgörande för hur bra samhĂ€llet Ă€r. SĂ€tt dig gĂ€rna in lite i aktuella politiska frĂ„gor i typ Texas och du kommer se problematiken.

    Till sist tycker jag Sturmark ger en vÀldigt stor respekt till sina meddebbatörer. Han Àr vÀldigt ödmjuk nÀr han t.ex. debatterar med livets ord pÄ en vÀnlig och vÀnskaplig nivÄ. TyvÀrr har mÄnga lagt mÀrke till att mÀnniskor instinktivt uppfattar religionskritik pÄ ett annat sÀtt Àn politisk kritik, dÀrför anser mÀnniskor i regel att religionskritiker visar mindre respekt Àven nÀr de beter sig lÄngt lÄngt mycket mildare Àn politiska kritiker, filmkritiker eller Àn vÀrre, restaurangkritiker.

  580. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Varför i hela friden ska jag sÀtta mig in aktuella frÄgor i Texas nÀr jag redan med sÀkerhet vet att det Àr fullstÀndigt skevt dÀr? Du blandar ihop mig med dina andra meningsmotstÄndare som tillskriver sig sjÀlva som religiösa. Eller du kanske buntar ihop alla oss kritiker till ett enda fack?

  581. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Nu ger jag förövrigt upp. LÄt oss hoppas att Humanisterna inte ger sig in i partipolitiken.

  582. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    humanist eller Humanist?

  583. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    I varje fall inte religiös.

  584. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Det svaret duger inte.

  585. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Nyamko Sabuni och Bengt Westerberg Àr sÄvitt jag vet medlemmar i förbundet och har varit med i förbundets paneler, gjort intervjuer för förbundets tidning m.m. Bland partiledarna Àr det endast Göran HÀgglund som kanske Àr nÄgot annat Àn icke-teist, resten Àr uttalade icke-teister och flera av dem har uttalat sig specifikt om att de gÄtt ur svenska kyrkan. Men det enda förbundet humanisterna behöver medlemmar för just nu Àr ekonomi för att fÄ ut budskapet. Den rörelsen Àmnar att stÀrka/stödja sÄnt som redan finns i samhÀllet (demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, skolsystem m.m.) genom t.ex. information och opinion. De behöver dÀrför ingen maktstruktur eller regeringsmakt.

  586. Kommentar:
    Elina S skriver:

    KÀra vÀnner,
    jag blir sÄ glad nÀr jag ser att det Àr nÄgra som tar upp den hÀr frÄgan öppet. Om Gud finns eller inte. Ni vÀcker frÄgan hos Sveriges befolkning, det ska ni ha stort tack för! Det underlÀttar för Gud och oss kristna om mÀnniskor har börjat fundera, dÄ Àr det fritt fram för Gud.

    Jag mÄste dock pÄpeka att vissa av era frÄgor Àr felformulerade. Jag kunde dÀrför inte slutföra testet. Tillexempel pÄstÄendet om att Àktenskapet Àr en gÄva frÄn Gud och att han dÀrför ska fÄ bestÀmma vem vi ska gifta oss med. Ja, Àktenskapet Àr en gÄva frÄn Gud, men vi bestÀmmer sjÀlva vem vi vill gifta oss med. Punkt.

    Än en gĂ„ng, tack för att ni tar upp dessa viktiga frĂ„gor.

  587. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Elina S;
    1. Vad Ă€r “GUD”?
    2. NĂ€r och hur gavs Ă€ktenskap av “GUD”?
    3. Hur ger man bort ett Àktenskap?
    4. Varför hade majoriteten av alla kulturer Àktenskap innan gudbegreppet strÀckte sig utanför romarriket?

  588. Kommentar:
    Frida Berg skriver:

    kul att det hÀr testet fick en att kÀnna sig som vÀrsta freakshow.

    Nej inte sÄ kul.

    Inte heller sĂ„ kul att testet inte tar upp nĂ„gra positiva saker om religion. Min tro Ă€r det bĂ€sta jag har och utan den skulle jag inte orka med livet. Men det kanske inte Ă€r vĂ€sentligt…

  589. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Frida Berg, vilka positiva saker finns det med religion som inte finns tillgÀngligt för de som inte Àr medlemmar?

  590. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Frida Berg
    För mig och mÄnga andra rÄder det omvÀnda förhÄllandet.
    NÀr vi frigjort oss frÄn trons hÀmmande klor har vi kunnat börja leva
    pÄ riktigt.

  591. Kommentar:
    Elina S skriver:

    Staffan B;
    1. Gud Àr vÀgen, sanningen och livet. KÀrleken.
    2. LĂ€s bibeln.
    3. Var fick du den frÄgan ifrÄn?
    4. “Gudbegreppet” har alltid funnits eftersom Gud fanns innan alla kulturer skapades. Faktum Ă€r; han skapade alla kulturer. SĂ„ Ă€ktenskap Ă€r definitivt en gĂ„va frĂ„n Gud. Precis som allt annat hĂ€r i vĂ€rlden.

  592. Kommentar:
    PeGe skriver:

    Hehe, Staffan. Jag ser att Gud har humor. Eller, som man ropar fÄr man svar.

  593. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Äktenskapet Ă€r ingen gĂ„va frĂ„n nĂ„gon över huvud taget. Äktenskapet Ă€r en eller ska vara en frivillig överenskommelse mellan man och kvinna att försöka leva tillsammans i “nöd och lust”!

  594. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Elin S; Bibeln sÀger inget om Àktenskap som nÄgon gÄva. Den sÀger att Jesus kommit för att skilja familjer (Matt 10:35-36, Luk 12:52-53, Matt 10:21, Matt 19:29, Luk 14:26, Luk 14:33) att barn skall dödas (Matt 15:4) att kvinnor som inte blir mammor Àr bÀttre (Luk 23:29) och att kvinnor dessutom helt skall underordna sig (Kor 14:33-36, 1 Tim 2:9-14).

    StÄr du för detta?

  595. Kommentar:
    Christopher skriver:

    Tycker det Ă€r trevligt att humanisterna vill öppna en diskussion. DĂ€remot Ă€r det mindre trevligt att det var sĂ„ vinklat och obalanserat. PĂ„ de flesta visste man inte vad man skulle svara dĂ„ det antingen var en “extrem”-religiös synpunkt sett ur ett negativt perspektiv och ett humanistiskt alternativ med kontemporĂ€r och positiv beskrivning. Faktan som som poppade upp dĂ„ och dĂ„ var ocksĂ„ extremt obalanserad.

    LĂ€gg till fler alternativ!

  596. Kommentar:
    Kristin skriver:

    Vi behöver alla varndra hummanister,kristna, muslimer, ateister etc. Det hjÀlper inte att bygga upp murar emellan och försöker överbevisa varandra, det visar bara pÄ vÄra rÀdslor. Vi Àr alla mÀnniskor skapade med lika vÀrde. Endast om vi sammarbetar kan vi frÀmja vÀrlden och alla mÀnniskor till samma rÀttigheter inte genom att strida mot varandra och försöka vinna. Vi behöver alla varandra för att kunna skapa en mÄngfald och demokrati. Vem kan sÀga att jag har rÀtt och du har fel. Vi kommer aldrig vara sÀkra. Min tro pÄ kan övertyga mig men inte alla andra. Det mÄste vi förstÄ och komma till insikt att om vi vill leva i ett samhÀlle med frihet behöver vi vÀrna om varnadra och möta varandra i samtal och förstÄelse och inte förkasta varandra. Gud kanske finns eller inte, vi kommer aldrig hitta svaret.

  597. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Kristin; du nĂ€mner vad du tror Ă€r fyra grupper mĂ€nniskor, “humanister”, “kristna”, “muslimer” och “ateister”, men sĂ„ enkelt Ă€r det inte. TvĂ„ av dessa grupper lever pĂ„ att sĂ€tta fĂ€ste pĂ„ ideologier som Ă€r exklusiva i sitt kĂ€rnfundament;
    1 Budordet: Du skall inga andra gudar hava jÀmte mig
    1 Pelaren: Det finns bara en Gud och Muhammed Àr hans sÀndabud
    Jesus: “Den som inte Ă€r med mig Ă€r emot mig.”

    Den tredje gruppen “ateist” Ă€r egentligen bara ickemedlemmar till nĂ„gon av de teistiska religionerna, ett utanförskap, ungefĂ€r som “ickemoderat”. Det definierar ingen grupp mĂ€nniskor.

    Humanism Àr en slags perspektiv pÄ tillvaron som inte har nÄgot kÀrndokument, dÀremot Àr demokrati ansett som humanismens statskick (kristet/islamistiskt statskick Àr teokratier). I humanismen Àr mÀnskligheten utgÄngspunkten, dÀrför behövs inget medlemskap. Det finns inga skrifter för humanismen, inga regler man mÄste följa. Man kan vara humanist och kristen, man kan vara humanist och muslim, man kan vara humanist och ateist.

  598. Kommentar:
    Kristin skriver:

    Har ni medlemmar som Àr kristna och muslimer?

  599. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Förbundet humanisterna Àr en brokig skara av folk som av en och annan anledning vill göra upp med religionerna, en variant av amnesty som verkar för mÀnniskors rÀttigheter i platser dÀr de blivit krÀnkta av religion och vidskeplighet. TyvÀrr vÀljer liberala kristna/muslimer hellre att försvara sina fundamentalistiska religionsmedlemmar Àn att vÀrna om ickemedlemmars rÀttigheter.

  600. Kommentar:
    mr m skriver:

    Testet Àr extremt svart-vitt och stigmatiserande. De flesta skulle nog vilja svara nÄgonstans mitt emellan pÄ testets frÄgor. MÄnga (Àven jag) hÄller nog inte med alls om humanisternas indelning i vad som Àr religiöst och icke-religiöst. Testet Àr utformat som propaganda, starkt tendensiöst och ger intrycket av humanismen som en alternativ religion snarare Àn en frisinnad rörelse.

  601. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    NÀr man hakar upp sig pÄ ett test av det hÀr slaget saknar man bÄde tolerans, empati, humor och fantasi.

  602. Kommentar:
    Love skriver:

    Varför har ni inga frĂ„gor om hur man tror att universum uppkom? “Uppkom”, sug pĂ„ den atiester. Iallafall.., sĂ„ tycker jag det var för kĂ€nslosamt test och ensidigt… Runt 57 procent i Sverige berĂ€knas vara religiösa.

  603. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Den nymoderna svenska gnÀllsjukan. Vad tror du sjÀlv? Aldrig 57%
    De troende Àr en minoritet. UngefÀr 15%. Men det spelar ingen roll.
    LĂ€nge leve Darwin!

  604. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Love; finns mÄnga tester, en frÄn 2005 visar att endast 14% ansÄg sig tro pÄ en Gud.

  605. Kommentar:
    Kerstin skriver:

    Hej!

    Det Ă€r förvĂ„nande att en organisation som vill lyfta fram ett vetenskapligt förhĂ„llningssĂ€tt, har konstruerat ett test som Ă€r sĂ„ ovetenskapligt och i mĂ„nga avseenden manipulativt. En del liknar frĂ„gor av typen “har du slutat slĂ„ din fru?- svara ja eller nej”. I andra Ă€r alternativen förvrĂ€ngda pĂ„ annat sĂ€tt, vilket gör frĂ„gorna omöjliga att svara pĂ„.
    TrÄkigt, idén Àr bra, och det kunde ha blivit en riktigt bra dialog - men det var kanske inte syftet?

  606. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    DĂ„ tycker jag att “religionen” Ă€r betydligt mer “manipulativ”.

  607. Kommentar:
    Henrik Johansson skriver:

    Jack E Gladh: HÀnvisa gÀrna till kÀllor?

  608. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    KÀllor; de sÄ kallade heliga skrifterna. Bibeln, koranen m.m.
    Det Ă€r bara att studera dem plus en massa ”andlig” litteratur.

  609. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    En frÄga till nÄgon representant för Humanisterna: Vad krÀvs för att bli medlem? Har Ni nÄgra sÀrskilda regler, förbud etc? SÀrskilda sammankomster, utövanden?
    Jag undrar ocksÄ varför Humanisterna vill göra ansprÄk pÄ att vara ett trossamfund, som ska kunna motta statsbidrag?

  610. Kommentar:
    Anne i HĂ€gersten skriver:

    Tycker att testet i pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€r begrĂ€nsat, dĂ„ jag Ă€r fullt övertygad om att Gud finns, men jag Ă€r motstĂ„ndare till all religiös fundamentalism, som jag anser i mycket sysslar med bl a polarisering, förtryck och ren egoism. Ingen kan sĂ€gas Ă€ga Gud, Ă€n kanske i enbart symbolisk mening, men mycket av det religiösa utövandet verkar grunda sig i rĂ€tten att tolka Gud som fan tolkar bibeln, sĂ„ att sĂ€ga. Jag gjorde testet för att se om Humanisterna ger utrymme för en fri gudsuppfattning, men i testresultatet kom jag agnosticismen nĂ€rmast, vilket inte Ă€r mitt sĂ€tt att se pĂ„ saken. Jag söker m a o en andligt medveten rörelse, som ger sitt bidrag till medvetenhetsmĂ€ssig och human/andlig utveckling, och Ă€r nĂ„got besviken pĂ„ att Humanisterna inte verkar ge utrymme för andra uppfattningar om Gud Ă€n den som Ă€r vĂ€rd att kritisera, dvs den religiösa fundamentalisitiska sidan, vilket i sig Ă€r ngt chauvinistiskt. För mig Ă€r ex frihet, glĂ€dje, vĂ€lbefinnande och ren godhet inte religiösa saker utan gudomliga…

  611. Kommentar:
    lilla Simon skriver:

    Till att börja med mÄste jag sÀga att ni uppvisar ett oerhört barnsligt (och sÄnt borde ni vÀl lÀmna till oss barn) synsÀtt och att alternativena ofta Àr oklokt formulerade. TyvÀrr gör detta att jag hyser starkt tvivel till hur pass seriöst testet Àr gjort. Var ytterst intresserad av det tilldess jag mÀrkte detta, sjÀlv Àr jag en kristen 14Äring som vill anmÀrka vad Jag finner orÀtt i detta test. :)

    1: OK
    2:Varför inte föra samman alla religiösa riter i ett och samma alternativ möjligvis i tvĂ„ “Jag Ă€r…” och Jag vill att mina barn ska…” istĂ€llet för att dela upp varenda sakrament eller religiös handling?
    3:OK (dock viss fÄning formulering)
    4:OK
    5:OK
    6:OK
    7:SjÀlvklart anser jag att man ska fÄ kritisera religionen i sig men inte krÀnka och kritisera folket.
    8:Det finns en vÀg dÀremellan och jag som kristen kan inte hitta nÄgonting i min religion som förbjuder mÀnskliga rÀttigheter.
    9:NĂ€r man i den kommunala grundskolan (som jag ju gĂ„r i) blir fylld med evolutionsteorier mm. och helt enkelt fĂ„r Fel om man inte hĂ„ller med om dem kan jag tyvĂ€rr inte kalla den statligt Ă€gda grundskolan för “neutral” men sjĂ€lvklart Ă€r den friare Ă€n friskolor. MĂ„ste tillĂ€gga att jag Ă€r emot friskolor.
    10:OK
    11: Varför inte formulera alternativ A lite mer som “Jag tror att den Ă€ktenskapliga vĂ€lsignelsen given av Gud mellan tvĂ„ mĂ€nnsikor som valt varandra” elelr liknande?
    12:Som frÄga Àr 12an OK men jag tycker att sjÀlva Àmnet Àr svÄrt eftersom att om en sak strider mot religionen borde det vÀl inte accepteras av religionen men rent statligt borde det vara accepterat. Om man nu Àr kristen vill man ju inte strida mot skrifterna för dÄ skulle iallafall inte jag kalla mig kristen?
    13:HAHA, i det kristna citatet syftar ju ordet synden pÄ syndafallet och det sexuella umgÀnget mellan Adam och Eva eller mellan Man och Kvinna. FrÄn dess att Adam och Eva födde Kain och Abel startades ju klockan som betydde att nÀr liv ges mÄste liv ocksÄ tillslut tas. Det Àr ju uppenbart Àven för en liten 14Äring som jag Xj
    14:Hur sammhÀllet handlar Àr inget som kan Àndras pÄ, folks synsÀtt och vÀrderingar Àr deras egna. Jag sjÀlv anser att abort Àr en form utanv mord MEN att om kvinnan inte har nÄgot annat val Àr det ju nödvÀndigt.
    15:Vet man Guds vilja styrs man ju inte utav den, man vÀljer ju ÀndÄ sjÀlv om man vill lyda eller ej.

    Detta Ă€r vad Jag tycker, sĂ€ger varken att det Ă€r rĂ€tt eller ej jag bara sĂ€ger vad jag tycker Ă€r rĂ€tt. Har nĂ„gon synpunkter pĂ„ detta fĂ„r ni gĂ€rna maila mig pĂ„ min msn “simon_003.z@hotmail.com”

    Lev vÀl! / Simon

  612. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; knepig frÄga. AnmÀlan och medlemsavgift Àr nog för att vara medlem. Förbundet humanisterna ett förbund som verkar för vissa mÄl, stÄr man inte för de mÄlen sÄ undrar jag om man vill vara medlem. Sammankomster som möten, offentliga debatter m.m. sker, precis som liknande förbund. Humanism Àr en internationell rörelse, dÀrför sker ibland sammarbete med andra samfund hÀr och dÀr i vÀrlden.

    Förbundet humanisterna har utöver sin mÄlsÀttning ceremonier för livets fyra faser som Äterkommer i de flesta livsÄskÄdningar; dop, konfirmation, bröllop och begravning. Förbundet har som mÄlsÀttning att vara ett fullgott sekulÀrt alternativ för mÀnniskor som lever tillsammans och passerar genom de livsfaser som vi alla gÄr igenom.

    Vi lutar oss pÄ dialektik snarare Àn dogma, det finns inga regler/förbud utöver vad man kan förvÀnta sig i ett demokratiskt samfund. Jag vet inte vad man lÀr barn i de svenska humanistiska konfirmationerna, men i internationella samfund brukar det handla om diskussioner kring innehÄllet i Filosofi A och B. Detta betyder diskussion kring moralfilosofi, kunskapsfilosofi, vetenskapsfilosofi, samt insikt i kÀllkritik m.m.

  613. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Tack, Staffan, för upplysningarna!
    Jag blir förstÄs lite undrande, över varför Humanisterna intresserar sig för att vidmakthÄlla ritualer som faktiskt har sitt ursprung i religion (sÄsom Àktenskap, konfirmation, dop), Àven om man gör det i nÄn slags modifierad, icke-religiös form?
    Vari ligger det Humanistiska intresset i dessa ur t.ex. naturvetenskapligt perspektiv helt meningslösa ceremonier? Det borde vÀl t.ex rÀcka att grÀva ner eller elda upp den som dött, och sen Àr det bra med det?

  614. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin, du gör tvÄ misstag hÀr, det ena nÀr du förvÀxlar mÀnskliga yttringar med religion, det andra nÀr du förvÀxlar humanisterna med naturvetenskap.

    Ett hyllande av livets faser har inget med religion att göra. Antropologiska undersökningar har visat att liknande ritualer förekommer i alla kulturer, vÀlkomnandet av en ny mÀnniska, passagen frÄn ung till vuxen, en hyllning till ett par, samt ett farvÀl av den som gÄr bort. Det Àr rent naturligt att dessa absorberades in i religionerna i de kulturer som hade sÄdana, men de Àr inte religiösa i sig. Faktum Àr att de har en stark socialpsykologisk betydelse. VÄr sekulÀra kultur har tillochmed ett antal religionerna inte har, examen t.ex.

    Humanism har sedan inget med naturvetenskap att göra. NÄgot i namnet borde fÄtt dig att förstÄ att humanism handlar om mÀnniskan och det mÀnskliga.

  615. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Staffan Bengtsson

    Äntligen klĂ€ds mina egna tankar i ord.
    Jag kunde inte ha sagt det bÀttre sjÀlv.
    ApplÄd!

  616. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Ja, men Sturmark och andra brukar framhÀva att den humanistiska synen bygger pÄ att acceptera saker som Àr naturliga (i motsats till övernaturliga), och dessa naturliga saker Àr ju faktiskt det som empirisk vetenskap sysslar med, inklusive naturvetenskap.

  617. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    NÀr det blir för mycket
    i den ena vÄgskÄlen
    mÄste det till mer
    i den andra
    med ganska tuffa tag

  618. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; jag delar delvis din kritik i det hÀnseendet. Ibland hör jag honom presentera humanism som vetenskapsfilosofi, men vetenskapsfilosofi Àr mer en (av flera) produkter av en humanistisk livsÄskÄdning, Àn dess kÀrna.

    Jag har dock fÄtt bÀttre förtroende för honom pÄ senare tid dÄ han istÀllet berÀttar om den mÀnskliga delen av humanismen. Senast beskrev han humanismen som tro, hopp och kÀrlek till mÀnskligheten pÄ ett sÀtt som var ganska vackert.

    En TRO pÄ mÀnskligheten, en tro pÄ mÀnniskan som god, eller med potential att göra gott, trots tecken pÄ mÀnniskans ondhet och villfarelser.
    Ett HOPP om mÀnskligheten, att vi i vÄr framtid tillsammans skall vÀxa ur menlösa konflikter och kanske befolka universum.
    En KÄRLEK till mĂ€nskligheten, vĂ„ra medmĂ€nniskor.

    MĂ€nskligheten Ă€r mitt trancendenta vĂ€sen i min personliga livsĂ„skĂ„dning. MĂ€nskligheten Ă€r större Ă€n mig, och nĂ„got jag gĂ€rna verkar för, med hela mitt hjĂ€rta och hela min sjĂ€l. Även i perioder av tvivel försöker jag att inte tappa hoppet.

  619. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    NÀmner att de sista tvÄ styckerna pÄ mitt inlÀgg var min version av Sturmarks koppling av humanism > tro/hopp/kÀrlek, inte ett citat av Sturmark.

  620. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Tack Staffan, för dina reflektioner.
    Javisst, det lÄter som fina livsideal alltsammans - (utom tankarna om emigrering till andra planeter, vilket jag endast finner löjligt och tyder pÄ storhetsvansinne) - ideal som inte borde behöva vara ideal, utan sjÀlvklarheter, eller hur?
    FrĂ„gan Ă€r, om mĂ€nniskan Ă€r sĂ„ sjĂ€lvklart “naturlig” eller “god” som vissa vill göra gĂ€llande eller sĂ€tta sitt hopp till. Jag blir ocksĂ„ alltid vĂ€ldigt skeptisk nĂ€r jordmĂ€nniskor ger uttryck för en övertro pĂ„ sig sjĂ€lva, ofta i bemĂ€rkelsen att vi skulle vara ensamma som intelligenta varelser i universum, och dĂ€rför ankommer det pĂ„ oss allena vad som kan göras och inte göras.

    NÄgot som dÀremot tycks vara vÀldigt kÀnnetecknande för mÀnniskan, Àr hennes blidnhet och enfald. Man tycker t.ex. att det Àr ok att spendera tusentals miljarder dollar pÄ meningslösa rymdfÀrder, samtidigt som miljontals mÀnniskor (varav de flesta Àr barn) Ärligen svÀlter ihjÀl pÄ andra sidan klotet.
    Skulle man kunna försvara sĂ„dana saker, i namn av Humanism (den Humanism som utgĂ„r ifrĂ„n “tro-hopp-kĂ€rlek-konceptet snarare Ă€n vetenskapsfilosofi)? Jag frĂ„gar dig, eftersom du verkar insatt och sansad.

    Notera att jag skriver Humanism med stort H, precis som Humanisterna markerar sin sÀrart frÄn det som vi tidigare i Sverige generellt associerat humanism med: att vara human (i bemÀrkelsen barmhÀrtig), samt humaniora.
    Jag tycker nĂ€mligen att det Ă€r olyckligt att Humanisterna har kapat begreppet “humanism” frĂ„n det svenska sprĂ„ket. Förvisso Ă€r det en marknadsstrategisk fulltrĂ€ff, eftersom mĂ„nga automatiskt kommer att tro och köpa att Humanisterna har nĂ„got sĂ€rskilt med humanism (i vanlig svensk betydelse) att göra.

    Jag tror ocksĂ„ att Sturmark gjort humanismen (som livsĂ„skĂ„dningsfilosofi, dĂ€r den kan ha vĂ€ldigt mĂ„nga inriktningar förutom den sekulĂ€rhumanism som förbundet Humanisterna representerar) en otjĂ€nst genom att stĂ€ndigt Ă€lta detta med tomtar och troll, och hur dumma de religiösa Ă€r som inte vill anamma hans brinnande intresse för vetenskap. Hans kamp för “mĂ€nskligheten” utspelar sig dĂ€rmed pĂ„ samma arena dĂ€r de han angriper befinner sig, d.v.s. “vem som har rĂ€tt”. VĂ€rme, empati, medmĂ€nsklighet lyser med pĂ„taglig frĂ„nvaro i hans offentliga predikningar, och det blir dĂ€rför en naturlig reaktion (!) att man identifierar honom som vetenskapsfantast snarare Ă€n som mĂ€nniskokĂ€mpe. Detta
    Àr förstÄs beklagligt.

  621. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jag sÀger att jag tror pÄ mÀnskligheten. MÀnskligheten Àr större Àn den enskilde mÀnniskan, och beskriver alla nationer i social kontext. Den enskilde mÀnniskan Àr inte naturligt god, men i grupp tillverkar vi normer, förebilder och ideal. Gör vi gemensamt omtÀnksamhet till ett ideal, sÄ kommer de flesta att strÀva dit. Det blir rent av en egenvinning att vara god. LÀs gÀrna regeringsformen, vÄr svenska grundlag, i synnerhet paragraf tvÄ. Du som enskild individ kan ha svÄrt för att leva efter den varje dag, men genom att vÄrt land har den paragrafen har vi fortfarande det som en ledstjÀrna att navigera mot trots att vi aldrig kommer nÄ stjÀrnan.

    Tanken pÄ emigrering Àr för det första en förstÄelse för att planeten jorden inte kommer finnas för evigt. Men det Àr ocksÄ ett svar pÄ det djupt mÀnskliga sökandet, vÄr nyfikenhet. MÀnniskan har alltid drömt om stjÀrnorna. Det Àr en produkt av samma psykologi som gör att mÀnniskor söker sig till religioner, mÄnga har sitt ursprung i samma sökande. Visste du att rent kemiskt har du och alla mÀnniskor pÄ denna gjord samma byggstenar som stjÀrnorna du ser lysa klart pÄ natthimmelen? Vi Àr stjÀrnstoft, bokstavligt talat. Indiska idéer om att allt Àr av samma ursprung Àr alltsÄ inte fel, universum Àr bara sÄ mycket större och svÄrbegriplig Àn de mirakel religiösa urkunder pratar om.

    Det Ă€r nĂ€stan som du ser detta sökande för en konkurrent… du kan acceptera folk som vĂ€nder sig till antika skrifter i sitt andliga sökande, men inte dem som vĂ€nder sig till stjĂ€rnorna. Är den mĂ€nskliga drömmen verkligen sĂ„ menlös?

    Det finns dessutom en annan aspekt av forskning för forskningens skull. Traditionellt Àr det de mest vansinniga idéerna som skakar fram nya betydelsefulla upptÀckter. Att vara öppensinnad dÀr gynnar oss mer Àn att pÄ förhand bestÀmma sig att vi inte kommer hitta nÄgot runt nÀsta krök och att det dÀrför inte Àr nÄgon idé.

    Jag tycker sen du introducerar ett falskt dilemma nÀr du sÀger att det skall stÀllas mot att mÀnniskor svÀlter. Idag sker arbete i bÄda riktningar samtidigt. Visste du att det finns svÀltande regioner idag som fÄtt enorma mÀngder mat, men deras regeringen har blockerat maten av tvÄ anledningar;
    1. Att ta emot en gÄva gör dig beroende av en frÀmmande makt.
    2. VÀsterlÀndsk mat Àr ofta genmanipulerad, vilket man inte vill ha.

    Skall vi dessutom se till var pengar gÄr och mÀta etik vs icke-etik, sÄ Àr rymdprogrammet knappast det minst etiska.

    Till sist, Sturmarks syn pÄ humanism Àr hans egen. Det ligger dock redan i ursprungshumanismen att vara kritisk till försök att förslava den enskilde mÀnniskan i bÄde bojor och falska idéer. Humanismen redan frÄn början hyllar det mÀnskliga, i synnerhet den mÀnskliga potentialen att lösa sina problem. I den ingÄr förnuftet.

    Det finns en kritik som jÀmför Humanisternas agenda med sekter och tvÄngsverksamheter, men den ser jag som ren retorik. Jag Àr tillrÀckligt insatt i bÄde psykologin och filosofin bakom frihet och vet att kritiken Àr ett försök att bevara slaveri snarare Àn att hindra det. De frikyrkliga ledarna Sturmark diskuterat med, representerar ytterst totalitÀra rörelser, i vilket frihet, vÀrme, empati och medmÀnsklighet Àr ersatta med en mörk mÀnniskosyn dÀr underkastelse och skrÀck till ledaren och dennes symboler Àr allt livet gÄr ut pÄ.

    Underkastelse till religiösa symboler och acceptera hörsĂ€gen utan bevis, Ă€r inte det samma som “vĂ€rme”, “empati” och “medmĂ€nsklighet”, inte heller ett krav. Man blir inte mindre mĂ€nniska för att man söker sig till det okĂ€nda genom vetenskap Ă€n att man söker sig till fantasi genom att underkasta sig gamla symboler/urkunder.

  622. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: det Ă€r inget “falskt dilemma” att 6 miljoner barn svĂ€lter ihjĂ€l Ă„rligen, medan vi proppar i oss hamburgare.

    AngĂ„ende Sturmarks brist pĂ„ “vĂ€rme” sĂ„ behöver vi inte gĂ„ till hans debatter med enligt dig förmodat kallsinniga frikyrkliga ledare för att fĂ„ bekrĂ€ftelse pĂ„ den. Den lyser i hela hans predikning.

    Du har rĂ€tt i att det i indisk filosofi finns en förstĂ„else för universum (universa) som Ă€r mycket omfattande och som befinner sig lĂ„ngt ifrĂ„n “svĂ„rbegripliga religiösa mirakel”. I sjĂ€lva verket börjar den vetenskapliga forskningen idag att tĂ€nka i banor som redan finns beskrivna i urgamla indiska texter, t.ex. att universum Ă€r en expanderande bubbla, och att det inte finns bara ett universum, utom “miljontals”, som bubblor i ett hav.

    Tanken om exploatering av andra planeter för mÀnniskans boende och leverne, finner jag fÄfÀng, helt enkelt dÀrför att vetenskapen sjÀlv sÀger att det inte finns nÄgra för oss Ätkomliga himlakroppar med betingelser som skulle göra oss livsdugliga dÀr.
    Jag föreslÄr dÀrför att vi löser problemen pÄ denna jordplanet *innan* vi fantiserar om utflykter i kosmos.

  623. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    “det Ă€r inget “falskt dilemma” att 6 miljoner barn svĂ€lter ihjĂ€l Ă„rligen, medan vi proppar i oss hamburgare.”

    Det Àr inget falskt dilemma nej, utan tvÄ dilemman i ett (att vi Àter fel, att folk svÀlter). Det Àr dock ett falskt dilemma att ett rymdprogram skall stÀllas mot att folk svÀlter. Rymdprogram Àr betydligt mer vÀrdefullt Àn annat som kostar betydligt mer.

    “AngĂ„ende Sturmarks brist pĂ„ “vĂ€rme” sĂ„ behöver vi inte gĂ„ till hans debatter med enligt dig förmodat kallsinniga frikyrkliga ledare för att fĂ„ bekrĂ€ftelse pĂ„ den. Den lyser i hela hans predikning.”

    Som jag sagt Ă€r inte Sturmark en absolut representant för humanism. Han Ă€r en person med styrkor och svagheter som oss andra. Humanismen Ă€r inte en auktoritĂ€r livsĂ„skĂ„dning pĂ„ det sĂ€ttet mĂ„nga livsĂ„skĂ„dningar vill ha det, det Ă€r inte heller en “lĂ€ra” pĂ„ det sĂ€tt som förekommer inom religioner, med vissa skrifter som skall lĂ€sas om och om igen. Sturmark Ă€r inte vĂ„r guru, vĂ„r prĂ€st, vĂ„r sektledare… han Ă€r en aktiv personlighet och dĂ€rmed har han förtroende för att vara ordförande. Jag hade gĂ€rna haft fler svenska Carl Sagan eller Neil DeGrasse i Förbundet Humanisterna, som kan formulera det djupt kĂ€nslomĂ€ssigt mĂ€nskliga utan att nĂ„gonsin blanda in mytologier… men i avsaknad av det Ă€r vi vad vi Ă€r.

    “I sjĂ€lva verket börjar den vetenskapliga forskningen idag att tĂ€nka i banor som redan finns beskrivna i urgamla indiska texter, t.ex. att universum Ă€r en expanderande bubbla, och att det inte finns bara ett universum, utom “miljontals”, som bubblor i ett hav.”

    Jadu, vi kan dra paralleller mellan nuvarande resonemang och urĂ„ldriga resonemang, men att vi kan jĂ€mföra betyder inte att de hade rĂ€tt. Det finns t.ex. grekiska filosofer som funderar fram bĂ„de atomlĂ€ran och big bang, hundratals Ă„r före vĂ„r tiderĂ€kning…

    “Jag föreslĂ„r dĂ€rför att vi löser problemen pĂ„ denna jordplanet *innan* vi fantiserar om utflykter i kosmos.”

    Vi kommer inte att hinna lösa alla problem innan jorden gÄr under tyvÀrr.

  624. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    “Vi kommer inte att hinna lösa alla problem innan jorden gĂ„r under tyvĂ€rr.”

    Aha, och kan du dĂ„ informera om nĂ€r det Ă€r berĂ€knat att jorden ska “gĂ„ under”? Och vad det Ă€r sĂ„ Ă€r sĂ„ himla svĂ„rt att lösa som inte hinns med tills dess?

    “Jadu, vi kan dra paralleller mellan nuvarande resonemang och urĂ„ldriga resonemang, men att vi kan jĂ€mföra betyder inte att de hade rĂ€tt.”

    Jaha, och? Att vi kan jÀmföra betyder inte att vi har rÀtt heller.

    Ja, om vi avskaffade krigsprogram, sÄ kanske vi hade rÄd med rymdprogram ocksÄ. Först och frÀmst tycker jag dock att mÀnskligheten bör vÀrna om sina primÀra behov, innan lekstugor ska öppna.

  625. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Vetenskap tar tid, det Àr mycket som behöver förberedas med hypotesen att vi en dag tvingas lÀmna planeten. Det Àr inte sÄ mycket lekstuga över det.

  626. Kommentar:
    Hugo skriver:

    Varför stÀller inte Humanisterna upp i kyrkovalet? Jag tror ni har vÀldigt mycket att tillföra. Allvarligt, alltsÄ.

  627. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Majoriteten av medlemmarna i förbundet humanisterna fÄr inte rösta i kyrkovalet eftersom de gÄtt ur svenska kyrkan.

    Kyrkovalet kÀnns för mig lika frÀmmande som vem som sitter i styrelsen för Ericsson, hur ledningen i Greenpeace Àr strukturerad, eller vilka frÄgor vÀnsterpartiets ungdomsförbund diskuterar just nu. Organisationen som sÄdan rör helt enkelt inte mig om Svensk.

  628. Kommentar:
    Kisse skriver:

    “Du Ă€r en öppensinnad person, och Ă€r nog inte vidare religiös.”

    SĂ„ blev mitt resultat. Först nu gick jag in pĂ„ den hĂ€r sidan, fast jag tĂ€nkt göra det Ă€nda sedan kampanjen pĂ„ försommaren. Har lĂ€st debatten hĂ€r, och blir bara trött. Det mesta Ă€r dock tack och lov redan sagt, sĂ„ det behöver inte jag göra. Om JAG, som representant för en “religiös” organisation (arbetar numera i Svenska kyrkan), hade publicerat ett sĂ„ hĂ€r svartvitt “test”, sĂ„ hoppas jag verkligen att nĂ„gon reagerat! Humanisternas test Ă€r tyvĂ€rr skrĂ€p, fast debatten egentligen Ă€r vĂ€ldigt angelĂ€gen.

    Jag valde att svara sĂ„ Ă€rligt jag kunde, och förstod efter ungefĂ€r tre frĂ„gor att jag “skulle bli” icke-religiös nĂ€r jag fick facit. Och sĂ„ blev det ju ocksĂ„.

    Jag Àr:
    *Liberal och politiskt aktiv som sÄdan.
    *Övertygad om att individen ska ha rĂ€tt att trĂ€ffa egna val.
    *Beredd att (förhoppningsvis) dö för min medmÀnniskas rÀtt till Äsikts- och yttrandefrihet, om det skulle bli skarpt lÀge.
    *För att skolan förmedlar kunskap om allt möjligt, vari inbegrips olika religioner. Inte en.
    *Klar över att den kristna vÀrdegrunden pÄverkar det samhÀlle just jag fötts och lever i. Varken liberalism eller socialdemokrati hade kunnat vÀxa ur annan grund - tror jag!
    *Troende.

    Men ursprungligen icke döpt, icke konfirmerad ateist (nĂ€r jag var vĂ€ldigt ung), agnostiker (nĂ€r jag var lite Ă€ldre), sökare (i en jĂ€vla massa Ă„r fram till för drygt nio Ă„r sedan) - och sĂ„ “frĂ€lst” dĂ„, nĂ€r Gud lyckades koppla greppet pĂ„ mig.

    Blev jag dum i huvudet dĂ„? Slutade jag vilja strida för mina vĂ€rderingar? Inte mycket. Humanisternas kritik mot religioner som maktstrukturer, som nĂ„got som “ideologiseras” och anvĂ€nds av mĂ€nniskor för att förtrycka andra mĂ€nniskor kan jag knappast ifrĂ„gasĂ€tta. Men HUR kan man visa denna brist pĂ„ respekt för andra individers TRO? Testet och frĂ„gestĂ€llningen handlar ju inte ens om tro, utan om vilket normsystem man följer.

    Gud Àr. God. Men religionen har uppfunnits av mÀnniskor, Ingen annan art Àn vi behöver fundera över metafysiska frÄgor. Uttrar, katter, bergslejon och grodor Àr fult upptagna av att vÀxa upp, leta mat, reproducera sig, blir skröpliga och hamna lÀgst i rang och sedan dö - ungefÀr. Men vi mÀnniskor Àr pÄ gott och ont lite mer krÄngliga i vÄra ansprÄk.

    Religion Àr inte Gud. Religion Àr mÀnniskors verk.

    Jag lyckas tro och anser mig samtidigt helt kapabel att delta i samhÀllsdebatten hÀr och nu, och ta samtida stÀllning till samtida frÄgor. Det blir dÀrför för mig mest tramsigt med Àltande om abort och samkönade Àktenskap mm mm. Man kan vÀnda pÄ det ocksÄ - en religiös tillhörighet behöver inte betyda att man inordnar sig i ett normsystem, det kan precis lika gÀrna innebÀra att man sÀtter sitt avtryck och dÀrigenom kan pÄverka/förÀndra ett normsystem.

    För tjugofem Ă„r sedan hade jag mycket vĂ€l kunnat “bli” Humanist (eller gĂ„tt med i Human-etiska förbundet, som jag har för mig att det hette dĂ„).

    Nu Àr jag vuxendöpt och vuxenkonfirmerad och lika fritÀnkande som jag nÄgonsin varit - och Àr seriöst besviken pÄ den lÄga kvaliteten i det hÀr testet och den hÀr kampanjen - som ju skulle ha kunnat bli sÄ bra!

  629. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Kisse, uttrycket “Gud” Ă€r ett religiöst begrepp. Det hĂ€rstammar frĂ„n kristendomen nĂ„n gĂ„ng pĂ„ 600-talet. LĂ„ter lite som du vill Ă€ta kakan och ha den kvar.

  630. Kommentar:
    Lars skriver:

    Tyckte att testet i mycket var dĂ„ligt gjort. Flera gĂ„nger fann jag mig sittandes och inte veta vad jag skulle trycka, dĂ„ inget alternativ stĂ€mde in pĂ„ vad jag tycker. Jag tror pĂ„ vetenskap. Det finns utrymme för en “gud” i t.ex. strĂ€ngteorin. Jag tror pĂ„ nĂ„tt efter döden, men jag tror att det mesta som stĂ„r i texter Ă€r pĂ„hittat för att ge rĂ„d till de problem som fanns i den tid det skrevs och Ă€r heller inte menade att detaljstuderas. Moral kommer inifrĂ„n och att skylla saker pĂ„ gud kĂ€nns bara fel. Varje person har till viss del en fri vilja och kan utnyttja den sĂ„ som den finner lĂ€mpligt. Men i slutĂ€ndan Ă€r vi dock bara en summa av vĂ„ra erfarenheter, pĂ„ gott och pĂ„ ont.

  631. Kommentar:
    per skriver:

    de flesta frÄgorna har ju sÄ dÄliga alternativ sÄ ingenting visar min Äsikt. det visar ju övertydligt vad humanisterna vill fÄ fram genom sin snygga men tafatta propaganda.
    förövrigt tycker jag humanisterna lider mycket av en variant av den svenska avundsjukan: “det nĂ„gon annan har och jag inte kan fĂ„ (eller förstĂ„) det ska ingen annan ha heller “

  632. Kommentar:
    Fredd skriver:

    FrÄgorna Àr ju sÄ ledande att det omöjligt gÄr att framstÄ som en person med sunda vÀrderingar nÀr man klickar sig igenom testet. Inte en enda frÄga hade adekvata alternativ för en liberal synpunkt. TyvÀrr Àr det vÀl just de mÀnniskorna ni riktar er till som blir pÄverkade av er propaganda. Varför kan ni inte uppmuntra mÀnniskor att tÀnka sjÀlva istÀllet för att placera fallgropar som för dem in i era tankebanor.
    Ni Àr pÄ intet sÀtt bÀttre Àn de religiösa fanatikerna.

    Hör gÀrna av er med synpunkter pÄ kritiken.

    MvH Fredd

  633. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Fredd, kampanjen riktar sig för liberala mot fanatiker.

    TyvÀrr belyser du de liberalas ovilja till att ta ansvar och tÀnka över vad man faktiskt hÄller pÄ med.

    Liberal kristendoms skuld ligger i naivitet för vad urkunderna lÀr ut.
    Man propagerar för och FÖRSVARAR symbolerna istĂ€llet för att ta seriöst pĂ„ hur de anvĂ€nds. Argumenten motsvarar de vapenliberalas, “religionen sĂ„rar inte mĂ€nniskor, mĂ€nniskor sĂ„rar mĂ€nniskor”.

    Genom att propagera för och försvara symbolerna blir man ett gummiband till vĂ€rderingar som sedan lĂ€nge sedan borde varit utdöda, sĂ„ som Paulus kvinnosyn. Man Ă€r genom sin vilja att göra sig kvitt kakan och ha den kvar bidragande till att ge fanatiker nĂ€ring och legitimitet. IstĂ€llet för att tĂ€nka sig “vi kanske inte borde propagera för och försvara det idĂ©erna lĂ€ngre” sĂ„ pĂ„stĂ„r man att folk lĂ€ser den fel, vilket de ju inte gör.

    1 Korinterbrevet 14:33-36 “Liksom kvinnorna tiger i de heligas alla församlingar skall de tiga i era församlingar. De fĂ„r inte tala utan skall underordna sig, som ocksĂ„ lagen sĂ€ger. Vill de veta nĂ„got, skall de frĂ„ga sina mĂ€n dĂ€r hemma. Ty det Ă€r en skam för en kvinna att tala i församlingen.”
    1 Timoteusbrevet 2:9-14 “PĂ„ samma sĂ€tt skall kvinnorna be och upptrĂ€da i anstĂ€ndig klĂ€dedrĂ€kt, med blygsamhet och gott omdöme, och smycka sig, inte med hĂ„ruppsĂ€ttningar, med guld eller pĂ€rlor eller dyrbara klĂ€der utan med goda gĂ€rningar, sĂ„ som det anstĂ„r kvinnor som bekĂ€nner sig till gudsfruktan. En kvinna skall i stillhet ta emot undervisning och helt underordna sig. Jag tillĂ„ter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet, eftersom Adam skapades först och sedan Eva. Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till övertrĂ€delse.”
    1 Timoteusbrevet 5:11-15: “Yngre Ă€nkor skall du dĂ€remot avvisa. Ty nĂ€r de drivs av begĂ€r och sĂ€tter sig upp mot Kristus, vill de bara gifta sig och drar domen över sig, eftersom de har förnekat sin första tro. PĂ„ samma gĂ„ng lĂ€r de sig att vara lata, nĂ€r de gĂ„r omkring i husen. Och inte nog med det, de lĂ€r sig ocksĂ„ att vara skvalleraktiga och nyfikna och att prata om sĂ„dant som de borde tiga med. Jag vill dĂ€rför att unga Ă€nkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motstĂ„ndaren nĂ„got tillfĂ€lle att tala illa om dem. Somliga har redan vĂ€nt sig bort och följt Satan.”

  634. Kommentar:
    Kristin skriver:

    Jag tycker att grundidén med kampanjen Àr bra, iom att den verkar syfta till att minska negativ pÄverkan av religion. All relion Àr dock inte dÄlig och denna generella förkastelse gör det, enligt min mening, lÀttare att förneka vikten i hela kampanjens grundidé. En annan bidragande faktor, som ocksÄ gör testet svÄrare att ta pÄ allvar Àr att frÄgorna inte Àr tillrÀckligt nyanserade och dÀrmed Àven vinklade.

    Även resultaten Ă€r vinklade. Mitt resultat visade att jag inte Ă€r religiös, men Ă€ndĂ„ följer religiösa riktlinjer, vilket skulle visa att jag inte har ifrĂ„gasatt min stĂ„ndpunkt, vilket jag absolut har. Jag ser mig absolut som religiös, trots att jag inte gĂ„r till kyrkan, inte Ă€r bokstavstroende och har egenintresse av samkönade Ă€ktenskap och bara förekomsten av att gradera nĂ„gons religositet utifrĂ„n hur fundamentalistisk den tycks vara, visar pĂ„ en förvrĂ€ngd syn pĂ„ religion.

    Debatten borde inte syfta att minimera religositet generellt, eftersom folk bör fÄ tro pÄ vad de vill, utan istÀllet minimera skadliga fundamentalistiska Äsikter och traditioner.

  635. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Kristin, ett stort problem med religion Àr alltsÄ begreppet i sig.

    Vad Ă€r t.ex. “religiösa riktlinjer” du refererar till?

    Ordet religiositet tĂ€cker allt frĂ„n kĂ€rlek till medmĂ€nniskor till att vĂ€lja exorcism före medicin. Begreppet Ă€r vĂ€rdelöst för nĂ€r humanisterna klagar över att folk har ihjĂ€l mĂ€nniskor i exorcistförsök, sĂ„ kĂ€nner du dig trĂ€ffad. Detta leder till att folk som anser sig “religiösa” försvarar det som humanisterna anser vara “religiöst” och sĂ€ger “nej humanisterna har fel, religion Ă€r jĂ€ttebra”.

    Är det vĂ€rt att överhuvudtaget prata om religion nĂ€r det gĂ€ller mĂ€nniskans individuella andliga sökande?

  636. Kommentar:
    Klas skriver:

    Otroligt oseriöst test. Det var knappt en enda frÄga dÀr nÄgot svarsalternativ passade pÄ mej.
    TĂ€nker ni verkligen sĂ„ hĂ€r enahanda? SĂ„ hĂ€r enfaldigt, inom Humanisterna? Tror ni det Ă€r sĂ„ hĂ€r enkelt? Jo, tjena…

  637. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Konsigt att ha sÄ höga krav pÄ ett simpelt test nÀr man har sÄ lÄga krav pÄ sÄ kallade heliga böcker. Inkonsekvent.

  638. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Tror faktiskt det var en av de mest raka kommentarerna hĂ€r “Jack E Gladh”. JĂ€mfört med t.ex. Bibeln eller Koranen Ă€r det hĂ€r testet en Shakespeare.

  639. Kommentar:
    Agnes skriver:

    Jag inser att jag inte Àr först, men dÄligt test, ledande alternativ. Jag hoppades ni hade nÄgot bra att komma med.

  640. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Agnes
    Det Àr debattörernas uppgift att komma med nÄgot bra. Att haka upp sig pÄ testet leder ingen vart.

  641. Kommentar:
    Carina Berg skriver:

    Oj vad okunniga ni Àr!!!

  642. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vilka “ni”?

  643. Kommentar:
    Chris Jonasson skriver:

    Tuff kampanj med mÄnga intressanta faktaanspelningar. Dock sÄ missar testet helt de den utlovar att mÀta eftersom det inte mÀter hur religiös jag Àr eller hur jag stÀller mig till religionens inverkan pÄ samhÀllet utan bara mÀter hur trogen man Àr till de moderna linjÀra religionerna.

    Jag Àr religiös men följer inte nÄgon av de tre linjÀra religionerna.

  644. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    LinjÀra religioner?

  645. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Han refererar förmodligen till judendomen, kristendomen och Islam som tÀnker sig en början och i de senare fallen ett kommande slut. Buddhismen och Hinduismen Àr cykliska och tÀnker sig ett kretslopp istÀllet.

  646. Kommentar:
    John Silver skriver:

    Ett intressant test.
    NÄgra invÀndningar:
    Detta test kan göra att vissa personer med liten insikt i religion fÄr en felaktig uppfattning om vad en religiös mÀnniska Àr. Det kan lÀtt göra att de som Àr religiösa mÀnniskor tillskrivs egenskaper som exempelvis patriarkala,
    De som Ä andra sidan har en viss insikt i olika religioner kan Ä andra sidan tappa trovÀrdighet för er dÄ detta test gravt polariserar mellan religiösa och ateister.

    Det Àr intressant att ni lyfter fram debatt i samhÀllet. Dock anser jag att ni bör nyansera er och inte indirekt göra begreppen troende eller religiös synonymt med fundamentalister.

  647. Kommentar:
    Martin skriver:

    Det Àr rent löjligt hur alla religioner buntas ihop och behandlas som om ingen skillnad mellan dem fanns! FrÄgorna Àr formulerade pÄ ett ytterst ateistiskt vinklat sÀtt, de flesta av de ateistiska svarsalternativen framstÀlls som förnuftiga och kloka medan de religiösa skall verka sÄ barbariska och dumma som möjligt. Det Àr löjligt uppenbart att testets skapare har fÄtt alla sina kunskaper om religion och religiösa personer frÄn sina egna fördomar och medias skrÀckexempel. Gör om!

  648. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det Àr rent löjligt hur alla ateister, humanister, och andra icketroende
    mĂ€nniskor buntas ihop och behandlas som om ingen skillnad mellan dem fanns! Åsikterna Ă€r formulerade pĂ„ ett ytterst religiöst vinklat sĂ€tt, de flesta av de religiösa synpunkterna framsĂ€lls som förnuftiga
    och kloka medan de ateistiska ska verka sÄ barbariska och dumma
    som möjligt. Det Àr löjligt uppenbart att de som angriper testet har fÄtt alla sina kunskaper om alla alternativ till religion och andra typer av troslÀror frÄn sina egna fördomar och den religiösa propagandans skrÀckexempel. Gör upp med vanförestÀllningarna!!

  649. Kommentar:
    Jominsann skriver:

    Jag blir ledsen av dessa frÄgor. De Àr mycket inkompetent utformade, över hÀlften av dem hade inget svarsalternativ jag kunde vÀlja. Jag klickade vidare pÄ mÄfÄ till slut.

    Redan den allra första Ă€r ju för bedrövlig, man ska vĂ€lja pĂ„ “Gud finns nog” och “gud finns nog inte”. Va? Inget problematiserande alls. Vilken sorts “Gud” pratar ni om? Hur definierar ni “finns”?

    Ni verkar allvarligt talat helpuckade. Och se ett sĂ„nt inlĂ€gg som “Jack E Gladh” hĂ€r ovan. Han Ă€r bombsĂ€ker pĂ„ att alla som kritiserar testet “har fĂ„tt alla sina kunskaper om alla alternativ till religion och andra typer av troslĂ€ror frĂ„n sina egna fördomar och den religiösa propagandans skrĂ€ckexempel”. Voi voi. Jag saknar ord inför denna intellektuella enfald.

    Godnatt

  650. Kommentar:
    Jominsann skriver:

    Och tidigare i debatten sĂ€ger samme “Jack E Gladh”:
    “Konsigt att ha sĂ„ höga krav pĂ„ ett simpelt test nĂ€r man har sĂ„ lĂ„ga krav pĂ„ sĂ„ kallade heliga böcker. Inkonsekvent.” utan att ange vem han syftar pĂ„. PĂ„ alla som inte hĂ„ller med honom?
    Jag stĂ€ller skithöga krav pĂ„ alla som pĂ„stĂ„r nĂ„t. Oavsett om de gör det i en “helig skrift” eller i ett internet-test.

  651. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jominsann

    LÀs inlÀgget ovanför mitt, sÄ förstÄr du vad jag Äsyftar.

  652. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    SĂ„ fort nĂ„got inte passar in i ens egen lilla ankdamm, sĂ„ Ă€r det “inkompetent”!

  653. Kommentar:
    Jörgen skriver:

    Humanisterna, eller ateisterna, skiljer sig inte nĂ€mnvĂ€rt frĂ„n vissa andra trĂ„ngsynta sammanslutningar t ex religösa. Man fokuserar pĂ„ att klanka ner pĂ„, nĂ€stan hata, andra sammanslutningar men har inte sĂ„ mycket annat pĂ„ sin agenda. Jag Ă€r inte religös men kan förstĂ„ och se andra vĂ€rden med religon likvĂ€l som jag kan se andra vĂ€rden med andra grupperingar, det handlar mycket om tillhörighet och gemenskap, precis som humanisterna…fast för humanisterna Ă€r det hatet och trĂ„ngsynheten som Ă€r det gemensamma. Humanisterna Ă€r en liten och ganska obetydlig sekt som fĂ„tt draghjĂ€lp i media av gamle aktieskojaren Sturemark.

  654. Kommentar:
    Krutong skriver:

    Jag tror att om gud finns sÄ ser han konsekvenserna av vÄra val i relation och hÀnsyn till individen och till alla andra och till hela tillvaron i ett evighets perspektiv och ur det begrÀnsade perspektivet ocksÄ likasÄ bör egenskapen kÀrlek vara den egenskap med gud som jesus pratade om som den högsta för mÀnniskan som ger nÄd frihet oegoism tÄlamod ödmjukhet förlÄtande frikostighet kÀrlek till liv medmÀnniska och till och med önskan om att be för sina fiender sÄ dom blir ens fredliga vÀnner lÀs kÀrlekens visa kÀrlekens bud be för dina fiender kÀrlekens budskap osv i bibeln stÄr det Gud Àr kÀrlek Gud har gett mÀnniskan en fri vilja och klÀ mig inte i en mantel av religion allt det hÀr tyder pÄ att humanism och demokrati Àr en av guds meningar med oss men Àven att vi fÄr lÀra oss saker via prövningar för att fÄ insikt om det fina i gud och meningen med skapelsen och varför skulle gud skapa nÄt han skulle förkasta om han Àr allsmÀktig och allseende och allvis jag vet inte och kan inte allt just dÀrför att jag Àr mÀnniska och att fÄ vara liten Àr kanske ocksÄ ett underverk och kunna ha nÄgot stort att ty sig till av frukten skall du se trÀdets skick och vad ger kÀrleken för frukt ? fritt kritiskt tÀnkande och ifrÄgasÀttandet Àr ju nedlagt hos oss av gud om han nu skapat oss annars skulle vi ju inte kunna ha det =) och har han inte skapat oss eller bara skapat en del av oss ja dÄ finns det kanske nÄgot större men det i sig Àr del av ett sammlings namn som vi behöver fÄnga in i en förklaring kallad gud kanske =)

  655. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vi behöver distansera oss ifrÄn begreppet för att komma vidare.

  656. Kommentar:
    Kristina skriver:

    Jag tyckte att frĂ„gorna var intresseanta men blev lite besviken över analysen av mit resulat. Jag betraktar mej som en öppensinnad mĂ€nniska (vilket stod i analysen), en intellektuell och ifrĂ„gasĂ€ttande person som aldrig nöjt med med de enkla lösningarna och tagit myclket stryk för den sakens skull. Betraktas som en besvĂ€rlig person. DĂ€rför verkar det mĂ€rkligt “att jag nog kör pĂ„ i gamla religiösa hjulspĂ„r.” Det gör jag inte Ă€ven om jag idag deltar i kristna svenskkyrkliga ritualer som jag i mina yngre Ă„r trodde mer bokstavligt pĂ„. En sökande mĂ€nniska bör vĂ€l mogna, och kunna hantera en mer komplicerad verklighet allteftersom livserfarnheterna blir fler. Jag vet idag inte om jag tror pĂ„ Gud som jag gjorde för nĂ„gra Ă„r sedan, men livĂ€l som religion kan anvĂ€ndas till det vĂ€rsta av fötryck, kan det ocksĂ„ hjĂ€lpa mĂ€nniskor att uthĂ€rda enormt svĂ„ra livssituationer. Jag Ă€r nog en ambivalent kristen, mycket fĂ€rgad av den moderna individualistiska och liberala samhĂ€llssystem Sverige har. Kanske Ă€r det i ett sĂ„dant system som det bĂ€sta ur kristen tro kan leva vidare? “HĂ€r Ă€r icke jude eller grek, kvinna eller man alla Ă€r vi ett”, Du vet vĂ€l om att du Ă€r vĂ€rdefull -Ă€lskad hĂ€r och nu (psalm?) etc. Kanske inte bara individier utvecklas, kanske Ă€ven samhĂ€llen och religioner kan mogna och lĂ€ra sej att hantera kompicerade förestĂ€llningar om verkligheten? Kanske tillvaron inte behöver vara sĂ„ svartvitt som analysen av de intressanta frĂ„gorna ger vis handen?

  657. Kommentar:
    Jonte skriver:

    Jag sĂ€ger bara suck…

    Debattforum som redan i sitt frÄgestÀllande kommer med faktafel (citat ur sitt sammanhang eller citat ur delar av bibeln som inte ens tillhör bibeln (kanon alltsÄ).
    Testet sedan dÀrpÄ gav mig alternativ dÀr jag fick bli till en vackert mÄlad ateist eller en superextrem kristen (ja, det blev vÀrre och vÀrre ju lÀngre in i testet man kom), som sedan pÄstÄr att jag tyvÀrr tillhör en minoritet som inte borde fÄ ha sin röst hörd i ett land vars moral och kultur Àr uppbyggd av.

    Helt vÀrdelöst. Ja, debatt Àr bra, men pÄ de hÀr villkoren tycker jag det Àr tydligt att humanisterna bara vill smutskasta troende (och ja, det Àr ju inte sÄ konstigt, det Àr ju faktiskt var sveriges humanister öppet försöker göra; fÄ bort religionen, sÄ annat hade ju varit konstigt).

    En stor suck fĂ„r ni frĂ„n mig…

  658. Kommentar:
    Tirren skriver:

    Intressant marknadsföring för denna kampanj, men jag tycker att den Ă€r stötande pĂ„ vissa punkter. Jag Ă€r inte överhuvudtaget religiös, men har kandidatexamen i religionshistoria. Testet gjorde mig ibland riktigt uppretad, frĂ„gorna var vinklade pĂ„ ett sĂ€tt att det kĂ€ndes som att man var tvungen att vĂ€lja det alternativ som ni verkar ha framstĂ€llt som det “icke-religiösa”

    Det som ocksÄ stör mig Àr att humanisterna framstÄr som en organisation som ska försöka öppna ögonen pÄ mÀnniskor, men istÀllet framstÀller ni er sjÀlva som trÄngsynta och fördomsfulla, kanske ska tÀnka pÄ hur mÀnniskor pÄverkas av era vinklingar av allting?

    Man kan inte avgöra om nĂ„gon Ă€r religiös eller inte av ett test som det hĂ€r! Ă€r inte religion en personlig frĂ„ga som Ă€r upp till var och en? behöver man verkligen ett test för att veta om man Ă€r det eller inte? Om man tycker att kvinnan ska vara underordnad mannen, Ă€r man religiös dĂ„? Jag fick svaret att jag var religiös, men trots det hade jag ett öppet sinne… VADDÅ TROTS DET?
    Jag blir bara mer och mer irriterad ju mer jag tĂ€nker pĂ„ det…. hoppas verkligen inte att nĂ„gon gĂ„r pĂ„ er kampanj….

  659. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    TÀnk att man retar sig sÄ mycket pÄ formen att man inte förmÄr gÄ in i ett seriöst resonemang om existensiella frÄgor. Antingen Àr man religiös eller ocksÄ Àr man inte.

  660. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Humanisternas test med de valalternativ som finns visar bara hur trĂ„ngsynta och oseriösa de Ă€r till en nyanserad debatt….

  661. Kommentar:
    malin skriver:

    Jag mÄste sÀga att