Debattera:

Ämne:
FRITT FORUM

Saknar du nÄgot Àmne i debatten? HÀr diskuteras allt mellan himmel och jord. VÀlkommen med vilket Àmne du vill!

  1. Kommentar:
    Nils H skriver:

    NÀr nÄgon frÄgar mig ifall jag tror pÄ gud, sÄ kontrar jag alltid med att det beror pÄ vad man menar med gud. Gudsbegreppet mÄste preciseras för att frÄgestÀllningen ska bli meningsfull.

    Det tycker jag Ă€ven gĂ€ller pĂ„stĂ„endet “gud finns nog inte”. Bör inte debatten börja med att precisera vad för slags gud man talar om och som antagligen inte finns?

    För Spinoza var Gud den “substans” som byggde upp hela tillvaron, och pĂ„ samma sĂ€tt ser nog mĂ„nga naturvetare pĂ„ de allmĂ€nna principer, partiklar och krafter som bygger upp universum.

    Gudsbegreppet Ă€r helt enkelt för mĂ„ngtydigt, och för mĂ„nga Ă€r tron pĂ„ nĂ„got “gudomligt” mer en frĂ„ga om brist pĂ„ lĂ€mpliga ord Ă€n att man tror pĂ„ en entitet med egen vilja och makt.

    Denna mÄngtydighet hos gudsbegreppet har en stor del upplysta mÀnniskor insett. Förhoppningsvis fÄr inte kampanjen en ytlighetsstÀmpel hos dessa.

    Jag skulle hellre se att humanistiska kampanjer tog fasta pÄ de absurda följder för den fria mÀnniskan som religiös tro ofta för med sig. SÄdana saker kan empiriskt belÀggas, och dÀrmed lÀttare att vÀga mot varandra och debattera.

    Svaren pĂ„ metafysiska frĂ„gor handlar om tro, och jag vill inte att humanismen bara blir “en tro om gud” bland alla andra, Ă€ven om denna tro gĂ„r ut pĂ„ att gud (nog) inte finns.

  2. Kommentar:
    Ateisterna - nej tack skriver:

    Svarsalternativen i detta test utgör sĂ„dana ytterligheter att flera av frĂ„gorna blir omöjliga att besvara. Den som har en sund relation till Gud hamnar ofta mitt emellan. Om ni vill att “kampanjen” ska uppfattas som seriös, bör ni nog se över svarsalternativen.

    Men en av avsikterna med testet Àr vÀl att framstÀlla alla religiösa som fanatiker. I det perspektivet passar ju svarsalternativen perfekt.

  3. Kommentar:
    Nineve skriver:

    Varför religiösa fĂ„r sĂ„ stort utrymme….det Ă€r vĂ€ll inte sĂ„ konstigt nĂ€r Ă€ven föreningen humanisternas medlemmar röstar pĂ„ ledarna i sveriges största religiösa organisation (Svenska kyrkan) till riskdagen.

    Följande partier bekÀnner sig officielt till den kristna tron och kan inte förvÀntas stÄ för en religiöst neutral skola: Socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, folkpartiet, miljöpartiet, sverigedemokraterna och vÀnsterpartiet.

    Jag tror inte att kristna skulle rösta pÄ styrelsen i föreningen humanisterna till rikstagen.

  4. Kommentar:
    Tomas R skriver:

    Visst har tron fÄtt fruktansvÀrda konsekvenser ibland men Àven ateismen har fÄtt sÄdana. FörutsÀttningen för Stalin och Hitler ligger i ateismens borttagande av religiösa dogmer som att det Àr fel att döda.

  5. Kommentar:
    Jag skriver:

    Jag tycker att frÄgorna pÄ denna sida var oerhört svart eller vitt och resultatet pÄ mig stÀmde inte dÀrför att jag inte fick nÄgra svarsalternativ som passade mig. Alla Àr inte svart eller vitt, gud eller icke gud, som i era frÄgor.

  6. Kommentar:
    erik landsdorff skriver:

    … tanken pĂ„ döden, det Ă€ndliga slutet kan nog fĂ„ vem som helst att begrunda - i likaledes - tanken i och av GÂŽds existens - och det dĂ€r i bortom. …

  7. Kommentar:
    Tobias skriver:

    Efter detta test Àr saken klar för mig - det Àr inte frÀmst inom religiösa kretsar man finner svart-vitt & allt-eller-inget tÀnkande utan det Àr bland dem som skapat detta test! SÄna svartvita synsÀtt som man förvÀntas ta stÀllning till sÀger inget om tron - men mycket om humanisternas neuroser.

  8. Kommentar:
    Anna skriver:

    Det viktigaste för mig Àr rÀtten att debattera och kritisera Àven religösa ledare och religiösa instutitioner med makt. Hur kan vi pÄverka FN och EU sÄ att inte yttrandefriheten begrÀnsas?

  9. Kommentar:
    Sven skriver:

    Om Humanisterna vill bli betraktade som en seriös organisation bör ni inte lÄta era fördomar lysa igenom sÄ tydligt som i testets svarsalternativ. Visst, helt fri frÄn fördomar blir ingen, men vi bör i alla fall anstrÀnga oss för att minimera dem. Det skulle vÀl vara extra angelÀget för en organisation som sÀger sig betona en vetenskaplig kunskapssyn.

  10. Kommentar:
    mattias skriver:

    Hej.
    Har inte lÀst nÄgot debattinlÀgg men mÄste bara sÀga att er undersökning Àr vÀldigt billig och riktad. Alternativen ni ger (a&b) Àr ju lÄngt ifrÄn varandra och kan ju ge vilket utslag som helst. Vi ni ha seriös debatt sÄ tycker jag man borde vara mer seriös frÄn start.
    Tack för möjligheten till Äsikt.

  11. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    DET FINNS MÅNGA MORDISKA TEXTER I BÅDE BIBELN OCH KORANEN

    Tomas R skriver:

    >FörutsÀttningen för Stalin och Hitler ligger i ateismens borttagande av religiösa dogmer som att det Àr fel att döda.

    Är det en religiös dogm att det Ă€r fel att döda? Hur förklarar du dĂ„ alla religionkrig? Och alla uppmaningar till mord och folkmord i Bibeln och Koranan?

    BÄde kommunismen och nazismen Àr politiska troslÀror, och Stalin och Hitler utsattes för en nÀrmast religiös dyrkan. Det var trosinnehÄllet i dessa lÀror som fick sÄ förödande konsekvenser.

  12. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    DET ÄR MILLENARISMEN SOM TRIGGAR FOLKMÖRDARNA

    D v s förestĂ€llningen att vĂ€rlden stĂ„r inför ett tusenĂ„rigt lyckorike: religionens paradis, nazisternas “renrasiga” tusenĂ„rsrike eller kommunismens “klasslösa samhĂ€lle”. Varför inga offer Ă€r för stora för att uppnĂ„ detta paradis. Inte heller massmord pĂ„ detta lyckorikts verkliga eller förmenta fiender!

    Millenarismen finns alltsÄ i religionen, i kommunismen och i nazismen. Men den finns inte i ateismen!

  13. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    GUDSTRON ÄR GRUNDEN FÖR RELIGIÖST FÖRMYNDERI OCH FÖRTRYCK

    Nils H skriver:

    >Jag skulle hellre se att humanistiska kampanjer tog fasta pÄ de absurda följder för den fria mÀnniskan som religiös tro ofta för med sig.

    Mitt intryck Àr att Humanisternas verksamhet ocksÄ till största delen gÄr ut pÄ att motverka de skadliga effekterna av religiös tro. SÄsom religiös indoktrinering i friskolorna, som inskrÀnker elevernas religionsfrihet, inskrÀnkt abortrÀtt, som gör att kvinnor dör i illegala aborter, homofobi, som leder till förföljelser av homosexuella, o s v.

    >Svaren pĂ„ metafysiska frĂ„gor handlar om tro, och jag vill inte att humanismen bara blir “en tro om gud” bland alla andra …

    Ja, det gÄr inte att bevisa vare sig att Gud, eller gudar, finns eller inte finns. Dock Àr det vÀrt att notera att en rad missförhÄllanden legitimeras med troende mÀnniskors övertygelse att Gud finns, och vill olika saker.

    DÀrför Àr det inte oviktigt att framhÄlla att de saknar en hÄllbar grund för denna övertygelse. Den Àr en spekulation, och sannolikt en villfarelse, eftersom inga belÀgg finns för nÄgra gudars existens.

  14. Kommentar:
    linux skriver:

    Hej. SĂ„g fram mot testet, men tyvĂ€rr var svarsalternativen vĂ€ldigt “extrema”, med tolkningar som jag tror mĂ„nga inte alls kĂ€nner igen sig i.
    Det var synd, pÄ ett annars intressant test.

    Det var ungifÀr som att frÄga en Humanist:
    UtvecklingslÀran lÀr att den som Àr bÀst anpassad överlever.
    Tycker du att:
    1. De svaga, sjuka och missanpassade borde tas bort frÄn samhÀllet sÄ att utvecklingen kan gÄ framÄt?
    2. Varje mĂ€nniskas unika vĂ€rde hĂ€rstammar frĂ„n att varje mĂ€nniska Ă€r skapad och Ă€lskad av Gud och har dĂ€rför inget att göra med hur “anpassad” man Ă€r.

    Jag tror att humanisten kÀnner sig obekvÀm med bÄda svarsalternativen.

    Om testet har Àrliga motiv, bör nog svarsalternativen omarbetas. Om man dÀremot Àr ute efter att ta fram religiösa avarter, sÄ passar testet bra.

  15. Kommentar:
    Stigan skriver:

    Med dessa försök till seriösa frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ degraderar sig sajtmakarna till nĂ„got….ja vadĂ„. Om de anvĂ€nder svaren i det offentliga rummet sĂ„ kan man tyvĂ€rr inte ta det seriöst. BĂ€ttre kan ni..eller. VĂ€nta förresten…det kanske Ă€r en fejksajt!? Ett stort plus till kommentarsmöjligheterna.

  16. Kommentar:
    Stigan skriver:

    Nu har jag fÄtt reda pÄ att jag tillhör en liten minoritet mycket religiösa! Om jag bodde i ett annat land, lÄt oss sÀja i sydamerika, sÄ tillhörde jag majoriteten!! Ett observandum bara. Men Sverige Àr ju ett land som Àr mycket större Àn vad det Àr samt har mycket större inflytande Àn vad det har, tycker svensken. Undrar varför humanisterna tycker de ska ha större inflytande Àn vad de har, trots att de Àr en liten minoritet.

  17. Kommentar:
    Gobban skriver:

    Hej! Det var intressant att göra er undersökning, men inte helt otippat andades den mycket fördomsfullhet. Fördom nummer ett: Tro Àr nÄgot som man föds in i och inte nÄgot som man sjÀlv kommer fram till. Fördom nummer tvÄ: troende Àr mycket inskrÀnkta mÀnniskor som inte kan tÀnka sig att tÀnka utanför sin egen religion. Visst kan det hÀr stÀmma pÄ mÄnga religiösa mÀnniskor, men sjÀlv mÄste jag sÀga att jag kÀnner mig förolÀmpad nÀr jag möts av sÄdana attityder.

    SjĂ€lv har jag brottats pĂ„ dödligt allvar med tanken att Gud inte finns, men kom fram till att han Ă€r omöjlig att föklara bort. Är jag fördomsfull om jag frĂ„gar er om ni pĂ„ allvar brottats med den motsatta frĂ„gan, att Gud finns?

  18. Kommentar:
    Emelie skriver:

    Jag tycker att Humanisternas egna vĂ€rderingar tar överhanden i svarsalternativen. Jag förstĂ„r ert budskap och hela er poĂ€ng, men för mig blir det totalt fel! För er verkar ju allting vara antingen svart eller vitt. Antingen tror man pĂ„ Gud, sĂ„ som det Ă€r “menat” att man ska tro pĂ„ Gud, eller sĂ„ Ă€r man tvivlare eller tror inget alls.
    AlltsĂ„, hela begreppet “gud” Ă€r onekligen mycket personligt. Det jag undrar Ă€r: vill Ni mena Gud sĂ„som den “gud” som finns beskriven i de heliga skrifterna, eller inkluderar Ni Ă€ven “gud” som en slags kraft eller energi, eller fri tolkning för olika individer?? Det kĂ€nns verkligen som att ni personifierar “gud” och det kĂ€nns störande för min del, eftersom jag tolkar “gud” pĂ„ mitt eget sĂ€tt, Ă€ven om jag nu inte tvunget vĂ€ljer att kalla det jag tror pĂ„ för “gud”. Jag Ă€r alltsĂ„ en av dem som anser att ordet “gud” inte betyder en person som styr frĂ„n ett moln, i princip och inte heller nödvĂ€ndigtvis styr mitt eller andras liv.
    Utveckla ert test, sĂ„ att det blir mer rĂ€ttvist för alla att svara! Det Ă€r inte kul att bli dömd till “agnostiker”. Jag Ă€r 22 Ă„r och har gĂ„tt ur svenska kyrkan, men kallar mig Ă€ndĂ„ tronde eftersom tron för mig Ă€r nĂ„got personligt och har inte med religiösa skrifter eller folks uppfattningar att göra över huvud taget. Bara jag sjĂ€lv kan avgöra vad jag tror pĂ„, sen kvittar det vadfan det Ă€r eftersom jag hĂ„ller min tro för mig sjĂ€lv. Jag hoppas att Humanisterna och övriga förstĂ„r att det inte Ă€r lönt att kategorisera folk hur som helst och dra alla över en kam. Och jag hoppas folk fattar att jag menar detta inlĂ€gget som personligt för min egen del och vill inte blanda in hur andra uppfattar olika religioner.

  19. Kommentar:
    Monica skriver:

    Även den sista frĂ„gan Ă€r felformulerad!
    Att lyda Gud Àr inte en motsats till mitt eget ansvar - tvÀrtom!

  20. Kommentar:
    Ivan Kruys skriver:

    Allt som har med religion och gudstro att göra ska inte finnas i offentligt sammanhang.
    Sveriges nationaldag firades med bl a olika psalmer, vilket kan ha varit passande innan kyrkan och staten skildes men sÀkert inte nu.
    Vi skall inte uttrycka oss som Americanerna ‘God Bless Sweden’, alltsĂ„ för de flesta svenkarna Ă€r inte ‘Gud med oss’ som sĂ„ngen Sveriges Flagga lyder.

  21. Kommentar:
    Svante Nevéus skriver:

    Replik pÄ inlÀgg av Tomas R. Att vara ateist sÀger ingenting mer om en person Àn att denne inte har nÄgon tro pÄ gud. Att nÄgon Àr ateist sÀger ingenting om dennes moraliska vÀrderingar. Nu kan det ju diskuteras om Hitler var ateist eller religiös, mig veterligen lÀmnade han aldrig katolska kyrkan, men strunt i det nu. Onda mÀnniskor som ocksÄ Àr ateister Àr inte onda pga att de inte tror pÄ gud. Hitler, Saddam och Stalin var alla onda mÀnniskor, de hade Àven mustascher, av detta kan man inte dra slutsatsen att anlÀggandet av mustasch leder till ondska. Det gÄr alldeles utmÀrkt att ha moraliska vÀrderingar utan religon. Moral handlar om realtioner mellan mÀnniskor.

  22. Kommentar:
    Thomas skriver:

    Det har varit en del kommentarer om Hitler och nazismen. LĂ€ste ocksĂ„ en bok “Illusionen om Gud” av Dawkins som tydligen ska vara rĂ€tt sĂ„ kĂ€nd. I boken pĂ„stĂ„r han att Hitler var katolik.

    Om Hitler trodde pĂ„ nĂ„got var det i första hand en förvrĂ€ngd Darwinism, typ “den starke överlever, den svage gĂ„r under”. Se tex filmen “UndergĂ„ngen”. Generellt var nazisterna starkt mot kristen tro och försökte Ă„teruppliva hedniska ritualer i mindre skala.

    Men inte kan vi vÀl anklaga Darwin för Hitler eller? Bara för att Hitler inte riktigt fattade hans ideér.

    Inte heller ska vi dĂ„ anklaga religionerna för mĂ€nniskor som sĂ€ger sig ha en viss tro men som inte följer grundlĂ€ggande bud som tex “du ska Ă€lska din nĂ€sta”. Ni som hĂ€nvisar till att Bibeln uppmuntrar till massmord har en ganska naiv syn pĂ„ kristendomen. Jag har varit kristen i mĂ„nga Ă„r och har faktiskt varken massmördat, folkmördat eller ens stenat nĂ„gon granne som brutit mot sabbatsbudet.

  23. Kommentar:
    Emelie skriver:

    orkar inte slösa mer tid pÄ eran sida sÄ rakt pÄ sak: det hÀr sög!

  24. Kommentar:
    Pernilla skriver:

    Ja!!!
    Äntligen nĂ„got som rör om i grytan!
    Jag kan inte hur mycket jag Àn funderar och filosoferar förstÄ att nÄgon enda intelligent, modern mÀnniska i vÄrt upplysta land kan vara religiös nu Är 2009? Jag har försökt förstÄ, jag lovar!
    Jag tycker att ordet “nog” inte ska vara med i namnet pĂ„ kampanjen: Gud finns inte! Allt annat Ă€r helt ovetenskapligt och skrattretande!
    Tack för att ni finns, Hummanisterna!
    /Pernilla

  25. Kommentar:
    Christelle skriver:

    Jag tycker hela den hÀr frÄgeraddan som jag svarade pÄ var totalt enkelspÄrig. Det finns sÄ mÄnga andra sÀtt att se bibeln pÄ Àn de tolkningar som gjorts i detta test.
    Allt Àr inte svart eller vitt inte heller Àr tex kvinnan sÀmre Àn mannen. Det Àr ju upp till bÄdas ansvar att vÄrda den relation man har, man och kvinna, man, man, kvinna, kvinna.
    Hur mÀnniskan sedan vÀljer att se pÄ det talar mer för vilka typer av personer dom Àr Àn vad sjÀlva bibeln och religionen sÀger.
    Bibelns ord Àr grundlagar inom den religiösa vÀrlden. Trots det sÄ vill vÀl gemene man inte döda sina vÀnner, bedra eller bli bedragen av sin kÀresta. Inte heller tycker man om avundsjuka och bla bla bla. Det Àr sunt förnuft helt enkelt utan att man behöver vara en religiös extremist.
    Detta test var helt klart vinklat Ät det ena eller andra hÄllet. TvÄ pooler som Àr sÄ lÄngt ifrÄn varandra som det bara gÄr nÀr det kommer till varandet eller ickevarandet inom tron och det religiösa.

  26. Kommentar:
    Margareta Öberg skriver:

    Att utrycka sin Ă„sikt Ă€r och ska vara allas frihet. Men du och jag mĂ„ste kunna respektera varandra. Om jag sĂ„ tror pĂ„ Gud eller tror att Gud inte finns. Om nu Gud inte finns varför ska man dĂ„ hĂ„lla pĂ„ att hetsa om det!!! Är det ett problem för den som inte tror! Och varför i sĂ„ fall!
    Akademiskt sett sÄ mÄste jag fÄ kommentera det s k testet.. Som man frÄgar fÄr man svar.
    //Margareta

  27. Kommentar:
    Ingrid G Olsson skriver:

    InstÀmmer i att frÄgorna var mycket enögt formulerade. Gör om!

  28. Kommentar:
    Oscar Svensson teol. student skriver:

    Jag tycker att testet var intressant att göra och jag tror att det Àr viktigt att lyfta vissa frÄgor som har med mÀnniskors vÀrde och rÀttigheter att göra. Dock sÄ tycker jag att frÄgorna var otroligt korkat formulerade och medvetet nedvÀrderande mot dem som har en kristen tro. Det fanns exempelvis bara tvÄ allternativ att vÀlja pÄ i mÄnga frÄgor och ofta höll jag inte med om nÄgot av dess allternativ. Vill ni har en seriös, konstruktiv debatt sÄ bör ni nog fundera pÄ hur ni formulerar era frÄgor, annars har i alla fall jag svÄrt att ta er pÄ allvar.
    Men jag tycker att det Àr intressant och viktigt att diskutera hur vi troende och ni icketroene ska kunna leva tillsammans i Sverige idag. SÄ gör om och gör rÀtt, sÄ kanske det kan bli riktigt intressant och givande.

  29. Kommentar:
    Alexander J skriver:

    Är det inte dags att förenkla grundlagen och avskaffa religionsfriheten? Vi har ju mötesfrihet, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Religionsfriheten Ă€r vĂ€l bara till för att vissa (religiösa) föreningar (d v s samfund) ska fĂ„ vissa skatteförmĂ„ner i förhĂ„llande till t ex bowlingsklubbar, vilket inte Ă€r rimligt dĂ„ bowlingsklotets mystik kan anta gammaltestamentliga dimensioner. ;-)

  30. Kommentar:
    Isak Gerson skriver:

    Jag tror man gör det vÀldigt enkelt för sig genom att skylla allt pÄ religionen. Jag gillar humanisterna. Jag gillar starkt att de tar kampen mot yttrandefrihetsbegrÀnsningen bland annat. Men att de skyller fel totalitÀra samhÀllen gjort pÄ religion gör att de sjunker i status i mina ögon. TotalitÀrt maktförtryck kommer inte frÄn religion, utan mÀnniskor.

  31. Kommentar:
    ToHell skriver:

    Jag förbehĂ„ller mig rĂ€tten att hĂ„lla pĂ„ religiösa traditioner utan att vara religiös. VĂ„ra traditioner har oftast ett helt annat ursprung Ă€n kristendomen, som för tillfĂ€llet lagt beslag pĂ„ dem, sĂ„ varför ska jag som agnostiker t.ex. behöva hitta pĂ„ nya barnvĂ€lkomstsĂ€tt nĂ€r det blir sĂ„ fint om man gör det i kyrkan? VĂ„ra 1100-talskyrkor byggdes av tvĂ„ng, inte av tro, sĂ„ inte fan ska jag behöva bekĂ€nna mig till nĂ„’n gud bara för att fĂ„ utnyttja de traditionella lokalerna. Man döper barnen i kyrkan för att det Ă€r en fin och mysig tradition, inte för att man tror pĂ„ gamla sagor - att hĂ€vda det Ă€r lika dumt som att pĂ„stĂ„ att alla som deltar i valborgsmĂ€ssofirandet gör det för att de tror att det Ă€r bĂ€sta sĂ€ttet att skydda sig mot onda vĂ€sen och inte för att de tycker det Ă€r fint och mysigt att tĂ€nda en brasa.

    Och sÄ var det det dÀr med varför vi firar jul:
    http://tohellblog.blogspot.com/2006/10/juleljus.html

  32. Kommentar:
    moderator4 skriver:

    Forumet stÀnger för natten. Ni Àr vÀlkomna att lÀmna Era bidrag, men de publiceras först imorgon.

  33. Kommentar:
    Johan skriver:

    Testet har tillrÀckligt mÄnga uttryckt min delade Äsikt om. NÄgra andra saker att ha i Ätanke nÀr man funderar kring dessa spÀnnande frÄgor:

    1. Om man inte tror pĂ„ en Gud, vem bestĂ€mmer dĂ„ vad som Ă€r rĂ€tt och fel? Dvs om nĂ„gra mĂ€nniskor skapar en egen liten stat, och det demokratiskt i den staten bestĂ€ms av majoriteten att det Ă€r okej att slĂ„ mĂ€nniskor, Ă€r det dĂ„ rĂ€tt att slĂ„ mĂ€nniskor? Dvs om majoriteten av mĂ€nniskorna Ă€r sadister och njuter av smĂ€rta, och anser att bli lite misshandlad pĂ„ stan Ă€r bara kul, ska detta dĂ„ behöva gĂ€lla alla (Ă€ven de som inte Ă€r sadister)? Om inte, varför? Lagar i demokratiska nationer brukar ju trots allt gĂ€lla alla… och vem Ă€r det som sĂ€ger att det Ă€r fel att slĂ„ nĂ„gon? Inte majoriteten i alla fall.

    2. Om man tror att “vetenskapen” Ă€r det enda sanna, kan man dĂ„ vara emot prostitution? Jag menar, det Ă€r vĂ€l enkel fysik (friktion etc) som mycket annat? Nog ska vĂ€l mĂ€nniskor fĂ„ arbeta med det dom vill arbeta med? Det finns inga statistiskt signifikanta undersökningar som visar att en tillĂ„telse av prostitution skulle ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ samhĂ€llet. T ex 18-Ă„riga tjejer som tycker det Ă€r roligt att ha rĂ„d med resor och liknande genom sex med 50-Ă„riga mĂ€n, gĂ€rna samtidigt. Som 18-Ă„ring Ă€r man trots allt myndig, eller hur?

    3. Vidare, om man tror att “vetenskapen” Ă€r det enda sanna, kan man dĂ„ vara emot legalisering av narkotika? Om ja, varför? För dom som hellre adderar lite njutning till Ă„ren Ă€n Ă„r till livet mĂ„ste vĂ€l t ex heroin vara helt perfekt, kanske sĂ€ljas pĂ„ ICA (borde ocksĂ„ fĂ„ ner priserna till “humana” nivĂ„er)?

    4. NĂ„gra andra saker som borde ses som naturliga sjĂ€lvklarheter i vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r givetvis mĂ„nggifte (vĂ€ldigt inkonsekvent att inte det Ă€r tillĂ„tet), tidelag (ett djur kan faktiskt visa att det Ă€r med pĂ„ sex), sjĂ€lvmord (vem bestĂ€mmer över mitt liv?), sexturism etc…

    Kort svar till Pernilla: Om du Ă€r Ă€rlig med att du försöker förstĂ„ hur mĂ€nniskor i dagens samhĂ€lle kan tro pĂ„ Gud, lĂ€s gĂ€rna “Kan man vara Kristen?” av C.S. Lewis, eller “Kristen pĂ„ goda grunder” av Stefan Gustafsson. BĂ„da tvĂ„ visar varför det frĂ„n ett rent logiskt vetenskapligt perspektiv inte alls Ă€r svĂ„rt att förstĂ„ varför man kan resonera sig fram till att Gud finns. Med tanke pĂ„ att majoriteten av jordens befolkning inklusive mĂ„nga stora tĂ€nkare tror pĂ„ en Gud sĂ„ förstĂ„r jag faktiskt inte hur det kan verka “skrattretande”? Förklara gĂ€rna.

    Gud vÀlsigne er!

  34. Kommentar:
    Elin skriver:

    Tack till alla underbara fina mÀnniskor - troende och icke troende - som orkat med att lÀgga ut kommentarer om hur onyanserat och meningslöst det hÀr testet Àr. Kram till er alla!

  35. Kommentar:
    Snillet skriver:

    Hur i Herrens Namn kan man anse att “icke-religiösa” skolor Ă€r vĂ€rdeneutrala och objektiva?

    I dessa skolor lĂ€r man ju ut vansinnigt absurda ateistiska hokuspokus-teorier som Big Bluff och emolutionen, sĂ„som de vore absolut sanning…

  36. Kommentar:
    Common sense skriver:

    Kampanjen Àr ett mycket bra initiativ, men frÄgorna borde ha fler svarsalternativ! Mindre svart eller vitt. Och humanisterna, framför allt borde veta detta bÀst av alla. - Att tro pÄ Gud och religion, som de flesta ser den idag Àr enligt mig tvÄ vitt skilda saker.
    Jag anser det viktigt att erkĂ€nna Ă€ven de mĂ„nga som Ă€r i grĂ„zonen. Dvs agnostikerna. Personligen tror jag att det finns “ngt” som kanske följer metafysiska lagar, men just detta “okĂ€nda” - vad det nu Ă€n kan vara, Ă€r enligt mig det jag tror vi alla kallar för “Gud” egentligen.
    Å andra sidan tror jag att all form av religion Ă€r “man-made”.
    Allt som bidrar till ett “vi” och “dem” perspektiv, samt dĂ„ religion blandar sig in i politiken, leder det oftast bort frĂ„n det som Ă€r humanitĂ€rt och medmĂ€nskligt. Jag tror att det finns ett stort mörkertal vad gĂ€ller hur mĂ„nga “troende, men icke religiösa” mĂ€nniskor det finns i Sverige. Dvs. folk som tror att det visst kan “finnas ngt som de vĂ€ljer kalla gudomligt”, men som Ă€ven tror att all form av religion Ă€r man-made och dĂ€rför inte bör sĂ€ttas i fokus nĂ€r det gĂ€ller politik, land eller vid giftermĂ„l som kan komplicera familjeförhĂ„llanden mellan olika religiösa grupper som har ett “vi och dem tĂ€nkande”, trots att de sĂ€ger sig följa ,exempelvis orden: ” behandla din granne som du vill bli behandlad sjĂ€lv”.

  37. Kommentar:
    SSUDilan skriver:

    En frÄga som stÀlls lyder i stil med: kvinnor bör sÄ lÄngt som det Àr möjligt fÄ styra över sina liv utan att samhÀllet ska in och bestÀmma.

    FrÄgan, tycker jag, bör Àndras till att kvinnor ska fÄ styra och bestÀmma över sina liv. AlltsÄ inte sÄ lÄngt som möjligt, utan i samma utstrÀckning som mÀn och resten av samhÀllet.

  38. Kommentar:
    Thomas T skriver:

    Om du lever ditt liv som om du faktiskt inte vet vare sig det ena eller det andra, sĂ„ tror jag du har chans till ett bra liv. Du Ă€r tolerant och ser att andra har ett problem som du sjĂ€lv slipper delta i. DE som VET mĂ„r inte bra helt enkelt. - Aggressiva ateister. - Aggressiva religösa - NĂ„n skillnad? — Nej. Det Ă€r samma sak: OFRIHET att förhĂ„lla sig till omvĂ€rlden. Den lilla gnutta uns - tvivel- genererar den nödvĂ€ndiga förhĂ„llningssĂ€ttet - Ödmjukhet - som i sin tur leder till att du inte mĂ„ste AGERA ut dina problem. Ju mer du vet - Ju mer problem! Om du skriver NOG som i annonsen. sĂ„ har du erkĂ€nt att du inte vet. Bra! Men alla frĂ„gor Ă€r formulerade som om du visste. Du mĂ„r inte bra. Illa dold aggressivitet helt enkelt! - Visst vore det intressant att diskutera utan Ja - utan nej, svart eller vitt. Om du inte vet. Bra! Fram med bevis. om du vet. Bra ! Fram med bevis! Har du inga bevis? inte för nĂ„nting? Va, vad Ă€r det hĂ€r för<> Va!?!!!

  39. Kommentar:
    Torsten Gunnarson skriver:

    Skillnaden mellan aktivt pÄ Gud troende och humanisterna verkar vara att de troende vet att de tror medan humanisterna tror att de vet.

    VÄr moral har i grunden samma kÀlla vare sig vi idag vÀljer en religiös eller sekulariserad utgÄngspunkt.

    Personligen tror jag oinskrÀnkt pÄ individens frihet och egen ansvar och att individen medvetet eller omedvetet vÀljer att ingÄ i ett kollektiv inte att det primÀra Àr kollektivet som sedan bestÄr av individer.

  40. Kommentar:
    Per Ax:son Hambrunger skriver:

    Det har i alla tider varit allmĂ€nt kĂ€nt, dock ej erkĂ€nt, att troende personer genom att under föregivande att de skulle vara fromma och djupt troende, med sin guds hjĂ€lp skapat en religiös legitimitet för sig sjĂ€lva och pĂ„ detta vis utnyttjat uppkomna fördelar pĂ„ icke troende medmĂ€nniskors bekostnad. Sedan har man ovanpĂ„ detta ocksĂ„ varit mycket snabb och tydlig med att pĂ„stĂ„ att det endast Ă€r de religiösa personerna som besitta moral. Bigott sĂ„ det förslĂ„r! Men 
 tror man att Gud existerar, kanske detta Ă€r helt normalt!?

  41. Kommentar:
    Seeker skriver:

    Jag vill belysa tolvstegsprogrammets dominans i drog-och alkoholbehandlingssverige!
    Tolvstegsprogrammet innebÀr att man lÀgger Ät sidan sin egen vilja och följer guds vilja pÄ en daglig basis under resten av livet. Det finns inga undersökningar som visar att tolvstegsprogrammet skulle fungera bÀttre Àn spontanremissionsindex, alltsÄ ca 5%. Det kanske beror pÄ att gud inte finns?
    Mer lÀsning pÄ:

    http://www.sektellerbotemedel.se

  42. Kommentar:
    Nils H skriver:

    RELIGIÖS DOGM ATT DET ÄR ORÄTT ATT DÖDA?

    Tomas R hĂ€vdar att “förutsĂ€ttningen för Stalin och Hitler ligger i ateismens borttagande av religiösa dogmer som att det Ă€r fel att döda”.

    I framför allt Gamla testamentet och Koranen ser jag tvĂ€rtom hur det gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng hĂ€vdas att det Ă€r RÄTT att döda, och att Gud skulle se det som nĂ„got gott ifall man som troende “utrotar” vissa folkstammar och icke-troende.

    Tanken att det Ă€r orĂ€tt att döda hittar vi i hinduism och buddhism. Att det skulle vara frĂ„ga om en “religiös dogm” Ă€r helt felaktigt. Mer riktigt skulle vara att sĂ€ga att sĂ„vĂ€l kristendom som islam anser att det Ă€r rĂ€tt att döda ifall man gör det “i Guds namn”.

  43. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Hej !

    Det Àr synd att frÄgorna Àr ytterlighetsfrÄgor sÄ att vissa inte gÄr att svara pÄ. Men humanisterna vill kanske att resultatet skall bli skevt och inte spegla den verklighet vi lever i med en tro pÄ Gud som kan vara lite olika.

    Humanisterna Àr ju sÄ humana att dom inte respekterar olika yttringar och den religion som dom representerar - för det Àr en religion, deras Gud Àr dom sjÀlva - vill visa pÄ att en anna Gud inte finns.

    DÀremot respekterar jag deras stÀllningstagande.

  44. Kommentar:
    Erik Grönros skriver:

    Det Àr viktigt med definitioner. HÀr kommer ett förslag:
    Ateistisk gudssyn innebÀr att man anser att det Àr vi mÀnniskor som har skapat vÄra gudar. Teistisk gudssyn innebÀr att man anser att det Àr en gud som har skapat oss mÀnniskor.
    NÄgon annan skillnad behöver det inte vara mellan en ateist och en teist. BÄda kan ha samma eller olika mÀnniskosyn. Det Àr vÄr mÀnniskosyn som Àr det viktiga i vardagslivet.
    I en dikskussion bör man bestÀmma om det Àr gudssynen eller mÀnniskosynen man skall diskutera.

  45. Kommentar:
    Per Ax:son Hambrunger skriver:

    Vi mĂ€nniskor Ă€r i varje ögonblick av vĂ„ra liv sjĂ€lva ansvariga för de situationer vi sjĂ€lva försĂ€tter oss i. Att sedan av vidskeplighet överlĂ„ta detta ansvar till nĂ„gon diffus gudom, synes mig nĂ„got ansvarslöst. Men 
 tror man att Gud existerar, kanske detta Ă€r helt normalt!?

  46. Kommentar:
    Erik Östling skriver:

    Halloj
    intressant test, men…

    Jag sakar en agnostisk valmöjlighet pĂ„ flera frĂ„gor… t.ex. pĂ„ vad jag “tror” hĂ€nder efter det att jag dör, jag skulle egentligen inte vilja vĂ€lja nĂ„got av de svaren som ni erbjöd.

  47. Kommentar:
    NÄgot skeptisk skriver:

    Det gĂ„r inte att göra ett liknande test objektivt. Att göra testet i Sverige blir bara löjligt. Åsikten att det inte finns en gud kan ocksĂ„ anses vara en religion, ateism. Att som ateist sedan hĂ€vda att alla som tror pĂ„ nĂ„gon gud har fel Ă€r en stor skopa av hybris.

    Religioner ska fĂ„ kritiseras, det hĂ„ller jag helt med om. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet Ă€r de viktigaste grundstenarna i en fungerande demokrati, Att sedan gĂ„ dĂ€rifrĂ„n och sĂ€ga att förĂ€ldrar inte ska fĂ„ uppfostra sina barn i en religion Ă€r ju helt Ă„t fanders. Alla förĂ€ldrar uppfostrar sina barna till sina likar, ganska naturligt om man tĂ€nker efter. Det finns för övrigt ocksĂ„ i de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. I sverige Ă€r detta ruskigt ofta Ă„t det ateistiska hĂ„llet, vilket naturligtvis ska vara precis lika ok som att uppfostra barn som kristna, muslimska eller vad som helst.

    FrĂ„gorna om homosexuellas rĂ€tt till Ă€ktenskap Ă€r ocksĂ„ felaktigt formulerade. I sverige Ă€r det lagligt numera med Ă€ktenskap mellan samma kön, MEN att det Ă€r lagligt gör inte automatiskt att det Ă€r ok att gifta sig i kyrkan. Kyrkan och staten Ă€r Ă„tskilda sedan lĂ€nge, och kyrkan bestĂ€mmer sjĂ€lv om vilka ceremonier som Ă€r ok i kyrkan. Inte staten. Man kan tolka bibeln pĂ„ en hel massa sĂ€tt, och lyckas den svenska kyrkan tolka in att samkönade Ă€ktenskap Ă€r ok sĂ„ Ă€r det bara att applĂ„dera dom. Även om den stora majoriteten, inklusive jag sjĂ€lv, anser att det naturligtvis ska vara ok att gifta sig oavsett lĂ€ggning sĂ„ kan man inte stĂ€lla det som krav pĂ„ kyrkan. Religionsfriheten i sverige Ă€r ett tveeggat svĂ€rd. i statens ögon Ă€r det ok att gifta sig oavsett kön, i kyrkans ögon Ă€r det mera tveksamt.

    De flesta frÄgorna i testet Àr vinklade Ät det ateistiska hÄllet, och det Àr givet att det blir sÄ i Svea rike. För övrigt kan ju det som avslutning nÀmnas att Àven jag Àr en ateist. Eller liknande iaf. NÄgot finns men ingen skÀggig gubbe pÄ ett moln nÄgonstans som Àr allsmÀktig.

  48. Kommentar:
    Markus S skriver:

    Separation av kyrkan och stat ska upprÀtthÄllas till 100%, alla har rÀtten att tro pÄ vad dom vill men STATEN ska inte uppmuntra, betala eller pÄ annat sÀtt stÀlla sej pÄ en av dessa sidor. Alla grupper ska lyda under samma lagar. Om nÄgon kretin fÄr för sej att strypa sitt spÀdbarn av antingen religösa skÀl eller inte spelar ingen roll, denne ska straffas för brottet inte baserat pÄ om denne tror/inte tror pÄ rÀtt lÄtsaskompis/gud utan för brottet som det Àr rubriserat i lagen. Jag tackar humanisterna för att ni belyser elefanten i rummet (religon), en av dom fÄ saker som gör mej stolt att vara svensk Àr att vi Àr ett av dom mest sekulÀra lÀnderna i vÀrlden.

  49. Kommentar:
    Staffan skriver:

    Vad Ă€r det för “mesighet” att skjuta in ordet “nog” i namnet pĂ„ kampanjen. För varje mĂ€nniska som Ă€r ens elementĂ€rt insatt i paleoantropologi och evolutionen borde det vara sjĂ€lvklart att “gud” inte finns. Vad finns det ens att diskutera?

    Att sedan tro att religiösa mÀnniskor skulle ha nÄgot tolkningsföretrÀde i moraliska frÄgor faller pÄ sin egen orimlighet. TÀnk pÄ hur mÄnga motstridande etiska regler det finns mellan olika religioner och inte minst inom en religion. Det finns en mÀngd moralfilosofer i vÀrdshistorien som Àgnat stor möda Ät att granska och analysera olika moraliska system. Dessa borde studeras och tas pÄ större allvar hellre Àn att slappt hÀnvisa till nÄgon religion som sanningskriterium. Vi vÀljer faktiskt sjÀlva vilket etiskt/moraliskt vi vill leva efter och acceptera konsekvenserna av. Men lÄt oss faktiskt komma fram till detta sjÀlva utan pÄlagor frÄn olika religiösa urkunder.

    Dessa regler Àndras ju ocksÄ under Ärhundradena. Kanske mÄste varje generation granska och komma fram till sina egna moraliska regler. TÀnk t.ex. pÄ vad som inte nÀmns i bibeln. Vad jag vet finns dÀr inte nÄgra utsagor om att man bör förhÄlla sig humant mot djur. Vad jag minns förekommer djur bara nÀr jesus kommer inridande pÄ en Äsna. MÄnga andra religioner, frÀmst asiatiska, lÀgger betydligt större vikt vid denna frÄga, kanske beroende pÄ inkarnationstanken.

    Men det moderna djurskyddet har ingen botten i religiösa utsagor. Det har vuxit fram genom en ökad insikt om att vi mÀnniskor Àr djur sjÀlva (inte bara mÀnnen i feministiska utsagor!), som erfar smÀrta och lycka pÄ samma sÀtt som vi gör.

    Till slut, var inte sÄ mesiga i namnet pÄ er kampanj. Gud finns naturligtvis inte och moraliska system Àr nÄgot vi fÄr komma fram till sjÀlva (mÄnga gÄnger pÄ olika sÀtt).

    /Staffan

  50. Kommentar:
    Tuve skriver:

    Jag tycker att mĂ„nga frĂ„gor Ă€r sĂ„ dumt formulerade att det blir nĂ€stan omöjligt att svara. Nu minns jag inte frĂ„geformuleringen exakt men T ex var det en frĂ„ga som löd ungefĂ€r “Ă€r du rĂ€dd… straff…”. Jag Ă€r inte rĂ€dd men jag tror att det finns en möjlighet till straff. Det finns inget alternativ som jag kan vĂ€lja som motsvarar min uppfattning. PĂ„ motsvarande sĂ€tt var det mĂ„nga gĂ„nger, vilket visar pĂ„ en sĂ„ bristande förstĂ„else frĂ„n dem som gjort testet att hela testet blir rĂ€tt ointressant, tycker jag…

    Men ett intressant initiativ, kanske nÄgot för oss troende att fundera över ;)

    Allt gott!

  51. Kommentar:
    Imatea skriver:

    Det Àr religionernas hÀnvisning till uppenbarad gudomlig auktoritet som Àr problemet, anser jag. Gissningar om det finns nÄgonting gudomligt eller inte gör ingen större skada, sÄ lÀnge vi inte sÀtter tilltro till orimliga och samtidigt okontrollerbara pÄstÄenden.

    Rubriken pĂ„ kampanjen borde alltsĂ„ enligt min mening har varit annorlunda. NĂ„gra förslag: Är religionernas gudsförestĂ€llningar trovĂ€rdiga och önskvĂ€rda? Är det tĂ€nkbart att nĂ„gon verklig gud stĂ„r bakom kristendomen? Är Gud muslim?

  52. Kommentar:
    Julius skriver:

    Eran reklam och erat test gjorde sĂ„ att jag ville köpa en bibel och gĂ„ i kyrkan. Det kĂ€nns som att ni försöker “pracka” pĂ„ mig er tro mer Ă€n nĂ„gon religös person nĂ„gonsin gjort.
    FrÄgorna pÄ testet var alldeles för svart-vita, det var omöjligt att ge en riktig uppfattning av ens bild pÄ religion.

    till STAFFAN som skrev: “För varje mĂ€nniska som Ă€r ens elementĂ€rt insatt i paleoantropologi och evolutionen borde det vara sjĂ€lvklart att “gud” inte finns. Vad finns det ens att diskutera?”

    Theodosius Dobzhansky och Stephen Jay Gould Àr vÀl tvÄ personer som du mÄste anse Àr elementÀrt insatta i paleoantropologi? Den ena av dessa var en ortodosk kristen och den andra pÄstÄr att religion och vetenskap inte bor blandas ihop. Dessa tvÄ Àr bara nÄgra av mÄnga som delar deras uppfattning.

  53. Kommentar:
    Vilhelm skriver:

    Jag hÄller med Julius. Ni prackar pÄ folk eran vÀrldsbild, och Àr dessutom jÀvligt Àckliga nÀr ni visar en blÄvit israelisk flagga. Jag vill inte se mitt land kopplas ihop med en öppet rasistisk stat som israel!

    Jag fick höra att jag Àr mycket religiös, trots att jag svarade att religiösa friskolor ska förbjudas och kritik av religionen ska vara tillÄten. Jag ansÄg att abort bör förbjudas innan jag blev religiös.

    Jag skulle klassa mig sjÀlv som en av de mÄnga i sverige som tror pÄ gud, men inte gÄr ut och skriker pÄ gatorna om det.

    Det hÀr testet Àr falskt och ger falska resultat.

  54. Kommentar:
    Erik skriver:

    Patetiskt initiativ. Testet och frÄgorna Àr snevridna, svartvita och ryckta ur sammanhang. Som nÄgon tidigare nÀmnde kÀnner jag mig mer pÄprackad av er Àn vad jag nÄgonsin kÀnnt mig av en religös person.

  55. Kommentar:
    Anton skriver:

    Jag mÄste sÀga ytterst snedvridna, inskrÀnkta frÄgor. Ni anklagar religiösa mÀnniskor för fanatism, men eran Àr minst lika skrÀmmande. Bara svartvitt, inga nyanser. Och pÄstÄenden som Àr felaktiga (Jesu syraks vishet.
    Jag har sagt det förut och sĂ€ger det igen: Humanisterna verkar tragiskt nog vara krypto-fascister. De Ă€lskar att dela upp mĂ€nniskor i de rationella, förnuftiga och framĂ„tstrĂ€vande och de religiösa mĂ€nniskor som bara Ă€r vĂ€rda förakt. SamhĂ€llet ska bara styras av de rationella och “idioterna” ska inte fĂ„ komma till tals. Den starkes rĂ€tt gĂ€ller i allra högsta grad.
    Ni kritiserar stater som Àr religiösa för att vara omÀnskliga, det Àr sant att det i mÄnga fall Àr sÄ eftersom makt korrumperar allt, sÀeskilt kyrkor. Men ni glömmer bort de religiösa mÀnniskor som vigt sitt liv för att hjÀlpa dem som har de sÀmre stÀllt, samt förÀndra samhÀllet till det bÀttre. Martin Luther King, Moder Theresa och en uppsjö andra. Googla lite pÄ de namnen.

  56. Kommentar:
    Staffan skriver:

    Apropos Julius svar:

    SjÀlvklart hÄller jag med om att religion och vetenskap inte skall blandas ihop lika litet som astrologi och vetenskap skall blandas ihop.

    Om Julius med detta menar att vetenskap inte kan vara ett argument för att gud inte finns, sÄ hÄller jag ocksÄ med. Vetenskapen kan inte heller vara ett argument för att jultomten inte finns.

    Om dĂ€remot utsagan “Gud finns” Ă€r en utsaga om hur nĂ„got faktiskt förhĂ„ller, sĂ„ borde det gĂ„ att argumentera för eller emot. Är utsagan dĂ€remot inte verifierbar blir den meningslös. Om jag t.ex. sĂ€ger “det finns ett parallellt universum, som ser ut som en svart apelsin”, sĂ„ undrar man om detta Ă€r verifierbart eller falsifierbart?

    Men det faktum att vetenskapen inte kan pÄvisa om gud finns eller inte kan narurligtvis inte anvÀndas som ett argument för att gud finns. DÄ finns ocksÄ jultomten och en mÀngd andra konstiga saker.

    Julius andra argument bygger pÄ en klassisk argumentationsteknik. UngefÀr i följande steg:

    1. Om Darwin och Àven Paleoantropologin har rÀtt, sÄ borde alla vetenskapsmÀn anse detta.

    2. Det finns Ätminstone en vetenskapsman-/kvinna, som inte tycker detta.

    3. AlltsÄ hade Darwin och/eller Paleoantropologin fel.

    Ett klassiskt emempel pĂ„ detta Ă€r Einsteins yttrande om kvantteorin att “Gud spelar inte tĂ€rning”. Detta har anvönds i snart 100 Ă„r av religionsförsvarare som ett bevis för att gud finns. Einstein tyckte det, dĂ„ mĂ„ste gud finnas.

    Inte för att det har med saken att göra men Einstein tyckte inte detta (som senare biografier har konstaterat). Han hade en motvilja mot den skenbara slumpmÀssigheten i mikrokosmos, vilket Àr en helt annan sak.

    Jag Àr helt övertygad om att Àven pÄ Galileos och Darwins tid fanns det horder ov vetenskapsmÀn som argumenterade för att solen rörde sig runt jorden och att levande varelser inte skapats genom ett naturligt urval utan genom en plötslig skapelseakt av ett övernaturligt vÀsen.

    Men vetenskapen Àr inte vad vetenskapsmÀn tycker utan ett ideligt prövande av verifierbara hypoteser.

    Men ingenting tyder pĂ„ att “gud” skapat vĂ€rlden eller pĂ„verkat den. Det gĂ„r naturligtvis att sudda ut gudsbegreppet till oigenkĂ€nnlighet genom att som vissa teologer gĂ„ med pĂ„ att gud inte kan pĂ„verka nĂ„gonting men “egentligen” Ă€r en”gudomlig gnista” inom oss och att vi egentligen ber till vĂ„r egen “potentialitet”. Jag tycker nog att det hĂ€r börjar likna Hasse och Tage med “Livet Ă€r som en pĂ„se, tom och innehĂ„llslös om man inte fyller den med nĂ„got”

    DÀremot tror jag det finns en del att hÀmta ur de moralfilosofiska aspekterna av olika religioner men det har ingenting att göra med frÄgan om gud finns eller inte. Sorgligt försummade Àr ocksÄ generationers moralfilosofer som nÀstan aldrig blandat in gud i sina analyser

    vh/Staffan

  57. Kommentar:
    S skriver:

    Denna sida har en vĂ€ldigt trĂ„kig attityd mot religion. Jag tycker att denna hemsida borde vara informativ och inte sĂ„ subjektivt attackerande, oavsett sitt budskap. Genom att upplysa den information som man tycker tyder pĂ„ vissa saker sĂ„ kan man pĂ„verka lĂ€saren till att tĂ€nka om och att sjĂ€lv dra en slutsats, men hĂ€r vill man tvinga alla att tycka illa om religion och traditioner. PĂ„ hemsidan anvĂ€nder man sig av “Vi och dom” filosofin och bara det Ă€r en dĂ„lig förutsĂ€ttning för att fĂ„ ett fritt och demokratiskt samhĂ€lle. Hemsidan syftar i vissa av sina texter pĂ„: ”Vi” som Ă€r icke-religiösa Ă€r i majoritet och ”Ni” religiösa Ă€r en minoritet. Att man underkuvar minoriteter Ă€r en vĂ€ldigt farlig sak, det har vi genom historian fĂ„tt uppleva pĂ„ mycket vidriga sĂ€tt. Demokrati Ă€r för alla oavsett, majoritet eller minoritet.

    Jag fick resultatet mycket religiös, jag tror pÄ Gud men jag följer ingen religion. Jag följer det som jag tycker Àr rÀtt och min moral bygger lite pÄ religion och lite pÄ omgivningens vÀrderingar men frÀmst bygger den pÄ mitt samvete. I och för sig, hade jag inte trott pÄ Gud sÄ skulle jag antagligen lÄta mer av djuret inom mig ta över. Jag skulle hÀmnas pÄ andra och jag skulle lÄta mina arga impulser komma till uttryck och sÄ vidare. Jag menar, hur mÄnga gÄnger har man inte blivit uppfylld av kÀnslan att man vill slÄ nÄgon eller fuska till sig pengar dÄ pengarna sinar? Man hÄller igen dessa onda, egoistiska, djuriska insikter för att man vet att nÄgon vakar över en.

    Jag tycker religion ska kritiseras, t ex sĂ„ föresprĂ„kar islam sökandet efter kunskap (det kan se i historian, i början av islams tid och dĂ„ det bredde ut sig). Islam uppmuntrar Ă€ven att man Ă€r kritisk mot sin egna tro. Att fĂ„ yttra sig och kritisera anses ju som nĂ„got viktigt i en demokrati, men det finns ju lagar mot t ex mobbing och hets mot folk grupp. Dessa lagar Ă€r ocksĂ„ viktiga för demokratin, man för inte bete sig som man vill, man fĂ„r inte krĂ€nka, trakassera eller slĂ„ andra. I reklam fĂ„r man inte vilseleda konsumenter, i vissa lĂ€nder fĂ„r man inte förneka förintelsen och i skolor fĂ„r man inte sĂ€ga duma saker till andra elever. Det finns ju regler Ă€ven för vĂ„rt yttrande. Men varför gĂ€ller inte samma principer nĂ€r det kommer till vuxna och deras mobbing? Helt plötsligt sĂ„ Ă€r det tillĂ„tet att hĂ„na andra personers religion och traditioner. DÅ SKA YTTRANDEFRIHETEN skyddas och vidmakthĂ„lls. MEN vad ger det för signaler till vĂ„ra yngsta medborgare, vĂ„ra barn? Ni barn fĂ„r inte mobba och hĂ„na andra, men vi vuxna fĂ„r det för det handlar om en frihet att fĂ„ yttra sig. Barn gör inte som man sĂ€ger utan de handlar som vuxna gör. Budskapet blir: Det Ă€r en rĂ€ttighet att göra karikatyrer (förlöjligande bilder) av profet Muhammed = Det Ă€r inte fel att mobba andra barn som Ă€r annorlunda, barn som har en annan religion, ursprung eller tradition. Det blir viktigare att fĂ„ yttra sig Ă€n att ha hĂ€nsyn för andras kĂ€nslor. Det finns mycket ”kritik” och uttalanden som mer Ă€r mobbing, hets mot folk grupp Ă€n nĂ„got annat, det Ă€r barnslig mobbing pĂ„ vuxen nivĂ„. Vad Ă€r syftet med dessa förlöjligande bilder av Muhammed? Är det konst? Är det ett bevis att man fĂ„r yttra sig hur man vill? Eller Ă€r det ett bevis pĂ„ att rasism och frĂ€mlingsfientlighet allt mer accepteras och skyddas under vĂ„ra demokratiska rĂ€ttigheter? GĂ„r inte demokrati ut pĂ„ att vĂ€rna om varandra, om religionsfrihet och om vackra visioner dĂ€r vi lever rofyllt sida vid sida? Demokrati och frihet i all Ă€ra, men ska demokratiska rĂ€ttigheter leda till demokratins undergĂ„ng?

    Hur kommer det sig att vi vÀrldsliga medborgare acceptera en inskrÀnkning av vÄra fri- och rÀttigheter nÀr det kommer till skydda demokratin mot terrorism, men inte mot rasism?

  58. Kommentar:
    Martin skriver:

    S.

    Du ska inte kÀnna dig pÄhoppad. Det Àr organiserad religion - religiösa som framtrÀder i grupp för att pÄverka samhÀllets lagar och förordningar - som jag vÀnder mig emot. Detta vill jag kritisera.

    Sedan kan jag kritisera enskilda personer för deras religiöst grundade Äsikter om exempelvis homosexualitet eller abortlagstiftningen. Men i grund och botten tycker jag att mÀnniskor ska fÄ tro och tycka vad de vill.

    Men det innebĂ€r ocksĂ„ att de mĂ„ste vara beredda att möta kritik. TĂ€nk efter lite. Du gĂ„r i taket för att du tycker att humanisterna verkar attackera dig och din tro. Eller i alla fall ha en “vĂ€ldigt trĂ„kig attityd” mot religion. Det Ă€r klart. Humanisterna gillar inte religion eftersom den Ă€r roten till mycket ont genom tiderna.

    Jag Àr inte medlem i humanisterna, eftersom jag hittills har tyckt att de sjÀlva kan vara lite vÀl dogmatiska i sin ateism ibland. Men dÀremot anser jag att de - i brist pÄ annat - Àr en nödvÀndig motkraft till religiösa yttringar i samhÀllet.

    Skilj för alltid pÄ stat och religion. Religionen Àr privat och utövas hemma eller i kyrkan. Den ska inte bestÀmma nÀr jag fÄr gÄ pÄ badhuset eller att mina barn mÄste lÀsa morgonbön i skolan.

    Den ska heller inte yttra sig över mitt alkoholintag, mina sexvanor, mitt uttag av förÀldrapenning eller mitt straff om jag har stulit nÄgot. Men det gör den likförbaskat sÄ lÀnge det finns religiösa mÀnniskor med religiös moral som röstar.

    DÀrför ogillar jag religion. Etik och moral utifrÄn dunkla, motsÀgelsefulla grunder. Ska man eller ska man inte slÄ sin kvinna? Bibeln sÀger bÄde och. Koranen likasÄ. Ska man eller ska man inte fÄ vara homosexuell? Bibeln sÀger bÄde och. Koranen sÀger annat.

    Sluta tro pÄ nÄgot som helt uppenbart Àr mÀnniskors fantasier. Jag erkÀnner existensen av nÄgot annat. Vad vet jag inte. Men jag lÄter inte det styra mitt liv. Jag försöker att vara en moralisk varelse ÀndÄ. Jag försöker göra rÀtt för mig, men inte för att blidka en gud, utan för att jag tycker att det har ett vÀrde i sig! Jag tror pÄ att man ska Àlska sin nÀsta - inte för att Jesus sa det - utan för att jag alltid har kÀnt och tyckt sÄ.

    Om nÄgon lyckas bevisa att Jesus fanns, sÄ var han pÄ sin höjd en exceptionell mÀnniska före sin tid. Men det som har skrivits om honom Àr ju bara mÀnniskans verk! Ingen nedtecknade vad som faktiskt skedde under sin egen livstid. Ingen av lÀrjungarna kan ha levt nÀr NT skrevs. Vad sÀger det om tillförlitligheten? Kom igen!!!

    Var rĂ€ttfĂ€rdiga i er sjĂ€lva! Var moraliska i er sjĂ€lva! Det kanske var det Jesus menade nĂ€r han sa att “Guds rike finns inom er”. Hör den som har öron att höra med…

    Jag tror inte att han pratade till religiösa. Inte dÄ och inte idag.

    Om han ens existerade vill sÀga.

  59. Kommentar:
    Micke skriver:

    Staffan:

    Hoppsan, nÄgon har lÀst en bok. Vad trevligt för dig!

  60. Kommentar:
    Staffan skriver:

    Micke!

    Ja, varför inte pröva pÄ detta sjÀlv?

  61. Kommentar:
    Micke skriver:

    Staffan

    Jag provade att lÀsa flera stycken istÀllet.

  62. Kommentar:
    Staffan skriver:

    Micke

    Och kom fram till vad?

  63. Kommentar:
    Micke skriver:

    Staffan

    Alldeles för mycket för att kunna uttrycka mig tvÀrsÀkert om annat Àn sÄdant som mitt egna förnuft sade mig vara rimligt.

  64. Kommentar:
    Staffan skriver:

    Micke

    Och ditt egna förnuft sÀger dig att?

  65. Kommentar:
    Micke skriver:

    Staffan

    I vardagliga situationer sÄdant som att jag bör Àta, sova och sköta mitt jobb sÄ att jag kan betala hyrorna. Att jag bör bete mig artigt mot mina medmÀnniskor. Att jag Àr dödlig och dÀrför bör vara försiktig i vissa sammanhang. Att Àven andra mÀnniskor rimligtvis har tankar och kÀnslor precis som jag. Att solen gÄr upp Àven i morgon. Att kunskap och erfarenhet ofta leder till en ökad förstÄelse för sakers komplexitet. Och mycket annat. En sammanfattning skulle vara lÄng och ganska förutsÀgbar. Utöver det som mitt förnuft sÀger mig drar jag sedan slutsatser och förvÀntar mig rimliga konsekvenser som ofta stÀmmer, som ibland inte stÀmmer och som jag i vissa fall inte kan avgöra om de stÀmmer eller inte.

  66. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Jag tycker att testet var bra och förstÄr om det upprör mÀnniskor som tror pÄ sagoböckerna (i alla dess former). Religon Àr mÀnsklighetens största cancerböld och tyvÀrr 2000 Är senare finns det fortfarande svaga mÀnniskor som tror pÄ elendet.

    Starka mÀnniskor gÄr sin egen vÀg, bildar sin egen uppfattning om saker och ting utan att ta stöd och skylla pÄ nÄgot som inte fungerar och aldrig kommer att fungera nÀmligen religon.

    Jag Àr en stark mÀnniska eftersom jag tror pÄ mig sjÀlv.

  67. Kommentar:
    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons skriver:

    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  68. Kommentar:
    Micke skriver:

    Stefan

    Du tror alltsĂ„ pĂ„ dig sjĂ€lv. Det gör nog de flesta. Ytterst fĂ„ förnekar sin egen existens. SĂ„ dĂ„ antar jag att de flesta Ă€r “starka mĂ€nniskor”, vad nu det innebĂ€r.

  69. Kommentar:
    HARRIET BOUVIN skriver:

    Detta Ă€r ett “test” som utformats av mindre bemedlade personer, tycks det som. Sista frĂ„gan nr 15 Ă€r ett typex pĂ„ det. Livet mĂ„ste inte pĂ„ ett sekteristiskt vis vara svart eller vitt. Det finns mellanting. SĂ„ har alltsĂ„ humanisterna bildat ett eget samfund nu, som de lĂ„ter i sin framfart??

  70. Kommentar:
    Staffan skriver:

    Ledsen Micke!

    Jag skrev ett lÄngt inlÀgg till dig pÄ flera sidor (minst 1 timmes jobb!), som blev avbrutet nÀr det kom ett inkommande mejl. Orkar inte skriva om det. MÄste hÀmta in katten.

    vh/Staffan

  71. Kommentar:
    Willy skriver:

    Innan man stĂ€ller frĂ„gan om man tror att Gud finns mĂ„ste man tala om vad man menar med “Gud” och vad man menar med “finns”. Finns musik?

  72. Kommentar:
    Micke skriver:

    Willy

    Innan man frĂ„gar nĂ„gon om de vill ha en kopp kaffe mĂ„ste man tala om vad kaffe Ă€r och vad man menar med “ha”. Har te?

    Eller vadÄ?

  73. Kommentar:
    Micke skriver:

    Staffan

    Eftersom du skrev i en timme Àr jag rÀdd att du föll ner i ett metafysiskt hÄl och inte kom upp.

  74. Kommentar:
    Willy skriver:

    Micke

    Kaffe Ă€r ett objekt i sinnevĂ€rlden som vi har gemensam erfarenhet av. Att ha kaffe kan vi som Ă€r svenskar ocksĂ„ förstĂ„ vad det betyder. Vi lĂ€r oss det helt enkelt nĂ€r vi vĂ€xer upp i en viss sprĂ„kgemenskap. Om man inte Ă€r svensk och aldrig har sett kaffe mĂ„ste man fĂ„ förklarat vad “att ha kaffe” innebĂ€r. Den kristna guden Ă€r inget objekt i sinnevĂ€rlden. Det Ă€r ett inomreligiöst begrepp (eller snarare namn). Om man inte har nĂ„gon relation till denne Gud Ă€r det inte lĂ€tt att förstĂ„ vad Gud Ă€r och vad Guds existens innebĂ€r. Jag har hört att Kierkegaard lĂ€r ha sagt: “Gud finns inte. han Ă€r evig.” (Vad nu det betyder.)

  75. Kommentar:
    Bobby skriver:

    Det Àr sÄ sorgligt att se och lÀsa mÄnga kommentarer, ta del av testet, humanisterna har inte det minsta med humanism att göra. Byt namn. Radikala ateismer Àr ett bÀttre och mer passande ord. Och om jag ska vara Àrlig Àr jag ganska trött pÄ den hÀr gruppen, som försöker att pÄverka mer och mer, religionen Àr sÄ undanskaffad i Sverige pÄ en politisk nivÄ sÄ att det Àr löjligt att ens ta upp vissa argument.

  76. Kommentar:
    Gustav skriver:

    Det hade varit mer spÀnnande om en teolog fÄtt vara med och skriva frÄgorna. DÄ hade de varit mer nyanserade. Mer spÀnnande. Jag har aldrig blivit sÄ upprörd över ett test förut. Detta sög fett!!!

  77. Kommentar:
    Bobby skriver:

    Hej Stefan, du vet att i ateismens namn dör det mÀnniskor varje minut, varje sekund. Oavsett hur mÄnga mÀnniskor som dödats i religionernas namn sÄ gÄr det inte ens att jÀmföra med hur mÄnga mÀnniskor som dör i likgiltighetens tecken och i och med ateismen. Eller tror du att Nazi-tyskland var en ingivelse frÄn Gud? Stalin? Gulag? Tror du ens att korstÄgen var ingivelser frÄn Gud sÄ Àr du pÄ farligt djupt vatten i ditt resonemang.

  78. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Svaga mÀnniskor underkastar sig. Att tro för mig Àr att veta och dÀrför tycker jag att hela religonssmörjan Àr ett skÀmt eftersom ingenting gÄr att bevisa.

  79. Kommentar:
    Ruben Janson skriver:

    InstÀmmer med mÄnga, av testets kvalite. En sÄn stor okunskap om hur kristna tÀnker, lever och lÄter Heliga skrifter med erfarenhet ur ett personligt stÀllningstagande för Herren Jesus Kristus, var pÄfallande.

  80. Kommentar:
    Marika Johansson skriver:

    SÀttet som testet Àr utformat visar en skriande snÀv syn pÄ vad religion och tro kan vara. Visst kÀnner ni till att det finns andra religioner Àn de fem vÀrldsreligionerna? Efter mina svar utgÄr ni frÄn att jag inte Àr vidare troende och att jag förmodligen ligger humanisterna nÀra i mÄnga avseenden. Det senare Àr förvisso sant - men jag Àr djupt och innerligt troende och utövar min religion aktivt. Den passar bara inte in pÄ er snÀva definition av religion och Àr vÀl dÀrmed mer problematisk för er.

  81. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Hej Bobby,
    Det dör mÀnniskor oavsett om du Àr ateist, humanist eller troende. Jag tror inte pÄ gud men religonens historia skÀms jag för som mÀnniska och det var det som jag menade.

  82. Kommentar:
    Anna skriver:

    stefan, du kan inte döma alla troende efter “religionenshstoria”, dĂ„ kan jag döma dig för att d Ă€r svensk och vikingarna var onda…..det Ă€r samma sak….

  83. Kommentar:
    Krister skriver:

    En sak jag undrat över lĂ€nge men aldrig fĂ„tt svar pĂ„: Kan man som humanist verkligen med gott samvete ta ledigt pĂ„ jul, pĂ„sk, alla helgons dag? Jag menar det Ă€r ju ledighet pga nĂ„got man inte tror pĂ„ som humanist…

  84. Kommentar:
    Julius skriver:

    KĂ€re Staffan!

    Jag har vÀl ÀndÄ aldrig pÄstÄtt att Darwin har fel, men dÀremot pÄstod jag att du har fel nÀr skev att ingen som har nÄgon som helst kunskap om evolution och paleoantropologi kan tro pÄ gud. Dessa tvÄ vÀldigt framstÄende vetenskapsmÀn i det omrÄde du nÀmnde har bÄda tvÄ sagt att de inte ser nÄgot hinder mellan det som de studerar och en tro pÄ Gud.

  85. Kommentar:
    Anders skriver:

    “Religon Ă€r mĂ€nsklighetens största cancerböld och tyvĂ€rr 2000 Ă„r senare finns det fortfarande svaga mĂ€nniskor som tror pĂ„ elendet.”

    Martin Luther King — svag? Desmond Tutu — svag? Rosa Parks — svag? Kaj Munk — svag? Martin Niemöller — svag? Konrad Adenauer — svag? Martin Buber — svag? Lech Walesa — svag? Syskonen Scholl — svaga?

  86. Kommentar:
    Jansson skriver:

    FrÄgorna tvingar en att vÀlja mellan fundamentalism och gudsförnekelse. Tendentiöst. Synd.

  87. Kommentar:
    Gustav skriver:

    Dietrich Bonnhoeffer - Svag? Natanael Beskow - svag? Albert Einstein - svag? Lewi Pethrus - svag? Maximillian Kollbe - svag? Moder Teresa - svag? Pater Jerzy Popietuszko - svag? Shane Claiborne - svag? Per-Axel Sverker - svag? William Booth - svag? Ebba Pauli - svag? Mahatma Gandhi - svag?

  88. Kommentar:
    sillen skriver:

    jag tycker att ni lĂ„ter sektlika i ert försök till att vĂ€rva medlemar…. skriver folk pĂ„ nĂ€san och sĂ„ vidare.

    ni borde trycka mera pÄ ren fakta och valfrihet inte detta tydliga sÀtt att styra folk

  89. Kommentar:
    Linnea skriver:

    Jag Àr ateist ut i fingerspetsarna. DÀremot Àr jag inte humanist. Varför gick ateisternas riksförbund ihop med humanisterna? För mig Àr det tvÄ skilda saker.

    Sedan, som en parentes, tycker jag det Àr sÄ roligt att lÀsa religiösa mÀnniskors klagan om att detta skulle vara för svart-vitt. Som en tÀnkande mÀnniska kan man sÄlla bland fakta och sjÀlv förstÄ vad som Àr sant och inte. Sluta se er religion som ett personlighetsdrag och ta emot kritik pÄ en nivÄ likstÀlld med den ni skulle fÄ om hur ni röstar, har för Äsikter om kÀrnkraft eller musik. Jag tÀnker visa samma respekt för ditt religiösa val som dina klÀder. För pÄ den nivÄn tycker jag att det ligger.

  90. Kommentar:
    Gustav skriver:

    Humanister = Religiösa!

  91. Kommentar:
    David skriver:

    FrÄgorna Àr dÄligt utformade och har dÄliga alternativ. I de flesta fall Àr det mycket rimligt att inget av svarsalternativet ger ett rimligt svar pÄ frÄgan.

    Man kan sÀga att de Àr enbart utformade för att propagera ateism, inte för att fÄ en bra bild av vad folk tycker i olika frÄgor

  92. Kommentar:
    Julia skriver:

    *Blev besviken över testet. Fanns ingen öppenhet eller nyansering. Det hela var ganska riktat. Synd.

  93. Kommentar:
    Bobby skriver:

    Hej, Stefan. Svaga mĂ€nniskor underkastar sig, ja och starka mĂ€nniskor skapar T4-program. För inte var vĂ€l de mĂ€nniskorna “svaga”? Nietzsche mĂ„ vara ett geni, men ett oerhört sorgligt sĂ„dant.

  94. Kommentar:
    Peppe skriver:

    “FrĂ„gorna tvingar en att vĂ€lja mellan fundamentalism och gudsförnekelse. Tendentiöst. Synd. - Jansson”

    Humanister som vill utge sig för att vara intellektuellt hederliga förytligar debatten som sÄ ofta. NÀr Anthony Flew, som försett den ateistiska arsenalen med det mesta av dess filosofiska ammunition, pÄ Àldre dar Àndrar till en uppfattning som inte faller humanister i smaken kallar man honom senil, utan att bry sig om vad han sÀger i sak.

    http://www.philosophyofreligion.info/whos-who/modern-authors/antony-flew/

  95. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Ett om möjligt Ànnu större hot idag mot sveriges humanistiska grund Àr den nya nationalistiska högern. Sverigedemokrater och dess gelikar presenterar sin ignorans som sunt förnuft.
    SÄ min önskan Àr att sveriges organiserade humanister kunde rikta litegrann av sin kritiska röst gentemot dessa krafter ocksÄ.
    NÄn som hÄller med?

  96. Kommentar:
    ErikVÄg skriver:

    Jag funderar mer pÄ det som hÀnt dom senaste dagarna. Inte testet, den Àr vÀl bara ett sÀtt att polarisera och inget att bli upprörd över.
    Jag Àr istÀllet mycket mer oroad och upprörd över att vi idag har starka antidemokratiska rörelser som vinner terrÀng Àven i dom demokratiska institutioner som vi har skapat för att vi alla ska kunna vara fria (i den bemÀrkelse vi lÀgger in i Europa). Och antidemokratiska rörelser har vÀl vÀldigt ofta tagit till religionen för att rÀttfÀrdiga sina stÀllningstaganden.
    En humanist kan inte enligt mitt sÀtt att se vara antidemokratisk.
    VÀlj Humanismen för en bÀttre vÀrld
    Erik

  97. Kommentar:
    Bobby skriver:

    Oj, Erik dĂ€r lyckades du verkligen fĂ„ till det. Du fick ihop religion med extrem högerpolitik med ett antagande baserat pĂ„ vad? Subjektiva Ă„sikter? Antydningar du “avlĂ€st” i samhĂ€llet? Grattis!

  98. Kommentar:
    Peter Wallenberg skriver:

    Jag Ă€r en vanlig 25 Ă„rig “stekare” frĂ„n vasastan som inte har ett minsta tvivel om en Högre Makt och dessutom finner mĂ„nga sanningar och likheter i alla religioner (frĂ„n Buddhism till Islam).

    Tack alla som pekat ut de sanna fanatikerna hÀr.

    Jag tycker att humanisterna borde lÄtas pröva leva ett tag i det samhÀlle de sjÀlva föresprÄkar, ett samhÀlle utan vÀrderingar. DÀr familj, moral och etik Àr sÄ urholkade att alla kommer mÄ dÄligt utan att veta varför.

    Humanisterna Àr mycket barnsliga i sitt framförande. Jag klandrar dem dock inte. TyvÀrr Àr fanatismen i vanliga religioner sÄ utbredd och uppmÀrksammad att det fÄr andra mÀnniskor att vakna och tÀnka, nej nu fÄr det vara nog, nu ska jag bli humanist. Jag anser mig ha haft otrolig tur att kunna studera alla heliga skrifterna och skapa mig en egen uppfattning.

    Jag hÄller med humanisterna om att alla ska fÄ vÀlja sin vÀrldsbild och inte bli pÄtvingade nÄgonting frÄn en annan religion. Men jag Àr dÀremot extremt tacksam att jag fick lÀra mig om kristendomen och andra religioner i skolan och verkligen fÄ reflektera över det som jag lÀrde mig. Jag uppskattar att ha fÄ tagit av mig kepsen i kyrkan för att sjunga sÄnger för avslutningen.

    Förhoppningsvis kommer vetenskapen bÄde bevisa sjÀlen, den andra vÀrlden sÄ vÀl som den Högre Makten inom snar tid och dÄ kommer humanisterna kÀnna sig oerhört korkade. Det finns redan idag kliniska experiment, ledda av FN (googla Sam Parnia) för att ta reda pÄ hur NÀra Döden Upplevelser kan intrÀffa. Om tvÄ tre Är kommer resultaten som antagligen vÀnder upp och ner pÄ den nuvarande vetenskapen.

    Tack för att du lÀst Ànda hit och tack allihopa som blivit arga, tagit testet och kommenterat.

  99. Kommentar:
    Tomas Demirel skriver:

    Ni, sĂ„na som er borde bara bli straffade för att ni ens vĂ„gar tilltala Gud. Att ni ens sĂ€ger “Gud finns nog inte.”
    Jag hoppas Gud lÄter er brinna i helvetet i oÀndlighet!

  100. Kommentar:
    Emil skriver:

    Det hĂ€r testet sĂ€ger ganska mycket om humanisterna och den vĂ€ldigt oroande argumentation och polemik de anvĂ€nder sig av. Skulle det vara sĂ„ att man vĂ€ljer en livsĂ„skĂ„dning helt pĂ„ egen hand nĂ€r man Ă€r vuxen?! Tror humanisterna att vi svenskar lever i nĂ„gon slags “neutralt vakuum” nĂ€r man uppfostras i den sekulĂ€ra humanismens ideologi? Nej! DETTA ÄR INGEN “NEUTRAL” LIVSÅSKÅDNING! Det finns ingen sĂ„dan utgĂ„ngspunkt! Detta Ă€r ett uttryck för ren och skĂ€r imperialism pĂ„ tĂ€nkandets omrĂ„de. Den ateistiska humanisten stĂ„r och betraktar all smĂ„ gulliga och vilseledda religiösa stackars mĂ€nniskor frĂ„n sitt Mount Everest och bara vĂ€ntar pĂ„ att de ocksĂ„ ska komma till samma uppfattning som denna högtstĂ„ende varelse… Jag blir upprörd!!!

  101. Kommentar:
    Seeker skriver:

    HÀrligt initiativ att peta pÄ denna heta potatis! LÄt oss slippa religiöst trams i vardagen. Se bara pÄ missbruksvÄrden som slussar in tusentals till Minnesotabehandling, en verkningslös (rÀtta mig om jag har fel) behandlingsform dÀr man ber till gud dagligen..2009 i Sverige. Om patienten motsÀtter sig detta blir denne i de flesta fall utslÀngd frÄn behandling.
    Om patienten Àr dömd till behandling i domstol har denne att vÀlja mellan- be till Gud eller fÀngelse. I Sverige, 2009!

  102. Kommentar:
    Josefus skriver:

    Hej!

    Ni citerade ifrÄn Bibeln, Syriac i frÄgoquizzet. Det Àr en bok som inte Àr med i den evangeliska bibeln, bara i den katolska. Den tillsammans med nÄgra andra böcker, apokryferna ratades vid kanoniseringen av Nya testamentet av dessa orsaker: InnehÄllet stÀmde inte överens med de andra böckerna. De Àr heller inte citerade i Nya testamentet. Av dessa. Finns Àven en del andra skÀl. Tycker dÀrför att det Àr fel av er att citera Syriac som en del av Bibeln. Man borde kollat upp detta bÀttre. MVH Josefus

  103. Kommentar:
    Mattias skriver:

    Oseriöst test med vinklade/laddade alternativ som tvingar mig att vĂ€lja alternativ som jag inte stĂ„r för. Visserligen Ă€r detta mest en ploj för mig men ni hoppar i galen tunna dĂ„ ni lĂ€gger Ă„sikter i folks munnar… lite ironiskt med tanke pĂ„ er egen kritik, eller hur?

  104. Kommentar:
    Lovisa skriver:

    Jag gjorde just ert test. De frÄgor ni stÀller, samt hur ni rankar svaren, visar att ni inte alls har förstÄtt vad religion innebÀr. Ni dumförklarar mÀnniskor, och med den ideologi ni stÄr för har vi bara tvÄ alternativ: munkavle eller utrotning av religiösa mÀnniskor.
    Man behöver inte vara religiös för att vilja skapa andra sÀtt att leva tillsammans Àn de alternativ ni föreslÄr. Hur blev ni sÄ xxx fundamentalistiska!?!

    doktorand, Stockholms Universitet, inom Àmnet religiös tillhörighet och demokrati

  105. Kommentar:
    Magnus skriver:

    Hmm… Intressant att vidsynta och pĂ„lĂ€sta humanister (ja, jag erkĂ€nner, jag Ă€r lite ironisk) fortfarande anvĂ€nder manligt genus nĂ€r de skriver om Gud. I Svenska kyrkan - ett av de samfund som Humanisterna verkar Ă€lska att hata (ja, dĂ€r tog jag kanske i lite) - Ă€r det pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll en sjĂ€lvklarhet att förhĂ„lla sig kritiskt till ett dylikt, patriarkalt “gudsprat”. Det verkar alltsĂ„ inte vara sĂ„ enkelt att de sjĂ€lvbetitlade Humanisterna alltid Ă€r sĂ„ progressiva. I alla fall inte vid en jĂ€mförelse med Sveriges största religiösa samfund ;-)

    TĂ€nker och tycker Magnus

  106. Kommentar:
    Deus skriver:

    HÄller med tidigare skribenter! Jag hatar folk som försöker pÄtvinga andra sin icke-religion lika mycket som de som försöker pÄtvinga folk sin religion. Av mig fÄr ni alla ett lÄngfinger och ett hÄnfullt skratt.

  107. Kommentar:
    Tomas skriver:

    Ha ha ha ha,
    Humanister, ni Ă€r för galna assĂ„. GĂ„r ut med en kampanj som heter “Gud finns NOG inte” dĂ€r ett NOG har lagts in som en brasklapp för er enorma Ă€ngslighet. Och sen göra ett test dĂ€r ni sjĂ€lva har lagt in alternativ mĂ€nniskors förhĂ„llande till andlighet. Patetiskt, inskrĂ€nkt och trĂ„ngsynt. Vilken rĂ€tt har ni att bestĂ€mma vad mĂ€nniskor fĂ„r tro och inte.
    Det finns bara en sak som Àr vÀrre Àn predikande, religiösa fanatiker och det Àr predikande religösa ateister.

    //TJT

  108. Kommentar:
    Börje skriver:

    Tyckte att det saknades en valmöjlighet för fritÀnkeri. Jag t.ex. gillar tolvstegsprogrammet som har hjÀlpt mig och dÀr man tror pÄ en högre makt som man sjÀlv uppfattar hennom.

    Tanken Àr att man hÀrigenom skall komma bort frÄn en destruktiv sjÀlvcentrering, dÀr hela vÀrlden kretsar kring bara mig sjÀlv. Allt som sker drabbar bara mig av alla mÀnniskor i hela vÀrlden, jag Àr den mest olycksdrabbade personen i universum.

    Sinnesrobönen sammanfattar detta: Gud (som jag sjÀlv uppfattar hennom, den, det) ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förÀndra, mod att förÀndra det jag kan och förstÄnd att inse skillnaden.

    Ske din vilja!

    Detta Àr skillnaden mellan fatalism och tro.

    Annars gillar jag att gÄ i olika kyrkor - gillar ritualer och musik. Men om nÄn predikant blir för jobbig gÄr jag helt enkelt ut. Det Àr mitt val, jag behöver inte ta emot skit av nÄn fanatiker. Samma gÀller politik och religiösa jippon i kyrkan. DÄ brukar jag ocksÄ tacka för mig och gÄ ut.

  109. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Humanisterna finns nog!

    Men vad spelar ni pÄ? NÀr jag sÄg annonsen trodde jag det var BSS, Bevara Sverige svenskt, som ÄteruppstÄtt (!) men det tycks vara Bevara Sverige icke-religiöst. Jag har gjort en hel del tester pÄ Facebook, kul och underhÄllande. Det hÀr Àr ungefÀr detsamma.

    Klart intressant hur Humanisterna vill placera in mÀnniskor i fack. Men bara en lite annorlunda vridning hade det kunnat vara en Livets ord-kampanj frÄn 90-talet.

    SkÀrpning Humanisterna, trodde ni var aningen mer seriösa!

  110. Kommentar:
    Peter skriver:

    Varför stÀller ni inte frÄgan om nÄgon uppfattar sig som ateist i er enkÀt? DÄ skulle nog svaret bli att det Àr mÄnga som har en tro, om ej sÄ religiöst uttalad.

    Ni borde ocksĂ„ framhĂ„lla att “humanister” ocksĂ„ Ă€r troende, dvs ni tror att ni Ă€r komna frĂ„n djurriket!

    Samt, varför sprider ni inte budskapet om “hoppet om ett icke-liv” efter döden?

  111. Kommentar:
    Mikael Perman skriver:

    Hej.
    Ni blandar hela tiden ihop tvÄ skilda frÄgor, nÀmligen den om gud finns, respektive frÄgan om de stora religionernas berÀttigande.

    SÄ gott som alla nuvarande religioner Àr till mer Àn 90% sociala konstruktioner, och i bÀsta fall i botten inspirerade av gudarna.

    Min gudsbild sammanfaller inte alls med nÄgon av de stora religionerna,
    följdaktligen blir ert test tragikomiskt och vÀldigt inskrÀnkt.

    Mikael Perman

  112. Kommentar:
    Stefan skriver:

    KĂ€re Peter,

    Vi mÀnniskor Àr djur i högsta grad. VÄrt beteende Àr djuriskt titta bara pÄ vad som hÀnder i Pakistan.

    MÀnniskan Àr en utvecklad apa med för stor hjÀrna men inte tillrÀckligt stor för att kunna reda ut all den skit den stÀller till med.

  113. Kommentar:
    Ylva Jansson skriver:

    NÀr jag gjort testet fick jag resultatet att jag följde ovanligt mÄnga religiösa traditioner för att vara en sÄdan humanist som jag var. DÄ jag Àr prÀst i Svenska kyrkan kÀnns det lite konstigt för att inte sÀga patetiskt att jag plötsligt mÄste vÀlja mellan att vara humanist och kristen vilken för mig och de flesta andra i mitt samfund Àr en sjÀlvklarhet att det hör ihop. Om ni som Àr med i humanisterna Àr nÄgot seriösa i vÀrnandet om mÀnskliga rÀttigheter mm borde ni göra gemensam sak med oss i kamp mot fundamentalism och annat som krÀnker mÀnniskor dagligen. Det stora hotet mot mÀnniskorvÀrdet Àr inte om nÄgon gÄr till moskén eller kyrkan ibland eller aldrig utan hotet Àr mÀnniskosynen som vill polarisera och fÄ oss alla att tro att vi inte har nÄgot gemensamt.
    Om det Àr sÄ att det Àr pengar frÄn staten ni vill Ät för att frÀmja er verksamhet kan jag förstÄ det men med all respekt; ta inte ut det genom att sprida en svartvit, förlegad och omogen syn pÄ vad religion Àr, ni undergrÀver dÄ de vÀrden ni sÀger er vÀrna!

    Ylva Jansson

  114. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Josefus: HÀvdar du alltsÄ att katoliker inte Àr kristna?

    Ett citat frÄn en katolsk kÀlla Àr ett citat frÄn en kristen kÀlla.

  115. Kommentar:
    DGW skriver:

    Hej!

    Kampanjen Ă€r alldeles utmĂ€rkt! Att ni skriver “gud finns NOG inte” visar insikt i att det Ă€r med mĂ€nniskans begrĂ€nsade uppfattningsförmĂ„ga omöjligt att bevisa eller motbevisa guds existens. Det Ă€r inte Ă€ngsligt det Ă€r vetenskapligt! JĂ€ttebra!
    Som humanist tror man inte utan man har tagit pÄ sig mödan att tÀnka igenom och att ta stÀllning till olika frÄgor snarare Àn att överlÄta tÀnkandet till prÀster, profeter osv.

    //DGW

  116. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Det Ă€r ju bra om enkĂ€tmĂ€nniskorna har basic koll pĂ„ hur religioner fungerar. Det Ă€r ju en försvinnande liten del av församlingar och samfund som sĂ€ger att Gud ska bestĂ€mma över vĂ„ra liv pĂ„ ett sĂ€tt som inte inkluderar det personliga ansvaret. För att inte tala om ansvaret för varandra. Det Ă€r ju i bĂ„de kristna och muslimska sammanhang dĂ€r gemenskap och ansvar för varandra trycks pĂ„ som hĂ„rdast i detta sekulariserade land…

  117. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Varför ljuger ni och skriver att en bok som Àr en apokryf Àr en bibel bok? Motivering tack!

  118. Kommentar:
    Lars skriver:

    Det finns ju alltid invÀndningar att hitta och de flesta beror nog trots allt pÄ en ganska fördomsfullt vinklad syn pÄ vad religion Àr och hur stort inflytande religion har. Eftersom jag tog testet tvÄ gÄnger för att fÄ med mina bÄda Äsikter i vissa frÄgor, sÄ upplevde jag nog att testet borde ha framstÀllts tillsammans med större kunskap i mitt fall om kristendom.

    Att religion har sĂ„ stort inflytande som man vill pĂ„stĂ„ Ă€r en chimĂ€r. Är man ex hungrig ser man mat, tuggande mĂ€nniskor och restauranger överallt. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r nog inte religiösa sĂ„ mĂ„nga som Humanisterna vill göra gĂ€llande eftersom vissa Ă„sikter kan bĂ€ras av kulturella skĂ€l fast man inte Ă€r religiös - Ă€ven om deras principiella frĂ„gestĂ€llning om huruvida grupp x har rĂ€tt att styra över grupp y genom att filtrera sina Ă„sikter genom hela samhĂ€llsapparaten?

    Det största felet Ă€r vĂ€l den stora vinklingen om hur mycket “Gud bestĂ€mmer” För mĂ„nga Ă€r det sĂ„ att bĂ„de Gud och det egna ansvaret Ă€r viktigt, och nĂ€r det gĂ€ller abort bör man kanske inte heller glömma pappan..

    Det lustigaste Àr ÀndÄ att man Humanisterna önskar att samhÀllet hÄller med religionsfria seder vilket Àr en mÀrklig logisk krumbukt. Antingen presenterar samhÀllet allt, eller inget. Faktum Àr att det Àr inte samhÀllet utan historian som utgör ett bibliotek dÀr den enskilde kan plocka och tro eller inte. Jag tror dÀrför att Camus och andra franska existentialistiska/ateistiska filosofer skulle vara ganska kritiska mot att man sÄ onödigt hÄrt tar avstÄnd frÄn religionens kulturella betydelse. LikasÄ skulle nog ateisten Einstein med sitt religiösa sprÄk komma med samma kritik.

  119. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Men jösses… efter att ha surfat runt en stund i de olika debattforumen hĂ€pnar jag över tonen hos de religiösa inlĂ€ggsförfattarna. Med nĂ„gra undantag Ă€r tonen mycket hĂ„rd och de drar sig inte för att helt förvanska det humanistiska budskapet. Jag kan ta nĂ„gra exempel ur detta forum:

    Lovisa. Har inte humanisterna förstĂ„tt vad religion innebĂ€r? Är det bara de religiösa sjĂ€lva som förstĂ„tt detta? Jag tror inte heller att testet ska tas pĂ„ allt för stort allvar. Det Ă€r ju knappast vetenskapligt utformat. Det Ă€r mer tĂ€nkt för att fĂ„ folk att tĂ€nka efter och att skapa debatt. Man behöver inte ta sĂ„ illa vid sig om testresultatet ger en bild av er tro som ni inte kĂ€nner igen. Vi har vĂ€l alla gjort tester konstruerade av dagstidningar utan att ifrĂ„gasĂ€tta vad testet sedan visar. Men sĂ„ fort det handlar om gudstro sĂ„ tar man tydligen vĂ€ldigt illa vid sig. Det Ă€r tydligen ocksĂ„ vĂ€ldigt populĂ€rt att kalla humanisterna “fundamentalistiska”. Vilken skrift faller den humanistiska tron tillbaka pĂ„ och hĂ„ller sedan benhĂ„rt fast vid?

    Magnus! Humanisterna hatar inte Svenska Kyrkan, men vill gĂ€rna ha en diskussion med dem (men du erkĂ€nner sjĂ€lv att du tog i lite nĂ€r du skrev “hata”). Diskussionen pĂ„gĂ„r och, Ă„tminstone frĂ„n Humanisternas sida, hĂ„lls i en sansad ton. Hur kan du hĂ€nga upp dig pĂ„ att Gud omnĂ€mns med maskulint pronomen? Det Ă€r vĂ€l knappast det relevanta. Att veta med vilket pronomen man ska omnĂ€mna Gud Ă€r ett sprĂ„kligt problem som inte ens de religiösa sjĂ€lva har nĂ„gon entydig lösning pĂ„. Kanske mĂ„ste ni uppfinna ett pronomen enbart reserverat för Gud, ett “pronomina majestatis”.

    Tomas kallar Humanisterna galna och pĂ„stĂ„r att ordet “nog” i Gud Finns Nog Inte Ă€r en brasklapp för deras enorma Ă€ngslighet. Humanisterna Ă€r vĂ€l medvetna om att Guds icke-existen inte gĂ„r att bevisa. Om kampanjen istĂ€llet hade hetat “Gud Finns Inte” hade de lĂ€mnat öppet mĂ„l för de religiösa att kontra med “Kan ni bevisa det?”

    Deus drar sig inte för att anvĂ€nda ordet “hata”. Det Ă€r inget ord Humanisterna varken vill kĂ€nnas vid eller Ă€nnu mindre anvĂ€nda för att beskriva religiösa hur fundamentalistiska de Ă€n mĂ„ vara. Det skulle aldrig falla Humanisterna in att ge de religiösa lĂ„ngfingret eller skratta hĂ„nfullt. Jag (och de) tror pĂ„ att hĂ„lla en sansad debatt med ömsesidig respekt. Men jag börjar ana att det av nĂ„gon outgrundlig anledning inte gĂ„r att kritisera religioner med bibehĂ„llen respekt frĂ„n deras. anhĂ€ngare… Och du! Fundera lite över innebörden i “religiösa ateister” och Ă„terkom gĂ€rna nĂ€r du har funderat klart.

    HÄkan! Humanisterna pÄstÄr vÀl ÀndÄ inte att deras test Àr mer vetenskapligt Àn de som finns pÄ facebook, Àven om jag tycker att det ger ett lite mer nyanserat utfall Àn testerna pÄ nÀmnda webplats. Se för övrigt kommentaren till Lovisa ovan.

    Peter skriver: Ni borde ocksĂ„ framhĂ„lla att “humanister” ocksĂ„ Ă€r troende, dvs ni tror att ni Ă€r komna frĂ„n djurriket!
    Ja, det Àr den förhÀrskande och mycket vÀl vetenskapligt belagda teorin som Àven de allra flesta religiösa numera Àr övertygade om. Bara de kolossalt religiösa hÄller fortfarande fast vid Bibelns skapelseberÀttelse.
    Och Peter… visst Ă€r det svĂ„rt att acceptera att vi alla ska dö men jag kĂ€nner mig tillfreds med att mitt medvetande en gĂ„ng ska sluta existera. Det finns inget hoppfullt i detta utan Ă€r nĂ„got man mĂ„ste lĂ€ra sig acceptera. Vi lever vidare genom vĂ„ra barn och andra “avtryck” vi satt under tiden vi levat (memer!).

  120. Kommentar:
    Magnus skriver:

    He he he… lĂ€nge sedan jag skrattade sĂ„ gott. Det mest vinklade test jag sett pĂ„ lĂ€nge. Som baptist saknar jag alternativet “inget av ovanstĂ„ende ” pĂ„ i princip varenda frĂ„ga. Och kĂ€ra humanister, ni Ă€r inte nĂ„n majoritet i Sverige, ni Ă€r knappt ens en minoritet…

  121. Kommentar:
    Bo-A. Wendt skriver:

    Till sist uppmanades jag att fundera vidare över varför vi troende har sĂ„ stort inflyande över det icke-troende folkflertalet i Sverige. Ni kan vĂ€l i er tur fundera över varför ni icke-troende har sĂ„ stort inflytande över trossamfundet Svenska kyrkan …

  122. Kommentar:
    Amac skriver:

    DÄligt med ett sÄ vinklat test, dÀr det inte fanns mittemellanalternativ, och vissa svarsalternativ var grundade endast frÄn förutfattade meningar och misstolkningar. Bibeln sÀger Àven att mannen ska vara underordnad kvinnan tex, vilket mÄnga vÀljer att inte se, för att kunna döma kristna.

  123. Kommentar:
    Samuel lindh skriver:

    Vad trÄkigt att humanisterna lÄser fast sig i stereotyper och förvanskade bilder av religion och religiositet. IgenkÀnningsfaktorn Àr vÀldigt lÄg för mig som religiös. Grundidén att religion skulle stÄ som motsats till rÀttigheter, friheter etc omöjliggör ett givande samtal. Humanisterna predikar för de redan ofrÀlsta.

  124. Kommentar:
    Fredrik skriver:

    Fattar inte riktigt vad syftet med testet var.. alla ska ha rĂ€tt till sin egen tro. Varför ska “humanisterna” alltid kritisera oss som tror? Vi respekterar ju er men ni har noll respekt för troende.. FrĂ„gorna var stĂ€llda pĂ„ ett vinklat sĂ€tt dĂ€r lösa bibelord plockas ut för att smutskasta troende. Varenda frĂ„ga Ă€r formulerad som att troende alltid Ă€r “bad guys”. Varför har ni aldrig nĂ„t tredje alternativ dĂ€r det kanske finns en logik att man kan kombinera tro, vetenskap och samhĂ€lle?? Ni har bara förutfattade meningar om allt sĂ„ lĂ€s pĂ„ till nĂ€sta gĂ„ng frĂ„n en neutral position!

  125. Kommentar:
    Patrik skriver:

    Det var ett trevligt litet test MEN JAG KUNDE INTE LÄSA ALL TEXT pga de mörka flikar med frĂ„getecken och pilar som lĂ„g över och skymde. Jag anvĂ€nder Mozilla Firefox och Linux. Är det fler som har det problemet?

  126. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Evolution som naturlag

    Till er som Àr skeptiska till evolutionsteorin vill jag sÀga följande:

    Evolutinen genomsyrar alla livsformer och deras förehavanden. Man kan sÀga att det Àr en naturlag som gÀller allt levande. Bortsett frÄn att allt levande utvecklats frÄn enkare livsformer sÄ har ocksÄ alla mÀnskliga förehavanden utvecklats ur enklarer förehavande. BetÀnk hur sprÄket utvecklats och har numera knoppat av sig i inte mindre Àn över 6000 distinkta sprÄk. Den sprÄkliga evolutionen Àr sÄ tydlig att vi alla kan jÀmföra sprÄket av idag och hur det framstÀlldes för 100 Är sedan och tydligt se skillnader. Alla mÀnsklighetens uppfinningar genomgÄr ocksÄ en evolution dÀr alla nya uppfinningar pÄ nÄgot sÀtt Àr en vidareutveckling av tidigare uppfinningar. Vidare kan vi ta upp konsten, diktandet, filosofin, matlagning och inte minst religionen sjÀlv som ocksÄ evolverat.

    Tror ni att kristna för 1000 Är sedan skulle kÀnna igen sig mycket om de kunde fÄ sig dagens gudsbild/gudstro till livs? Det har onekerligen (och tack och lov!) hÀnt en hel del med religionsutövningen sedan hÀxbrÀnningens och inkvisitionens tid. Sug pÄ den ni!!

  127. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Fredrik: Respekt förtjÀnar man, man fÄr den inte. Bara för att du Àr troende finns det absolut ingen anledning att respektera dig, bara för att du Àr troende finns det absolut ingen anledning att bespara dig kritik, och fram för allt: Din tro skall absolut aldrig vara undantagen kritik. Allt som skall ha en plats inom ett modernt, civilcerat samhÀlle mÄste ocksÄ utstÄ kritik och granskning, detta gÀller vetenskap, tron pÄ den kristna Guden, pseudovetenskap, politik och tron pÄ jultomten.

    Jag skulle tro (!) att poĂ€ngen med detta “test” ÄR just detta, att belysa det hyckleri som finns i och kring religiösa livsĂ„skĂ„dningar och att skapa debatt. Man kan kritisera sĂ„dant som politiska Ă„skĂ„dningar i dagens samhĂ€lle, men nĂ€r det kommer till tro sĂ„ Ă€r det helt plötsligt verboten och folk blir nĂ€rmast förolĂ€mpade pĂ„ tanken att just DERAS tro kan kritiseras. Se bara pĂ„ diskussionerna i detta forum. Varför skall religion vara undantagen kritik? Varför skall man inte fĂ„ se pĂ„ religion med ett rationellt öga?

    AngĂ„ende anledningen till att frĂ„gorna Ă€r vinklade sĂ„ Ă€r vĂ€l det uppenbart? Man tar ytterligheterna. Det finns ingen poĂ€ng med att kritisera de “mjuka” linjerna inom en religion nĂ€r de “hĂ„rda” finns dĂ€r ocksĂ„. Att plocka “lösa bibelord” kan tyckas vara att smutskasta, men Ă„ter igen skulle jag vilja hĂ€vda att det handlar om att belysa hyckleri. Problemet Ă€r att “neutrala” alternativ, dĂ€r man kan kombinera tro, vetenskap och samhĂ€lle ÄR baserat pĂ„ “lösa bibelord” och en vĂ€ldigt godtycklig tolkning av de religiösa texterna. Religion bör studeras och kritiseras som en helhet, bĂ„de av humanister och religiösa.

  128. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Mitt testresultat blev att jag var religiös, men *samtidigt* verkade ha ett öppet sinne - som om det vore motsatser… Synd bara att inte testkonstruktören verkar ha ett lika öppet sinne. I stort sett varje frĂ„ga var utformad för att polarisera och kategorisera mĂ€nniskor, nĂ„got jag sjĂ€lv (som baptist) Ă„tminstone försöker lĂ„ta bli.

    Ni fÄr goda humorpoÀng hÀr, men i övrigt blir det baklÀxa =)

  129. Kommentar:
    Andreas Möller skriver:

    Det kanske ska pÄpekas att jag (baptist som skrev senast) inte Àr samma Andreas som svarat pÄ en del frÄgor hÀr i trÄden. Kan lÀtt bli förvirrat annars =)

  130. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Det Ă€r flera Ă€n bara tvĂ„ “Andreas” hĂ€r, för övrigt.

  131. Kommentar:
    Johan skriver:

    Även som övertygad och missionerande ateist blir jag vĂ€ldigt trött pĂ„ vinklingen, förenklingen och fördumningen i testet.

  132. Kommentar:
    Micke von Ulm skriver:

    Jag blev en “klockren humanist”, men jag mĂ„ste sĂ€ga att jag hade lite svĂ„rt med den första frĂ„gan, eftersom jag aldrig riktigt har fĂ„tt klĂ€m pĂ„ vad “Gud” betyder. De religiösa verkar inte vara eniga i den frĂ„gan (och splittringen finns Ă€ven inom olika religioner). Vissa flummare definierar “Gud” sĂ„ att Ă€ven en “klockren humanist” som jag skulle kunna tro pĂ„ han/hon/den/det…

  133. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Jag Ă€r idag 40 Ă„r och fram till för c:a tre Ă„r sedan hade jag inte reflekterat sĂ€rskilt mycket över Guds existens och sanninghalten i Bibeln. Jag mĂ„ste nog Ă€ndĂ„ pĂ„stĂ„ att jag kallade mig icke-troende men tĂ€nkte Ă€ndĂ„ att “kanske Ă€ndĂ„…”. Vid den tidpunkten, för ca tre Ă„r sedan, började jag lĂ€sa debattartiklar i dagspressen skrivna av Humanisternas ledande personer och jag tackar dem idag för att de fĂ„tt mig att öppna mina ögon och söka vidare för att slutligen nĂ„ fram till dĂ€r jag Ă€r idag, dvs. övertygad ateist. Och jag Ă€r mycket lycklig över de insikter jag gjort.

    De av er som vill utmana sin tro rekommenderar jag att lÀsa följande böcker, som Àr de som fÄtt mig att nÄ fram till min stÄndpunkt:

    Vete, vapen och virus - Jared Diamond
    Ett Oskrivet Blad - Steven Pinker
    Arvet frÄn Darwin, Religion, mÀnniska och moral - Birgitta Forsman
    Illusionen om Gud - Richard Dawkins
    Den meningssökande mÀnniskan - Peter GÀrdenfors
    Brev till en kristen nation - Sam Harris
    Ateismens Illusioner - Alister och Joanna McGrath
    Bibeln pÄ 100 minuter - Karl G Fredriksson
    Brev frÄn en skeptiker (har glömt vad författarna heter)

    Notera att jag tagit del av synpunkter bÄde frÄn religiösa och ateister. I synnerhet ska ni lÀsa Steven Pinker. Jag har lÀst mer Àn detta men hÀr har jag nÀmnt de som varit viktigast för mig. Jag kÀnner mig numera ganska orienterad i livsÄskÄdningsfrÄgor. Tack Humanisterna!

  134. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Henrik S:

    Det dÀr var en riktigt bra lista med förslag, men jag skulle vilja lÀgga till en bok: Bibeln.

    Faktum Àr att vÀldigt mÄnga svenskar inte tycks ha lÀst bilben, annat Àn vissa passage ur nya testamentet och skapelseberÀttelsen, bÄde de som varit i din sits och de som kallar sig kristna. LÀs och kritiskt granska de religiösa texterna, och lÀs de böcker som Henrik föreslÄr sÄ kan man komma nÀrmre en rationell syn pÄ saker och ting.

  135. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Andreas:

    Bibeln pÄ 100 minuter tröttade ut mig och att ta itu med och hÄrdgranska Bibeln Àr ingenting jag ser fram emot. Men jag ska göra det inom en överskÄdlig framtid! Man har ju fÄtt sig historier och citat ur Bibeln till livs genom hela livet och huvuddragen i Bibeln hör numera till allmÀnbildningen. Redan som 5-Äring gick jag i söndagsskola. Redan vid den Äldern anser man att barn ska börja indoktrineras. Men kanske Àr det sÄ att för att religionen och kristendomen ska bli begriplig sÄ mÄste man i princip ha fÄtt den med modermjölken!?

    En annan bok jag lĂ€st som tog kristendomen i försvar var Lars Melins “SvĂ€ra i kyrkan”. Intressant lĂ€sning men föga övertygande.

  136. Kommentar:
    Ulrika skriver:

    Varför vÀlja mellan humanist och tro? Det finns ju oÀndliga grader mellan trossamfunden ocksÄ.

    SjÀlv betÀcknar jag mig som troende men liberal och humanist. Jag ser inte varför man inte kan vara en kombo! I Sverige har vi kommit lÄngt inom Svenska kyrkan, den Àr dessutom öppen för nya idéer.

    Jag tror hellre Àn tvivlar - mer positivt! Dessutom vem har sagt att man VET?!

  137. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Ulrika: jag trivs och Ă€r mycket lycklig som tvivlare och begreppet “tvivel” utesluter vetande. De som pĂ„stĂ„r sig veta hur de förhĂ„ller sig med Gud och religiösa frĂ„gor Ă€r praktiskt taget uteslutande religiösa personer. Jag (och Humanisterna) hĂ„ller alla frĂ„gor öppna tills motsatsen bevisas, Ă€ven om utgĂ„ngspunkten Ă€r att det inte finns nĂ„gon Gud. Varför ska vi rĂ€tta oss efter nĂ„got som med stor sĂ€kerhet inte finns?

    Tro Àr ocksÄ ett slags tvivel eftersom bÄda orden rymmer samma grad av sÀkerhet:-).

    Visst gÄr det utmÀrkt att vara bÄde troende och humanist. Det har ju du sjÀlv bevisat, sÄvida inget missförstÄnd ligger bakom.

  138. Kommentar:
    Liisa skriver:

    “MĂ€nniskan och mĂ€nniskorvĂ€rdet i centrum”, hĂ€r faller humanismen för mig. Jag anser inte att mĂ€nniskan Ă€r mer vĂ€rd Ă€n djuren.
    Vad anser ni om det?

  139. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Humanister Àr humorister!

    Detta skriver jag med tanke pÄ alla faktafel i frÄgorna, nÀstan ingenting stÀmmer. Humanisterna Àr BARA ute efter att svartmÄla kristna. NÀr ni ska ge hÀnvisningar till Bibeln ger ni inte ens dem rÀtt utan hÀnvisar till apokryferna som inte finns med i Bibeln, vad Àr tanken bakom det? Nej ska ni föra en debatt fÄr ni allt skÀrpa till er och göra det seriöst annars lyssnar ingen.

    Man kan inte sÀga att det Àr fel att fördöma och sen göra exakt det humanister!

  140. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    FrÄga: Vilken syn har ni pÄ skapelsen humanister?

    SjÀlv tror jag pÄ bÄde Big Bang och evolutionen. Jag tror att Gud skapade universum genom Big Bang och jag tror att det finns mikro evolution men inte makro evolution. En art kan inte bli en annan men en nÀbb kan bli en annan bÀttre nÀbb.

  141. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Förutom att testet i sig, som mÄnga redan sagt, var otroligt vinklat och nÀstan oseriöst (speciellt med tanke pÄ den sÄ spridda reklam för hemsidan som gjorts) har jag ocksÄ lite funderingar och Äsikter över andras inlÀgg:

    “Henrik S skriver:

    Varför ska vi rĂ€tta oss efter nĂ„got som med stor sĂ€kerhet inte finns?”
    Det finns ingen som helst sÀkerhet att han varken finns eller inte..

    ” Andreas skriver:

    Fredrik: Respekt förtjĂ€nar man, man fĂ„r den inte. Bara för att du Ă€r troende finns det absolut ingen anledning att respektera dig (…)”
    SÄ du tycker inte alla mÀnniskor ska fÄ respekt? Ingen har pÄstÄtt att troende ska fÄ mer respekt Àn andra eller tvÀrtom.

    “Henriks S skriver:

    Deus drar sig inte för att anvĂ€nda ordet “hata”. Det Ă€r inget ord Humanisterna varken vill kĂ€nnas vid eller Ă€nnu mindre anvĂ€nda för att beskriva religiösa hur fundamentalistiska de Ă€n mĂ„ vara. Det skulle aldrig falla Humanisterna in att ge de religiösa lĂ„ngfingret eller skratta hĂ„nfullt. Jag (och de) tror pĂ„ att hĂ„lla en sansad debatt med ömsesidig respekt.”
    Nej men det faller för otroligt mÄnga humanister in att helt utesluta Guds existens och nÀstan idiotförklara den. Dessutom tror jag inte att religiösa har lÀttare till att ge sig pÄ folk som kritiserar dem Àn andra. Skulle (mÄste poÀngtera att jag Verkligen inte gör det) jag exempelvis sÀga att din mamma Àr en hora eller annat skÀllsord tror jag nog att du skulle nÀrma dig ordet hata betydligt mer.

    “DGW skriver:

    Som humanist tror man inte utan man har tagit pĂ„ sig mödan att tĂ€nka igenom och att ta stĂ€llning till olika frĂ„gor snarare Ă€n att överlĂ„ta tĂ€nkandet till prĂ€ster, profeter osv.”
    Det ena utesluter inte det andra. Jag Àr troende men tÀnker fortfarande minst lika mycket sjÀlv som andra.

    ” Stefan skriver:

    KĂ€re Peter,

    Vi mĂ€nniskor Ă€r djur i högsta grad. VĂ„rt beteende Ă€r djuriskt titta bara pĂ„ vad som hĂ€nder i Pakistan.”
    Kan hĂ„lla med till en viss grad men jag anser inte att vi Är djur men att vi, eftersom ingen Ă€r fullkomlig, kan bete oss djuriskt.

    Till de som anser det konstigt att man inte fÄr kritisera religion:
    Först och frÀmst vill jag bara sÀga att jag tycker man fÄr kritisera religion. Men man mÄste ocksÄ ha kunskap om det man vill kritisera innan man gör det, vilket de flesta, utifrÄn min erfarenhet, inte har. Sedan mÄste man ocksÄ förstÄ troendes förhÄllningssÀtt till Gud. Jag tror exempelvis att vi mÀnniskor Àr Guds barn och att det var han som skapade vÀrlden (sÀger inte att det skedde som det stÄr i skapelseberÀttelsen, big bang eller andra teorier). DÀrför Àr det ett kÀnsligare Àmne för mig och mÄnga andra, pÄ samma sÀtt som de flesta tycker det Àr vÀrre om nÄgon anmÀrker pÄ en familjemedlem Àn nÄgon utomstÄende.

    (( “Om ni Ă€lskar dem som Ă€lskar er, skall ni dĂ„ ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hĂ€lsar vĂ€nligt pĂ„ era bröder och bara pĂ„ dem, gör ni dĂ„ nĂ„got mĂ€rkvĂ€rdigt? Gör inte hedningarna likadant?” (Matteusevangeliet, 5:46-48) (!!!) ))

    TÀnkte ocksÄ passa pÄ att kritisera testet angÄende deras utdrag ur religiösa skrifter med en liten berÀttelse:
    En viss kvinna stĂ€llde upp i ett politiskt val för att bli guvernör. Hon var helt övertygad om att Bibeln talat till henne och lovat att hon skulle bli nominerad. NĂ€r hon sĂ„ smĂ„ningom fick den officiella listan över de nominerade fick hon se sitt eget namn allra sist. DĂ„ tog hon fram sin Bibel och lĂ€ste: “Men mĂ„nga som Ă€r de första ska bli de sista, och mĂ„nga som Ă€r de sista ska bli de första” (Matt. 19:30). Med den versen som underlag menade hon sedan att Gud Ă€ndĂ„ sagt till henne att hon skulle vinna. men likvĂ€l förlorade hon.
    Denna lilla anekdot illustrerar nödvÀndigheten av att man tolkar ett bibelstÀlle i sitt rÀtta sammanhang. Tagen ur sitt sammanhang, sin kontext, kan en bibeltext förvridas till att sÀga precis vad som helst. Om man vill ta reda pÄ författarens avsikt med en text mÄste tolkningen alltid ske med hÀnsyn till sammanhanget. Varje ord i Bibeln Àr en del av en vers, och varje vers Àr en del av ett stycke, som i sin tur Àr en del av en bok, vilken ingÄr i Bibeln som helhet. Ingen vers i Bibeln kan skiljas frÄn de omgivande verserna. Att tolka en vers oberoende av det sammanhang den ingÄr i, Àr som att försöka analysera en mÄlning av Rembrandt genom att enbart betrakta en sÀrskild kvadratcentimeter av mÄlningen.

    Slutligen vill jag ocksÄ pÄminna om att alla, troende eller inte, borde kÀnna stor tacksamhet till Jesus dÄ han var den första som utlyste jÀmlikhet. Oberoende av tro, ras, kön etc Àr alla lika vÀrda.

    Är vĂ€ldigt tacksam för kritik, positiv som negativ.

  142. Kommentar:
    Jakob skriver:

    Vissa humanister tycker det Ă€r lustigt att religiösa mĂ€nniskor gĂ„r till en sĂ„dan attack nĂ€r religionerna kritiseras. NĂ€stan som att ni vore överraskade. SjĂ€lvklart att det blir en sĂ„dan reaktion. MĂ€nniskors tro betyder otroligt mycket, det Ă€r uppenbart att ni inte förstĂ„r hur mycket. PoĂ€ngen Ă€r: Vad hade ni vĂ€ntat er? Ska man kritisera fĂ„r man ocksĂ„ vara beredd pĂ„ att fĂ„ svar och inte stĂ„ dĂ€r och grina om att man blir “Ă„terkritiserad”. Detsamma gĂ€ller för oss (i mitt fall) kristna.

    Testet kĂ€ndes som tidigare nĂ€mnt vĂ€ldigt polariserande. Tydligen anser humanisterna att troende mĂ€nniskor inte kan vara kritiska till sin tro, att man inte tar ansvar eller att man inte lĂ„ter förnuftet styra. IstĂ€llet menar man tydligen att troende mĂ€nniskor “lĂ„ter Gud sköta allt”. Ja, faktiskt verkar det som att humanisterna t.o.m. anser att de flesta troende svĂ€ljer heliga skrifter och det som sĂ€gs av religiösa ledare, med hull och hĂ„r.

    Humanisterna tycks Àven tro att de flesta religiösa mÀnniskor, egentligen vill att en perfekt stat skulle vara nÄgon form av teokrati, dÀr alla som inte följer religionen och dess regler blir straffade. Fel, fel, fel! Jag har inte i mina sex Är som kristen stött pÄ nÄgra tankar om det alls. Verkligen, inte alls.

    För att skrĂ€mma mĂ€nniskor slĂ€nger man sig med ord som “extremism” eller “fanatism”. Det verkar som att man försöker propagera för att religiösa mĂ€nniskor Ă€r en sorts sĂ€kerhetsrisk som kan resultera i terrorism eller nĂ„got sĂ„dant.

    Bibelcitatet frÄn testet var Àven det lite smÄlustigt. Jag förstÄr dock att ni i och för sig har bÀttre koll och att ni inte pÄ riktigt tror att kristendomen stÄr för en sÄdan syn. Ni har ju medvetet polariserat hela testet för att vÀcka reaktioner. Kan ni inte vÀcka samtycke för er livsÄskÄdning utan med hjÀlp av lögner fÄr ni dock tolerera att jag Àr skeptisk.

    Slutligen vill jag dock sÀga att det Àr bra att ni finns. Det Àr bra att det finns motsatser som kan vÀgas emot varandra. Ibland kan Àven jag som troende behöva mig en tankestÀllare. Viktigt Àr dock att se följden av den livsÄskÄdning man vÀljer.

  143. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Kampanjen i sig Àr inte heller den mest eftertÀnkta dÄ religionen inte alls har mycket utrymme i dagens Sverige. Ta skolundervisningen som exempel. Trots att kristendomen har en sÄ enormt stor del i den vÀsterlÀndska historien fÄr ett barn/ungdom inte mer Àn nÄgra timmars utbildning, under hela sin skoltid.

  144. Kommentar:
    Elin skriver:

    Jag har vÀnner frÄn mer Àn 15 olika lÀnder. De kommer frÄn olika bakgrunder och kulturer. De Àr icke-troende eller betraktar sig tillhöra nÄgon av följande livsÄskÄdningar: Kristendom, Katolicism, Islam, Buddism och Bahai.

    Inte nÄgon av mina vÀnner har nÄgonsin hÄllit med om att t ex kvinnan har mindre vÀrde Àn mannen eller att det Àr ok att döda i religionens namn.

  145. Kommentar:
    Fredrik skriver:

    Hej, ville bara tacka Humanisterna för att ni för upp Jesus pÄ agendan! det blir mÄnga spÀnnande samtal, gjorde testet och tillhör den lilla lilla skara som troende Kristen efter testet sÄ blev jag tryggare att min tro hÄller fullt ut.

    Tjingtjing

  146. Kommentar:
    Alexander skriver:

    tycker humanistera behandlar min ÄskÄdning som ett tjÀrr.
    Sturmark, jag kan betala din teol kand om du vill!

  147. Kommentar:
    Lars Sundström skriver:

    Finns Gud? Som juridiskt van att styrka sakfrÄgor, synes Gud inte kunnat styrka sin existens. Varför tro pÄ nÄgot, som ingen sett. Min mor, som var troende , lovade komma tillbaka efter sin död. Hon har nu varit död i c:a 30 Är, men Ànnu inte avhörts. Jag Àr lycklig över mitt liv, tror inte jag kommer ÄteruppstÄ, men kÀnner ÀndÄ att jag tillfört min omgivning nÄgot gott.!
    Lars S

  148. Kommentar:
    Elin I. skriver:

    Fastnade redan pÄ första frÄgan. Tror inte humanister pÄ agnostikers existens?

    Sedan jag tagit mig vidare framstod hela testet som vinklat och onyanserat, precis som mÄnga andra sagt. Jag Àr inte ens religiös (vilket testet mycket riktigt konstaterade - inga klagomÄl pÄ den punkten). Men varför ge sig pÄ att kritisera nÄgot man inte ens har försökt förstÄ? De religiösa sjÀlva Àr mÄnga gÄnger bÀttre pÄ att inte döma. Gör er inte skyldiga till vad ni beskyller era motstÄndare för.

  149. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Det roliga i allt detta Àr att humanister Àr en minoritet jÀmfört med kristna. Jag kan nog ganska exakt uppskatta att ca 1% av alla svenskar Àr kristna och 0,1% humanister. Sen kan man ju vara bÄdadera.

  150. Kommentar:
    David skriver:

    Testet och kampanjen fyller förmodligen nÄgot syfte, men det vÀdjar inte precis till intelligensen hos den som tar del av det. Förbundet Humanisterna har visserligen utvecklats i denna, kalla det populistiska, riktning under en lÀngre tid, men nog mÄste det gÄ att diskutera religion pÄ en högre nivÄ Àn detta!

  151. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Lars Sundström du argumenterar som en femÄring, luft syns inte dÄ kan den inte finnas, eller hur va! Haha. Försök att köra med riktiga argument. Jag har inte sett dig finns du dÄ inte?

  152. Kommentar:
    Andreas skriver:

    fick testet resultatet att jag var mycket religös…. ja kanske det… men samtidigt sĂ„ stod det att jag skulle fundera pĂ„ varför vi hade sĂ„ mycket inflytande i sverige nĂ€r vi var sĂ„ fĂ„…. hĂ„ller med om att religon och politik inte hör ihop, men Ă„ter igen sĂ„ förutsĂ€tter humanisterna att alla troende tĂ€nker likadant… jag tycker precis som ni hĂ€r, jag tycker inte att religösa mĂ€nniskor borde ha sĂ„ mycket inflytande.
    kĂ€nns som ni har bestĂ€mt er för att “sĂ„ hĂ€r” ser en religös mĂ€nniska ut…hela testet gav konstiga alternativ som jag inte riktigt kunde förlika med mig.

    t.e.x. att gud ska fÄ bestÀmma sjÀlv, eller vi ska fÄ bestÀmma sjÀlv.

    det Àr sÄklart bÄde och, dock sÄ Àr vissa frÄgor inte för oss sjÀlva att avgöra (om jag tycker en person Àr obekvÀm sÄ fÄr jag inte mörda honom enligt min tro tillexempel), men de flesta Àr inte lagstadgade i min tro i alla fall.

    skÀrpning, mer objektivitet tack.

  153. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Kristna ska ha samma inflytande som alla andra organisationer! Humanister antyder att de vill ha mer makt Àn kristna vilket de redan har fast de Àr en mindre grupp. Helt klart Àr att humanisterna redan har gjort en stereotyp av oss och man kan inte göra mer Àn att grÄta. De vill ju uppenbarligen inte ha en debatt nej de vill bara ha rÀtt.

    I frÄgan om vem som ska bestÀmma ens beslut Gud eller jag kan man inte klicka i ett vettigt svar, det Àr ju sÄ sjÀlvklart att bÄde jag och Gud gör det. Humnister Àr mer fundamentalister Àn oss kristna sÄ det Àr konstigt att de ÀndÄ Àr sÄ fördömande.

  154. Kommentar:
    DGW skriver:

    HallÄ ? Vad hÀnde med dagens alla debattinlÀgg ? Först startar ni en kampanj för att skapa debatt och sen sÄ blir det censur, eller ? Jag skulle gÀrna ha en förklring för detta. Jag hade jo till och med yttrat med positiv om kampanjen ????

  155. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Är du verkligen förvĂ„nad?

  156. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    Enligt testet Àr jag mycket religiös. I debatt 7 Àr jag enligt Gustav ett pucko, verklighetsfrÄnvarande, obildad och mina argument fekalier (betyder avföring), eftersom jag inte delar hans flammande tro.

    Jag gav ett svar, och nu vÀntar jag pÄ ett pyroklastiskt utbrott, ett sÄdant som drabbade Pompeji. Det kan bli riktigt kul.

    Om jag Àr mycket religiös, vad Àr dÄ Gustav?

  157. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Med tanke pÄ forumets design, Àr de nog inte sÄ intresserade av debatt hÀr (dÄ hade ett threadat forum med mycket mindre bokstÀver varit bÀttre).

    Det hÀr Àr nog mera ett supplement till reklamkanpanjen och ett stÀlle för folk att bli medlemmar.

  158. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    DÄ lÀr Gustav vara extrem ateist eller humanist same same but different.

  159. Kommentar:
    Lena skriver:

    Skrev till Sturemark.
    “Tack för att ni hjĂ€lper oss kristna att öppna för ett samtal om Gud. Jag har gjort testet och tillhör enligt testet den lilla minoriteten som ser oss som religiösa.
    Det var inte sÄ lÀtt att göra testet dÄ jag i flera av fallen inte kÀnde igen mej i nÄgot av svaren.
    Det Àr bra att ni för fram t.ex. FNŽs barndeklaration. Om Du frÄgar mej sÄ sÀger jag att den i allt överensstÀmmer med mina kristna vÀrderingar - som jag gÀrna politiserar.

    Jag tycker inte heller att vi kristna har mandat (frĂ„n Gud) att tala om för andra vad som Ă€r rĂ€tt och fel. Det samma gĂ€ller nĂ€r kyrkor pĂ„ olika sĂ€tt möter barn i skolan. Kyrkan fĂ„r berĂ€tta om sin tro och tradition: “SĂ„ hĂ€r tror vi i kyrkan.” Och sĂ„ görs pĂ„ de hĂ„ll dĂ€r jag har insyn i kyrka-skola-relationer.

    NÀr det gÀller synen pÄ Àktenskapet - sÄ tror jag inte att det Àr Gud sjÀlv som Àr problemet - utan alla dem som tror sig ha mandat att företrÀda Gud?
    Religiösa och icke religiösa.

    NĂ€r det gĂ€ller mig sjĂ€lv och mitt eget inflytande över mitt liv - sĂ„ tror jag att Gud Ă€r den som gett mej livet och som gett mej förutsĂ€ttningar att leva mitt liv. NĂ€r jag lĂ€ser i bibeln sĂ„ tycker jag att det framgĂ„r att Gud gett oss mĂ€nniskor livet men ocksĂ„ gett oss förutsĂ€ttningar för att sjĂ€lva tĂ€nka konstruktivt och kristiskt för att kunna ta ansvar för sig sjĂ€lv och för att kunna bidra till det gemensamma.”

    Jag skulle vilja frÄga Dej. Jag Àr ju kristen och tror pÄ Gud.
    Hur tror Du att jag tror om,tÀnker om och förhÄller mig till Gud?
    Har Du egna negativa erfarenheter frÄn mötet med mÀstrande religiösa mÀnniskor/samfund.

    MVH, Lena Ehrngren, Moholm

  160. Kommentar:
    Jansson skriver:

    Humanisterna gör gÀllande att kristen tro innebÀr att den troende avsÀger sig ansvaret för sina handlingar.

    Detta Àr trams. I den Kristna tron Àr mÀnniskan personligen ansvarig för sina handlingar. I högsta grad.

  161. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    Min korta saga om en saga beskriver vÄra attityder, sÀrskilt sÄdana till religion. Bok med samma namn som sagan finns pÄ vulkan.se

    SAGAN OM ELEKTRONEN ELVIS

    Det var en gÄng en elektriker, som ville lÀra sina barn lite om det han sysslade med, sÄ han skrev och ritade en saga om elektronen Elvis, en rund figur i kortbyxor och rutig keps.
    Elvis for omkring i ledningar, lekte med magneten Magnus och ringde i ringklockan Inger. Sagan förklarade pÄ ett klurigt sÀtt elektricitetslÀran riktigt bra. Den var pÄ det sÀttet helt korrekt, men barnen visade upp helt olika attityder vid mötet med den.
    Sofia, som storasystern bland dem hette, förstod direkt ”det dolda budskapet” och lĂ€rde sig sagan, men en av hennes bröder, en stöddig Bror Duktig, blev arg, ja han blev riktigt rasande och förklarade högljutt:
    – ”En elektron i kortbyxor! Och med rutig keps! Vilken j-a skit! Jag tror inte pĂ„ elektroner!”
    Den för honom löjliga beskrivningen av elektriciteten retade upp honom. Han vÀgrade sedan lÀsa en enda rad ur sagan. Systern skrattade, men pappan tog sig för pannan.
    En annan bror lÀrde sig sagan bÄde fram och baklÀnges. Han blev ocksÄ upphetsad av den, men pÄ ett annat sÀtt, och ropade:
    – ”Hej Elvis! Jag vill ocksĂ„ vara ett strĂ„lande ljus för vĂ€rlden och leka och blixtra i himlen hemma hos Det Stora Dundret! Vilka vill följa med mig dit upp? Bli vĂ€n med Elvis! Halleluja!”
    Han kallades Flax, dÀrför att han gestikulerade vilt, nÀr han blev sÄ dÀr högljudd. DÄ svor Bror Duktig av ilska och Sofia grÀt av skam. Pappan tog sig först för pannan, men sedan han tagit handen dÀrifrÄn, skrev han ett nytt testamente i hopp om att rÀdda familjeförmögenheten.
    Observera att pojkarna tolkade sagan pÄ samma sÀtt!
    Det fanns sjĂ€lvklart ocksĂ„ ett sladdbarn i elektrikerns familj. Även han lĂ€rde sig sagan, fast han inte var mer Ă€n nĂ„gon meter. Även han ville vara vĂ€n med och leka med Elvis, men dĂ„ skĂ€mdes hans storasyster inte alls. TvĂ€rtom, nĂ€r Sofia nattade honom med sagan, lekte hon med i hans fantasier.
    Lillebror hann bli avsevÀrt Àldre, innan han insÄg att han lÀrt sig elektricitetslÀran utan att veta om det! Man kan lÀra sig mycket utan att begripa nÄgot! Det mÄste man kanske göra, om livet Àr kort, och man inte vill slösa bort barndomen.
    För lÀnge sedan var livet ofta vÀldigt kort. Man fick ofta inte chansen, att bli gammal och vis och till slut begripa. Men man kunde trots det föra kunskapen vidare, om man bara lÀrde sig sagorna utantill.

  162. Kommentar:
    JJ skriver:

    Tack för att nÄgon höjer debatten om vidskepelsen i samhÀllet.
    Bry er inte om den inte faller bokstavstroende petimÀter eller filosofiska ordklyvare pÄ lÀppen.
    Det viktiga Àr budskapet att det mÄste slutas daltas med skrock under religionens tÀckmantel.

    Den religiösa tron skiljer sig naturligtvis inte i sak frÄn hoppet som kan ingivas nÀr man hÄller tummarna. Bara sockrat med Ànglar.

    Skillnaden Àr att nÀr vissa ser demoner hamnar de pÄ sinnesjukhus, andra fÄr stÄ och mÀssa i TV kl 11.00 pÄ söndag (om man inte Àr asatroedne förstÄs).

    FörtÀckta hot och mobbning kan ge fÀngelse. Men en prÀst som sprider skrÀck och otrygghet i att Du skall tjÀna Gud pÄ rÀtt sÀtt, han gÄr fri, oavsett grad av Ängest eller psykiska besvÀr offren utsÀtts för.

    PrÀsterskapet och religionen tryckts tillbaks stadigt sett de senaste 200 Ären. Sakta men sÀker blir vÀrlden allt mer sekulariserad, agnostisk och ateistisk.
    LÄt sÄ fortgÄ Ànnu snabbare sÄ denna primitiva vanförstÀllning (likt vÄr gamla asatro) försvinner in i myterna och religionsvetenskapens vÀrld.

    Den vÀrlden blir betydligt humanare, fredliga, kÀrleksfullare och fram för allt enklare, tryggare behagligare för mÀnniskor att leva i.

    Jag skriver speciellt detta för dig som ibland blir otrygg och osÀker, ja tom kan mÄ dÄligt av synd, tvivel, döden etc. Sluta med det, den Àr sÄ himla mycket tryggare utan vidskepelse.

    HĂ€lsningar Jesus
    (ungefÀr detsamma sa jag vid templet nÀr jag var ung)

  163. Kommentar:
    Kenny skriver:

    NÀr en typisk Nihilist/Realist fÄr texten

    “du Ă€r en klockren humanist!” Ă€r det nĂ„gonting som Ă€r fel…

  164. Kommentar:
    Sandra Buratti skriver:

    Har precis gjort testet och mitt resultat blev att jag var “religiös och har ett öppnat sinne”.

    För övrigt sÄ var det svÄrt att svara pÄ testet dÄ alternativen var besynnerliga. Som att vÀlja mellan att Guds styr mitt liv helt och hÄllet eller att jag sjÀlv styr det utan inblandning frÄn Gud.

    Antingen sĂ„ fördömer jag och straffar kvinnor som vill göra abort eller sĂ„ Ă€r jag helt för att en kvinna sjĂ€lv ska fĂ„ bestĂ€mma över sin kropp. Även om det sista alternativet kĂ€nns bĂ€ttre sĂ„ hĂ„ller jag inte fullt med.

    GenomgÄende Àr det som att vÀlja mellan pest och kolera.

    Humanisterna mÄste ha en synnerligen stereotyp syn pÄ kristna.

  165. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    JJ skrev:
    “FörtĂ€ckta hot och mobbning kan ge fĂ€ngelse. Men en prĂ€st som sprider skrĂ€ck och otrygghet i att Du skall tjĂ€na Gud pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, han gĂ„r fri, oavsett grad av Ă„ngest eller psykiska besvĂ€r offren utsĂ€tts för.”

    Det Àr en ganska stor skillnad dÀr. De som blir utsatta för hot och mobbning blir det mot sin egna vilja medan de som gÄr pÄ en mÀssa eller annat dÀr nÄgon prÀst talar inte har nÄgon som tvingar dem till att göra det.

  166. Kommentar:
    Kenny skriver:

    för att förtydliga:

    jag anser att kvinnor skall vara underordnade mÀn, och tror mindre pÄ gud Àn medelsvenson tror att Demokrati Àr det mest rÀttvisa styrelsesÀttet.

    Jag skrattar Ät folk som arbetar för att förbÀttra vÀrlden, dÄ vi alla ÀndÄ kommer dö en dag.

    ÄndĂ„ blev jag just med öppna armar inviterad att gĂ„ med i den grupp jag avskyr mer Ă€n de hjĂ€rntvĂ€ttade kristna samfunden ni kritiserar med er sida…

    NĂ€, usch och fy.

  167. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Jag tycker alternativen pÄ frÄgan vem man ville prata med om man hamnade i en krissituation inte var bra. Jag saknade alternativet

    En medmÀnniska icke-religiös eller religiös

  168. Kommentar:
    Calle skriver:

    tycker hela testet Àr uselt, allt ni bygger ert test pÄ Àr gamla konservativa religioner, kollar vi vÀrlden över kan vi nog rÀtt lÀtt se att religion Àr nÄgot som inom vissa grÀnser anpassas över hur samhÀllet ser ut. En muslim i iran och en muslim i Sverige lever helt olika liv och pÄverkas olika av religionen, det innebÀr inte att den ena Àr mindre troende en den andra.

    Jag personligen brukar se mig sjÀlv som iaf lite kristen, jag tror pÄ bÄde gud och jesus men det innebÀr inte att jag lÀser bibeln till punkt och pricka. Oavsett hur korkad man kan anse att jag Àr pga min tro sÄ tror jag Àven pÄ mÀnniskan, den mÀnskliga friheten och det faktum att oavsett vad som Àr sant eller inte sant nÀr det gÀller religion sÄ har vi ganska starka belÀgg för att mÀnniskan genom alla tider har manipulerat den religion som existerar, oavsett syftet till detta sÄ visar det ju ganska tydligt pÄ att mÀnniskan sjÀlv har förmÄgan att fatta beslut och sedan ta konsekvenserna av dem.

    Sen Àr det ju sjÀlvklart att nÀr tex kristendomen fick sitt fÀste pÄ medeltiden i Sverige sÄ levde mÀnniskor under förhÄllanden som i dagslÀget skulle anses vara vÀrre Àn de som har det som sÀmst i Afrika(har dock inte riktigt koll pÄ den jÀmförelsen, ta den med en nypa salt) och dÄ Àr det klart att folk tar till sig extrema religion som kastas pÄ dem, för vad har dom att förlora egentligen?

    Naaee, jag Àr grymt kritisk till detta test, det bygger mer pÄ en konservatistisk religion som jag inte tror Àr allt för vanlig idag Àn pÄ den form av troende som ligger till grund för majoriteten av de religiösa i Sverige

  169. Kommentar:
    Arvid skriver:

    Fler kanske skulle hÄlla med humanisterna om dom inte var sÄ jÀvla sjÀlvgoda.

  170. Kommentar:
    Àr humanister humana skriver:

    Hej!
    Jag Àr lite chockad över kommentaren Gud Finns Nog inte.
    Om det aldrig funnits nÄgon Gud hur kan ni dÄ stÀlla den frÄgan.

    Och om det Àr grunden för denna kampanjen, var finns den humana instÀllningen att alla skall fÄ vÀlja fritt.

    Ni lÀgger en svart-vit frÄgestÀllning, som lÄter svaren bli polariserande,
    Onyanserade platta, medan Guds manifesterande tecken pÄ Jorden Àr regnbÄgen.

    Det finns inget enkelt svar, men om alla levde efter:
    SÄ som jag vill, att du gör mot mig,
    Skall jag se till, att jag gör mot dig.

    DĂ„ fungerar Humanismen

  171. Kommentar:
    Gustav skriver:

    Till Christer:
    “Enligt testet Ă€r jag mycket religiös. I debatt 7 Ă€r jag enligt Gustav ett pucko, verklighetsfrĂ„nvarande, obildad och mina argument fekalier (betyder avföring), eftersom jag inte delar hans flammande tro.”

    Nej, jag har beskrivit dig pÄ följande vis dÀrför att du yttrar dig om saker du uppenbarligen inte kan nÄgot om.
    Du saknar grundlÀggande kunskaper om Islam och koranen men vÀljer ÀndÄ att ta en diskussion om den - vad ska jag kalla dig? En kvicktÀnkt och bildad retoriker av högsta valör?

    “Jag gav ett svar, och nu vĂ€ntar jag pĂ„ ett pyroklastiskt utbrott, ett sĂ„dant som drabbade Pompeji. Det kan bli riktigt kul.”

    Vore det inte roligare om du faktiskt förde en diskussion kring saker dÀr du besitter nÄgon kunskap att tala om? Jag tror i Àrlighetens namn inte att du Àr ett Pucko i största allmÀnhet men i diskussionen om Islam framstÄr du Àrligt talat som ett sÄdant.

    “Om jag Ă€r mycket religiös, vad Ă€r dĂ„ Gustav?”

    Religiös, men inte jÀttereligiös, för att vara Àrlig.

    Till Stefan:
    “DĂ„ lĂ€r Gustav vara extrem ateist eller humanist same same but different.”

    LÄngt ifrÄn. Mycket kan man kalla mig men humanist? Yuck, nej det Àr jag tack och lov inte.

  172. Kommentar:
    dagamba skriver:

    “Gud er död” (Nietzsche)
    “Nietzsche er död” (Gud)

  173. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Det hÀr kÀnns rÀtt meningslöst. Det verkar jÀmstÀlla tro och religion.
    Jag Àr inte religiös och tror inte jag Àr troende. Men problemet för mig Àr och har aldrig varit tro, utan religion.
    Och det hÀr Àr i princip oxo religion. Den som tror att gud inte finns Àr lika mycket ute och cyklar som den som vet att han gör det. Det som borde göras Àr att undvika att bilda vÄr uppfattning i grupp och inte att sluta tro. För tills dess att vi kunnat bevisa att gud finns kan vi inte göra annat Àn att tro att han/hon/den/det gör det/inte gör det. SÄ problemet Àr inte tro utan mÀnniskor som sÀger till andra vad dom ska tro. Och det e ett problem vi aldrig lÀr bli av med pga att det Àr flockdjur vi Àr.

  174. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    JJ: Du verkar ha missat det viktigaste i kristen tro och det Àr att allt bygger pÄ kÀrlek, sÀtt dig in i vad kristna tycker innan du börjar skriva en massa trams. Den andra stora saken du konstigt nog inte har uppdaterat dig pÄ Àr att det blir fler som omvÀnder sig till Gud för varje dag som gÄr sÄ ditt argument hÄller inte dÀr heller. SÄ snÀlla skriv seriöst eller skriv inte alls!

    Det Ă€r rĂ€tt kul att humanister erkĂ€nner att Gud kan finnas. “Gud finns NOG”! JA han finns garanterat!

    Se till sÄ att ni inte blir som de religiösa ledarna under Jesu livstid, de trodde att de var sÄ bra och ville visa sin tro och hur Gudsfruktiga de var men istÀllet vadslog de om pengar i templet och vanhelgade Gud pÄ mÄnga sett. Ni Àr pÄ god vÀg att bli Fariséer kÀra humanister!

  175. Kommentar:
    Kristoffer skriver:

    Hej
    Om jag har förstÄtt det rÀtt sÄ innebÀr humanism att respektera den enskilda mÀnniskans vÀrde. Att vara religiös och tro pÄ en Gud som Àlskar varje mÀnniska och vill att man ska Àlska varandra innebÀr ocksÄ att man Àr humanist och alltid vill vÀlja den vÀg som gynnar mÀnniskor bÀst. Sen kan man vara oense om hur man ska gÄ till vÀga för att nÄ detta mÄl, men mÄlet Àr det samma.
    Jag tycker att frÄgorna var vÀldigt aggresiva och vinklade eftersom valen man hade att vÀlja pÄ var sÄ extrema.

  176. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    SĂ„ sant!

  177. Kommentar:
    Emil \

    I brist pÄ andra stÀllen att nÀmna detta.
    Jag anser mig inte vara humanist, endast biolog. Humanist kÀnns vÀldigt fel att kalla sig. Det handlar inte om mÀnniskan som mÀnniska utan som mÀnniskan som ett resultat av vÀrlden. Vi Àr inget annorlunda amöbor (ett extremt exempel, jag vet) i det att vi gör allt för att överleva endast för att det Àr sÄ vi fungerar. Det Àr dÀrför vi finns till. Vi Àr verkligen inte speciella, mer Àn att det Àr otroligt osannolikt och hÀftigt att vi faktiskt finns.

    Mvh Emil ivarsson

  178. Kommentar:
    Lucas skriver:

    Aha vilket trevligt test. Ni har ni fÄtt mig att inse vilken idiot jag Àr som tror pÄ Gud.

    Varför Ă€r rubriken “Gud finns nog inte”? ja har inte lĂ€st en mening som behandlar guds existens eller icke-existens. Det Ă€nda ja kan lĂ€sa om Ă€r vilka puckon vi religiösa Ă€r!
    Denna sida visar bara hur inhumana ni humanister Àr!

  179. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Emil du som Àr utbildad borde veta bÀttre Àn att anta saker. Vad Àr felet med att undersöka saken och hitta bevis?

    Varör Àr inte humanister humana Àr min frÄga?

  180. Kommentar:
    Abdi skriver:

    Tejer och killar jag har en vÀlldigt bra film om fakta hur saker och ting ligger.

    I början av filmen konsentrerar man sig pÄ religoner i huvudsakligen och jag tycker det Àr viktigt att ta upp det. Jag skulle sj rekomendera det personligen att kolla pÄ.

    Filmen heter: —–> zeitgeist the movie

    GĂ€rna ge feedback vad ni tycker om filmen och vilka effekter den ger som varje individ person speciellt troende personer.

    Om ni vill ni Ă€r vĂ€llkomna att vara med pĂ„ zeitgeistmovment pĂ„…

    http://www.thezeitgeistmovement.com/

  181. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    BerÀtta vad den handlar om.

  182. Kommentar:
    Pontus skriver:

    Jag saknar frÄgan: Vid en vÀpnad konflikt skulle jag plocka upp ett vapen och slÄss för
    1. De Religiösa
    2. De Icke-religiösa

  183. Kommentar:
    Henrik S skriver:

    Pontus: Om man vill slĂ„ss för bĂ„da eller om man inte vill slĂ„ss alls… vilka slutsatser med avseende pĂ„ religiositet skulle man kunna dra av dessa svarsalternativ? För att inte tala om de alternativ du angav?

    Kenny: “Jag skrattar Ă„t folk som arbetar för att förbĂ€ttra vĂ€rlden, dĂ„ vi alla Ă€ndĂ„ kommer dö en dag.” Menar du verkligen allvar med detta? SjĂ€lvklart kommer vi alla att dö men om vi strĂ€var mot en bĂ€ttre vĂ€rld ser vi till att kommande generationer fĂ„r det bĂ€ttre. Förhoppningsvis hinner vi ocksĂ„ mĂ€rka skillnad under vĂ„r egen livstid. Dessutom tycker jag inte att du ska ta testet pĂ„ sĂ„ stort allvar. Om man nu till Ă€ventyrs rĂ„kar vara nihilist (vilket antagligen Ă€r ganska fĂ„) och fĂ„r resultatet “klockren humanist” sĂ„ bör man inse att testet inte Ă€r sĂ„ nyanserat. Det finns mĂ„nga s.k. livsĂ„skĂ„dningar som inte kan utkristalliseras i testet. Nihilisten kan sedan ta och lĂ€sa Humanisternas idĂ©program och ganska omgĂ„ende inse att man inte hör hemma i Humaniserna.

    HĂ€r och var i debattforumet (och hĂ€r av Stefan Beardsall) anvĂ€nds adjektivet “extrem” eller “fundamentalistisk” framför ordet “ateist”. Ateist betyder att man förnekar existensen av en övernaturlig gud och nĂ„gra gradskillnader i begreppet “ateist” kan dĂ€rför inte finnas. Antingen tror man pĂ„ Gud eller sĂ„ gör man det inte. De troende dĂ€remot har sina heliga skrifter vars innehĂ„ll de tillskriver varierande grad av bokstavlig sanning. Beroende pĂ„ hur mycket som man som troende anser vara bokstavligt sant kan man ordna in dem nĂ„gonstans pĂ„ skalan “liberalkristen - religiös fundamentalist”. NĂ€r det gĂ€ller ateismen undrar jag vad som kĂ€nnetecknar extrem/fundamentalistisk ateism. Blir man extrem nĂ€r man börjar argumentera för sin instĂ€llning? Blir man extrem nĂ€r man tycker att samhĂ€llets lagar och bestĂ€mmelser ska baseras pĂ„ en etik som man har resonerat sig fram till snarare Ă€n pĂ„ religiösa förestĂ€llningar om etiska regler? Blir man extrem nĂ€r man vĂ€rnar om barns rĂ€ttigheter att slippa placeras i en religiös friskola etc. etc? Jag tror att de flesta ateister i sĂ„ fall Ă€r extrema eftersom de hĂ„ller med mig (och Humanisterna) i nĂ€mnda frĂ„gor.

    MĂ„nga mĂ€nniskor sĂ€ger att de inte tror pĂ„ Gud men dĂ„ blir de ocksĂ„ ateister, Ă€ven om de sĂ€ger sig tro pĂ„ “nĂ„got”. SĂ„ lĂ€nge detta “nĂ„got” inte Ă€r en gud sĂ„ blir man per definition ateist. Kristna verkar ofta tycka att det Ă€r skillnad pĂ„ att inte tro pĂ„ Gud och att vara uttalad ateist men faktum Ă€r att det Ă€r samma sak. Är att vara ateist mer extremt Ă€n att inte tro pĂ„ Gud?

    Undrar
    Henrik S

  184. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    Till Gustav:
    Jag gav ett svar i gÄr kvÀll pÄ debatt 7, sÄdant som du kanske efterfrÄgar, men idag Àr det och de flesta andra inlÀggen bortrensade. Det gÄr inte att föra en debatt hÀr, om man inte bosÀtter sig vid datorn.

    Jag pÄpekade igÄr, att de kunskaper jag har delvis hÀrrör frÄn skolans lÀroböcker frÄn Ären runt 1960. Om det i dem stod, att det enligt muslimsk tro finns ett original i himlen, sÄ kan du inte skylla pÄ mig, om det Àr fel.

    Jag var ocksÄ igÄr inne pÄ nÀtet, och lÀste om motstridiga verser i Koranen. Det hade tydligen orsakat bekymmer i tidig Islam, och föranlett tolkningar och urval. I sÄ fall Àr Àven den arabiska Koranen en tolkning. Om det Àr fel, fÄr du angripa Wikipedia och andra, som sprider dessa felaktiga uppgifter.

    Varför angripa mig med okvÀdningsord? Det mÄste vÀl ÀndÄ vara bÀttre för att sprida respekt för din tro, om du lungt försöker undervisa om vad du anser vara rÀtt, och vilka kÀllor och skÀl du bygger pÄ.

    Men som sagt, det hÀr Àr inte rÀtt forum för det, och det fungerar inte för sÄdan debatt. Om du vore en bra ambassadör för din tro, skulle du kunna hÀnvisa till en lÀmplig sajt för alla otrogna, som Àr nyfikna.

  185. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    !. VÀstlig tro: Gud finns och den vÀrld Han skapat.
    2. Ateism: Det Àr bara vÀrlden som finns.
    3. Östlig tro: Allt Ă€r illusion, inget finns.
    Hur stÀller sig humanisterna till den mer konsekventa tron i punkt 3?

  186. Kommentar:
    Robert skriver:

    För de intelligenta tÀnkande varelser vi Àr borde det vÀl vara ganska uppenbart att gud Àr en mÀnsklig kreation. Liv har funnits pÄ Jorden i hundratals miljoner Är, och jorden sjÀlv Àr ca 4,3 miljarder Är gammal. Homo Sapiens har funnits pÄ Jorden i ca 100 000 Är, hÀrkommen ifrÄn aporna genom yttre hÀndelser (klimat, tillgÄng pÄ föda etc) och lyckliga omstÀndigheter. VÄrt DNA Àr till 98 % likt det hos chimpanserna. Att vi skulle ha en gud och inte chimpanserna, hundarna, kossorna, fiskarna, skalbaggarna, larverna, plankton, amöborna verkar vÀldigt mÀrkligt.

    Gud Àr skapad av mÀnniskorna som ett sÀtt att förklara det oförklarliga. All religion Àr i grunden bluff och var frÄn början ett sÀtt för en elit att tillskansa sig makt.

    Jag kan hĂ„lla med om att religiösa mĂ€nniskor i mĂ„nga fall har en bĂ€ttre moral, dĂ€rför att den religiösa uppfostran sĂ„ uppmuntrar och dĂ€rför kan jag Ă€ndĂ„ tycka att samhĂ€llen kan vinna pĂ„ att vara religiösa – sĂ„ lĂ€nge som jag sjĂ€lv fĂ„r vĂ€lja.

    Humanisterna har ju förstĂ„s helt rĂ€tt att gud inte finns, men Ă€r lite vĂ€l ”revolutionĂ€ra” i sin framtoning. En portion ödmjukhet kring fördelarna med religion skulle inte skada.

    Tack för ordet - Robert

  187. Kommentar:
    Helena Andersson skriver:

    Är kristen och har svarat pĂ„ frĂ„gorna. Tycker dock inte att svarsalternativen var sĂ€rskillt bra!! Upplever inte min kristna tro sĂ„ som den beskrivs i alternativen. Jag har valt min man sjĂ€lv t ex, men tror pĂ„ Guds ledning! Tycker att religiösa skolor ska fĂ„ finnas - men att undervisningen mĂ„ste vara lika bred som i andra skolor…mm mm mm

  188. Kommentar:
    Joakim S skriver:

    Till Robert:

    Ojoj vad du lĂ€gger fram “fakta”. Hur gammal Ă€r du sjĂ€lv, har du trĂ€ffat nĂ„n av de första Homo sapiens? Naturligtvis inte.
    Detta Àr ett exempel pÄ en annan tro, dÄ evolutionsteorin just Àr en Teori. Det lÀskiga i det hela Àr att den upphöjs sÄ mycket högre Àn andra trosuppfattningar och troende av den tenderar att vara mindre ödmjuka och humana dÄ de inte tÄl att den ifrÄgasÀtts. Ett exempel pÄ att Humanisterna Àr livrÀdda för kristna friskolor, dÄ de skulle ifrÄgasÀtta Evolutionsteorin, utan man vill att alla barn ska indoktrineras i denna i statlig skola.
    För evolutionister fÄr vÀl vara med i Humanisterna, trots att de pÄ ett sÀtt Àr religösa?

    AngÄende det mÀrkliga i att vi skulle ha en gud och inte (de andra) djuren har det sÄ svarar jag att kristen tro (den form av religiositet jag sjÀlv Àr mest bevandrad i och dÀrför utgÄr ifrÄn) tror att Gud inte bara skapat mÀnniskan utan allt levande pÄ jorden. PÄ det sÀttet Àr han ocksÄ Gud över chimpanserna, hundarna, kossorna, fiskarna, skalbaggarna, larverna, plankton, amöborna etc.
    Att allt ocksĂ„ Ă€r uppbyggt pĂ„ DNA tyder ju pĂ„ en rĂ€tt smart skapare som inte gjorde korkat extraarbete i att göra flera onödiga system nĂ€r det finns ett sĂ„ sjukt genomtĂ€nkt att sannolikheten att det Ă€r ogenomtĂ€nkt Ă€r ganska osannolik…

  189. Kommentar:
    Pontus skriver:

    Henrik S:
    Min poÀng var att testet Àr sÄ trÄkigt onyanserat att jag upplever det som icke-religiös fundamentalism.

    “SamhĂ€llet mĂ„ste vara för alla, och dĂ€rför mĂ„ste det vara neutralt, extra viktigt i ett mĂ„ngkuturellt samhĂ€lle” sĂ€ger Sturmark och jag börjar skratta. Jag har svĂ„rt att komma ifrĂ„n att det Ă€r en motsĂ€gelse. Ett samhĂ€lle kan i mina ögon aldrig vara neutralt.

    Bra att diskussionen tas upp, men var försiktiga alla ni konfessionella Humanister. MĂ„nga gĂ„nger tidigare har ideal förvridits och förvrĂ€ngts för att skapa kontroll över territorium, tillgĂ„ngar och arbetskraft. Vad sĂ€ger att en resa 1000 Ă„r framĂ„t i tiden inte skulle finna ett samhĂ€lle byggt pĂ„ ett förtryck av religiösa grupper av ett ateistiskt samfund kallat Humanisterna som lĂ€ser “The God Delusion” som sin bibel? Varför inte med en mustachbeprydd man med mindervĂ€rdeskomplex i ledarrollen?

  190. Kommentar:
    Tuve skriver:

    Hela detta test Ă€r baserat pĂ„ halmgubbeargumentation. Är det ingen frĂ„n humanisterna som förmĂ„r inse detta?

    Jag tror att detta hade kunnat vara ett mycket givande och intressant initiativ om humanisterna hade vĂ„gat ta sina fiender pĂ„ allvar istĂ€llet för att, likt Don Quijote, slĂ„ss mot vĂ€derkvarnar och halmgubbar…

    Den spontana frÄgan som dyker upp Àr om humanisterna, som tycks ha gjort det till sin kÀrnfrÄga att bekÀmpa troendes inflytande, verkligen har sÄ fundamentalt dÄlig kunskap om sina fiender?

    Finns det ens en vilja att försöka bena ut vad som Ă€r fördomar, vad som Ă€r ojusta generaliseringar och vad som Ă€r sant frĂ„n humanisternas sida? Det gĂ„r inte att skönja nĂ„gon sĂ„dan vilja i testet, i vart fall…

    Detta test uppfattar jag som lika intelektuellt hederligt som nÀr Elena Yurkovskaya, EU-kandidat för Sverigedemokraterna, menar att invandrare Àr analfabeter och primitiva individer. Som nÄgon kommenterade:
    “Definiera ironi:
    En invandrarkvinna i lĂ„gbetalt serviceyrke, med lĂ„tsasexamen frĂ„n sin obskyra sovjetrepublik till hemland (Kaukasus? Centralasien?) som kandiderar till EU och pĂ„ bruten svenska uttalar sig om att invandrare Ă€r primitiva, obildade och duger bara till okvalificerade servicejobb.”

    Ja, snacka om primitivt…

  191. Kommentar:
    Henrik M skriver:

    FrÄgan om hurvida Gud ska bestÀmma vÄra liv Àr fel stÀlld utifrÄn kristen synpunkt. Bibeln talar om att Gud och mÀnniska sammarbetar. MÀnniskan har t.ex. ett oerhört stort ansvar för livet pÄ jorden, miljö och sammhÀllsbyggande. Bibelisk kristendom innebÀr att ha en relation med Gud genom tron pÄ Jesus Kristus. Att Gud blivit mÀnniska visar hur mycket Gud Àlskar oss och visar att Gud vill fÄ vara en naturlig del i vÄra liv och vÄra beslut, utan att för den skull krÀnka oss.

  192. Kommentar:
    Mats Lindskog skriver:

    Hej Stefan Beardsall
    Du skrev
    “det blir fler som omvĂ€nder sig till Gud för varje dag som gĂ„r”

    Tack för din intressanta uppgift.
    Kan du utveckla vad du bygger den pÄ och hur lÀnge den trenden pÄgÄtt.
    GÀrna nÄgon lÀnk till SCB eller medlemsantal i kyrkor etc. om det var sÄ din kommentar var underbyggd.
    HĂ€lsningar Mats

  193. Kommentar:
    Natanael Log skriver:

    Jag gillar inte alternativen:
    “Jag tror att Ă€ktenskapet Ă€r en gĂ„va frĂ„n Gud och tycker att han ska bestĂ€mma vilka som ska gifta sig med varandra.”
    och
    “Jag tror att Ă€ktenskapet Ă€r pĂ„hittat utav mĂ€nniskan, inte Gud. DĂ€rför tycker jag inte att religionen ska fĂ„ pĂ„verka vilka som fĂ„r gifta sig med varandra.”

    En ytterst dum och partisk frÄga, eller alternativ. Ni har att antingen tror man och Gud Àr en dum och arg Gud, eller sÄ tror jag inte och skiter i denna dumma och arga Gud som vill straffa mig. Vad hÀnder ifall jag tror att Gud Àr en kÀrleksfull Gud? Varför finns inte alternativet:
    “Jag tror att Ă€ktenskapet Ă€r en gĂ„va frĂ„n Gud och att jag fĂ„r vĂ€lja sjĂ€lv vem jag vill gifta mig med.”

    Suck.

  194. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Gjorde just ert test och fick: “Du Ă€r religiös. Samtidigt tyder dina svar pĂ„ att du har ett öppet sinne.” Men snĂ€lla “humanister”, tror ni verkligen att religiösa mĂ€nniskor mer definition Ă€r inskrĂ€nkta? Jag har inga som helst problem nĂ„gonsin med att vara religiös och samtidigt vara vĂ€ldigt öppen, synd att inte ni kan vara det ocksĂ„!

  195. Kommentar:
    Daniel skriver:

    Som jag förstĂ„tt det sĂ„ ger Gud mĂ€nniskan valet att leva som man vill. Men detta Ă€r egentligen ett ickeval eftersom ett liv “vĂ€nt frĂ„n Gud” leder till evigt lidande (notera EVIGT). Om man dĂ€remot följer Guds pĂ„bud kan man komma till himlen.
    Det Àr det hÀr jag har problem med. Innan jag började fundera pÄ Gud hade jag inga problem med döden. Jag vill sÄklart inte dö nu, men jag Àr vÀl införstÄdd med att det Àr oundvikligt och det skrÀmmer mig inte. DÀr kommer Gud in i bilden och sÀger att jag mÄste vÀlja. Jag förvÀntar mig inte himlen och krÀver det inte heller, men jag kan tydligen inte vÀlja att inte hamna i helvetet heller. AlltsÄ ges jag egentligen inget val eftersom jag mÄste vÀlja att följa Gud av fruktan för vad han ska göra med mig nÀr jag dör.
    Jag hade kunnat leva lyckligt i vetskapen att det inte hÀnder nÄgot nÀr man dör, men att nÄgon som har ALL makt och som kan göra allt och som vet allt som har hÀnt och kommer att hÀnda, skickar mig till evig smÀrta för att jag inte riktigt förstÄr meningen gör mig lite osÀker.
    Jesus sĂ€ger, i samband med “att det Ă€r lika svĂ„rt för en rik man att komma in i himlen som för en kamel att komma igenom ett nĂ„lsöga”, att “för en mĂ€nniska Ă€r det omöjligt, men för Gud Ă€r ingenting omöjligt” (notera att INGET Ă€r omöjligt för Gud). Vidare har jag hört att Gud inte kan ta in ofrĂ€lsta (eller syndare eller vilken benĂ€mning som nu anvĂ€nds) i himlen för att dĂ„ skulle han inte vara helig. Om vi nu antar att inget Ă€r omöjligt för Gud sĂ„ borde detta inte vara omöjligt heller. Han borde kunna bestĂ€mma att han fortfarande Ă€r helig fastĂ€n han tar in ofrĂ€lsta i himlen. Och om han inte kan det, vem Ă€r det som har bestĂ€mt att han inte kan?
    Eftersom han och vet allt har han rimligtvis sett allt som har skett och kommer att hĂ€nda, varför han ocksĂ„ visste att Adam och Eva skulle smaka av den förbjudna frukten. Varför hĂ€ngde han frukten dĂ€r? Varför vill han att vi tror? Varför behöver han det? Om han Ă€r maktfullkomlig borde han inte behöva nĂ„gonting. Han ÄR ju allting redan. Varför spelar han spel med oss?
    Vad Àr anledningen till evigt straff utan nÄgon chans till upprÀttelse? Vad Àr poÀngen?
    Jag kan inte komma pÄ nÄgot en mÀnniska skulle kunna göra eller tÀnka som förtjÀnar evig plÄga. Inte ens de vÀrsta despoterna och massmördarna, vÄldtÀcktsmÀn eller barnamördare. Jag fantisera fram helt sjuka saker en mÀnniska skulle kunna göra mot en annan, men det Àr fortfarande inte lika hemskt som EVIGHETEN i plÄgor.
    Och mĂ€nniskor gĂ„r med pĂ„ detta extrema maktmissbruk. Det ultimata maktmissbruket. Han som har all makt krĂ€ver av oss, vars enda val Ă€r “his way or the highway”, att vi ska tycka att det Ă€r ok.
    Gud mĂ„ste vilja att de flesta av oss ska brinna i helvetet, annars skulle han inte skicka oss dit. Och till de som sĂ€ger att han inte kan göra annat sĂ€ger jag, vem har bestĂ€mt det? Vem har satt upp reglerna för Gud om han inte kan bestĂ€mma sjĂ€lv? Är det nĂ„gon som Ă€r större Ă€n Gud eller vad?
    Han kan Àndra sig nÀr som helst, göra vad han vill, Àndra pÄ alla regler. Om han inte kan det Àr han inte allsmÀktig.
    Det finns de som tycker att det Àr bra att Gud straffar. SjÀlv tycker jag att det kÀnns vÀldigt jobbigt att miljarder med mÀnniskor som dött innan och efter kristendomens pÄfund, eller som för den delen levt i nÄgon del av vÀrlden dÀr man inte hört talas om vare sig bibeln eller kristendom, ska behöva komma till helvetet, för att inte tala om alla dödfödda barn som inte ens haft en chans (men i deras fall sÄ gÀller vÀl fÀdernas synder som jag förstÄtt det).
    Kort sagt, trist att Gud mĂ„ste vara sĂ„ hĂ„rd mot oss som inte fattat grejen. Jag kan inte rĂ„ för det, men jag tycker att plĂ„ga nĂ„gon i evighet inte kĂ€nns speciellt gott och trevligt . Men Ă„ andra sidan sĂ„ fĂ„r ju godhet en helt annan innebörd om man ser gott som “allt som Gud gör oavsett vad det Ă€r”.

  196. Kommentar:
    Daniel skriver:

    Vidare följer ju ocksĂ„ att om inget Ă€r omöjligt för Gud, dvs att han Ă€r maktfullkomlig, sĂ„ kan han ju utan svĂ„righeter skapa ett oĂ€ndligt antal Jesus utan svĂ„righeter. Iget vidare “offer” av Gud alltsĂ„. För en mĂ€nniska skulle det ju vara lite vĂ€rre att offra sitt liv. Nu var vĂ€l Jesus bĂ„da Gud och mĂ€nniska pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Men om jag visste att helvetet fanns och att de flesta mĂ€nniskor genom tiderna (förr, nu och i framtiden) kommer dit, och jag visste att jag kunde offra mig för deras skull sĂ„ skulle jag nog göra det. Jag vet inte, men jag hoppas att jag skulle göra det. En mĂ€nniska för orĂ€kneliga miljarder = hyffsad deal. Trist att Gud har gjort det sĂ„ att det inte gĂ„r bara…

  197. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Daniel
    Jag funderar lite grann över var du lÀst din fakta. För det första sÄ pratar du som om du redan vet att om man inte gör si eller sÄ hamnar man i helvetet. Menar du Àr det Àr sÄ katolicismen, protestantismen, den ortodoxa kyrkan eller hela kristendomen tror? Eller islam, eller kanske judendomen? Eller Àr det möjligtvis sÄ att du har hört nÄgra fÄ citat frÄn Bibeln, liknande de som var i texten, och utifrÄn det sÀger som du gör?
    En viktig poÀng Àr att Gud Àlskar alla och jag har dÀrför svÄrt att tro att han skulle skicka folk till helvetet.

  198. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Igen, Daniel
    Bara för att Gud Àr fullkomlig betyder det inte att han mÄste bevisa det för vÀrlden och göra alla omöjligheter. Att se sin son bli spottad, misshandlad och sedan upphÀngd pÄ ett kors kanske inte duger för dig?

    “Nu var vĂ€l Jesus bĂ„da Gud och mĂ€nniska pĂ„ nĂ„got sĂ€tt.” Om jag tolkar det rĂ€tt Ă€r du fundersam och ifrĂ„gasĂ€ttande över det, samtidigt som du pĂ„stĂ„r att Gud Ă€r allsmĂ€ktig och kan göra vad han vill. Varför Ă€r det dĂ„ konstigt att Jesus Ă€r Gud och mĂ€nniska i ett?

  199. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Vet inte om jag ska skriva det hĂ€r eller i “Fritt forum” men:

    Har en frÄga till alla muslimer som lÀser detta. RÀtta mig om jag har fel men islam tror vÀl pÄ ödet och att inte alla kommer till himlen? Samtidigt sÀger tron att Gud Àlskar alla. Men om nu Gud Àlskar alla varför gör han det omöjligt för vissa att komma till himlen, det Àr ju ödet som bestÀmmer vilka som Àr goda eller onda och ödet, fÄr man vÀl anta, Àr bestÀmt av Gud. Har han alltsÄ bestÀmt att, redan innan ett barn Àr fött, om det ska fÄ leva i helvetet eller himlen?

  200. Kommentar:
    Daniel skriver:

    Jag förstĂ„r att han inte MÅSTE bevisa nĂ„gonting för oss och det begĂ€r jag inte heller. Jag skulle bara önska att han tog bort helvetet eller gav oss en sportslig chans. Och att sĂ€ga att vi sjĂ€lva har att vĂ€lja om vi vill komma till himmel eller helvete Ă€r grovt förenklat. Jag Ă€r ganska sĂ€ker pĂ„ att de flesta gör saker som de inte vill. Jag försöker inte rentvĂ„ mig frĂ„n synd eller nĂ„got sĂ„dant. Det Ă€r inte det det handlar om. Jag har bara sĂ„ svĂ„rt att greppa att Gud som har all makt, lĂ„ter oss lida och dessutom har skapat helvetet för att vi dĂ€r ska fortsĂ€tta lida, och att jag dessutom ska gĂ„ med pĂ„ att det Ă€r för den goda sakens skull. Jag stĂ„r inte ut med tanken pĂ„ att alla mĂ€niskor jag ser omkring mig, nĂ€rastĂ„ende eller okĂ€nda, ska behöva lida i evighet bara för att de Ă€r mĂ€nniskor. Det dĂ€r med lidande fixar vi ganska bra mot oss sjĂ€lva och andra under vĂ„r livstid. Det vore trevligt om Gud kunde finna det möjligt att lĂ„ta oss slippa göra det efter vĂ„r död utan att vi ska behöva veta om reglerna.
    Och innan du sÀger nÄgot, jag vet vad de flesta kristna sÀger att man ska göra: ErkÀnn Jesus som din frÀlsare i ditt hjÀrta etc.
    Jag kan inte göra det sÄ lÀnge helvetet finns.

    Mina frĂ„gestĂ€llningar gĂ€ller Ă€ven judendom och islam. Övriga religioner vet jag för lite om.

  201. Kommentar:
    Mira skriver:

    Jisses vilken enfaldig och rent av barnslig syn pÄ religion och religiösa mÀnniskor ni humanisterna visar i denna test! Jag Àr glad att ni vill vÀcka diskussion om religionens roll i samhÀllet - det vill ocksÄ vi troende göra. Men hur kan ni reducera religiositet till en sÄn enkel form som ni framstÀller i frÄgeformulÀret? Religiösa mÀnniskor Àr inte religiösa för religionens skull utan bakom religionen finns det en andlighet som Àr det som ger religionen mening! Varför vill ni fortsÀtta stÀlla mÀnniskor i fack? Det Àr sÄÄÄ nittital! VÀx upp! Om man Àr troende Àr man inte automatisk misogyn, homofob och terrorist vilket ni verkar vilja framstÀlla det som. Inte en enda frÄga i er formulÀr var stÀlld sÄ att en mÀnniska med friskt andligt liv skulle kunnat svara pÄ dem Àrligt och helhjÀrtat. De svaralternativen fanns inte.
    Kul att ni har satsat pÄ en sÄ stor kampanj om religion men jag önskar att ni skulle ocksÄ ta del av den forskning som angÄr religion i sin helhet och inte bara den fördomsfulla ateistiska delen. NÀr ni vÀljer bort ren fakta Àr ni fanatiker och fundamentalister av vÀrre slag Àn de religiösa fundamentalisterna ni försöker kÀmpa.

  202. Kommentar:
    Kalleka skriver:

    Vilken dÄligt utförd kampanj!
    Menar kampanjmakaren att det inte finns nÄgot annat en kyrklig konfirmation. Judisk Bar/Bat-mitzva. Eller Àr ni för okuniga om religioner?
    Senare i testet stÀlls frÄgor som gör att man mÄste hÄlla med om knÀppheter hur man Àn svarar, för varje svar innehÄller fler Àn ett pÄstÄende.

  203. Kommentar:
    Pehr Eliasson skriver:

    Varför Àr testet utformat med en religionsdefinition som enbart tar hÀnsyn till arbrahamitiska religioner. Visst, de Àr stora, men de Àr filosofiskt vÀldigt lika, och man fÄr uppfattningen om att antingen Àr man ateist/agnostiker eller sÄ Àr man religiös och tror att Gud har skrivit en av dessa tre böcker. Detta Àr förlegat och oseriöst.

    Som praktiserande buddhist kÀnner jag mig inte trÀffad ens i nÀrheten. Det finns bÀttre religionstest pÄ facebook! Humanisterna kanske skulle testa dem.

    Salaam, Shalom, Ram Ram, Om shanti, GrĂŒss Gott, Haribol eller varför inte hej!

  204. Kommentar:
    Kalleka skriver:

    Och nu har jag tagit mig igenom hela testet.
    TÀnkte att humanisterna unde vara intressant. Men nu, Humanisterna Àr mer svart/vita Àn nÄgot religiöst samfund som jag kÀnner till!
    Humansisten sĂ€ger (i denna kampanj): “Antingen hĂ„ller ni med mig, eller sĂ„ Ă€r ni knĂ€ppa”
    Juden svarar: “LĂ„t oss diskutera vad denna skrift kan betyda. Hur sĂ„g samhĂ€llet ut nĂ€r den skrevs? Hur ser samhĂ€llet ut idag? Man kan tycka olika och Ă€ndĂ„ vara av samma religion.”

    Trodde att jag var Humanist, men inte lĂ€ngre. Jag ska nog finna likasinnade. Kanske “Liberala Humanister” vore nĂ„got för mig?

  205. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    För det första, jag har aldrig sagt att vi sjÀlva har att vÀlja om vi vill komma till himmel eller helvete.
    Sen Ă€r jag lite förvĂ„nad över hur du vet kan veta att helvetet finns, har du varit dĂ€r eller kanske pratat med nĂ„gon “dĂ€r nere”? Jag vet inte heller var du har fĂ„tt din uppfattning att alla kommer till helvetet om man gör minsta lilla synd. “Att fela Ă€r mĂ€nskligt men att förlĂ„ta Ă€r gudomligt” Ă€r ett ganska kĂ€nt citat, tror du inte dĂ„ att Gud, om nĂ„gon, Ă€r villig att förlĂ„ta de mest hemska handlingar? Kanske Ă€r “straffet” endast att kĂ€nna Guds skam ett litet tag, precis som ett barn som kommer hem sent eller gjort annat dumt kĂ€nner sin/sina förĂ€ldrars skam för ett tag.* Du sĂ€ger ocksĂ„ att Gud har skapat helvetet. Helvetet Ă€r det första nĂ„gonting som kommit frĂ„n berĂ€ttelser, och i dessa berĂ€ttelser Ă€r djĂ€vulen en före detta Ă€ngel. Det Ă€r alltsĂ„ inte Gud som skapat helvetet.

  206. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    * Till er som tycker att det straffet Àr för milt för vissa:
    1.) Jag sÀger inte att jag tror pÄ det, men jag tror bÄde att det Àr rimligt och att det finns en möjlighet att det Àr sÄ.
    2.) Om Gud nu Àr den jag och mÄnga andra tror att han Àr, Àr det nog ett ganska jobbigt straff att kÀnna att man har gjort honom besviken.

  207. Kommentar:
    Kicki skriver:

    Det finns en massa religioner som inte innefattar tron pĂ„ en personlig gud, Ă€r dessa religionsutövare humanister, eller Ă€r humanism en typ av religion? GĂ„r inte skiljelinjen snarare vid att den dogmatiskt religiösa inte tror pĂ„ mĂ€nniskan - lĂ€mnade att sjĂ€lva fatta beslut handlar vi alltid fel tror dessa optimister. Bara en högre makt som representeras av en organisation (eller snarare dess högsta ledningsgrupp som hĂ€ndelsevis nĂ€stan alltid bestĂ„r av medelĂ„lders-Ă€ldre mĂ€n) kan förmĂ„ oss att handla rĂ€tt. Alla religiösa fungerar inte sĂ„ utan rĂ„dfrĂ„gar istĂ€llet “guden inom oss” (mĂ„ vara att det sistnĂ€mnda kan innebĂ€ra att man blir utslĂ€ngd ur vissa samfund). Ibland fungerar moderna företag och politiska orgaisationer pĂ„ samma sĂ€tt som dessa dogmatiskt religiösa grupper, man kan dĂ€rför inte skylla allt pĂ„ gudstro. Vi skulle lika gĂ€rna kunna vĂ€lja att selektivt ta fram positiva citat ur dessa mĂ„ngtydiga gamla böcker som att selektivt ta fram negativa, det gĂ€ller alla omrĂ„den som tas upp i testen. Det som verkligen kan skapa sammanhĂ„llning och skrĂ€mma folk till lydnad, hĂ„rt gratisarbete och tro pĂ„ absurda och osannolika idĂ©er Ă€r inte tro pĂ„ en gud utan pĂ„ satan eller hans icke-religiösa motsvarigheter.

  208. Kommentar:
    Solle skriver:

    Varför har dom hittat pÄ detta?

    Islam:
    “MĂ€nnen vare kvinnornas förestĂ„ndare pĂ„ grund av det företrĂ€de, Gud har givit somliga framför andra…….dĂ€rför skola ock de rĂ€ttskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som Ă€r fördolt, dĂ€rför att Gud aktar dem. Och vad dem betrĂ€ffar av vilka i fruktan uppstudsighet, sĂ„ varnen dem, skiljen dem frĂ„n bĂ€dden och agen dem, men om de dĂ„ lyda eder sĂ„ söken ej sak med dem” Koranen (4:38)

    Ur min koran stÄr det:
    ” (Inte heller Älskar Han) dem som ger av sin rikedom sĂ„ att mĂ€nniskor ser (och berömmer deras frikostighet) och som inte tror pĂ„ Gud eller den Yttersta dagen. Och den som har valt DjĂ€vulen till sin förtrogne har verkligen fĂ„tt en usel förtrogen” Koranen (4:38)

  209. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Hej,

    jag gjorde testet och befanns vara en religiös och öppen person (bara för att redovisa min utgÄngspunkt). SjÀlv definierar jag mig som kristen och sjÀlvkritisk.

    Om initiativet:
    Å ena sidan tycker jag att testet visar pĂ„ en mycket fundamentalistisk syn pĂ„ vad man betraktar som de “religiösa”. En syn som jag inte kan identifiera mig med alls. Å andra sidan tycker jag att försöket att skapa diskussion Ă€r lovvĂ€rt, Ă€ven om jag gĂ€rna ser mer av ett samtal Ă€n ett ordkrig med förutfattade meningar och grova generaliseringar som vapen. Vi behöver mer samtal och mindre lĂ„sta positioner, enligt min uppfattning.

    AllmÀn reflektion:
    Vi förefaller alla vara en aning anstrukna av religion, oavsett om man tror pĂ„ gud eller inte. Religion betraktar jag hĂ€r som ett systematiserande och kollektiviserande av trosuppfattningar och vĂ€rderingar. För mig framstĂ„r det, utifrĂ„n ovan angivna syn pĂ„ religion, som att religion Ă€r ett mĂ€nskligt pĂ„fund. Denna religion kan sedan ha tron pĂ„ gud som den mest centrala trosuppfattningen, tron pĂ„ mĂ€nniskan eller tron pĂ„ … (nĂ„got jag inte tĂ€nkt pĂ„). UtifrĂ„n detta resonemang blir det mycket viktigt att all religion (vare sig man kallar sig ateistisk humanist, kristen eller nĂ„got annat) kritiseras och befinner sig i stĂ€ndig dialog. Att acceptera dialogen handlar om att ta ansvar för sina val och handlingar, vilket jag anser vara en skyldighet som medföljer förmĂ„gan att tĂ€nka och göra val.

    Jag hĂ€vdar att det till och med Ă€r till förmĂ„n för de olika religionerna att ifrĂ„gasĂ€ttas och prövas. Tolkningar, vĂ€rderingar, regler, gudsbilder, dogmer och annat Ă€r ju trots allt vĂ„ra mĂ€nskliga tankar om det gudomliga och det mĂ€nskliga och sĂ„ vitt jag vet har ingen av oss facit. Det Ă€r vitaliserande och nödvĂ€ndigt att alla sjĂ€lva prövar sin religion och sjĂ€lva definierar sin tro, fortgĂ„ende. (Vad Ă€r det för religion som inte tĂ„l prövning? Och varför stĂ€mmer en bibelsyn och tolkning frĂ„n medeltiden bĂ€ttre Ă€n min moderna, bara för att den Ă€r gammal? Varför tĂ€nker jag som jag gör om de dĂ€r “frĂ€lsta”?) För gudstroende Ă€r det ju ett sĂ€tt att aktivt söka gud och skapa en egen relation med gud, inte ett sĂ€tt att bli berövad sin tro. Jag tror att detta ifrĂ„gasĂ€ttande skapar en förstĂ„else för varje mĂ€nniskas individuella skyldighet och rĂ€ttighet att ta ansvar för sina egna val och beslut. Den vĂ€gen tror jag ocksĂ„ att alla mĂ€nniskor kan hitta gemensam mark i erfarenheten av att vara mĂ€nniska och leva med tankar och frĂ„gor. Det blir dĂ€rmed ett sĂ€tt att ta ansvar för att man förhĂ„ller sig med respekt till dem som inte delar ens tro. LĂ€nge leve det öppna samtalet, med kritik och ifrĂ„gasĂ€ttande, övertygelse och ödmjukhet.

    Andra tankar:
    NĂ€r tvĂ„ parter med motsatt övertygelse skall diskutera det gemensama objektet för deras övertygelse (gud och hennes existens eller icke existens) gör de ofta det utifrĂ„n ett missionsperspektiv (jag ska minsann övertala den dĂ€r stackars okunniga …). Det Ă€r förstĂ„s det bĂ€sta scenariot att drivas av ett slags medkĂ€nsla med den stackare som behöver omvĂ€ndas, ibland handlar det ju endast om att trumfa sin motstĂ„ndare och ha rĂ€tt. Det slutar det ofta med skyttegravskrig. Man slĂ„r till varandra med verbala slagtrĂ€n och satiriska argument, och hela tiden lĂ„ser man sig Ă€n mer i sin position. Att nĂ„ fram till den andra personen blir omöjligt efter att man tvingat in henne i försvarsposition. Kanske Ă€r det sĂ„, som en vis man en gĂ„ng sade till mig, att det mest fruktbara Ă€r att gĂ„ in i samtalet med utgĂ„ngspunkten att “jag tror att det ligger till pĂ„ ett visst sĂ€tt, men att det Ă€r fullt möjligt att jag har fel och den andra rĂ€tt”. Det kan verka sjĂ€lvklart, men det Ă€r faktiskt mycket svĂ„rt. Pröva, sĂ„ fĂ„r du se!

    Guds existens Àr, enligt min uppfattning, inte avhÀngig min förmÄga att argumentera, och gud behöver inte heller religion. DÀremot verkar det som om mÀnniskors tror det och det förefaller ocksÄ som om vi gÀrna antar religiösa ramar för vÄra övertygelser (oavsett om man tror gud finns eller inte). DÀrför blir min slutsats att oavsett Ät vilket hÄll vi argumenterar sÄ bör detta ske med en omsorg om den vi vÀnder oss till - det Àr ju ett samtal mellan mÀnniskor om sÄdant som berör mÀnniskor.

    Jag önskar guds rika vÀlsignelse till alla (det Àr det finaste jag kan göra och jag hoppas det tas emot som det och inte krÀnker nÄgon)/
    Andreas

  210. Kommentar:
    Bly skriver:

    Jgg tycker att detta testet var partiskt men det Ă€r ju ocksĂ„ sĂ„ att alla de religösa svaren Ă€r sĂ„nt som man ska tro pĂ„ om man Ă€r en redig religös mĂ€nniska , jag tycker det Ă€r löjligt nĂ€r folk ska sĂ€ga ” MIN gud Ă€r snĂ€ll o gullig och Ă€lskar allt o alla” men om man ska följa bibeln t.ex sĂ„ Ă€r det ju inte alls sĂ„ han framstĂ„r , jag Ă€r Ateist men jag respekterar bokstavstroende mer Ă€n vad jag respekterar folk som formar sin egen syn av kristendom eller andra religioner för det Ă€r bara sĂ„dana mĂ€nniskor som försöker hitta en ursĂ€kt för att inte vara rĂ€dda för döden, eller hitta svar men gillar inte alla svar som finns i bibeln t.ex

  211. Kommentar:
    Pehr Eliasson skriver:

    Solle.

    De anvÀnder K.V. Zetterstéens koranöversÀttning medan du förmodligen har den nyare som heter koranens budskap. Versinidelningen Àr olika sÄ du kan nog hitta deras citat i nÄgon vers. om du gör det fÄr du gÀrna skriva det hÀr.

  212. Kommentar:
    Pehr Eliasson skriver:

    Solle

    Jag tror att 4:38 i din koran Àr 4:58 i Zetterstéens, för sÄhÀr stÄr det:

    Bland dem finnes den, som tror dÀrpÄ, och bland dem finnes ock den, som vÀnder sig bort dÀrifrÄn, men helvetet Àr en brasa, som rÀcker till.

  213. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Bly
    Bara sÄ du vet finns det mellanting till bokstavstroende och de som formar sin egen syn pÄ religioner.

  214. Kommentar:
    Evelina skriver:

    Jag hĂ„ller med nĂ„gra ovanstĂ„ende talar om att det hĂ€r Ă€r en dĂ„lig kampanj. FrĂ„gorna Ă€r vĂ€ldigt svartvita och gĂ„r inte att svara genuint pĂ„. vi Ă€r inte svartvita blad! Det finns inga antingen eller svar. Ska man genomföra en sĂ„n hĂ€r kampanj skulle jag vilja se en mer förstĂ„else Ă„t bĂ„da hĂ„llen. Även om jag Ă€r religiös sĂ„ har jag inte problem med mĂ„nga av de saker som Humanisterna verkar tro att alla religiösa har.

  215. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Religioners efterdyningar pÄverkar oss Àn idag. Det Àr en daglig kamp att befria sig frÄn detta urÄldriga ok.

  216. Kommentar:
    Ben skriver:

    So did anybody else think this was funny? Like Eddie Izzard’s “Cake or Death” comedy skit: “Think like we do, or else you’re a baby kitten murderer!”

    How about we spend money on things that matter? Like figure out why AMNESTY INTERNATIONAL is having to call out Sweden for not doing anything about RAPE cases.

    Hypocrisy: Allowing rape to go unquestioned and unpunished in a society that is so concerned with women’s rights. How about a right to not be made an OBJECT?

  217. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Är man icke troende behövs inte begreppet gud. DĂ„ Ă€r vad som stĂ„r i sĂ„ kallade heliga böcker helt egalt. Varför skulle man lĂ€sa i dessa och förslösa sin tid hĂ€r pĂ„ Jordan, nĂ€r det finns annat sĂ„ oĂ€ndligt mycket viktigare att studera? BĂ€ttre att Ă€gna sig Ă„t verkligheten och livet sjĂ€lvt istĂ€llet. Ateister har ingen “lösning” pĂ„ tillvaron. De bara “Ă€r” och lever pĂ„ sĂ„ gott det gĂ„r. Utan att döma eller fördöma andra, som mĂ„nga religiösa gör.

  218. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Det Ă€r ju inte bara en helig skrift, visst kan man vara helt ointresserad av historia som du verkar vara men det Ă€r nog ovanligt sĂ„ Ă€ven om man inte Ă€r kristen Ă€r den historiska biten lĂ€rorik. Du fĂ„r gĂ€rna leva i ett moln men varför? Nej ni har ingen lösning och det har inte vi heller men varför skita i att försöka hitta en lösning dĂ„? Är det lathet eller rent av lĂ€ttja? Man kan inte bara vara, det Ă€r totalt ologiskt!

    “Utan att döma eller fördöma andra, som mĂ„nga religiösa gör.”
    Ja för det var ju inte ALLS dömande haha! TÀnk igenom vad du skriver pÄg!

  219. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Beardsall
    TÀnker inte kasta paj med dig. Jag har sett sÄ mÄnga inslag frÄn troende mÀnniskor, som dömer ut vad andra tycker. Jag ser vÀl vad jag ser! Det Àr inget dömande frÄn min sida att konstaterara detta. Kom igen nu, bÀttre kan du!

  220. Kommentar:
    Johanna skriver:

    Det hÀr med högtiderna, jag firar en rÀtt normal svensk sekulÀr jul dÀr vÀldigt lite har med kristendomen att göra men desto mer gÄr tillbaka pÄ fornnordiska traditioner (julskinkan var frÄn början en symbolisk SÀrimner bland annat), folktro och liknande.

    Det enda jag egentligen kan peka ut som helt eller delvis kristet Àr vÀl stjÀrnan i granen, som vad jag vet Àr helt kristen, och jultomten, som Àr en blandning av ett katolskt helgon - importerad lÄÄÄÄngt efter reformationen - och folktrons gamla gÄrdstomte.

    SjĂ€lva ordet “jul” har inte heller nĂ„gonting med kristendomen att göra sĂ„ det gĂ„r att fira helt icke-kristen sĂ„dan utan att byta namn pĂ„ högtiden.

  221. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Beardsall
    Om jag lĂ€ser historia, vilket jag har gjort mycket, behöver jag inte lĂ€sa sĂ„ mycket i “heliga böcker”. Klart jag har lĂ€st en del i dessa ocksĂ„, nĂ€r man var ung och inte visste bĂ€ttre. Det Ă€r precis det jag inte gör: “lever i ett moln”. Jag vill ta reda pĂ„ saker, som de verkligen Ă€r. Naturvetenskap intresserar mig mycket. StĂ€ndigt nya rön.
    Mitt liv har gestaltat sig sÄ att lathet eller lÀttja hade varit förödande.
    Tala inte med mig om det!

  222. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Jack nu dömer du mig igen, varför motbevisa dig sjÀlv?

    En jul utan fokus pĂ„ Jesus Ă€r ju knappast en jul utan bara en ledig dag inget mer. Att sĂ€ga att man firar jul innebĂ€r att man firar Jesus födelse, det kan inte betyda nĂ„got annat. Är man inte kristen blir det vĂ€ldigt falskt att Ă€ndĂ„ fira julen.

    Har du verkligen lÀst historia, var Àrlig Jack? DÄ borde du nog lÀsa vidare haha för det mÀrks inte direkt. Skulle du mot förmodan Ànda ha gjort det Àr jag förvÄnad över din okunskap. Du menar att du var dum nÀr du var yngre? De flesta skulle nog inte hÄlla med om det. Man blir inte smartare med Äldern men förhoppningsvis visare. Ja vetenskap Àr viktigt för kristna, den bevisar vÄr tro.

    Jag talar gÀrna med dig om det mesta om du verkligen vill. Men att förkasta Bibeln som en historisk bok Àr bara barnsligt och knappast vetenskapligt baserat. Det finns sÄ gott om utom bibliska kÀllor sÄ att sÀga tvÀrtom Àr att förkasta all historia. Hur vÄgar du ens göra det?

  223. Kommentar:
    Andreas skriver:

    Hej Bly

    Först vill jag sÀga att jag tycker det Àr synd att du inte respekterar alla mÀnniskor lika mycket, oavsett deras övertygelse:
    “jag Ă€r Ateist men jag respekterar bokstavstroende mer Ă€n vad jag respekterar folk som formar sin egen syn av kristendom eller andra religioner för det Ă€r bara sĂ„dana mĂ€nniskor som försöker hitta en ursĂ€kt för att inte vara rĂ€dda för döden, eller hitta svar men gillar inte alla svar som finns i bibeln t.ex”

    Nu var det kanske inte sÄ, som jag tolkade dig, som du menade? Jag anar att du snarare menade att du respekterar det bokstavstroende stÀllningstagandet mer Àn det andra. Jag fÄr, i sÄ fall, bekÀnna att jag misstolkade dig med flit. Och anledningen till det Àr att jag vill visa pÄ att i princip allt som en mÀnniska tar in tolkar hon. Vi kan inte bortse frÄn vÄr egen förförstÄelse och vÄran lÀsning av en text kommer alltid att fÀrgas av vÄra tidigare erfarenheter, fördomar och kunskaper. Detta gör, till att börja med, att en fullt bokstavstroende tolkning av ett skrivet dokument blir ett minst sagt suspekt begrepp.

    Dessutom Àr det sÄ att bokstavtolkning inte alltid var en given del i de traditioner och tider dÀr bibeltexterna skrevs! Det kan alltsÄ vara sÄ att vi i senare tid har tvingat pÄ dessa texter en bokstavsmening de inte var avsedda att ha. Det har varit vanligt i Àldre traditioner att anvÀnda liknelser, bildsprÄk och symbolik. Förutom dessa exempel Àr det ocksÄ sÄ att det finns ett antal andra stilistiska finnesser som har betydelse för tolkningen av texternas innebörd men som Àr mycket svÄra att omfatta tusentals Är senare, exempelvis ironi och humor. För mig innebÀr inte detta att en uteslutande bokstavstolkande ansats Àr mer korrekt, snarare tvÀrtom. DÀremot kan jag inte bestrida att det finns textavsnitt som Àr avsedda att tolkas bokstavligt. Det svÄra Àr att avgöra nÀr och var. Underbart vad?! Det gör ju förstÄs att allt blir mer komplicerat sÄ hÀr och det blir mindre sjÀlvklart hur en given text skall tolkas. Men livet Àr ju komplicerat sÄ varför skulle religiösa skrifter vara annorlunda?

    I nÀsta steg bör man ocksÄ fundera pÄ vad bibeln Àr och inte Àr. Bibeln Àr enligt min uppfattning (och förenkling) en samling vittnesbörd över mÀnniskors erfarenheter av kontakter med gud, nedtecknade av mÀnniskor. Det finns ocksÄ historik dÀri. De direkta citaten av gud Àr inte mÄnga, men det Àr vanligt med mÀnniskor som beskriver sina möten med det gudomliga (i en eller annan form). Vad betyder detta för min bibelsyn? Jo, bibeln ramlade inte ned som en fÀrdig och ofelbar helhetsbok avseende att bokstavligt förklara varje aspekt av mÀnskligt liv. IstÀllet betyder det att bibeln, enligt min uppfattning (ingen absolut sanning alltsÄ), Àr sÄvÀl en samling vittnesbörd om mÀnniskors erfarenheter av gud (tolkade genom ett filter av mÀnsklig förförstÄelse), som innehÄllande guds heliga ord och en historik över det judiska folket. I detta sammanhang finns det alltsÄ utrymme i de texter som utgör bibeln för rent mÀnskliga vÀrderingar och tankar (bundna till den tid de skrevs i). Att jag uppfattar bibeln sÄ hÀr kommer sig inte utav att jag Àr en mindre troende kristen, utan av att jag haft förmÄnen att lÀra mig om hur det faktiskt troligtvis gÄtt till nÀr bibeltexterna tillkommit. Enligt min uppfattning Àr det snarare sÄ att jag genom mitt sökande blivit en mer troende kristen. En anakronistisk och kontrafaktisk bibelsyn pÄ bibeln som en frÄn början fÀrdig och hel skrift, utan mÀnsklig pÄverkan leder inte till en sannare tro, tvÀrtom.

    Naturligvis fÄr detta konsekvenser för hur man lÀser bibeln och hur man formar sin tro. Bibeln Àr en samling texter som berör relationen mellan gud och mÀnniska och det Àr det som Àr dess avsikt att behandla. Bibeln Àr alltsÄ inteen naturvetenskaplig text och det Àr troligtvis inte nÄgon av de olika författarnas ambition att beskriva vÀrldens utvecklingsprocesser i vetenskapliga termer (som inte uppfanns förrÀn lÄngt efter nedtecknandet). För mig blir det alltsÄ lite som att jÀmföra Àpplen och pÀron nÀr man försöker dra naturvetenskapliga slutsatser ur bibeln (detta trots att jag allstÄ tror att gud skapat jorden). Bibeltexten avser alltsÄ inte att redogöra för i detalj hur vÀrlden skapades i verifierbara data och vetenskapligt prövbara beskrivningar, utan att tala om att det var gud som gjorde det. Jag tror helt klart att skapelseberÀttelsen i första mosebok Àr ett exempel pÄ nÀr författaren anvÀnder sig av bilder för att beskriva en uppenbarelse han fÄtt till sig men som han inte kan förstÄ eller ens har de sprÄkliga verktygen för att Äterge. SÄ, om bibeln inte bör lÀsas som en vetenskapliga redogörelse, hur ska den lÀsas dÄ? Enligt mig bör den lÀsas för sina vittnesbörd om gud och utgöra en startpunkt för den egna relationen till gud. För mig Àr dock den egna relationen till gud det viktiga, utan den blir bibellÀsningen meningslös.

    Men, sÀger vÀn av ordning, hur ska man veta vad man ska tro dÄ? Jag tror att gud gett oss en hjÀlpare, helig ande, och ett eget samvete att hjÀlpa oss, Àven med bibellÀsning. Sedan Àr det viktigt att vara och en skapar sig en egen relation till gud och dÀrigenom navigerar de svÄra bibeltexterna. Gud har ju ocksÄ försett oss med ett förnuft att resonera med. Men lÀtt Àr det inte, och jag vÀnder mig mot lÀtta tolkningar av bibeln. Det Àr en pÄgÄende process att försöka förstÄ bibeln och inte ett upptÀckande av en statisk, fÀrdig dogm.

    Med det hĂ€r inlĂ€get hoppas jag kunna visa att Ă€ven om det Ă€r “bekvĂ€mare” med bokstavtolkning och en bibelsyn som prĂ€glas av fundamentalism, sĂ„ Ă€r det inte nödvĂ€ndigtvis sĂ„ att dessa resulterar i en mer korrekt eller rĂ€tttrogen kristen tro. Bara det faktum att det finns sĂ„ mĂ„nga tolkningar av bibelorden visar pĂ„ att de inte Ă€r lĂ€tta och entydiga texter, för att inte tala om de slutasatser man sedan drar. Enligt min uppfattning hamnar man mer rĂ€tt om man accepterar att “kĂ€lllĂ€get” Ă€r minst sagt komplicerat och istĂ€llet fokuserar pĂ„ minsta gemensama nĂ€mnare, samt en egen relation med gud (genom bön och aktivt gudssökande). Den minsta gemensama nĂ€mnaren för kristna skulle exempelvis kunna vara en trosbekĂ€nnelse (hĂ€r den apostoliska):

    Vi tror pÄ Gud Fader allsmÀktig,
    himmelens och jordens skapare.
    Vi tror ock pÄ Jesus Kristus,
    hans enfödde Son, vÄr Herre,
    vilken Àr avlad av den helige Ande,
    född av jungfrun Maria,
    pinad under Pontius Pilatus,
    korsfÀst, död och begraven,
    nederstigen till dödsriket,
    pÄ tredje dagen uppstÄnden igen ifrÄn de döda,
    uppstigen till himmelen,
    sittande pÄ allsmÀktig Gud Faders högra sida,
    dÀrifrÄn igenkommande till att döma
    levande och döda.
    Vi tror ock pÄ den helige Ande,
    en helig allmÀnnelig kyrka,
    de heligas samfund, syndernas förlÄtelse,
    de dödas uppstÄndelse och ett evigt liv.
    Amen.

    Mvh.
    Andreas

  224. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    S.B.
    Har inte dömt dig pÄ nÄgot sÀtt. Beklagar om du fattar det sÄ. Tala om för mig var nÄgonstans jag skrivit att man Àr dum nÀr man Àr ung?
    En massa ord hjÀlper inte. Bibeln Àr en droppe i det litterÀra havet.

  225. Kommentar:
    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons skriver:

    besök: http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  226. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Jack E Gladh

    “Jag vill ta reda pĂ„ saker, som de verkligen Ă€r.”

    “BĂ€ttre att Ă€gna sig Ă„t verkligheten och livet sjĂ€lvt istĂ€llet.”

    “Utan att döma eller fördöma andra, som mĂ„nga religiösa gör.”

    HÀr Àr nÄgra saker som du har sagt och förutom att jag blir lite chockad över pÄstÄendena börjar jag fundera lite grann.

    Det första citatet, om du nu vill ta reda pÄ saker, undrar du dÄ inte hur vÀrlden skapades? Och om det nu var genom big bang, vad fanns innan? Och innan det?

    Det andra: Om du vill Àgna dig Ät verkligheten borde du förstÄ att Gud, oberoende av om han finns eller inte, Àr en verklighet. 90% av vÀrldens befolkning tror pÄ honom eller nÄgon annan högre makt och bara för att det inte finns nÄgot bevis för hans existens betyder det inte att han inte finns.

    Sen var det det dÀr om att döma och fördöma. Förutom att du faktiskt bÄde dömer och fördömer alla religiösa nÀr du sÀger sÄ Àr det ocksÄ lite konstigt eftersom det inte alls har nÄgonting med religion att göra.

  227. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Troende Katolik
    Var nÄgonstans har jag dömt eller fördömt?
    Ingen vet hur mÄnga det Àr som tror pÄ begreppets existens!
    inte.Du har rĂ€tt till din tro. Jag har rĂ€tt till min icke-tro. Överens?

    Vi Àr skapade för den hÀr planeten. Vi tÀnker i tid och rum, men tÀnk om tid och rum egentligen inte existerar. Att allt sker pÄ en och samma gÄng. Ja, det Àr bara en simpel tanke.

    Begreppet “Gud” Ă€r inte verklighet för mig. SĂ„ Ă€r det bara.

  228. Kommentar:
    Martin skriver:

    Troende katolik:

    “90% av vĂ€rldens befolkning tror pĂ„ honom eller nĂ„gon annan högre makt och bara för att det inte finns nĂ„got bevis för hans existens betyder det inte att han inte finns.”

    Ja, det dÀr Àr inget vidare bevis. För det första kan 20 procent av vÀrldens befolknings varken lÀsa eller skriva. För det andra finns det en mÀngd undersökningar som visar att tron pÄ Gud sjunker nÀr utbildningsnivÄn stiger.

    Det stÀmmer ocksÄ vÀl överens med depriveringsteorin som sÀger att religiositeten ökar vid kriser som fattigdom, hungersnöd, krig, med mera.

    SĂ„ jag skulle vara försiktig med sĂ„dana argument om jag var du…

  229. Kommentar:
    carina skriver:

    Jag tycker att det Àr bra med den hÀr kampanjen för den för samman alla oss som tror pÄ Gud. Vilket stöd att kÀnna att man inte Àr ensam.

  230. Kommentar:
    Kalle skriver:

    Gjorde testet med resultatet “mycket religiös”. Konstigt resultat. Jag tror pĂ„ Gud, men Ă€r inte ett dugg religiös. I mĂ„nga av frĂ„gorna mĂ„ste man vĂ€lja att tro blint pĂ„ gud eller pĂ„ en mĂ€nniskas egna förmĂ„ga. Finns det inte de som tror pĂ„ bĂ„da?
    Och hela den österlĂ€ndska traditionen? Nej, lite vĂ€l trĂ„ngsynt för att vara givande för min del…

  231. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Martin
    “Ja, det dĂ€r Ă€r inget vidare bevis. För det första kan 20 procent av vĂ€rldens befolknings varken lĂ€sa eller skriva. För det andra finns det en mĂ€ngd undersökningar som visar att tron pĂ„ Gud sjunker nĂ€r utbildningsnivĂ„n stiger.”

    Det var inte heller menat som ett argument för att Gud finns. Och bara för att man inte kan lÀsa eller skriva betyder det inte att man inte kan tro, eller? Visst kan det vara sÄ att den sjunker, men vad har det med saken att göra? Du verkar mer vilja prata om Guds vara eller inte vara. Det har jag iofs ingenting emot men det Àr skillnad pÄ att prata om Guds existens och tron pÄ Guds existens. Och om det nu Àr det du vill diskutera sÄ Àr inte dina argument sÀrskilt hÄllbara heller. Som sagt kan det förhÄllande du sa stÀmma men samtidigt tror, som jag redan sagt, majoriteten av de som jobbar pÄ CERN pÄ gud eller nÄgon annan högre makt.
    Du tar ocksÄ upp depriveringsteorin. Visst kan Àven det stÀmma, men Äterigen, hur motbevisar det Gud? Eftersom tron hjÀlper dessa mÀnniskor kanske det Àr ett av Guds sÀtt att stödja de svaga.

    Jack E Gladh
    SjÀlvklart har du rÀtt till din icke-tro pÄ samma sÀtt som jag har rÀtt till min tro men viktigt Àr ocksÄ att jag min tro ska respekteras pÄ samma sÀtt som din gör.

  232. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Troende katolik

    Nu har vi kommit dit jag menat hela tiden.
    I sammanhanget finns en viktig skillnad. Du har en tro. Jag har inte en tro. Vill endast bli respekterad som den mÀnniska jag Àr. Inget annat.
    Om du Àr en human och god mÀnniska sÄ bryr jag mig inte om din gudstro.

  233. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Okej, undrar bara tvÄ saker dÄ:

    1.) Om du inte har en tro, tror du varken pÄ att Han existerar eller att Han inte existerar, eller menade du att du TROR att Han inte finns?

    2.) Du sĂ€ger att “Om du Ă€r en human och god mĂ€nniska sĂ„ bryr jag mig inte om din gudstro”. Om vi sĂ€ger att jag inte Ă€r en god mĂ€nniska, bryr du dig dĂ„? Förstod inte riktigt poĂ€ngen med det bara..

  234. Kommentar:
    Kul kul! skriver:

    Jag hÄller med de flesta av kommentarerna hÀr!
    Ett otroligt svartvitt frÄgeformulÀr dÀr inget utrymme för en nyanserad bild lÀmnas.

    Atheist vs fundamentalist…. kom igen nu de flesta troende jag nĂ„gonsin har trĂ€ffat Ă€r bra mycket mer liberala Ă€n sĂ„!
    MÄnga troende super, röker (bÄde tobak och annat), har oskyddat sex innan Àktenskap (med flera personer antingen av motsatt eller samma kön), svÀr och ljuger precis som vem som helst.
    Samtidigt som det finns ateister som avstÄr allt ovanstÄende av moraliska skÀl.
    Min poÀng Àr att religion och tro Àr sÄ mycket större och sÄ mycket mer Àn vad som beskrivs hÀr, min uppfattning Àr generellt att de flesta svenskar Àr lagom nog att kalla sig agnostiker!
    Jag tror pÄ gud men fick omdömet du Àr nog inte sÀrskilt religiös och dÄ undrar jag lite vem som satt normen för hur en troende mÀnniska tycker, beter sig och tror om rÀtt och fel.

    Riktigt dĂ„ligt och ogenomtĂ€nkt test, men en fin tanke att erbjuda en alternativ “religion” för ateister, synd bara att den verkar födöma lika mycket som eller mer Ă€n de religioner de klagar pĂ„.
    kan vi inte alla bara finnas och sen fÄr vi vÀl se om vi ses dÀruppe dÀrnere eller inte alls tillslut?

  235. Kommentar:
    carina skriver:

    Oavsett om “Jack Ă€r glad” eller om “katoliken tror” sĂ„ sitter vi alla i samma bĂ„t. Vad gör vi om den vĂ€lter?

  236. Kommentar:
    Björn skriver:

    Halleluja!
    Jag Àr en mycket religiös person enligt testet!
    Om man med myckt religiös menar att jag Àr helt och hÄllet förÀlskad i Jesus, för vad han har gjort i mitt liv och att jag dessutom inte kan leva en enda dag utan hans kÀrlek sÄ stÀmmer det ju till 100%!!!
    Dessutom anser jag mej vara mycket humanistisk, trots allt sÄ blev ju Gud sjÀlv mÀnniska i Jesus Kristus!
    Gud vÀlsigne er alla!!!

  237. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Troende katolik
    1. Eftersom begreppet Àr ett mÀnskligt pÄhitt. AlltsÄ ett ingenting i mina ögon, sÄ faller hela resonemanget. Det gÄr inte att tro pÄ nÄgot man inte tror pÄ. SÄ hÀr kan vi hÄlla pÄ hur lÀnge som helst. Det blir bara en meningslös lek med ord. Slutresonerat om just detta hoppas jag.

    2. Det kom som ett brev pÄ posten. Jag visste det. Jag menade, och det begriper du mycket vÀl, att det Àr hur vi upptrÀder som Àr det viktiga. Det Àr vad jag tycker.

  238. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    carina
    Raljera du.
    Om allt vĂ€lter kan vi inget göra. SĂ„ Ă€r det bara. Inga böner i vĂ€rlden hjĂ€lper. BĂ„de “onda” och “goda” följer med i djupet. JĂ€mlikt sĂ„ det förslĂ„r.

  239. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    “Bibeln Ă€r en droppe i det litterĂ€ra havet.”
    Ja jo det Àr dÀrför den Àr vÀrldens mest lÀsta bok? DÀr har du verkligen fel!

    Martin: “För det första kan 20 procent av vĂ€rldens befolknings varken lĂ€sa eller skriva.” Ja för man kan ju inte tro om man inte kan lĂ€sa, vad Ă€r det för resonemang? Det hĂ„ller inte alls.

    Carina: Vi hittar Gud! Oavsett om du Àr humanist eller inte pÄverkas man av en kris och oftast finner man inte hoppet i sig sjÀlv utan i Gud. Ibland mÄste man lÀgga sin egoism Ät sidan ett tag.

  240. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Björn.
    Han, om han nu existerat, hette inte ens sÄ.
    Och nÄgon gud var han nog inte.

  241. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    “BĂ„de “onda” och “goda” följer med i djupet.” Nu blev jag glatt överraskad, du tror alltsĂ„ pĂ„ en dom, nice.

  242. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Nu fĂ„r du allt skĂ€rpa dig pĂ„ allvar Jack annars kan man aldrig ta dig seriöst, vadĂ„ “hette inte ens sĂ„”? Bevisligen var han en Gud eller kan du ocksĂ„ uppliva döda eller gĂ„ pĂ„ vatten? Kan du bevisa det sĂ„ fine annars Ă€r de extremt barnslig. Men igen det Ă€r kul att du tvekar inför om han var GUD inte nĂ„gon Gud för det finns bara EN Gud.

  243. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    S.B.
    Ja jo. Det gÄr att bada tusen gÄnger i en bassÀng eller en miljard gÄnger pÄ olika platser i havet. Var har det dÄ badats mest?
    Jag kÀnner pÄ mig att jag inte har fel.

  244. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag tror inte har jag ju sagt! Varken pÄ nÄgon dom, himmel, helvete, gud eller Jeshua (alt. Joshua, dÀrom tvista de lÀrde). Det du hÀvdar finns det inget som helst bevis för, men det handlar ju om en tro, eller hur?

    JodÄ, jag kan gÄ pÄ vatten. Om det Àr tillrÀckligt kallt sÄ.
    Och sÄ jobbar jag pÄ skola dÀr jag uppvÀcker döda elever varje dag.

  245. Kommentar:
    carina skriver:

    Jack E Gladh
    Hur kan du vara sÄ sÀker?

  246. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Jack: What det betyder ju inget? Det badas helt enkelt dÀr det badas! Det hör inte till Àmnet alls mÀnniska. Bada om du Àr sugen eller Àt en glass men hÄll dig till saken snÀlla.

    Hur kan du nu neka nÀr jag kan citera vad du har sagt? SkÀrpning, tro pÄ dina egna ord.

    Jesus heter varken Jeshua eller Joshua utan enligt den hebreiska texten Jehova. Du Àr uppenbarligen inte en av de vise mÀnnen som besökte Jesus vid födseln i Betlehem iaf. LÀs pÄ mÀnniska, lek inte allsmÀktig.

    Vad handlar inte om tro? Allt bygger pÄ en övertygelse!

    Carina: Han Àr inte sÀker!

  247. Kommentar:
    carina skriver:

    Stefan: Bygger pÄ tro. Gud lÄter sig inte bevisas av oss Àven om Gladh Àr osÀker.

  248. Kommentar:
    Fredde skriver:

    Tja!

    Mycket tankar mÀrker jag, kul att du Àr med och debatterar Jack, synd att du har sÄ fÄ andra syskon i den ateistiska tron, hade ju blivit mer av en kampanj om ni var nÄgra till. Jag uppskattar ocksÄ att du skriver att du respekterar oss som Àr naiva nog att hoppas pÄ en större makt som stöttar oss.

    Jag hÄller med om mycket som andra troende skrivit hÀr pÄ sidan, sÄ jag ska inte skriva samma sak med andra ord, men jag har en annan fundering som jag funderar över nÀr jag surfar runt hÀr pÄ humanisternas hemsida. Hur kommer det sig att det hela tiden debatteras mot religionen, i stÀllet för att helt enkelt bara framhÄlla sin egen Äsikt. Nu kan vÀl denna sida inte rÀknas som reklam, men i reklamfilmer Àr det lagbrott att göra motreklam, alltsÄ att smutskasta nÄgot annat för att lyfta fram sitt eget.

    Som exempel kan nĂ€mnas jĂ€mförelserna mellan den kristna och humanistiska konfirmationen, (som betyder bekrĂ€ftelse… men vad bekrĂ€ftar man? 10 poĂ€ng till den som svarar rĂ€tt) dĂ€r samtalet om livsfrĂ„gor och leken lyfts fram som humansiternas alternativ gentemot nĂ„gon skolliknande lektionsform som vi sysslar med i vĂ„ra kyrkor. Detta Ă€r ju faktiskt pinsamt felaktigt och visar vĂ€l vĂ€ldigt tydligt pĂ„ vad som hĂ€nder om man tror mer pĂ„ sina egna fördomar Ă€n pĂ„ vetenskapliga fakta.

    Uppskattar svar och skriver delvis för att jag vill se en kvalitétshöjning av denna sida som enligt mig Àr mer svartvit Àn en del ganska hÄrdnackade fundamentalister som jag stött pÄ.

  249. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    S.B. Nu har jag vunnit den hÀr debatten! Tack för mig.

  250. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag Àr sÀkrare Àn jag nÄgonsin har varit. Tack för utbytet.

  251. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Gud behöver inte bevisas, dÄ skulle det inte handla om en tro eller övertygelse.

    Jack: Du Àr vÀl medveten om att det inte nÄgonsin kan hÀnda att du vinner en debatt alls med dina argument, dÄ mÄste du vara mycket mer pÄlÀst först! Mycket av det du har sagt har varit totalt nonchalant och ovetande. Men du Àr vÀlkommen tillbaks nÀr du har lÀst pÄ.

  252. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Saken Àr ju den att humanister Àr mycket mer fundamentalister Àn mÄnga kristna eller muslimer.

  253. Kommentar:
    Fredde skriver:

    S.B. Sorry, men kalla inte Jesus för Jehova Ă€r du snĂ€ll. Jesus Ă€r den grekiska formen av Josua. Andra stavningar Ă€r typsikt engelska… Jehova Ă€r en missuppfattning av gudsnamnet som skrivs med bokstĂ€verna JHWH pĂ„ hebreiska, och var sĂ„ heligt att det inte fick uttalas. Man skrev dit vokalerna sĂ„ det blev Jehova för att man inte skulle rĂ„ka uttala det rĂ€tt nĂ€r man lĂ€ste texten högt. Gjorde man rĂ€tt sa man i stĂ€llet Adonai, som betyder Herren.

  254. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Beardsall

    Det framgĂ„r vĂ€ldigt tydligt vem av oss som Ă€r mest “pĂ„lĂ€st”.
    Du förstod ju inte ens min liknelse.

  255. Kommentar:
    carina skriver:

    Jaha. DĂ„ var det dags för en “rensning” som kom vĂ€ldigt “lĂ€gligt” nĂ€r “humanisterna” verkade gĂ„ back i debatten. Jag börjar se ett mönster i det hĂ€r…LĂ„gt!

  256. Kommentar:
    Fredde skriver:

    var tog mitt första inlÀgg vÀgen?

  257. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Jack: http://62.236.135.100/folkbibeln/ Nu har du ingen ursÀkt för att inte vara pÄlÀst.

    Jag kallar Jesus för min Herre och skapare men Ă€ven för Jehova eftersom det Ă€r Gudsnamnet för Jesus. Jesus Ă€r den internationella stavelsen för Jesus inget annat? Kristendomen kom frĂ„n Israel först inte Grekland. Skulle du kunna hebreiska skulle du veta att de skiljer pĂ„ skrivsprĂ„k och talsprĂ„k men du kan uppenbarligen inte ens grunderna. Man kan inte “rĂ„ka” sĂ€ga det rĂ€tt eftersom ingen vet hur det faktiskt ska sĂ€gas. Herren betyder Gud! HĂ€rled rĂ€tt, snĂ€lla. I slutĂ€ndan Ă€r inte det viktiga hur man sĂ€ger Guds namn utan att man gör det.

    Det viktigaste i kristen tro Àr att Jesus Dog och Äteruppstod för att ta vÄra synder pÄ sig. Han dog för att vi skulle leva. DET Àr hörnstenen i kristen tro!

  258. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Jack det var ingen liknelse det var trams.

  259. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Carina
    Det tycker inte jag. TvÀrtom.
    Det har inte varit nÄgot problem för min del.
    Tron vacklar i hela sin osÀkra tillvaro. men det Àr bara som det ska.
    Skulle var förvÄnad annars.

  260. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Nej men för alla andra, bygger du dina argument pÄ dÄliga fakta slutar det illa hur man Àn argumenterar.

    Men helt klart Àr att humanisterna försöker, det Àr kul att de försöker iaf. De har ju höga odds mot sig men kanske kan de i framtiden sÀga nÄgot av vÀrde som vi kan hÄlla med om? Nja inte sÄ troligt kanske haha!

    Ja sjÀlvklart vacklar din tro om du inte har nÄgon, haha! Ingen Àr förvÄnad över det argumentet frÄn din sida.

  261. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Jag mÄste bara frÄga om din Älder Jack, under 14 Är eller yngre?

  262. Kommentar:
    Fredde skriver:

    Stefan: Var i bibeln stĂ„r det?, och snĂ€lla, anvĂ€nd inte folkbibeln, översĂ€ttningen Ă€r inte sĂ€rskilt bra… och jag kĂ€nner mig hyffsat pĂ„lĂ€st, har 30 poĂ€ng biblisk grekiska i bagaget…

  263. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    S.B.
    Nu har du nog blandat ihop mig med Fredde. Jag har aldrig nÀmnt Jehova. Jag hÀmtar mina kunskaper frÄn uppslagsverk. NE bl.a.

  264. Kommentar:
    Emma skriver:

    Jack

    Om du nu inte har en tro och sÀger att du respekterar mÀnniskor som har en tro, varför i hela vÀrlden lÀgger du ner sÄ otroligt mycket tid pÄ att kritisera mÀnniskors tro? MÄste nog hÄlla med vad flera skrivit innan, du kÀnns sjÀlv ganska dömande i din attityd mot troende.

    Du har ingen tro och Àr nöjd med ditt liv, det Àr helt ok.
    Andra har sin tro och Àr nöjda med sitt, det Àr ocksÄ helt ok.
    Det Àr ju trots allt sÄ att vÀldigt mÄnga mÀnniskor har en tro pÄ en Gud.
    Om deras tro nu innebÀr att de följer vissa moraliska principer, tror att Jesus Àr Gud, lever idag och att de som tar emot honom en dag fÄr leva i paradiset tillsammans med honom. FÄr de inte dÄ leva pÄ det sÀtt som deras Gud menar att de ska leva för att komma dit?
    Sen Àr ingen mÀnniska perfekt, alla gör mÄnga fel, bÄde troende och icke troende.
    Jag hade inte fattat det som att humanisterna hade som mĂ„l att förkasta religioner och mĂ€nniskor som har en tro pĂ„ Gud, men med den PR-kampanj som pĂ„gĂ„r och de kommentarer som skrivs kĂ€nns det ju som att ni fokuserar mer pĂ„ vad som Ă€r fel med troende mĂ€nniskor Ă€n att berĂ€tta vad som Ă€r bra med att inte vara troende. Är det inte det ni istĂ€llet borde fokusera pĂ„?

  265. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Har Älder betydelse nu helt plötsligt?

  266. Kommentar:
    carina skriver:

    Tro pĂ„ en “icketro”? Gladh jag tror pĂ„ Gud. Jag vacklar inte och jag vet att han följer den hĂ€r debatten och han följer dej och han förlĂ„ter dej precis som han förlĂ„ter oss alla som vill. Det Ă€r aldrig försent. Du Ă€r inte sĂ€mre Ă€n oss som tror. Som sagt vi Ă€r alla i samma bĂ„t och vĂ€lter den sĂ„ fĂ„r vi hjĂ€lpas Ă„t.

  267. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Emma
    Jag har inte kritiserat nÄgonting.
    Bara kÀmpat för min mÀnskliga rÀttighet att vara utan tro.
    Punkt!

  268. Kommentar:
    Fredde skriver:

    För att komma vidare… Jack, vad Ă€r problemet med tron egentligen, det Ă€r ju inte sĂ„ att vi debaterar mot vetenskapen. TvĂ€rtom Ă€r jag övertygad om att vetenskapen bara kan göra Gud större, aldrig mindre. Sen om vissa bokstavliga tolkningar av bibeln faller Ă€r det vĂ€l inte mycket att göra, Den Ă€r inte skriven för att vi ska lĂ€ra oss jordens historia, utan för att vi ska lĂ€ra kĂ€nna Gud.

  269. Kommentar:
    Cissi skriver:

    Jag tror pĂ„ en högre makt, sen om den heter Olle, Sven eller Jesus e ovĂ€sentligt. Gud gav mĂ€nniskan Fri Vilja… anvĂ€nd den vist mina vĂ€nner :)

  270. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Folkbibeln Àr den Ànda riktiga Bibeln eftersom Bibel 2000 Àven innehÄller böcker som inte Àr bibliska, apokryferna. SÄ pÄlÀst Àr du inte tydligen. 30 hp Àr rÀtt lite ska du veta. NÀr du har studerat i ca fem Är kan du kanske veta lite riktiga saker om kristendomen och hur den fungerar.

    Jack, du glömmer snabbt va, ingen elefant direkt. Innan sa du att man var mindre vis nÀr man var yngre. UtifrÄn det Àr det en högst relevant frÄga sÄ svara snÀlla sÄ jag kan ta dig pÄ lite mer allvar. SÄ plötsligt kan det inte vara?!

    Jag tror att tro mÄste komma frivilligt annars blir det ett korstÄg igen sÄ var försiktig med vad du sÀger Carina. Visst Àr det aldrig försent, nÄden Àr oÀndlig! Jag tror att alla söker sig till Gud om bÄten vÀlter man vÄgar inte chansa i det lÀget.

  271. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Vem har sagt att tron Àr ett problem Fredde, ingen vad jag kan se. Tron Àr en lösning pÄ mÄnga problem men aldrig problemet i sig!

  272. Kommentar:
    Fredde skriver:

    Nu blir jag faktiskt lite ledsen… vem har pratat om HP… Om man inte gillar apokryferna behöver man vĂ€l inte lĂ€sa dem, de har i katolsk tradition alltid funnits med, och togs ur den svenska bibelöversĂ€ttningen endast i 1917 Ă„r upplaga för att engelska bibelkommissionen vĂ€grade stödja den om apokryferna var med… har förutom grekiska, i “gamla” poĂ€ng rĂ€knat, ytterligar 40 poĂ€ng bibelvetenskap, om det nu spelar nĂ„gon roll…

  273. Kommentar:
    Fredde skriver:

    FörlĂ„t om jag var otydlig… mitt tidigare inlĂ€gg försvann av nĂ„gon anledning. Jag Ă€r absolut inte humanist, utan starkt troende. Jag har dock aldrig smutskastat eller haft problem med dem som inte tror pĂ„ en högre makt, men det jag lĂ€ser hĂ€r pĂ„ hemsidan tycker jag Ă€r mer en motkampanj mot religionen Ă€n skapandet av nĂ„got eget.

  274. Kommentar:
    Peter Mohlin skriver:

    Vem var det egentligen som kom upp med alternativen till frÄga 6?
    I en krissituation skulle jag vÀnda mig till en kompis eller förÀlder, oavsett deras instÀllning till tro. Dessa tvÄ alternativ tycker jag var helt uppenbara men uppenbarligen inte testförfattarna.
    Jag hade kunnat acceptera “En medmĂ€nniska” ocksĂ„ men jag tĂ€nker ju inte gĂ„ runt och leta tills jag hittar en icke-religiös person att prata med, det Ă€r ju bara korkat.
    Fler valmöjligheter pÄ den frÄgan tack!

  275. Kommentar:
    Fredde skriver:

    Tack Peter! och den frĂ„gan Ă€r ju inte ensam om problemet direkt…

  276. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Fast Fredde skÀrp dig nu om man skulle dra ditt argument vidare sÄ skulle man isÄfall ta med vilka böcker som helst ju, svenska-engelska lexikon kanske. Det Àr en helig skrift och vad som Àr heligt avgör inte du utan Gud. Anledningen till varför de inte finns med i Bibeln Àr att de inte knyter an till Bibeln pÄ sÄ sÀtt att de passar in, de Àr för ilka de andra böckerna.

    Ok ett test Fredde, du sa att du Àr sÄ kunnig berÀtta dÄ grunderna för den kristna tron för mig.

  277. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    S.B.
    Nu ljuger du igenom om vad jag har sagt. Jag sa att jag lÀst en del i bibeln nÀr jag var ung för att jag inte visste bÀttre dÄ. Jag hade verkligen behövt lÀst annat i denna kÀnsliga Älder. Det hade med livsoerfarenhet att göra och inget annat. Tolka inte om mina ord, tack!

  278. Kommentar:
    Fredde skriver:

    Joh 3:16…

  279. Kommentar:
    Fredde skriver:

    Uppskattar ocksÄ Jer 33:3

  280. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Ok vad ljög jag om exakt Jack? Vem tolkar vem nu? Visst ni vinklar ju inte alls debatten, nej nej haha.

    Joh 3:16 “Ty sĂ„ Ă€lskade Gud vĂ€rlden att han utgav sin en födde Son, för att den som tror pĂ„ honom inte skall gĂ„ förlorad utan ha evigt liv.”

    Jag sÀger det igen Fredde, vilka Àr grunderna i den kristna tron. Jag ska göra det riktigt enkelt för dig, vilken Àr den viktigaste hÀndelsen i Bibeln?

  281. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Jer 33:3 “Ropa till mig, sĂ„ vill jag svara dig och lĂ„ta dig höra om stora och ofattbara ting som du inte kĂ€nner till.”
    Det Àr lite felstavat det ska inte stÄ vill utan ska.

  282. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Konstaterar att vara humanist, ateist ellet agnostiker Àr mycket provocerande för troende och religiösa. Det Àr ledsamt. Att det ska vara sÄ svÄrt att acceptera att andra tycker annorlunda. En förklaring kan vara brist pÄ sjÀlvstÀndigthet, sjÀlvkÀnsla eller sjÀlvförtroende. Man bygger upp hela sin tillvaro kring ett mycket osÀkert projekt.
    Terapi och psykologhjĂ€lp kan vara en god hjĂ€lp om man sjĂ€lv vill komma tillrĂ€tta med sina grundlĂ€ggande problem. Det Ă€r beklĂ€mmande kĂ€nsligt detta omrĂ„de. Det har jag förstĂ„tt. Men att det skulle vara sĂ„ illa….

  283. Kommentar:
    Fredde skriver:

    KĂ€nns lite som ett prov Stefan… du menar att du sitter med sanningen? Trodde inte att nĂ„gon hade sanningen utom Gud. Jag tycker den viktigaste hĂ€ndelsen Ă€r att Gud blev mĂ€nniska, men jag antar att du menar att han dog för vĂ„ra synder och Ă„terupprĂ€ttade bandet mellan Gud och mĂ€nniskan som varit brutet sen syndafallet. Att han genom att uppstĂ„ frĂ„n de döda bevisade sin makt över ondskan.

  284. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Mark 1:1-8 Johannes döparens predikan

    Matt 5:1-7:29 Bergspredikan av Jesus

    1 Joh 3: 16

    2 Mos 20:1-17 Budorden

  285. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Jack oj nĂ€ Ă€r du verkligen sĂ€ker. Du Ă€r nog den sista humanisten pĂ„ jorden om du inte visste det. Ni arbetar ju endast för att “försöka” undergrĂ€va kristen tro sĂ„ lĂ„tsas inte bli sĂ„ förvĂ„nad Jack. DU ÄR HUMANIST för sketan sĂ„ bete dig som en ocksĂ„! Du Ă€r nog vĂ€l medveten om att humanistena Ă€r en minoritet jĂ€mfört med troende sĂ„ vilka Ă€r det som Ă€r annorlunda?!

    Du tycker att tro Àr osÀkerhet medan vi tycker det Àr en sjÀlvklarhet. Jag tycker att det Àr mer osÀkert att inte tro pÄ nÄgot och endast förlita sig pÄ sin egoism. Du behöver inte ljuga ihop en massa fina ord för att förstÄ det sjÀlv. SÄ manipulativ Àr du inte som du kanske kan tro sjÀlv.

    Jack var inte sĂ„ förvĂ„nad du skulle bete dig pĂ„ samma sĂ€tt om vi sa att du var dum i huvudet och mĂ„ste skjutas. UngefĂ€r samma sak ni sĂ€ger om man lĂ€ser mellan raderna. Det Ă€r vĂ„rt liv ni kritiserar Ă€r du verkligen förvĂ„nad över vĂ„r reaktion Ă€r jag Ă€nnu mer förvĂ„nad över att du faktiskt blir förvĂ„nad mĂ€nniska. Ta dig istĂ€llet i kragen…

  286. Kommentar:
    Fredde skriver:

    Stefan: Tack för de tvĂ„ första styckena i senaste inlĂ€gget… hĂ„ller med. Nu ska jag sova. Herren Ă€r med dig

  287. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Ja jag menar att det Àr sanningen för mig men inte att JAG sitter pÄ sanningen. Det Àr stor skillnad i det.

    Varför var han tvungen att dö och leva igen?

  288. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Fredde Àr du kristen eller bara intresserad?

  289. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Sov i frid och Herren vare med dig

  290. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    -”Jag tvĂ„r mina hĂ€nder”!
    (Pontius Pilatus)
    Synd bara att inte fler humanister var med ikvÀll.

  291. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Kul att du ser din övertygelse som humoristisk, det sÀger allt! Ni tar inte den pÄ allvar men det gör kristna!

  292. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag sjunger om den eld
    som plÄgar och förnöjer
    dÄ han sin första makt
    i unga hjÀrtan röjer

    Du ömhet, gudakraft
    som vÀrldens vÀllust gör
    kom liv upp min vers
    och mina sinnen rör

  293. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    LÄter lite som en pluton svea text, förklara dig gÀrna!

  294. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Nej, det Àr en s.k. alexandrin.

  295. Kommentar:
    Timilim skriver:

    Jag tycker att Gud sköter vÀrlden dÄligt. Jag skulle tex. sköta den mycket bÀttre! Varför AIDS, HIV, naturkatastrofer etc.?

    Gud Ă€r den enda sanna diktatorn, tillsatt av sig sjĂ€lv och de som försöker göra revolution straffas i all evighet…
    Inte ens KINAs diktatur begÄr sÄdana övergrepp.

  296. Kommentar:
    Cissi skriver:

    Vuxna mĂ€nniskor, vad sysslar ni med? LĂ„t var Ă„ en ha sin Ă„sikt och tro!! Bibeln e skriven av mĂ€nniskan för mĂ€nniskan… Tron kommer frĂ„n hjĂ€rtat.!.

  297. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Det fÄr man tycke men dÄ borde du ta en titt ut ur din bubbla, se pÄ skapelsen och allt vackert, Àr det dÄligt? Kolla pÄ Bruce den sllsmÀktige, sÄ skulle nog de flesta vara i rollen som egoistisk Gud. Vi mÀnniskor Àr inte perfekt men det Àr Gud. Du skulle troligtvis förstöra Ànnu mer Àn vad Gud gör.

    Om Gud Ă€r en diktator hur förklarar du dĂ„ att du kan skriva emot Honom? SÅ dĂ€r brast den tanken.

  298. Kommentar:
    Stefan Beardsall skriver:

    Bibeln Àr skriven av mÀnniskor fyllda av anden Ät mÀnniskor. Tron kommer frÄn en lÀngtan efter nÀrhet och kÀrlek.

    Guds frid!

  299. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Timilim skrev:

    “Jag tycker att Gud sköter vĂ€rlden dĂ„ligt. Jag skulle tex. sköta den mycket bĂ€ttre! Varför AIDS, HIV, naturkatastrofer etc.?

    Gud Ă€r den enda sanna diktatorn, tillsatt av sig sjĂ€lv och de som försöker göra revolution straffas i all evighet

    Inte ens KINAs diktatur begĂ„r sĂ„dana övergrepp.”

    Om Gud gjorde sĂ„ att inget ont kunde hĂ€nda och dĂ„ alltsĂ„ att ingen kunde göra nĂ„gonting, skulle vi inte ha nĂ„gon fri vilja. Sen vet jag inte varifrĂ„n du fĂ„tt det att de som försöker göra revoultion straffas i all evighet. Det kan du ju inte sjĂ€lv tro pĂ„ eftersom du sĂ„na fall tror pĂ„ Gud. Och tror du pĂ„ Gud skulle du inte sĂ€ga nĂ„got sĂ„dant, om du inte vill “straffas i all evighet”? Jesus tog pĂ„ sig alla mĂ€nniskors synder nĂ€r han dog pĂ„ korset och pĂ„ sĂ„ vis kan vi alla fĂ„ förlĂ„telse. Det Ă€r en av de absolut viktigaste delarna inom kristendomen som du tydligen inte kĂ€nner till men Ă€ndĂ„ sĂ€ger ganska grova saker.*

    Kan ju vara sÄ att du inte syftar pÄ kristendomen, men Àven om jag inte vet sÄ mycket om andra religioner sÄ tror jag i alla fall inte att fallet Àr sÄ varken inom judendomen eller islam.

  300. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det finns en brytpunkt nÄgonstans och den gÄr för mig hÀr.
    KÀnns konstigt att tolkas mellan raderna nÀstan hela tiden och inte för det man faktiskt sÀger. Och nÀr nÄgot inte Àr perfekt sagt sÄ ska det raljeras över det. NÄ, nÀr kÀnslor Àr i svallning kan vad som helst hÀnda. Tack för debatten denna gÄng. Sov gott alla.

  301. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Ateismen grundlös. Agnosticismen vetenskaplig. Teismen existentiellt vÀlgrundad.

    Alla religioner och traditionella kulturer har en eller flera höggudar som besitter skaparmakt av det enkla skÀlet att alla inser att vÀrlden inte kan ha kommit till av sig sjÀlv - det Àr helt enkelt omöjligt sÀger logiken och erfarenheten; ingenting hÀnder om det inte finns en tillrÀckligt kraftfull orsak till hÀndelsen. Universum Àr en pÄgÄende hÀndelse i den oÀndliga rymden, vilket krÀver en orsak. I den meningen talar allt för att det finns en i sig oberoende kraft som vi kallar gud eller prima causa. Allt talar alltsÄ för teism (religionerna Àr senare kulturella utvecklingar, pÄbyggnader eller möjligen resultatet av att guden uppenbarat sig för mÀnniskor).

    Men i vÄr upplysta tid Àr det inte sÄ enkelt. Vi krÀver bevis, vetenskaplig evidens, och nÄgon sÄdan kommer vi per definition inte att fÄ eftersom gudomen mÄste vara immateriell. DÄ vÀljer nÄgra, en minoritet, den radikala, men grundlösa ateismen (och nihilismen) som grundtro i tillvaron, medan de flesta vÀljer den enda vetenskapliga hÄllningen, den agnostiska. Det gÄr inte att veta nÄgot om nÄgon eventuell gud och de nöjer sig med det. Men de flesta agnostiker hÄller nog dörren öppen för en opersonlig prima causa.

    Den andra minoriteten, teisterna, nöjer sig inte med att svÀva i denna ovisshet. De vÀljer att betrakta universum i sin helhet som ett starkt argument för en mycket mÀktig skaparmakt. Det viktigaste argumentet Àr existensen av energi, vilken fysiken funnit vara oskapbar med materiella metoder - den Àr endast omvandlingsbar och ligger bakom alla hÀndelser, processer och fenomen i den kÀnda vÀrlden. Energins existens Àr alltsÄ det starkaste logiska argumentet för existensen av en av energi oberoende kraft med förmÄga att Ästadkomma energi ur intet. Logiken sÀger oss alltsÄ att en immateriell eller övernaturlig makt Àr den naturliga orsaken till vÀrlden.

    Om denna skaparmakt Àr personlig eller inte kan vi inte veta. SÄvida inte makten vÀljer att kommunicera med utvalda mÀnniskor och delge dem delar av sin person och sin vilja för de mÀnniskor som har förmÄga att ta emot uppenbarelsen och anvÀnda sin fria vilja till att tro pÄ uppenbarelsen och följa den.

    Gudomen kan dessutom gÄ ett steg lÀngre och med suverÀn frihet i förhÄllande till materien inkarnera sig i en mÀnsklig kropp och sÄ fÄ tillfÀlle att tala direkt till mÀnniskorna. Om han dÄ visar sig ha trovÀrdighet i sitt tal och obrottslig integritet i sitt leverne blir hans attraktionkraft sÄdan att alla med öppet sinne tror pÄ honom och följer honom Ànda in i döden, vilket har hÀnt och hÀnder Àn; vi satsar vÄra liv eftersom det Àr honom vi kommer ifrÄn och ingen givit livet en större mening. Detta har hÀnt miljoner mÀnniskor och den de har lÀrt kÀnna Àr Jesus Kristus.

  302. Kommentar:
    mange skriver:

    Vem skapade gud??

  303. Kommentar:
    carina skriver:

    Var Àr alla kommentarer sedan igÄr? Orkar sidan med bara en kommentar i taget? Var tar debatten i sÄ fall vÀgen som ni sÄ gÀrna ville ha?

  304. Kommentar:
    Max skriver:

    Gjorde den hĂ€r enkĂ€ten och resultatet blev “Du verkar vara en klockren Humanist!” - men det kan jag upplysa Eder om att jag inte alls Ă€r. Jag Ă€r nĂ€mligen Nihilist, och det betyder att jag aldrig skulle gĂ„ med i Humanisterna utan snarare betraktar humanister som ‘gulliga lillebröder’ i intellektuell mening. Om Humanisterna stod för Ă„sikter som till.ex. “Religion Ă€r i allmĂ€nhet Ă€r den vĂ€rsta Ă„komma som drabbat mĂ€nskligheten” och “Kristendom Ă€r bland de allra vĂ€rsta av dessa” sĂ„ skulle jag mĂ„hĂ€nda övervĂ€ga att donera en slant.

    Jag uppmĂ€rksammar gladeligen att religion har spelat en stĂ€rkande och ‘nyttig’ roll genom tidigare stadier av utveckling för homo sapiens, sĂ„ till den grad att ‘benĂ€genhet till religiositet’ i dagens mĂ€nniska Ă€r mer eller mindre genetisk programerad - och det Ă€r precis i ljuset av den insikten som jag anser att definationen av ‘modern mĂ€nniska’ innefattar insikten av hur fördummande/begrĂ€nsande religion Ă€r pĂ„ ett individuellt plan, och hur vansinnigt skadlig inverkan samma företeelse har pĂ„ vĂ„r art (och dĂ€rmed pĂ„ hela vĂ„rt habitat, eftersom vi dominerar detta sedan överskĂ„dlig tid).

    Humanisterna fÄr en klapp pÄ axeln ifrÄn mig för sitt gulliga patos - men jag tror det Àr en minoritet av dessa Humanister som ens högst privat inser vilket sjukligt monstrum det Àr de har att göra med.

    Det rĂ€cker inte med att konstatera att ‘ateism’ Ă€r förtryckt! Dagen dĂ„ vi inser att religion BORDE förtryckas Ă€r dagen dĂ„ verkliga framsteg Ă€ntligen hĂ€grar pĂ„ horisonten. Och ungefĂ€r hĂ€r blir man avfĂ€rdad som “vĂ€rre Ă€n Hitler” av de flesta, vilket ju Ă€r lika bra det eftersom allt hopp Ă€ndĂ„ Ă€r ute för den hĂ€r (frĂ€mst av religion) förpestade pöbelhopen vi kallar mĂ€nskligheten.

    Jag tycker dock att Ert initiativ Àr roligt, Àven om enkÀten var precis lika tam och menlös (för mig personligen) som jag trodde den skulle vara. Vem vet, en vacker dag kanske ert arbete ger upphov till större tankar och gÀrningar. Personligen tror jag dock vi alla dör av syrebrist innan den dagen kommer.

    Tack för ordet.

  305. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Max
    Det var ord och inga visor. Maximal kaxighet. Tja, det mÄhÀnda behövas. Det Àr inga duvungar precis, de religiösa som debatterar hÀr.
    SĂ„ lycka till.

  306. Kommentar:
    Eva skriver:

    Problem:
    VÄr reflexmÀssiga moraliska uppfattning har sin bas i den kristna traditionen (om man Àr svensk).
    Dostojevskij sÀger, typ :
    NÀr Gud Àr död Àr det slut pÄ moralen (citatet Àr ine ordagrant)

    FrÄga: Hur fungerar mÀnniskor? Behöver vi nÄgot att sÀtta vÄr tro till för att inte ge vika för frestelser som kan medföra att andra kommer till skada?
    Hur motiverar vi en moralisk hÄllning?
    Jag menar inte att vi skall hitta pÄ en Gud, som skall hÄlla oss pÄ rÀtt köl - men hur funkar vi
    - Har en GudsförestÀllning en positiv effekt i det hÀr sammanhanget?
    Att en GudförestÀllning oxÄ har en negativ effekt Àr förstÄs tydligt m tanke pÄ allt blod som spillts i hans namn. NÀr sanningen Àr en tÄl den ju inga mothugg.

    Lurigt,
    Eva

  307. Kommentar:
    Erika Cyrillus skriver:

    Humanisterna försöker skapa debatt men metoden Àr sÄ ojuste att det hela faller platt till marken. Jag blir besviken pÄ den lÄga intellektuella nivÄn pÄ frÄgor-svar. Att dessutom klumpa ihop alla icke-ateister till en enda religiös massa fungerar inte heller. I mÄnga, mÄnga avseenden har kristna och postkristna ateister mer gemensamt Àn newagare och postkristna ateister.

  308. Kommentar:
    Tomas Lycken skriver:

    En annan sak som Ă€r intressant med Humanisternas syn pĂ„ en “öppen och kritisk” debatt Ă€r att man inte kan komma tillbaka i debattinlĂ€ggen pĂ„ nĂ„got enkelt sĂ€tt. Just nu visas 7 (kanske 8 med det hĂ€r) inlĂ€gg - Ă€ldre Ă€n sĂ„ hittar jag ingen lĂ€nk till. Hur fĂ„r vi till stĂ„nd ett öppet och Ă€rligt debattklimat om vi inte kan lĂ€sa vad andra tycker bara för att det Ă€r mer Ă€n nĂ„gra timmar sedan de skrev ner det?

  309. Kommentar:
    Tomas Lycken skriver:

    By the way, missa inte debatten frÄn i morse mellan Humanisternas ordförande Christer Sturmark och tidningen Dagens chefredaktör Elisabet Sandlund pÄ SVT Play: http://svtplay.se/v/1592243/gomorron_sverige/daniel_berta_gud_finns_nog_inte

    Det börjar ungefÀr 6:40 in i klippet.

  310. Kommentar:
    Sean Crafoord skriver:

    Vad Àr detta för jÀvla mygelgrupp?

    Jag menar, ni verkar anfalla alla sorters religioner i ert quiz.
    Jag menar, vafan spelar det för roll i en kris situation om man snackar med en prĂ€st och en “vanlig” medmĂ€nniska, detta kanske gĂ„r upp för er nu att prĂ€ster Ă€r precis som alla andra.

    De sitter hemma och ser pÄ Sing A Long och kÀkar tacos i soffa och tycker att Claes Malmberg Àr ju mysig.

    OM det Àr heligt krig ni vill ha, sÄ tÀnker vi inte vara med :)

    puss

  311. Kommentar:
    Selemja skriver:

    Att diskutera religionens plats och dess konsekvenser för samhÀllet, kan vara pÄ sin plats. Men i sak Àr det egentligen att diskutera nödvÀndigheten av att tÀnda majbrasa eller att resa midsommarstÄng. Religion i de allra flesta bemÀrkelser Àr inget annat Àn just tradition.

    Att en religion frÄn början har fötts av en övertygande tro Àr en annan sak, men t. ex. mÄnga av Sv. Kyrkans officiella representanter har gÄtt ifrÄn det som Àr kristendomens grund, att Jesus Kristus Àr vÀgen, sanningen, och livet och att Bibeln Àr Guds Ord. Samma fenomen finns i andra religioner. DÄ finns det bara traditionen kvar.

    Och man kan ”födas” in i en tradition (den svenska kristna traditionen) men man kan inte födas in i en ”aktiv, levande, bekĂ€nnande tro”. Det Ă€r ett medvetet val/mottagande.

    Visst föredrar jag att vi i Sverige har ”den kristna traditionen” istĂ€llet för andra religiösa (mer eller mindre fanatiska) traditioner, som ”Humanister” eller ”Nihilister”, men att följa den kristna traditionen gör inte en automatiskt till kristen.

  312. Kommentar:
    Samme skriver:

    Anton Andromache - Sjukt bra skrivet!

    Sen skulle jag bara vilja sÀga fy vilken dÄlig enkÀt. Alternativen var ju löjliga. Det fanns sÀllan mellanting. Bara ett exempel av alla dÄliga Àr abortfrÄgan. Det fanns tvÄ alternativ, nÄgot i den hÀr stilen 1. Abort borde vara förbjudet och man borde bli straffad om man gör det. 2. Jag tycker att kvinnan borde ha rÀtt till sin egen kropp sÄ mycket som möjligt, ungefÀr som idag.
    Jag menar, jag Àr emot abort men jag tycker inte att man borde straffas för det. Abort skulle ju kunna bara olagligt, om sen ett antal kvinnor vÀljer att göra det pÄ olagligt vis sÄ skulle de ju kunna göra det utan att bli straffade (Àven om jag inte tycker att de borde göra det pÄ ett olagligt vis heller). Det jag menar Àr att det fanns ofta bara tvÄ alternativ och ofta kunde jag inte hÄlla med hela pÄstÄende för det var sÄ dumt skrivet.

  313. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Eftersom det bara finns tvĂ„ svarsalternativ sĂ„ speglar frĂ„gorna förstĂ„s inte hela det spektrum av Ă„sikter som finns. Men de speglar Ă„sikter som Ă€r rĂ€tt vanliga. Om frĂ„gorna Ă€r “löjliga” sĂ„ gĂ€ller det ocksĂ„ mĂ„nga religiösa uppfattningar. Och sĂ„ kanske det Ă€r … ;-)

    Det som inte ryms i testet kan man föra fram i debatterna.

  314. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    HUMANISTERNA VILL HAR BORT DET RELIGIÖSA FÖRMYNDERIET

    Sean Crafoord skriver:

    >OM det Àr heligt krig ni vill ha, sÄ tÀnker vi inte vara med.

    Ni “krigar! redan mot oss! Ni har tvingat oss att vara med och betala mĂ„ngmiljonbelopp till religiösa samfund, som vi inte alls sympatiserar med! Skatteverket driver in era medlemsavgifter. Statstelevisionen bedriver fortlöpande oemotsagd, religiös indoktrinering, trots att detta strider mot regler i radiolagen för saklighet, opartiskhet och balans, som alla andra rörelser mĂ„ste följa. Skolbarn indoktrineras i religiösa skolor. O s v.

    Är inte det mygel - minst sagt?

    Puss

    Selemja skriver:

    Religion i de allra flesta bemÀrkelser Àr inget annat Àn just tradition.

    Det Àr ocksÄ förmynderi. Se ovan. Det Àr det som Humanisterna vill ha bort! Vi förordar nÀmligen sekularism - att staten Àr religiöst neutral, och varken favoriserar eller diskriminerar troende eller ateister. SÄ Àr det inte idag.

  315. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Max

    Du Ă€r nihilist, och förordar “förtryck av religion”. Humanisterna anser att allt förtryck Ă€r förkastligt.

  316. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Anton Andromache skriver:

    >Allt talar … för teism …

    Teismen bygger pÄ spekulation. Och den tillför egentligen inget i förklaringsvÀrde. Tillvaron Àr ytterst en gÄta, oavsett om man tÀnker sig gudar eller ej.

    Och om det finns “en av energi oberoende kraft med förmĂ„ga att Ă„stadkomma energi ur intet - vad sĂ€ger att denna kraft Ă€r gudomlig? Och att den bryr sig om vad mĂ€nniskor gör?

  317. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Mange.
    Gud Àr oskapad eftersom han Àr lika evig som den rymd han fyller. Rymden, till skillnad mot universum, Àr oÀndlig i alla dimensioner. Gud Àr dessutom oberoende eftersom han Àr immateriell ande.

  318. Kommentar:
    Magnus skriver:

    Den organisation som stĂ„r bakom det hĂ€r testet verkar inte alls vara emot nĂ„t förtryck… Snarare handlar det om att religiösa Ă„sikter sa var förbjudna och ateistiska de enda tillĂ„tna. Humanisterna stĂ„r för samma bakvĂ€nda kommunism som Sovjet och dess lydstater under kalla kriget. Om man verkligen Ă€r för allas frihet dĂ„ stĂ„r man för allas rĂ€tt att tro eller inte tro… Den hĂ€r formen av humanism dĂ€r man förlöjligar andra Ă€r extremt farlig. I grund och botten verkar man vilja Ă„tervĂ€nda till den sorts Ă„siktskontroll som Svenska Kyrkan stod för under 17-1800 talet - fast med ATEISMEN som gud dĂ„ förstĂ„ss, och Christer Sturmark Ă€r hans profet?

  319. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Lars.
    Logik och spekulation Àr inte samma sak; de förhÄller sig till varandra som grund till grundlös.
    För att kunna sÀga att skaparmakten Àr nÄgot mer Àn en opersonlig prima causa krÀvs nÄgon form av uppenbarelse. Miljoner mÀnniskor tror att skaparen har uppenbarat sig för Bibelns författare. I synnerhet i form av Kristus.

  320. Kommentar:
    Selemja skriver:

    Men kÀra Lars Torstensson!

    Kan du inte se att du gör precis det som du vill ha bort: ”Vi förordar nĂ€mligen sekularism
” Du stĂ„r för precis det förmynderi som du fördömer, du vill tvinga pĂ„ alla DINA Ă„sikter och DIN tro. Det finns inga ”neutrala” diskussioner eller ”neutral” undervisning. En lĂ€rare som Ă€r kommunist pĂ„verkar sina elever till fördel för kommunismen, en ateist, en kristen, en muslim, en nihilist, en evolutionist, en skapelsetroende, osv likadant. DĂ€rför att det inte finns nĂ„gra ”neutrala” mĂ€nniskor! Alla tror pĂ„ nĂ„got/nĂ„gon som Ă€r större Ă€n en sjĂ€lv. Du vill ha bort det som traditionellt kallas för ”religion” men ser inte att du sjĂ€lv bekĂ€nner dig till en och vill tvinga den pĂ„ alla andra.

    Om en konfessionell skola inte följer lÀroplanen och direktiven, fÄr man ta det för sig, men att förbjuda alla konfessionella skolor just bara för de Àr konfessionella, Àr som att förbjuda alla knivar för att man KAN göra skada med dem.

    Sen pratar du mycket om pengar. Jag hĂ„ller med om att vĂ„ra skattepengar gĂ„r till vĂ€ldigt mycket som man inte sympatiserar med, t ex sk ”kultur”, idrottsföreningar, politiska partier, SVT, tidningar osv, men det Ă€r en annan diskussion.

    Det du sĂ€ger: ” Statstelevisionen bedriver fortlöpande oemotsagd, religiös indoktrinering, trots att detta strider mot regler i radiolagen för saklighet, opartiskhet och balans, som alla andra rörelser mĂ„ste följa.” Ă€r helt enkelt inte sant. Alla andra, Ă€n framför allt representanter för den kristna religionen, fĂ„r i varje enskilt tillfĂ€lle större utrymme, sĂ„ ocksĂ„ i morgonens ”debatt” mellan C Sturmark och E Sandlund.

  321. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    SÄg precis humanisternas ordförande pÄ svt.se och han sÀger klart och tydligt att deras viktigaste stÄndpunkt Àr att Gud inte ska pÄverka politiken. Jag frÄgar dÄ alla ni humanister, hur, exakt, pÄverkar Han politiken?

  322. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Hej, troende katolik!
    OcksĂ„ jag Ă€r troende (om Ă€n universalist dĂ€r katolicismen ingĂ„r) och jag har samma stĂ„ndpunkt som humanisterna i just den hĂ€r frĂ„gan eftersom Jesus sa att “mitt rike Ă€r inte av denna vĂ€rlden”. Blanda alltsĂ„ inte samman religion och politik pĂ„ det sĂ€tt pĂ„ven gör nĂ€r han krĂ€ver att regeringar ska följa kyrkans lagar ifrĂ„ga om abort, Ă€ktenskap, preventivmedel och homosexulitet. Gud respekterar mĂ€nniskans fria vilja. Det borde kyrkan ocksĂ„ göra.

  323. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    “Blanda alltsĂ„ inte samman religion och politik pĂ„ det sĂ€tt pĂ„ven gör nĂ€r han krĂ€ver att regeringar ska följa kyrkans lagar ifrĂ„ga om abort, Ă€ktenskap, preventivmedel och homosexulitet.”

    Bra svar men det du sÀger i ovanstÄende citat Àr inte nödvÀndigtvis fel. DÀremot kanske man inte ska krÀva att regeringar ska följa kyrkans lagar bara för att dem Àr kyrkans lagar utan för att dem faktiskt ÀndÄ kan stÀmma. Ta abort som exempel, oavsett om Gud finns eller inte Àr det, enligt de allra flesta, fel att döda en mÀnniska. NÀr sÄ mÄnga nu tror pÄ att det Àr en liten mÀnniska i ett sÄ tidigt stadium borde den ha samma rÀttigheter som alla andra. Det har ingenting med Gud att göra.

  324. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    FÖRSKRÄCKANDE KONSEKVENSER AV POLITISK RELIGION

    Troende katolik.

    Det dör 250 kvinnor om dagen i illegala aborter, dÀrför att pÄven har politisk makt att förhindra att de görs sÀkert och legalt. DÀrmed dör i fattiga lÀnder ocksÄ ofta de barn som dessa kvinnor har tidigare. Humanisterna anser att den omfattande mödradödligheten i vÀrlden Àr en stor skandal! Den har till stor del religiösa orsaker.

    En ta bort en liten cellklump Àr dÀremot inte mord!

    I islamistiska stater avrÀttas och mördas homosexuella, eftersom makthavarna pÄstÄr att Gud vill det. Det Àr ett annat exempel pÄ vilka förskrÀckande konsekvenser politisk religion kan fÄ.

  325. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Anton Andromache.

    Religiösa mÀnniskor har drömmar och syner dÀr de tycker sig se allt möjligt. Och barn som har lÀst sagor fantiserar ofta om dem. Man kan drömma att handlaren pÄ Konsum har gudomlig status, men det behöver inte betyda att han har det i verkligheten!

  326. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    HUMANISTERNA FÖRSVARAR ALLAS RÄTT ATT TRO ELLER INTE TRO

    Magnus skriver:

    >Humanisterna stĂ„r för samma bakvĂ€nda kommunism som Sovjet …

    Ett befÀngt pÄstÄende!

    >Om man verkligen Àr för allas frihet dÄ stÄr man för allas rÀtt att tro eller inte tro.

    Det gör Humanisterna. DÀremot anser vi inte att religiösa mÀnniskor ska har rÀtt att pÄtvinga icke-religiösa sin tro, eller att de pÄ andra sÀtt ska favoriseras i jÀmförelse med icke troende.

    >I grund och botten verkar man vilja Ă„tervĂ€nda till … Ă„siktskontroll … fast med ATEISMEN som gud dĂ„ förstĂ„ss …

    Rent förtal, Magnus! Humanisterna förordar sekularism - d v s att varken troende eller ateister ska favoriseras eller diskrimineras! Tar du den nuvarande favoriseringen av det religiösa lÀgret som sÄ sjÀlvklar att du uppfattar en rÀttvis ordning som diskriminering av detta?

  327. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Selemja.

    Du försöker förneka skillnaden mellan konfessionella och icke-konfessionella skolor, i syfte att legitimera det religiösa förmynderi som de förra utsÀtter eleverna för. I sjÀlva verket Àr skillnaden markant.

    I de konfessionella skolorna har nÀmligen lÀrarna rÀtt att sÀga att t ex den kristne guden finns, och att Jesus Àr mÀnniskornas frÀlsare. I icke-konfessionella skolor har de inte rÀtt att sÀga detta.

    I kommunistiska skolor lÀr man ut att kommunismen Àr den enda sanna lÀran. I icke-kommunistiska skolor gör man det inte.

    Det Àr motsatsen till att tvinga pÄ nÄgon sin egen religiösa eller politiska uppfattning!

    Du skriver:

    >att förbjuda alla konfessionella skolor just bara för de Àr konfessionella, Àr som att förbjuda alla knivar för att man KAN göra skada med dem.

    De konfessionella skolorna GÖR skada genom att bibringa eleverna vanförestĂ€llningar och auktoritetstro, och motverka förnuft och kritiskt tĂ€nkande!

    Även de stora bidragen till samfunden frĂ€mjar förnuftsfientlighet och okritiskt tĂ€nkande, och de Ă€r dessutom mycket orĂ€ttvisa, eftersom de religiösa fĂ„r 50 miljoner och ateisterna inte en enda!

    NÀr du förnekar den oemotsagda religiösa indoktrineringen i statlig radio och TV far du dessutom med direkt osanning. De gudstjÀnster och andakter som sÀnds regelbundet Àr direkt propaganda, och inget kritiskt ifrÄgasÀttande förekommer. Ingen annan rörelse fÄr komma till tals pÄ sÄdana villkor!

  328. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Lars Torstensson, jag undrar anledningarna till varför dessa illegala aborter görs nÀr abort mer och mer anvÀnds som preventivmedel. Dessutom borde det vara sjÀlvklart att abort inte ska vara tillÄtet nÀr Ätminstone hÀlften av vÀrldens befolkning ser det som mord.

    Sen kanske du har glömt att det var religionen som införde jÀmstÀlldheten i vÀrlden. Men det kanske inte Àr vÀrt att komma ihÄg?

    Jag försvarar sjÀlvklart inte allt ont som kommit religioner men ska man driva en sÄn hÀr kampanj Àr det viktigt att man vet skillnad pÄ religion och Gud. Jag undrar fortfarande hur GUD styr politiken, som eran (humanisternas) ordförande sÀger.

  329. Kommentar:
    Peter skriver:

    Jag tycker att ni Àr för enögda med fokus pÄ religion. Andlighet och religion Àr nödvÀndigtvis inte samma sak.

    I Anonyma Alkoholister har jag lĂ€rt mig att “Religion Ă€r till för mĂ€nniskor som inte vill komma till helvetet och Andlighet Ă€r till för dem som har varit dĂ€r”.

    För att klara av att leva med min alkoholism har jag tagit hjĂ€lp av en kraft som Ă€r starkare Ă€n mig sjĂ€lv. I mitt fall Ă€r den kraften liktydig med de AA-kamrater jag trĂ€ffar pĂ„ AA-möten t.ex. Jag har dessutom valt att kalla denna kraft för “Gud”, för pĂ„ sĂ„ vis blir det mycket enklare för mig att ta Ă„t mig de kunskaper inom AA som skiljer mig frĂ„n att leva med min alkoholism och kunna tygla dess krafter mot att dö av mina egna spyor i en sjaskig sĂ€ng eller bakom ratten pĂ„ en bil jag kört pĂ„ fyllan.

    För mig Àr Gud alltsÄ livsviktig och jag Àr inte ensam om detta.

  330. Kommentar:
    Johnny Lithell skriver:

    Det var det sjukaste och mest onyanserade “testet” jag nĂ„gonsin utsatts för. Antingen betraktas man som upplyst ateist eller religiös galning. Humanisterna vill - om jag förstĂ„tt saken rĂ€tt - verka för nĂ„gon sorts upplysning och folkbildning genom att trĂ€nga ut den trĂ„ngsynta religionen. Problemet Ă€r att man faller i den grop man sjĂ€lv grĂ€vt. Jag tror att det Ă€r problematiskt att trĂ€nga ut trĂ„ngsynthet med Ă€nnu vĂ€rre trĂ„ngsynthet.

  331. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Lars T.
    SÄ lÀtt kommer du inte undan;-) LÄt oss glömma det hÀr med religion och en personlig skapare ett tag och begrÀnsa oss till grunden för ateism och förkastandet av teism/en prima causa. PÄ vilka grunder avvisar du en sÄdan?Tillför inget i förklaringsvÀrde? Det Àr ju just det teismen gör! Den anger den yttersta orsaken till precis allt utom en eventuell Gud med stor bokstav. Vad vet du om alltets uppkomst som jag inte vet? Att nöja sig med att kalla det en gÄta tillför verkligen inget förklaringsvÀrde.

  332. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    LĂ„t oss konstatra att religion Ă€r farligt. Det driver mĂ€nniskor till att göra saker de egentligen inte vill för de mĂ„ste ju lyda profeten. VĂ„ldsdĂ„d och hot över hela vĂ€rlden. Religionens vĂ€g Ă€r fylld av skrĂ€ck och avarter. HĂ€r replikerar man dĂ„ att “det Ă€r inte religionen det Ă€r fel pĂ„, utan dess utövare.” Jo, sĂ€ger jag, religionen i sig genererar destruktivitet. Det ligger i dess natur eftersom den etablerar beronde och skuldkĂ€nslor. SĂ„ lĂ„t oss fortsĂ€tta med en effektiv sekularisering.

  333. Kommentar:
    Anna skriver:

    “Du Ă€r religiös. Samtidigt tyder dina svar pĂ„ att du har ett öppet sinne. ”

    Ingen motsÀttning alltsÄ :)

  334. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Jack.
    Det Àr en viss skillnad pÄ en religion som i sin originalform sÀger att man skall Àlska sin nÀsta inklusive fiender och den som sÀger att man ska döda alla otrogna hundar.
    Vill gÀrna tillÀgga att teokrati med en mÀnniska pÄ tronen Àr frÀmmande för urkristendomen - katolska kyrkan har förvanskat tron - och att jag dÀrför Àr för sekularisering sÄ lÀnge religionsfriheten respekteras.

  335. Kommentar:
    Jafet skriver:

    Än en gĂ„ng allt för förenklat o polariserat. Ni insinuerar att nĂ„gon som tror pĂ„ Gud & hans vilja inte kan tycka att mĂ€nniskor ska ta ansvar för hur de lever eller kunna utnyttja sitt förnuft (som religiösa mĂ€nniskor ofta ser som skapat av Gud att nyttjas). Det finns mĂ„nga exempel pĂ„ motsatsen bĂ„de i nutid och historisk tid (se till exempel pĂ„ LinnĂ©)

  336. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Jack E Gladh
    Menar du att allt ont som hÀnt i vÀrlden har berott pÄ religionen? Alla mÀnniskor gör onda gÀrningar, oavsett om man Àr troende eller inte.
    Sen kan jag inte nog pĂ„peka det jag redan har sagt tusentals gĂ„nger om jĂ€mstĂ€lldhet, det var Jesus och kristendomen som “uppfann” den och hade det inte varit för denna religion hade vi inte ens varit i nĂ€rheten av den jĂ€mlikhet och likvĂ€rdighet vi har idag.

  337. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vad Jeshua sagt eller inte stÄr ju bara i bibeln. Finns inget historiskt dokumenterat att det Àr hans egna ord. Men, visst det finns en del klokheter mitt i röran, vilket allt som oftast slÄr tillbaka pÄ de nu levande troende sjÀlva. Det Àr inte lÀtt att leva upp till dessa ideal. Det Àr fÄ eller inga som klarar av det. All samlad vishet kommer frÄn kloka mÀnniskor. Denna vishet för sedan vidar frÄn generatin till generation.
    En del av detta har rÄkat hamna i bibeln, koranen m.m. Det Àr mÀnniskans humanitet som har utvecklats, tack vare dem sjÀlva.
    inte tack vare nÄgon slags gud.

  338. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Nej, det Àr vÀl sjÀlvklart att jag inte menar att ALLT ont beror pÄ religionen, men det Àr ju religionen vi diskuterar.

  339. Kommentar:
    Lars Torstensson skriver:

    Troende katolik.

    Den omfattande dödlighet bland kvinnor OCH barn som abortförbudet orsakar borde enligt Humanisternas mening inte vara tillÄten oavsett hur mÄnga som tycker att abort Àr mord!

    Att Gud styr politiken Àr förstÄs ett bildligt uttryck.

    Och religionens inverkan pÄ jÀmstÀlldheten varierar. I Iran har vi t ex ren, religiös könsapartheid!

    Du skriver:

    >jĂ€mstĂ€lldhet, det var Jesus och kristendomen som “uppfann” den …

    Han vill sÀnda somliga till himlen och andra till helvetet. Hur jÀmstÀllt Àr det?

    ———

    Peter - religionen kan förstÄs ocksÄ ha positiva verkningar.

    Anna - givetvis finns det ocksÄ öppetsinnade kristna.

    ———–

    Johnny Lithell.

    Uppfattningarna i testet Àr rÀtt vanliga bland troende, Àven om inte alla har dem. Men du tycker kanske att galenskapen Àr utbredd i det religiösa lÀgret? ;-)

    Humanisterna vill inte “trĂ€nga ut” religionen, men vi tycker att den hör hemma i den privata sfĂ€ren. Den bör inte med politiska medel kunna pĂ„tvingas icke troende!

    ———–

    Anton Andromache.

    Varken du eller jag vet hur alltet uppstod. Grunden för min ateism Àr att ingen har kunnat visa att nÄgon gud existerar. Det borde man kunna göra, om man pÄstÄr att han/hon/den/det faktiskt finns, och har skapat vÀrlden.

    Jag pÄstÄr förstÄs inte att det Àr en omöjlighet. Men jag finner inte den teorin sÀrskilt övertygande.

  340. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    Lars Torstensson skrev:

    “Han vill sĂ€nda somliga till himlen och andra till helvetet. Hur jĂ€mstĂ€llt Ă€r det?”

    Vad grundar du det pĂ„? Är det nĂ„got enstaka citat frĂ„n Bibeln eller din egen uppfattning? För det första vill han inte sĂ€nda nĂ„gon till helvetet, och för det andra tror vi inom kristendomen att Gud, dĂ„ Ă€ven Jesus, Ă€r förlĂ„tande och barmhĂ€rtig, mot alla.

    “Grunden för min ateism Ă€r att ingen har kunnat visa att nĂ„gon gud existerar. Det borde man kunna göra, om man pĂ„stĂ„r att han/hon/den/det faktiskt finns”

    Och dÀr har vi den, av egen erfarenhet, vanligaste misstolkningen gÀllande tro. Det Àr, precis som det lÄter, en tro och inget annat.
    Du sĂ€ger ocksĂ„ att du inte finner den teorin (att Gud skapade vĂ€rlden) sĂ€rskilt övertygande. Är det sĂ„ att du tror att vi troende anser att han skapade den som i skapelseberĂ€ttelsen har du Ă€ven dĂ€r fel. Om det inte Ă€r sĂ„ undrar jag vilket sĂ€tt som Ă€r det mest övertygande för dig?

  341. Kommentar:
    Selemja skriver:

    Lars Torstensson

    Ledsamt nog verkar du ha fastnat i vissa mantran som ”indoktrinering”, ”bidrag”, ”propaganda” osv.

    Kanske borde du ocksĂ„ tala om förnuft med litet mindre bokstĂ€ver eftersom du fortvarande inte inser, efter alla dessa inlĂ€gg frĂ„n ateister till troende, att du föresprĂ„kar det du fördömer. Att din ”religion” inte Ă€r mera sann Ă€n nĂ„gon annans, vetenskapligt. Och utsagor som: Ӏven de stora bidragen till samfunden frĂ€mjar förnuftsfientlighet och okritiskt tĂ€nkande” Ă€r bra nĂ€ra lĂ„gvattenmĂ€rket.

    Och varför skulle ”indoktrinering” av din tro vara mera tillĂ„tet Ă€n nĂ„gon annans?

    Att sĂ€nda GudstjĂ€nst i SVT Ă€r lika mycket (eller litet) skadlig ”propaganda” som att sĂ€nda en intervju med statsministern, författare eller vad vem som helst som har en Ă„sikt/tro som inte delas av alla. GudstjĂ€nster i TV Ă€r för att tillgodose ett behov hos en (ganska stor) minoritet, precis som sĂ€ndningar pĂ„ samiska, finska osv.

    MÀnniskor har gjort och gör mycket ont i religionens namn. SÄ ock i kommunismens, men det Àr frÀmmande för en demokrati med yttrandefrihet att t ex förbjuda Lars Oly att hylla kommunismen som idé i SVT, i skolor osv.

    Det Àr sunt med debatt om hur vi vill ha vÄrt samhÀlle, men vi behöver verkligen inga fler organisationer som föresprÄkar begrÀnsningar i yttrandefriheten, det rÀcker och blir över med de fanatiker som du har nÀmnt i tidigare inlÀgg.

  342. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Lars Torstensson.

    Vem gör ansprĂ„k pĂ„ att “visa att nĂ„gon gud existerar”? Jag kĂ€nner ingen troende av nĂ„gon sort som gör det ansprĂ„ket. Vad man kan visa Ă€r att det Ă€r förnuftigt att TRO att en skapare existerar. Detta har praktiskt taget hela mĂ€nskligheten varit överens om under större delen av sin existens. Ateister har fram till modern tid varit en ytterst liten minoritet. Oftast (det finns kanske undantag) har det handlat om förnekelse av en viss namngiven gud och mytologi - se exempelvis somliga av de grekiska filosofipionjĂ€rerna, Ă€ven Sokrates - inte en förnekelse av en skaparmakt, se Platon eller Aristoteles. Nu Ă€r ateisterna fler, men trots vetenskapens och filosofins framsteg har de inte lyckats kreera nĂ„gra nya ovedersĂ€gliga argument mot den enkla teismen, som jag skiljer ut som ett kondensat ur alla religioner. De sistnĂ€mnda Ă€r frukter av mĂ€nniskans mĂ„nga existentiella, kulturella och antropologiska frĂ„gor, vars mĂ„ngformiga svar jag pĂ„ intet sĂ€tt gĂ„r i god för.

    Det enklaste gudsargumentet (inte gudsbevis) börjar med konstaterandet att vÀrlden finns. Finns orsaken till dess existens inom vÀrlden? Nej, orsaken mÄste vara utomvÀrdslig, annorlunda och av vÀrlden oberoende. Det mÄste vara en oerhört mÀktig makt som lyckats Ästadkomma nÄgot sÄ underbart som vÄr vÀrld med dess myllrande liv. Och ju mer vi lÀr kÀnna universums mÄnga hemligheter desto underbarare framstÄr det. I synnerhet de mÄnga dynamiska former och effekter ljuset och energin kan ge upphov till. Och potentialen mÄste funnits dÀr frÄn början i form av just ljus, energi och ett litet eller stort antal naturkonstanter. Och pga mÀnniskans vetgirighet verkar potentialen lÄngt ifrÄn uttömd. Detta Àr teism i sin enklaste, mest robusta form, och inget av mig kÀnt ateistiskt argument har lyckats visa var det brister.

  343. Kommentar:
    Marcus skriver:

    Hej, jag har en Ă„sikt om testet som fanns. Jag tyckte att det var ett relativt objektivt test i början men framĂ„t slutet, frĂ€mst dom sista frĂ„gorna om jĂ€mstĂ€lldhet och abort tyckte jag att objektiviteten försvann. Det den kristna tron sĂ€ger om abort Ă€r att allt liv Ă€r vĂ€rdefullt (detta stĂ€mmer ocksĂ„ in pĂ„ jĂ€mstĂ€lldheten) och att detta ocksĂ„ gĂ€ller det som numera kallas foster. GrĂ€nsen frĂ„n ofött barn och foster har flyttats oerhört lĂ„ngt under de senaste Ă„ren, fĂ„ Ă€r medvetna om att det man “plockar ut” under en sen graviditet Ă€r ett fĂ€rdigutvecklat barn som bara behöver fĂ„ vĂ€xa för att klara sig i den riktiga vĂ€rlden och bara för att bli av med skamkĂ€nslan har man kommit upp med termen “foster”.
    Svaren pĂ„ frĂ„gan om abort var vĂ€ldigt ledande, “att fördöma och bestraffa de som gör abort” Ă€r sjĂ€lvklart inget som nĂ„gon vill, dĂ€remot tycker jag att man ska lĂ„ta kvinnan prata med nĂ„gon om det hela och ge henne tid att tĂ€nka igenom det hela ordentligt. SjĂ€lvklart ska ingen kvinna behöva behĂ„lla ett “vĂ„ldtĂ€kts barn”, men barn som kommer frĂ„n “rĂ€tt” person men under en tid som inte “passar” kvinnan/mannen ska behöva tĂ€nkas över tycker jag för det man gör Ă€r att hindra ett liv frĂ„n att blomstra och det Ă€r nĂ„got som ska behöva tĂ€nkas över ordentligt. Kommer vi att klara av att ha ett barn nu? Kommer pengarna att rĂ€cka? SĂ„dana frĂ„gor tycker jag att man ska stĂ€lla, att hindra ett liv i onödan kĂ€nns fruktansvĂ€rt fel, om ni frĂ„gar mig.

  344. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    “SjĂ€lvklart ska ingen kvinna behöva behĂ„lla ett “vĂ„ldtĂ€kts barn”” AngĂ„ende detta citat tĂ€nkte jag bara sĂ€ga till ni som tror pĂ„ att det Ă€r en liten mĂ€nniska man dödar, som du, Marcus, ocksĂ„ verkar tro. Om det nu Ă€r sĂ„, varför fĂ„r man dĂ„ rĂ€tt att fela för att tidigare fel begĂ„tts.
    SjÀlvklart Àr jag 100% emot vÄldtÀkter och tycker att det Àr nÄgot oerhört hemskt, men endast för att det gör kvinnan gravid fÄr ingen, varken kvinnan eller nÄgon annan, rÀtt att döda det lilla barnet.
    SÄ borde man ju Ätminstone tycka om man tror pÄ att det Àr en liten mÀnniska och inget annat.

  345. Kommentar:
    Malin skriver:

    Sluta att anvÀnda religonen sonm ett slagtrÀ för vissa mÀnniskors galenskaper! Idioter finns och kommer alltid att finnas, oberoende av religon. Det kommer alltid att finnas nÄgot att skylla sina handlingar pÄ, med eller utan Gud. PÄ samma sÀtt kommer folk alltid att göra goda gÀrningar

  346. Kommentar:
    Robin skriver:

    Vad vill ni uppnĂ„ i Sverige? Vi lever ju i den sekulĂ€ra (och för den delen Europas kommunistiska) högborg. Det kĂ€nns som att kampanjen kostar mer Ă€n det ni vill ha…

  347. Kommentar:
    Marcus skriver:

    Max, om du Àr nihilist, sÄ finns det ingen mening med nÄgonting. Vad gör du dÄ hÀr? Varför lÀgger du ner sÄ mycket tid pÄ att förklara din uppfattning och diskutera andras om allt bara Àr meningslöst?
    MvH Marcus

  348. Kommentar:
    Hilda skriver:

    Anton Andomache
    lÀste ditt inlÀgg som du skrev 12 juni 3.53 fm

    Gillar skarpt din teori.
    DĂ„ accepterar du alltsĂ„ att fler personer har haft denna “Guds” kontakt och att de andra vĂ€rldsreligionerna kan ha samma ursprung?

  349. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Glöm det dÀr med Gud!

    Hatets egg
    finslipas
    i de troendes forum

    Vi och de
    blir en ödesdiger dom
    och vÀrldens undergÄng
    en sjÀlvuppfyllande profetia

    NĂ€r du hamnat
    i religionens förföriska famn
    har du försÄtligt hejdats
    i din egen
    underbara utveckling
    till en fullÀndad
    humanistisk medmÀnniska

    Meningen Àr ju
    att vi ska Àlska
    och vara till
    för varandra

    Inte vara till
    för nÄgon gud

    Vi tillsammans
    i den fullkomliga
    kÀrleken

  350. Kommentar:
    Robin skriver:

    Jack E Gladh… lĂ€mna konst och poesi Ă„t folk som kan/vill ge uttryck för sjĂ€len. Du borde kanske hĂ„lla dig till matematiken eller dylikt?

  351. Kommentar:
    Gustaf Ullman skriver:

    Jag har gjort testet och mĂ„nga frĂ„gor Ă€r av typen “har du slutat slĂ„ din fru” eller slutsatsen “du har inte tappat dina horn, alltsĂ„ har du dem kvar”.

    Jag trodde faktiskt att mÄnga humanister hade en gedigen filosofisk bakgrund!

    FrĂ„gorna var ofta ledande pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att det “religiösa” svaret antydde ett fundamentalistiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Det “ateistiska” svaret antydde tolerans. Kom ihĂ„g att tolerans gĂ„r att kombinera med religiositet, liksom ateism gĂ„r att kombinera med intolernas. Jag tycker att de som har utformat detta test borde studera hur t.ex. en enkĂ€t ska utformas vetenskapligt. Mitt förslag pĂ„ utformning: Tag ett pĂ„stĂ„ende och lĂ„t sedan personen som utför testet ange pĂ„ en skala “instĂ€mmer helt” till “tar helt avstĂ„nd ifrĂ„n”.

    Förresten Ă€r det patetiskt att diskutera Guds “existens” utan att definiera vad som menas med “Gud”. Om ni pĂ„stĂ„r att “Gud” inte existerar, hur definierar ni dĂ„ denna “Gud” som inte existerar? Är ni öppna för att det det finns mĂ€nniskor för vilka begreppet “Gud” har en annorlunda betydelse Ă€n den betydelse ni lĂ€gger in i begreppet?

    I min mening verkar det vara fundamentalistiska mĂ€nniskor som ligger bakom detta test, som omfattar en sĂ„ kompromisslös och regid betydelse av begreppen “Gud”, “religion” etc. Om ni ska propagera för tolerans, börja gĂ€rna med att sjĂ€lva vara toleranta. Inse att allt inte Ă€r svart eller vitt. Begreppet “Gud” kan ha mĂ„nga betydelser, liksom begreppet “religion”.
    Religiositet kan ha tusentals olika uttrycksformer.

    Kan det möjligen vara sÄ, att liksom AIK-fans och DjurgÄrds-fans avskyr varandra - sÄ avskyr Àven ateistiska fundamentalister religiösa fundamentalister?

    Jag hÄller dock med om huvudbudskapet: fundamentalism har orsakat mycket skada. Men jag tror _inte_ att bÀsta sÀttet att bekÀmpa fundamentalism Àr att sjÀlv bli fundamentalist.

    Mvh
    Gustaf

  352. Kommentar:
    Hilda skriver:

    Jack E Gladh
    Robin förstod tydligen inte alls.
    Du har helt rĂ€tt…
    Jag tror dock pÄ Gud, men pÄ mitt sÀtt :)

  353. Kommentar:
    William skriver:

    Skulle vara intressant att veta hur testet rĂ€knas ut. Anses nĂ„gon som döptes eller som utsattes för omskĂ€relse som “mer” religiös Ă€n de som skonades detta?

    Personligen tycker jag att det var onödigt att blanda in abortfrĂ„gan i debatten. FrĂ„n erfarenhet sĂ„ har jag mĂ€rkt att folk som utmanar religionens inflytande ocksĂ„ ifrĂ„gasĂ€tter abort av ofödda till högre grad. Detta Ă€r i första hand inte en “religion versus ateism” frĂ„ga.

    Det finns ingen gud, dÀrför Àr vi sjÀlva ansvariga för ett moraliskt och etiskt samhÀlle. Att det finns personer som vill förlÀnga perioden dÄ abort Àr tillÄten (ibland Àven sÄ sent som till efter födseln) och dÄ kommer i konflikt med religion gör dem inte till humanister, dÄ de Àr ofta raka motsatsen.

    Abort pÄ ett foster som har alla vÀsentliga delar av en mÀnniska Àr en komplex etisk frÄga. En frÄga filosofer, lÀkare, neurologer och andra forskare fördjupar sig i dÄ vi inte Àn vet nÄgot om fostrets mentala kapacitet eller förmÄga att kÀnna smÀrta.
    Vanliga humanister vet nog inte ifall de ska skratta eller grÄta nÀr det kommer en frÄga som vinklar abort-motstÄndet till en religiös frÄga, och sÀtter humanister i motsatt stÀllning till vad de flesta av dem tycker.

    Bara för att religiösa personer tycker nĂ„got betyder det inte automatiskt att det Ă€r fel. Att inte mörda eller stjĂ€la Ă€r budorden, men vi vet att olusten vi kĂ€nner inför detta Ă€r naturligt betingat. Och i en sekulĂ€r vĂ€rld mĂ„ste humanisterna stĂ„ för de som Ă€r etiskt. Djurens rĂ€ttigheter, de oföddas rĂ€ttigheter etc. Ă€r nĂ„got som kommer skulle falla i humanisternas ansvar ifall religionens “moral monopol” brutits.

    Jag sÀger dock inte att som humanist att man alltid Àr pÄ fostrets sida per definition. Ibland sÄ Àr det en avvÀgning mellan barnets rÀttigheter och kvinnans rÀttigheter. Den unge mot den gamle. Ifall kvinnan vÀntas dö om inte barnet dör, vems rÀttigheter ska respekteras. Kvinnan har fÄtt leva lÀnge, barnet kan inte rÄ för hennes tillstÄnd, eller kvinnan var hÀr först och har makten?

    Komplicerad frÄga, men en sak tycker jag Àr sÀker, ta bort den frÄgan frÄn testet dÄ den ej hör hemma dÀr. PÄ köpet sÄ stöter ni inte ifrÄn er vad som troligen Àr en knapp majoritet av humanister som ogillar sÀttet den frÄgan Àr stÀlld.

  354. Kommentar:
    Anton Andromache skriver:

    Ja, Hilda,
    i princip hÄller jag med dig. Jag Àr övertygad om att alla mÀnniskor har erfarenhet av Gud, nÀmligen som oskuldsfulla barn, och att somliga mÀnniskor bevarar förmÄgan att kommunicera med Gud livet ut. Gud Àlskar alla och söker tillfÀlle att tala till det djupaste inom oss. Jag tror dessutom att han lyckas, om inte förr sÄ i övergÄngen frÄn livet till döden; nÀra-döden-upplevelser tyder pÄ det.

    Men Àven under livets gÄng tror jag att Gud lyckas bryta igenom vÄra försvar och talar till vÄra moraliskt sensibla samveten om gott och ont. Detta gÀller alla mÀnniskor, Àven de mest förhÀrdade brottslingar kan kÀnna Guds tilltal; en av dem som korsfÀstes bredvid Jesus insÄg vem Jesus var och bad om frÀlsning, vilket Jesus genast lovade honom. Jesus förlÀt Àven soldaterna som korsfÀste honom eftersom de inte trodde att han var Gud - hur mÄnga mÀnniskor vet att de korsfÀster Gud genom att inte tro att Jesus Àr Gud? Det finns alltsÄ förlÄtelse för alla.

    Jag tror alltsÄ att alla religioner har vissa viktiga saker gemensammma, tex insikten om Guds helighet och att livet dÀrför Àr heligt och inte fÄr hanteras hur som helst. Att alla mÀnniskor har ett absolut vÀrde. Av detta följer att vi vill vara goda mot varandra och att vi fÄr skuldkÀnslor nÀr vi bryter mot vÄrt av Gud upplysta samvete. I sÄdana lÀgen Àr det bara Gud som kan förlÄta oss, vilket han gör sÄ fort vi vÀnder oss till honom.

    DÀrmed inte sagt att jag likstÀller alla religioner som lika goda. Av frukten ska man döma trÀdet. Det finns religioner som ger dÄlig frukt. Som du sÀkert förstÄtt bekÀnner jag mig till den nytestamentliga urkristendomen, jag tror att Jesus Àr vÀgen till Gud, sanningen om Gud och livet i Gud. Men som universalist dömer jag inte ut nÄgon religion - jag tror att Jesus försoningsdöd pÄ korset kommer att tillrÀknas alla mÀnniskor och att vi dÀrför kommer att mötas i himlen som syndbefriade Guds barn. Vi ses!

  355. Kommentar:
    Lee Comstock skriver:

    Jag Àr klart positivt överraskad av att det hÀr inte var nÄgon slags religiös propaganda som jag förvÀntade mig. Det budskap som förs fram hÄller jag helt med.

    Men nÀr det hela slutar med att man tillfrÄgas bli medlem i Humanisterna, som kostar 300 kr per Är, kan jag inte hjÀlpa att börja se det hÀr som en kyrka för ateister. En outnyttjad potential i en kapitalistisk djungel. Men jag kan ju ha helt fel, kanske gör ni verkligen gott i vÀrlden. Eller iaf har den intentionen. Det Àr svÄrt för mig att veta. Hursomhelst. Jag kÀnner ingen skyldighet till att bli medlem.

    Men som tröstpris kan ni ju fÄ min email, sÀlj den vidare till spammare om ni vill. ;)

  356. Kommentar:
    Taliah skriver:

    Sjukt vinklat quiz tyvĂ€rr… Är inte sĂ„ religiös sjĂ€lv men det hĂ€r Ă€r vĂ€ldigt subjektivt formulerade frĂ„gor…

  357. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Glöm det dĂ€tr med “Gud”!

    Hatets egg finslipas i de troendes forum

    Vi och de blir en ödesdiger dom
    och vÀrldens undergÄng
    en sjÀlvuppfyllande profetia

    NÀr du hamnat i religionens föföriska famn
    har du försÄtligt hejdats i din egen utveckling
    till en fullÀndad humanistisk medmÀnniska

    Meningen Àr ju att vi ska Àlska
    och vara till för varandra

    Inte vara till för nĂ„gon “Gud”

    Vi tillsammans i den fullkomliga kÀrleken

  358. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jag Àr exkristen och aktiv medlem i förbundet. Men jag fÄr sluta mig till dem som sÀger att testet innehÄller en del halmgubbar. Jag tror man tydligare behöver formulera problembilden som den Àr i Sverige.

    I Sverige Ă€r att det finns en enorm mĂ€ngd ateister och liberala kristna som har en “tro pĂ„ tro”. Man vill “bevara de fina traditionerna”, man vill vĂ€rna om “friheten att utöva sin religion” och man har uppfattningen om religion som nĂ„got helt oskyldigt. Nu Ă€r det sĂ„, att religionernas kĂ€rnmanifest innehĂ„ller en hel del som majoriteten, för att inte sĂ€ga alla, skulle ta avstĂ„nd frĂ„n utan en ögonblinkning. Majoriteten Ă€r helt ovissa om detta eftersom man sjĂ€lva aldrig lĂ€st bibeln, utan litar pĂ„ att andra som gjort det verifierat att böckerna endast innehĂ„ller gott. Man har köpt en kulturell bild av att böckerna stödjer fred, medmĂ€nsklighet, jĂ€mstĂ€lldhet, rĂ€ttvisa och demokrati, trots att skriften sjĂ€lv tar avstĂ„nd frĂ„n samtliga ovanstĂ„ende. Man kĂ€nner en lojalitet till sina förĂ€ldrar som tillhörde en mindre kritisk generation och man litar pĂ„ deras tolkning av skrifterna.

    Problemet Ă€r att man I sitt okritiska förhĂ„llningssĂ€tt ger man indirekt ger support och styrka till Ă„sikter man inte sjĂ€lv har. Blandannat stödjer man bĂ„de exceptionella rĂ€ttigheter och ekonomiskt bistĂ„nd till grupper som Ă€r bĂ„de extrema och radikala. Man sĂ€ger “sjĂ€lvklart skall de ha rĂ€ttigheter” och “sjĂ€lvklart skall religion respekteras”, men man gör det med en falsk bild av vad man stödjer och konsekvenserna av sitt stöd.

    TyvÀrr har ocksÄ de flesta svenskar dÄlig koll pÄ vilka mekanismer som hÄller upp demokratin och friheterna. Demokratin Àr en brÀcklig och Ànnu otestad struktur som endast funnits ett fÄtal generationer. Ytterst fÄ kan argumentera för grundlÀggande demokratiska friheter.
    Jag ser istÀllet dagligen folk, som Àr uppvÀxta i Sverige, som tror att censur Àr en rimlig lösning pÄ problem, men har aldrig haft en tanke pÄ vad censur innebÀr i praktiken, rÀttsligt, ekonomiskt och kulturellt.

  359. Kommentar:
    RizowepeSipse skriver:

    Try to bear with me,’ Most attempts are doomed before they start [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1668048]overnight phentermine no prescription[/url] Many believe smoking relieves boredom. Frankly, after a prolonged time, it’s a downer to be around someone who’s constantly bummed out [url=http://www.kaboodle.com/buyviagracheap/mail-order-viagra]mail order viagra[/url] I’ve lost my sex drive. The list of World Wide Web sites allows access to an even greater wealth of information and illustrative material [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1670503]no prescription adipex with fast delivery[/url] Profuse sweating and eczema predispose to infection. . There are situations where all four reasons are present at one and the same time [url=http://www.kaboodle.com/buyviagracheap/viagra-cost]viagra cost[/url] Minor trauma sufficient to introduce organism. Continue for at least 3 months after the lesions have resolved [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1667801]phentermine online without a prescription[/url] Th ere are few miracle cures. Around the fifth week your dogs’ nipples will grow and develop and she will start to look bigger around the middle [url=http://www.kaboodle.com/marlborocigs/marlboro-cigarettes-cheap]marlboro cigarettes cheap[/url] I can’t control my moods at all.
    With fatigue, obtaining an erection may take longer Erections may be less fi rm and, for some older men, full rigidity may occur onlyseconds before ejaculation. [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1668605]absorption of rectal valium[/url] Hepatic metabolism by cytochrome P isoenzymes. But for some of us, our physical incapability takes its fee on our sex life [url=http://www.kaboodle.com/buytamiflu/2009-swine-flu-symptoms]2009 swine flu symptoms[/url] Take the stairs rather than the elevator.
    I can do nothing about work and I spend more time at work than anywhere try to find pleasure in outside else, and that’s how I like it Feel free to take a break from intercourse and relax or talk together Your erection may subside, but there is more than one erection in you ifyou stay relaxed. [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1669714]viagra buy online[/url] Mycetoma Mycetoma of foot. I do not know why, but it appears that pregnant women regularly become public property [url=http://www.kaboodle.com/buycigs/all-camel-brand-cigarettes]all camel brand cigarettes[/url] DO NOT avoid other smokers. Feel free to make changes to it as you see fit [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1670075]quick forum readtopic cialis none generated[/url] Taking a scenic drive . Dealing with hair loss in young men can be very challenging [url=http://www.kaboodle.com/buyxanaxcheap/buy-generic-xanax-online]buy generic xanax online[/url] I’m mind reading here. Unfortunately,these attitudes serve to continue the silent avoidance of sexualproblems Take the Lead. [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1669666]generic viagra cheap[/url] middle of the fairway. Use Worksheet 12-13 to record your reflections on the running and reviewing of your problem solutions [url=http://www.kaboodle.com/buycelexa/discount-celexa]discount celexa[/url] I then wait for o’clock.
    Unfortunately, I cannot immediately transfer you into your mind and body in three weeks’ time [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1668789]ambien interactions[/url] Culture Culture provides a definitive diagnosis. We recommend you complete this form at the very least for one month after you start a new medication for depression or anxiety [url=http://www.folkd.com/user/BuyCigarettes]buy cigarettes online[/url] Try these activities: Reading a good novel.
    I’ve been letting things go that I need to attend to .
    (At the end of the list, add any likely future events that you worry about encountering ) Worksheet 17-3 Fuel for Emotional Fires Questionnaire 1. [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1668971]ambien testing[/url] Rhinocerebral mucormycosis Starts in paranasal sinuses. Treatment with high-dose amphotericin B may be effective in patients with Fusarium infection; use of a lipid preparation should be considered [url=http://www.kaboodle.com/buyzoloftcheap/buy-zoloft-online]buy zoloft online[/url] Worksheet - Fears Checklist
    Then you observe how events, feelings, and bodily sensations go hand in hand [url=http://www.kaboodle.com/buyzoloftcheap/buy-zoloft-sertraline-lustral-online]buy zoloft sertraline lustral online[/url] Occasionally seen in AIDS. Generic Ciallis is available in 5mg, 10mg, 20mg tablet form but it is proper to consult your doctor before purchasing and taking this drug [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1668716]cheap valium si[/url] Being trapped in a small place
    Your subconscious mind knows that the little monster has to be fed, and you block everything else from your mind [url=http://www.kaboodle.com/buytramadolcheap/buy-tramadol-online-tramadol-for]buy tramadol online tramadol for[/url] Good response to oral itraconazole – mg/day. I continued rocking the car until we finally escaped from the snow [url=http://www.goarticles.com/cgi-bin/showa.cgi?C=1667840]phentermine without[/url] I’d sure like a little more affection.

  360. Kommentar:
    olle skriver:

    Forskning inom neurologi visar mer och mer pÄ var religion kommer frÄn. Religion och allmÀnna tankar om övernaturliga hÀndelser Àr bieffekter av vÄr otroliga hjÀrnas förmÄga att förestÀlla oss abstrakta saker och fantisera. Redan i 3-4-ÄrsÄldern börjar personer att hitta pÄ lÄsaskompisar, alla mÀnniskor kan tÀnka pÄ saker som inte finns. NÀr dessa funktioner fungerar lite för bra kan vissa bieffekter bli mildare eller mer allvarliga typer av schizofreni. Man kan se ett mönster i mÄnga kulturer dÀr man tex har shamaner, att dessa ofta uppvisar olika typer av mildare schizofrenier. Religioner Àr egetligen bara lÄsaskompis de luxe.
    Vissa kallar ateister för fundamentalister, vilket Àr lite mÀrkligt för mig. Om jag inte för mitt liv kan tro att jultomten finns pÄ riktigt, Àr jag dÄ en fundamentalist? Om jag inte tror att jorden Àr platt, Àr jag dÄ en fundamentalistisk jorden-Àr-rund fanatiker?

  361. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Olle,

    Fantastiskt - kunde inte ha sagt det bÀttre sjÀlv!
    Religion, andar och flygande fantasifoster Àr och förblir mÀnskliga neurologiska kreationer.

    De religiösa texter och kĂ€llmaterial som anvĂ€nds som bevis för Guds existens, genom Jesus, Ă€r mĂ€nskliga kreationer. T.ex skrevs Biblen lĂ„ngt efter Jesu död. Dessutom har historiker funnit samtida “födelsevbevis” pĂ„ att i Nazaret och Palestina mĂ„nga mĂ€n vid namn Jesus levt. Jesus var dĂ„ ett poppis namn bland arameiska och semitiska familjer, ungefĂ€r som Anders var pĂ„ 1970-talet och William Ă€r pĂ„ 2000-talet.
    I romerska Palestina kring 30 EKr flödade en mĂ€ngd texter om mĂ€n som vandrade runt och prdeikade under namnet Jesus. Det intressanata Ă€r att romerska kyrkan senare gjorde aktiva urval - baserat pĂ„ dĂ„tidens “inne-ute-lista” nĂ€r Biblen skulle sammanstĂ€llas.
    En historisk frÄga - Hur kommer det sig att Bibeln inte Àr mer kritisk gentemot Romerska imperiet - nÀr vi vet att Jesus inte sympatiserade med Rom? Var Jesus aldrig politisk? Bibeln innehÄller inte ett enda kritiskt/politiskt uttalande gentemot Rom?
    Och det menar jag som historiker Ă€r bevis nog, enligt kĂ€llkritikens alla regler tendens, samtid, beroende…, för att Bibeln Ă€r ett Romerskt politiskt maktinstrument över ett dĂ„tida samhĂ€lle som prĂ€glades av underkastelse, fattigdom och analfabetism.

  362. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Historikern, NT riktar sig paradoxalt nog samtidigt för judar och mot judar. I begynnande skede menar den att den vĂ€nder sig judar för att stĂ€lla saker till rĂ€tta bland det judiska folket. Den sĂ€tter upp Jesus som en rĂ€ttfĂ€rdig föresprĂ„kare medans hans meningsmotstĂ„ndare (judiska ledare) mĂ„las upp som orĂ€ttfĂ€rdiga. Samtidigt i rasistiska passager som Matteus 15:22-28 förtydligas det att Jesus egentligen bara Ă€r för judarna, inte “hundarna som tigger vid herrens bord”.

    SĂ„ smĂ„ningom antar NT en antijudisk prĂ€gel i vilken Jesus Ă€r kristusmördare och “satans synagoga” som skall straffas framöver.

    Hur den hĂ€r paradoxen gĂ„r ihop kan man ju diskutera. Kanske ursprungstexterna var rent judiska. Det sĂ€gs t.ex. att Matteusevangeliet, det mest judiska, anvĂ€ndes av en judisk gren i jerusalem kallat ebioniter. Men sĂ„ smĂ„ningom vrids verket till en antijudisk slagdĂ€nga och det Ă€r ocksĂ„ i matteusevangeliet som judiska folket, med barn, beskylls för att bĂ€ra blodsskuld för att dödat Jesus, “lĂ„t blodet komma över oss och vĂ„ra barn”. Pontius Pilatus, romaren, uppmĂ„las som oskyldig i sammanhanget och tvĂ€ttar symboliskt sina hĂ€nder för att rena sig frĂ„n skuld.

    Hur det Àn Àr, att NT Àr historisk politik rÄder det inga tvivel om i min bok.

  363. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Staffan Bengtsson,

    Visst finns spÀnnande citat, passager eller passus i NT. Dock mÄste vi placera texten i en kontext. Bibeln Àr en romersk konstruktion.
    Antagande: Jesus var jude.
    Antagande: Rom hÀrskade över Palestina.
    Antagande: Romarna förföljde/mördade de judiska folken.
    Slutsats? DĂ„ kan antas att Jesus var kritisk till Rom.

    Att Romerska kyrkan sedan upphöjer Judesonen till sin frÀlsare, Àr för mig obegripligt och Àn mer obegripligt blir det nÀr de fyra evangelierna i NT Àr de enda verkliga anledningarna till att Jesus fÄtt status. För utan dessa 4 texter, skulle vi inte intressera oss för Jesus, vare sig som predikare, Guds son eller judebarn.
    Hur kan kristendomen dÄ bygga en hel tro pÄ en man av judisk börd som sÀgs ha levt i det romerska imperiet runt sekelskiftet för 2000 Är sedan?

  364. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jag korrigerar ett fel pĂ„ mitt senaste inlĂ€gg. I mittersta paragrafen skall det stĂ„ “Judarna” inte “Jesus”.

    Sen hÄller jag med dig historikern och sÄdana frÄgor var sÄ intressanta för mig att jag förmodligen kommer att studera historia pÄ högre nivÄ framöver.

    Jag tror svaret finns nĂ„gonstans i politiken under 2-300 talet. Den proto-ortodoxa kyrkan som Bart D Ehrman kallade dem, fanns ju redan i Rom. Det verkar ha varit dem som ansĂ„g att Paulus brev och hebreernas religion kunde förenas. Antingen fick man ledare att tro pĂ„ detta, eller sĂ„ insĂ„g ledarna att de kunde anvĂ€nda religionen som maktmedel. Det relevanta var ju inte sekterna som ursprungligen hade texterna, utan den romerska gren som sammanförde dem i en ny gren som förbjöd de övriga. Delar av deras paradoxala trosuppfattning Ă€r ju fortfarande obegripligt (treenigheten t.ex.) och Ă€n idag kan man ju inse genom att lĂ€sa NT att Jesus och Paulus propagerar för tvĂ„ helt olika religioner…

  365. Kommentar:
    Stefan der alter skriver:

    VĂ€l skrivet av Gustaf Ullman i inledningsstycket. Ok att det snarare handlar om ifall man hĂ„ller med om Humanisternas politik eller ej, men testet lĂ€mnar ju inget utrymme för alla oss som varken tillhör fundamentalister eller “humanister”.

    Även om jag enligt testet kan klassas som agnostiker (och Ă€ven annars skulle kunna klassas som detta till viss del) sĂ„ skulle jag aldrig stödja Humanisterna dĂ„ de i praktiken, enligt mig, tillhör ett extremhörn de ocksĂ„, precis som religiösa fundamentalister.

  366. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Staffan Bengtsson,

    SpÀnnande att höra att du funderar pÄ universitetsstudier i historia.

    NÄgot som fortfarande förbryllande nog talas tyst om Àr alla andra ursprungstexter, som faktiskt Àr samtida med evangelierna, hur dessa texter ignoreras och diskussionen censureras.
    Judasevangeliet som fick uppstÄndelse hÀrom Äret samt Tomasevangeliet.
    Vilket vÀrde har dessa tvÄ texter för förstÄelsen av den historiekse Jesus?

    Interessant Àr att 80-90% av andra icke erkÀnda religiösa texter, de fact glömts bort, förstörts eller aldrig erkÀnts av romerska kyrkan. Med detta i bakhuvudet sÄ borde vi vara allt mer skeptiska till den skrift som romerska kyrkan och andra avgreningar kallar Bibeln.

    Som Tommy Möller brukar uttrycka det, “se pĂ„ intresset, för det ljuger aldrig” - och dĂ„ undrar ju jag förstĂ„s, vilket intresse hade romerska kyrkan att författa, publicera och sprida Bibelns budskap?

  367. Kommentar:
    Hilda skriver:

    Historikern och Staffan,

    SpÀnnande dialog ni har. Mycket intressant.

  368. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Thomasevangeliet Ă€r ju nĂ„got av det nĂ€rmaste man kan komma en ickebiblisk text om Jesus och inte direkt kompatibel med den moderna kristendomen om man sĂ€ger sĂ„…

    Jag satt ganska nyligen och tittade igenom de omtalade Jesuspassagerna ur Talmud. Nu Ă€r det ju sĂ„, att de personer som i efterhand sagts vara den historiske Jesus, skiljer sig markant frĂ„n den bibliske. Om man leker med tanken dock, att detta Ă€r den historiska förelagan till legenden, ja dĂ„ blir historien Ă€n mer absurd. En hĂ„rfrisörska (M’gaddela) vĂ„ldtas eller har sex vid sidan om med en annan man, blir rebell och ballar ur för att sedan avrĂ€ttas… Eller en misslyckad lĂ€rljunge som reser med sin mĂ€stare till Egypten, blir bannlyst för sitt beteende och leker med ockultism (bl.a. förvarar magiska formler i lappar under huden).
    Den som uppger Talmud som en historisk kÀlla skulle nog vilja tÀnka om.

    Vilket intresse hade romarna… Förmodligen var det inte deras berĂ€ttelser, de var bara dem som sammanförde dem. Anledningen var antingen en politisk agenda, och vissa delade förmodligen övertygelsen. Andra grupper hade förmodligen redan lagt nĂ€ten sĂ„ det var bara att hĂ„va in fĂ„ngsten. De var förmodligen inte annorlunda Ă€n de religiösa ledarna i södra USA i vilket inte alla fullt tror pĂ„ det man predikar men man Ă€r en del av en social grupp i vilket alla för status och betydelse sĂ€ger att man gör det.

  369. Kommentar:
    Alf Hiltersson skriver:

    Äntligen har vi Nationalhumanister vĂ„gat ta bladet ur mun och talat ut. Jag Ă€r medlem sedan lĂ€nge och det Ă€r vĂ€l pĂ„ plats att vi talar om för folk hur fel de har och hur de bör tycka!

  370. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Tack Hilda. TyvÀrr kÀnner majoriteten inte till sÄ mycket av vad bibeln innehÄller, antingen för att man inte lÀst den, har en förutfattad mening om innehÄllet och lÀser förbi dem utan reflektion, eller för att man vill söka sig till ett svar som bekrÀftar den tro som man delar med sin sociala omgivning. Mycket av vad vi lÀser Àr omtolkningar och efterkonstruktioner som inte har sÄ mycket med originalskriften att göra.

    NĂ€r man vĂ€l börjar granska skriften utan att hoppa över delar och börjar stĂ€lla kritiska frĂ„gor om vad passager faktiskt hade för historisk betydelse, sĂ„ finns det mycket intressant att forska i. Tolkat i nutid, om man tror att man lĂ€ser en vittnesskildring om en historisk person, sĂ„ fĂ„r t.ex. uttryck som “sanningen skall sĂ€tta dig fri” en viss innebörd. KĂ€nner man till den historiska processen som ledde fram till kristendomens grundande och den bortglömda trosuppfattningen “gnosticism”, sĂ„ förstĂ„r man att frasen förmodligen Ă€r en rest av en annan religion snarare Ă€n nĂ„got Jesus bara klĂ€ckte ur sig. Gnosticismen ansĂ„gs av den romerska kristussekten som felaktig och thomasevangeliet hörde förmodligen till dem, det Ă€r förmodligen dĂ€rför Thomasevangeliet inte Ă€r medrĂ€knade i gideoniternas massupptryckta bibel.

  371. Kommentar:
    Hilda skriver:

    Jag tycker det Àr jÀtteintressant. SjÀlv gjorde jag misstaget att börja frÄn sidan 1 och dÄ kommer man inte sÄ lÄngt innan man tröttnar ;)

    Annars tycker jag att tex gamla testamentet antagligen var bra levnadsregler för sin tid. Att tex homosexuella inte fick gifta sig, mÄste ju varit en praktisk lag dÄ en stams överlevnad lÄg i att det föddes nya medlemmar detta ser man ju inte minst pÄ de dödssynder som radas upp jÀmlikt med denna. Finns inte en chans att leva efter det idag.
    Kommer tyvÀrr inte ihÄg vart dessa lÄg men vet att jag kollade upp det nÀr en homofob basunerade ut ett bibelcitat en gÄng. SÄ om man skall ge sig in i en diskussion Àr det bra att ha pÄ fötterna.

    SÄ jag kommer att följa med intresse, diskussionerna ni för. Och kanske bli sÄ intresserad att jag kollar upp ett och annat pÄ egen hand, vi fÄr vÀl se.

    Ha en bra dag!

  372. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Staffan,

    Bra!
    Det jag ocskÄ vill lyfta Àr de facto att den bibliske Jesus/ Guds son, har av den romerska kyrkan blivit den samme som en av de Jesus som levde i Palestina. En av dessa som vi kallar för den historiske Jesus.

    Bibeln kom till i det romerska rikets sista glansdagar, som ett led i att hÄlla samman ett fallande imperium. Vi fÄr inte heller bortse frÄn teorin om nationaltanken.
    1. För att skapa ett sammanhÀngande folk behövs ett vÀlavgrÀnsat geografiskt omrÄde (Romarriket)
    2. För att alla dessa invÄnare skulle kÀnna sig som medborgare och betala skatt, infördes gemensam historia som kompass, dÀr traditioner och fester enade romarna socialt.
    3. För att andligen förena romarna fanns den romerska mytologin, fungerade utmÀrkt större delen av imperiets tidsÄlder. Dock uppstÄr problem i Palestina och i mötet med orientens gudar. Ex: de slavar som togs till Rom hade med sig avgudadyrkan/ andra gudar som spreds i riket. TÀnk att större delen av dÄtidens romare var icke-medborgare/ slavar/ importerad arbetskraft/soldater. Dessa folk hade andra tankar och övertygelser som spreds snabbt inom imperiet.
    4. Vad som behövs för kommunikationen, i ett imperium som var sÄ stort som Rom, var ett sprÄk. DÀrför översattes de utvalda texterna till latin, för att enklare kunna spridas bland dÄtidens sista romare. DÀrav mÄnga tolkningar och översÀttningar av texterna. FrÄgan lyder, vad togs bort, vad lades till och i vilket syfte?
    En av anledningarna till varför Bibeln stÄr sig som vÀgvisare i Ärhundraden, Àr latinets sÀrstÀllning. Inte mÄnga behÀrskade latin i dÄtiden, vid tillkomsten av Biblen, dÀrav blev kritiken till denna text begrÀnsad.
    Men varför hÀvdar folk fortfarande Bibelns sÀrstÀllning och tolkningsföretrÀde, utan att kÀnna till Biblens tillkomst, tolking eller de andra samtida texterna och de facto att Biblen Àr en Romersk konstruktion?

    Om vi studerar Romarrikets historia och förstÄr varför Rom blev framgÄngsrikt men framförallt varför Rom faller samman, sÄ fÄr kristendomen en annan skugga. En skugga av korruption och maktmissbruk, som ett politiskt och religiöst verktyg att fÄ romare att betala skatt till ett fallande imperium och för att de kristnade romarna skulle förena sig i stid mot andra folk som rykte fram dÄ imperiet föll, exempelvis galler, germaner och vikingar. Och med ett löfte om livet efter detta, smörjelse och bön, gick sedan romarna sin död till mötes pÄ slagfÀltet. Dessa slag hade aldrig kunnat genomföras utan kristen tro.

    Hur kommer det sig att Biblen inte kritiskt granskats av kyrkans representanter helt i enlighet med historisk forskning?
    Svaret Àr enkelt, jag tror att det Àr farligt för kyrkan att vi tÀnker sjÀlva och dessutom som tjÀnar kyrkan pÄ att ha medborgarna inrÀknade i ett andligt system (kyrkoskatt och subventioner). Precis som romarna tjÀnade pÄ kristendomen sÄ tjÀnar religiösa samfund Àn idag pÄ att vi inte kritiskt granskar.

    TÀnk kritiskt, Àr en av mina ambitioner.

  373. Kommentar:
    Anna skriver:

    UrsĂ€kta min ytterst onyanserade Ă„sikt, men det hĂ€r testet var enbart löjligt. Utformningen Ă€r skrattretande svart och vit - varför inte bara förenkla för alla inblandade och förkorta testet till en enda frĂ„ga: Är du 1. OND (=religiös dvs fundamentalist dvs intolerant) eller 2. GOD (ateist dvs tolerant).

    VÀnligen ge lite utrymme för realistiska svar. Den hÀr kampanjen kÀnns mer close-minded Àn majoriteten av de striktare religiösa samfunden i Sverige idag. Pinsamt!

    /Anna, liberal humanist

  374. Kommentar:
    lars skriver:

    Anna,

    Jag hÄller med 100%. Skrev samma sak igÄr.

  375. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Hilda, du belyser nÄgot relevant. Majoriteten har inte lÀst mer Àn skapelsen (första sidorna sidorna i gamla testamentet) och bergspredikan (första sidorna i nya testamentet). Man har redan innan man lÀst detta fÄtt en fÀrdigserverad bild för sig vad resten av boken Àr tÀnkt att innehÄlla. En kulturell bild med en folklig ledare som föresprÄkade kÀrlek och fred.

    Du nĂ€mner att GT hade praktiska levnadsregler för sin tid. Det Ă€r jag inte övertygad om. Deras konstruktion var förmodligen redan dĂ„ en kombination av försök till statsbygge med fördomar/maktspel. Det finns arkeologi som anspelar pĂ„ att lagar mot att Ă€ta gris kan ha rört sig om nĂ„got sĂ„ fĂ„nigt som att en annan stam levde pĂ„ grisar, nĂ„got man inte sjĂ€lva hade. I avundsjuka lĂ€rdes det dĂ„ att gris Ă€r smutsiga och grannstammen Ă€ter smutsigt kött. Liknande mentalitet som att en jacka plötsligt blir ful eller “ute” om ens ovĂ€n har en. Homosexualitet ansĂ„gs förmodligen bara Ă€ckligt av en patriark, och sĂ„ blev det en lag mot det. Speciellt förstĂ„ende var man inte, det finns t.ex. en lag som sĂ€ger att en kvinna som blivit vĂ„ldtagen skall dödas eller tvingas gifta sig med vĂ„ldtĂ€ktsmannen som dessutom fĂ„r böta fadern med nĂ„gra mynt.

    Vad som Ă€r relevant med de judiska lagarna Ă€r antalet. De har numreriska magiska tal, nĂ„got som inte Ă€r ovanligt i religioner. Det finns idĂ© om att vissa sjukdomar en gĂ„ng i tiden fick vissa roller i religionen. Epilepsi ansĂ„gs ju t.ex. ofta som kontakt med andar, eller demoner. Även tvĂ„ngssyndrom kan varit bidragande till att religionerna ibland Ă€r extremt inrutade i ritualer och numerologi. Lagarna i sig var inte sĂ„ viktiga, utan ritualerna, traditionerna och deras antal.

  376. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Historikern, du bygger upp bilden ganska bra, i synnerhet problemet med slavreligionen.
    Jag har inget att anmÀrka pÄ teorin just nu, Àven om den naturligtvis behöver lite historisk forskning för att verifiera om den hÄller.

    Ibland har jag spelat pÄ tanken att romarriket aldrig gick ner. Det har idag över en miljard innevÄnare och kejsaren kallas idag för pÄve. Enligt apostlargÀrningarna blir ju kyrkan sÄ smÄningom en del av Gud (den helige ande) och det Àr den vÀrsta synden att förneka det.

    MÄnga kloka mÀn med makthunger har lÀrt sig att det Àr bÀttre att sitta vid sidan av tronen Àn pÄ den. Kejsare och kungar gÄr ju bara och dör men rÄdgivaren kan fortsÀtta att rÄdgiva nÀsta. Kan man övertyga nÄgon om att det sitter nÄgon i tronen utan att det gör det sÄ har man ju all makt för sig sjÀlv. I början var det förmodligen sÄ, att detta var ett medvetet maktverktyg, men man var inte frÄn början medveten om dess effektivitet. Att övertyga nÄgon i skuld för nÄgot de inte gjort Àr ju en vital del av kristendomen, eller att anvÀnda den förtryckta sexualiteten, var hÀrskartekniker som man upptÀckte i efterhand var effektiva för syftet.

    Men efter generationer började sanningen glömmas bort och fortlevnaden blev psykologisk snarare Àn medveten. KÀnslorna tar överhand, skrÀcken för det helvete man skapat och drömmen/hoppet om himmelriket. Tron för trons skull utvecklas och det anses bra att tro, för sÀkerhets skull, och man utvecklade tekniker för att bevara tron trots att man var motbevisad. Till slut uppstod protestantismen och bröt med rÄdgivarna helt, tron var nu sÄ utvecklad att den kunde stÄ sig pÄ egna fötter. Skriften blev guden, och kÀnslorna höll allt pÄ plats. Lojaliteten till sina nÀra och kÀra, skrÀcken för helvetet och drömmen om himmelen var sÄ kraftfulla att ingen vapenmakt krÀvdes för att folk skulle strÀva efter att behÄlla sig sjÀlva i religionen. Men vad vi mÀrkt idag Àr nostalgin, lojaliten och de kulturella symbolerna viktigare Àn tillochmed sjÀlva skriften som lÀmnades dÀrhÀn.

    Idag Ă€r Jesus och Gud en spegel av sig sjĂ€lv, den egna moralen. Man vet att dessa Ă€r goda sĂ„ man tar för givet att allt man sjĂ€lv tycker Ă€r gott finns i dem. Vill man ha fred och vĂ€lfĂ€rd sĂ„ tycker ocksĂ„ Jesus och Gud det. Symbolerna blir symboler för det samma. Skriften sitter dĂ€r i hyllan, men den lĂ€ses inte lĂ€ngre. En social konstruktion har uppstĂ„tt i religionens stĂ€lle och skulle nĂ„gon fĂ„ för sig att citera fel ur skrifterna Ă€r det “fel tro” eller “fel tolkning”, “som fan lĂ€ser bibeln” som vissa sĂ€ger. Visst, protestantismen har prĂ€ster, men de Ă€r lika vilseledda som resten av församlingen. MĂ„nga Ă€r rent av ateister som tycker att religionen Ă€r skön att ha dĂ€r som en snuttefilt, kulturarv, fin tradition.

  377. Kommentar:
    anti-humanist skriver:

    Det hÀr kvalar in som ett av de dummaste jÀvla skittest jag nÄgonsin gjort pÄ internet. Ni Àr för fan vÀrre Àn dom jÀvla religösa tokarna.
    TESTET ÄR JU FÖR FAN EN REN PREDIKAN! Idioter…

  378. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    Hilda lÄt mig frÄga dig en grej. Du sÀger att du tror pÄ Gud, men pÄ ditt sÀtt.
    Vad innebÀr det?

    GVD<3

  379. Kommentar:
    M1 skriver:

    Tycker att det Àr ett dÄligt test. Bara för att man inte tror pÄ synder, sammanfattar de det som att man Àr humanist!
    Dessutom tycker jag att det Ă€r ett dĂ„ligt namn pĂ„ hemsidan, den kan ju heta “finnsgud.se” eller nĂ„got liknande, inte gud finns nog inte.

  380. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    hÄller med dig Gustaf bra sagt

  381. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    hummanisterna har ju tagit namnet. Det passar inte pÄ deras organisation

  382. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Erfarenhet, kunskap och det sannolika Àr vÄra redskap. Verktygen fanns direkt nÀr Vi klÀttra upp ur vattnet. Kom igen! Detta vet Ni ocksÄ alla snÄriga teoretiker i detta forum. Skippa sagorna.
    Den kristna högern Ă€r avslöjad.HjĂ€lp mig och andra, hur Vi skall avslöja den kristna vĂ€nstern! Kom igen! Krossa religioner! Krossa monarkien! Öka folksyret!

  383. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    em..
    Vad grundar du det hÀr pÄ?

    Gud Àlskar dig

  384. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    Jöran tÀnk lite innan du sÀger ngt

  385. Kommentar:
    Börje Forsberg skriver:

    Har jag varit slarvig nÀr jag gÄtt igenom frÄgor och svar kanske,men ingen har kommenterat eller aktualiserat de UNDER Gud gjort och gör i dag. HÀr finns mycken kunskap att hÀmta. Vad sÀgs t.ex om Veronica,som föddes utan höftled för ca 35 Är sedan,men som genom förbön fick bÄde skÄl och kula.Eller pastorn som var stendöd i 90 minuter och nu i Juni vittnar om livet sitt hÀr i Sverige. Hur Àr det egentligen ? HÄller ni er inte informerade pojkar och flickor?
    F.ö. kan jag tipsa alla troende och Ànnu ej troende att lyssna pÄ Krister Renards predikan om tro och vetande . Man blir alldeles förvÄnad hur lÄngt vetenskapen har kommit.

  386. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Öka Folkstyret! “har lite svĂ„rt med smĂ„ tangenter”. Men Ă€ven folksyre behövs, nĂ€r sagoberĂ€ttarna hĂ€rjar i “etablissemanget” och i makten.

  387. Kommentar:
    Gudstroende skriver:

    Okej och religion gÄr inte ihop med frihet enligt dig?

  388. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Frihet? Handlar det fortfarande om kristendomen? Den hÀr vinkeln har jag aldrig sett tidigare. Peka gÀrna ut nÄgra texter i Bibeln som behandlar frihet (i nÄgon av ordets betydelser) som nÄgot positivt.

  389. Kommentar:
    Universiell religion skriver:

    Till Jack E Gladh:

    “Meningen Ă€r att vi ska Ă€lska, vara till för varandra. Vi tillsammans i den fullkomlinga kĂ€rleken.”

    Just precis! Det Àr ju just det Gud vill att var och en av oss ska förstÄ. Vi kommer alla frÄn samma ursprung, alla mÀnniskor hör egentligen samman. Det som Àr dÄligt för din medmÀnniska Àr ocksÄ dÄligt för dig.

    Hatets egg slipas i egoismens forum, inget annat. Egoism finns det gott om i vÄr vÀrld, bÄde i olika religiösa samfund, bland ateister och bland de som inte har tÀnkt efter.

    Vi mÄste var och en försöka komma ihÄg varifrÄn vi kommer. SÀtt dig ned, slut ögonen, meditera, kÀnn efter.

    KÀrlek Àr motsatsen till egoism. KÀrnan Àr kÀrlek, Gud Àr kÀrlek, inte en massa tomma riter och förestÀllningar som mÀnniskor under Ärhundraden har hittat pÄ och gjort till en sanning.

    Gud finns inne i var och en av oss, det Àr inte nödvÀndigt att gÄ i kyrkan om man inte vill.

    Humanisternas etik Àr det inget fel pÄ, det Àr i stort sett samma vÀrdegrund som kÀrnan i religion bestÄr av: kÀrlek och tolerans till alla mÀnniskor.
    De delar av religioner som inte grundar sig pÄ kÀrlek Àr inte nÄgot som Gud vill, utan det Àr resultat av mÀnniskors verk, nÀr personlig vinning och intolerans fÄtt fria tyglar.

    Det viktigaste Àr att vi försöker tÀnka pÄ varandras bÀsta, och kÀnna kÀrlek till alla andra mÀnniskor, till allt liv. För vi Àr inte sÄ skilda frÄn varandra som det verkar och vi tror.

    Tack för ordet.

  390. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Till U.r.s.

    I det stora hela Àr vi överens. Men ditt resonemang gÄr inte riktigt ihop.
    Det Àr nÄgot som inte stÀmmer. Granska noga vad du skrivit och tÀnk efter.

  391. Kommentar:
    Christoffer E skriver:

    Dagens religösa Ă€r inget annat Ă€n ett stort skĂ€mt.. Dom handplockar det dom tycker om frĂ„n deras heliga skrifter och sedan mĂ„r dom bra, gĂ„r t.o.m. och sĂ€ger saker som; “ja, men det var ju skrivit för flera tusen Ă„r sen och dĂ„ var dom ju lite loco i bollen”.

    Nu kanske det lÄter som om jag hackar ner pÄ religösa, men sÄ Àr inte fallet. Jag respekter religösa men finner religion rent utav larvigt.
    Personligen sÄ tycker jag att religion borde behandlas lite som en hobby, den stannar hemma nÀr du gÄr till skolan/jobbet sen kan du utöva den bÀst du vill nÀr du kommer hem igen.

  392. Kommentar:
    IngmarÖ skriver:

    Först beröm till Humanisterna som skiljer pÄ religiös och kristen, muslim mm. SjÀlv ser jag mig som en djupt gudstroende person p. g. a. en gudsupplevelse som tog mig direkt till övertygelse om den fantastiskt kÀrleksfulle och allvetande guden.

    Eftersom Gud vet vad som Ă€r bĂ€st för min utveckling och har den totala kĂ€rleken rĂ€cker det alltid med en liten kort bön: “Ske Din vilja”.

    Visst kan det vara svĂ„rt förstĂ„ Guds vilja. Som nĂ€r hĂ€rom veckan min Ă€lskade hustru dog i cancer. Strax stack kristendomen fram sin fula nos. Hon var inte kristen och ville efter döden fĂ„ sin aska strödd hemmavid. DĂ„ visar sig att “ajajaj” kyrkan har begravningsmonopol och i Sverige fĂ„r man inte ens hĂ€mta askan frĂ„n krematoriet utan att lova och sedan bevisa att man strött askan enligt Myndighetens anvisningar.

    BÄde kristendom, Islam och Judendom Àr mÀrkliga religioner som tror att Gud uppenbarade en sanning för lÀnge sedan och sedan drog sig tillbaka. Jovisst kristendomen har fÄtt dra sig tillbaka för vetenskapen, men mycket ÄterstÄr. Som exempel, vad hÀnder efter döden. Det finns (minst) 3 alternativ:

    1) det ateistiska: livet slocknar som ett ljus som blÄses ut och sÄ var det inget mer
    2) det kristna ganska oklart beskrivna som tycks gÄ ut pÄ att man fÄr nÄgon sorts dom, som avgör villkoren för nÄgon form av evigt liv utan Äterfödelse (prelaterna pÄ kyrkomötet tyckte inte att syndarna skulle fÄ nÄgon andra chans). Jesus sade inte mycket om detta, av vad han sade pÄ korset framgÄr att man kan komma direkt till ett Gudsrike efter döden. Samtidigt framgÄr av det kristna snacket om Jesu ÄteruppstÄndelse att jordelivet nog Àr att föredra framför det kristna livet efter döden.
    3) Reinkarnationstron, som omfattas av buddhister, hinduer m. fl. “privatreligiösa”. Man kommer till “andevĂ€rld” efter döden och har dĂ€r att förbereda sid för och vĂ€lja kropp och utmaningar för nĂ€sta liv. Med den övertygelsen Ă€r döden inte den svĂ„ra olycka som den Ă€r för kristna och ateister.

    Det som Àr mÀrkligt Àr att tron pÄ de tvÄ första alternativen Àr sÄ utbredd, samtidigt som alternativ 3 Àr det enda som har nÄgon form av vetenskapligt belÀgg.

    SjÀlv ser jag fram mot att i ett kommande liv trÀffa min Àlskade hustru igen, lisom vi en gÄng tidigare levt tillsammans.

  393. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Ingmar, du har mitt deltagande fastÀn jag inte kÀnner dig eller din hustru. Den sorgsna tanken pÄ att kanske nÄgon gÄng bli Ànkling finns hos mig ocksÄ fastÀn statistiken sÀger att det kanske inte hÀnder under de nÀrmaste Ärtiondena Ätminstone. Med betoning pÄ kanske.

    Visst finns det fler alternativ Àn de du nÀmner, men dina tre kan rÀcka för mig. Jag börjar uppifrÄn.

    Alternativ 1 har stöd i hjĂ€rnforskningen. Även levande mĂ€nniskor drabbas ibland av olika slags hjĂ€rnskador. Genom detta Ă€r det kĂ€nt hur viktig hjĂ€rnan Ă€r för alla de tankar, minnen och upplevelser som utgör “sjĂ€len” eller “anden”. Utan den… Som att blĂ„sa ut ett ljus? Ja kanske, eller som om det enda exemplaret av en nyskriven roman förstördes i en eldsvĂ„da. Inte ens författaren kommer ihĂ„g alla de 100.000 ord som stĂ„r i den. Den Ă€r borta. Den bestod inte av papper och fĂ€rg, men den var beroende av dessa för sin existens.

    Alternativ 2 tÀnker inte heller jag argumentera för.

    Alternativ 3 skulle kunna bli möjligt om det gick att ta en “sĂ€kerhetskopia” pĂ„ hjĂ€rnan och framstĂ€lla en ny likadan. (Precis som författaren borde ha gjort med sin nya roman.) Skulle jag önska att fĂ„ bli sĂ€kerhetskopierad? Att fĂ„ starta om frĂ„n början men med det förra livet som en bakgrund till mitt nya, precis som min barn- och ungdomstid Ă€r en bakgrund till det liv jag lever idag? Tveksamt. TĂ€nk att bli spĂ€dbarn igen, med en hjĂ€rna som Ă€r alltför outvecklad för att jag ska kunna prata, gĂ„ eller spela piano. Skulle jag stĂ„ ut, eller skulle den nya kroppens oförmĂ„gor göra mig alldeles galen? Men ingen kommer ens att erbjuda mig den valmöjligheten, tror jag.

    För mig betyder detta att vi bara fÄr en enda chans. Det Àr viktigt att ta vara pÄ det liv vi har; alla kontakter med andra varelser som lever omkring oss, alla sorger och alla glÀdjeÀmnen.

  394. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Pseudonymen Universell religion skrev: “Gud finns inne i var och en av oss”

    Ja, varför inte? Vi tÀnker oss gud som en gemensam förestÀllning hos oss mÀnniskor, inte som en skapare av hela det fysiska universum dÀr vÄr jord blir en brÄkdel av ett dammkorn om vi försöker överblicka det, och inte heller en som gestalt som sitter utanför universum och stÀndigt riktar sin blick mot just denna lilla planet för att alltid vara beredd att döma sabbatsbrytare, homosexuella och andra misshagliga mÀnniskor till förfÀrliga fasor.

    FrĂ„gan Ă€r bara om det Ă€r sĂ„ klokt att ens anvĂ€nda ord som “gud” och “religion” och dĂ€rmed riskera att bli förvĂ€xlad med religionernas vĂ€rld av dogmer, dekret, bannbullor, fatwa och allmĂ€nt tankeförtryck.

    Vad vore man för slags mÀnniska om man inte brydde sig om att hjÀlpa nÄgon som har det svÄrt om man inte blev beordrad till det av en gud?

  395. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Idén om att bibeln skulle innehÄlla nÄgot slags kÀrleksbudskap Àr bÄde ett exempel pÄ hur en tro kan förÀndras nÀr man slutar granska skrifterna, och hur man kan rekrytera folk genom att utnyttja deras naturliga kÀnslor.

    LÀser man bibeln, t.ex. hela historien om hur 10 Guds Bud formas, eller vad Jesus egentligen sÀger bortom bergspredikan inser man att vÄld, hat och förakt dominer skriften. GT Àr berÀttelsen om en krigarstam som systematiskt skövlar och löser det mesta med skrÀck och blodsutgjutelse. HÀr dödas barn, kvinnor delas upp som krigsbyte, Àven sina egna dödar man för att sÀtta skrÀck och driva folk till underkastelse. Jesus Àr sektledare som hÄrt markerar fiendeskapet och hot mot dem som inte passar honom. Tillochmed det omtalade kÀrleksbudskapet innehÄller tvÄnget om att Àlska ledaren över andra och uppmaningar om att du bÄde skall Àlska och frukta denne för all skada denne kan Ästadkomma dig om du inte underkastar dig. Hur ofta har tyranner genom historien krÀvt sitt förslavade folks vördnad?

    Bibeln visar med all tydlighet vara skriven av mĂ€nniskor om jordiska ledare och en mycket mĂ€nsklig “Gud” som innehĂ„ller de flesta mĂ€nskliga drag vi tar avstĂ„nd frĂ„n idag.

    En personlighetsbeskrivning av Gud i gamla testamentet (som enkelt kan demonstreras med bibelpassager) Àr; avundsjuk och stolt över det; ett smÄsint, orÀttvist och oförlÄtande kontrollfreak; en hÀmdlysten, blodtörstig etnisk utrensare, en kvinnohatande, homofobisk, rasistisk, barnamördande, folkmördande, familjemördande, pestspridande, storhetsvansinnig, sadomasochistisk, nyckfullt elak tyrann.

    Jesus Ä andra sidan Àr otÄlig, hjÀrtlös, arrogant, fÄfÀng, oförskÀmd, okunnig, hetlevrad, inkonsistent, vÄldsbenÀgen, sjÀlvbelÄten och hÄnfull.

  396. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Visst Àr det sÄ, Staffan, men vad spelar det för roll? Den bibel du har i din bokhylla Àr obsolet, det Àr sant. GT var ocksÄ redan obsolet nÀr NT skevs. Vet man inte att de beskriver samma gud kan man knappast tro det nÀr man lÀser texterna i GT och NT. Dagens kristna ledare har sett att skrÀck fungerar allt sÀmre; nu Àr det myspys som gÀller. De har resurser för att skriva ett Ànnu nyare testamente för att fÀsta nutidens kristendom i officiell skrift, men de vill nog inte. Risken Àr ju att budskapet snart mÄste Àndras igen, och det Àr lÀttare att anpassa budskapet efter behoven om man inte har sÄ mycket skrivet.

  397. Kommentar:
    Ingela Törnkvist skriver:

    Bra kampanj men, jag saknar frÄgor om mÀnniskans behov av traditioner och ceremonier och stöd i kampanjen, och om Humanisternas positiva arbete för att finna alternativa sÄdana.

    Det Ă€r klart att det Ă€r ett Ă€rligare men hĂ„rdare liv att vara “humanist”, man vĂ„gar ju se sanningen i vitögat, Ă€r en anhörig död Ă€r den ju död, man fĂ„r aldrig se den igen, man fĂ„r ta hela sorgen pĂ„ en gĂ„ng. Som humanist kan man inte hoppas pĂ„ att man fĂ„r ses igen…. Å andra sidan har man kanske lĂ€ttare att se framĂ„t om man vĂ€l kommer igenom krisen. Vilket stöd kan man fĂ„ som ickereligiös tex i samband med sorg om man inte har nĂ„got eget tillrĂ€ckligt nĂ€tverk? Det Ă€r en viktig frĂ„ga att lösa……Är det tillrĂ€ckligt av samhĂ€llet att man blir hĂ€nvisad till en diakon eller prĂ€st i en Krisplan?

  398. Kommentar:
    IngmarÖ skriver:

    HÄkan skriver om hjÀrnan och döden. Alldeles korrekt att vÄra minnen i hjÀrnan försvinner med döden. DÄ Àr det slut om man tar förutsÀttningen att hjÀrnan Àr lokal och att vi enbart har en fysisk kropp.

    Som en analogi, tĂ€nk om nĂ„gon pĂ„ 1600-talet börjat tala om mikroelektronik och programvara. Reaktionen skulle blivit “nys, sĂ„nt finns inte”.

    Att vi inte vet nÄgot eller mycket lite om en företeelse innebÀr inte sjÀlvklart att den inte finns. SÄledes förefaller det mycket troligt att vi faktiskt fÄr en sÀkerhetskopia pÄ det mest vÀsentliga vi lagrar i hjÀrnan plus att det finns mer i medvetandet Àn vÄr fysiska hjÀrna.
    En framstÄende forskare pÄ omrÄdet vr Ian Stephenson, se http://www.healthsystem.virginia.edu/internet/personalitystudies/

    Detta har alls inget med Gud eller tro att göra, bara ett stillsamt pÄpekande att nÀr den dagsaktuella vetenskapen har bristande kunskap om nÄgot sÄ innebÀr det inte att detta nÄgot inte finns.

    Visst spĂ€dbarnet kan inte spela piano, men om hon Ă€r en Ă„terfödd konsertpianist kan det mycket vĂ€l vara sĂ„ att hon lĂ€r sig spela piano förvĂ„nande snabbt = “underbarn”.

    AlltsĂ„ det faktum att hjĂ€rnan dör med kroppen sĂ€ger alls inget om ifall det finns “energikropp” och om den överlever döden och kan ta sin boning i en ny fysisk kropp. Eftersom vi inte vet sĂ„ kan var och en av oss vĂ€lja att tro vad vi vill, men under tiden gĂ€rna studera den kunskap som kommer fram.

  399. Kommentar:
    Selemja skriver:

    Intressant samling inlĂ€gg, och mĂ€nniskor bakom dessa. ”Ulvar” och ”fĂ„r” och en eller annan av annan art emellan. Vem som Ă€r ulv och vem som Ă€r fĂ„r, beror pĂ„ var man sjĂ€lv befinner sig.

    Dock Àr de farligaste ulvarna de som klÀr sina spekulationer, Äsikter, sitt oförstÄnd och rena osanningar och historieförfalskningar i nÄgon slags vetenskaplig, historisk, psykoanalytisk drÀkt. Effektivt (det tilltalar den moderna mÀnniskan) men fegt.

    Dock Àr all seriös debatt i princip omöjlig, dels pga den tekniska utformningen, antagligen vÀl uttÀnkt av Humanisterna (sÄ hÀr dÄlig debattsida KAN ingen komma pÄ av misstag, inlÀgg tas bort, ingen naturlig kommentarkedja till inlÀggen osv).

    Sedan verkar det inte finnas nĂ„gon vilja/förmĂ„ga till konstruktiv debatt (antagligen delvis beroende pĂ„ den usla, tekniska konstruktionen). De ”religiösa” kommer med ”dogmer, dekret, bannbullor” och fĂ„r klyschor, upprepning av meningslösa pĂ„stĂ„enden om sin tro och ett och annat riktigt pĂ„hopp till svar. (Naturligtvis finns det nĂ„gra försök till seriös diskussion men de drĂ€nks och försvinner rĂ€tt snabbt).

    Tankeutbyte humanister emellan ger ju viss information om dessa: ”
 och om Humanisternas positiva arbete
”, ”Jag Ă€r medlem sedan lĂ€nge och det Ă€r vĂ€l pĂ„ plats att vi talar om för folk hur fel de har och hur de bör tycka!” osv men kanske bĂ€ttre plats för det Ă€r ert interna nĂ€tverk, möten eller vad det nu ni har.

    Priset tar det sk ”testet”. Jag kan inte komma pĂ„ nĂ„got negativt/elakt som redan inte sagts om det.

    Humanister, om ni vill behÄlla en gnutta trovÀrdighet, gör om testet (ni har fÄtt massor av tips och konstruktiv kritik) och gör om forumet sÄ att vettig debatt kan förekomma (om det nu Àr det ni vill, jag har mina tvivel).

  400. Kommentar:
    Tomas skriver:

    Korkat Ä vinklat test, dessutom en tandlös kampanj övht, Gud finns nog inte?????
    Troll finns nog inte heller, men nog fan skulle en mĂ€nniska som pĂ„ allvar sa att Troll nog inte finns “men man kan aldrig veta” anses allmĂ€nt störd.
    SÄ varför inte bara spotta ut det, Gud finns inte helt enkelt, chansen att det stÀmmer Àr sÄ pass stor sÄ det Àr smÄtt idiotiskt att inte pÄstÄ det, dessutom hade det blivit mer liv & uppstÄndelse runt kampanjen dÄ med, & med liv & uppstÄndelse kommer mer debatt.
    NĂ€, det hĂ€r testet hade tom frĂ„gor dĂ€r inget alternativ passade, om jag har kris, vad fan bryr jag mej om personen eller vĂ€nnen jag talar med det om Ă€r religiös eller inte tex, annars var svarsalternativen bara religiösa ledare eller psykolog, men för annan person fanns det bara “ickereligiös” att vĂ€lja pĂ„, seriöst, tĂ€nk till nĂ€sta gĂ„ng ni gör ett test, Ă„ gör det inte sĂ„ jĂ€vla vinklat.
    Jaja, ha en bra sommar allihop & ursÀkta grammatiken,det Àr inte min starka sida direkt.

  401. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Selemja, du sĂ€ger “de farligaste ulvarna de som klĂ€r sina spekulationer, Ă„sikter, sitt oförstĂ„nd och rena osanningar och historieförfalskningar i nĂ„gon slags vetenskaplig, historisk, psykoanalytisk drĂ€kt. Effektivt (det tilltalar den moderna mĂ€nniskan) men fegt.”

    Eftersom jag och historikern Ă€r de som disktuterat detta frĂ€mst hĂ€r sĂ„ kĂ€nde jag mig trĂ€ffad av denna beskrivning. Du benĂ€mner detta som “oförstĂ„nd, rena osanningar och historieförfalskningar”, men du ger inte belĂ€gg för anklagelsen, bara att vĂ„r dialog av nĂ„gon anledning skulle vara farlig, eller förrĂ€disk.

    Jag tycker det Àr en oÀrligt sÀtt att bemöta en diskussion genom att kalla den farlig, oförstÄende, osann och förfalskad utan att för den delen styrka varför du gör en sÄdan enorm anklagelse.

  402. Kommentar:
    Per Falk skriver:

    Gustaf Ullman efterlyser i debattens inledning en definition av Gudsbegreppet, lĂ„t mig försöka klargöra hur jag sjĂ€lv ser pĂ„ saken. Först och frĂ€mst vet jag vad jag inte tror pĂ„. Jag tror inte pĂ„ nĂ„got mystiskt vĂ€sen som har egen vilja och som har skapat jord och mĂ€nniskor, ett vĂ€sen som lyssnar till vĂ„ra böner och som ska belöna eller straffa oss en dag nĂ€r allt Ă€r slut. Den guden har man hittat pĂ„ för att somliga mĂ€nniskor behöver en auktoritet bakom sig nĂ€r dom ska sĂ€tta andra mĂ€nniskor pĂ„ plats. Men Ă€ndĂ„ rĂ€cker det inte med att bara förneka, nĂ„got mer mĂ„ste till. ”Gud” kanske, som en del hĂ€vdar, finns inom oss. Tja, varför inte.
    Jag tror att vi mÀnniskor föds med vissa förutsÀttningar, vissa förmÄgor. FörmÄgor som under livets gÄng utvecklas eller förtvinar, allt beroende pÄ i vilken miljö vi lever. En amerikansk sprÄkforskare, Noam Chomsky, hÀvdar att vÄr mÀnskliga sprÄkförmÄga Àr medfödd och har utvecklats i vÄra mÀnskliga hjÀrnor under Ärtusendenas gÄng. För min del tror jag att vi ocksÄ har andra medfödda förmÄgor som kan utvecklas om vi bara fÄr hjÀlp till det som smÄ barn. Till exempel har vi mÀnniskor faktiskt en fri vilja och en förmÄga att vÀlja mellan olika handlingsalternativ. Vi har ocksÄ en medfödd, men ocksÄ i högsta grad inlÀrd, förmÄga att leva oss in i andra mÀnniskor och deras situation, empati som den kallas. Det Àr nog den förmÄgan som vi lÀttast förlorar om den inte fÄr möjlighet att utvecklas redan frÄn barndomen. VÀldigt mÄnga mÀnniskor tycks tyvÀrr sakna den numera. Orsaken kan man ju alltid fundera över, men troligen Àr det vÀl sÄ att det lilla barn som inte sjÀlv möts med inlevelse frÄn omgivning, frÀmst förÀldrarna, kommer inte heller att i sin tur utveckla nÄgon empatisk förmÄga.
    NĂ„, ytterligare en medfödd mĂ€nsklig förmĂ„ga Ă€r, som jag ser det, rĂ€ttvisekĂ€nslan. AlltsĂ„ inte kunskap om vad som faktiskt Ă€r rĂ€tt eller fel, utan sjĂ€lva kĂ€nslan och viljan till att saker och ting ska vara rĂ€ttvisa - Ă€ven om vi sen kan ha olika uppfattningar om vad som i skilda lĂ€gen faktiskt Ă€r rĂ€ttvist. SĂ„ tror jag att vi mĂ€nniskor ocksĂ„ har en medfödd förmĂ„ga att inte bara se till vĂ„ra egna personliga fördelar, utan att vi faktiskt har en inbyggd önskan att hjĂ€lpa andra som har det sĂ€mre Ă€n vi. En sjĂ€lvuppoffrande vilja och en förmĂ„ga till solidaritet med andra mĂ€nniskor - utan annan baktanke Ă€n att den som behöver hjĂ€lp ska man hjĂ€lpa. Som nĂ„n filosof uttryckte det: ”Om vi ser ett barn som har ramlat ner i en brunn, sĂ„ hjĂ€lper vi det upp utan att först fundera pĂ„ vad vi ska tjĂ€na pĂ„ den saken.” Kanske inte sĂ„ att vi föds solidariska, men sĂ„ att förmĂ„gan att utveckla solidaritet finns dĂ€r, precis som förmĂ„gan att lĂ€ra sig ett sprĂ„k finns dĂ€r. Vi föds inte med sprĂ„ket, men fĂ„r vi bara hjĂ€lp av andra som redan kan, sĂ„ lĂ€r vi oss. Vi föds inte solidariska, men uppfostras vi i den andan sĂ„ utvecklar vi vĂ„r förmĂ„ga; uppfostras vi till att var och en ska klara sig sjĂ€lv och skita i andra sĂ„ blir vi sĂ„na.
    En femte medfödd förmĂ„ga Ă€r att vi har en inbyggd kompass som sĂ€ger oss nĂ€r vi handlar galet. Precis sĂ„ som Sokrates en gĂ„ng uttryckte det. Vi har en ”inre röst” - kalla det gĂ€rna samvete om ni vill - som talar om för oss nĂ€r vi Ă€r pĂ„ vĂ€g att göra, eller har gjort, nĂ„got galet.
    Om man sen som en sammanfattning vill kalla allt det hÀr: den fria viljan, rÀttvisekÀnslan, empatin, solidariteten och samvetet för Gud, sÄ för all del, dÄ Àr vÀl jag ocksÄ religiös dÄ; men den egenkÀre, sjÀlvupptagne, hÀmndlystne, grinige, lÄngsinte, sjÀlvgode, egenmÀktige figur som frimicklarna kallar Gud, den tror jag verkligen inte pÄ och inte pÄ nÄgot övernaturligt förnuft som skapat allt heller. Jag tror pÄ Darwin och evolutionen och vad den har gjort oss mÀnniskor till.
    SÄ Àr det. Det Àr vi mÀnniskor som skapar gudarna, inte dom som skapat oss. Vi tycks behöva starka riktmÀrken i vÄra liv, ledstjÀrnor att följa, nÄgot att tro pÄ som gÄr utanpÄ oss sjÀlva och vÄrt ego. Demokratin har lÀrt mÀnniskorna att dom har rÀtt att tÀnka sjÀlva, men dom flesta har inte förstÄtt att vi mÄste ersÀtta dom fallna gudarna med nÄgot nytt, nÄgot som vi skapar sjÀlva och Àr medvetna om att vi skapat sjÀlva, men som vi ÀndÄ vÀrderar tillrÀckligt högt för att följa ocksÄ i svÄra stunder. Dom idealen behöver ju inte vara lika för alla mÀnniskor, men dom mÄste grunda sig pÄ vÄra förnuft och utformas i det sammanhang dÀr vi lever. Men, menar dÄ den religiöse, dom gudarna, om vi kallar dom starka övertygelserna sÄ, kan vÀl inte ersÀtta den personlige Guden, den som man kan be till och förtrösta pÄ? Nog blir vÀl livet ganska tomt om vi bara har mÀnskliga förmÄgor som fri vilja, solidaritet, empati och rÀttvisekÀnsla att lita till? Jag hÄller inte med; Àr det inte nog att tro pÄ sig sjÀlv och mÀnniskorna, kanske? Nog Àr det vÀl ett tillrÀckligt stort mÄl i livet att tro pÄ och kÀmpa för rÀttvisa, solidaritet, jÀmlikhet och allas lika vÀrde - deklarationerna om dom mÀnskliga rÀttigheterna till exempel?
    Men, invÀnder den religiöse, nÀr du hamnar i svÄra situationer, sÄna som du sjÀlv omöjligt kan pÄverka, som nÀr nÄn nÀra och kÀr ligger pÄ sjukhus och ska opereras eller nÀr du Àr ombord pÄ ett fartyg i storm, nÀr du Àr fylld av skrÀck och tvingas lita pÄ att andra kan sköta sina jobb, vem ska du be till dÄ? Mitt svar bli: DÄ finns det ingen. SÄna gÄnger kan man bara hoppas och försöka stÄ ut med Ängesten. Nu Àr det förvisso inte alla som orkar med det, och det Àr dÀrför som allsköns spÄmÀn och andra charlataner nu har bÀttre tider Àn nÄgonsin, trots att svenska folket rimligtvis borde vara mer upplyst Àn vad det nÄnsin har varit.
    Om man nu godta min definition av ”Gud”, dĂ„ finns förstĂ„s ”djĂ€vulen” ocksĂ„; han Ă€r motsatsen till det goda. Han finns ocksĂ„ inom oss, men bara dĂ€r, och Ă€r egoism, girighet, grymhet och likgiltighet för andras lidande. Kanske frĂ€mst girigheten. Det Ă€r den som Ă€r sjĂ€lva viruset, det som leder till det andra onda och som smittar mĂ€nniskor. Det Ă€r dĂ€rför vi mĂ„ste bygga upp ett inre immunförsvar mot girigheten i samhĂ€llet. Och Ă€ven om det Ă€r fĂ„fĂ€ngt att tro att man kan utrota ondskan, sĂ„ kan man faktiskt Ă€ndĂ„ försöka göra jorden Ă„tminstone nĂ„got lite lik det paradis som Guden uppenbarligen har lurat oss pĂ„. Den tanken Ă€r i varje fall inte orimligare Ă€n drömmen om Guds lycksaliga evighetsrike.

  403. Kommentar:
    David skriver:

    Detta test Àr sÄ fruktansvÀrt felvinklat. NÀr man inte sjÀlv förstÄr sig pÄ Kristendomen sÄ kan man inte stÀlla sÄdana frÄgor som man gör i detta test. Kan nog sÀga det samma om islam och judendomen. Jag blir sÄ arg att man tror sig förstÄ allt om Kristendomen men egentligen har man inte en anning och man förstÄr inte.

    Ni hummanister förstÄr inte kristendomens lÀra. T.ex. SÄ citerar ni pÄ frÄgan om kvinnans jÀmstÀlldhet, ifrÄn Jesu syraks visshet skrift som inte vare sig Kristna eller Judar erkÀnt som Guds ord. Denna bok Àr inte med i bibelns samlings böcker 66 st Gamla testamentet enligt kanon, rÀttesnöre man har för vad som skall ingÄ i bibeln, har haft sedan man samlat böckerna. Den finns med i bibeln 2000 men det Àr bara tillÀgg om man vill lÀsa mer historia och vad andra har skrivit, har aldrig uppfattats som Guds inspirerande ord för kristna eller judar eller nÄgon annan. SÄ varför gör man ett sÄdant test och inte har den info man skall ha.

    En oandlig mÀnniska kan inte förstÄ de sanningar som bibeln lÀr. Vi mÄste ha Guds hjÀlp och dÀrför borde ni ha en andefylld kristen som kan hjÀlpa er med detta som Àr erkÀnd av den kristna församlingen idag, inte dÄ de som jobbar i kyrkan utan erkÀnt av församlingen och dess lÀra som har funnits i tvÄtusen Är, inget som man Àndrar pÄ efter tid och tycke. Men detta blir ju ett problem för er eftersom om man skall göra detta sÄ betyder det att man dÄ kanske mÄste tro att det finns en sanning som kommer ifrÄn Gud. Men eftersom som ni Àr sÄ postmoderna sÄ vill ni inte tro att dess finns en absolut sanning. Om det finns en sanning ifrÄn Gud dÄ pÄverkar det hela samhÀllet och mÀnniskors liv.

    Jag förstÄr eran frustration angÄende religioner idag. Jag skulle nog ocksÄ vara frusterad om jag inte hade en tro som var var sÄ övertygande men nu har jag en övertygelse om vad som Àr sant.

    Vi har all rÀtt att kritisera religioner osv men det tragiska Àr nÀr man missförstÄr varandra och bara ser pÄ vissa konsekvenser av ett tankesÀtt. Ofta Àr vi mÀnniskor ocksÄ blinda för konsekvenserna för vÄran egen ideologi eller livsyn. Vi ser bara det negativa frÄn den andra sidan.

    Jag har varit Kristen största delen av mitt liv och kan den kristna tron i huvudet och i hjÀrtat. DÀrför blir jag arg nÀr ni inte förstÄr lÀran och utgÄr dÄ ifrÄn vissa saker som framgÄr i era frÄgor men det klart det Àr inte lÀtt för er som inte har den tron. DÀrmed blir folk i allmÀnhet lurade i och med era frÄgor om hur det egentligen skall vara. Det klart det finns sekterism och avarter i varje religion men det Àr den mÀnnskliga faktorn och den finns Àven i hummanisterna.

  404. Kommentar:
    Selemja skriver:

    BĂ€ste S B!

    TyvĂ€rr kan jag inte kommentera det just ni tvĂ„ har skrivit (rĂ€tt mycket) eftersom alla tidigare inlĂ€gg nu Ă€r borta. Jag ber om ursĂ€kt om du kĂ€nner dig pĂ„hoppad, det var inte menat som anklagelse, bara ett sorgset ”konstaterande”.

    Historia kan som bekant skrivas, och lĂ€sas (”tolkas”) pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt, sĂ„ ocksĂ„, inte minst, kristendomens historiska bakgrund. Samma gĂ€ller de skrifter som hör samman med aktuell religion, politisk strömning. Vad som Ă€r sant eller osant beror i viss mĂ„n pĂ„ vem som lĂ€ser. En marxist och en borgerlig lĂ€ser olika ”sanningar” frĂ„n samma skrift. En sekulĂ€r talar om ”moderata”, ”toleranta” muslimer, medan en som beskriver sig som fd palestinsk terrorist, Walid Shoebat sĂ€ger att sĂ„dana muslimer inte existerar överhuvudtaget. NĂ„gon pĂ„stĂ„r att Bibelns Gud Ă€r ”massmördare” medan en annan sĂ€ger att Han Ă€r kĂ€rlekens kĂ€lla.

    Naturligtvis mĂ„ste alla religioner och övertygelser tĂ„la granskning och avvikande Ă„sikter. Det farliga ligger i att ge sina Ă„sikter eller sitt sĂ€tt att lĂ€sa/tolka historia en ”vetenskaplig” tyngd, ung. lika med sanning. Det i sin tur hĂ€nger samman med den utbredda och olyckliga förestĂ€llningen att vetenskap och tro (religion) Ă€r varandras motsatser, ungefĂ€r som humanism = förnuft kontra tro/religion = ”oförnuft” (Lars Torstensson i tidigare inlĂ€gg).

    Dessutom, utan vidare filosofisk eller existentiell fördjupning, kan vi kanske vara överens om:
    - Att pÄstÄ nÄgot som i rimlig grad kan bevisas inte Àr sÄ, Àr lögn. T ex att Stockholm inte existerar = lögn.
    - Att sĂ€ga att nĂ„got som inte gĂ„r att ges rimlig bevisning, ÄR sĂ„, Ă€r att fara med osanning. T ex att Jesus VAR enbart en judisk rebell i en motstĂ„ndsrörelse som startades av Johannes ”döparen” (enl. en professor i England, kommer tyvĂ€rr inte ihĂ„g namnet) = osanning eftersom det inte kan ges fullgod bevisning.

    Med ”oförstĂ„nd” menar jag inte ditt eller nĂ„gon annans mĂ€nskliga förstĂ„nd, utan att för den som inte t ex Ă€r kristen, Ă€r det omöjligt att förstĂ„ eller se det ”förnuftiga” eller vĂ€rdefulla i tron. 1 Kor 21:” Jo, eftersom vĂ€rlden i sin visdom inte lĂ€rde kĂ€nna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dĂ„rskap som vi predikar frĂ€lsa dem som tror.”

    Det tenderar att bli ”en dĂ„re mot den vise” dĂ€r argumenten inte möter varandra pĂ„ en konstruktiv nivĂ„. DĂ€rmed inte sagt att den ”vises” Ă„sikt eller sĂ€tt att lĂ€sa historia Ă€r den absolut sanna.

    Kanske nĂ„got exempel ur minnet: nĂ„gon skrev nĂ„got i stil med att den religionen som Paulus predikade Ă€r en helt annan Ă€n den Jesus talade om. Det finns en del (sekulĂ€ra) Bibelforskare som menar det, men för en kristen Ă€r det en djup osanning. Att sĂ€ga, eller pĂ„ annat sĂ€tt ge sken av (t ex mha seriös historisk forskning) att det ÄR sĂ„, Ă€r att fara med osanning (det Ă€r ett exempel, jag kommer inte ihĂ„g med vilka ord just detta beskrevs). DĂ€r kommer ocksĂ„ ”oförstĂ„ndet” in. Den sekulĂ€re fĂ„r inte ”ihop det” sĂ„ som den kristne, som sĂ€ger sig ha upplevt Guds nĂ€rvaro och kĂ€rlek (som i sin tur Ă€r fantasier för den sekulĂ€re).

    En annan var en beskrivning av Jesus personlighet sĂ„ som fĂ„ av oss skulle vilja ha till vĂ€n. Ganska vanligt argument frĂ„n Humanister och andra sekulĂ€ra. OcksĂ„ ett lĂ„gt betyg för kristna som vill följa en sĂ„dan ”herde”, samtidigt en grov osanning för kristna, men ocksĂ„ i absoluta termer. Har ocksĂ„ att göra med ”oförstĂ„nd” ovan. Att med fĂ€rdigbakad Ă„sikt, uppfattning lĂ€sa om nĂ„gon Ă€r nĂ„gonting helt annat Ă€n att kĂ€nna nĂ„gon, personligen.

  405. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Ingmar, jag uppskattar din skÀrpa, men 1600-talets kunskap om mikroelektronik och programvara Àr nog inte den bÀsta liknelsen man kan ta till om man vill ange den vetenskapliga nivÄn pÄ dagens forskning om hjÀrnan och medvetandet. DÀremot har Ian Stevenson, som du refererade till, inte kommit lÀngre pÄ den vetenskapliga banan Àn vad 1600-talets ockultister redan hade gjort. Jag ska förklara vad jag menar med det.

    Om du fortsÀtter dina vetenskapliga litteraturstudier kommer du nÀmligen att mÀrka att den lilla krets som han tillhör stÄr tÀmligen ensam för sina teser i den vetenskapliga vÀrld som den vill göra ansprÄk pÄ att tillhöra. Men vad betyder det, egentligen? För att förstÄ det mÄste vi veta nÄgot om hur vetenskapligt arbete bedrivs.

    Jag fortsÀtter gÀrna dina jÀmförelser med mikroelektronik och programvara. Inom dessa omrÄden arbetar hundratals oberoende forskargrupper vÀrlden över. De granskar varandras arbeten, vederlÀgger eller stödjer dem och arbetar vidare pÄ dem för att komma lÀngre. Det uppstÄr konkurrerande grupperingar som försöker bevisa sina teser och motbevisa dem som pÄstÄr annat. SÄ smÄningom visar det sig vilka forskningsresultat som hÄller. SÄ gÄr alltsÄ vetenskap till. Den metodiken har givit oss den teknik som vi nu anvÀnder för att kunna föra vÄr diskussion.

    Fenomenet med obstinata klickar Àr ganska vanligt inom sÄdana vetenskapliga discipliner som kan framkalla starka kÀnslor. (Inom mikroelektroniken förekommer de troligen inte, om jag fÄr gissa.) För att ta ett helt annat, fullstÀndigt orelaterat exempel, finns det som bekant enstaka historiker som förnekar nazisternas judeförintelse, medan det finns hur mÄnga som helst som samlar bevis för att den faktiskt Àgde rum. Det faktum att den första lilla klicken existerar betyder inte att just de har rÀtt och alla andra har fel.

    Den dag Stevenson levererar resultat som tÄl att granskas av ett stort antal andra, oberoende forskare och dessa inte kan finna nÄgot annat Àn att karln faktiskt har rÀtt, dÄ ska jag naturligtvis erkÀnna att jag hade fel om honom. Men magkÀnslan sÀger mig att det aldrig kommer att hÀnda, sÀrskilt som hans finansiering (om jag inte Àr felunderrÀttad) kommer helt och hÄllet frÄn resursstarka kristna organisationer, vilket inte direkt ger honom den opartiskhet som brukar vara en viktig framgÄngsfaktor inom vetenskapen. Han Àr kanske en skicklig lobbyist, men vetenskaplig status har han Ànnu inte lyckats uppnÄ, för det Àr inget man kan skaffa sig sjÀlv, inte ens med starka finansiÀrer.

  406. Kommentar:
    Samuel skriver:

    Ett par saker angÄende frÄgeformulÀret. Bra frÄgor för det mesta men ibland alltför förenklade. Exempel Àr frÄgan om om abort, rÀtten till kvinnans kropp. Man behöver inte vara religiös för att vara emot abort. Man kan vara emot abort och ÀndÄ inte vilja lagstifta om det.

    NĂ€r det gĂ€ller religiösa friskolor sĂ„ Ă€r det inte sĂ„ enkelt som att sĂ€ga att antingen Ă€r man för barns rĂ€tt till en allsidig undervisning och sĂ„ledes emot religiösa friskolor eller sĂ„ Ă€r man för förĂ€ldrars rĂ€tt att hjĂ€rntvĂ€tta sina barn. FrĂ„gan hanödar ju egentligen om allsidig undervisning som alla skolor Ă€r skyldiga att ge oavsett om de Ă€r baserade pĂ„ en religiös grun eller ej, sen Ă€r ju inte fallet alltid sĂ„. Men det verkar som att ni verkar anse att religiösa friskolor eller religiösa lĂ€rare per definition Ă€r oförmögna att ge barn en allsidig, objektiv undervisning. SĂ„ledes borde vi egentligen enbart acceptera politiskt oberoende, agnostiker som lĂ€rare. Problemet Ă€r ju bara att man genom att vara en politiskt oberoende agnostiker sĂ„ tar man ocksĂ„ stĂ€llning. I övrigt gör ni ett bra arbete, ni Ă€r en av fĂ„ organisationer som vĂ„gar stĂ„ upp för att det finns vissa objektiva vĂ€rden, att det inte Ă€r okej att religioners eller kulturers rĂ€ttigheter gĂ„r före Ă­ndividens. “Keep up the good work” men lite nyans tack! MVH/samuel

  407. Kommentar:
    Johannes skriver:

    Alla dessa (pseudo)vetenskapliga, filosofiska, existentiella diskussioner om historia, ”gudsbilder”, obstinata klickar osv Ă€r förstĂ„s ”trevliga” och i viss mĂ„n intressanta men dock kan man tycka en aning malplacerade. De tillför just inget i frĂ„gan ”Gud finns nog, finns nog inte”.

    Men Ă„ andra sidan, vad kan man vĂ€nta sig? Det Ă€r litet som att följa en debatt eller diskussion om en plats (sĂ€g ”Afrika” för att göra det enkelt) mellan ett antal personer dĂ€r pĂ„ ena sidan Ă€r:
    - nÄgon har lÀst en eller annan reseskildring om Afrika
    - nÄgon som har lÀst en vetenskaplig avhandling om Afrika skriven av en som aldrig besökt Afrika
    - nĂ„gon som avskyr ”afrikaner” (svarta) i allmĂ€nhet
    - nĂ„gon som har trĂ€ffat en otrevlig ”afrikan”
    - nÄgon som har besökt Afrika en gÄng och blivit rÄnad pÄ gatan
    - nĂ„gon som ”filosoferar”, fantiserar om hur det kan vara att bo i Afrika men har bara fragmentarisk, andrahands kunskap om Afrika
    - nĂ„gon som tycker att det nog finns trevliga ”afrikaner” men skulle för den skull inte vilja bo dĂ€r

    PÄ andra sidan nÄgra som bor i Afrika och sÀger att livet inte Àr utan problem, men att det pÄ det hela taget Àr hÀrligt, vackert, fridfullt, glÀdjefullt dÀr och önskar att alla skulle fÄ dela den glÀdjen.

  408. Kommentar:
    ingor skriver:

    Den grundlĂ€ggande frĂ„gan bör vara om Gud i praktiken finns eller ej. (Utanför en del mĂ€nniskors hjĂ€rna/fantasi alltsĂ„.) Är svaret nej sĂ„ spelar det vĂ€l ingen roll vilka texter och pĂ„stĂ„enden som Ă„beropas eller vilka riter, vanor och beteenden som tillĂ€mpas för att behaga (Ă„tlyda?) denna företeelse (varelse? fenomen?). Ordet “nog” i kampanjparollen borde strykas.

  409. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Selemja, jag Ă€r exkristen. Jag vet mycket vĂ€l vad det Ă€r att ha den tron du beskriver, uppleva Guds nĂ€rvaro och kĂ€rlek etc. Du sĂ€ger att man behöver vara kristen för att “förstĂ„” och ja det stĂ€mmer. Men det finns en baksida…

    NĂ€r du blir introducerad av religionen sĂ„ Ă€r det ofta mĂ€nniskor du litar pĂ„, nĂ€ra och kĂ€ra, som berĂ€ttar för dig för vad religionen handlar om. Du kommer att fĂ„ berĂ€ttat för dig att innehĂ„llet Ă€r av vĂ€rde och mycket viktigt. Detta pĂ„gĂ„r under en lĂ€ngre tid och nĂ€r du möter skrifterna sĂ„ Ă€r det ofta med hjĂ€lp av nĂ„gon annan kristen som Ă€r med och förklarar det du lĂ€ser för dig. Åren gĂ„r och snart har du en fĂ€rdig bild av vad religionen stĂ„r för, vad symbolerna betyder och du Ă€r dessutom kĂ€nslomĂ€ssigt involverad i karaktĂ€rerna. Inte ovanligt kommer du dessutom ha band till andra i gruppen, kĂ€nslomĂ€ssiga band, medmĂ€nsklighet, vĂ€nskap och framförallt positivt laddade kĂ€nsloband till Gud och Jesus och andra symboler, symboler för allting gott. Blotta tanken pĂ„ symbolerna uppfyller dig med positiva kĂ€nslor.

    NÀr du vÀl börjar lÀsa sÄ kommer saker och ting falla pÄ plats. Du kommer att lÀsa bibeln sÄ som den skall lÀsas som kristen, du kommer att bekrÀfta det du lÀrt dig genom att kanske hitta de passager du hört om förut, inom församlingen eller prÀsten. Allt kommer att stödja den bild du lÀrt dig.

    Du kanske hör frÄn de elaka runt omkring, som inte verkar se de underbara vÀrden du fÄtt lÀra dig inom religionen, men du vill inte veta av dem för de kan inte se vad du ser. Att sjÀlv granska bilden du har kÀnns otÀnkbart. Det kÀnns som en skymf, en ilojalitet, bÄde till församlingen och alla som litat pÄ en, men ocksÄ till Gud och till Jesus som offrat sÄ mycket för dig och Àlskar dig. Du vill inte ens titta pÄ de blad som dessa elaka tipsar dig om. De har ju ÀndÄ fel.

    Men det Ă€r inte sĂ„ att den som stĂ„r utanför Ă€r “oförstĂ„ende”. Det Ă€r sĂ„, att de saknar den lĂ„ngvariga emotionella trĂ€ning som krĂ€vs för att ha den fĂ€rdiga bild av innehĂ„llet du har. Den emotionella trĂ€ningen Ă€r stark, alla kĂ€nslor har associerats till religionens symboler och sociala band gör den Ă€nnu starkare. Men det Ă€r en brĂ€cklig trĂ€ning och det Ă€r inte oundvikligt att drabbas av tvivel ibland (Ă€ven om det finns tekniker för att hjĂ€lpa den drabbade att bearbeta sin tvivel och Ă„ter stĂ€rka tron).

    Att en dag vĂ€nda pĂ„ bladet, att se förbi det man blivit inlĂ€rd, det man alltid tagit för givet, och upptĂ€cka sanningen bakom skriften… och kĂ€nna hela sitt emotionella liv gĂ„ i spillror, det Ă€r en förkrossande kĂ€nsla vill jag lova.

    Metoden du beskriver har inget att göra med historisk forskning, utan bygger pÄ en emotionellt förinlÀrd bild av vad svaret skall bli, den man ofta trÀnas in i för att göras kristen. I historisk forskning förutsÀtter man inte svaret pÄ det sÀttet och man binder inte nÄgra kÀnslor till nÄgra symboler eller nÄgra specifika svar. I historisk forskning lÀgger man allt man kan överhuvudtaget fÄ tag pÄ framför sig, sedan utgÄr man frÄn kÀllorna för att pÄ bÀsta sÀtt försöka fÄ reda pÄ vad de kan berÀtta. Först nÀr man studerat allt försöker man formulera en hypotes eller teori om sambanden utan att utelÀmna nÄgot.

  410. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Johannes, det finns mycket att finna glÀdje i. Afrika, till exempel. Eller kristna ritualer. Eller shintoistiska. Eller för den delen den i mitt tycke ganska narcissistiska övertygelsen om att man sjÀlv tillhör Guds utvalda folk, i likhet med nÄgra bekanta till mig.

    Det hÀr diskussionsforumet Àr ju tekniskt ofullkomligt eftersom inlÀgg förvinner sÄ snabbt, men om du kommer tillbaka ibland finner du nog att de som eventuellt missunnar dig nÄgot glÀdjeÀmne Àr ganska fÄ. Desto fler Àr de som ifrÄgasÀtter religiösa ledares rÀtt att, med hÀnvisning till just sin gud, bland vÀrldens alla gudar, göra ansprÄk pÄ moraliskt monopol. Och mÄnga Àr ocksÄ de som hÀvdar att just de kristna gudaberÀttelserna Àr sanna, fullt övertygade om att ett sÄdant pÄstÄende inte behöver motiveras. Du mÀrker förstÄs vilket lÀger jag kÀnner mig mest hemma i, men hur som helst, finner mÄnga den skiljelinjen viktig att diskutera.

  411. Kommentar:
    Svante Nevéus skriver:

    Det Àr synd att gamla inlÀgg i dessa 9 debatt-trÄdar försvinner, det Àr en allvarlig brist. Bra nu iafall att det stÄr tidpunkt för publicering vid varje inlÀgg. Det Àr Àven bra att moderatorerna hÄller högt i tak, jag som gammal inbiten humanist tycker att Àven inlÀgg som (i mina ögon) Àr helt hÀpnadsvÀckande och religiösa ska fÄ publiceras. Det ska till mycket starka skÀl för att inlÀgg ska raderas.

  412. Kommentar:
    Daniel Kochanski skriver:

    Jag anser att debatt Àr onödigt, svaret borde vara tydligt.
    1. Tror man pĂ„ nĂ„gon sorts “övernaturlig” makt som styr över vĂ„ra liv anvĂ€nder man inte hjĂ€rnan. SjĂ€lvklart Ă€r all sorts religion och tro baserat pĂ„ mĂ€nskliga kĂ€nslomĂ€ssiga behov, dvs ett pĂ„hitt av oss sjĂ€lva sen tusentals Ă„r.
    2. Tro och religion har inget alls med vetenskap att göra, bara vad man “tror”, alltsĂ„ ett till bevis pĂ„ att man inte anvĂ€nder hjĂ€rnan, snarare “hjĂ€rtat” sĂ„ att sĂ€ga.
    3. Alla förnuftiga mÀnniskor vet att religion Àr en av de stora skÀlen till intolerans, vÄld osv, trots att religion borde vara det motsatta.
    4. Religioner (och religiösa) Àr fulla av motsÀgelser.
    5. I stort stÄr religion i vÀgen för mÀnniskans intellektuella utveckling och vill styra vÄra tankar. Religion Àr en förolÀmpning mot mÀnniskans tankar, frihet och potential.

    Religion borde vara nÄgot som enskilda individer fÄr utföra och finansiera pÄ eget ansvar. SamhÀllet ska inte behöva betala för det pÄ nÄgot sÀtt och inte heller tillÄta religion i nÄgon form nÀr det gÀller utbildning, sÀkerhet osv. Det Àr pÄ tiden att vi (vÀrlden) inser den uppenbara sanningen att homo sapiens borde sluta leva efter tusentals Är gamla illusioner som uppstod nÀr vi inte visste bÀttre.

  413. Kommentar:
    Daniel Kochanski skriver:

    till David:
    I din text anvĂ€nder du ordet “tro” vĂ€ldigt ofta… jag “tror” det, ni “tror” det, ni vill inte “tro” pĂ„…..
    DĂ€r Ă€r kĂ€rnan i problemet, du, ni “troende” kan fortsĂ€tta “tro” pĂ„ vad ni vill, men per definition VET ni inte alls.
    ApropĂ„ vad bibeln sĂ€ger, Ă€r den fullstĂ€ndigt irrelevant i nĂ„gon som helst “förnuftig” debatt, vilken sida man Ă€n vĂ€ljer.
    Bibeln Ă€r inget annat Ă€n en samling myter, sagor, legender, vad man Ă€n vill kalla det, som har skrivits, översatts och tolkats över mycket lĂ„ng tid. Sedan TOLKAS det som stĂ„r i bibeln olika beroende pĂ„ vilken “sekt” inom kristendomen du tillhör, vilket bevisar att det finns ingen “sanning”. Den enda sanning som vi mĂ€nniskor nĂ„gonsin kommer att hitta, Ă€r den vi söker pĂ„ vetenskaplig vĂ€g, allt annat Ă€r bara “tro” och illusioner.
    Förövrigt, pÄ ett mer personligt plan, tycker jag det Àr fegt och svagt av mÀnniskor att behöva nÄn slags gud för att leva, kÀnna kÀrlek osv.
    Du Àr homo sapiens, det mest intellektuellt utvecklade djuret pÄ planeten, anvÀnd din hjÀrna.
    Dessutom, att mĂ€nniskan enligt kristendomen skulle vara “skapelsens krona” Ă€r om nĂ„got oerhört arrogant, fy skĂ€ms oh du svaga mĂ€nniska.

  414. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    “Debatt Ă€r onödigt”. Det var hĂ€ftigt. Kanske Ă€r Daniel K en verklig person som faktiskt tycker sĂ„, eller kanske Ă€r inlĂ€gget en satir skriven av föresprĂ„karna för den obestyrkta tron i syfte att förlöjliga motstĂ„ndaren. Inte helt behagligt i nĂ„gondera fallet, tycker jag.

  415. Kommentar:
    Johannes skriver:

    Ja, se dÀr!
    HĂ„n och förakt och gĂ€rna litet censur ”
 Ă€r helt hĂ€pnadsvĂ€ckande och religiösa ska fĂ„ publiceras
” av de som aldrig besökt Afrika.

  416. Kommentar:
    Svante Nevéus skriver:

    Johannes, jag förstĂ„r inte det dĂ€r i ditt sista inlĂ€gg om “hĂ„n och förakt och gĂ€rna lite censur”. Censur tycker jag som sagt att man ska vara mycket restriktiv med att anvĂ€nda. Jag har iofs inte besökt Afrika, men om det nu vore Afrika vi diskuterade sĂ„ skulle jag ha rĂ€tt att yttra mig Ă€ndĂ„.

  417. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Pippi LĂ„ngstrump sprang gatan ner pĂ„ 15 sekunder. VadÄÄ! Hon var mycket snabbare. Pippi`s hus byggdes med 4 rum! Nej….. 3 rum. Intressant. Hm,hm.

    IfrÄgasÀtta sagor eller förtydliga hÀndelser och utvecklingar sysselsÀtter mÄnga tydligen i detta forum. Kul,kul.

    Unga mÀnniskor har klart för sig: Religion= mentalt, psykiskt: krig, krig, krig!!

  418. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Ung mÀnniskor har klart för sig: Religioner= Krig. krig, krig!! Döda ,döda, döda.
    Tack för mig/Jöran Lind

  419. Kommentar:
    patrik skriver:

    att springa runt och sĂ€ga “jag Ă€r ateist och tror inte pĂ„ gud” (som humanisterna gör), behövs inte. jag tror inte pĂ„ gud, det Ă€r vad som betyder för mig. jag föraktar religion för all terror den orsakat (islam - pakistan, korstĂ„gen, vietnam kriget dĂ€r katoliker terroriserade buddhister osv.) vi behöver inte en grupp som sĂ€ger att “jag Ă€r ateist”, vi behöver en total avskaffning av religion.

    Vem fan var det förresten som blandade “moral” med religion? jag tycker det Ă€r sĂ„ kul o snacka om det eftersom religiösa fĂ„r det och lĂ„ta som att “det Ă€r bra att sprida budskap om sunt förnuft”. guds tio budord tex. det som stĂ„r dĂ€r Ă€r inget annat Ă€n sunt förnuft. jag behöver ingen bok som sĂ€ger “du skall icke mörda” osv. jag kan rĂ€kna ut det sjĂ€lv utifall jag Ă€r psykisk inkapabel.

    sÄlÀnge religiösa mÀnniskor (oavsett om han/hon Àr fundamentalist eller vanlig mÀnniska) hÄller sig borta frÄn mig, sÄ mÄr jag bra. men nÀr religiösa mÀnniskor (som frÀlningsarmen som hÀnger bredvid kyrkan, bredvid min gamla skola) provocerar mig eller berÀttar om vad DE tycker Àr rÀtt, sÄ kommer jag alltid att förakta religion och se ALLA religiösa som idioter. tillochmed Georges-Henri Lemaßtre, för att han faktiskt trodde att en gud fanns nÀr han precis bevisat hur allt uppkom.

  420. Kommentar:
    Johannes skriver:

    Svante, jag kanske missförstod dig, naturligtvis fÄr du ha en Äsikt, sÄ ocksÄ Jörgen, bara litet svÄrt att utlÀsa vad han egentligen vill ha sagt.

  421. Kommentar:
    Johannes skriver:

    Jag menar Jöran!

  422. Kommentar:
    Selemja skriver:

    Staffan B
    Tack för svaret! Det smĂ€rtar mig att Guds kĂ€rlek inte har bevarat dig i Hans nĂ€rhet. Jag menar det som vanlig medmĂ€nniska och absolut inte som ”bĂ€ttre vetande” eller ”förstĂ„ndigare” (undrar ibland över mitt eget ”förstĂ„nd”).

    Jag i min tur Ă€r naturvetare och ex”humanist”. Har aldrig litat blint och förutsĂ€ttningslöst pĂ„ nĂ„gra eller nĂ„gons utsagor om det ena eller det andra, inte haft idoler eller ”förebilder” som jag har försökt efterlikna.

    Men en dag vĂ€ndes ett blad ocksĂ„ i mitt liv, jag upptĂ€ckte ”sanningen bakom skriften” fast s a s Ă„t andra hĂ„llet. Mötte Gud sent i livet ensam i sommarstugan. Har egentligen bara den personliga erfarenheten sedan dess att referera till. BekĂ€nner mig inte till nĂ„got speciellt samfund eller av mĂ€nniskor skapad teologi.

    Stycket som börjar med: ”Du kanske hör frĂ„n de elaka
” och slutar med: ”De har ju Ă€ndĂ„ fel.” kĂ€nner jag inte igen mig i. Jag rör mig gĂ€rna i den sekulĂ€ra ”vĂ€rlden” och diskuterar vilka aspekter pĂ„ tron, BibelstĂ€llen som helst med vem som helst. Jag skulle vilja utveckla det mer, men det kanske inte Ă€r sĂ„ meningsfullt i detta, rĂ€tt röriga forum, hellre ”in person”.

    Jag vill dock kommentera det sista du skriver. Om jag förstĂ„r det rĂ€tt, menar du ungefĂ€r att den sekulĂ€ra historiska forskningen Ă€r automatiskt mera neutral och ”vetenskaplig” Ă€n den som utförs av kristna eller kanske kristna ”forskare”.

    Det kan jag inte riktigt hĂ„lla med om. Jag har lĂ€st och hört tillrĂ€ckligt mĂ„nga forskare, allt frĂ„n rödförskjutningen, solens Ă„lder, klimatförĂ€ndring, global uppvĂ€rmning till evolution, skapelse, Jesus som historisk person. ”Forskar” ocksĂ„ rĂ€tt mycket sjĂ€lv i vad som verkligen stĂ„r i de hebreiska och grekiska grundtexterna och lĂ€ser bĂ„de sekulĂ€ra och av kristna skrivna slutsatser och kommentarer.

    Naturligtvis finns det forskare i alla lĂ€ger som anstrĂ€nger sig att inta sĂ„ neutral utgĂ„ngspunkt som möjligt, men min slutsats, erfarenhet Ă€r att det Ă€r snart sagt omöjligt att inte ha en ”förinlĂ€rd bild av vad svaret skall bli” vare sig man Ă€r sekulĂ€r eller troende (gĂ€ller ingalunda enbart religioner, vĂ€ldigt mycket sĂ„ ocksĂ„ i ”klimathot” forskningen). Det gĂ€ller dock framför allt i nĂ„got sĂ„ kontroversiellt och ”dĂ„raktigt” som (kristen) tro.

  423. Kommentar:
    Christer Brodén skriver:

    Är det verkligen fundamentalistiska pĂ„var, ayatollor och deras troende, som humanisterna bör se som mest skadliga motstĂ„ndare?

    Hur Ă€r det egentligen med nationalekonomins “the economic man”, som Ă€r blint övertygad om, att han ka med sig pengarna?

    Även om han förnekar det, visar hans handlingar, att han Ă€r verkligt troende. Kan hans beteende förklaras pĂ„ annat sĂ€tt? Och nog har han vĂ€l stĂ€llt till det riktigt illa med sin tro?

  424. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    “The economic man” Ă€r kanske en lustig prick, men Ă€ndĂ„ ganska fredlig pĂ„ nĂ„got vis. BĂ€ttre huvudmotstĂ„ndarna Ă€r dĂ„ de mest militanta företrĂ€darna för de tvĂ„ krigiska vĂ€rldsreligionerna. Hellre en finanskris Ă€n en from sjĂ€lvmordsbombare pĂ„ T-banesĂ€tet intill, med andra ord.

  425. Kommentar:
    Johannes skriver:

    Det hÀr artar sig till en tÀvling om vem som mest kan förolÀmpa och misskreditera de religiösa (troende). Dessutom jÀmstÀller man en mÄn-, krigsgud vars profet en gÄng skall komma ned frÄn himlen och förinta alla judar med en Gud som erbjuder alla förlÄtelse och frid.

    Demokratins hÄrda villkor men föga vÀrt att delta i.

    Tack för mig!

  426. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Selemja, nya testamentet uppmanar vid flera tillfÀllen att jag skall dödas. Specifikt skall jag brÀnnas (Joh 15:6) och efter mina samtal med dig vore jag bÀst drÀnkt (Mat 18:6). Humanisterna skall huggas ner och kastas i elden (Matt 7:19-23) och hela stÀder varnas för att de skall straffas för att de inte underkastat sig (Matt 11:21-23). Eftersom jag ibland var brÄkig nÀr jag var liten skulle jag egentligen dödats redan dÄ (Matt 15:4). Den har inte kommit med fred, kÀrlek och förlÄtelse, utan med vapen (Matt 10:33-36), och eld (Luk 12:49-53).

    Bibeln lĂ€r inte “kĂ€rlek”, tvĂ€rt emot. Det Ă€r vad jag upptĂ€ckte nĂ€r jag lĂ€ste den.

    KÀrlek finner man i gemenskap med mÀnniskor, ja Àven kristna. Men den kommer inte ifrÄn skrifterna eller symbolerna. Man utgÄr frÄn sig sjÀlv och formar en ny Gud/Jesus som Àr spegelbilder av det man sjÀlv tycker Àr gott. MÀnniskor som kallar sig kristna Àr dÀrför ofta betydligt bÀttre mÀnniskor Àn den bibliske Jesus/Gud och Àven den Jesusgestalt/Gud de sjÀlv har skapat Àr finare Àn den bibliske.

    Kan du kÀnna kÀrlek och medmÀnsklighet tycker jag du skall kÀnna dig stolt över det och inte lÄta nÄgon ta det ifrÄn dig och pÄstÄ att det inte Àr du.

    Sen har du missförstÄtt vad jag menar med historisk forskning. Historisk forskning Àr en metod. Antingen följer man den metoden, och dÄ arbetar man vetenskapligt, eller sÄ gör man inte det. Det fungerar lite som att rÀkna matte och det spelar ingen roll vad man tror pÄ sÄ lÀnge man anvÀnder metoden. Det finns mÄnga historieforskare som arbetar vetenskapligt som ser sig sjÀlva som kristna.

    Vetenskaplig metod innebĂ€r t.ex. att man utgĂ„r frĂ„n en frĂ„ga istĂ€llet för ett svar. Man sĂ€ger t.ex. “hur var kvinnans stĂ€llning i frankrike under franska revolutionen”. Sen försöker man söka upp sĂ„ mĂ„nga kĂ€llor som möjligt (helst alla) och sĂ„ kollar man dem och noggrant tar reda pĂ„ vad de sĂ€ger, och sĂ„ mĂ„ste man ocksĂ„ med hĂ„rda regler faststĂ€lla hur bra kĂ€llorna Ă€r, t.ex. om de verkligen Ă€r skrivna dĂ„, om den som skrivit dem Ă€r oberoende eller partisk etc. Ju mer man lĂ€ser och ju mer man verifierar destu mer vet man och destu tydligare svar kan man ge pĂ„ sin frĂ„ga. NĂ€r man Ă€r fĂ€rdig sammanstĂ€ller man allt man kommit fram till, vilka kĂ€ller man lĂ€st, hur man sökt dem, om man utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gon översĂ€ttning etc och Ă€ven om det var nĂ„got man inte kunde hitta. Detta Ă€r viktigt sĂ„ att nĂ„gon annan vid ett senare tillfĂ€lle kan gĂ„ vidare med forskningen. Till sist fĂ„r man sjĂ€lv om man vill komma med Ă„sikter om det man lĂ€st och ge förslag hur man skall arbeta vidare, men Ă„sikterna Ă€r inte det vetenskapliga arbetet i sig.

    Detta Àr vetenskap. Vetenskap Àr inte om att hÀvda absolut rÀtt, utan att försöka komma sÄ nÀra sanningen som vi mÀnniskor kan. Det Àr sÄ den kommer frammÄt och reparerar sina egna misstag stÀndigt. Bibeln korrigerar inte sina egna misstag. Den sÀger fortfarande att kvinnor inte har samma rÀttigheter som mÀn (1 Kor 14:33-36, 1 Tim 2:9-14). SÄ tycker inte jag och jag tycker inte det Àr kÀrlek. Jag tycker inte det Àr bra att försvara en skrift som sÀger sÄ och sÀga att den innehÄller kÀrlek, för dÄ förvanskar man vÀrdet i bÄde begreppet och kÀrleken i sig.

  427. Kommentar:
    Alf Vierth skriver:

    Är en djupt troende buddhist som stĂ€ller mig nĂ„got förbryllad till att ni tycks jĂ€mstĂ€lla gudstro med religiositet. Vi buddhister betraktar inte gudsfrĂ„gan som sĂ€rskilt vĂ€sentlig i sammanhanget. ÄndĂ„ Ă€r vi i högsta grad religiösa. SjĂ€lv tillhör jag den skara av “vĂ€sterniserade” buddhister för vilka ju heller inte traditionskopplingen Ă€r sĂ€rskilt stark. Det finns dock gott om lĂ€nder dĂ€r tradition (ofta nog i hög grad konservativ vad gĂ€ller sexualitet och könsroller till exempel) Ă€r mycket styrande och kan resultera i nog lika mycket förtryck i religionens namn som i vilket “gudstroende” samhĂ€lle som hellst. Liksom det finns mĂ„nga kristna, muslimer och judar som INTE stĂ€ller upp pĂ„ de mest konservativa aspekterna av sin tro.

    Men det som framförallt förbryllar mig Àr alltsÄ att ni likstÀller religion med gudstro. En ytterst förenklad religionsdefinition.

  428. Kommentar:
    Alf Vierth skriver:

    HÄkan!
    Shinto, inte shintoism! Distinktionen Ă€r viktig eftersom en “ism” förutsĂ€tter en lĂ€ra, en dogm, vissa trossatser. Inget av detta finns i Shinto. OcksĂ„ en sak som monoteistiskt skolade religionsdebattörer tycks ta för givet. Dessa tre Ă€r ytterst ovanliga i majoriteten av stam/klan religioner vilket shinto i grund och botten Ă€r.

  429. Kommentar:
    Eleonor skriver:

    NÀr ateister, humanister eller i allmÀnhet folk som misstror religion av olika anledningar diskuterar detta Àmne hamnar diskussionen pÄ fel nivÄ. Man förklarar religionen med att den otrygga, lilla (ofta intellektuellt sett lÀgre stÄende) mÀnniskan behöver nÄgonting att hÄlla sig i. En uppsÀttning lagar och regler att följa. Jag tror det Àr alldeles sant. Men jag tycker att det Àr lÄngt mycket mer intressant att titta pÄ mÀnniskans behov av andlighet pÄ en individuell nivÄ kontra den förtvivlade viljan att tillhöra en grupp.

    Egentligen gĂ„r det att diskutera alla grupptillhörigheter pĂ„ samma sĂ€tt som humanisterna diskuterar religionen. Viljan att följa ett rĂ€ttesnöre, en stark auktoritet etc Ă€r lockande för alla som av olika skĂ€l vĂ€ljer att se vĂ€rlden i ett förenklat svart/vitt system. Humanisternas manifest blir ju patetiskt nog lika inskrĂ€nkande som Bibeln om det lĂ€ses som det enda sanna. Är det bĂ€ttre att tro pĂ„ mĂ€nniskan - detta vilsna, ibland genomonda vĂ€sen som startar krig och vĂ„ldtar - Ă€n att tro pĂ„ en lika vĂ€rldsfrĂ„nvĂ€nd gud? Är det bĂ€ttre att tro pĂ„ ett intellekt som nĂ€r som helst kan lura oss eller braka ihop pĂ„ samma sĂ€tt som en överfull hĂ„rddisk, Ă€n pĂ„ en kosmisk, lika oberĂ€knelig makt?

    Det finns otaliga exempel pÄ politiska rörelser dÀr grundtanken förloras i allt grumligare Äsikter och utspel, ofta under inflytande av nÄgon stark, karismatisk ledare som gruppen litar blint pÄ.

    IstĂ€llet för att svartmĂ„la Gud och religionen tycker jag vi borde diskutera hur vi kan undvika att identifiera oss sĂ„ till den grad med en grupp att vi tappar oss sjĂ€lva. Och VARFÖR vi gör det. Om och om igen.

    Jag tror orsaken till detta stavas brist pĂ„ andlighet i vĂ„rt samhĂ€lle. För sanningen Ă€r den att mĂ€nniskan Ă€r jĂ€vligt, förtvivlat ensam. Vi föds utan manual, ingen talar om för oss varför vi Ă€r hĂ€r eller nĂ€r vi fĂ„r komma “hem” igen. DĂ€rför blir vĂ„rt liv en jakt pĂ„ sanningen och ett enda stort projekt för att glömma att vi en dag alla ska dö. Ofta söker vi denna sanning utanför oss sjĂ€lva: i gruppen, i pengarna, i kĂ€rleken/sexet, i maten eller bristen dĂ€rav, i karriĂ€ren, i spriten, i……

    För mig Àr religion och politik precis samma sak, skilt frÄn andlighet som handlar om ett högst individuellt sökande efter en inre sanning. Jag vÄgar pÄstÄ att det Àr denna brist pÄ andlighet som förleder mÀnniskan att bli religiöst eller politiskt troende.

    Andlighet Àr aningen om att allting i universum hÀnger ihop i en enda, gigantisk ekvation. Denna aning, vi kan kalla det en slags intuition, tror jag att mÄnga mÀnniskor upplever oavsett vilken religion eller politisk tillhörighet man har. Det Àr ocksÄ en skrÀmmande kÀnsla som vi inte kan förstÄ med intellektet. DÀrför vÀnder sig mÄnga till gruppen, eller skriften, som delar upp, kategoriserar och hierarkiserar tills vi Àr lÄngt ifrÄn den ursprungliga kÀnslan av att vara en del av ett större sammanhang.

    Idag omgÀrdas vi av ett stÀndigt brus av intryck. I mitt jobb möter jag ungdomar som lider av hög Ängest, som pÄ allvar inte vÄgar stÀnga av mobilen för att de Àr rÀdda för att missa nÄgot, för att missa sjÀlva livet kanske.

    Ingenting skrĂ€mmer mĂ€nniskan mer Ă€n ensamheten och tystnden. Paradoxalt tror jag att det Ă€r just i ensamheten, dĂ„ vi Ă€r i kontakt med oss sjĂ€lva och vĂ„ra kĂ€nslor som vi har chansen att möta “gud” pĂ„ riktigt. En djup, allestĂ€des nĂ€rvarande kĂ€nsla av att vara en del av ett större sammanhang som finns i oss och runtomkring oss i varje ögonblick.

    Idag finns forsking pÄ att övningar i medveten nÀrvaro/mindfulness Àr verksamma vid depression och stresstillstÄnd. Man har lÀnge vetat att mediterande zen-buddhister avÀnder en större del av sin hjÀrna och det Àr inget konstigt eller mystiskt med det. Det konstiga Àr att det Àr sÄ skrÀmmande.

    SÄ till alla som lÀser detta: glöm den hÀr debatten. StÀng av datorn och gÄ ut i naturen, slut ögonen och kÀnn. Om du vÄgar.

  430. Kommentar:
    Kurt Jonsson skriver:

    Om tyckande tycker jag inte sĂ€rskilt mycket! ÄndĂ„ mĂ„ste vi lĂ„ta folk tycka, om nu detta kan tillfredstĂ€lla en hungrig sjĂ€l! SĂ„ varför allt detta evinnerliga jagande dĂ„ efter fakta Ă€ven om fakta Ă€r viktiga i sig: Fakta som Ă€r relativa och alltsĂ„ förgĂ„r alltmedan forskning och “utveckling” gĂ„r vidare och förĂ€ndras! Varför inte ett försök eller flera att söka sanningen, om den nu kan finnas? Anta att vi vill veta hur saker och ting blir till genom arbete och tilllĂ€pad forskning. Visst Ă€r det vĂ€l nĂ„gon som har tĂ€nkt till, nĂ„gon som forskat! Inte Ă€r det vĂ€l sĂ„ att att t ex bilar har blivit till av sig sjĂ€lva? Inte Ă€r det sĂ„ att universum utforskas av nĂ„gon eller flera som inte finns till eller har funnits till? Det finns inte en sak som inte har ett ursprung och som inte har kommit till av sig sjĂ€lv, Ă€ven om uppfinnaren i frĂ„ga skulle ha levt för lĂ€nge sen. Hans uppfinning Ă€r de facto en verklighet fast han sjĂ€lv inte ingĂ„r i den verklighet vi kan eller har förmĂ„gan att uppfatta. Det spelar ingen roll att liv finns om inte det finns förutsĂ€ttning för liv. Om nu “Gud inte finns”, men Ă€ndĂ„ skapade vĂ€rlden och allt levande pĂ„ den, vad har vi dĂ„ lĂ€rt av vĂ„ra anstrĂ€ngningar, iakttagerser och vĂ„r “forskning”! Om vi inte kan koppla detta har vi nog missat rĂ€tt mycket? Om nu Gud har skapat genom evulutionen Ă€r det likvĂ€l Hans verk, Ă€ven om det inte “synes” stĂ€mma med att Han skapade under 6 dagar och pĂ„ den sjunde vilade Han! TĂ€nk om det som det stĂ„r i Bibeln Ă€r sanning: “att för Herren Ă€r en dag sĂ„som tusen Ă„r och tusen Ă„r som en dag”! Hör Ni, om vi skall försöka förstĂ„ det hĂ€r pĂ„ ett mera inlevelserikt sĂ€tt, Ă€n den vanligt förekommande att Bibelns utsagor Ă€r bara sagor! Ja om man inte förstĂ„reller vill förstĂ„, ja dĂ„ blir det svĂ„rt! Att tro Ă€r inte detsamma som att tro vad som helst! Det Ă€r i stĂ€llet att sĂ€tta tilltro till de Ord som Ă€r en gĂ„ng för alla Ă€r uttalade och nedtecknade! Vad skulle det vara för mening med att mĂ€nniskan skulle ha kommit till av en slump, med allt det förnuft och oförnuft hon besitter? Det finns ingen logik i att det skulle vara meningslöst att vara till och leva, liksom det inte finns nĂ„gonting av allt levande som kan sĂ€gas ha kommit till av en slump! Allt har sin funktion i minsta detalj och detta har ingen “evulution” klarat av, utom den Gud som “programerat” den verkliga Evulutionen! SĂ„ lĂ„t dĂ„ Herren mĂ€tta Dig med sitt Goda och lĂ€r av Honom som Ă€ger all makt genom Jesus att frĂ€lsa en fallen jord och ett fallet mĂ€nniskoslĂ€kte!
    MVH Kurt

  431. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gud som skaver

    Det finns ingen lag som krÀver tro
    Endast den som Àr vaken ser villfarelsens konsekvens
    Hur fÄ Àr vi att tÀnka fullt ut
    Dumheten som förgör det som med entusiasm byggs
    Anarki
    Utanför egocentrum Àr intet
    I den andliga lumpboden sÀljs droger till utopi
    Anden i flaskan
    Anden i templet
    Sak samma
    Maktlakejernas lurendrejeri
    SÄ vÀnd ditt ansikte bort
    betraktande ditt eget vÀsens
    allra innersta önskan
    VĂ€rme frodas endast
    i bemötndets dynamiska vÀlvilja

  432. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Alf, jag tar till mig den sprÄkliga rÀttningen.

  433. Kommentar:
    Universiell religion skriver:

    Tack, Eleonor för ditt inlÀgg! Jag hÄller verkligen med dig om det du skriver. Vi borde kanske skilja pÄ orden religion och andlighet. De flesta verkar associera religion till ord som talibaner, sekter, hjÀrntvÀtt, kristen höger osv.

    Andlighet dÀremot, fÄr iallafall mig att tÀnka pÄ stillhet, meditation och medkÀnsla. MÄnga saknar en mening i sitt liv, och lider oerhört av detta. Jag tror precis som du sÀger, att vi kan hitta tillbaka till urkraften om vi lyssnar inÄt, tex genom att meditera eller vara i naturen. Inuti oss finns nog mÄnga svar, vi mÄste bara lÀra oss att lyssna.

  434. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    “Andlighet” Ă€r bra. Om det pĂ„ nĂ„got sĂ€tt gĂ„r att rycka detta vackra ord ur hĂ€nderna pĂ„ dem som krĂ€ver ensamrĂ€tt till det för att kunna missbruka det, och i stĂ€llet lĂ„ta ordet betyda just det som det lĂ„ter som, dĂ„ Ă€r mycket vunnet. Ingen kan lĂ€ngre sĂ€ga: “Vad? Tror du inte pĂ„ just den hĂ€r guden som jag tror pĂ„? Men… DĂ„ Ă€r ju ditt liv meningslöst!” Jo, sĂ„ kan de förstĂ„s Ă€ndĂ„ sĂ€ga, och de kommer troligen alltid att fortsĂ€tta sĂ€ga sĂ„, men det gör inte sĂ„ mycket lĂ€ngre nĂ€r andlighetsmonopolet har upphört.

  435. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    “Ni har hört att det blev sagt: Du skall Ă€lska din nĂ€sta och hata din fiende. Men jag sĂ€ger er: Ă€lska era fiender och be för dem som förföljer er; dĂ„ blir ni himmelske faders söner. Ty han lĂ„ter sin sol gĂ„ upp över onda och goda och lĂ„ter det regna över rĂ€ttfĂ€rdiga och orĂ€ttfĂ€rdiga. Om ni Ă€lskar dem som Ă€lskar er, skall ni dĂ„ ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hĂ€lsar vĂ€nligt pĂ„ era bröder och bara pĂ„ dem, gör ni dĂ„ nĂ„got mĂ€rkvĂ€rdigt? Gör inte hedningarna likadant? var fullkomliga, sĂ„ som er fader i himlen Ă€r fullkomlig.” (citat av Jesus frĂ„n Matteusevangeliet 5:43 - 5:48)

  436. Kommentar:
    Alf Vierth skriver:

    Eleonor.
    Sluta ögonen och kÀnn Àr nog bra.
    Men vi mÀnniskor mÄr ocksÄ bra av att diskutera och stöta ideer med varandra. Till och med grÀla emellanÄt.
    Tror bÄda mÄste finnas för att leva ett helt liv.
    Det Ă€r det jag uppskattar med buddhismen. Redan i grunden finns ett starkt drag av hyperkritiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Men inte bara intellektets kritik. Även intellektet ska kriticeras. Och kriticerandet, sjĂ€lva lusten till att kriticera… ska OCKSÅ kriticeras. En skoningslös, nĂ€rmast aggresiv konstant attack mot det egna egot. FjĂ€rran frĂ„n det sökande efter tröst och trygghet som mĂ„nga tycks uppleva som ett skĂ€l till religiositet.
    Men denna lust till strid mot förgivettagandet finns ocksÄ representerad i kristendomen, i judendomen och inom islam. Den textroget skriftfundamentalsitiska vÀgen Àr lÄngt ifrÄn det enda sÀttet att vara jude, muslim, kristen eller buddhist pÄ.

  437. Kommentar:
    Selemja skriver:

    Staffan B
    Jag skulle egentligen vilja börja med kampanjens huvudtema (sĂ„ som en del har pĂ„pekat), finns Gud eller inte. Antag att Bibelns Gud inte finns. DĂ„ blir diskussionen om Bibelns varande som god ”moralisk”, kĂ€rleksfull lĂ€ra, en. Man ifrĂ„gasĂ€tter gĂ€rna de stĂ€llen du tar upp (och mĂ„nga fler, t ex stora delar av GT). Samtidigt vet du sĂ€kert lika bra som nĂ„gon annan att det finns Ă„tskilliga uppmaningar till medmĂ€nsklighet och kĂ€rlek, â€Ă€lska era fiender”, ”gör gott”, ”betala ont med gott” osv. Du vet sĂ€kert ocksĂ„ att det finns fĂ„ sĂ„ ”medmĂ€nskliga” beskrivningar av vad kĂ€rlek Ă€r som 1 Kor 13.

    DĂ„ blir knepet att försöka urskilja, hitta (om det finns nĂ„got) ”huvudbudskap”, eller kanske göra sĂ„ som liberalkristna, att plocka ut det som kan anses passande och kasta resten pĂ„ ”historiens skrĂ€phög”. DĂ„ Ă€r det ocksĂ„ fritt fram att beskriva Gud som ”massmördare” eller vad annat man ser/lĂ€gger i texten. DĂ„ blir ocksĂ„ alla dessa nyandliga tankar som en del skriver om, vĂ€rda att ta till sig.

    Som parentes hĂ„ller jag med dem om att religion och andlighet inte Ă€r samma sak, vill tillĂ€gga att religion, andlighet och TRO Ă€r tre olika saker (dock inte ömsesidigt uteslutande) och de som lever endast i en bevisbar, ”synlig och konkret” verklighet, utan nĂ„gon form av ”andlighet”, tror jag gĂ„r miste om en stor del av det som gör oss till mĂ€nniskor, av sjĂ€lva livet.

    Alternativt helt ignorera Bibelns lÀra. Men, om nu nÄgon ÀndÄ ser ett kÀrleksbudskap i Bibeln och tillÀmpar det mot sina medmÀnniskor Àr vÀl det bara bra.

    Att mĂ€nniskor sedan gör ont och dödar andra i den kristna trons namn, ser jag inte Ă€r kristendomens fel. Det har dödats och dödas mĂ€nniskor i kristendomens, kommunismens, nationalsocialismens, islams, ”hĂ€xtrons”, ”inre rösters” och tusen andra övertygelsers namn. Men om nu de flesta hĂ„ller med om att det finns nĂ„gon slags ”inre moral” mot att göra ont mot sina medmĂ€nniskor och döda, Ă€r ju alla ”skĂ€l” till det endast en falsk ursĂ€kt för ren ondska.

    Men om nu just Bibelns Gud Ă€r sann! DĂ„ blir situationen, Bibelns stĂ€llning helt annan. DĂ„ fĂ„r vi klamra oss fast vid det hopp om frĂ€lsning och nĂ„d som Bibeln trots allt talar om. Vi fĂ„r TRO att Han Ă€r god och rĂ€ttvis (som Han sĂ€ger) utan att förstĂ„ vare sig Hans vĂ€sen eller allt som stĂ„r i Bibeln. Han Ă€r ju suverĂ€n, gör som Han vill, vare sig vi hĂ„ller med eller tycker att det Ă€r ”rĂ€tt”. Och Han slutar inte existera bara för att man inte tror pĂ„ Honom. Visst kan vi tycka att Han Ă€r orĂ€ttvis, grym eller vad det vara mĂ„, men alla fĂ„r ju tillfĂ€lle att frĂ„ga Honom, personligen. Och eftersom tro och icke tro har olika konsekvenser, för alla, Ă€r tron pĂ„ Bibelns Gud aldrig en ”privatsak”, det Ă€r den kristnes uppdrag att göra budskapet kĂ€nt för alla.

    OcksĂ„, eftersom Han nu Ă€r den Gud som Bibeln beskriver (vĂ„rt aktuella antagande), sĂ„ kan Han ”tala med”, ”uppenbara sig” med/för vem Han vill, pĂ„ vilket sĂ€tt Han vill. Att det för vissa Ă€r hallucinationer förĂ€ndrar inte faktum.

    AlltsĂ„: om Bibelns Gud inte finns, kan Bibelns innehĂ„ll diskuteras och ifrĂ„gasĂ€ttas som beaktansvĂ€rd levnadslĂ€ra. Kanske bĂ€st trots allt att lĂ€gga den till ”skrĂ€phögen”, historiskt har den ju trots allt anvĂ€nts den lĂ€ngsta tiden till att förtrycka mĂ€nniskor.

    Om Han dÀremot Àr sann, dÄ finns det inget viktigare Àn att söka Hans vilja, hjÀlpas Ät att se den, be om den utlovade tron och hoppas pÄ ett personligt möte som ger visshet, ocksÄ utlovad frid, glÀdje och förlÄtelse trots stunder av tvivel.
    Alla(s) Ă„sikter, tankar och ”tro” Ă€r viktiga att ta del av, inte alltid nödvĂ€ndigtvis för deras innehĂ„ll, utan för att bakom dessa finns mĂ€nniskor. MĂ€nniskor Ă€r viktiga, medmĂ€nsklighet, kĂ€rleks- och respektfullt bemötande Ă€r viktigt.

    Men jag Àr övertygad om att inga, aldrig sÄ intelligenta, vetenskapliga och insiktsfulla resonemang kan ge vederhÀftig bevisning Ät vare sig det ena eller andra. Och att endast en skapare kan ge fullödig mening till sin skapelse, pÄ sÀtt som Han vill.

    Jag kanske Äterkommer till vetenskapen senare.

  438. Kommentar:
    Patric skriver:

    Till Daniel Kochanski
    Vi mÀnniskor har upphöjt oss sjÀlva till den grad att det inte kan finnas nÄgot högre makt Àn vÄr egen. Still, alla kÀnner vi av den dÀr bistra meningslösheten med livet. Jag har gjort det ocksÄ. Ta en titt pÄ dig sjÀlv, hur din hjÀrna fungerar, din person, ditt kÀnsloliv. StÀll dig frÄgan huruvida ett hopkok av slump och blinda naturlagar kan ge upphov till en unik, personlig individ med freakn kÀnslor som kan stÀlla upp teorier om sitt ursprung. För om det seriöst kÀnns möjligt sÄ har du mer tro Àn mig. Och om nu Gud finns och det som bibeln sÀger faktiskt Àr sant, sÄ betyder det att det kommer fÄ konsekvenser för ditt liv. I vilket fall borde det minsta du kan göra att ge det en uppriktig chans, det var vad jag gjorde. NÄgot som Àr sant bör rimligtvis tÄla att ifrÄgasÀttas. Och om Gud Àr den han sÀger sig vara, vilket jag vet, sÄ tÄl han det.

    Vad gÀller vetenskap och filosofi. Efter 1700talets upplysning har vi inte förÀndrats ett dugg till det bÀttre. MÀnskligheten Àr skruvad och kan inte hjÀlpa sig sjÀlv. Det hjÀlper liksom inte hur mÄnga dinoskellett vi dammar av, hur mÄnga vaccin vi framstÀller eller hur snabbt vi kan fÄ en bil att köra. MÀnniskan Àr destruktiv och vetenskap hjÀlper inte till pÄ det omrÄdet. Jag menar inte att vi ska sluta forska, det Àr inte det jag menar. Men liksom.. nÄgon kommer pÄ att man kan utvinna enorm energi genom att dela atomer. En annan kommer pÄ att man kan utnyttja detta till att utplÄna en hel stad. Detta Àr mÀnniskans största problem. Pga vÄra bedrifter Àr vi för stolta för att inse att vi behöver hjÀlp..

    För övrigt Àr vetenskap ingen motpol till en Skapare. Sann vetenskap kan inte tala emot sann Gud. Varje sann vetenskaplig upptÀckt Àr snarare en lovsÄng till Skaparen. Det stÀrker min tro att allt i vÄr omgivning Àr oerhört mer komplex Àn vad vi först tror. Konstant nÀr forskare tror de nÄtt botten sÄ upptÀcker de snart att nej, det fortsÀtter Ànnu djupare. Att se pÄ detaljnivÄ studera en för oss obetydlig skalbagge och konstatera att den Àr oÀndliga ggr mer komplex uppbyggt Àn nÄgot vi sjÀlva skulle kunna Ästadkomma. Jag mÄste Àn en gÄng ge dig cred för din tro =)

  439. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Ja, det mÄste kanske finnas en skapare ÀndÄ. DÄ ÄterstÄr frÄgan om vilken skapare som Àr den riktiga skaparen. Förmodligen Àr det Vishnu.

    “Ingen som Ă€r född eller kommer att födas, o Vishnu, kommer i nĂ€rheten av din storhet.” (Rigveda 7:99:2)

    “Alla gudarna blickar alltid upp mot Vishnus fötter.” (Rigveda 1:22:20)

    SÄ mÄste det ju vara.

    PS. Ett par andra religioner som jag kÀnner till hotar med förfÀrliga straff om man inte tror pÄ deras respektive skapare, men sÄdan argumentation övertygar inte tycker jag.

  440. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Selemja, vad ska man kalla den religion man bekÀnner sig till om man, som du Àr inne pÄ, bygger upp ett tankesystem som Àr överordnat Bibeln pÄ sÄ sÀtt att det kan anvÀndas för att vÀlja bort bibeltexter?

    Inte Àr det den kristendom som jag fick lÀra mig om i skolan, för enligt den lÀran Àr Bibeln Guds ord, och dÄ kan vÀl inte mÀnniskor sÀtta sig över den och vÀlja och vraka bland dess texter som de sjÀlva tycker att det passar?

    Jag har inget emot de verser i Bibeln som föresprÄkar medmÀnsklighet och kÀrlek. För mig faller Bibeln med det att den mÄste vara sann och riktig i sin helhet. Den vill med andra ord vara som en kedja, och det betyder att den gÄr av nÀr en svag lÀnk brister.

  441. Kommentar:
    Alf Vierth skriver:

    Kom just pĂ„ att de som hĂ€vdar att religionens kĂ€rna Ă€r den svaga mĂ€nniskans “krycka” mot omvĂ€rlden kan ta och lĂ€sa Jobs bok. Ett exempel pĂ„ raka motsatsen. Att behĂ„lla sin tro trots att gud stĂ€ndigt gör ens liv till ett rent helvete.

  442. Kommentar:
    Mattias skriver:

    Vill bara kommentera sista frÄgan, alltsÄ frÄga 15 i formulÀret. Att hoppas pÄ att Gud styr eller leder i mitt liv, gör mig knappast ansvarslös. Jag tror bara att det att helt lita till sitt förnuft kan vara ganska bedrÀgligt ibland. För det första hoppas jag att kÀnslan och intuitionen fÄr vara med ibland ocksÄ och inte bara förnuftet. För det andra kan det ju hÀnda att det faktiskt finns nÄgot mer som pÄverkar oss i vÄra beslut Àn det vi förnuftsmÀssigt tÀnker. Förmodligen bÀr vi pÄ en hel arsenal kÀnslor som Àr mer eller mindre omedvetna och dessa styr tveklöst vÄra handlingar och vÄrt förnuft. SjÀlv tror jag dessutom vi bÀr pÄ en kontakt eller en relation med nÄgot som Àr större Àn oss sjÀlva. Jag grundar denna tro i bÄde religion och vetenskap som jag tycker starkt talar om detta. Humanism och religion behöver inte nödvÀndigtvis gÄ emot varandra!

  443. Kommentar:
    Ada skriver:

    “Du Ă€r en öppensinnad person som nog inte Ă€r vidare religiös, Ă€ndĂ„ följer du pĂ„fallande mĂ„nga religiösa traditioner”. Jag gjorde testet och fick detta resultat. SlĂ„s av hur mĂ„nga av testets frĂ„gor som utgĂ„r frĂ„n att jag, som religiös, Ă€r trĂ„ngsynt, vetenskapsfientlig och konservativ. Det finns olika sorters religiositet! Det gĂ„r utmĂ€rkt att vara kritiskt tĂ€nkande, akademiskt utbildad och feminist och Ă€ndĂ„ tro pĂ„ Gud. Som religiös blir man stĂ€ndigt tillskriven en mĂ€ngd trĂ„ngsynta egenskaper. Dessutom tror mĂ„nga icketroende att man tror pĂ„ samma gud som de sjĂ€lva valt att ta stĂ€llning mot. Jag Ă€r ganska övertygad om att vi Ă€r eniga om att den guden, som t ex humanisterna vĂ€nder sig mot, inte Ă€r GUD. Lika lite för mig som Ă€r troende, som för den som Ă€r icketroende.

  444. Kommentar:
    Jenny skriver:

    1 Kor 1:21 Jo, eftersom vÀrlden i sin visdom inte lÀrde kÀnna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dÄrskap som vi predikar frÀlsa dem som tror.

    1 Kor 1:23 Men vi predikar Kristus som korsfÀst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dÄrskap.

    1 Kor 1:25 Ty Guds dÄrskap Àr visare Àn mÀnniskor, och Guds svaghet Àr starkare Àn mÀnniskor.

    1 Kor 2:14 En oandlig mÀnniska tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det Àr dÄrskap för henne, och hon kan inte förstÄ det, eftersom det mÄste bedömas pÄ ett andligt sÀtt.

    1 Kor 1:18 Ty detta budskap om korset Àr en dÄrskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frÀlsta Àr det en Guds kraft.

    Att tro pĂ„ en Gud som Ă€r kĂ€rleksfull och kan rĂ€dda,mĂ„ vara en dĂ„rskap, men att vĂ€ja att inte tro Ă€r lika mycket en tro som vilken annan. Jag bryr mig egentligen inte om nĂ„gon tycker att jag Ă€r “extremist” för att jag tror pĂ„ Guds ord. Jag tror pĂ„ alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde och fria vilja, det gör Gud ocksĂ„. Den var Han som gav oss den. Vi Ă€r fria att sjĂ€lva vĂ€lja vilken tro vi vill följa. kanske löjligt, men en tanke som dök upp var att, Jag som vĂ€ljer att tro pĂ„ Gud har vĂ€l egentligen ingenting att förlora dĂ„ jag vĂ€ljer att leva ett gott liv och göra gott för andra nĂ€r humanisterna bla sĂ€ger att man bara “slutar att existera” efter döden, hur man nu kan vara sĂ„ sĂ€ker pĂ„ det. Om det nu skulle vara som sĂ„ att Gud finns förlorar jag inget pĂ„ min tro men desto vĂ€rre för ateisten.

    De troende blir fler och fler Àven om det inte syns i media och pÄ politisk nivÄ.

    Gud vÀlsigne er! :)

  445. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vilken salig röra!
    Vad man Àn mÄ sÀga om VÄr Herre.
    NÄgon pedant Àr han inte.

  446. Kommentar:
    Alice skriver:

    Om man som religiös gör det hÀr testet blir man stÀndigt attackerad och tvungen att vÀlja alternativ som samtidigt sÀger att man Àr trÄngsynt och allmÀnt dum i huvudet.
    Nu undrar jag vilka det Àr som Àr trÄngsynta? De som gjort testet kanske, som inte inser att man kan tro pÄ en Gud och samtidigt vara fritÀnkande, intelligent, feminist, homosexuell eller what have you.

    Att tro pÄ Gud Àr en möjlighet, en trygghet och sÀkerhet i en vÀrld dÀr mycket annat kan vÀndas upp och ned. Det Àr mÀnniskans fria val om hon vill tro pÄ Gud eller inte. Ni har ingen rÀtt att attackera religiösa med era reklambanners och allt vad det Àr, lika lite som religiösa har rÀtt att pracka pÄ sin tro pÄ andra.

    I den hÀr debatten och i allmÀnhet i samhÀllet upplever jag att ateisterna Àr de som Àr de mest inskrÀnkta, som stÀndigt kommer med personliga angrepp, och ofta uttrycker sig obetÀnksamt och till och med aggressivt ibland. Medan jag sÀllan ser nÄgra troende som beter sig pÄ det vis som humanisterna fÄr för sig att troende beter sig - inskrÀnkt, trÄngsynt, fundamentalistiskt och krÀnkande.

    Ni verkar alla ha missat att religion och kristendom (jag har inte sÄ bra koll pÄ andra religioner, sÄ jag hÄller mig till kristendomen hÀr) frÀmst handlar om att ta hand om varandra, att vara vÀnlig och andra kinden till och allt det dÀr, och att hitta en gemenskap eller ett tryggt ankare, nÄgon som alltid lyssnar.

    IstÀllet lÄter ni lösryckta citat (som till och med inte gÄr att Äterfinna i bibeln) och förestÀllningar frÄn fundamentalister i USA skapa er en bild av vad ni tror att religion Àr.

    Om ni nu föresprÄkar mÀnniskans fria vilja sÄ lÄt fan folk fÄ tro pÄ vad de vill.

  447. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Matt 1:18-24 “Ty barnet i henne har blivit till genom helig ande” 
.

    Kritiska frÄgor att stÀlla:
    1. Blev Maria tillfrÄgad?
    2. Tjatade Ànglarna/heliga anden till sig havandeskapet?
    3. Mot sin fria vilja, tvingas Maria bÀra frukten av en vÄldtÀkt.
    4. Vad var den helige anden - en penetrering?
    5. Maria var inte byxmyndig = alltsÄ ett barn
    6. Den heliga anden kom över henne i sömnen = hon var inte ens vid medvetande och kunde ta stĂ€llning. I en vĂ„ldtĂ€ktsdom frĂ„n 2008, dömdes en plastikkirurg till fĂ€ngelse dĂ„ han haft sex med nedsövda/sederade patienter, dĂ„ han utnyttjat kvinnorna “i ett synnerligen hjĂ€lplöst tillstĂ„nd.” Hur blir det med anden?

    Kristendomen vilar pÄ en vÄldtÀktsscen och bara detta faktum gör kristendomen grotesk.

    Hur mÄnga kvinnor/mÀn i historien har vÄgat eller haft möjlighet att belysa vÄldtÀkten, utan att riskera livet?
    Att kvinnor och mÀn fortfarande okritiskt/oreflekterat köper religion/ kristendom/judendom etc etc. GÄr mig helt förbi.
    Och dÀrför tycker jag att bildning i icke-religiösa skolor/texter borde vara prioritet i ett sekulariserat land som Sverige. För att lÀra barnen att tÀnka kritiskt och pÄ egen hand, utan krav pÄ att acceptera förkodade förestÀllningar.
    Alla troende - Börja prata om vÄldtÀkterna som utförs i Guds namn i Biblen, bekrÀfta att Maria utsattes för en vÄldtÀkt och vÄga möta kritiken!

  448. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    MÀnniskan fria vilja Àr stÀlld utom all tvivel. Vi Àr fria att tycka och tro
    pÄ vad vi vill. SjÀlvklart. I det ligger ocksÄ ett personligt ansvar.
    Hela tiden mÄste civilkuraget uppdateras, t.ex. genom att skydda sig sjÀlv och i möjligaste mÄn sina medmÀnniskor att bli pÄtvingade en tro, livsÄskÄdning, politisk Äsikt o.s.v.
    DÀrför mÄste allting skÀrskÄdas och naturligtvis mÄste humanisterna sjÀlva utsÀttas för samma granskning och kritik.
    Överallt i vĂ€rlden blir mĂ€nniskor genom vĂ„ld och liknande pĂ„tvingade ett liv som de sjĂ€lva inte gĂ„tt med pĂ„. Det Ă€r dĂ€r Humanisterna vill gĂ„ in och göra nĂ„gonting Ă„t. SĂ„ det handlar inte bara om religion egentligen utam om alla möjliga avarter, som mĂ„ste fram i rampljuset.

  449. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Visst hÄller jag med om att mycket behöver skÀrskÄdas och granskas.
    Dock Àr min frÄga elementÀr - HUR Àr det möjligt att mÀnskligheten okritiskt tillÄter sig sjÀlv att tro pÄ en vÄldtÀktsscen som senare blir rÀttesnöret för över 2 miljarder mÀnniskor?

    Detta stÀller jag mig kritisk till. EN vÄldtÀktsscen skall inte glorifieras, utom nÄgra som helst undantag. EN vÄldtÀkt Àr alltid fel.

    Sen saknar jag denna dialog i kyrkan och bland kyrkans troende.
    Varför stÀlls aldrig frÄgan om Marias graviditet? VÄgar ni inte??

  450. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Till Historikern
    Är det inte det hĂ€r hypotetiska frĂ„gor? Inget vet ju. Undrar om inte fokus ska ligga pĂ„ nutid. Även det sedan kan vara intressant i sig, det du tar upp. Men för att skapa en dialog fĂ„r man nog ta det lite försiktigt.

  451. Kommentar:
    Lars Jonsson skriver:

    Hej pÄ er kÀra vÀnner i kampanjen Gud finns nog inte. Personligen tycker jag det Àr lika dumt som att ha en kampanj: Bagaren finns nog inte, eller Snömannen finns nog inte !? Varför inte ! Att tro Àr ju att inte veta, men man trorpÄ nÀgot: Ni verkar tro pÄ NOG INTE. Ser lite osÀkert ut eller hur? Egentligen om ni ska vara helt Àrliga sÄ mÄste ni inse att Gud FINNS NOG. Hur kan nÄgon vara sÄ enfaldig att man tror pÄ en intelligensbefriad Evolution, nÀr inget annat hÀr i vÀrlden kan bli till utan en intelligens bakom, en tÀnkande hjÀrna. Bibeln sÀger ju ocksÄ detta: Korset Àr en dÄrskap för den som inte tror men för den som tror en Guds krat till rÀddning. KÀra Gud finns nog inte-kampanj: LÀgg av ni har redan förlorat !

  452. Kommentar:
    Patric skriver:

    Till HÄkan
    Ja, kanske Ă€r hinduismen det rĂ€tta för dig om du vill ha en religion som rimmar med din livsĂ„skĂ„dning. DĂ„ har du inga förpliltelser att hjĂ€lpa utsatta mĂ€nniskor. Det rĂ€cker faktiskt med att du kommer i fysisk kontakt med en kastlös för att du sjĂ€lv ska “smittas” och Ă„terfödas i ett lĂ€gre kast i ditt nĂ€sta liv. Du Ă€r din egen frĂ€lsare.

    TyvĂ€rr Ă€r sanningen den att ingen religion kan frĂ€lsa nĂ„gon. Ingen religion Ă€r ”sannare” Ă€n nĂ„gon annan, det Ă€r inget annat Ă€n mĂ€nniskans futtiga försök att fĂ„ frid med Gud. Den friden gavs villkorslöst i frĂ€lsarens person, dvs Jesus och det Ă€r bara av NÅD. Det finns ingenting du eller jag kan göra för att bli Ă€lskade och accepterade, för det Ă€r vi redan. Och om du personligt fĂ„r uppleva det pĂ„ riktigt behöver du inte leta i nĂ„gon “religion”.

  453. Kommentar:
    Selemja skriver:

    HĂ„kan, du sĂ€tter fingret pĂ„ punkten. MĂ„nga (kanske majoriteten av dem) som kallar sig kristna, gör just sĂ„, plockar ut det som passar just en sjĂ€lv, det aktuella samhĂ€llets etik/moral/synsĂ€tt osv och ”slĂ€nger bort” resten.

    Jag har inte mandat att sĂ€ga de inte Ă€r kristna, det kan endast ”facit” göra. Och vad Ă€r facit? Kort, sĂ€g att jag utarbetar en metod, Selemja-metoden, och i metodhandboken skriver att den som inte följer varje steg i metoden till punkt och pricka, fĂ„r inte kalla metoden för Selemja-metoden.

    Bibeln Ă€r ju den enda ”metodhandboken” för kristendom med ung. samma restriktion, ”inte en prick fĂ„r sĂ€ttas ur kraft”. Vad ska man dĂ„ kalla de (”religioner”) som inte följer den restriktionen, kanske ”privat religion, delvis baserad pĂ„ kristendom”.

    Min poĂ€ng var just att om Bibelns Gud (samma resonemang gĂ€ller naturligtvis alla andra specifika ”gudspersoner”) Ă€r sann, man tror, Ă€r övertygad, kanske t o m blivit â€Ă¶verbevisad”, dĂ„ mĂ„ste man ta Bibeln som Guds Ord, oavsett vad man tycker om (delar av) budskapet. Det Ă€r dĂ„ man blir kallad fundamentalist.

    Om man inte tror att Bibelns Gud Ă€r sann, dĂ„ kan man ju förstĂ„s göra litet som man vill. Men det finns inga mellanvĂ€gar. Det ligger i sakens natur att antingen accepterar man hela ”metoden”, eller sĂ„ gör man inte det. Allt dĂ€remellan Ă€r mĂ€nniskors egna pĂ„hitt, dĂ€r naturligtvis varken avsikten eller det ”synliga” resultatet behöver vara av ondo.

    Att vi alla sedan Ă€r ofullkomliga, har brister och svagheter sĂ„ att vi inte förmĂ„r fullgöra alla ”steg i metoden” Ă€r en annan sak.

  454. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gudsbegerppet Àr en filosofisk hstoria. I ödmjuk anda kan det bli utvecklande och intressanta resonemang. En viss provokation kan ofta vara nödvÀndig för att det inte ska bli lamt och trÄkigt. DÄ och dÄ mÄste saker stÀllas pÄ sin spets. I stridens hetta kan det vara lÀtt att förfalla till personangrepp. Det bör man sÄ klart undvika. Det leder inte framÄt. Hittills har de religiösas argument varit svaga i mÄnga fall.
    En del humanister och ateister inte heller levt upp riktigt till den nivÄ man bör hÄlla för att nÄ fram. Argumenten har varit starka, men man fÄr aldrig bli arrogant. Den som har övertaget mÄste vara Àn mer ödmjuk och gÄ lite varsamt fram för att skapa en konstruktiv dialog
    annars fÄr man bara en massa hÀtska monologer. De troende mÄste respekteras. Det Àr tron/religionen man ska fokusera pÄ.
    Även jag sjĂ€lv har fallit ner pĂ„ naiv nivĂ„ ibland och det beklagar jag.
    LÄt oss höja nivÄn tillsammans.

  455. Kommentar:
    Lina skriver:

    Jag förstÄr inte vad som Àr konstigt med att man kan vilja döpa sig, gifta sig och bli begravd inom ramen för den svenska kyrkan, Àven om man inte uttryckligen Àr religiös. Kyrkan Àr en stor del av vÄrt kulturella arv och utgör en stark symbolisk gemenskap inom ett land eller en folkgrupp.

    Om man utför sina stora hÀndelser inom ramen för humanisterna eller svenska kyrkan spelar ingen roll. Det tycker jag Àr att vara öppensinnad. För mig Àr historia och en lÀnk bakÄt i tiden viktigt. Jag kÀnner mig hemma i svenska kyrkan, Àven om jag inte Àr troende. Men om de skulle stÀlla krav pÄ mig, att jag mÄste erkÀnna min tro för att fÄ vara med, dÄ skulle saken se annorlunda ut.

  456. Kommentar:
    Anders skriver:

    Hej!
    Jag gjorde ert test och om svarsalternativen speglar er uppfattning om religiösa mÀnniskors Äsikter sÄ förstÄr jag att ni Àr upprörda. Det Àr rÀtt vanligt nÀmligen att folk Àr rÀdda för sÄnt som de vet för lite om.
    Kanske vore det bra om Ă€ven ni försökte ha ett öppet sinne… ;p
    Allt gott!
    /Anders

  457. Kommentar:
    Lina skriver:

    Med tanke pĂ„ all kritik som ni “humanister” fĂ„r hĂ€r, kan man undra varför ni inte gĂ„r in och besvarar den?

    Det Àr inte speciellt förtroendeingivande.

  458. Kommentar:
    Mackan skriver:

    Jag tÀnkte skriva att Humanisterna borde byta namn till Ateisterna, eftersom ateism tycks vara det enda dem brinner för, men nu lÀste jag hÀr en kommentar att Humanisterna och Ateistiska Riksförbundet var tvÄ seperata föreningar. Tydligen tog ateisterna över allting.

    I alla fall undrar jag vilket förbund exempelvis kristna och buddhistiska humanister bör tillhöra.

  459. Kommentar:
    Lennart W skriver:

    Som mÄnga andra Àr jag starkt negativ mot mycket i den hÀr nyanslösa kampanjen, som tydligen har en brittisk förlaga som Dawkins var medskyldig till.

    Till dem som retas upp av detta, mĂ„ste jag dock lyfta fram att Dawkins Ă€ven har skrivit en av det bĂ€sta populĂ€rvetenskapliga böcker som jag har lĂ€st: “The Ancestor’s Tale”, om livets utveckling pĂ„ jorden sedan begynnelsen, fast i omvĂ€nd ordning frĂ„n idag och bakĂ„t i tiden (som nog Ă€r den ordning som dessa upptĂ€ckter har gjorts). Verkar som att man numera i denna forskning i huvudsak stödjer sig pĂ„ DNA. Och naturligtvis med en hel del fortfarande öppna frĂ„gor, sĂ„som det ju alltid Ă€r med vetenskaplig forskning, i det hĂ€r fallet speciellt nĂ€r det gĂ€ller sĂ„dant som ligger vĂ€ldigt lĂ„ngt bakĂ„t i tiden.

    Stark lÀsrek alltsÄ, till alla som som inte Àr benhÄrda kreationister. (Förresten Àr det kanske just sÄna som borde lÀsa den boken.)

  460. Kommentar:
    Svante Nevéus skriver:

    Mackan (15/6 kl 7.43 e.m.), det var Linnea som tidigare pĂ„ trĂ„den (9/6 kl 9.54 e.m.) svamlade om detta med sammanslagning mellan “Ateistiska riksförbundet” och Humanisterna. Det var vĂ€l menat som en kritik mot Humanisternas ifrĂ„gasĂ€ttande av gudstron. Jag har aldrig tidigare hört talas om nĂ„got “Ateistiska riksförbundet”. Human-etiska förbundet (i Sverige) bildades 1979 och bytte 1999 namn till “Humanisterna”.

  461. Kommentar:
    Religionskritik visst...MEN? skriver:

    Hur skulle det vara om hela föreningen humanisterna tillsammans gick och tog (Ă„tminstone en) kurs i religionsvetenskap eller motsvarande, innan ni skapar ett sĂ„nt hĂ€r oseriöst “test” som i verklig mening inte sĂ€ger ett dugg om ö.h nĂ„gonting?

    Vi, som verkligen lider av allt förtryck som sker i vĂ€rlden, speciellt det som sker i religionens namn, kanske dĂ„ skulle kunna bedöma er förenings seriositet dĂ€refter och dĂ€rmed intressera oss för vad ni tĂ€nker och pysslar med. Denna “kampanj” var droppen, efter ha sett bla C S i sĂ€kert över 30 debatter nu. Det verkar snarare som att ni Ă€r mer intresserade av att vĂ€rva fler nyfrĂ€lsta (ofta vetenskapstroende rabiata och okunniga kring allt vad esoterik, andlighet eller religon handlar om) sk ateister till er organisation Ă€n att vara med om att skapa tolerans och fred i vĂ€rlden.
    Att vara vetenskapen trogen Àr att vara ödmjuk, ett ord som inte bara religiösa utan kanske framför allt ni borde smaka pÄ oftare om vi ska fÄ en vackrare vÀrld som vi sÄ mÄnga lÀngtar efter.

    Även om intentionen Ă€r fin sĂ„ bidrar ni, obestridbart, med polariseringen, skapar ett vi, mot dom (ungefĂ€r i likhet med församlingar och sekter gör och gjort). SjĂ€lvransakan eftersökes hĂ€rvid.

    /N

  462. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    “Det finns mĂ„nga exempel pĂ„ hur religion pĂ„verkar livet - inte bara för de troende utan ocksĂ„ för sju miljoner andra mĂ€nniskor i Sverige.”

    Det Àr direkt taget ur det de ansvariga för sidan skrev högst upp pÄ lÀnken; http://www.gudfinnsnoginte.se/debattera/, alltsÄ första sidan.

    Jag skulle vÀldigt gÀrna vilja veta exakt pÄ vilka sÀtt religion pÄverkar oss i Sverige, eller Ätminstone ge nÄgra exempel?

    Om nÄgon nu vill/kan svara sÄ fÄr den/dem gÀrna skriva enbart fakta, och inte deras egna tankar och kÀnslor om hur det verkar vara.

  463. Kommentar:
    David skriver:

    Fantastiskt vad folk blir upprörda för att Humanisterna kritiserar religion.

    Det Àr just vad som behövs.

    Jag kan tro pÄ (min egen version av) Gud ibland och ibland inte alls.

    Men Religion exploaterar mÀnniskors behov av att tro pÄ nÄgot, och förtjÀnar verkligen att dras i smutsen.

    Allt som religionen har resulterat i Àr ont.

    Att gĂ„ in i en religion Ă€r att sluta tĂ€nka och tro sjĂ€lv och överlĂ„ta det Ă„t andra som “vet bĂ€ttre”

    Religon Àr inget annat Àn andligt slaveri som fÄr mÀnniskor att tortera sig sjÀlva och varandra.

    Jag verkligen avskyr Kristendom, Judendom och Islam!

    Den kristna Guden Ă€r en ond idiot, som bestraffar och dödar sin “egen son” - Fy fan!
    Den judiska Guden dödar massor av mĂ€nniskor för att “rena dem frĂ„n synd” !
    Och den Islamiska Guden Àr lika ond, som vill att mÀnniskor skall döda för att sedan belöna dem med oskulder ?!!

    Vilka idiotiska gudar!

    Om och nĂ€r jag nĂ„gonsin tror pĂ„ nĂ„gon form av “Gud” sĂ„ Ă€r det i alla fall en ICKE-FÖRLÅTANDE GUD dĂ€rför det Ă€r en GUD SOM ALDRIG DÖMER och ALLTID ÄLSKAR ALLA !

    Den enkla gudsbilden har ingen religion lyckats formulera!
    Varför? För dÄ skulle ju inte dess anhÀngare leva i fruktan!

    Samtliga monoteismer vill ingjuta SKRÄCK i sina anhĂ€ngare.

    Mysigt !!!!

    Nej DÖD ÅT JEHOVA, GUD och ALLAH

    De FINNS INTE helt enkelt, för de Àr ondare Àn de flesta mÀnniskor och hur det Àn Àr sÄ Àr inte vÀrlden sÄ jÀvla dumt funtad!

  464. Kommentar:
    N skriver:

    David, du skriver att “det som behövs” Ă€r att man kritiserar religion.

    Det Àr precis just det som Àr kontraproduktivt om det Àr samförstÄnd, fred och vidsynthet du vill ha.
    Detta blir tydligt genom den uppenbarliga aggresivitet och naivitet i livshĂ€nseende som jag upplever att du blottar med ditt inlĂ€gg. Bara för att religion, eller sk “monoteismer”, inte passar dej sĂ„ har du rĂ€tt att trycka ner dem de (uppenbarligen) passar?

    Om gud Ă€lskar alla sĂ„ Ă€lskar “han” vĂ€l Ă€ven monoteismer?

    /N

  465. Kommentar:
    David skriver:

    Men jag bryr mig inte om vad “Gud” tycker, för det Ă€r ointressant att prata om “Gud” som nĂ„gon gemensam tredje person.
    Gud i min uppfattning varierar dag frĂ„n dag och kan inte jĂ€mföras med din uppfattning av Gud, dvs “Gud” Ă€r ingen definierad tredje part.

    Idag tror jag pÄ min Gudda och imorgon pÄ Dudda och i övermorgon Àr jag kanske ateist, who knows och framför allt who cares ?
    Ingen hoppas jag, för det Àr helt min privatsak och inget som nÄgon annan skall bry sig om, mer Àn möjligtvis mina nÀrmaste, om jag inbjuder dem till ett samtal om det.

    Och för övrigt tycker jag verbal Konflikt och Konfrontation Àr utmÀrkta medel för att klargöra förnuftsargument!

    Det Àr mig lika frÀmmande att behandla nazister och fascister med tolerans som religiösa.
    I min mening Àr skillnaden mellan monoteister och fascister inte speciellt stor.
    Till och med Kristendomen som pĂ„stĂ„r motsatsen skiljer pĂ„ mĂ€nniskor; de “onda” som skall straffas med att utplĂ„nas vid döden eller helvetet, och de “goda” som fĂ„r evigt liv i ett paradis.

    De Àr just fascism, att inte behandla alla lika, OAVSETT.

    En riktigt KÄRLEKSGUD Ă€lskar alla ALLTID.

    Men en sÄdan Gudsbild vore inte i samklang med alla religioners verkliga syfte; att kontrollera mÀnniskor för politiska syften.

    Inte för att jag ens skulle behandla en sÄdan religion med tolerans heller.

    MÀnniskor har rÀtt att fÄ ha sitt sexliv och sitt andliga liv i fred, utan att andra skall komma och tala om för dem hur de skall ha sex och hur de skall tro.
    Det Àr mÀrkligt lika företeelser! (Kanske dÀrför som religioner har sÄ mycket uppfattningar om just mÀnniskors sexliv! och skall in och styra och peta dÀr i vÄrt mest privata ! ) - Usch!

  466. Kommentar:
    JR skriver:

    Av svarsalternativen att döma kan man se att frÄgestÀllarna inte har sÀrskilt stor kunskap i kristen tro. Ta te.x detta med kvinnans underordnande. För en kristen handlar inte detta om makt över en annan. LÀser man i bieln, sÄ ser man ganska snart att dÀr stÄr, att kvinnan underordnar sig mannen pÄ det sÀtt som mannen underordnar sig Kristus. PÄ vilket sÀtt tror humanisterna att Kristus Àr i detta sitt överordnande? Han Àr en Herde som beskyddar fÄren. PÄ samma sÀtt skall mannen i sitt överordnande skydda sin familj.

    LÀs pÄ innan liknade tester görs.

    JR

  467. Kommentar:
    Ylva skriver:

    Det Ă€r ingen motsĂ€ttning att tro pĂ„ Gud och vilja söka Hans vilja och att samtidigt sjĂ€lv ta ansvar för sitt liv (och andras i nĂ„gon mĂ„n). Det tror man lĂ€tt nĂ€r man inte Ă€r troende och Ă€r nĂ„got man ofta fĂ„r kastat i ansiktet, att man “skykker pĂ„ Gud” och inte tar sitt ansvar. Sanningen Ă€r att den helige Ande leder en till ÄNNU större ansvarstagande, tex för sin nĂ€sta, Ă€n man nĂ„gonsin tagit förut. Plötsligt har de pĂ„ andra sidan jorden ocksĂ„ betydelse i mitt liv. Nu kan jag inte lĂ€ngre titta bort…

  468. Kommentar:
    David skriver:

    JR:

    Det Ă€r din tolkning, och som alla vet sĂ„ “tolkar” alla samfund Bibeln pĂ„ sitt sĂ€tt.
    Det Ă€r en rĂ€tt elak bok, som krĂ€ver “tolkning” för att mildras.
    Och ÀndÄ stÄr saker i klartext dÀr, men det mÄste tolkas för annars vore det ju för medeltida (Vilket det just Àr !)

    Varför snackar Bibeln överhuvudtaget om “Överordning” och “Underordning” ?!

    Fascistiska begrepp!

    En perfekt Gudsbild ser allt och alla som jÀmlikar med sig sjÀlv.
    En perfekt Gud vore vĂ„r jĂ€mlike inte nĂ„gon jĂ€vla “FĂ„raherde”

    Tack - jag vill inte fösas runt i flock tack!

    Nej du JR, Gud Àr en skit, exakt som Bibeln beskriver honom, och du mÄste göra extrema krumbukter av tolkning för att fÄ fram nÄgot som det minsta duger att dra fram i solen.

    TyvÀrr Àr det nÀst intill omöjligt, för alla er tre varianter av Gud; Judendomens, Kristendomens och Islams variant, samt alla 100 tals subvarianter.

  469. Kommentar:
    David skriver:

    HÀr kÀmpar vi mÀnniskor med att införa platta organisationer, och sÄ kÀmpar religioner med all sin kraft att bevara hierarkier.

    NÀr mÀnskligheten har lidit sÄ mÄnga tusen Är (sedan civilisationernas uppkomst) av hierarkier, sÄ mÄnga mÀnniskoliv förödda för att de föddes för lÄngt ner i hierarkin.

    Äntligen börjar vi sĂ„ sakta riva ner dessa, och sjĂ€lvklart skakar all religion i sina grundvalar.

    Hierarkier i alla former Àr just en religions livsluft, precis som det Àr för fascism.

  470. Kommentar:
    Kent skriver:

    Hej
    Jag har just gÄtt ur svenska kyrkan dÄ jag insett att jag faktiskt inte tror pÄ en gud. Vare sig en skapande, dömande eller kÀrleksfull. Jag delar heller inte kyrkans nattstÄndna vÀrderingar kring homosexuella och kvinnligt prÀsterskap. Oaktat enskilda personers avstÄndstagande tycker jag det Àr ett underbetyg att kyrkan som organisation inte gÄtt ut och tydligt markerat mot de reaktionÀra.

    SÄ lÄngt allt vÀl och man kan nog tycka att jag Àr en god kandidat till er förening. Mycket möjligt att jag ligger nÀra er i mÄnga frÄgor men jag tycker er nuvarande kampanj visar pÄ obehagliga tendenser. Att kyrkan i kampanjer gÄr ut och propagerar sin sak mÄ sÄ vara för de drivs Ätminstone av en vilja att inkludera personer till det de tror pÄ.

    Man kan sÀkert argumentera att ni gör detsamma sett ur ett motsatt perspektiv men jag uppfattar er kampanj mer som en uppmaning till ett icke-tillstÄnd. Det kÀnns som att syftet mer handlar om att förmÄ mÀnniskor att vÀlja bort nÄgot (gudstro) Àn att visa vad ni stÄr för.

    Finns sÀkert de som menar att kampanjer Àr till för att vÀcka uppmÀrksamhet och att vinsten finns i den efterföljande diskussionen men i det hÀr fallet kÀnner jag att ni skjuter rejÀlt bredvid mÄlet.

    NÀr jag nu lÀser lite mer pÄ er hemsida funderar jag över en del saker: Morgan Johansson borde lite ödmjukt inse att fundamentalism Àr ett lika stort problem oavsett om man Àr troende eller inte. Fundamentalister Àr helt enkelt ett annat namn pÄ fanatiker och de Àr lika obehagliga oavsett om de bÀr svart kappa och fördömer andra eller svart balaklavahuva och kastar gatsten.

    //
    Kent

  471. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Patric, oavsett hur vÀrlden blev till Àr jag gÀrna vÀnlig och hjÀlpsam mot andra mÀnniskor. VÀrldens tillblivelse, med eller utan inblandning av en eller flera gudar, blandas sÄ ofta ihop med hur man bör uppföra sig mot andra mÀnniskor. Det Àr mycket underligt, tycker jag. Men nog om det.

    Du gjorde mig verkligen förvĂ„nad nĂ€r du skrev “ingen religion Ă€r sannare Ă€n nĂ„gon annan”. Om vi till exempel ser till den kristna skapelseberĂ€ttelsen och den hinduiska finns till att börja med möjligheten att en av dem Ă€r sann, eller sĂ„ Ă€r ingen av dem sann, men bĂ„da kan förstĂ„s inte vara sanna eftersom de inte överensstĂ€mmer med varandra.

    Om den kristna guden Àr den enda guden, kan inte Vishnu finnas, för dÄ har vi tvÄ gudar. Om dÀremot Vishnu finns, blir det nÀstan omöjligt att tro pÄ nÄgot i Gamla Testamentet. Kanske Àr det Koranen som bÀr sanningen till oss. Eller den fornnordiska mytologin. Eller den antika grekiska.

    Bland alla religioner som motsÀger varandra Àr det sannerligen inte lÀtt att hitta sanningen. Hur blev vÀrlden till, egentligen? Det finns ju inga fakta, bara en uppsjö av forntida texter. HjÀlp mig, nÄgon!

  472. Kommentar:
    HĂ€xa skriver:

    AngÄende testet: Jag tror att svarsalternativen behöver utökas för att ge en mer nyanserad bild av vad man kan klassificera sig sjÀlv som. Jag blev klassad som en humanist och Àven om mÄnga av mina Äsikter kan klassas som humanistiska sÄ Àr jag faktiskt en Wiccansk hÀxa.

    Att man vÀljer bort de mer traditionella religionerna sÄ som kristendom och judendom betyder inte att man automatiskt Àr humanist, vilket jag Àr övertygad om att ni förstÄr. Utveckla gÀrna testet vidare.

  473. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Skulle vara vÀlkommet om VÄr Herre sjÀlv deltog i debatten. Han om nÄgon borde vÀl veta om han finns eller inte. Eller hans enfödde son. (Men det Àr vÀl en och samma person)?
    Eller som en poet sade. -Gud och jag? Jag garanterar er. En av oss finns inte!
    NĂ„, de flesta religiösa har ju gĂ„tt med pĂ„ att Gud inte Ă€r nĂ„gon person eller varelse. De som sjĂ€lvstĂ€ndigt ser att det mesta som sĂ€gs och stĂ„r i heliga böcker Ă€r liknelser och symboler. De tolkar begreppet Gud, som kĂ€rleken mellan oss mĂ€nniskor. “Den heliga andan”. MĂ€rk vĂ€l; inte “Den Heliga Anden”. DĂ€r finns sunt förnuft och respekt pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n de s.k. bokstavstrogna.
    Jag kÀnner mig bekvÀm i mitt stÀllningtagande som agnostiker.

  474. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Troende katolik,

    “Det finns mĂ„nga exempel pĂ„ hur religion pĂ„verkar livet - inte bara för de troende utan ocksĂ„ för sju miljoner andra mĂ€nniskor i Sverige.”

    Du ville se nÄgra av dessa exempel. Jag kan ge dig ett, till att börja med.

    Det finns ett visst riksdagsparti som inte Àr stormförtjust i tanken pÄ att tvÄ mÀn eller tvÄ kvinnor som vill leva tillsammans ska fÄ göra det pÄ precis samma villkor som en man och en kvinna fÄr göra, dÀrför att Bibeln tydligt fördömer deras kÀnslor.

    Sajtens ansvariga fÄr vÀl fylla pÄ med nÄgra fler.

  475. Kommentar:
    Per Andersen skriver:

    Tjohej,

    Jag tycker det mest relevanta som bör tas upp i denna debatt, men som tyvĂ€r saknas i mĂ„ngt och mycket Ă€r grundsynen pĂ„ etik och moral (alltsĂ„, inte sakfrĂ„gorna i sig utan snarare grundresonemang, sĂ„ som “gud sĂ€ger,” eller, för mĂ€nniskans bĂ€sta,” osv). Inte för att jag Ă€r pĂ„ nĂ„got vis troende (jag Ă€r agnostisk ateist, “det Ă€r sannolikt att det inte finns en gud”), men det finns en grundlĂ€ggande problematik för dagens ateist. För att hitta nĂ„gon form av etiska riktlinjer i sitt leverne sĂ„ borde det till synes krĂ€vas nĂ„gon form av universell lag som styr vad som Ă€r “bra” och “dĂ„ligt”. Detta Ă€r nĂ„gonting som jag i mitt eget resonemang kan tycka Ă€r oerhört svĂ„rt att motivera utan nĂ„gon form av transcendentala grundriktlinjer.

    Hur kan man t.ex. motivera att nĂ„gonting Ă€r fel, utan transcendentala regler, (ex. att mörda eller stjĂ€la) utan att ta till helt godtyckliga argument sĂ„ som “det kĂ€nns fel” eller “för mĂ€nsklighetens bĂ€sta” (vilka i grund och botten Ă€r lika felaktiga som “det stĂ„r i min heliga bok”)? Kan man bevisa (empiriskt, hermeneutik intresserar mig inte) att nĂ„gonting Ă€r rĂ€tt eller fel? Och hur gör man i sĂ„ fall?

    I brist pÄ svar till sÄdana frÄgestÀllningar blir det faktiskt oerhört enkelt att argumentera för religionens goda inverkan pÄ samhÀllet, dÄ den i mÄngt och mycket faktiskt Àr en sund grund till etiskt agerande och Àven grundstenen i vÀsterlandets nutida lagstiftning.

    För att reiterera frÄgestÀllningen: Om man förkastar religion (utan att hyckla) och alla former av icke empiriskt bevisbara, godtyckliga uppfattningar om etik (inom vilket faller egentligen alla filosofiens skolor), hur kan man dÄ motivera lagstiftningar, etik och moral m.m., frÄn ett verklighetsförankrat perspektiv, utan att vara en komplett hycklare?

    /Per

  476. Kommentar:
    Suck skriver:

    Att ha det muslimska mÀrket i Sveriges fÀrger Àr helt oacceptabelt, vi Àr inte ett muslimskt eller judiskt land, vi Àr ett kristet land. Jag sjÀlv Àr inte religiös men jag tycker att den muslimska religionen Àr helt efterbliven och borde fördömas av det Svenska samhÀllet eftersom den framhÀver kvinnoförtryck och en helvetes med massa extremister. Hur kan detta överliberala samhÀlle acceptera kvinnoförtryck? Fan vad bra det borde om vi fick in lite Kommunism eller ett parti som Danskt Folkeparti i detta samhÀlle, det skulle allt göra mig glad, vi behöver verkligen nÄgot sÄnt.

  477. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Men Selemja, om man nu vĂ€ljer att vara sĂ„ konsekvent som vi just kom fram till att man mĂ„ste vara — Bibeln Ă€r Guds ord, och dĂ„ ska den inte tolkas om eller förmildras pĂ„ nĂ„got sĂ€tt — blir det dĂ„ inte problematiskt om man till exempel Ă€r pĂ„ ett vandrarhem och möter nĂ„gon som bĂ€r ved pĂ„ vilodagen? Du Ă€r den enda mĂ€nniskan som ser honom, sĂ„ ansvaret Ă€r nu ditt.

    Antingen ska du följa Guds vilja och döda honom (2 Mos 31:14, 4 mos 15:32-36) eller sÄ ska du se bort och lÄtsas att du inte sÄg, fastÀn du vet att Gud ser dig och vet att du trotsar Honom?

    Vi Àr överens om att fundamentalisterna Àr de enda kristna som verkligen stÄr upp för Guds allmÀktighet som de sÀger sig tro pÄ, men jag Àr tacksam för att de Àr sÄ fÄ. Alla övriga följer nutida, demokratiskt antagna lagar och lÄter mig leva, Àven i de fall dÄ det stÄ i deras heliga skrift att de ska göra ett undantag frÄn femte budet och faktiskt drÀpa mig för att jag gÄr ut och hÀmtar lite ved pÄ fel dag.

    Fast det stör mig nĂ€r nĂ„gon av dem klĂ€cker ur sig nĂ„gon sĂ„dan dĂ€r klassisk kristen dumhet som att jag som inte tror pĂ„ Bibeln mĂ„ste vara en vĂ€ldigt ond mĂ€nniska eftersom det Ă€r frĂ„n Bibeln allt gott kommer…

  478. Kommentar:
    Nina skriver:

    LĂ€ste de första 20 kommentarerna cirka och blev glad över att det inte gĂ„r att fördumma mĂ€nniskor med kampanjer (lĂ€ngre). Vi tĂ€nker och vi ser och det Ă€r mycket mer mĂ„ngfacetterat Ă€n Humanisterna vill förenkla det till. linux “utvecklinglĂ€ro-testfrĂ„ga” var rolig och sĂ€ger en del…
    Bra att ni öppnar debatten dock! Men bortom allt vi tycker lika och olika blir jag mest glad över hur fritÀnkande och kloka sÄ mÄnga Àr these days :-D

    Peace / fritÀnkaren och gudsdiggaren Nina

  479. Kommentar:
    Ethel Hedström skriver:

    Vet inte om min frÄga har tagits upp i tidigare inlÀgg (orkar inte lÀsa igenom alla):

    Vi erfar att olika religioner tror pĂ„ “sin” gud. Handlar detta om samma gud eller har olika religioner olika gudar? Hur hĂ€nger det i sĂ„ fall ihop med att det stĂ„r i bibeln: “Du ska inga andra gudar hava jĂ€mte mig”? Är det nĂ„gon som vet?

  480. Kommentar:
    Nina skriver:

    Eftertanke av Tage Danielsson (ur Tankar frÄn roten, 1974)

    Jag tror pÄ tvivlet.
    Tvivlet Àr all kunskaps grund
    och all förÀndrings motor.
    tvivlet Àr till yttermera visso trons förutsÀttning.
    Den som tror utan att först tvivla
    Àr en jublande dumskalle och en klingande cymbal.
    Och den som tror utan att samtidigt tvivla
    Àr en föga mindre jublande dumskalle
    och en föga svagare klingande cymbal.
    Tron kan försÀtta berg
    men tvivlet kan sÀtta tillbaks dem igen.

    Jag tror Àven pÄ tvivlet efter detta,
    tvivlet som stÀndigt rÀttar till
    stÀndigt stÀller frÄgor
    och skaffar svar pÄ frÄgorna
    i evigheters evighet.
    Tvivlet förgÄr aldrig.
    Men profetians gÄva, den skall försvinna,
    och tungomÄlstalandet, det skall taga slut,
    och kunskapen, den skall försvinna.
    Ty vÄr kunskap Àr ett styckverk.
    Om jag talade bÄde mÀnniskors och Ànglars tungomÄl
    men icke hyste tvivel,
    sÄ vore jag allenast en ljudande malm
    och en klingande cymbal.

    Tvivlet Àr tÄligt och milt.
    Tvivlet avundas icke, tvivlet förhÀver sig icke,
    det uppblÄses icke.
    Det skickar sig icke ohöviskt,
    det söker icke sitt, det förtÀrnas icke,
    det hyser icke agg för en oförrÀtts skull.
    det glÀder sig icke över orÀttfÀrdigheten,
    men har en glÀdje i sanningen.
    Det fördrager allting, det tror allting,
    det hoppas allting, det uthÀrdar allting.

    SÄ bliva de dÄ bestÄndande,
    tron hoppet, tvivlet, dessa tre;
    men störst bland dem Àr tvivlet.

    Eller om det var kÀrleken.
    Nu blev jag osÀker igen. Tusan jÀrnvÀgar ocksÄ.
    Sannerligen sÀger jag eder?

  481. Kommentar:
    HÄkan skriver:

    Per Andersen, nog tror jag vÀl att du sjÀlv mÀrker om andra mÀnniskor uppskattar ditt sÀtt att agera gentemot dem, eller om de vill att du ska bete dig pÄ nÄgot annat sÀtt? DÀr har du vÀl den empiri du behöver för egen del? PÄ samhÀllsnivÄ finns de demokratiska mekanismerna. NÀr tillrÀckligt mÄnga var för kvinnors röstrÀtt, infördes den. Vad som Àr önskvÀrt förÀndras med tiden, och vad som Àr förverkligat följer nÄgra steg bakom. För egen del vill jag nog helst inte att nÄgon despotiskt sinnad filosof ska sÀtta sig över allt detta. DÄ fÄr vi ju bara en ny religion och sÄ Àr vi tillbaka pÄ ruta ett.

    Men Ä andra sidan, vad skulle det vara för problem med att hÀmta viss inspiration frÄn Älderdomliga kÀllor, exempelvis religiösa skrifter? Jag vet att jag ofta kritiserar Bibeln för dess vansinniga inkonsekvenser och för dess uppmaningar till förtryck och förfÀrliga vÄldsdÄd, men jag förnekar inte att den bidrar med mycket gott ocksÄ. Jag har bara sÀllan nÄgon anledning att pÄpeka detta eftersom det bredvid mig alltid stÄr hundra delvis kristna personer som hÀvdar att Bibeln (eller det som ÄterstÄr av den nÀr de har rivit ur alla grymheter) Àr alltigenom fylld av kÀrleksbudskap.

  482. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Selemja, hÀr Àr ett problem.

    Även om vi förutsĂ€tter en skapargud, sĂ„ visar bibeln att den inte bygger pĂ„ en sĂ„dan. I Genesis uppvisas tvĂ„ olika skapelseberĂ€ttelser, vilka har gemensamt att de uppvisar en fruktansvĂ€rd skapelsekraft, men dĂ€refter nergraderas Gud till att bli en krigsherre som beter sig precis som en arrogant och maktlysten mĂ€nsklig krigarhövding skulle gjort.

    HÄll följande i tanken; frÄn genesis framöver, finns ingen skapelsekraft. Allt utgÄr frÄn att lÀgga beslag pÄ det som redan finns, precis som mÀnniskor sÄ ofta gör. En skapare har inget behov av makt, för den skapar bara nytt dÄ den behöver. Endast den som inte kan skapa mÄste hÄlla hÄrt i vad den har, och endast den som Àr girig strÀvar efter mer. Endast den som saknar absolut makt och förtroende mÄste hota för att behÄlla makten.

    LĂ€s nĂ„n gĂ„ng hela berĂ€ttelsen om hur 10 Guds bud egentligen blir till… De första budorden handlar inte om moraliska regler mĂ€nniskor emellan, utan total underkastelse till krigshövdingen. För att se till sĂ„ att denne fĂ„r total makt dödar man en stor mĂ€ngd av sina egna för att sprida skrĂ€ck i lĂ€gret. En av de första reglerna efter 10 Guds Bud Ă€r just att döda hĂ€xor. Lojalitet till andra gudar (som 1 budordet pratar om) bestraffas med döden och stora skrĂ€ckinjagande straff. Ordet “fruktan” Ă€r ofta förekommande, för bĂ„de bibelns Gud och Jesus Ă€r ofta rĂ€dda att tappa makten, nĂ„got ingen Gud skulle behöva vara. Att sprida skrĂ€ck för makt Ă€r inte vad en skapare behöver göra eftersom de bara kan skapa nytt.

    Även Jesus reagerar precis som en sektledare skulle gjort om han försökte fĂ„ andra att följa honom utan att egentligen ha varesig kunskaperna eller förmĂ„gan av en gudomlighet bakom sig. Han argumenterar för sin sak pĂ„ ett sĂ€tt ingen “gudason” skulle behöva göra. Jesus bemöter alla raka frĂ„gor med skicklig retorik utan att besvara dem. För skicklig retorik Ă€r vad evangelierna Ă€r uppbyggda pĂ„ vilket man mĂ„ste ha förmĂ„gan att se förbi om man vill se igenom den. Han argumenterar t.ex. politiskt med farisĂ©erna som motpol, i vilket han försöker förklara dem orĂ€ttfĂ€rdiga för de inte följer “pappas regler”. En gudason skulle inte ens behöva argumentera med nĂ„got enskilt folkslag utan vĂ€nt sig till hela vĂ€rlden. Kina och Aztekerna nĂ€mns aldrig i NT, har du tĂ€nkt pĂ„ det?

    De positiva passager du refererar till (Ă€lska era fiender etc) fĂ„r en helt annan innebörd om man lĂ€ser dem i kontext. Älska era fiender handlar faktiskt inte om förlĂ„telse och diplomati, utan underkastelse till vĂ€rldsliga ledare, istĂ€llet för att begĂ€ra rĂ€ttvisa och frihet till alla. Bara helveteslĂ€ran borde vĂ€l vara uppenbar att den har med hot, inte kĂ€rlek och förlĂ„telse att göra?

    Även efter evangelierna, i ApostlagĂ€rningarna 5, dödas mĂ€nniskor för deras Ă€godelars skull, en gudomlig institution behöver inga Ă€godelar eftersom en skapelsegud Ă€ger allt. Har du tĂ€nkt pĂ„ det? En Gud behöver inte pengar, endast mĂ€nniskor behöver pengar.

    Du nĂ€mner Paulus kĂ€rleksförklaring i 1 Kor 13, men du nĂ€mner inte hur Jesus bryter mot det, han brusar t.ex. ofta upp och beter sig högmodigt, avundsjukt, skrytande, oförskĂ€mt och otĂ„ligt. Paulus attityd till kvinnan kan man vĂ€l Ă€ndĂ„ inte se som speciellt förstĂ„ende (1 Tim 5:11-15, 1 Kor 14:33-36, 1 Tim 2:9-14). Varför sĂ€ger Jesus för den delen att kvinnor som aldrig blivit mammor Ă€r saliga (Luk 23:39-39)? UnderförstĂ„tt tycks mammor inte vara det…

    PĂ„ det hela taget styrker inte bibeln ett kĂ€rleksbudskap om man inte anstrĂ€nger sig för att ignorera stora delar och omtolka lösryckta passager, vilket Ă€r som att bĂ€ra onödig last för ett gott syfte. Om det nu Ă€r sĂ„, att vi mĂ€nniskor kan infoga ett kĂ€rleksbudskap dĂ€r inget finns, sĂ„ Ă€r det ju VÅR förmĂ„ga vi gör det med? Det visar ju att VI kan och det Ă€r VI som lĂ€r bibeln, inte tvĂ€rt om! Varför inte ta vĂ„r förmĂ„ga och DIREKT ge den till mĂ€nskligheten, istĂ€llet för att försöka gĂ„ lĂ„nga omvĂ€gar med att fĂ„ Ă€ldre skrifter att fungera med den?

    Att vara moralisk Àr att göra vad som Àr rÀtt, vad Àn lagen sÀger, inte att följa lagen, oavsett vad som Àr rÀtt. Du följer uppenbart inte lagen, utan du strÀvar efter det som Àr rÀtt. Det Àr din mÀnsklighet. Men förmodligen spenderar du mer tid Ät underkastelse, Àn att hjÀlpa dina medmÀnniskor. Fundera pÄ det nÀsta gÄng du sitter i kyrkan istÀllet för att vara ute och hjÀlpa mÀnniskor.

  483. Kommentar:
    N skriver:

    David; För det första har jag inte nÀmnt vad jag sjÀlv lÀgger in i Gudsbegreppet. Att du jÀmför religiositet med nazism gör mig Ànnu mer sÀker pÄ vad jag tidigare misstÀnkte ang din kunskap inom de religionsvetenskapliga Àmnena. TrÄkigt. Du pratar om en liten grupp fundamentalister, och om de hemskheter religionen utsatt mÀnniskor för genom historien, och som det vore nyheter? Det Àr sjÀlvklarheter att dessa har varit mÄnga men att tro att de flesta religiösa inte instömmer med vidrigheten i detta tror jag du misstar dig pÄ.

    Tolerans och kunskap tack. Kan vara bra att börja med sig sjĂ€lv innan man ger sig ut och krigar…

    För övrigt verkar vi ha liknande tankar kring saken.
    N

  484. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    EnkÀten innehöll för fÄ svarsalternativ vilket gjorde att man tvingades vÀlja mellan tvÄ svar som inte Àr alla svar pÄ frÄgorna. PÄ sÄ vis styrdes man till slutsatser som man inte stÄr för

  485. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Sagotolkningar fortsÀtter. Det egna egot tar sig allt större utrymme.

    AnvÀnd istÀllet verktygen: Erfarenheter, kunskap och det sannolika.

    Religionerna Àr en parantes i mÀnniskans utveckling.

    Religioner=krig, krig, krig. Fysiskt och mentalt.

    HjÀlp till att fördela resuserna Vi har rÀttvist istÀllet för Egna lögner!!

    Kom igen!Jöran Lind

  486. Kommentar:
    Åke B. skriver:

    Om Bibeln var skriven av gud sÄ skulle det finnas hopp för religionen.
    I stÀllet Àr det makthungriga mÀniskor som vill fÄ makt över andra som ligger bakom.
    Trolldom, vÄld, hot om helvete har i alla tider ingÄtt i hotbilden för att fÄ mÀnniskan pÄ knÀ.
    Tillvaron Àr nog kompliserad, utan en massa andar och gudar.

  487. Kommentar:
    Tetnounciacido skriver:

    Improve your health with Acai Berry, lose wieght feel great and keep it off easily. [URL=http://www.sfanyy.cn]Try your free trial now of Acai Flush![/URL] More info here - http://www.sfanyy.cn

  488. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    De troende/religiösa verkar “helt tagna pĂ„ sĂ€ngen”. Naiva svar, aggressivitet, direkt fientlighet, raljerande, provocerande, förnekande av fakta, förnumstigehet felaktigt “lĂ€sande mellan raderna” och jag vet inte vad. Det visar bara pĂ„ vilken brĂ€cklig grund de stĂ„r pĂ„. Att öppna upp för konstruktiva samtal verkar i varje fall mĂ„nga av de hĂ€r mĂ€nniskorna inte intresserade av. Jag undrar om de över huvud taget
    Àr representativa för dem de sÀger sig företrÀda. För sÄ illa kan det vÀl ÀndÄ inte vara. För om det Àr sÄ, mÄste Humanisterna arbeta Ànnu hÄrdare Àn vad de gör nu.

  489. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Till Jack Gladh!
    Jag lÀser dina recensioner eller (frÄn sidan tyckande). Min erfarenhet frÄn olika omrÄden, gör att jag anvÀnder debatten, och dess proggesiva effekt, som medel. Dessutom Àr dialogen förbrukad i FRITT FORUM/J Lind

  490. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Var tog allt kapital vĂ€gen nĂ€r kyrka-stat separerade? Kyrkan Ă€gde enorma mĂ€ngder skogsareal. Snodde biskoparna detta ocksĂ„. RĂ€ckte det inte med stenhusen. Är det nĂ„gon som har kunskap ang. skogsytorna? Kom igen, hör av er i detta forum./J Lind

  491. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Visst kan man förneka Gud, precis som man kan förneka att man existerar (som solipsisterna gör) eller förneka att syre existerar.

    Men det Àr lika dumt. Gud Àr ju sjÀlva grunden till varat, existensen. Alla vet innerst inne att Gud existerar. Det visar sig ocksÄ, för ateisterna, pinsamt ofta, sÀrskilt dÄ de rÄkar försÀga sig och talar om Gud som det sjÀlvklaraste i vÀrlden (det har jag erfarit mÄnga gÄnger) eller dÄ de talar om etiska vÀrden, som de faktiskt inte kan belÀgga om det inte fanns en gudagiven absolut moral.

    Ateism grundas alltid i religiös kris. Man stÄr inte ut med tanken pÄ ett totalt ansvar inför en Allseende Gud. DÀrför mÄste man intala sig sjÀlv att den man vet finns, inte finns. Titta bara pÄ flera av de ledande inom Humanisterna. En av de tidigare lednde (Aspegren) var vÀl en fd pingstevangelist. Hedenius sjÀlv hade en religiös kris i sin ungdom. Ateismen Àr inte naturlig, utan uppstÄr som en protest mot nÄgot.

    Om ateismen vore naturlig, varför existerar det inte ett enda folk bland alla miljader mÀnnniskor pÄ jorden, som inte trodde pÄ ett eller flera högre vÀsen?

    Om religionen vore en tröstnapp, varför har evolutionen inte sederat hjÀrnan frÄn den sjÀlasmÀrta som fÄr mÀnniskor att tala om Gud, i alla tider, överallt?

    DÀrför Àr de flesta svenskar inte renodlade ateister och beredda att gÄ med i Humanisterna. De sÀger sig inte vara religiösa, men utesluter inte möjligheten av Gud. Och vid högtidliga tillfÀlen, i livets trauman, inför naturens skönhets mysterium, sÄ Àr de flesta religiösa.

    http://www.kristendom.se

  492. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Stefan Sjöqvist, det lÄter som du mest Àr ute efter att övertyga dig sjÀlv i förtvivlan. Det kommer att bli jobbigt för dig.

    Du försöker förstĂ„ varför folk sĂ„ enkelt viftar bort tanken pĂ„ “Gud”, men din förmĂ„ga att förklara för dig sjĂ€lv varför det Ă€r sĂ„, försvĂ„ras av din vĂ€rldsbild.

    Din övertygelse Àr inlÀrd, den har du fÄtt genom andra mÀnniskor, genom skrifter eller genom tal. NÄgon höre makt har du aldrig mött, men du har tÀnkt dig en sÄdan och pÄverkats socialt till att tillslut se ett vÀrde i tanken.

    Du som nu tycker att gudsidén Àr sÄ viktig, sÄ central för ditt liv, du som investerat sÄ mycket i tron och levt sÄ lÀnge med andra som delar din tro, du kan inte aceptera att det finns sÄ mÄnga som aldrig blev trÀnade sÄ, och dom tycker det viktigaste du har egentligen bara Àr ett grundlöst antagande.

    Gör det ont?
    NÀr man upptÀcker att man levt sitt liv i en lögn, sÄ gör det ont.

    Tycker du verkligen att dina frĂ„gor gör tanken pĂ„ gud viktig och sjĂ€lvklar? Endast nĂ„gon med din trĂ€ning kommer att se det sĂ„. Jag som lĂ€st sĂ„ mĂ„nga mytologier runt om vet att den kristna “Guden” Ă€r en mycket lokal företeelse och idĂ©tradition, medan andra kulturer har sina.

  493. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Vilket mÀnniskoförakt du visar, Stefan S. Trams, trams, trams. Vi unga förstÄr varför mÀnniskor som underordnar sig sagor i sitt vardagsliv, hamnar dÀr du befinner dig. Se dig omkring, om det nu gÄr, varför bromsar du unga generationer. Hoppas du inte Àr representant för större skaror. KD kanske ligger i bakgrunden. Illa nog. J Lind.

  494. Kommentar:
    Anders Henningsson skriver:

    Ofta fanns inte det “rĂ€tta” svaret inte med som ett alternativ

    Jag tycker att religionsfrihet Àr viktig, sjÀlv hade jag en ateistisk lÀrare som visade stort förakt för kristen tro, det tyckte jag var fel men det hade ju inte varit bÀttre som mÄnga andra haft det med motsatsen. Religionsfrihet Àr en bidragande orsak till att föredra troende dop framför spÀdbarnsdop.

    Att homosexuella bort ihop och om du sÄ önskar gifter sig borgligt Àr bÀttre Àn att de byter partner hela tiden, men att lova Gud att göra mot hans vilja tycker jag Àr fel, de bör fÄ vara (som det Àr nu) medlemmar och inte förföljas.

    Jesus sa ”lĂ„t de döda begrava de döda” sĂ„ en kristen begravning borde inte vara viktig för en kristen.

    För den som Àlskar Jesus Àr det ett paradis att fÄ leva med honom och ett helvete att inte fÄ gör det med, men jag tror att de som vill ha förlÄtelse kommer att fÄ förlÄtelse och de som vill ha en rÀttvis dom kommer att fÄ en rÀttvis dom. DÀremot tror jag inte att det finns nÄgra objektiva Guds bevis förrÀn den dagen Gud uppenbarar sig. Om vi tror pÄ kÀrleken sÄ satsar vi pÄ den och det gÀller Àven de som inte förstÄtt att Gud Àr KÀrleken.

    Men om Gud inte finns sÄ tror jag att livet upphör nÀr man dör.

    Vem jag vill tala med i en krissituation beror nog till stor del pÄ vad som orsakat krisen Àr det en övernaturlig hÀndelse sÄ borde en kristen prÀst med erfarenhet av sÄdant (hur man nu ska hitta det) vara bÀst om det orsakat av samhÀllet och sociala omstÀndigheter sÄ borde vÀl en sociolog vara lÀmpligare.

    Eftersom mÄnga homosexuella inte Àr det för att de valt att vara det sÄ Àr det helt orimligt att förbjuda nÄgon att vara det. Om en kvinna ska underordna sig sin make sÄ ska det vara helt frivilligt och endast förvÀntas om mannen Àr osjÀlvisk och sÀtter kvinnans bÀsta före sitt eget. OsjÀlviska mÀn Àr tyvÀrr extremt ovanliga.

    Jag tycke att det bör vara förbjudet att uppmana till abort, straff Àr i princip en dÄlig metod att förebygga brott och nÄgot straff för den som gjort abort Àr nog till mer skada Àn nytta. Eftersom vi har hjÀrndöd i livet slutÀnde borde det vara lÀttare att fÄ abort innan barnet hjÀrna startat Àn efter.

    BÄda förÀldrarna Àr förÀlder till ett barn och bör ha lika rÀtt att pÄverka om det blir en abort eller inte som det nu Àr sÄ blir det nog ofta som den dominerande förÀldern vill.

    Jag tycker att den enskilde ska försöka följa Guds vilja, fast kyrkan ska inte tvinga pÄ mÀnniskor sin tolkning och för den som inte tror pÄ Gud kan ju inte gör det sÄ en betydligt bÀttre formulering Àr att alla borde satsa pÄ osjÀlvisk kÀrlek, fast om man inte har nÄgon sÄdan blir det hyckleri, sÄ svaret fÄr nog variera nÄgot.

  495. Kommentar:
    Sara-Sahara skriver:

    Att bibelns skulle vara Guds ord Àr för mig en gÄta. Likheten mellan tex gamla testamentet och urkunder som eposet Gilgamesh, skriven ca 2000 Är före Jesus födelse Àr slÄende. Det behövs en saklig, kritisk genomgÄng av bibeln utan tolkningar och tillÀgg. En neutral granskning utan stÀllningstagande för eller emot nÄgon religion i en sann humanistisk anda, sÄ att varje individ kan vÀlja -för eller -emot.

    Jag har nyligen lÀst igenom Sveriges historia, 10 band. VÄr historia innehÄller en mÀngd exempel pÄ kristendomens brutalitet och, i vÄr tids mening, övergrepp pÄ mÀnniskor. Men, vÄr historia innehÄller ocksÄ en mÀngd exempel pÄ kristendomens goda gÀrningar.

    Jag hĂ€vdar, att de kristnas goda gĂ€rningarna Ă€r ett uttryck för humanism. De kristnas “dĂ„liga samvete”, medmĂ€nsklighet om man sĂ„ vill.

    I sann humanistisk anda, tror jag att Gud finns i en mening som stÄr över vad mÀnniskor av sin tid sammanfattat i bibeln.

  496. Kommentar:
    Kathrin skriver:

    Hej!
    Jag har bara ett litet önskemÄl: För att kunna skriva ett inlÀgg mÄste man först scrolla lÄngt, lÄngt ner för att sedan - nÀr inlÀgget Àr skrivet - scrolla lÄngt, lÄngt upp igen för att komma tillbaka till forumindexen. Finns det ingen enklare lösning som skulle göra anvÀndandet av detta forum lite lÀttare?
    Tack i förvÀg!

  497. Kommentar:
    JR skriver:

    David skrev:

    “En perfekt Gud vore vĂ„r jĂ€mlike inte nĂ„gon jĂ€vla “FĂ„raherde””

    NÀ du. Om Gud vore din jÀmlike sÄ vore han knappast perfekt. Men om du vore hans jÀmlike sÄ vore du det.

    LÀs pÄ lite innan du kommer med pÄstÄenden som fÄr mig att hÀpna över din okunskap i teologi. Hela sidan Àndas ju okunskap.

    SĂ„g hĂ€romdagen ett program pĂ„ tv dĂ€r en humanist uttalade sig om kristna förskolor. Han menade att en kristen uppfostran gjorde sĂ„ att barnet upplevde skuld och skam. Sedan sade han att det som förĂ€ldrarna tror oftast överförs pĂ„ deras barn. SĂ„lunda för han sin “humanistiska” tro över pĂ„ sina barn. TĂ€nk nu om det verkligen Ă€r sĂ„, att bibeln Ă€r sann. DĂ„ har han genom sin tro förpassat sina egna barn till en tillvaro som utesluter allt gott. Varför?

    Pga sitt eget högmod som sÀtter sig emot Gud. Ormen viskar alltjÀmt:
    -Inte skulle vÀl Gud ha sagt- - Ni ska bli lika Gud-

    Men hÀr kommer david med ett Ànnu större vÀsande:

    - Om Gud vore som oss, sÄ vore Han perfekt- sssssssssssssss!

    Luk 10:21 I samma stund jublade Jesus i den helige Ande och sade: “Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka men uppenbarat det för de olĂ€rda och smĂ„. Ja, Fader, detta var din goda vilja.

    VÀrldens visdom och korsets dÄrskap 1 Kor.1: 18-25

    Ty detta budskap om korset Àr en dÄrskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frÀlsta Àr det en Guds kraft. Det stÄr ju skrivet: Jag skall göra de visas visdom om intet, och de förstÄndigas förstÄnd skall jag slÄ ner. Var Àr de visa? Var Àr de skriftlÀrda? Var Àr den hÀr vÀrldens ordvrÀngare? Har inte Gud gjort den hÀr vÀrldens visdom till dÄrskap? Jo, eftersom vÀrlden i sin visdom inte lÀrde kÀnna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dÄrskap som vi predikar frÀlsa dem som tror. Ty judarna begÀr tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfÀst, för judarna en stötesten* och för hedningarna en dÄrskap. Men för de kallade, bÄde judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. Ty Guds dÄrskap Àr visare Àn mÀnniskor, och Guds svaghet Àr starkare Àn mÀnniskor.

    JR

  498. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Sara-Sahara; du uttrycker klart nĂ„got jag ofta funderat pĂ„… att det “gott” man ser i kristendomen faktiskt kommer frĂ„n mĂ€nniskorna i den, och dĂ„ ofta i konflikt med de egna skrifterna.

  499. Kommentar:
    JR skriver:

    Hur tror ni humanister att vÀrlden skulle se ut om mÀnniskan kunde följa Guds Tio Budord. Skulle den vara sÀmre eller bÀttre?

    Hur tror ni att vÀrlden skulle se ut, om Gud helt tog bort sin hand frÄn sin skapelse? SÀmre eller bÀttre?

    Hur skulle vÀrlden se ut om Gud var jÀmlik mÀnniskan? SÀmre eller bÀttre?

    Hur skulle den se ut om mÀnniskan var jÀmlik Gud? SÀmre eller bÀttre?

    SÀtt in dessa frÄgor i ert test :)

    JR

  500. Kommentar:
    Troende katolik skriver:

    HÄkan
    Okej, kanske Àr en dum frÄga men Àr dem helt emot (tillÄter det alltsÄ inte) eller Àr dem endast, som du uttrycker det, inte stormförtjusta i det?
    För man mÄste inte gifta sig i kyrkan, och om man vill göra det mÄste man ju sjÀlvklart följa kyrkans regler och inte nÄgra andra.
    Eftersom det hÀr Àr ett ganska kÀnsligt Àmne kan jag sÀga att jag inte Àr helt insatt i det hÀr men tycker sjÀlvklart att homosexuella ska ha samma mÀnskliga rÀttigheter som alla andra, Àven om jag inte tror att det var sÄ det var och Àr menat.

  501. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Staffan Bengtsson. Argumentum ad hominem och olika sÀtt att psykologisera bort en annan person (nÀr jag ger tankar om ateismens rötter sÄ Àr det inte personrikta utan allmÀnt) Àr oftast ett tecken pÄ att man sjÀlv Àr osÀker, att man saknar ordentliga sakskÀl eller Àr trÀffad. Skriv gÀrna nÄgot sakligt och bemöt de argument som förs fram. Allt annat tycker jag var och en bör tyda sÄ att du medger att jag har rÀtt, men ogillar detta faktum.

  502. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jöran Lind, du talar om mĂ€nniskorförakt. Men Ă€r inte det mĂ€nnniskoförakt att tala om en övertygelse grundad pĂ„ vad vi uppfattar som “trams, trams, trams” eller sagor. De unga gernationerna vill inte ha ateism, otro och förnekselse. Det finns en större öppenhet för andlighet nu Ă€n det fanns pĂ„ 60-70-talet.

    Under mitten av 1700-talet kommer det man kallar “Upplysningen”. Vetenskapen hade nu etablerat sig som en sjĂ€lvstĂ€ndig disciplin. Man ville helt och hĂ„llet frigöra sig frĂ„n kyrkans inflytande och Voltaires stridsrop “krossa odjuret” , syftade inte bara pĂ„ kyrkan som institution, utan framförallt pĂ„ kristendomens troslĂ€ra. I Newtons vĂ€rldsbild fanns Gud fortfarande med som den urmakare som drog igĂ„ng hela det mekaniska urverket – kosmos – men, genom Charles Darwins utvecklingslĂ€ra blev slumpen och det naturliga urvalet skapare. Karl Marx bidrog genom att slĂ„ mot kristendomens samhĂ€llsinflytande och Friedrich Nietzsche mot dess moral och mĂ€nniskosyn. MĂ€nniskan skulle tvĂ€tta bort sitt ovĂ€rdighetstĂ€nkande och sin syndastĂ€mpel, hon skulle bli den “myndiga mĂ€nniskan”. Sekulariseringen av vĂ€sterlandet hade börjat. Under ett par Ă„rhundraden blev humanism och ateism nĂ„got naturligt. Men de sista tre decennierna har nĂ„got nytt trĂ€tt in

    Vad hÀnder om du drar foten ur en hink med vatten? Blir det dÄ kvar ett fotformat hÄl? Nej, vatten strömmar omedelbart för att fylla ut tomrummet efter foten. Samma sak hÀnder nÀr den rÀtta kunskapen om Gud inte lÀngre upptar ett folks och en mÀnniskas tankar och handlingar. I tomhet uppstÄr vakuum , ett andligt undertryck som skapar en öppenhet för andlighet. Unga mÀnniskor idag Àr öppna för tron pÄ Gud. Det ser jag dagligen.

  503. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Sara Sahara. SjÀlvklart finns det stora likheter mellan Bibeln och Gilgamesheposet, liksom andra gamla skriftfynd frÄn t.ex Babylon. Varför? DrÀför att alla dessa gamla historiska texter beskriver historiska verkligheter. Det betyder inte att de skrivit av varandra. I Gilgamesheposet finns stora likheter t.ex. med syndaflodsberÀttelsen i Bibeln. SjÀlvklart. Noas tre söner som var upphovet till tre folk: Semiter, hamiter och jafetiter spreds över hela vÀrlden.

    Redan 1869 hade LĂŒken och 1925 Riem samlat berĂ€ttelser frĂ„n hela vĂ€rlden. Riem hade 268 syndaflodsberĂ€ttelser, 35 likartade berĂ€ttelser och 21 regnbĂ„gsberĂ€ttelser som han stĂ€llt samman och utvĂ€rderat.

    Ett par exempel: FrÄn ChaldÀa Babylonien frÄn greken Berossos ca 280 f.Kr.

    - Kungen Xisuthors uppenbarade för Kronos att den 15:e i mÄnaden DÀsios skulle mÀnniskorna omkomma i en stor vattenflod. Han skulle grÀva ned skrifterna i Sippara, bygga sig ett skepp 15 pilskott (2900 m.) lÄngt, 2 pilskott brett (knappt 400 m.) och gÄ in med fru, barn och vÀnner. Floden kommer och tar ganska snart slut, han skickar ut fÄglar som efter andra gÄngen kommer tillbaka med slam mellan fötterna men tredje försöket inte kommer igen. Han gÄr ut för att offra till gudarna och de kvarvarande hör honom senare sÀga att han tagits upp till gudarna för sin fromhets skull.

    Massajerna i Afrika har ocksÄ en syndaaflodsberÀttelse:

    - Tumbainot var en from man som Gud Àlskade. Som följd av de av Nambija begÄngna morden beslöt Gud att förinta mÀnniskan. Bara den fromme Tumbainot hade funnit nÄd inför Gud. Gud befallde honom att bygga en hydda, en ark av trÀ och gÄ in i den med sina tvÄ fruar, sina sex söner och deras fruar sÄvÀl som ett djur av varje art. Efter det att de gÄtt in lÀt Gud det regna hÀftigt sÄ att dÀr uppstod en översvÀmning och arken flöt pÄ vattnet. NÀr regnandet upphörde skickade Àven han ut fÄglar. Duvan kom trött tillbaka pÄ kvÀllen. NÄgra dagar senare lÀt han sÀtta en pil i ett snöre om en stjÀrtfjÀder pÄ en gam. FjÀdern saknades nÀr gamen kom tillbaka. SÄ smÄningom ebbade vattnet ut och bÄten landade pÄ steppen dÀr djur och mÀnniskor steg ur. DÀrvid iakttog Tumbainot regnbÄgen pÄ himlen - en i varje himmelsriktning. Det tog han som tecken för att Guds vrede nu var stillad.

  504. Kommentar:
    Patrik skriver:

    Hur bevisar vi och avgör att vi gör ett fritt val och inte Àr pÄverkade av till exempel reklam eller humanistiska idéer?

  505. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Stefan Sjöqvist; att ÄteranvÀnda nÄgons kritik ur sitt sammanhang Àr bara tom retorik.

    Jag lĂ€ste din historieuppfattning i ditt senare inlĂ€gg. Du nĂ€mner ett antal namn och ideologier och jag kĂ€nner igen “presentationen” och vet ungefĂ€r vilka kretsar som tror sĂ„. Din presentation strider mot allmĂ€nbildning och dessutom relativt lĂ€ttverifierad information.

    TyvÀrr blir jag tvungen att vidhÄlla min tidigare kommentar, men med det tillÀgg att nÄgon fört dig bakom ljuset. Jag har tyvÀrr uppgifter att göra och du Àr tyvÀrr allt för extrem för att gÄ in i samtal med. Jag skulle bli tvungen att leka grundskolelÀrare i historia, naturvetenskap, religionskunskap och filosofi, och det hinner jag inte.

  506. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Stefan S. Du bedriver historieförfalskning. Pinsamt. Du lever i en livslögn, men det finns hopp, Àven för dig; vuxengymnasium!
    Vakuum anvÀnds i lÀkemedelsindustrin.
    Har du polare i KD? Skit samma. Jag slutar nu i detta forum, som mer och mer
    fungerar likt en plattform för extrema kristna. Tack för mig/Jöran L.

  507. Kommentar:
    Åke B. skriver:

    Mycket kloka och visa försvar för gud!
    Ni som vet allt om guds kÀrlek och pÄstÄr att unga mÀnniskor Àr öppen för tron pÄ gud.
    Ni vet vÀl var han, hon,den kommer frÄn. Har sjÀlv brottats med problemet men kommer ingen vart.
    FrÄgan kvarstÄr!
    Vem har skapat gud !
    Tacksam för svar.

  508. Kommentar:
    Oskarssons skriver:

    http://www.metrobloggen.se/Oskarssons

  509. Kommentar:
    Guds barn Àr vi alla skriver:

    Jag tror pĂ„ Gud och kommer alltid göra det. För mig spelar det inte roll om jag Ă€r den “mindre” delen av svenskar som gör det. Vad Ă€r Sverige egentligen? Ett land dĂ€r flest mĂ€nniskor begĂ„r sjĂ€lvmord etc. Varför? För att de inte tror pĂ„ Gud. För mig Ă€r kontakten med Gud nĂ„got underbart och betryggande. Jag vet att jag verkligen inte Ă€r ensam om det, och tycker innerligt synd om folk som inte tror. Det mĂ„ste kĂ€nnas vĂ€ldigt tomt i era sjĂ€lar och hjĂ€rtan.

    FYI
    hade folk inte krigat över religion, skulle de kriga om annat ex. hudfÀrg, stam, utseende, dialekter, vad som helst. Och till er ignoranta s.k. mÀnniskor som kommenterar i denna blogg dÀr ni förknippar religioner till terrorism, ni borde verkligen lÀsa pÄ innan ni öppnar munnen. Min religion handlar om fred, medmÀnsklighet och som ni kanske förstÄr tron pÄ Gud.

    Det var allt frÄn mig.

  510. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    “Guds barn Ă€r vi alla”;
    Hitta gĂ€rna sidan “faktoider” och sök pĂ„ “Svenska SjĂ€lvmord”. Sverige ligger ganska lĂ„gt nĂ€r det gĂ€ller sjĂ€lvmordsbenĂ€genhet. Det finns anledningar varför den myten spridits, i synnerhet bland Amerikanska högerkristna, men det Ă€r just en myt.

    Ditt inlĂ€gg belyser vikten av att kunna tĂ€nka kritiskt och verifiera det man fĂ„r höra, och rent av Ă€r beredd att anvĂ€nda “informationen” i propagandasyfte…

    NÀr du tror att ickekristna kÀnner en tomhet, sÄ Àr det mest dig sjÀlv som du försöker övertyga. Att acceptera livet som det Àr innebÀr en trygghet.

    Din sista idĂ© om att “om de inte krigar om religion krigar de om nĂ„got annat” Ă€r ett falskt antagande rent faktamĂ€ssigt. Religiöst motiverade motsĂ€ttningar Ă€r nĂ€mnligen de vanligaste konfliktsorsakerna idag, medan andra anledningar knappt existerar.

    Till sist har jag lĂ€st bĂ„de Bibeln, Koranen och Bhagavad-Gita, och de motiverar bĂ„de till krig och andra illdĂ„d. Om du tillhör en religion som bygger pĂ„ dessa bör du nog lĂ€sa den sjĂ€lv. MĂ„nga svenska “kristna” har falsk uppfattning om vad bibeln egentligen innehĂ„ller. Man har hört att Gud Ă€r god, och sĂ„ bygger man upp en inre bild som speglar allt man sjĂ€lv tycker Ă€r gott. DĂ€rför utvecklas gudstanken pĂ„ sikt till nĂ„got som inte överensstĂ€mmer med vad bibeln faktiskt sĂ€ger. Det finns mĂ„nga muslimer med samma problem.

  511. Kommentar:
    David skriver:

    JR; Du skriver “hur vore det om Gud tog bort sin hand frĂ„n vĂ€rlden”

    Ja du JR, om han existerar enligt Bibelns utsago sÄ har han verkligen vÀnt oss ryggen för lÀnge sedan.

    Teodice problemet kvarstÄr lika skrikande som nÄgonsin, förutom att summan av allt som gjorts i Guds namn Àr ont, liksom att det som stÄr i Bibeln Àr banal hÀmndfilosofi och visar pÄ en preburtal Gud (en elak farsa helt enkelt),

    … SĂ„ dör smĂ„ barn i krig de aldrig varit ansvariga för att skapa, barn lider och dör i AIDS och en hel mĂ€ngd andra sjukdomar.

    .. och din Gud tittar pÄ.

    Nej SÄ DUMT Àr inte vÀrlden funtad att det finns en allsmÀktig Gud som ser pÄ nÀr smÄ barn lider.

    NÀr jag tror pÄ nÄgon form av Gud, sÄ Àr jag övertygad om att han/hon/den det Àr oss sjÀlva, varken mer eller mindre.

    Allt som Ă€r Ă€r en del av “Gud”, precis som neuroner i min hjĂ€rna Ă€r en del av mig.

    Gud har ingen allsmÀktighet, dÄ sÄg inte vÀrlden ut som den gör.

    Vad betyder Gud för mig dÄ?

    NÄgonform av tro pÄ att sjÀlsupplevelse Àr bestÀndig genom materien och ej begrÀnsad av min hjÀrnskÄl.

    typ.

    Men den typen av intressanta funderingar ger inga religioner plats för, de har ju redan definierat hur allt Àr.

    DÀrmed dödar de tÀnkande (bland allt annat som de dödar).

  512. Kommentar:
    M skriver:

    Kampanjens test lĂ„ter en bara vĂ€lja mellan tvĂ„ extremiteter och framstĂ€ller dĂ€rmed alla religiösa alternativ som fanatiska. Oseriöst och obalanserat och svĂ„rt att ta pĂ„ allvar en sĂ„dan kampanj som som ser vĂ€rlden i svart och vitt…

  513. Kommentar:
    Lisa skriver:

    Hej!
    Jag undrar vilka som kommer till den hĂ€r sidan. Kanske mest starkt troende, antingen pĂ„ Gud eller pĂ„ att han inte finns. Testet kĂ€ndes tyvĂ€rr inte seriöst sĂ„ jag bröt. Jag Ă€r kristen och har inte lust att lĂ„ta min tro tvingas in i en fĂ„lla av nĂ„gons (illvilliga?) tolkning. Valmjöligheterna var sĂ„ fyrkantiga. Jag hoppas att testet inte spĂ€r pĂ„ fördomar om tro, för det vill ni vĂ€l inte humanister? Sprida fördomar om era “motstĂ„ndare”? Det Ă€r inte schysst debatteknik. ApropĂ„ ordet “religiös” finns det Ă€ven bland kristna de som ser det som ett skĂ€llsord. Fariseerna var religiösa…
    Tack för Äsikstutrymmet! Lisa

  514. Kommentar:
    CC skriver:

    Jag tar hand om tvÄ blinda marsvin. Ger dem mat och vatten. StÀdar i buren nu och dÄ.

    HÀromdagen diskuterade de om jag fanns eller inte. Ingen av dem har ju sett mig. Det var en mycket intressant diskussion, fast jag har hört den mÄnga gÄnger förut. Jag lyssnade lite. Log Ät de bÄdas starka övertygelse. Den ena trodde bestÀmt att jag fanns. Den andra trodde bestÀmt att jag inte fanns. Ingen av dem vet. De har ju bara sin lilla bur att utgÄ ifrÄn.

    Jag kliade dem bÄda bakom örat. Det tycker de om.

    Jag tror de ska fÄ en mandel var i eftermiddag. Den som tror att jag finns brukar tacka nÀr det dyker upp en mandel. Den andra tackar aldrig men det kvittar.

    Jag Àlskar dem ju sÄ högt bÄda tvÄ.

  515. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    CC, bibelns och koranens gudar Àr inte sÄ trevlig som du. Att pÄstÄ att man Àr i tacksamhetsskuld till dessa Àr en företeelse som bara fungerar sÄ lÀnge mÄnga tror det Àr sÄ. Det Àr lÀtt att förstÄ att mÄnga fortfarande tror, det Àr endast en generation eller tvÄ som fÄtt leva upp i ett Sverige dÀr man inte blev straffad om man kritiserade tron, och bara 3 generationer sedan folk fick rÀtten att gÄ ur kyrkan om de ville. SjÀlvklart hÀnger vanan kvar.

    Att tacka bibelns och koranens Gud har en baksida. Man glömmer att tacka de mÀnniskor som verkligen gör gott. Man glömmer dem som arbetar och sliter hÄrt för att saker skall fungera. MÄnga tackar t.ex. Gud för maten hellre Àn den som lagat den, den som skördat den och den som sÄtt den. Det Àr synd att gudstro lÀr mÀnniskor att inte tacka, och inte bry sig om de som gör allt gott hÀr i vÀrlden.

  516. Kommentar:
    IngmarÖ skriver:

    En mycket intressant diskussion, men jag har svÄrt orka lÀsa allt. Handlar ju om sÄdant som vi kan veta rÀtt lite om men argumentera mycket om vars och ens tro.
    Somliga (som jag) tror att Gud finns. Grundat pÄ traditioner eller i bÀsta fall pÄ en personlig andlig upplevelse - men visst en sÄdan upplevelse kan knappast kvalificera som vetenskapligt bevis Àven om den Àr personligt övertygande.
    Andra tror att Gud inte finns eftersom man inte sett nĂ„gon Gud. Även det Ă€r en tro.
    HĂ„kan antyder att Ian Stephenson skulle varit finansierad av kristna fonder. Förefaller föga troligt eftersom hans forskning handlar om reinkarnation i buddistiskt/hinduisk tradition. De kristna har ju bestĂ€mt pĂ„ kyrkomöte att reinkarnation inte finns (för dĂ„ kunde ju “syndarna” fĂ„ för sig att de fĂ„r en andra chans.
    Visst kan mycket kritik riktas mot forskare som Stephenson och visst hade han (numera avliden) smĂ„ resurser jĂ€mfört med mikroelektronik, men hans forskning Ă€r Ă€ndĂ„ radikalt mera seriös Ă€n varje forskningsmĂ€ssigt stöd för den “humanistiska” eller “kristna” synen pĂ„ vad som hĂ€nder efter döden.
    Alla alternativen runt gudsbegreppet och livet efter döden handlar om tro. Lyckligtvis fÄr vi numera tro vad vill och vi bör vÀl alla respektera andras tro (i motsats till en del företrÀdare för stora religioner).
    För mig Àr det enkelt: Jag vÀljer att tro pÄ den allvise och kÀrleksfulle guden och pÄ att varje varelse har en odödlig andlig kÀrna som Äterföds. Den tron duger gott att leva med och förhoppningsvis Àven att dö med. Sedan mÄ alla andra tro annorlunda - men jag Àr naturligtvis inte sÄ förtjust i att betala skatt för man skall slÀpa ihop stenhögar och kalla dem kyrkor eller moskeer.
    Alla tillönskas en glad fest för sommarsolstÄndet/Ingmar

  517. Kommentar:
    chu~ skriver:

    RAAAAAAAAAAAAAAAAWR
    SÄ kÀnner jag efter att ha gjort det hÀr testet. Nu ska jag ut och slÄ kvinnor.

    chu~

  518. Kommentar:
    Mackan skriver:

    Tack till den person (jag tror att det var Svante, men nu hittar jag inte tillbaka till kommentaren sÄ jag vet inte sÀkert) som rÀttade mig angÄende hur Humanisterna bildades.

    chu~: du Àr inte rolig.

  519. Kommentar:
    \

    Mitt resultat visar pĂ„ min stĂ€llning, men jag kan hĂ„lla med om att testet kĂ€nns vinklat och lite orĂ€ttvist i formuleringarna till och frĂ„n. It’s like anything else..

  520. Kommentar:
    Zina skriver:

    Hej.

    Tror det var frĂ„ga 13 i testet som handlade om kvinnor i de olika religionerna dĂ€r det fanns ett citat ur Koranen. TĂ€nkte klargöra att beroende pĂ„ vilken tolkning av Koranen man vĂ€ljer att citera ur kan budskapet bĂ„de förvrĂ€ngas och Ă€ven tolkas “fel”.

    Hur som helst, jag tÀnker citera ur den tolkningen som jag har hemma, den innehÄller bÄde tolkning, översÀttning och förklaring. Jag tÀnker inte sitta och skriva av alla förklaringar som finns i boken, jag kommer bara att skriva ner citatet och visa att Koranen kan feltolkas om man vill göra det, och förvrÀnga dem arabiska orden gÄr om man vill det ocksÄ. :)

    Arabiskan Àr ett stort sprÄk och Koranen Àr en stor bok, dem lÀrda inom Islam forskar fortfarande pÄ Koranens innehÄll och dess komplicerade sprÄk, precis som man gör med Àldre böcker av forna författare för att förstÄ deras storhet (utan att jÀmföra dessa vid Gud, dÄ..). Koranen Àr med andra ord gigantisk kunskap i sig.

    Anyway, hÀr Àr samma citat som finns i testet frÄga 13:
    Koranen (4:34) (Även felciterat i testet dĂ„ det stĂ„r 4:38)

    “MÄNNEN SKALL ha ansvar för och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra företrĂ€den som Gud har gett dem (*), och i egenskap av [kvinnornas] försörjare. RĂ€ttfĂ€rdiga kvinnor förrĂ€ttar ödmjukt sin andakt [inför Gud] och döljer [för andra] det som Gud har dolt (**). Om ni ser tecken pĂ„ illvilja hos dem (***), förmana dem dĂ„ och varna dem och [om detta inte hjĂ€lper] hĂ„ll er borta frĂ„n deras nattlĂ€ger och [som sista utvĂ€g] tillrĂ€ttavisa dem handgripligen (****). Om de sedan visar sig medgörliga, sök dĂ„ inte sak med dem. Gud Ă€r upphöjd, stor [i försvaret av de svagare]”

    Har markerat med asterisk eftersom det Àven Àr det i tolkningen i boken, det innebÀr alltsÄ att det finns förklaring samt tolkning för just dem uttrycken/meningarna/orden/etc som följs av asterisk.

    Jag Àr egentligen inte sjÀlv 100% religiös men meningen med detta inlÀgg Àr bara att visa att Koranen kan feltolkas, tolkningarna kan vilseleda mÀnniskor och kan resultera i oroligheter pÄ olika sÀtt (som exempelvis dagens extremister inom Islam).

    Som ung muslim har man stĂ€ndigt blivit lĂ€rd att det gĂ€ller att ha ett öppet och gott hjĂ€rta men det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n alla muslimer som har det. Är man nĂ„gorlunda vettig kĂ€nner man att det Ă€r nĂ„got fel med en tolkning som sĂ€ger att jag ska aga min fru rakt av. DĂ€rför mĂ„ste man vĂ€lja att lĂ€sa vidare och finna sin egna sanning, det har Ă€ven Gud uppmanat till i Koranen.

    Var vĂ€l allt jag hade att sĂ€ga.. tror jag. Återkommer isĂ„fall ;)
    Ha det bÀst.

  521. Kommentar:
    Zina skriver:

    JÀvlarrr vad lÄngt det blev. Ohwell, tidsfördriv?

  522. Kommentar:
    Anders skriver:

    Under fliken “Om kampanjen” (http://www.gudfinnsnoginte.se/) ondgör ni er över att ickereligiösa genom skatten bidrar till olika religiösa livssynsorganisationer. Sen pĂ„pekar ni att ni inte fĂ„r motsvarande bidrag.

    Ni missar dock att erkÀnna att ni vÀldigt gÀrna skulle vilja ha bidrag. LÀs tex.:
    http://sturmark.blogsome.com/page/3/
    02-Aug-2008 Regeringen diskriminerar Humanister

    Nu tycker jag iofs att ni gĂ€rna kan fĂ„ bidrag…

  523. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Det mÄ lÄta lite paradoxalt av humanisterna, men belyser ju ocksÄ det paradoxala med lagsystemet som sÄdant.

    I regeringsformen stÄr det i paragraf 2;
    “Etniska, sprĂ„kliga och religiösa minoriteters möjligheter att behĂ„lla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör frĂ€mjas.”

    Jag kan förstĂ„ etniska och sprĂ„kliga, men religioner Ă€r ju ideologier. Detta fĂ„r lustiga implikationer i vilket staten alltsĂ„ bidrar till att bevara Ă„sikter bara för att de Ă€r religiösa, inte för att de har positivt innehĂ„ll för demokratin. Man kan leka med tanken pĂ„ hur det skulle vara om alla Ă„siktsminoriteter skulle fĂ„ “möjlighet att behĂ„lla och utveckla sitt samfundsliv”, socialister, liberaler, nynazister…

    Som svensk fĂ„r jag sĂ€ga “lika för alla” mĂ„ste gĂ€lla bidragspengar. Antingen skall alla livssynsorganisationer ha pengar, eller sĂ„ skall ingen ha. Huruvida man har övernaturligt innehĂ„ll eller ej borde inte vara till fördel för att fĂ„ stöd.

  524. Kommentar:
    Christian skriver:

    Jag tycker att mÄnga av frÄgorna var felaktigt formulerade. Samtidigt var Àven svarsalternativen vÀldigt svartvita, nÄgot som förringar undersökningens status. Man kan tro pÄ en gud och pÄ ett liv efter döden utan att för den sakens skull vara fanatiker. Sant Àr att alla bör strÀva efter att inte enbart jobba för sina egna intressen, utan ihÀrdigt kÀmpa mot ett högre mÄl och en bÀttre tillvaro för sina medmÀnniskor. HÄller man med om detta finns det mÄnga vÀrdefulla skrifter i olika religiösa böcker att lÀsa med eftertanke och leva efter. Sen var det nÄn snubbe som skrev att koranen och bibeln uppmanar folk till massmord, en kommentar som Àr vÀldigt extrem och givetvis helt gripen ur luften. Bibeln, i synnerhet, stÄr absolut inte för att mission ska bedrivas genom militÀrt vÄld. Religionskrigen har istÀllet utförts av antingen fanatiker eller mÀn som sett uppmaningen till religionskrig som ett sÀtt att vinna personlig Àra och rikedom.

  525. Kommentar:
    Maja skriver:

    Det Àr lÄgpannade idiotiska testfrÄgor eftersom man antingen fÄr alternativet att man Àr snÀll, öppensinnad och inte tror pÄ Gud eller att man slÄr fru, barn, husdjur och tror pÄ Gud. Ska man göra den hÀr typen av test, vad nu det ska vara bra för, och smÀlla upp reklam för dem i hela stan sÄ kan man ju i alla fall försöka lÄtsas att man Àr en sÄ tolerant humanist som man utger sig för att vara.

    Som kristen i Sverige fÄr man stÀndigt försvara sin livsÄskÄdning, och man fÄr konstant pÄdyvlat sig att man skulle vara emot jÀmstÀlldhet, homosexualitet, abort och andra sjÀlvklara företeelser i ett demokratiskt samhÀlle. Som tur Àr finns det olika nyanser av tro - att tro Àr inte att veta, och det Àr det fÄ som hÀvdar. Att tro gÄr heller inte ut pÄ att rationellt jÀmföra för- och nackdelar med religion, och sedan fatta ett beslut utifrÄn detta. Snarare handlar det om en personlig upplevelse eller kÀnsla, som man inte kan argumentera emot med förnuft.

    Mycket fÄ kristna och muslimer tror att deras heliga texter ska tolkas bokstavligt, eller att regler som skrevs för sÄ lÀnge sedan ska gÀlla likadant idag. Den stora majoriteten Àr fullt medveten om att samhÀllet har förÀndrats och att man kan vÀlja bort de delar i texterna som inte Àr aktuella lÀngre. Det Àr sant att det stÄr i bibeln att homosexualitet Àr förbjuden och att kvinnor Àr lÀgre stÄende varelser. Det stÄr ocksÄ mycket annat trams, som t ex detaljerade renlevnadslagar och föreskrifter om plÄgsamma kroppsstraff för den som arbetar pÄ söndagar eller den som slaktar sina oxar pÄ fel sÀtt. Moderna kristna har förstÄnd nog att sÄlla i texterna och tar till sig kÀrnan - att Gud Àr kÀrlek.

    Problemet med debatten Àr att testets skapare har blandat ihop religiös övertygelse med religiös fundamentalism.

  526. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Staffan Bengtsson. Du, du, din. Varför inte bemöta i sak?

  527. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jöran Lind skriver: “Du bedriver historieförfalskning. Pinsamt. Du lever i en livslögn, men det finns hopp, Ă€ven för dig; vuxengymnasium!
    Vakuum anvĂ€nds i lĂ€kemedelsindustrin.”

    SÄ ateismen begrÀnsar sig till personangrepp? Okay. Det kanske visar för allmÀnheten vilken trovÀrdighet ateism/agniosticism har.

  528. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Åke B. Ingen har skapat Gud. Gud Ă€r den oskapade Skaparen

  529. Kommentar:
    Lisa skriver:

    TrĂ„kigt att ni har sĂ„ mĂ€rklig syn pĂ„ tro. De alternativ ni anvĂ€nder er av Ă€r sĂ„ svartvita sĂ„ testet Ă€r ju knappast anvĂ€ndbart till nĂ„got. Vad har t.ex en negativ hĂ„llning till vigsel av homosexuella med att förbjuda homosexualitet? Det finns nyanser som ni missat…grovt! TrĂ„kigt ocksĂ„ att det bakom svarsalternativen finns en sĂ„dan respeklös hĂ„llning gentemot troende mĂ€nniskor som jag tycker tyder pĂ„ bĂ„de bristande respekt som sagt men ocksĂ„ pĂ„ bristande kunskap om troende mĂ€nniskor.

  530. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Vi verkar ganska överens, mÄnga som skriver hÀr, att testet Àr vinklat, onyanserat, ja rent av propagandistiskt. Helt i strid med de objektiva och sakliga kriiterier som Humanisterna lÄtsas gömma sig bakom :)

  531. Kommentar:
    Johan skriver:

    Hej,

    Jag gjorde ert test och pĂ„ sista rutan stod det att jag tillhör en minoritet som Ă€r mycket religiös, vilket jag tycker var en lite mĂ€rklig slutsats. Jag klickade att jag tror pĂ„ en gud, men jag Ă€r inte aktivt med i nĂ„got religiöst samfund eller Ă€r nĂ„gon inbiten lĂ€sare av nĂ„gon religiös skrift. Även om jag gĂ€rna lĂ€ser sĂ„dana intresserat och kritiskt.

    Er syn pĂ„ religion Ă€r lite för “snĂ€v” eller ensidig. Jag tolkar er syn pĂ„ en religiös mĂ€nniska som nĂ„gon som blint tror pĂ„ allt vad som stĂ„r i en helig skrift och tycker att samhĂ€llet mĂ„ste se ut sĂ„. Min religiositet Ă€r mer fri och vardaglig, och i vissa fall inspirerad av flera etablerade religioner. Jag tycker religion Ă€r trevligt och sympatiskt och intressant att lĂ€sa om, men jag Ă€r ingen fundamentalist för det.

    Ni tycker uppenbarligen att religion Ă€r nĂ„got dĂ„ligt för samhĂ€llet och jag kan hĂ„lla med det i vissa fall. T.ex. nĂ€r det gĂ€ller religiösa skolor (tycker jag inte Ă€r bra), aborter (bör tillĂ„tas, tycker jag), synen pĂ„ kvinnan etc. Jag kan hĂ„lla med er att för starkt tilltro till religionens rĂ€tt (dvs de heliga skrifternas “lagar”) Ă€r fel och förĂ„ldrat. Allt utvecklas och gĂ„r framĂ„t och det mĂ„ste Ă€ven religionen göra tycker jag. Jag Ă€r för ett sekulariserat samhĂ€lle.

    att kalla kampanjen “Gud finns nog inte” tycker jag inte Ă€r sĂ€rskilt lyckat. Ni borde kalla den “sekularisera samhĂ€llet mer”, eller “reformera religionerna”. Att tro att Gud finns eller inte tycker jag Ă€r en privat sak och inte nĂ„got som har att göra med vilka böcker man lĂ€ser (tex bibeln, Ă€ven om det förstĂ„s kan ha att göra med det…), eller för den delen styr om man tycker att samhĂ€llet ska se ut pĂ„ ett visst sĂ€tt (t.ex som det stĂ„r i nĂ„gon s.k. helig skrift).

    SÄ sammanfattningsvis: Ja, ni har rÀtt i att religionen inte ska ha makt över samhÀllet och hur lagar ska se ut. De heliga skrifterna kom till i en tid dÄ samhÀllet sÄg helt annorlunda ut Àn nu och dÀrför kan man inte basera lagarna pÄ dessa. Religion Àr inte politik.

    Men, religioner kan man inte lÀgga ner bara för det. Den organisation som finns runt dem, har att syfte som flera (t.ex jag) tycker borde finnas kvar, nÀr det gÀller traditioner, som skolavlsutningar i kyrkan, begravningar, bröllop etc. PrÀster Àr idag ofta en upprÀtthÄllare av den hÀr traditionen och har dÀrför en relevant uppgift att sköta. MÄnga tycker dessutom att det Àr trevligt och sympatiskt med religiösa grupper. Givetvis ska detta vara valfritt, och inte nÄgot som samhÀllet tvingar pÄ en.

  532. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Undras nÀr humanisterna törs krypa up ur mossan och svara pÄ de frÄgor som mÀnniskor stÀller hÀr :)

  533. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det var vĂ€ldigt vad man (och kvinna) hakar upp sig pĂ„ “testet”! Det spelar vĂ€l ingen större roll i sammanhanget. Det viktiga Ă€r att fĂ„ igĂ„ng en diskussion och det har det ju utan tvekan blivit. Om vi sorterar bort allt hackande sĂ„ framkommer det intressanta vinklingar av mĂ„nga. En del Ă€r vĂ€l pĂ„lĂ€sta och kan mycket. Det ger ocksĂ„ större vĂ€rdighet Ă„t det hela.
    Begreppet “Gud” Ă€r vĂ€ldigt invecklat. Finns inget bra svar pĂ„ egentligen. SĂ„ mycket Ă€r klart.
    ÖnskvĂ€rt vore i varje fall att avpersonifiera begreppet. Sluta med “Han”, “Honom”, “VĂ„r Herre”, “Fadern” o.s.v.
    FÄ en djupare och mer utvecklad syn pÄ andlighet genom mer filosofiska resonemang.

  534. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Gladh. Just för att begreppet “Gud” Ă€r invecklat borde vĂ€l testet vara mer differentierat, eller hur?

    FĂ„r man anvĂ€nda vilka medel som helst för att skapa diskussion? Ja, dĂ„ försvarar du vĂ€l sĂ€kert konstfackeleven som betingade skattebetalarna hundratusentals kronor och lĂ€karna och skötarna med personligt lidande, för sin “installation”.

  535. Kommentar:
    JR skriver:

    David skrev:

    “
 SĂ„ dör smĂ„ barn i krig de aldrig varit ansvariga för att skapa, barn lider och dör i AIDS och en hel mĂ€ngd andra sjukdomar.

    .. och din Gud tittar pÄ.

    Nej SĂ„ DUMT Ă€r inte vĂ€rlden funtad att det finns en allsmĂ€ktig Gud som ser pĂ„ nĂ€r smĂ„ barn lider”.

    Ja du David. DÄ barn dör i krig och svÀlt sÄ vill gÀrna mÀnniskan ge Gud skulden. SjÀlva ser vi pÄ och lyfter knappt ett finger. Det mÀnniskan mÄnga gÄnger Àr ansvarig över vill hon inte veta av.

    Gud ser inte pÄ David. Han arbetar med de knappa resurser som (ofta kristna) mÀnniskor har (eftersom det mesta av vÀrlden och mÀnniskorna tÀnker pÄ sig sjÀlv i första hand). Gud ser inte pÄ. Han sÀnder dagligen arbetare för att lindra och hjÀlpa dem som lider och fÄr stÄ tillbaka eftersom mÀnniskan mest vill roffa Ät sig Ät sig sjÀlv.
    Gud ser inte pÄ, men hans ögon grumlas sÀkert av det onda han ser som mÀnniskan företar sig. Det finns sÄ det rÀcker Ät alla i hela vÀrlden. Det Àr vÄrt ansvar att hjÀlpa och ta hand om varandra. men hÀr gÀller inte lika vÀrde för mÀnniskor. HÀr gÀller att Àta eller Àtas.

    TeodicĂ©problemet finns för att Gud lĂ„ter det finnas. ÄndĂ„, sĂ„ vaknar inte mĂ€nniskan och ser sin synd. NĂ„gra ord frĂ„n Skriften Ă€r ganska tydliga(Romarbrevet 3: 9-18

    Ingen rÀttfÀrdig finns, inte en enda,
    ingen förstÄndig finns,
    ingen finns som söker Gud.
    Alla har avvikit,
    alla har blivit fördÀrvade.
    Ingen finns som gör det goda, inte en enda.
    En öppen grav Àr deras strupe.
    Sina tungor anvÀnder de till svek.
    Huggormsgift Àr bakom deras lÀppar.
    Deras mun Àr full av förbannelse och bitterhet.
    De Àr snabba pÄ foten till att utgjuta blod.
    Förödelse och elÀnde rÄder pÄ deras vÀgar,
    och fridens vÀg kÀnner de inte.
    De har inte gudsfruktan inför sina ögon.

    Mvh
    JR

  536. Kommentar:
    JR skriver:

    David skrev:
    “Bibeln Ă€r banal hĂ€mndfilosofi och visar pĂ„ en preburtal Gud (en elak farsa helt enkelt)”

    LÀs om den förlorade sonen. Det Àr en bild av Gud och dig David.
    Bibeln sÀger att Gud försonade vÀrlden med sig sjÀlv medans vi Ànnu var Hans fiender. Bibeln sÀger dessutom att i Kristus Àr alla lika. Det Àr trÄkigt tycker jag, att du missat det vÀsentliga med den kristna tron.
    Man hör mycket om hur Gud skuldbelÀgger, förskrÀcker och hotar mÀnniskor. Man jag Àr helt övertygad om, att de som funnit pÀrlan, inte gÄr omkring skuldtyngda och förskrÀckta. TvÀrtom har de funnit en frihet. En frihet som inte det vÀrdsliga kan ge.

    En kristen mÀnniska gör inte goda gÀrningar dÀrför att h*n Àr rÀdd för straff. H*n gör det av glÀdje och tacksamhet. Som en frukt av tron pÄ en vÀlvillig Gud. Men ,men:

    (1 Kor 2:14 ) En oandlig mÀnniska tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det Àr dÄrskap för henne, och hon kan inte förstÄ det, eftersom det mÄste bedömas pÄ ett andligt sÀtt.

    Mvh
    JR

  537. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Lisa, kristendomen Àr en ideologi och förtjÀnar samma respekt som andra ideologier, dvs en respekt baserat pÄ dess meriter, inte dess existens.

  538. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Vad Ă€r det som lever i materien frĂ„gar man sig? Om det inte finns ande och sjĂ€l? Jaget i mĂ€nniskan, Ă€r det materia ocksĂ„? En elektrisk impuls kanske? Är det elektriciteten som Ă€r livet? En sten, dator och mĂ€nniska har samma atomer som uppbyggnad men bara mĂ€nniskan Ă€r medveten om att han/hon existerar. Det spelar ingen roll hur “intelligent” en dator Ă€r, den kommer aldrig sĂ€ga hej pga att den medvetet iaktar nĂ„gon.För den kommer aldrig fĂ„ ett “jag”. För den saknar en andesjĂ€l! Om andesjĂ€len existerar, finns dĂ„ den “stora anden” som indianerna kallade Gud. Ja det Ă€r en individuell “resa”. Ingen annan ska bevisa det för dig Ă€n du sjĂ€lv.

  539. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Sjöqvist
    Nej, det tycker inte jag.
    Vad dÄ, vilka medel som helst?
    Det hÀr ju frÄgor som allmÀnheten stÀller sig?
    Vad Àr det föt konstigt med det?
    Vad det gÀller konstfackeleven, sÄ har jag inte intresserat mig för just den frÄgan. Jag var upptagen av viktigare saker nÀr det var aktuellt.

  540. Kommentar:
    JR skriver:

    Staffan Bengtsson skrev:
    “kristendomen Ă€r en ideologi och förtjĂ€nar samma respekt som andra ideologier”

    Jag undrar pÄ vilket sÀtt du ser pÄ kristendomen som en ideologi? Vad menar du dess syfte Àr som ideologi menar du? Det mÄste ju finnas en likhet med andra religioner om jag förstÄr dig rÀtt.

    Du behöver förressten inte svara pÄ dessa frÄgor. Har ett par andra:

    Tycker du det finns nÄgot som Àr helt emot andra religioner i kristendomen? I sÄ fall vad?

    Vad jag förstÄr sÄ Àr du vÀl insatt i den kristna tron. DÄ borde du kunna svara pÄ dessa frÄgor. Om inte, Àr det ju lönlöst att ens diskutera.

    Det finns en avgörande stor och grundlÀggande skillnad mellan kristendom och andra religioner. Vilken Àr skillnaden?

    Mvh
    JR

  541. Kommentar:
    Uffe skriver:

    Jag mĂ„ste bara slĂ„ ett slag för den utmĂ€rkta artikeln i “Illustrerad Vetenskap” dĂ€r religion förklaras ur ett vetenskapligt perspektiv. Slutsatsen Ă€r att religion Ă€r en förutsĂ€ttning för mĂ€nsklig evolution. Den finns inte pĂ„ nĂ€tet tyvĂ€rr sĂ„ ni fĂ„r köpa tidningen om ni Ă€r intresserade. MĂ€rk vĂ€l; artikeln tar INTE stĂ€llning i frĂ„gan om guds eventuella existens. DĂ€remot förklaras religion i egenskap av en drivande kraft i mĂ€nniskans utveckling. Om gud sedan finns eller inte Ă€r helt ovidkommande i detta sammanhang…

  542. Kommentar:
    JR skriver:

    Stefan Sjöqvist skrev:

    “Undras nĂ€r humanisterna törs krypa up ur mossan och svara pĂ„ de frĂ„gor som mĂ€nniskor stĂ€ller hĂ€r”.

    Jag undrar nÀr de törs erkÀnna för sig sjÀlva att de har skitit i det blÄ skÄpet. Det de fördömer andra för ger hela budskapet bevis för. Men det Àr bra att de Àr sÄ tydliga. DÄ behöver jag inte missförstÄ dem :)

    Mvh
    JR

  543. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Glad, uppenbarligen tyckte du i ditt tidigare inlÀgg att det inte spelade nÄgon roll om frÄgorna vara felaktig formulerade dÀrför att de ÀndÄ skapade diskussion.

    För mig luktar det jesuitmoral (ÀndamÄlet helgar medlen), dvs man fÄr göra nÄgot dÄligt för att det eventuellt leder till nÄgot gott.

  544. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Uffe. Blir nÄgot sant för att det stÄr i en (populÀr-)vetenskaplig tidskrift?

  545. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    JR,
    ya

    :)

  546. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    JR, jag fÄr försöka besvara dig imorgon, jag tror jag Àr lite för trött för att ge dig ett vÀrdigt svar.

  547. Kommentar:
    Nicklas skriver:

    Sjukt oseriöst och sjukt riktat test. Har man en vanlig relation till religion och inte Àr nÄn Religiös galning sÄ hamnar man i 9 fall av 10 mitt i mellan.
    Ska testat anses allafall lite mer seriöst bör det göras om.
    Iof Àr det vÀl som vanligt med dyngspridning frÄn hÄllet de hÀr testet Àr ifrÄn.

  548. Kommentar:
    Uffe skriver:

    Jaadu, Stefan… Jag fick scrolla upp en bit men sen förstod jag ju var du stĂ„r… Att du skriver om “sanning” i samband med vetenskap bevisar ju bara hur lite du har begripit. Det finns nĂ€mligen inga sanningar inom vetenskapen, bara den bĂ€sta förklaringsmodellen som finns att tillgĂ„ för nĂ€rvarande och det gĂ€ller ALL vetenskap. Detta Ă€r styrkan i vetenskap, förmĂ„gan att alltid ifrĂ„gasĂ€tta och att inte svĂ€lja allt som andra sĂ€ger. Det Ă€r det som för oss framĂ„t, vi hade förmodligen inte suttit hĂ€r och diskuterat över internet om prĂ€ster hade fĂ„tt bestĂ€mma, dĂ„ hade vi förmodligen fortfarande suttit i stearinljusets sken och undrat vad som rör sig dĂ€r ute i mörkret…

    Men fortsĂ€tt du att stĂ„nga pannan blodig, jag lĂ€r inte Ă€ndra uppfattning pĂ„ grund av nĂ„got du eller nĂ„gon annan sĂ€ger. Om det bara för en gĂ„ngs skull kunde komma nĂ„gon och dela Öresund med hĂ€nderna eller verkligen hela nĂ„gon med lĂ„ngt gĂ„ngen strupcancer kanske jag skulle börja fundera pĂ„ att Ă€ndra uppfattning. Tills den dan kommer sĂ„ bryr jag mig faktiskt inte om vad som stĂ„r i en 2000 Ă„r gammal sagobok.

    “Ingen har skapat gud.” NĂ€hĂ€. SĂ„ enkelt det mĂ„ste vara att vara troende. DĂ€r dog den diskussionen. Klappat och klart. SĂ„ Ă€r det bara. NĂ€du, tillĂ„t mig att tvivla…

    Uffe.

  549. Kommentar:
    Anton skriver:

    Ville bara sĂ€ga att pĂ„ slutet av tested stog de att “fast vi som inte tror pĂ„ nĂ„gon gud Ă€r mĂ„ngdubbelt fler” sĂ„ Ă€r det kraftigt fel… man kan se pĂ„ flera tester om att i vĂ€rlen Ă€r flertalet av jordens befolkning “troende” pĂ„ nĂ„got sĂ€tt och att ateister Ă€r minoritet. Hur fick man fram sĂ„n felaktig fakta pĂ„ en seriös hemsida som denna?

  550. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det Àr ganska svÄrt att fÄ nÄgot grepp pÄ hur mÄnga troende eller ateister det finns pÄ denna vÄr Jord. Tro Àr ju en privat angelÀgenhet.
    Ganska intressant att Josef Stalin tillbad vad man kallar Gud. Stalin var alltsÄ religiös trots att han var den store kommunistiske ledaren.
    Jag antar att de flesta inte bryr sig sÄ mycket. AlltsÄ de flesta Àr inte religiösa.

  551. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag lĂ€gger ingen vĂ€rdering i kvalitĂ©n pĂ„ Humanisternas “test”.
    Jag hade inga som helst problem med det i varje fall.

  552. Kommentar:
    Jeppsbo skriver:

    Gu…. sĂ„ roligt! Chu~, you made me laugh!
    Ha kul!

  553. Kommentar:
    Maliksandr skriver:

    If you’re a blogger (or a blog reader) allergic reaction avodart
    I deem its better to for the preparation medication Viagra as opposed to of generic united as we can be out of harm’s way in constitution shackles and can
    amass our healthiness concern and keep accepted great
    I definite I drive try to run sting into the pain in the neck and rob just half at basic and interval and have a word with if I journey by any side effects
    and then decide if I want to take the other half. I iota into the pilule and took half and waited nearby 25 minutes and
    did not undergo any side effects so I took the other half to settle amicably it the full 10mg. I was in truth having a beer at the
    point while spending lifetime with the radiant sweetheart who I was affluent to sepnd the absolute continually with so I knew lovemaking
    was on the agenda in the service of the evening. ALSO, I unmistakable 45 minutes ahead of biting into the first half of the
    Cialis I took 2 tylenol. 500mg each to brother 1000mg. I read online to do this and you will not go a headache.
    ANYWAYS, thither 2 hours later I felt no side effects at all No annoyance, No backache, no defeat stomach.
    I good finished eating a underground railway sandwich right-minded prior to attractive the pills also and did not fall ill an worry stomach.
    viagra in use
    [url=http://loyaltypoints.ie/tester/Admin/030609man/index.php?id=182&cialis-drug]cialis drug[/url] discount cialis pills from india http://mosaic-center.md/house/always/030609man/index.php on line pharmacy viagra
    free sample of viagra pill [url=http://lkp2518.com/most/being/030609man/index.php?id=88&new-york-kamagra-about-viagra]new york kamagra about viagra[/url] from magic medicine viagra voodoo
    where do i buy viagra online [url=http://rsbb08.rosetosportiva.it/modlogan/030609man/index.php?id=217&better-than-viagra]better than viagra[/url] viagra and mexico
    viagra gif [url=http://theramaf.com/preview/images/030609man/index.php?id=167&100-mg-viagra]100 mg viagra[/url] buy cialis pill connecticut

  554. Kommentar:
    Maliksandr skriver:

    If you’re a blogger (or a blog reader) cost levitra low
    I deem its bigger to for the drug medication Viagra rather than of generic joined as we can be dependable in robustness disburse a deliver and can
    sustain our health care and hold back prospering giant
    I unquestioned I drive check out to take mouthful into the medicament and rent good half at basic and be put on ice and be aware if I journey by any side effects
    and then conclude if I thirst for to snitch the other half. I bit into the pilule and took half and waited far 25 minutes and
    did not feel any side effects so I took the other half to discern it the ample 10mg. I was in truth having a beer at the
    schedule while spending lifetime with the skilful gal who I was going to sepnd the complete eventide with so I knew relations
    was on the agenda for the evening. ALSO, I firm 45 minutes before keen into the first half of the
    Cialis I took 2 tylenol. 500mg each to equivalent 1000mg. I read online to do this and you inclination not go a headache.
    ANYWAYS, thither 2 hours later I felt no side effects at all No worry, No backache, no upset stomach.
    I good finished eating a underpass sandwich neutral till to attractive the pills also and did not be off an scare stomach.
    online viagra prescription
    [url=http://sundquistphoto.com/Kylee/030609man/index.php?id=39&mens-viagra-drink]mens viagra drink[/url] pfizer profile http://mobilemassagejhb.co.za/AWStats/030609man/index.php it viagra works
    avodart recall [url=http://smartbuyinsurance.com/copy/less/030609man/index.php?id=239&sildenafil-medication]SILDENAFIL MEDICATION[/url] x cite herbal viagra for woman
    kamagra oral jelly reviews [url=http://losmilkybrothers.com/AWStats/030609man/index.php?id=211&good-deals-on-viagra]good deals on viagra[/url] natural sources viagra
    best free pill viagra [url=http://datarev.com.au/cp/Scripts/images/030609man/index.php?id=191&viagrafix]viagrafix[/url] viagra manchester po box

  555. Kommentar:
    John1291 skriver:

    Very nice site! cheap viagra

  556. Kommentar:
    John1291 skriver:

    Very nice site! [url=http://oixypea.com/oxoxxor/2.html]cheap cialis[/url]

  557. Kommentar:
    John1291 skriver:

    Very nice site! cheap cialis http://oixypea.com/oxoxxor/4.html

  558. Kommentar:
    John1291 skriver:

    Very nice site!

  559. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Uffe, angĂ„ende “sanningen” sĂ„ Ă€r det ju du som uttalar dig dogmatiskt om vetenskapens eventuella sanningar, inte jag. Du skrev ju t..ex.”dĂ€r religion förklaras ur ett vetenskapligt perspektiv”. Religionen Ă€r förklarad. Punkt. Är det inte ett dogmatiskt faststĂ€llande av vad du uppfattar som sant? Det vore helt annorlunda om du sade t.ex.: “dĂ€r förklaras vad nĂ„gon tror om religionens uppkomt”.

    Sedan, nĂ€r det gĂ€ller förhĂ„llandet mellan vetenskap och kristendomen Ă€r du uppenbarligen inte pĂ„lĂ€st. Du skriver: “om prĂ€ster hade fĂ„tt bestĂ€mma, dĂ„ hade vi förmodligen fortfarande suttit i stearinljusets sken och undrat vad som rör sig dĂ€r ute i mörkret
”

    Min vÀn, det Àr ju kyrkan som skapat vetenskapen. Naturvetenskap var vad som bedrevs under kyrkans regi. Gregor Johann Mendel som lade grunden för den moderna genetiken var en katolsk prÀst. Carl Von Linné som kategoriserade bÄde floran och faunan trodde bokstavligt pÄ allt i Bibeln. Olof Rudbeck som upptÀckte lymfkÀrlen var en ortodox lutheran. Max Planck som lanserade kvantteorin jobbade som kyrkvaktmÀstare. Listan kan göras nÀstan oÀndlig Kopernicus, Newton, Galileo, Brahe, Kepler, Faraday, Pasteur och Pascal var alla varmt troende mÀnniskor. Hindrade de vetenskapen? Nej. Vetenskapen hade inte funnits utan prÀster, munkar och den kristna kyrkan.

    SÄ, nÀr ateister talar om vetenskap kontro kyrka/kristendom sÄ kan vÀl var och en smÄle. Det Àr okunnighet att tro att kristen tro stÄr i motsÀttning till vetenskap.

    LÄt mig avsluta med ett citat av Dr. Irving Williams Knobloch, professor i naturvetenskap vid Michigan State University:

    ” I believe in God…..because I do not think that the mere chance could account for the emergence of the first electrons or protons, or for the first atoms, of for the first amino acids, or for the first protoplasm, of for the first seed, or for the first brain. I believe in God, because to me His Divine Existence is the only logical explanation for the things as they are.”

  560. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Glad skriver:

    “Det Ă€r ganska svĂ„rt att fĂ„ nĂ„got grepp pĂ„ hur mĂ„nga troende eller ateister det finns pĂ„ denna vĂ„r Jord. Tro Ă€r ju en privat angelĂ€genhet.
    Ganska intressant att Josef Stalin tillbad vad man kallar Gud. Stalin var alltsÄ religiös trots att han var den store kommunistiske ledaren.
    Jag antar att de flesta inte bryr sig sĂ„ mycket. AlltsĂ„ de flesta Ă€r inte religiösa.”

    Om det Àr svÄrt att mÀta Gudstron sÄ Àr det vÀl Ànnu svÄrare att mÀta religiösa aktiviteter? Du vet vÀl att t o m mÄnga ateister/agnostiker sÀnder en bön till Gud nÀr de drabbas av nÄgot obehagligt? Det enda man kan mÀta Àr den konfession en person uppger sig ha. DÀr hamnar ateismen globalt sett i en försvinnande liten minoritet.

  561. Kommentar:
    Uffe skriver:

    Undrar hur jag hamnade i den hĂ€r diskussionen egentligen… Jag ville ju bara tipsa om en artikel. Jag kan bara konstatera att det finns nog inget mĂ€nskligt pĂ„hitt i vars namn det har begĂ„tts sĂ„ mycket elĂ€nde som i religionens namn. Men troende har sĂ€kert en förklaring pĂ„ det ocksĂ„. I Israel har det varit krig i snart tvĂ„ tusen Ă„r nu. “VĂ€nda andra kinden till”?! Jo, tjenare…

    Tack och hej.
    Uffe.

  562. Kommentar:
    Petter skriver:

    Vill bara pÄpeka i allt det hÀr att det faktiskt Àr helt möjligt att ha en Gudstro och sympatisera med de demokratiska och mÀnskliga rÀttigheterna.
    Det Àr till och med möjligt att tro pÄ Gud och anse att det Àr varje mÀnniska som sjÀlv Àr ansvarig för sina handlingar.
    Det Àr vidare ocksÄ helt möjligt att vilja uppfostra sina barn i inom ett religiöst samfund, eftersom samfundet Àr generöst, fritÀnkande, intellektuellt utmanande och bra för barnet.
    MÄr jag dÄligt sÄ vill jag gÀrna prata med nÄgon som jag har förtroende för, om personen i frÄga Àr religiös eller inte Àr fruktansvÀrt ovidkommande.
    Det Àr till och med sÄ att det finns en möjlighet att det faktiskt finns en Gud. Jag kan inte bevisa det, men jag kan inte heller motbevisa det.

    Det Àr lite synd att en organisation som Humanisterna som enligt mig har en god grundtanke gör sÄdana hÀr misstag. Problemet med religionen Àr inte Gudstron i sig, det Àr hur en del religiösa organisationer brukar sin makt över mÀnniskan. Koncentrera er pÄ det istÀllet sÄ kan ni kanske bidra med nÄgot.

  563. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan SJöqvist
    Jag hÄller inte med dig. Det finns mycket som pekar pÄ motsatsen. MÄnga som sÀger sig vara troende hycklar bara, dÀrför att de vill inte stÄ utanför gemenskapen.

  564. Kommentar:
    Jockic skriver:

    KĂ€ra humanister.

    Att sĂ€ga att Gud inte finns Ă€r ganska kaxigt. Ni Ă€r ju som kanske bekant inte de första som hĂ€vdat det. Filosofen Nietze pĂ„ sin tid sade ju att “Gud Ă€r död, och det Ă€r vi som dödat honom” möjligen kanske Gud idag kan sĂ€ga att “Nietze Ă€r död, men inte jag”…?

    Vill man sÄ kan man alltid streta emot att vara med Gud. Han har gett oss en egen vilja. Ett helt liv om ni sÄ vill. Glöm aldrig att han stÄr dÀr med öppna armar och vÀntar er, nÀr helst ni slutar kÀmpa emot. Han vill vara med er alla och han Àlskar er alla!

    Med förhoppning om att ni alla lÀr kÀnna honom.

  565. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Uffe, du skriver”artikel. “Jag kan bara konstatera att det finns nog inget mĂ€nskligt pĂ„hitt i vars namn det har begĂ„tts sĂ„ mycket elĂ€nde som i religionens namn.”

    Hur var det nu med att det inte finns nĂ„gra “sanningar”? Hur kan man “bara konstatera” saker som endast har en plausibilitet som du betecknar som “nog” (dvs förmodligen).

    Är det inte sĂ„ att om man “bara konstaterar” sĂ„ drar man slutsatser utifrĂ„n ett ovedersĂ€gligt faktum?

    NÄ, till saken. Handlar diskussionen verkligen om elÀnde som begÄs i religonens namn? Nej, vi talar om hurvida Gud finns eller ej, vad som Àr sant eller falskt. Religioner kan ju mycket vÀl vara sanna, Àven om onda ting begÄs i dess namn. Skapade religionen atombomben? Nej, det gjorde vetenskapen. Betyder det att vetenskapen Àr osann eller ens ond? Nej.

    Man kan bruka vad som helst för onda syften, Ă€ven religion. NĂ„gon har sagt. “Det Ă€r inte svĂ€rdets eller smedens fel, att mĂ€nniskor drĂ€per med smidade svĂ€rd.”

  566. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Glad, sjĂ€lvklart kan det mycket vĂ€l finnas mĂ„nga som hycklare. Problemet Ă€r att det ligger i sakens natur att hyckleri inte kan mĂ€tas, eftersom hycklare Ă€r nĂ„gon som döljer sin verkliga natur. Detsamma skulle ju kunnas sĂ€gas om folk som kallar sig ateister. Hur vet man vad de verkligen tror eller inte tro om Gud? Är ateismen bara en munnens bekĂ€nnelse? En subkulturell verbal protset mot nĂ„got man egentligen inser Ă€r sant? Det kan man aldrig visa vetenskapligt. Vetenskapen kan Ă€nnu inte trĂ€nga bakom hjĂ€rtats inre rum och sjĂ€lens dunkla korridorer.

  567. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jockic. Nietzsche som predikade om ÖvermĂ€nniskan och föraktade kristendomens “svage Kristus” som fick dö pĂ„ ett kors, kollapsade den 3:e januari 1889 mentalt. Han slog sina armar runt en misshandlad hĂ€st pĂ„ gatan i Turin och grĂ€t som ett barn. Han dog 11 Ă„r senare vĂ„rdad av sin mor och syster.

    Ateisten Voltaires sista ord sade han till den lÀkare som satt med honom viod dödsbÀdden:

    “Jag Ă€r övergiven av Gud och mĂ€nniskor. Jag skulle ge hĂ€lften av vad jag Ă€ger om jag fick 6 mĂ„nader av mitt liv. sen skulle jag gĂ„ till helvetet och du kommer att följa med mig. oh Kristus, Jesus Kristus!”

  568. Kommentar:
    Iesho skriver:

    Har gjort testet och kan konstatera att det inte Àr sÄ vetenskapligt. Fast vÀrre Àr nog att testet Àr ganska ytligt och att konstruktörerna inte vill förstÄ dem som tror att det finns högre makter Àn mÀnniskan. Testet utpekar mig som religiös, fast jag inte jag inte har nÄgon religion; hÀvdar att jag har ett öppet sinne dÀrför att jag inte har sÄ religiösa vÀrderingar. Alla mina svar utgÄr ifrÄn att jag tror pÄ makter ofattbart mycket större Àn mÀnniskan, att Jesus Àr min enda mÀnskliga auktoritet, att alla mÀnniskor Àr ansvariga för sina egna handlingar och att man inte ska döma sina medmÀnniskor.

    Det skulle vara lÀttare att sympatisera med Humanisternas strÀvanden om man inte var tvungen att köpa hela konceptet att nÀstan ingenting finns utom det som Humanisterna sjÀlva har erfarit.

  569. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Sjöqvist
    Men vetenskapen vet mer Ă€n religionen om vad som finns “bakom hjĂ€rtats inre rum och sjĂ€lens dunkla korridorer”.

  570. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Att ha den frÄnvarande fadern som auktoritet Àr mycket mÀrkligt.

  571. Kommentar:
    Iesho skriver:

    http://listen.to/iesho

  572. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    JR, jag tycker inte skillnaden pÄ religioner och ideologier Àr stor nog för att de skall behöva sÀrskiljas. De Àr bÄda Äsiktsbaserade, har idéer om hur samhÀllet Àr format och hur det bör vara. MÄnga har istÀllet fÄtt för sig att religioner har större likhet med ras och etnicitet, men det tycker jag Àr helt fel eftersom ras/etnicitet inte gÄr att byta sÄ som Äsiktsorienterade etiketter. Du mÄste lÀras in i en religion, precis som vilken ideologi som helst, och du kan lÀra dig ur den eller upptÀcka att den inte fungerar som du trott.

    Dina frÄgor;
    PÄ flera sÀtt vÀnder sig bibeln mot andra religioner och ibland med kraftfulla och hotande ordval. Jesus uttrycker blandannat att den som inte Àr med honom Àr emot honom, hans beskrivning av den som inte underkastat sig honom Àr i regel hotande ofta rörande vad som skall se efter döden, men Àven i fall som utplÄning av stÀder som inte underkastat sig.

    Men problemet Àr inte bara sÄ direkt utan ocksÄ psykologiskt. Mycket av NT Àr upphÀngt pÄ fruktan för straffen, och fruktan leder lÀtt till hat och vÄld. Om du dessutom lÀr dig vid barnsben att din moral och det som Àr gott kommer ur din religion, hur skall du dÄ kunna acceptera att mÀnniskor som inte Àr medlemmar kan vara bÄde moraliska och goda? Jag ser regelbundet artiklar i Svenska tidningar i vilket ickemedlemmar (ateister) saknar mÀnskliga egenskaper sÄ som moral, empati och inneboende godhet, och man jÀmför deras ickemedlemskap med Hitler och Stalin. NÀr sÄdana demoniserande och avmÀnsklifierade uttalanden görs utan att nÄgon reagerar utifrÄn en sÄ liberal gren som svenska kristendomen, vad tror du skulle ske om kristendomen ökade i maktstÀllning igen? Exempel pÄ det kan du se i södra USA.

    Problemet med religioner Ă€r helt enkelt att de lĂ€r sig en artificiell rasism. Man gör sig sjĂ€lva till en grupp som stĂ„r utanför resten av mĂ€nskligheten, med en unik och Ă„tstramad lĂ€ra som inte kan absorbera upptĂ€ckter och kunskaper ifrĂ„n andra regioner i vĂ€rlden. Man binder sig emotionellt till vissa symboler som man aldrig lĂ€r sig vara kritisk till. NĂ€r man talar om religionen utger man sig inte för att man har Ă„sikter utan att man ÄR “kristen”, som om det vore en ras. Vad skiljer en “kristen” och en “muslim” Ă„t? HudfĂ€rg? Etnicitet? Nej. De skiljer sig lika mycket Ă„t som en socialist och en liberal, men sĂ„ har vi ju socialliberaler. Var Ă€r dem som Ă€r öppna att ta det bĂ€sta frĂ„n Islam, det bĂ€sta frĂ„n Kristendomen och sen gĂ„ vidare?

    Om det lĂ„ter dumt sĂ„ förstĂ„r du kanske problemet med att anvĂ€nda sig av etiketten “kristen” och “muslim” dĂ„ man pratar om folk med olika Ă„sikter. Det Ă€r egentligen aldrig bra att pĂ„ allvar göra en Ă„sikt till sin absoluta identitet. Åsikter Ă€r bĂ€st nĂ€r de kan formas efter erfarenheter, inte lojalitet och tillhörighet.

  573. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Glad skriver:
    “Men vetenskapen vet mer Ă€n religionen om vad som finns “bakom hjĂ€rtats inre rum och sjĂ€lens dunkla korridorer”

    Med hjÀrtats inre rum syftar jag pÄ det som man inte kan mÀta. Vetenskapen vet inget om det som inte kan mÀtas, eftersom den grundas pÄ intersubjektivitet dvs möjligheten att upprepa experiment och mÀta.

  574. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    lesho skriver: “Det skulle vara lĂ€ttare att sympatisera med Humanisternas strĂ€vanden om man inte var tvungen att köpa hela konceptet att nĂ€stan ingenting finns utom det som Humanisterna sjĂ€lva har erfarit.”

    Humanisterna som berömmer sig av öppenhet och objektivitet verkar vara de mest rigida och fördomsfulla. :)

  575. Kommentar:
    Jöran Lind skriver:

    Men kanske kan han verkligen hÀmta min boll,
    dĂ€rför svarar jag raskt ja. “Du fĂ„r vad du har begĂ€rt”, svarade hon grodan,
    “men kom först upp med min boll”. Grodan försvann ner i vattnet och det dröjde inte lĂ€nge förrĂ€n han dök upp igen. Bollen hade han med sig
    och han kastade upp den pÄ land. (Kap.5- Sid.1). Ur GRODKUNGEN.

    Br. Grimms sagor. Trevlig Midsommar/Jöran Lind

  576. Kommentar:
    leif skriver:

    Flera inte troende hÀr i debatten sÀger att de respekterar religiösa mÀnniskor och deras religion.
    Jag har svÄrt att acceptera det ordvalet. Som jag ser det Àr religion vidskepelse.
    Det bli dÀrmed inte naturligt att kÀnna respekt för vidskepliga mÀnniskor.
    DÀremot tolererar jag dessa religiösa/vidskepliga personer sÄ lÀnge de inte gör ansprÄk pÄ att deras vidskepelse/religiösa dogmer skall fÄ pÄverka det offentliga samhÀllet.
    Vi vet hur sverige var nÀr kyrkan hade makt en gÄng. Vi ser och hör dagligen allt förskrÀckligt som hÀnder i muslimska lÀnder (ex.vis Iran) nÀr religionen tar över samhÀllet.

  577. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vetenskap= utveckling
    Religion = inveckling

  578. Kommentar:
    iesho skriver:

    Vad vetenskapen sÀger om skapelsen

    I universum bildas stjÀrnor nÀr stora vÀtgasmoln och annan materia förtÀtats sÄ mycket att vÀrmen i den s.k. protostjÀrnans centrum blir sÄ hög att vÀtekÀrnor smÀlter ihop och bildar heliumkÀrnor samtidigt som energi frigörs.

    NÀr det bildats mycket helium börjar ocksÄ heliumkÀrnor att smÀlta ihop och bilda Àn större atomkÀrnor med frigörande av energi. StjÀrnor av en viss storlek kan smÀlta ihop kÀrnor upp till en viss storlek, men ingen stjÀrna kan smÀlta ihop jÀrn eller större kÀrnor. Just jÀrn bildar en grÀns, dÀrför att ingen energi kan utvinnas genom att smÀlta ihop sÄ tunga kÀrnor.

    JĂ€rn Ă€r alltsĂ„ en slutprodukt i den s.k. stjĂ€rnsyntesen och av den anledningen Ă€r jĂ€rn ingenstans ovanligt i universum. NĂ€r stora stjĂ€rnor fĂ„r slut pĂ„ brĂ€nsle, nĂ€r de inte lĂ€ngre förmĂ„r att utvinna energi genom fusion, sĂ„ finns inte lĂ€ngre nĂ„gon kraft som hĂ„ller stjĂ€rnan ”uppblĂ„st” utan en gigantisk mĂ€ngd materia störtar samman pĂ„ grund av gravitationen och bildar supernovor, vilka under nĂ„gra dagar sĂ€nder ut mer energi Ă€n hela den galax av miljarder av stjĂ€rnor som den ingĂ„r i. Den materia som bildats i stjĂ€rnan och materia som bildats vid supernovautbrottet, med kĂ€rnor tyngre Ă€n jĂ€rn, sprids ut i universum och blir med tiden del av andra gasmoln som bildar stjĂ€rnor och planetsystem.

    Planeter som jorden har en kÀrna av magnetiskt jÀrn vilken skapar ett magnetfÀlt runt planeten vilken hindrar (norrsken) att energirika laddade partiklar frÄn den nÀrliggande stjÀrnan bombarderar planeten och gör allt biologiskt liv, sÄdant vi kÀnner det, omöjligt.

    VÄra biologiska livsprocesser Àr uppbyggda av ett antal grundelement, som vatten, aminosyror, nukleiner, socker, fettsyror, m.fl. GrundÀmnenas atomer bildades i stjÀrnorna och vid större stjÀrnors kollaps. Men livets kemiska föreningar mÄste ha bildats pÄ annat sÀtt. Man vet ganska lite om hur det gick till. Man Àr t.ex. inte helt sÀker pÄ hur det kan finnas sÄ mycket vatten pÄ jorden. Den mest moderna teorin Àr att vattnet kommer frÄn universum: frÄn mÀngder av vattenrika kometer som antas ha trÀffat jorden under tidernas lopp.

    En kemisk förening som en aminosyra, grundmolekyler i alla proteiner, bildas inte av sig sjÀlv i nÄgra större mÀngder pÄ jorden i dag. Och det finns ingen anledning att tro att det var sÀrskilt mycket vanligare i jordens urhav. Men livets grundmolekyler skulle mycket vÀl kunna finnas i isstycken i kometer och t.o.m. i sten och jÀrn i meteoriter. Det Àr ingen orimlig tanke att det biologiska livets frön kom till jorden pÄ detta sÀtt. Och en förklaring till att dessa Àmnen finns dÀrute i rymden Àr att de har kastats ut dit nÄgon gÄng, nÀr en planet med liv trÀffats av andra himlakroppar. Svaret till hur dessa Àmnen kom till ursprungligen verkar inte ligga inom rÀckhÄll för nÀrvarande.

    Det finns 20 olika aminosyror som bygger upp proteiner pÄ jorden. De lÀnkas ihop till proteiner, kroppsvÀvnadens grundsubstans, pÄ olika sÀtt. Proteiner bildas inte av sig sjÀlvt. De Àr konstruerade av ribosomer, vilka sjÀlva Àr uppbyggda av proteiner. Men ribosomerna behöver ett recept för att kunna konstruera ett protein. Dessa recept finns i DNA och kopieras till RNA.

    DNA Ă€r en jĂ€ttemolekyl, spiralformad kedja av 4 sockerarter lĂ€nkade till varandra genom en fosfatmolekyl. En del bestĂ„ende av tre lĂ€nkar kan kombineras pĂ„ 4×4x4 = 64 olika sĂ€tt. Varje sĂ„dan kombination Ă€r en biologisk kod. Var och en av de 20 aminosyrorna har en eller flera koder. Och vissa av koderna betyder ”start”, d.v.s. att ett proteinrecept slutar just dĂ€r och att nĂ€sta kod Ă€r början pĂ„ ett annat recept. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n DNA och dess funktion mĂ„ste alltsĂ„ det teoretiska antalet aminosyror vara mindre Ă€n 64.

    DNA existerar i en dubbelkedja, dÀr varje del av DNA kan ha en informations- mÀssig motsvarighet i en RNA-sekvens. Dubbelspiralen kan dela sig i tvÄ DNA-spiraler som var och en kan bygga upp en ny DNA-följeslagare. Ur en dubbelspiral kan det alltsÄ bildas tvÄ identiska, med exakt samma informationsinnehÄll. Detta Àr fortplantningens grundidé. Men för att denna delning ska kunna ske mÄste DNA finnas i en cellmiljö, ett oerhört komplicerat system med olika organeller, som de ribosomer som bygger proteiner, omgivet av ett cellhölje, huvudsakligen uppbyggt av proteiner. Dessutom, nÀr dubbelspiralerna har delat sig, mÄste ocksÄ sjÀlva cellen kunna dela sig och bli tvÄ, för att fortplantningen skall vara ett faktum. Denna sistnÀmnda process verkar nÀstan oöverkomligt komplex och svÄr att överblicka. Men den fungerar!

    Korsbefruktning Àr nÀr tvÄ olika genmaterial kombineras till ett tredje genmaterial. Genom korsbefruktningen bildas stÀndigt nya kombinationer, av vilka vissa kommer att kunna sprida sitt genmaterial bÀttre Àn andra. I ett samspel med de rÄdande förhÄllandena förÀndras genmaterialet och anpassas. Men det finns alltid mindre framgÄngsrika kombinationer. Och genom den kosmiska strÄlningen bildas stÀndigt förÀndrade gener, av vilka de flesta Àr helt odugliga att fortplanta sig, men vissa finns kvar som mer eller mindre nyttiga tillskott i genbanken.

    Ingen mĂ€nniska vet hur celler kan ”klumpa ihop sig” och bilda organ i djurens och mĂ€nniskornas kroppar. Men de gör det! Och livsformer utvecklas nĂ€r deras genbank förĂ€ndras. Vissa livsformer Ă€r mer framgĂ„ngsrika och vissa beslĂ€ktade livsformer blir alltmer olika och utvecklas efter skilda utvecklingslinjer.

    Ur vissa livsformer (vÀxterna) bildas syre. Av syret bildas ozon. Lagret av ozon runt jorden Àr inte för tjockt för att det ska bli för fÄ spontana mutationer (genförÀndringar) och det Àr inte för tunt för att det ska bli för mÄnga. Livet och atmosfÀren upprÀtthÄller en gemensam jÀmvikt.

    Visst kan man hÀvda att Gud inte behövs som förklaring till skapelsen, men Àr det verkligen sÄ intelligent att pÄstÄ att skapelsen kommer av Slumpen? Leder inte vetenskapen till ett bevis för högre makter? Termodynamikens lagar sÀger bl.a. att mindre ordning inte av sig sjÀlvt kan leda till större ordning. En sandhög sprids med tiden ut allmer, slumpmÀssigt, men det krÀvs en ordnande kraft för att Äterskapa sandhögen.

    Den som TROR pÄ Slumpen behöver inte Gud som förklaring till skapelsen och den som TROR pÄ Gud, behöver inte Slumpen som förklaring till skapelsen. Vem Àr klokast?

    http://listen.to/iesho

  579. Kommentar:
    SVD skriver:

    Till midsommar kÀnns det rÀtt med recept som smakar svenskt och salt. Och sÄ avsluta med en stor skÄl jordgubbar. En toppenstart pÄ semestern tycker vi.

  580. Kommentar:
    indeed skriver:

    HĂ„ller med humanisterna om mycket och trodde att det skulle vara ett roligt test men tji fick jag istĂ€llet hittar jag ett test till stor del bestĂ„ende av 2 svarsalternativ som bĂ„da Ă€r “extrema” antingen eller inga mellanplan what so ever och dĂ€r tycker jag att ni tyvĂ€rr har misslyckats brutalt.

  581. Kommentar:
    Tess skriver:

    Helt Ă€rligt förstĂ„r jag inte riktigt vad det Ă€r som gör att sĂ„ mĂ„nga tycker att testet Ă€r onyanserat. Visst finns det ett par frĂ„gor som skulle kunna ha formulerats pĂ„ ett annat sĂ€tt eller ha getts ytterligare svarsalternativ, men generellt sett sĂ„ motsvarar frĂ„gorna de alternativ som finns. Ta till exempel frĂ„ga 8, vilken skulle kunna pĂ„stĂ„s vara vinklad. Alternativen Ă€r “Jag tycker att religösa regler eller kulturella traditioner kan vara viktigare Ă€n den enskilda mĂ€nniskans rĂ€ttigheter” och “Jag tycker att den enskilda mĂ€nniskans rĂ€ttigheter Ă€r viktigare Ă€n religiösa regler och kulturella traditioner”.
    Visst kan man se detta som en “Svart eller vitt”-frĂ„ga, men faktum Ă€r att i det hĂ€r fallet Ă€r nyansering omöjlig; antingen Ă€r det ena viktigare, eller sĂ„ Ă€r det andra det.

    Vad det gÀller tro rent generellt sÄ hÄller jag sjÀlv stenhÄrt pÄ logiken; ett pÄstÄende mÄste vara logiskt för att kunna vara sant. Hittills har inga logiska gudsbevis presenterats frÄn nÄgon av de religioner som jag har hört talas om, och sÄledes Àr det vettigt att anse att de religionerna Àr felaktiga.

  582. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jöran Lind. Ja Bröderna Grimms “Grodprinsen” Ă€r rolig. I den sagan blir en groda en prins. I Darwins saga blir en fisk en prins. :) Egentligen bara tvĂ„ olika nyanser av samma sagolikhet :)

  583. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    leif, vad som Àr vidskelse eller inte torde vÀl inte du som enskild person vara allenavetande mÄttstock att avgöra.

    Den som Àr kristen anser att kristendomen handlar om historiska fakta kring Jesu död och uppstÄndelse.

  584. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Tess. Ett exempel pĂ„ Humanisternas propagandistiskt smarta men intellektuellt ohederliga testmetod Ă€r frĂ„gan om hur vi ser pĂ„ Ă€ktenskapet. Jag har att vĂ€lja mellan tvĂ„ pĂ„stĂ„endet. 1: “Jag tror att Ă€ktenskapet Ă€r en gĂ„va frĂ„n Gud och tycker att han ska bestĂ€mma vilka som fĂ„r gifta sig med varandra.” 2: “Jag tror att Ă€ktenskapet Ă€r pĂ„hittat av mĂ€nniskan, inte av Gud.” AlltsĂ„, vill jag bekĂ€nna min tro pĂ„ att Gud instiftat Ă€ktenskapet mĂ„ste jag ocksĂ„ sĂ€ga, att mĂ€nniskans valfrihet i Ă€ktenskapsfrĂ„gan Ă€r satt ur spel.

    SÄ ska förstÄs en slipsten dras, om man vill framstÀlla alla troende som osjÀlvstÀndiga, programmerade religiösa robotar.

    Ett annat exempel. PĂ„stĂ„endealternativ 1: “Jag tror att vi mĂ„ste lĂ„ta Guds vilja styra vĂ„ra liv.” 2: “Jag tror att vi mĂ€nniskor sjĂ€lva mĂ„ste ta ansvar för hur vi lever tillsammans.”

    AlltsÄ, om jag sÀger att jag söker Guds vilja, sÄ mÄste jag ocksÄ sÀga att jag abdikerar frÄn allt personligt ansvar för mitt liv och mina relationer till andra mÀnniskor. Som om troende kristnas mest iögonfallande egenskap skulle vara ansvarslöshet.

  585. Kommentar:
    Tess skriver:

    Stefan:

    SÄ vad du egentligen ville svara var med andra ord att Gud skapade Àktenskapet, men att vi mÀnniskor bestÀmmer vilka som fÄr gifta sig? Det Àr ett argument som jag visserligen accepterar, men vad har det i sÄ fall för betydelse att den gud som de mÀnniskorna eventuellt tror pÄ var den som instiftade Àktenskapet? I sÄ fall stÄr vi i ett lÀge dÀr gudstron om den inte Àr inkoncis Ätminstone Àr irrelevant. Och kan du inte i sÄ fall lika gÀrna svara alternativ tvÄ, dÄ testet, som jag förstÄr det, inte Àr tÀnkt som nÄgot annat Àn en ögonöppnare för testtagaren?

    PÄ ditt andra exempel Àr jag dock benÀgen att hÄlla med. Jag Àr sjÀlv determinist och anser sÄledes att den fria viljan inte existerar, men ÀndÄ mÄste vi ta ansvar för vÄra handlingar dÄ vi trots allt har en illusion av fri vilja. Jag antar att samma sak skulle kunna appliceras pÄ religionens syn i det hÀr fallet.

  586. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Sjöqvist
    Omöjligt resonemang.

    Jag har vÀnner som Àr kristna. Klart att de tar ansvar. Precis som vem som helst. Jag har vÀnnner frÄn (politiskt) frÄn vÀnster till höger. Alla kÀnner ansvar för vad de gör.
    De flesta har en slags distans till sin övertygelse. Alla vet att de kan ha “fel”.
    Det som Àr otÀckt, i sammanhanget, Àr de bokstavstrogna. SÄ Àr det över hela vÀrlden och mer och mer i Sverige ocksÄ.
    Att personifiera ett begrepp Àr helt fel. BibelsprÄket Àr symboler och bilder. Inga specifika sanningar. SÄ Àr koranen ocksÄ naturligtvis.
    Samlade kunskaper Àr bÀst. Det Àr i detta vi samverka. PÄ alla sÀtt. FullstÀndig trygghet kan vi aldrig fÄ. VÄra liv hÀnger hela tiden pÄ en skör trÄd. SÄ allt som har med fanatism att göra mÄste bekÀmpas.

  587. Kommentar:
    Uffe skriver:

    Stefan Sjöqvist, vilken ENORM ordbajsare du Àr. Har du inget jobb eller!?!?

  588. Kommentar:
    Lea skriver:

    Tomas R: du har fel vad gÀllande ateismen. Oavsett om vi tror pÄ gud eller inte sÄ har alla mÀnniskor egna moraliska kompasser som vi följer. Detta Àr generellt vÀrlden över inom alla kulturer, kristna, muslimska, judiska eller bland övriga. Drivkraften bakom bl a Stalin och Hitler var inte ateism (dessutom var Hitler kristen, inte ateist), utan en politisk ideologi. Blanda inte ihop dessa tvÄ. Ja, Hitler tog in idéer frÄn evolutionen i sin politik, men det gör inte evolutionen som teori dÄlig eller mindre bra. Likadant med ateism: för att vissa mÀnniskor har vissa moraliska tankar eller var inspirerade av tankar som liknar de som mÄnga ateister delar, betyder det inte att ateismen i sig Àr mindre bra eller dÄlig.

    Du formulerade ett ologiskt argument som heter guilt by association. Jag bör vÀl ocksÄ nÀmna att jag inte Àr en ateist heller, enligt ordbokens benÀmning. Vissa frÄgor pÄ detta test var lite vÀl polariserade dessutom. Man bör t ex göra en skillnad pÄ en kristen tradition (en större del av alla svenskar firar jul eller motsvarande) men frÄgan Àr om vi gör det för att vi kÀnner oss kristna och vill pÄminna oss om Jesu födelse eller om vi gör det för att det ger oss en möjlighet att trÀffa slÀkt och familj vi annars inte ser under resten av Äret.

    DÄ kÀnns frÄgan om jag Àr döpt eller om jag firar jul faktiskt vÀldigt irrrelevant: dessa saker sker oftast privat. Huruvida förÀldrar vill döpa sina barn Àr ocksÄ upp till förÀldrarna. Det jag dÀremot inte hÄller med om att dop per automatik gör att barnet blir inskrivet i den svenska kyrkan. Ideellt ja, bör alla förÀldrar lÄta sina barn sjÀlva bestÀmma vad de vill tro pÄ eller inte och vara de vÀgledare de bör vara nÀr den tiden Àr kommen för barnen att vilja vÀlja; men om vi talar om extreme religiösa grupper sÄ fungerar de oftast ÀndÄ som sekter. Det som sker, det sker inom den slutna gruppen med gruppledaren som hÄller i alla ritualer. Dessa grupper har generellt sett ingenting att göra med det övriga samhÀllet i stort. Ett bra exempel pÄ detta Àr Jehovas vittnen, som man kan, om man Àr grov i sin klassifiering, ses som en kult-liknande rörelse. FrÄgan tycker jag lyder egentligen vad vi ska göra med dessa grupper. Det stora problemet nÀr mÀnniskor Àr starkt religiösa Àr deras egen navelskÄdning; sÀllan lyfter de pÄ huvudet och Àr öppna för andra intryck. Detta Àr ocksÄ det enda argumentet för ett humanistiskt sekulariserat samhÀlle. I ett samhÀlle dÀr religion inte styr har alla en rÀtt att fÄ vara som de vill. Men detta inkluderar Àven de starkt religösa.

    Ja, det Àr ett stort problem att lösa, detta.

  589. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    iesho

    Klokast Àr den som finner glÀdje i de smÄ tingen.
    “Gud” Ă€r lite för stort för att finna glĂ€dje i.

  590. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Tess, du skriver:

    “SĂ„ vad du egentligen ville svara var med andra ord att Gud skapade Ă€ktenskapet, men att vi mĂ€nniskor bestĂ€mmer vilka som fĂ„r gifta sig?”

    Hej Tess, det har vÀl betydelse att Gud skapade Àktenskapet Àven om Gud inte determinerat vem vi ska gift oss med?

  591. Kommentar:
    JR skriver:

    Staffan Bengtsson.

    Min gissning var att du inte skulle kunna svara pÄ mina frÄgor. Hade du lÀst pÄ sÄ hade du förstÄtt vad det var som skiljer kristendom frÄn övriga religioner.

    UtgĂ„ngspunkten för ert resonemang grundar sig i att “religiösa” mĂ€nniskor bĂ€r pĂ„ fruktan och rĂ€dsla för domen utifrĂ„n vad de sjĂ€lva kan utrĂ€tta. Hela bibeln talar om att en kristen Ă€r frĂ€lst av nĂ„d inte av laggĂ€rningar. DĂ€r har du den stora skillnaden. Men uppriktigt sagt sĂ„ tror jag inte att du förstĂ„r vad jag talar om.

    Det ligger i mÀnniskans natur att hon mÄste utrÀtta nÄgot för att ta emot nÄgot. NÄgot annat Àr för henne dÄrskap.

    Jag avslutar sÄledes med att citera Paulus ord frÄn Romarbrevet 1: 16:

    “Jag skĂ€ms inte för evangelium. Det Ă€r en Guds kraft som frĂ€lser var och en som tror, först juden och sedan greken”.

    Mvh
    JR

  592. Kommentar:
    k skriver:

    Jack E Gladh
    De bokstavstroende kanske Ă€r “lĂ€skiga” men majoriteten av alla ni som inte tror tar Bibeln lika bokstavligt. Skillnaden Ă€r bara att ni inte tror pĂ„ det som stĂ„r, efter en bokstavlig tolkning.

  593. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Varför tro pÄ en ökengud som nÄgra stammar frÄn mellanöstern och nordöstafrika uppfann för lÀnge, lÀnge sedan?

  594. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    KĂ€ra k

    Trassla inte in dig. Det Àr de negativa konsekvenserna vi frÀmst Àr emot. P.g.a. att vissa mÀnniskor tar det bokstavligt det som stÄr i dessa sagoböcker.

  595. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Gladh. Ja, varför? Vi som Ă€r kristna tror pĂ„ den verklige Guden som skapade himmel och jord och Ă€r en Gud för alla som vĂ€nder sig till Honom. Även du Ă€r vĂ€lkommen till Gud.

  596. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jag undrar, var Ă€r alla frĂ„n “Humanisterna” som startat den hĂ€r kampanjen? De har bjudit oss in i debattn. Var Ă€r de? Inte kan vĂ€l Glad, Tess och Uffe representera “Humanisterna”? Är det verkligen sĂ„ lĂ„g nivĂ„ pĂ„ de som menar sig utgöra ett alternativ till religionen?

  597. Kommentar:
    johan holm skriver:

    lika sĂ€kert som att det Ă€r syre i luften vi andas lika sĂ€kert Ă€r att det finns en gud och alla med ett Ă€rligt sökande efter “nĂ„got” kan ju pröva i sin ensamhet att be “Gud om du finns överbevisa mej om din existens” hur svĂ„rt kan det vara?

  598. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    Nej Stefan, jag representerar inte humanisterna, endast mig sjÀlv. Men jag skulle gÀrna fÄ veta i vilka samanhang som jag hittills har gjort mig förtjÀnt av att pÄstÄs hÄlla en lÄg nivÄ.

    Och nej, om Ă€ktenskapet ursprungligen var en gĂ„va given oss av “Gud” att sjĂ€lva förvalta och styra över sĂ„ Ă€r det irrelevant att det var just detta vĂ€sen som gav oss det. Jag kan verkligen inte se hur det numera skulle ha betydelse hur Ă€ktenskapet uppstod, men du Ă€r givetvis vĂ€lkommen att förklara det för mig.

  599. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Sjöqvist
    Den lÄga nivÄn iscensattes verkligen inte av oss.
    “Man blir som de man umgĂ„s med”.
    Jag vÀlkomnar gÀrna en högre nivÄ.

  600. Kommentar:
    Isabella skriver:

    Ni verkar ju inte ha nÄgon koll för fem öre!!!!!

    En TREDJEDEL av VÄRLDENS befolkning Ă€r kristna! AlltsĂ„ 2 000 000 000 st personer har en personlig relation med Gud! TVÅ MILJARDER! Bara nĂ„gra fĂ„, ca 10 personer, förlorar tuvĂ€r sin tro varje dag tack vare sĂ„nna hĂ€r idiotiska organisationer! Men FLERA TUSEN mĂ€nniskor blir kristna varje dag, alltsĂ„ tror att jesus Ă€r vĂ„r frĂ€lsare och dog för oss pĂ„ ett kors och att han Ă€lskar oss! FLERA TUSEN!

    NĂ€r man testar en medicin till allvarliga sjukdomar brukar man testa medicinen pĂ„ nĂ„gra tusen mĂ€nniskor innan man fĂ„r resultatet att medicinen stĂ€mmer! Tror ni dĂ„ seriöst att 2 000 000 000 mĂ€nniskor hittar pĂ„ att de har kĂ€nt Gud, eller hört Gud?! Om 2 000 000 000 mĂ€nniskor sĂ€ger samma sak efter vad de sjĂ€lva har upplevt ÄR det INTE pĂ„hitt! TvĂ„ mĂ€nniskor som aldrig har mötts tidigare kan sitta tillsammans och vittna för varandra och upptĂ€cka att Gud har berört dem exakt pĂ„ samma sĂ€tt. Har bĂ„da hittat pĂ„ samma historia dĂ„?!
    Nej det Àr sant, för de delar sin tro med 1 999 999 998 andra mÀnniskor!

    Gud finns, vare sig ni tror eller inte, och han Àlskar alla mÀnniskor!
    2 000 000 000 mÀnniskor vet redan de! 2 000 000 000 mÀnniskor Àr sÀkra pÄ de!

    Hitta inte pÄ att allt fler mister sin tro, för det Àr inte sant! Allt fler fÄr tro och Amen för de!

    Sorry att jag Àr upprörd, men hitta inte pÄ en massa skit för att ni sjÀlva tvivlar!

  601. Kommentar:
    JR skriver:

    Tess Tudor skriver:

    “Jag kan verkligen inte se hur det numera skulle ha betydelse hur Ă€ktenskapet uppstod, men du Ă€r givetvis vĂ€lkommen att förklara det för mig”.

    Äktenskapet Ă€r en bild av relationen mellan de kristna och Kristus. De kristna Ă€r bruden och Kristus brudgummen. Ha detta i tankarna och lĂ€s en bit ur Höga visan. ( http://62.236.135.100/folkbibeln/ ) DĂ€r finner ni hur verkligt kristna ser pĂ„ relationen i Ă€ktenskapet. HĂ€r finns inget snack om att ge kĂ€rringen en flĂ€sklĂ€pp, som vissa tolkar över- underordnadet till. Det Ă€r sĂ„ ledsamt att se hur vissa förvrĂ€nger nĂ„got gott till ont pga sitt eget högmod.

    Mvh
    JR

  602. Kommentar:
    Lea skriver:

    SnĂ€lla Isabella, jag vill inte verka elak men du Ă€r den som inte har riktig koll. För det första bör du stĂ€lla dig frĂ„gan, varför vĂ€ljer vissa att tro men inte andra? Har det slagit dig in att mĂ„nga av de mĂ€nniskor som ingĂ„r i de 2 miljoner som du citerar bor i tredje vĂ€rlden? Kanske Ă€r tron om ett bĂ€ttre liv i paradiset det enda hopp de har i detta liv, ett liv som de spenderar att svĂ€lta och leva i total fattigdom utan nĂ„gra som helst rĂ€ttigheter. Undra sĂ„dana omstĂ€ndigheter skulle nog mĂ„nga konvertera om det gav dem lite hopp i verkligheten. Dessutom bör du Ă€ven konsultera kristendomens aggressiva rekryteringskampanjer. Det som vissa missionĂ€rer gör Ă€r inte shysst, framförallt inte i tredje vĂ€rlden, vilket mer eller mindre Ă€r nĂ„got i stil med, “vi ger dig mat och klĂ€der bara du tror pĂ„ det vi tror pĂ„”. Att tro verkar vara en ytterst liten uppoffring i detta sammanhang.

    Dessutom har test resultat om medicin ingenting med gud att göra. Varför? DÀrför att test resultaten kan testas i ett laboratorium för att kolla att det stÀmmer. DÀrför att test resultat om medicin Àr nÄgonting konkret, dÀrför att en forskare kan testa en sak och en annan forskare som inte alls Àr relaterad till den första forskaren göra samma sak och fÄ samma resultat. Detta stÀmmer inte vad gÀller t ex bön. Det har testas för att se om bön har nÄgon form av effekt. Det har Ànnu inte kunnats bevisats, mer Àn att det kanske skapar en placebo-effekt eller har nÄgon form av positiv psykologisk pÄverkan. Jag kan sÀga att jag sÄg djÀvulen imorse. FrÄgan Àr om du skulle tro mig. Och det Àr samma problem nÀr kristna sÀger att de har sett gud. Det gÄr inte att bevisas.

    Sedan tvivlar jag inte, jag Àr bombsÀker pÄ att gud inte finns. FörstÄs utelÀmnar jag inte en liten sannolikhet. Precis som Dawkins sÄ anser jag att det Àr intellektuellt idiotiskt att sÀga att gud inte finns med 100% sÀkerhet, nÀr vi inte 100% kan faststÀlla detta. DÀremot finns det en drös mÀngd med fysiska konkreta fakta som totalt sÀger emot Ätminstone en kristen gud, som jag antar du talar om.

    Och min sista frÄga, varför anser du att det Àr dÄligt att folk slutar tro? Har du rÀtt att sÀga till vad folk ska tro eller inte? Jag tror inte pÄ gud, men jag Àr inte heller en bokstavlig ateist.

    Dessutom Àr det fel att klassifiera humanist-rörelsen som en religion. Det finns t ex ingen helig skrift eller dogma som skulle kunna göra att den kan klassifieras som sÄdan. Dessutom omfattar humanist-rörelsen fler folkgrupper Àn just ateister (man kan vÀl i regel sÀga att jag ocksÄ Àr humanist, men jag avskyr termen).

    Vad gÀllande JRs kommentarer om Àktenskapet:

    Äktenskapet som instutition har existerat lĂ€ngre Ă€n kristendomen. Mycket lĂ€ngre. Ja, enligt bibeln avser Ă€ktenskapet en relation mellan mĂ€nniskan och gud, men kvinnan har en underordnad roll inom kristendomen. Detta bygger pĂ„ det faktum att kristendomen Ă€r skapat inom ett patriarkaliskt samhĂ€lle. Mycket som stĂ„r i bibeln reflekterar bara dess tidsperiod. Det Ă€r mycket mera sannolikt att Ă€ktenskapet blev inkorpererat inom kristendomen dĂ„ det redan var en utbredd praktik bland dessa folkgrupper, samt att Ă€ktenskapet spelade/spelar en mycket stor ekonomisk roll för dessa etniska grupper.

    Du bör ocksÄ ha i baktanke att nÀr en man gifter sig med en kvinna (notera ocksÄ mycket noga mitt ordval, som har en prespposition om att kvinnan inte har ett val vad gÀllande vem hon skulle gifta sig med, vilket Àr mycket sant för den tidsperiod dÄ bibeln var skriven, ofta blev kvinnan bortgift), sÄ innebar det i stort sÀtt att mannen Àgde kvinnan. Du kan inte bortse frÄn de sociala regler som Àktenskapet innebÀr, oavsett hur fint det existentiella budskapet nu Àn innebÀr. Dessutom blev t ex en kvinna tvungen att gifta sig med mannen som vÄldtog henne, i de fall hon nu blev vÄldtagen.

    Det Àr dessa sociala regler som mÀnniskor vill komma bort ifrÄn vad gÀllande Àktenskap, inte tanken om att tvÄ mÀnniskor förenas.

    Dessutom, kan du linka eller kopiera vad som stĂ„s exakt i Höga visan? Sökte bĂ„de pĂ„ den sajt du linkade till samt pĂ„ http://www.biblegateway.com pĂ„ sökordet “marriage”, hittade ingenting.

  603. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    JR:
    Jag anser tyvÀrr inte att du besvarar det som jag talar om. Min poÀng var att det egentligen inte spelar nÄgon roll hur Àktenskapet har tolkats och definierats genom historien eller hur det uppstod, utan vad som har betydelse Àr vad vi anser att Àktenskapet bör innebÀra i framtiden. För den bedömningen Àr, om man tror sÄ som jag har tolkat Stefan Sjöqvists tro, Àktenskapets ursprung sÄ vitt som jag kan se irrelevant. Vad jag vill ha svar pÄ Àr alltsÄ varför Àktenskapets ursprung skulle ha betydelse för vÄran framtida definition.

    Äktenskapet mĂ„ möjligen ha sitt ursprung i kristen tro (vilket jag dock betvivlar, dĂ„ Ă€ktenskapsliknande företeelser existerar i en stor mĂ€ngd högst olika kulturer), men vare sig man gillar det eller inte sĂ„ Ă€r Ă€ktenskapsbegreppet idag mer allmĂ€nt Ă€n sĂ„. Möjligen kan man tĂ€nka sig ett scenario dĂ€r “Ă€ktenskapet” som sĂ„dant över huvud taget inte existerar i laglig bemĂ€rkelse, dvs. att lagstiftningen behĂ„lls men att ordet “Ă€ktenskap” byts ut. Att “Ă€kta” ett par skulle sĂ„ledes bli en fullt ut symbolisk handling utan inflytande pĂ„ legala nivĂ„er. Med andra ord skulle alla vigslar vara en typ av borgerlig vigsel, bortsett frĂ„n den rent rituella delen, och prĂ€sterskapet skulle givetvis förlora sin lagliga vigselrĂ€tt men behĂ„lla den religösa.

    Notera dock att man kan byta ut terminologin i lagstiftningarna, men i allmÀnhetens ögon skulle man sannolikt fortfarande se sig som gifta eller i ett Àktenskap oavsett vad det stÄr i lagböckerna.

    Jag Àr osÀker pÄ hur tydlig jag har varit, och jag Àr medveten om att inlÀgget hade passat bÀttre under en av de andra debatterna. Jag kÀnde mig dock tvungen att bemöta vad som sades.

  604. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Isabella
    Siffror i sÄdana hÀr sammanhang Àr bara gissningar.
    Genom enkÀter gÄr det att göra en uppskattning.
    Det Àr det enda. Jag för min del tror inte det finns sÄ mÄnga kristna som du anger.
    I Sverige har vi kraftigt minskat den utövande kristendomen.
    Islam dÀremot har ökat.

    Vad lĂ€gger du i begreppet “Gud”? En person? Ett andevĂ€sen?
    Ett slags tillstÄnd? Vad Àr begreppet för dig? Förklara.

  605. Kommentar:
    krösus skriver:

    Älskar att det första som togs upp efter vad jag tydligen Ă€r i testat var pengar.

    “Kanske skulle du till och med kunna tĂ€nka dig att donera pengar till Humanisterna? DĂ„ bidrar du till att skapa fler tydliga valmöjligheter för alla som anser att livssynsfrĂ„gor Ă€r viktiga.”

    nej ni fÄr inte mina pengar era giriga jÀvlar.

  606. Kommentar:
    JR skriver:

    Tess Tudor skrev:

    “utan vad som har betydelse Ă€r vad vi anser att Ă€ktenskapet bör innebĂ€ra i framtiden”.

    Jo, jag sÄg sjÀlv att mitt inlÀgg var nÄgot direkt svar pÄ din frÄga. jag skrev litet i en av de andra trÄdarna om vad det skulle kunna innebÀra om vi te.x gick tillbaka till den bibliska synen dÄ det gÀller Àktenskap. Att te.x sex Àr nÄgot som hör till Àktenskapet. Att man inte hade sex innan man gifte sig. Vad skulle det inebÀra för det antal aborter vi ser idag? Sjukdomar o.s.v.

    Bibeln talar om celibat leverne om man Àr singel. Men idag Àr det var mans och kvinnas rÀttighet att ha sex med vem eller snart vad som helst, nÀr som helst och hur som helst.

    Om du Àr Àrlig och ser pÄ dessa tvÄ sÀtt att se pÄ utomÀktenskaplig sex, vilken tycker du dÄ verkar sundast och mest rÀtt för mÀnniskan? Vilken av alternativen bÀrmed sig minst negativa konsekvenser?

    Är mĂ€nniskan egenrĂ€ttfĂ€rdiga vĂ€g eller Guds vĂ€g den mest naturliga?

    Behöver man ens vara kristen för att veta svaret?

    Att bara se pÄ och vara rÀdd för att inkrÀkta pÄ mÀnniskors integritet Àr vÀldigt kÀrlekslöst tycker jag. För mig Àr det som att se nÄgon leva destruktivt av olika anledningar utan att varna och hjÀlpa.

    Guds lagar har en dubbel betydelse. De visar oss var vi gÄr fel, samtidigt som de visar oss vad som Àr rÀtt och gott för oss. En kristen strÀvar inte efter att följa Guds lag av fruktan.Hon gör det, dÀrför att hon ser att det Àr bra för henne. Om vi bara ser pÄ Gud som en galen maktfaktor sÄ ser vi bara fruktan och hot. Jag ser NÄd och Äter NÄd. jag Àr ofullkomlig och rÀcker inte till för att följa Guds lag. jag Àlskar inte Gud av hela mitt hjÀrta och förstÄnd och inte heller min nÀsta som mig sjÀlv. Jag villl det, men förmÄr det inte. Men Gud dömer mig inte för det.

    Jag tror att de flesta har en aning om att de inte kan uppfylla De Tio Budorden. Vi vet med oss att vi likt Paulus inte gör det vi vill, men gör det vi inte vill. Det Àr det som Gud vill visa oss att vi inte kan. Men vi tar det som ett hot. Samtidigt som Gud visar oss detta, sÄ förlÄter Han oss. Men tror vi det inte, sÄ har vi det inte. SÄ enkelt Àr det.

    Det Àr synd att sÄ mÄnga har komplicerat nÄgot som Àr sÄ klart till sin egen undergÄng. Det Àr sÄ enkelt, att det blir till dÄrskap för vÀrlden. Men för en kristen finns inget större. Hon dör för sin tro om det behövs. Hon lider vilken oförrÀtt som helst. Bara hon har Jesus.

    Humanisternas attack blir bara som en flÀkt i vinden. Den Àr snart förbi. Varför sÀger jag sÄ? LÀs Predikaren fÄr du se.

    FÄfÀngligheters fÄfÀnglighet. Allt Àr fÄfÀnga.

    Mvh
    JR

  607. Kommentar:
    Alf Vierth skriver:

    “Svaga mĂ€nniskor underkastar sig” var det nĂ„gon hĂ€r ovan som skrev. Flera har skrivit liknande saker. Det Ă€r inte min erfarenhet.
    Ta barns lek. De rĂ€dda och Ă€ngslig Ă€r ofta de som mĂ„ste “jaga” i en jaga lek. De törs sĂ€llan vara den som blir jagad. De sjĂ€lvsĂ€kra törs dĂ€remot lĂ„ta sig jagas.
    Oftast Àr det de svaga mÀnniskorna som har ett krampaktigt behov av stÀndig full kontroll och som inte törs lÄta sig svepas med.
    Detta helt frÄnsett alla frÄgor om gud eller icke gud.

    AngÄende testets formulering: För mig Àr en humanistisk grundsyn starkt förknippad med ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt. Testet Àr en ren katastrof ur vetenskapsmetodologisk synpunkt. Intressant som debattunderlag. Som statistisk undersökning skulle den fÄ ett solklart IG. Tendentiösa ledande frÄgor och aldeles för mÄnga antaganden inbyggda i svarsalternativen

  608. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JR

    Jag lever dÄ mycket hellre i ett humanitÀrt och sekulariserat samhÀlle.

    Humanismen utgÄr frÄn att godhet kommer inifrÄn, inte uppifrÄn. Det Àr dags att jÀmna ut oddsen.

  609. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Iesho; klokast Ă€r att vara ödmjuk och erkĂ€nna för sig sjĂ€lv att man inte vet. Att kalla nĂ„got “okĂ€nt” eller “Gud” Ă€r bara en skillnad pĂ„ bokstĂ€ver.

  610. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    JR, jag Àr inte naiv. Jag stÄr inte för nÄgot jag inte först verifierat och jag förstÄr att du argumenterar frÄn övertygelse, inte frÄn kunskap. Du har antingen inte lÀst bibeln eller sÄ hade du en förinlÀrd tolkning innan du gjorde det.

    Det finns ingen enhetlig tolkning av bibeln. Det gÄr inte, för den Àr skriven av olika författare som ofta var emot sina egna. UppmÀtt med vÄgskÄl gÄr lag och dom före nÄd och förlÄtelse i flertalet av bibelns sidor, detta gÀller i synnerhet Jesus. Boken Àr inte mer speciell Àn vitt skinn. Den Àr motstridig och osammanhÀngande och har mycket gemensamt med bÄde Koranen och Bhagavad Gita. Jag vet, för jag har lÀst dem och verifierat dem alla.

    SÄ kom inte till mig och lÄtsas att det Àr nÄgon speciell kunskap du sitter inne med nÀr det Àr sÄ uppenbart att du inte kan din bibel. Jag förstÄr att du har en inlÀrd emotionellt bunden övertygelse som sÄ mÄnga andra.

  611. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Isabella; massrekryteringen sker i Indien och i Afrika. Det Ă€r vĂ€stvĂ€rlden som sjunker i medlemsantal. Dessutom Ă€r siffran “2 miljarder” ganska suddig, den tar nĂ€mnligen bara och plussar ihop alla mĂ€nniskor i alla lĂ€nder dĂ€r kristendomen varit stark, den bygger inte pĂ„ vad folk tror pĂ„. Kristendomens spridning har en historisk förklaring. TvĂ„ng anvĂ€ndes lĂ€nge som metod. I Sverige fick man inte gĂ„ ur kyrkan förrĂ€n pĂ„ 1951 och det var straffbart att kritisera tron före 1970. Det Ă€r en generation sedan. En generation efter friheterna stiftades sjunker kristendomen som en sten.

    Sen fĂ„r man ju frĂ„ga varför du ser mindre Ă€n 1/3 av vĂ€rldens befolkning som lyckad om nu bibelns gud skapade vĂ€rlden och mĂ€nniskan. Jag skulle se det som ett extremt misslyckande, lite som om en VD bara hade kontroll över 1/3 av sitt företag, eller Svenska regeringen saknade makt utanför östra Sverige…

  612. Kommentar:
    Nisse skriver:

    SĂ„ blev det midsommarafton, och i Pelles och Majas kĂ€llare i ÅsgrĂ€nd samlades Fritz och Frida och Gammel-Maja frĂ„n Domkyrkotornet och Folke Filbunke och Laban frĂ„n Observatorieparken och Murre frĂ„n Skogstibble, som luktade lagĂ„rd mer Ă€n vanligt, midsommarafton till Ă€ra.
    Men var fanns elaka MÄns och slÀptÄget Bill och Bull?

    Ur “alla tiders Pelle Svanslös” 5:e kap.

  613. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    JR skrev, i anslutning till en utlÀggning om att Àktenskapligt sex borde vara den enda tillÄtna formen av sex:

    “Är mĂ€nniskan egenrĂ€ttfĂ€rdiga vĂ€g eller Guds vĂ€g den mest naturliga?

    Behöver man ens vara kristen för att veta svaret?”

    För det första: För att över huvud taget tro pĂ„ Gud krĂ€vs det att man Ă€r kristen. SĂ„ledes har det i allra högsta grad betydelse om man Ă€r kristen eller inte; tror man inte pĂ„ gud sĂ„ finns det inte en “Guds vĂ€g”.

    För det andra:Du talar om den vĂ€g som Ă€r “mest naturlig”. Eftersom att mĂ€nniskan i grunden Ă€r ett djur som alla andra sĂ„ bör en analogi till andra djur ganska lĂ€tt kunna anvĂ€ndas. Eftersom att Ă€ktenskapet, sĂ„ vitt som vi vet, inte existerar bland andra djur Ă€n mĂ€nniskan sĂ„ kan vi sannolikt dra slutsatsen att inte heller mĂ€nniskan ursprungligen hade ett sĂ„dant. Äktenskapet Ă€r en konstruktion som har uppstĂ„tt som en följd, eller del, av civilisation. Du fĂ„r gĂ€rna argumentera för att detta Ă€r bĂ€ttre (jag hĂ„ller inte nödvĂ€ndigtvis med, men det Ă€r ok om du argumenterar för det), men det “naturliga” som du talar om Ă€r tillfĂ€lliga sexuella förhĂ„llanden under begrĂ€nsad tid.

  614. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Isabella,

    Religionen talar om hur mÀnniskan ska komma till himlen och hur mÀnnsikan ska underkasta sig Gud.

    En större och mer intressant frÄga för mig (större Àn Gud Finns eller inte finns) Àr;
    Varför finns nÄgonting över huvudtaget?
    Vad Àr syftet med att lida och vÄndas, be om förlÄtelse för att sedan tillredas plats i ett himmelrike? Hur lÀnge ska vi leva dÀr? Vill jag dit över huvudtaget? Hur ser det ut dÀr -Snacka om att köpa grisen i sÀcken.
    “Vi ska leva som djupt troende - underkasta oss X vilja - för att fĂ„ plats i ett paradis???? Om inte sĂ„ ska jag straffas i en het ugn…kallad Hell” …
    Vilken religion Ă€r den sanna? Det finns över 2 miljarder Hinduer, över 1.5 miljard kommunister, över 1 miljard muslimer, över 1.7 miljarder kristna… Vilka har rĂ€tt?
    Varför Àr de religiösa svaren överordnade andra svar?
    Vad skulle religionen vara utan sina texter?
    Hur kan man tro utan att ha studerat religionen?
    Handlar det om att avsÀga sig sitt mÀnskliga ansvar - och tillkalla högre makter?
    Det jag stÀller mig kritisk till Àr att det redan finns traditioner och regler för hur vi mÀnniskor skall leva vÄra liv.
    Vilka kriterium gÀller?
    MĂ„nga i nutiden vĂ€ljer bort ex tredje och femte moseboken, (Ă€ktenskapsbrott Ă€r belagt med dödsstraff och att plocka ved pĂ„ sabbaten straffas med döden) Vad Ă€r det som sĂ€ger att MÄNNISKAN har rĂ€tt att bortse frĂ„n dessa böcker och skrifternas lite mer koplicerade och krĂ€nkande passager?
    Har mÀnniskan rÀtt att bortse frÄn det som inte anses passa in i ett sekulariserat Sverige?

  615. Kommentar:
    JR skriver:

    Staffan bengtsson skrev:

    “SĂ„ kom inte till mig och lĂ„tsas att det Ă€r nĂ„gon speciell kunskap du sitter inne med nĂ€r det Ă€r sĂ„ uppenbart att du inte kan din bibel. Jag förstĂ„r att du har en inlĂ€rd emotionellt bunden övertygelse som sĂ„ mĂ„nga andra”.

    DÄ kan jag upplysa dig om att min övertygelse inte pÄ nÄgot sÀtt Àr bunden till varken kÀnslor eller upplevelser. KÀnslor och upplevelser förgÄr, men det gör inte Guds ord. Det Àr uppenbart att jag besitter en kunskap som kommer av tron som inte du har Staffan. Hur vÄgar jag sÀga det? VÄr diskussion Àr tydlig nog.

    LÀsa bibeln kan vem som helst göra utan att för den skull inse att Skriften bestÄr av tvÄ huvudlÀror. NÀmligen Lag och Evangelium. I ljuset av detta vÀxer en kunskap fram som gör att den kristne kan se det som andra inte ser. DÀr en den insiktsfulle ser lag, dÀr ser den andre evangelium och tvÀrtom. Detta Àr ocksÄ anledninge till att du ser likheter som inte finns i bibeln och koranen. Du ser krav och underordnande dÀr jag ser grunden till frihet.

    DÄ du sÀger att DU verifierat Guds ord, sÄ knyter det liksom ihop sÀcken.

    Det finns tvÄ sÀtt att lÀsa bibeln. Man kan gÄ in för att finna det motstridiga och det som Àr fel. Men dÄ ska du veta att du endast gör det med utgÄngspunkt frÄn ditt eget förstÄnd. DÀrav stÀller du ditt förstÄnd högre Àn Gud. Ditt förstÄnd Àr din gud. Men om förstÄndet Àr det grundlÀggande i kristendomen, sÄ innebÀr ju det att Gud skiljer pÄ mÀnniskor. FrÀlsningsvissheten flyttas över till det egna och till sig sjÀlv. AlltsÄ sÀger du, men med andra ord dÄ, att det beror pÄ mÀnniskan om hon blir frÀlst eller inte. Du ser. Din sk. kunskap har inte rÀddat dig, den har fört dig vilse i allt vad gÀller kristen tro.

    Sedan finns det ett annat sÀtt att nÀrma sig bibeln. Man utforskar och studerar den för att se om det kan förhÄlla sig sÄ som kristna sÀger. man söker sanningen i Skriften och inte i sitt eget förnuft.

    LÄt mig frÄgad ig en sak Staffan. Hur Àr det möjligt att mÀnniskan drog döden över sig dÄ hon Ät av en sketen frukt? Detta om nÄgot gÄr vÀl helt emot det mÀnskliga förnuftet. Men vad Àr poÀngen med hela stycket angÄende mÀnniskan fall? Inte kan vÀl Gud ha menat, att om jag Àter av en frukt sÄ kommer jag döden dö?

    Vad handlar det om egentligen? Du har ju lÀst och verifierat bibeln, sÄ dÄ mÄste du ju kunna ge ett kort och bra svar :)

    Mvh
    JR

  616. Kommentar:
    JR skriver:

    Tess Tudor skrev:

    “För det första: För att över huvud taget tro pĂ„ Gud krĂ€vs det att man Ă€r kristen. SĂ„ledes har det i allra högsta grad betydelse om man Ă€r kristen eller inte; tror man inte pĂ„ gud sĂ„ finns det inte en “Guds vĂ€g”.

    Om Gud finns, sÄ finns Han oavsett om jag Àr kristen eller inte. Guds existens beror inte pÄ vad jag tror. Om det var sÄ dÄ skulle hela den kristna lÀran falla ihop som ett korthus. Det skulle nÀmligen betyda att frÀlsningen ligger i mÀnniskans hÀnder. NÄgot som bibeln klart och tydligt talar emot.

    Mvh
    JR

  617. Kommentar:
    JR skriver:

    Tess Tudor skrev:

    “Eftersom att mĂ€nniskan i grunden Ă€r ett djur som alla andra sĂ„ bör en analogi till andra djur ganska lĂ€tt kunna anvĂ€ndas”.

    Ok, sÄ om apor av samma kön sÀtter pÄ varandra sÄ Àr det ok att mÀnniskan gör det ocksÄ. Om isbjörnar tar kÄl pÄ de nyfödda, sÄ Àr det ok att vi gör det ocksÄ????

    Mvh
    JR

  618. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Om det nu mot all förmodan skulle finnas “en allmakt” Ă€r det i varje fall orimligt att kalla denna allmakt för Han, VĂ„r Herre, Fader o.s.v. Denna allmakt har givetvis inget genus om det finns nĂ„gon som helst logik i detta.

  619. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Alla de troende/religiösa hĂ€r borde förklara vad de menar med “Gud”.
    Ingen har gjort det pÄ ett urförligt sÀtt. Svaren Àr vaga och svaga.
    -Ge mig en riktig gud sÄ ska jag sedan ta stÀllning till om jag vill tro pÄ den.(citat)

  620. Kommentar:
    JR skriver:

    Historikern skrev:

    “MĂ„nga i nutiden vĂ€ljer bort ex tredje och femte moseboken, (Ă€ktenskapsbrott Ă€r belagt med dödsstraff och att plocka ved pĂ„ sabbaten straffas med döden) Vad Ă€r det som sĂ€ger att MÄNNISKAN har rĂ€tt att bortse frĂ„n dessa böcker och skrifternas lite mer koplicerade och krĂ€nkande passager?”

    MÄnga av lagarna som lÀses i GT Àr i.o.m Kristi tillkommelse inte gÀllande för NT:s folk. Ceremoniallagen, mosaiska lagen gÀllde för judarna. För en kristen gÀller endast Guds Tio Budord och morallagen.

    Jesus samlar profeterna och lagen i endast dessa tvÄ: Du ska Àlska din Gud med hela ditt förstÄnd och din nÀsta som dig sjÀlv. Detta Àr lagen.
    Vad sÀger dÄ Paulus att lagens syfte i första hand Àr? Att ge insikt om synd. Detta ger mÀnniskan insikt om sitt förhÄllande till Gud. Man blir inte kristen genom att hÄlla lagen.

    Vi ser genom lagen att vi inte Àr sÄdana som vi skulle vilja vara. Vem vill inte Àlska sin nÀsta som sig sjÀlv? VÀrlden skulle ju vara helt underbar om vi kunde göra detta. Men det kan vi inte. Jesus gÄr t.o.m sÄ lÄngt att Han sÀger att vi ska Àlska vÄra fiender. Att vi ska vÀnda andra kinden till. Vi brister alla i detta. Kristna som ickekristna.

    En kristen önskar inget hellre Àn att hon skulle kunna vara sÄ fullkomlig, samt att vÀrlden skulle vara sÄ fullkomlig. Hoppet hon lever i Àr om en sÄdan vÀrld. Hon kan inte av egna krafter ta sig dit. Hon anser sig inte ens vÀrdig pga att hon ser hur hon sjÀlv beter sig. Vi Àr onda men vill vara goda. Vem vill inte det?

    SÄ kommer det att vara sÄ lÀnge vi vandrar i denna kropp. men Guds löfte handlar om en sÄdan vÀrld. Och inte bara det. Eftersom Han ser vÄr förlÀgenhet, och eftersom att Han ser att vi sjÀlva ser vÄr förlÀgenhet, sÄ vill han inget annat Àn att hjÀlpa oss. Det talar Han om i sitt Ord. Han ser vÄr Änger och vÄr lÀngtan. Och Han har berett en vÀg. Denna vÀg Àr Kristus Jesus. Guds vilja Àr att alla ska komma till tro pÄ detta. Och Han gör de för sin egen skull. DÀrför att han Àlskar oss.

    Om nu humanisterna ser detta som nÄgot negativt, urbota dumt och dÄrskap. Ja, dÄ vill jag vara en dÄre för Kristi skull. Jag skÀms inte för att jag tror pÄ nÄgot gott, jag skÀms inte för evangelium. Om det innebÀr att jag blir förföljd av vÀrlden, sÄ lÄt sÄ vara.

    Jag Ă€r vad humanisterna skulle kalla en fundamentalist. Jag lever med min familj, fru och barn, Ă€r en vanligt arbetande lagerknekt. Men aldrig nĂ„gonsin har jag försökt att tvinga pĂ„ min tro pĂ„ mina barn eller min hustru. Än mindre pĂ„ arbetskamrater eller andra. PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r jag farlig för mĂ€nniskors utveckling?

    Att dra alla kristna över en kam Àr som att sÀga att all humanistiska Ädror Àr ett och samma. Kristenheten har vÀldigt mÄnga förgreningar, samfund och kyrkor som inte ens lÀr samma saker. TyvÀrr (Det sÀger jag som fundamenatlist). Men kristen tro Àr inte nÄgot allmÀnsocialt kÀnslokladd, dÀr alla kan göra sig sin egen bild av vad Gud. För bibeln sÀger att vi inte ska göra oss avgudar. Det humanisterna gör,Àr att
    tillbe sin egen avgud. Och den avguden Àr dem sjÀlva. Sin egenrÀttfÀrdighet. Sitt högmod och förnuft.

    Mvh
    JR

  621. Kommentar:
    JR skriver:

    Jack E Glad skriver:

    “Alla de troende/religiösa hĂ€r borde förklara vad de menar med “Gud”.
    Ingen har gjort det pĂ„ ett urförligt sĂ€tt. Svaren Ă€r vaga och svaga”.

    Gud SjÀlv berÀttar Vad och Vem Han Àr i Sitt ord. Vill du veta mer och bilda dig din uppfattning sÄ lÀs bibeln. Du kan inte fÄ nÄgot mer utförligare svar Àn det som Han SjÀlv ger dig. Om du inte nöjer dig med det, sÄ kommer du inte heller att Àndra uppfattning om sÄ en död kommer tillbaka och berÀttar det för dig. (fritt citerat).

    Bara att ta ut bommulen ur öronen och stoppa dem i munnen. Det brukar vara en bra början. DÄ hör man mer och pratar mindre :)

    Mvh
    JR

  622. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    JR:

    AngĂ„ende “Guds vĂ€g”: Vad jag menade var att frĂ„gan blir felstĂ€lld. Du gav tvĂ„ alternativ: MĂ€nniskans vĂ€g eller Guds vĂ€g, och ansĂ„g att Ă€ven vi som inte Ă€r kristna borde inse att i det hĂ€r fallet sĂ„ vore Guds vĂ€g den enda rĂ€tta. Problemet i det resonemanget Ă€r att vi inte anser att det finns en gud, sĂ„ för oss blir alternativen istĂ€llet ett mĂ€nskligt moralsystem och ett annat mĂ€nskligt moralsystem. SĂ„ledes finns i vĂ„ra ögon endast mĂ€nniskans vĂ€g. Att dessutom som du utgĂ„ frĂ„n att vi egentligen ser som du men bara förnekar det Ă€r ett misstag, för i grunden anser nog de flesta av oss Ă€ndĂ„ precis det vi pĂ„stĂ„r oss anse (vilket i det hĂ€r fallet Ă€r just att varken homosexuellt eller utomĂ€ktenskapligt sex Ă€r mer fer Ă€n hetrosexuellt, inomĂ€ktenskapligt sex).

    AngÄende djurliknelsen:
    Glöm inte bort att texten fortsatte Ă€ven ocksĂ„ efter det som du citerade. Liknelsen mellan djur och mĂ€nniskor tjĂ€nade ett, och endast ett, syfte: att pĂ„visa vilket det naturliga tillstĂ„ndet Ă€r, dĂ„ du verkade anse att Ă€ktenskapligt sex var det Ă€nda naturliga. Jag anser sjĂ€lv inte att allt som Ă€r naturligt Ă€r bra (bland annat just ditt exempel med djur som dödar sina egna barn), pĂ„ samma sĂ€tt som att jag inte anser att allt “onaturligt” Ă€r dĂ„ligt. Vad jag gjorde var helt enkelt att bemöta ditt argument om att Ă€ktenskapet Ă€r det mest naturliga.

  623. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    * “mer fel” skulle det givetvis stĂ„ i parentesen i slutet av första stycket.

  624. Kommentar:
    Steven skriver:

    KÀnner mig nödgad att kommentera testet pÄ webbplatsen. Som icke-religiös, vÀlbalanserad vÀrldsmedborgare upplevde jag testet som mycket enkelspÄrigt, onyanserat och rent av fördummande. BÀttre kan ni humanister!

  625. Kommentar:
    John819 skriver:

    Very nice site! cheap viagra

  626. Kommentar:
    John819 skriver:

    Very nice site! [url=http://opeaixy.com/qsqaaqa/2.html]cheap cialis[/url]

  627. Kommentar:
    John819 skriver:

    Very nice site! cheap cialis http://opeaixy.com/qsqaaqa/4.html

  628. Kommentar:
    John819 skriver:

    Very nice site!

  629. Kommentar:
    REBECCA skriver:

    BULLSHIIIIT!! NI E !

  630. Kommentar:
    JR skriver:

    Ok Tess Tudor.

    Vilket anser du vara det mest naturliga inom ett mÀnskligt moralsystem? Homosex eller hetrosex? För tillfÀllet skit i Gud och skit i alla andra ideologier och mÀnskliga system. UtifrÄn hur mÀnniskan Àr skapad, vilket Àr naturligt och vilket Àr inte naturligt?

    Tack för att du hÄller diskussionen pÄ en bra nivÄ. man kan byta Äsikter utan att för den skull ta till personliga pÄhopp. Tycker jag Àr moget av dig.

    Mvh
    JR

  631. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JR
    För det första: det Ă€r ingen “Han”.
    För det andra: Bibeln ger inget svar.
    För det tredje: Fortfarande kan ingen av er religiösa eller/och troende ge ett ordentligt svar. Ni bara hÀnvisar hela tiden. Varför gör ni sÄ?
    Jo, dÀrför att ni har inget bra svar att ge. Antingen kan ni inte eller ocksÄ vill ni inte. Ni fjÀrmar er hela tiden.

  632. Kommentar:
    JR skriver:

    Jack E Glad.

    Mitt svar överensstÀmmer med bibeln eftersom jag tror pÄ den. Om jag skulle svara sÄ skulle det innebÀra att jag citerade bibeln. Det Àr vÀl onödigt, nÀr du nu kan lÀsa bibeln för att veta mitt svar.

    Om jag sĂ€ger att jag “vet” att Gud finns, sĂ„ skulle jag ljuga. Men jag tror att Gud finns och dĂ€rför ljuger jag inte.

    Hur Àr det med dig? Tror du att Gud inte finns eller vet du att Han inte finns. För om du sÀger att du tror att Gud inte finns sÄ vet du ju inte. SÄledes handlar det om tro. Och det Àr det som bibeln talar om.

    Nöjd sÄ?

    Mvh
    JR

  633. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JR
    1. För man ska kunna tro mÄste man ju veta vad man tror pÄ.
    2. Allt lÀsande i bibeln gav inget svar.
    3. Alla (oÀndliga) samtal med religiösa gav inget svar.
    4. En positiv sak Àr i allafall att mÄnga kristna (kanske de flesta) inte ser Gud som en personlighet/varelse, utan mer som en energi, en universell kraft. Det kan man ju mer förstÄ och respektera.
    5. Jag vet mycket, mycket vÀl att det handlar om tro och att bibeln försöker formulera denna tro. Det har jag vetat sedan jag var 14 Är.
    6. Nej, jag Àr inte nöjd. Det Àr för mycket flum.

  634. Kommentar:
    JR skriver:

    Jack E Glad

    1. Jag tror pÄ det som stÄr i bibeln.
    2. För mig har det gett svar.
    3. Dagliga samtal med andra kristna och andra ger mig dagligen nya svar.
    4. Det Àr en annan Gud Àn den kristne Guden. För mig en avgud.
    5. Bibeln, Guds ord, inte bara formulerar och förklarar, utan uppehÄller tron.
    6. SÀtter man sitt förstÄnd över Guds ord blir man aldrig nöjd. För mig Àr en panteistisk tro flum. Det du respekterar Àr mer en New-Age-tro. Den Àr hela tiden flytande och Àndras frÄn dag till dag. Brunnarna sinar och man fÄr ideligen springa frÄn brunn till brunn. Törsten sinar aldrig. Min Gud Àr oförÀnderlig. NÄgot fast att tro pÄ. Inget flum. Den som dricker frÄn den brunnen (Kristus) blir aldrig törstig igen.

    Mvh
    JR

  635. Kommentar:
    Johan skriver:

    Jag har följt den hÀr debatten ganska intresserat och lÀst en del webb-artiklar och sett intervjuer ang. den hÀr kampanjen, och jag tycker ni kan ha en eloge för att ni har skapat en intressant debatt.

    Men frÄgan jag stÀller mig Àr:

    Vad Àr problemet egentligen?

    Vad Ă€r det ni verkar tycka Ă€r sĂ„ fel i det svenska samhĂ€llet, att det Ă€r vĂ€rt en mĂ„ngmiljon kampanj för att belysa? Jag lĂ€ser pĂ„ denna sajt att ni (Humanisterna) hĂ€vdar att religion pĂ„verkar mĂ€nniskor mer Ă€n man kan tro, och för att visa ett exempel pĂ„ detta har man en affisch med tre svenska flaggor med dels en judisk DavidsstjĂ€rna, en muslimsk halvmĂ„ne och ett kors, dvs den svenska flaggan. Detta ska dĂ„, fĂ„r jag intrycket, visa att vi Ă€r mer “hjĂ€rntvĂ€ttade” och pĂ„verkade av religioner Ă€n vi kan tro, i och med att vi har den kristna symbolen i vĂ„r flagga.

    Men vad Àr det som Àr sÄ fel med det? Det gÀller ju ALLA kulturer i hela vÀrlden, att man har Ätminstone en traditionell religion eller livsÄskÄdning, som ofta Àr flera tusen Är gammal.

    Ni hÀvdar, lÀser jag, att ni vill se ett sekulariserat samhÀlle. Men har vi inte redan det i Sverige? Var exakt ser ni detta negativa inflytande frÄn religioner?

    Och dessutom Àr det ju i allra högsta grad frivilligt att lÄta sig pÄverkas av religion, om man vill eller inte, hÀr i landet. Vi ha en kristen TRADITION i Sverige, det hÄller jag med om. Men vad Àr det som Àr fel med det? Jag tycker om den. Den Àr definitivt inte skadlig pÄ nÄgot sÀtt.

    Och om vi dÄ inte skulle bevara vÄr kristna tradition i Sverige, med alla kyrkor, sÄnger och högtider, vad skulle vi ha i stÀllet? Jag tror de flesta VILL fortsÀtta att ha en kristen tradition.

    Och vad Àr egentligen problemet med att lÄta ett lite religiöst synsÀtt pÄverka politiken? Det Àr vÀl ingen politiker idag, vad jag vet, som Àr för att införa sharia-lagar, eller motsÀtta sig kvinnans rÀttigheter? Det kan vÀl vara bra om en politiker ser sig sjÀlv som lite religiös (Göran Persson gjorde ju det), för att bli mer medveten om etiska frÄgor.

    Jag kan hÄlla med om att ett allt för gammeldags religiöst synsÀtt skapar problem i ANDRA delar av vÀrlden, t.ex. med talibanerna och deras kvinnosyn. Men den hÀr kampanjen Àr ju inte riktad mot talibaner utan svenskar. Om ni vill reformera ett icke-sekulariserat samhÀlle, sÄ har ni en utmaning i Afghanistan. Sverige Àr redan tillrÀckligt sekulariserat.

    I vissa avseenden skulle jag snarare vilja hĂ€vda att det finns för lite plats för religiös gemenskap i Sverige. Religion Ă€r till för att (hĂ€vdar jag) skapa samhörighet, förstĂ„else, minska utanförskap och ensamhet och fĂ„ mĂ€nniskor att hjĂ€lpa varandra. Åtminstone nĂ€r det gĂ€ller kristendomen. Jag vet inte sĂ„ mycket om de andra. Och det Ă€r kristendomen som Ă€r den mest ifrĂ„gasatta hĂ€r, fĂ„r jag intrycket.

    Jag tycker kampanjen Àr meningslös. De problem som Humanisterna tror sig se med religion i Sverige finns inte. De har försvunnit för lÀnge sen.

  636. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JR
    Jag konstaterar att huvudfrÄgan fortfarande Àr obesvarad.
    Jag konstaterar ocksÄ att det inte finns nÄgot svar.
    Det Àr nog sÄ det ska vara.
    LÄta denna gÄta fÄ vara en gÄta och leva med det.
    Det Àr helt okej för min del.

  637. Kommentar:
    Historikern skriver:

    JR,

    Om nu Bibelns viktigaste dokument till största delen Àr NT, varför finns dÄ GT med överhuvudtaget?
    Och det hÀr med Biblen Àr intressant eftersom Biblen Àr författad av Romerska kyrkans mÀn - som dessutom erkÀnt att kyrkan gjort urval av de dokument som cirkulerade i Palestina/ Romerska Imperiet. I vatikanbiblioteket finns över 25.000 andra titlar som inte erkÀnts, bla Tomas och Judasevangelierna.
    Hur kan kristna blint tro pÄ Romerska kyrkans Bibel, utan att se helheten bakom Biblens tillkomst.
    Tanken pÄ livet efter detta - ett arv frÄn den Egyptiska provinsen - fick stark förankring i de judiska slavarnas tro, detta tankesystem föjde sedan med hemÄt i Torah och Talmud - dvs GT.
    Fadern sonen och den helige anden - ett abstrakt betraktelsesĂ€tt som har sina rötter i den grekiska och romerska mytologin. EX; nĂ€r mĂ€nnen (enbart mĂ€n fick vistas i temeplomrĂ„dena) skulle tillbedja sina gudar, Zeus, Mars etc, sĂ„ offrades gĂ„vor/mat i den ordningen - fadern, sonen och den helige anden. Kvinna var helt exkluderade frĂ„n bön/offer - detta hittar vi i Biblen - “kvinna tiga i församlingen etc”
    Att Bibelns rÀttesnöre Àr sÄ snarlikt den romerska rÀtten, den grekiska mytologin och den egyptiska paradisbilden - Àr inte svÄrt att förstÄ att Biblen Àr tillkommen i ett syfte att ena ett fallande imperium.
    Det rÀcker inte enbart med blind tro för att förstÄ Biblen som dokument - Biblen bör placeras in i en kontext, en samtid och i ett syfte.

    Romarna predikade Guds vilja och utopin kallad paradiset till undersÄtar, slavar och okritiska statslösa mÀnniskor, i syfte att skapa en skattebetalande, harmoniserande och sammanhÀngande social konstruktion för att motverka det romerska imperiets fall.

    KlarsprÄk - Rom behövde ny kraft för att mobilisera folk att betala skatt. Enkelt - vi tvingar in dem i ett tankesystem - dÀr de för alltid Àr bundna till staten, genom TRO, bÄde i liv och död.

    Tro, Àr nÀmligen elementÀrt för mÀnniskan, vi vill gÀrna tro. Eller snarare vi behöver TRO, för att kunna se meningen med allt det hÀr. Om de sen Àr tro pÄ islam, Jesus eller Allsvenskan, betyder mindre, sÄ lÀnge vi fÄr tro.

    Vi som motsÀtter oss blind tro - Àr just med hÀnvisning till att det finns alternativa övertygelser. Det blir ett problem att vi föder in folk i blind religiös tro och underkastelse, utan att vi diskuterar och för en kritisk dialog. För vilken TRO Àr den rÀtta? FrÄga vilken hinu som helst sÄ fÄr du ett annat svar Àn frÄn pingstkyrkan i Knutby.

    Jag bryr mig inte om du tror sĂ„ lĂ€nge du inte krĂ€ver statliga subventioner och tolkningsföretrĂ€de i livets frĂ„gor. SĂ„ lĂ€nge du inte krĂ€nker de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, sĂ„ lĂ€nge du inte placerar icke-troende i sĂ€mre dager, sĂ„ lĂ€nge du inte predikar vid min dörr och sĂ„ lĂ€nge du inte tar dig rĂ€tten att hĂ€nvisa till “sanningen.” SĂ„ för mig fĂ„r du tro, sĂ„ lĂ€nge det görs i din familj, pĂ„ din egen bekostnad inom privatsfĂ€rens fyra ogenomskinliga vĂ€ggar.
    TRO pÄ du - bara du accepterar att jag vÀljer att inte TRO.

  638. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Johan
    Det finns hela tiden en latent fara i religion.
    Det Àr min erfarenhet.

  639. Kommentar:
    Lea skriver:

    Johan,
    HĂ„ller med totalt. Jag tror grundtanken bakom humanisterna ligger i att humanisterna inte som grupp har ursprung frĂ„n Sverige, utan frĂ„n USA, om jag inte missminner mig. Den humanistiska rörelsen Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n min starka sida. Jag kan klassifieras som humanist lika mycket som jag Ă€r feminist, men jag avskyr bĂ„da termerna helt enkelt för det pĂ„visar nĂ„gonting som jag inte hĂ„ller med om (att humanisten fokuserar pĂ„ mĂ€nniskan nĂ€r jag tycker att det ska omfatta mer Ă€n detta och att feminism hĂ€nvisar till kvinnans makt i samhĂ€llet nĂ€r det snarare handlar om att bĂ„da könen ska fĂ„ vara hur de vill nĂ€r de vill). Åtminstone inom USA, Ă€r kristendomen ett “stort” problem, och att den kristna rörelsen kanske fĂ„r lite vĂ€l mycket att sĂ€ga bĂ„de vad gĂ€ller politik och i etiska frĂ„gor som t ex abort. I dessa fall kan jag uppskatta humanist-rörelsens initiativ till att vilja pĂ„verka samhĂ€llet positivt och pĂ„peka pĂ„ att det vore bĂ€ttre att lĂ„ta religion hĂ„lla sig ifrĂ„n dessa omrĂ„den, Ă„tminstone pĂ„ ett samhĂ€lleligt plan. Om den enskilde invididen dĂ€remot Ă€r emot abort sĂ„ Ă€r det ju förstĂ„s totalt en annan frĂ„ga, ingen har rĂ€tt att styra den enskilde individens liv.

    Dessutom har det mÀrkts pÄ senaste tiden en rÀdsla för islam inom Europa, med den allt vÀxande muslimska populationen. Det har t ex diskuterats i England om sharia ska bli inskaffad och att muslimer ska be stÀllda inför en sharia-domstol istÀllet för en brittisk, i de fall de handlar om muslimer som har utfört brott.

    Jag tror att detta skapar en rÀdsla bland mÀnniskor; det skapar en osÀkerhet. Detta för att det Àr en grupp mÀnniskor i samhÀllet som aktivt försöker förÀndra det vi har haft i flera hundra, ja kanske tusen, Är. Detta kommer inte lyckas, om inte annat sÄ kommer det snarare bli sÄ att den utomstÄende gruppen (muslimer), kommer att anpassa sig sÄsmÄningom. SamhÀllet Àr aldrig konstant, det Àr flödande. Det samhÀlle vi kommer se inom ett par hundra Är kommer förmodligen vara helt annorlunda mot det vi kan se idag, men jag tror inte att det implicit Àr nÄgot negativt i sig. Det Àr ytterst osannolikt att Sverige inom en snar framtid skulle kunna reformeras till en diktatur, t ex. NÄgonting som har diskuterats hÀr med om frÀmlingsfientliga partier skulle fÄ makten i Sverige, eftersom de för nÀrvarande har en vÀgmÀstarstÀllning.

    Det man dĂ„ mĂ„ste frĂ„ga sĂ€g Ă€r, varför blir mĂ€nniskor rĂ€dda nĂ€r nya kulturella influenser införs? Förmodligen för att takten och mĂ€ngden Ă€r större Ă€n vad vi Ă€r vana vid, och förmodligen för att vi egentligen bara har en flummig bild av “dom”, de onda muslimerna. Egentligen sĂ„ pratar vi aldrig med dem, sĂ„ vi skapar oss en bild hur de Ă€r och detta nĂ€r vĂ„r oro ytterligare. Faktum Ă€r att mĂ„nga andra generations invandrade som Ă€r barn till muslimska familjer oftare har en mycket lösare koppling till sin hemkultur Ă€n förĂ€ldrarna. Det Ă€r sĂ„. Det Ă€r nĂ„gonting fler mĂ€nniskor borde kunna förstĂ„ och acceptera. De kommer inte bli sjĂ€lvmordsbombare eller bli medlemmar i fundamentalistiska grupper. En ytterst brĂ„kdel av alla mĂ€nniskor Ă€r medlemmar i sĂ„dĂ„na grupper, men tyvĂ€rr Ă€r de de som vĂ€snas mest, och det Ă€r de som har kommit att bli representanter för den muslimska gruppen i helhet, precis som kreationister ger kristna ett dĂ„ligt namn i USA.

  640. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Jag har skrivit ungefĂ€r detta pĂ„ “Om kampanjen” men tycker det kan passa hĂ€r ocksĂ„:

    Enligt er undersökning Àr jag agnostiker, medan jag i sjÀlva verket Àr varmt troende och dessutom antroposof.

    En vÀn till mig dÀremot, som inte alls Àr religiös (eller antroposof) klassifiserades som troende, förmodligen eftersom han har en koncervativ uppfattning om hur man ska leva, och dessutom anser att homosexuella inte ska fÄ gifta sig. Men detta Àr hans politiska uppfattning.

    Tack för erbjudandet, men jag vill inte bli er medlem. Jag anser at ni Àr aktivit ateistiskt troende och att ni blandar ihop religiös tro med tradition och koncervatism/fundamentalism och inte respekterar andra uppfattningar Àn er egen.

    SjÀlva idén att mÀta omedveten religiös tro Àr suspekt, eftersom man mÄste anta att mÀnniskor vet sjÀlva om de tror eller inte. Och det Àr inte heller det ni mÀter. Ni mÀter just graden av tradition och fundamentalism/koncervatism.

    Man kan vara religiös och samtidigt tro pÄ mÀnniskan, hÄlla de mÀnskliga rÀttigheterna och mÀnniskans frihet och sjÀlvbestÀmmande högt, bejaka andras uppfattningar och sexuella lÀggning etc.

    Vi Àr alla av kött och blod med samma vÀrde, men med detta mÀnskliga kommer ju att alla ju har en uppsÀttning tankar och ideer, som vi ocksÄ mÄste bejaka - i grunden. Utom en sak tycker jag. Men man kan ju inte bejaka krÀnkande/brist pÄ respekt för de mÀnskliga rÀttigheterna etc. DÀrför kan man inte heller bejaka brist pÄ respekt för andras Äsikter.

    Men trĂ„ngsynthet och fundamentalism Ă€r en sak. Religiös tro en annat, och bestrĂ€ffande religiös tro kan man inte ha en “mall”. Den lĂ„ter sig inte klassificeras. SĂ€kert Ă€r det vi skulle kalla trĂ„ngsynthet och fundamentalism och religiös tro sammankopplat hos ganska mĂ„nga individer sammantaget. Men kanhĂ€nda har man dĂ„ anvĂ€nt religionen för att rĂ€ttfĂ€rdiga förtryck eller uppnĂ„ nĂ„got annat syfte. Och det finns ocksĂ„ mĂ„nga trĂ„ngsynta som inte Ă€r religiösa(Hm!). Sen fĂ„r man inte glömma att mĂ€nniskan ju framskrider. För t.ex. tusen Ă„r sedan var det nog inte lika lĂ€tt att ha egna Ă„sikter. Och traditioner osv Ă€ndras inte sĂ„ snabbt.

    Jag tycker att man visserligen inte ska vara tolerant mot intoleransen men inte heller bekÀmpa trÄngsynthet med trÄngsynthet.

  641. Kommentar:
    Lennart Karlsson VĂ€rnamo skriver:

    Varför Ă€gna sĂ„dan energi, som Humanisterna gör, pĂ„ nĂ„got man tror inte finns. Tycker vĂ€ldigt synd om er. Om ni skall bli trovĂ€rdiga med det testet ni har gjort mĂ„ste det göras om till mera relevanta frĂ„gor. De flesta frĂ„gor gĂ„r inte att besvara om man inte Ă€r fanatiker Ă„t bĂ€gge hĂ„ll. Jag Ă€r kristen sedan barnsben och Ă€r nu 57 Ă„r. Har inte pĂ„ alla dessa Ă„r funnit nĂ„got skĂ€l att inte i fortsĂ€ttningen ocksĂ„ förbli det. Skulle vilja stĂ€lla en frĂ„ga till Björn Ulveus: Hur kan man skriva en sĂ„ng som “Du mĂ„ste finnas” ur “Kristina frĂ„n DuvemĂ„la” och vara ateist?? Tror inte du Ă€r det innest inne. Gud vĂ€lsigne er! Han finns faktiskt!!! Han ler i sin himmel.

  642. Kommentar:
    Alf Vierth skriver:

    “En större och mer intressant frĂ„ga för mig (större Ă€n Gud Finns eller inte finns) Ă€r;
    Varför finns nĂ„gonting över huvudtaget?”

    En katt eller en loppa skulle inte betrakta det som en sÀrskilt intressant frÄga. Inte jag heller mÄste jag erkÀnna. Det finns. KÀnner inte att det mÄste finnas en ORSAK.

  643. Kommentar:
    ann helena rudberg skriver:

    Fy sjutton vilket dÄligt test. Det var styrt sÄ att man mÄste rÄka i konflikt med sig sjÀlv, varför kunde det inte finnas nÄgot annat Àn propagandistiska alternativ? Jag förstÄr att humanisterna Àr fiender till allt som har med sjÀlen att göra. Varför dÄ? Ni har redan vunnit. Mina barn kom hem frÄn skolan och skrattade nÀr jag talade om sjÀlen. De sa: Men sjÀlen finns inte mamma. Indoktrineringen har tagit över ocksÄ mina barns sjÀlar. Fy sjutton. Det finns knappt nÄgon tankefrihet i ett land, som indoktrinerar ocksÄ barn i hur de ska tÀnka i den kommunala skolan.

  644. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    ann helena rudberg
    Skolan Àr och ska vara neutral mark. Ta det positivt om dina barn sÀger sÄ dÀr. Det bevisar bara att de Àr fria att tÀnka. Du har inte tvingat pÄ dem nÄgonting. Inte skolan heller. Du kan trösta dig med att de inte Àr mogna Àn för sÄdana hÀr djupare frÄgor Àn.
    Mvh<Jack

  645. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    JR:

    Hmm, det Àr en bra frÄga.
    Inledningsvis skulle jag nog vilja sÀga att inom moralsystem finns det inget naturligt, Ätminstone inte i den mening som jag anvÀnder ordet. Jag Àr övertygad om att i det naturliga tillstÄndet sÄ finns inte konceptet om moralsystem eller om rÀtt och fel, utan man agerar helt enkelt utefter vad som för tillfÀllet verkar bra för 1: sig sjÀlv och 2: arten.
    Jag kallar denna uppdelning för indego (individuell egoism) och artego (artegoism). Evolutionen har försett oss med en automatisk förmÄga att delvis undermedvetet och delvis medvetet vÀga dessa tvÄ mot varandra nÀr vi stÄr inför en valsituation, och vi försöker att i sÄ stor utstrÀckning uppfylla bÄde vÄrt indego och vÄrt artego. NÀr dessa tvÄ stÀlls mot varandra Àr det dock vÄrat indego som Àr viktigast, och den mest sannolika orsaken till att detta genom livets utveckling har uppstÄtt Àr att det Àr en bra överlevnadsstrategi.

    Detta Ă€r alltsĂ„ vad jag ser som naturligt, och det Ă€r inte helt orimligt att grunda en moraltanke pĂ„ detta. SĂ„ledes blir homosexuella förhĂ„llanden nĂ„got naturligt, eftersom att det skulle gĂ„ emot denna princip att bortse frĂ„n sin förĂ€lskelse, attraktion och kĂ€rlek till en mĂ€nniska bara för att den Ă€r av samma kön som man sjĂ€lv. Dels kĂ€nar man individuellt pĂ„ att “följa sitt hjĂ€rta” i den hĂ€r situationen (eftersom att man annars troligen skulle bli olycklig, dĂ„ man dels skulle förlora den man Ă€lskar och dels antingen skulle bli helt ensam eller ocksĂ„ fastna i ett förhĂ„llande i vilket man kĂ€nner sig malplacerad och missnöjd), men ocksĂ„ arten (representerad genom samhĂ€llet) kĂ€nar pĂ„ det dĂ„ lyckliga och nöjda individer Ă€r bĂ€ttre medborgare som har mer att bidra med Ă€n olyckliga och missnöjda.

    Möjligen kan man argumentera att det Àr dÄligt för arten dÄ paret inte kan producera en avkomma. Detta, vill jag dock pÄpeka, blir ett problem endast nÀr antalet homosexuella par nÄr en viss procent, och med dagens inseminationsteknik sÄ Àr det tveksamt att det ens dÄ utgör nÄgon egentlig fara mot arten.

    Din frĂ„ga var “UtifrĂ„n hur mĂ€nniskan Ă€r skapad, vilket Ă€r naturligt och vilket Ă€r inte naturligt?”. Ur ren avlingssynpunkt Ă€r det givetvis en man och en kvinna som Ă€r det naturliga. Med dagens teknologiska och filosofiska utveckling anser jag dock att detta Ă€r lĂ„ngt underordnat vĂ„rt lika naturliga sökande efter lycka, en passande livspartner och ett fredligt och stödjande samhĂ€lle.

    Och vÀgen dit Àr inte heteronormativ.

  646. Kommentar:
    JR skriver:

    Jack E Glad.

    Varför inte ta dig tid till att verkligen lÀsa Romarbrevets 1: a kapitel. GÄ verkligen in för att försöka förstÄ i stÀllet för att ifrÄgasÀtta. Det Àr inget fel i att ifrÄgasÀtta. nej, det uppmanar oss bibeln till att göra. Men det kanske Àr bÀttre att veta vad det Àr man i frÄgasÀtter, innan man ifrÄgasÀtter det. Det Àr ju uppenbart att du inte har funnit det som andra kristna har gjort.

    Ta dig tid att verkligen studera med avsikt att lÀra. Sen kan du ifrÄgasÀtta.

    Önskar dig inget annat Ă€n att Guds frid skall fĂ„ rĂ„da i ditt liv. Jag hoppas att du finner det du söker. Oavsett om det Ă€r i bibeln eller annorstĂ€des.

    Med VĂ€nliga HĂ€lsningar
    JR

  647. Kommentar:
    JR skriver:

    Historikern skriver:

    “TRO pĂ„ du - bara du accepterar att jag vĂ€ljer att inte TRO”.

    Visst accepterar jag att du inte vill tro. Du skriver:

    “Jag bryr mig inte om du (inte) tror sĂ„ lĂ€nge du inte krĂ€ver statliga subventioner och tolkningsföretrĂ€de i livets frĂ„gor. SĂ„ lĂ€nge du inte krĂ€nker de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, sĂ„ lĂ€nge du inte placerar troende i sĂ€mre dager, sĂ„ lĂ€nge du inte predikar vid min dörr och sĂ„ lĂ€nge du inte tar dig rĂ€tten att hĂ€nvisa till “sanningen.” SĂ„ för mig fĂ„r du (inte) tro, sĂ„ lĂ€nge det görs i din familj, pĂ„ din egen bekostnad inom privatsfĂ€rens fyra ogenomskinliga vĂ€ggar”.

    Ändrade litet i din text bara :)

    Mvh
    JR

  648. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JR
    Ingen vet och ingen kan. Bara hÀnvisning hela tiden.
    O.k.: - Vad Ă€r din syn pĂ„ begreppet “Gud”? Inte nĂ„gon boks, utan din egen personliga uppfattning? Vad Ă€r “Gud” för dig?

  649. Kommentar:
    JR skriver:

    “Om nu Bibelns viktigaste dokument till största delen Ă€r NT, varför finns dĂ„ GT med överhuvudtaget?”

    GT Àr precis lika viktigt som NT. Det Àr ju profeterna som talar om Kristus som skulle komma. man kan förstÄ mycket i GT genom att titta pÄ paralellstÀllen i NT och tvÀrtom. GT och NT kompletterar varandra. I GT finns mycket av lag, men Àven mycket av Evangelium. Likadant Àr det med NT. Visste du att bibelns första sidor i GT redan talar om den kommande Messias?

    “I vatikanbiblioteket finns över 25.000 andra titlar som inte erkĂ€nts, bla Tomas och Judasevangelierna”.

    Först och frÀmst sÄ lever vi ju inte i en teokrati. Vad gÀller Tomasevangeliet sÄ innehÄller den gnostiska lÀror. SÄ Àr de ocksÄ med mÄnga andra skrifter. De föresprÄkar en gÀrningslÀra. Författarna var judar som Kristus blev en stötesten för. De kunde aldrig förstÄ den objektiva rÀttfÀrdiggörelsen eftersom Mose slöja alltjÀmt hÀngde för deras ögon.

    Mvh
    JR

  650. Kommentar:
    JR skriver:

    “JR
    Ingen vet och ingen kan. Bara hÀnvisning hela tiden.
    O.k.: - Vad Ă€r din syn pĂ„ begreppet “Gud”? Inte nĂ„gon boks, utan din egen personliga uppfattning? Vad Ă€r “Gud” för dig?”

    För mig Àr Gud alltings Skapare. Han som uppehÄller allt. Han Àr allsmÀktig, vilket för mig betyder att Han kan göra precis vad Han vill. Han Àr den jag förtröstar pÄ. Jag har full tillit till att Han har allt under kontroll. Hur det Àn ser ut.

    SÄ sÄg jag pÄ Gud redan innan jag blev en kristen. Oavsett om jag förstÄr Honom eller inte, sÄ lÀgger jag allt i Hans hand.

    Vad Àr gud för dig? Din egen personliga uppfattning?

    Mvh
    JR

  651. Kommentar:
    Historikern skriver:

    JR m.fl,

    … om jag vĂ€ljer att tolka Bibeln pĂ„ mitt sĂ€tt, ja dĂ„ finns bĂ„de jultomten och flygande tefat…

    … enligt Biblens snĂ€va tolkning Ă€r jorden och mĂ€nnsikan inte mer Ă€n 7000 Ă„r gamla…Hur kan Biblen kartlĂ€gga mĂ€nniskans utveckling utan att ta hĂ€nsyn till de arter som föregick mĂ€nnsikan och lĂ€mningar sĂ„som “Venus frĂ„n Willendorf” som har cirka 35.000 Ă„r pĂ„ nacken?

    …alla arter pĂ„ jorden bĂ€r pĂ„ samma DNA, dvs en gris DNA Ă€r till 70% identiskt med en mĂ€nniska, en tulpans DNA Ă€r till 24% helt överensstĂ€mmande med en mĂ€nniska och en chimpans Ă€r 99% lika en mĂ€nniska. Hur kan dessa fakta bortses?

    Som sagt - jag ser och finner bevis för det jag vill se och hitta.

    Jag har inget emot tro - sÄ lÀnge tron inte krÀver samhÀlleliga resurser frÄn mig som skattebetalare.

    Okunnighetens slöja, mÄnga hÀnvisar till allehanda slöjor. Rawls, Biblen, Mao, Talibanerna - frÄgan Àr vilken slöja som Àr okunnighetens mantel?
    Är det religionens slöja som förblindar det kritiska tĂ€nkandet
    Är det kommunistiska slöjan som försvĂ„rar Ă€gandet
    Är det överstatlighetens slöja som krĂ€nker individualismen
    Är det bokstavstroendes slöja som ska tĂ€cka över vetenskap

    Jag föresprÄkar transperens, individualism, vetenskap, humanism, mÀnskliga rÀttigheter - och sÄ vitt jag lÀrt mig i min gedigna forskarkarriÀr sÄ har religionen varit allt annat Àn tolerant och förstÄende, religionen Àr/ har varit en odiskutabel maktfaktor i Ärtusenden och bara detta faktum gör religionen/ tro/ Gud obsolete i ett sekulariserat Sverige.

    Bl a: sÄ har jag som historiker kartlagt kristnandet av Sverige och hur den kristna propagandan Àndrade ansikte till följd av att de tidiga missionÀrerna kritiskt mötte Jesuspredikningarna. MissionÀrerna Àndrade pÄ format och innehÄll för att fÄ större genomslag i Sverige. Det tolkar jag som manipulation och propaganda. NÄgra andra Àn Gud som nyttjat propaganda vÀl i historien Àr tex, Hitler, Stalin och Mao.

    Slutsats; Religionen anpassar sig till klimatet - dĂ€rför har religionen haft stark pĂ„verkan. Religionen smyger sig in i ett samhĂ€lle, klĂ€nger kvar med hjĂ€lp av argumentationsteknik sk. “knölpĂ„ksargument” och med rĂ€dsla om att hamna i helvetet, sĂ„ tvingades vĂ„ra nordbor för 1000 Ă„r sedan att svĂ€lja kameler och sila mygg.

    Religioner Àr sekter - och dÄ spelar det ingen roll om budskapet Àr kÀrlek. För religionen krÀver av mig att jag fullstÀndigt lÀmnar över ansvaret till Gud, religion omyndigförklarar mÀnniskan, religion hÀmmar kritiskt tÀnkande. Religion Àr farligt nÀr det nyttjas som maktmedel.

  652. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JR
    Vagt och luddigt svar, som jag sĂ„ oĂ€ndligt mĂ„nga gĂ„nger hört till leda. År efter Ă„r samma mantra.
    “Han”? Redan dĂ€r faller allt samman som ett korthus. Varför inte “Hon”?
    “Fadern”? Varför inte “Modern”? Alltings Skapare? Varför inte alltings Skaperska? O.s.v.?
    Hur jag ser pĂ„ begreppet “Gud”? Min personliga uppfattning?
    Det Àr för mig bara nÄgot som finns i vissa mÀnniskors fantasi.
    Ett pÄhitt alltsÄ. Som Oden, Tor och Frej t.ex. Det Àr bara pÄhittade gudar och guden Gud hör ocksÄ dit naturligtvis.

  653. Kommentar:
    Nisse skriver:

    Tidigt nĂ€sta morgon kom djuren till mötesplatsen i skogen. DĂ€r kom Uggla och KrĂ„kper och JösseBagare och bagarpojken, dĂ€r kom Kurre Ekorre och Stickan Igelkott, Nalle mor och farmor Skogsmus, den stora Ă€lgen- och alla de andra. Till sist kom ocksĂ„ Mickel RĂ€v smygande. MĂ„nga av djuren undrade vad det kunde vara som Bamsefar ville. “Ur Klas KlĂ€ttermus; 8:e kap. Första versen”. 1954.

  654. Kommentar:
    JR skriver:

    “Hur kan Biblen kartlĂ€gga mĂ€nniskans utveckling utan att ta hĂ€nsyn till de arter som föregick mĂ€nnsikan och lĂ€mningar sĂ„som “Venus frĂ„n Willendorf” som har cirka 35.000 Ă„r pĂ„ nacken?”

    En frÄga: Varför Àr en meter en meter?

    Mvh
    JR

  655. Kommentar:
    JR skriver:

    “Hur jag ser pĂ„ begreppet “Gud”? Min personliga uppfattning?
    Det Àr för mig bara nÄgot som finns i vissa mÀnniskors fantasi.
    Ett pĂ„hitt alltsĂ„. Som Oden, Tor och Frej t.ex. Det Ă€r bara pĂ„hittade gudar och guden Gud hör ocksĂ„ dit naturligtvis”.

    Tack för ditt svar. Du fÄr givetvis ha din tro som det passar dig.

    Jag har inte öppnat nÄgon sida dÀr jag kör pÄhopp alå knölpÄksmodell.
    En sida dÀr jag dömer ut andras tro eller ideologi genom att anvÀnda mig av ledda frÄgor och svar. Men om det finns behov av nÄgon att ha en sÄdan sida, sÄ ska vi vÀl i jÀmstÀlldhetens namn lÄta sÄdana sidor finnas. Eller hur?

    Hmmmmmmanism??????

    Mvh
    JR

  656. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Pust! Tack! Skitbra formulerat!

  657. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Tess Tudorr frĂ„gar: “om Ă€ktenskapet ursprungligen var en gĂ„va given oss av “Gud” att sjĂ€lva förvalta och styra över sĂ„ Ă€r det irrelevant att det var just detta vĂ€sen som gav oss det. Jag kan verkligen inte se hur det numera skulle ha betydelse hur Ă€ktenskapet uppstod, men du Ă€r givetvis vĂ€lkommen att förklara det för mig.”

    Enligt Bibeln instiftades Ă€ktenskapet som en förening mellan man och kvinna. I Äktenskapet gör Gud tvĂ„ personer till ett med varandra. Det har betydelse sĂ„ tillvida 1) Om Gud vill Ă€ktenskapet sĂ„ betyder det att Ă€ktenskapet Ă€r betydelsefullt och vĂ€rt att vĂ„rda 2) Om Gud vill ÀÀktenskapet sĂ„ Ă€r det tĂ€nkt att vara livet ut. Det gör att man inte ger upp lika lĂ€tt, utan försöker trots motgĂ„ngar 3) Om Gud vill Ă€ktenskapet och förenat man och kvinna, sĂ„ har man skyldigheten att Ă€lska. Man Ă€lskar inte bara sĂ„ lĂ€nge man Ă€lskar, utan ocksĂ„ i nöd och lust. KĂ€rleken Ă€r inte bara en kĂ€nsla, utan en gudomlig kallelse.

  658. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Lea, man kan inte förkarar religionens vara eller icke-vara sociologiskt. Det finns troende bÄde bland lÄgutbildade fattiga och bland rika högutbildade.

  659. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    Stefan Sjöqvist:

    Jag har för mig att jag förklarade ungefĂ€r vad jag menade högre upp. Är dock inte helt sĂ€ker pĂ„ det och orkar inte kolla efter, sĂ„ jag ska förklara vad jag menar.

    Om “Gud” “gav” oss Ă€ktenskapet och har sagt att vi fĂ„r förvalta och styra över det sĂ„ Ă€r det pĂ„ sĂ€tt och vis irrelevant hur det uppstod, EFTERSOM att det Ă€r just vi som förvaltar det. Vi Ă€r inte bundna till “Guds” regler, för den varelsen överlĂ€t bestĂ€mmanderĂ€tten över reglerna till oss.
    Antingen har vi en fri vilja och fĂ„r styra över Ă€ktenskapet (och resten av “skapelsen”) sĂ„ som vi sjĂ€lva finner gott, eller ocksĂ„ Ă€r vi bundna till vad guden har dikterat (valet mellan “följ mina regler eller hamna i helvetet efter döden” rĂ€knas inte som fritt, dĂ„ det enda som erbjuds Ă€r tvĂ„ ytterligheter). Vi kan inte fĂ„ bĂ„da.

    Detta Ă€r dock endast rent hypotetiskt, dĂ„ jag ju faktiskt inte tror att “Gud” existerar, vilket för övrigt leder mig till ett annat problem i din argumentering (vilket jag utgĂ„r frĂ„n att det hĂ€r Ă€r, inte bara olika parters konstaterande av sina Ă„sikter). Vad jag upplever att du konsekvent gör Ă€r att referera till din gud, men detta gör i mina (och andra icke-troendes) ögon dina argument oacceptabla dĂ„ vi inte accepterar premissen. För att ett argument i stil med “gud hade en tanke med Ă€ktenskapet” (vilket jag inte pĂ„stĂ„r att du har sagt, det hĂ€r Ă€r bara ett exempel) ska vara effektivt i debatten sĂ„ mĂ„ste du först fĂ„ oss att acceptera din premiss om att Gud existerar och att denna varelse skapade Ă€ktenskapet. Innan du har gjort det Ă€r vidare argumentering i frĂ„gan ganska omöjlig, eftersom att vi fastnar i ett “jag tycker sĂ„hĂ€r, du tycker sĂ„dĂ€r”-lĂ€ge.

    Jag kommer dock att fortsÀtta diskutera utefter de förutsÀttningar som vi har nu, för att visa att Àven andra nivÄer Àn den grundlÀggande existens/ickeexistens-nivÄn kan vara viktiga.

    Du sĂ€ger att Ă€ktenskapet Ă€r vĂ€rt att vĂ„rda, och pĂ„ sĂ€tt och vis kanske jag hĂ„ller med dig i alla fall bitvis. Men “att vĂ„rda” mĂ„ste inte alltid betyda “bevara i befintligt skick”. TĂ€nk dig att du vĂ„rdar ett trĂ€d. För att det ska mĂ„ bra och fortsĂ€tta överleva krĂ€vs det mer Ă€n att hĂ„lla insekter borta. Du mĂ„ste klippa av en del grenar sĂ„ att nya kan vĂ€xa ut. Du behöver vattna det, och se till att det fĂ„r tillrĂ€ckligt med solljus. VĂ„rden syftar inte till att bevara ett status quo, utan till att trĂ€det ska vĂ€xa och utvecklas för att i slutĂ€ndan leva som nĂ„got större och bĂ€ttre Ă€n den lilla planta som det började som.

    Ett annat exempel Àr husvÄrd. Ska du bevara huset pÄ ett sÄdant sÀtt att det överlever för framtiden kan du inte alltid behÄlla alla gamla delar. Huset mÄste med jÀmna mellanrum mÄlas om ifall det ska överleva, och ibland mÄste man byta ut delar av fasaden. NÄgon gÄng gÄr ett fönster sönder; dÄ mÄste du byta ut det. Beroende pÄ vad syftet med vÄrdandet Àr kanske du vill bygga ut huset nÄgon gÄng.

    Jag tror att du förstĂ„r min poĂ€ng. LĂ„t oss för argumentets skull anta att du har rĂ€tt i ditt antagande att Gud existerar och att Gud “gav” oss Ă€ktenskapet. Tror du inte i sĂ„ fall att denna varelse skulle bli glad att se att vi har lĂ„tit dess skapelse, det trĂ€d som Ă€r Ă€ktenskapet, vĂ€xa och frodas? Att vi inte bara har stĂ„tt stilla och studerat huset, utan att vi har mĂ„lat om det och gett det nya brĂ€dor, ja, vi har tillochmed byggt ut det sĂ„ att fler mĂ€nniskor kan bli lyckliga inom dess vĂ€ggar?

    Slutligen (och nu citerar jag): “KĂ€rleken Ă€r inte bara en kĂ€nsla, utan en gudomlig kallelse.”
    ÄndĂ„ ser du med blidare ögon pĂ„ kĂ€rleken mellan vissa mĂ€nniskor Ă€n kĂ€rleken mellan andra? Den kĂ€rlek/förĂ€lskelse/attraktion som existerar mellan tvĂ„ mĂ€n eller tvĂ„ kvinnor (eller, för den delen, tvĂ„ mĂ€n och en kvinna, tvĂ„ kvinnor och en man, etc): varför Ă€r inte det i lika hög grad en “gudomlig kallelse”? Och vad jag söker nu Ă€r inte ett svar i stil med “för att det stĂ„r sĂ„ i Bibeln, och bibeln Ă€r guds ord”, utan jag vill ha en Ă€kta orsak. Varför bestĂ€mde sig “Gud” för att tvĂ„ mĂ€n som har sex med varandra ska hamna i helvetet, bara för att de Ă€lskar varandra? NĂ€mns det ens en orsak?

  660. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JR
    Jag har inte heller öppnat nÄgon sida dÀr jag kör pÄhopp alå knölpÄksmodell. Det Àr vi som debatterar, som anger tonen och det Àr upp till oss hur vi vill uttrycka oss. Jag hoppas verkligen att du inte uppfattar det sÄ att jag dömer ut din tro. Jag söker uppriktiga Äsikter hos dem jag debatterar med och försöker sjÀlv vara uppriktig. Du visar i varje fall respekt, till skillnad mot vissa andra, och det tackar jag för.
    Med vÀnlig hÀlsning <Jack

  661. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Marianne
    Vilken kommentar menar du?

  662. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Alf Vierth; frĂ„gan “varför finns nĂ„got?” Ă€r lika konstruerad som “hur mĂ„nga vĂ€gar mĂ„ste en man vandra?” eller “vad Ă€r mĂ€nniskans natur?”. En mening kan konstruerad sĂ„ att den lĂ„ter som en djup frĂ„ga, men vid en analys visar den sig inte vara en frĂ„ga alls. Ett sĂ€tt att avslöja sĂ„dana frĂ„gor Ă€r att rĂ€kna mĂ€ngden abstrakta begrepp. Om hela frĂ„gan Ă€r uppbyggt pĂ„ abstrakta begrepp sĂ„ Ă€r den nĂ€stan inte ens vĂ€rd att behandla eftersom abstrakta begrepp bygger pĂ„ mĂ€nskliga tankekonstruktioner som bara har en innebörd i mĂ€nsklig kontext.

  663. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Johan, du frĂ„gar vad problemet Ă€r egentligen… Gjorde du testet? Har du lĂ€st pĂ„ sidan etc? Allt det dĂ€r Ă€r ju förklarat dĂ€r. Förbundet Humanisterna ser ett problem med att företeelser som skulle vara otĂ€nkbara i andra sammanhang bĂ„de försvaras och skattebekostas av juridik och kultur. Det gĂ€ller könsstympningar, agendor mot yttrandefrihet, miljoner i skattepengar till rörelser bara för att de klassas “religioner” etc, rörelser som frekvent lĂ€nkas till olika brott mot mĂ€nskligheten, kvarhĂ„llande till att hĂ„lla kvinnan omyndig, homosexualitet kriminellt m.m.

  664. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    JR, du har skrivit ett lÄngt meddelande med mÄnga pÄstÄenden, men inget för att styrka dem. Du pratar inte om kunskap överhuvudtaget utan om en övertygelse du blivit trÀnad in i. Argument genom övertygelse har den lustiga egenskapen att argumenten lÄter bra för en sjÀlv, men inte för den som lyssnar. Jag har varit kristen sjÀlv och en av de första stora frÄgorna Àr hur jag kunde fÄtt för mig mycket av det du nu sitter och sÀger till mig. Det var tack vare mina studier i psykologi som gjorde att jag kunde förstÄ i efterhand hur det fungerar.

    Det Ă€r riktigt att kunskap rostar kristen tro. Det Ă€r lĂ€tt att göra vilda antaganden utan kĂ€nnedom om olika förhĂ„llanden (kunskap). TrĂ€ningen (tron) Ă€r beroende av att kunskap saknas. Med ökande kunskap börjar man se hur olika saker inte fungerar ihop med den trĂ€ning man fĂ„tt, och man börjar stĂ€lla frĂ„gor som gör trĂ€ningen trubbig. Kunskap kan rent av reparera nĂ„gra av de sjĂ€lvförvĂ„llade brister som bĂ„de orsakats av och uppehĂ„llt övertygelsen. Som ett sĂ€tt att stĂ€rka övertygelsen och som ett maktknep, finns idag mĂ„nga utvecklade “taktiker” att tillgĂ„, bĂ„de för att skydda sin egen tro och för att se till sĂ„ att andra inte tappar deras. Ett sĂ„dant Ă€r att ta avstĂ„nd frĂ„n kunskap eller olika kĂ€llor för kunskap. Man kan rent av stĂ€lla sig in pĂ„ att man Ă€r bĂ€ttre och förstĂ„ndigare som ser det som “de kunniga” inte ser. Normalt Ă€r kunskap nĂ„got positivt eftersom ökad erfarenhet leder till bĂ€ttre beslut, men sĂ„ finns det dem som trĂ€nas in i ett aktivt kunskapsförnekande, ett sjĂ€lvdestruktivt beteende.

    Varför man sjÀlv nekar kunskap har mÄnga förklaringar. Det kan bero pÄ sÄrad stolthet, ett försök att bÀttra pÄ sin status och sjÀlvbild genom att rÀttfÀrdiga och rationalisera vad man hÄller pÄ med. Det kan bygga pÄ högmod. Det kan bygga pÄ skrÀck för det okÀnda och religionens hot. Det kan bygga pÄ lojalitet till församlingen och andra i ens rörelse. Det kan ligga i att man sjÀlv investerat sÄ mycket i religionen av t.ex. livstid att man inte klarar av tanken pÄ att ha kastat bort sitt liv och stÄ pÄ noll. Man kan ha emotionellt starka band till sin tro, att den Àr god, att symbolerna Àr goda, och att man har t.ex. Gud och Jesus som vÀnner som gjort sÄ mycket gott för en, att man inte vill vara ohövlig nog att börja ifrÄgasÀtta.

    Du frÄgar mig om 1:Mosebok. Du kanske förstÄr att jag idag ser det som ett litterÀrt verk varför jag endast kan spekulera i vad författaren ville berÀtta eller hur man pÄ den tiden sÄg symboler. MÄnga sÄdana berÀttelser vÀrlden över har vuxit fram genom generationer av omberÀttande dÀr komponenter lÀggs till i efterhand. I vÄr tid Àr berÀttelsen rÀtt kass, men tack vare att mÄnga trÀnas in i övertygelse sÄ binds ett abnormt vÀrde till den berÀttelsen över andra, sÄ folk sitter och spekulerar, spekulerar, spekulerar för att hitta innebörder i en text som frÄn början inte var unik gentemot andra kulturer, men nu har hur mÄnga tolkningar som helst.

  665. Kommentar:
    Marianne skriver:

    Till Jack E Glad juni 21, 2009 kl 8:41 f m

    Du frÄgade vilket inlÀgg jag kommenterade. Jag menade sista delen av JR:s inlÀgg juni 20, 2009 kl 9:54 e m:

    “Jag har inte öppnat nĂ„gon sida dĂ€r jag kör pĂ„hopp alĂĄ knölpĂ„ksmodell.
    En sida dÀr jag dömer ut andras tro eller ideologi genom att anvÀnda mig av ledda frÄgor och svar. Men om det finns behov av nÄgon att ha en sÄdan sida, sÄ ska vi vÀl i jÀmstÀlldhetens namn lÄta sÄdana sidor finnas. Eller hur?

    Hmmmmmmanism??????

    Mvh
    JR”

    Jag gillar det eftersom han visar tydligt hur han tycker Humanisternas undersökning Ă€r. De respekterar inte andra tankar Ă€n sina egna. Och det Ă€r förvillande att de kallar sig ” Humanister”. (”Hmmmmmanism?????”) Men trots detta Ă€r det bra att de fĂ„r skriva vad de vill. Jag tycker att det var vĂ€ldigt bra formulerat. Det gĂ€ller att avslöja dem förstĂ„s.

    …Och det kan göras oavsett vad man har för syn pĂ„ livet. PoĂ€ngen Ă€r att DE Ă€r intoleranta och har förutfattade meningar om andra sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden. Religiös eller inte religiös Ă€r inte sammankopplat med hur fördomsfull, koncervativ eller fundamentalistisk man Ă€r. Man kan t.ex. vara dogmatisk fundamentalistisk ateist. Jag har skrivit rĂ€tt mycket om detta pĂ„ “Om kampagnen”, “FristĂ„ende skolor och “Fritt Forum”.

    Visst finns det religiösa Àrkekoncervativa, man har ju ocksÄ i historien anvÀnt religionen i olika syften eller bara följt traditionen. Vilket de flesta gjorde för t.ex. 1000 Är sen. DÄ de flesta inte vÄgade eller kunde tÀnka sjÀlva pÄ vÀsterlÀndskt vis. Det dÀr Àr vÀl isf en process. Man fÄr jobba för den egna individuella fria tanken! Och i all ödmjukhet anta att det gÀller oss alla, religiös eller inte!

  666. Kommentar:
    Malin skriver:

    Jag hÄller med om allt som Humanisterna stÄr för. Gud finns nog inte. Men hos mig finns dock en undran över om vÀrlden och livet bara Àr det vi kan se och uppleva med vÄra sinnen. Jag vill inte ignorera denna undran, inte stÀnga dörren för möjligheten att vÄr verklighet kan vara helt annorlunda beskaffad. DÀremot Àr jag till hundra procent emot att lÄta religioner diktera hur mÀnniskor ska leva sina liv, vem de ska Àlska och hur.
    Finns det plats för mÀnniskor som mig i Humanisterna, eller mÄste man vara en hard-core ateist?
    Med vÀnliga hÀlsningar.

  667. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Religion stĂ„r för -Gud i centrum- och Ă€r som vilken hjĂ€rntvĂ€ttad rörelse som helst, Hitlerjugend, Jehovas Vittnen, Moonrörelsen, Hare Krishna, Hamas, Pogromerna, Kulturrevolutionen… dĂ€r blind övertygelse rĂ€cker som bevis för att slĂ€cka andra mĂ€nniskors liv, tankekraft och fria vilja.

    Humanism stÄr för - mÀnniskan i centrum, mÀnniskans kraft, kunskap, nyfikenhet, acceptans, bildning, oavsett ursprung, kön, klass och sexuell orientering.

    NÄgot som förbryllar Àr historien om Noa och hans Àttlingar, Sem, Ham och Jafet. Gud vÀrderade dem olika - vilket Àven har gett upphov till rasismens legitimitet; i.e, Gud vÀrderade de semitiska folken (judar+araber) högt, Jafet var den lilla favoriten (vita europeernas stamfader) och Ham, han var lite besvÀrlig, hade starka Äsikter och stod inte högt i kurs pÄ Guds börsindex (Ham Àr stamfader till de afrikanska folken)
    Dessa passager i Biblen har anvÀnts mot de afrikanska folken och dÀrmed har utrotningen och förslavandet av fria afrikanska folk försvarats, legitimerats och förklarats.
    Ex: Belgiens Kung Leopold var djupt troende och hÀnvisade till historien om Hams folk
    Ex: slavar kunde förslavas just med hĂ€nvisning “de Ă€r av Gud för alltid “mĂ€rkta” (tolkat: brĂ€nda av solen=mörka) och dĂ€rför mindre vĂ€rda, dĂ„ “Gud har tagit sin skyddande hand frĂ„n Ham.”

    Jag bara undrar hur troende kan förbise att dessa mycket etnocentriska och rasistiska passager finns i bÄde Biblen, Koranen och Torah.

  668. Kommentar:
    Mattias skriver:

    Ni bör nog lĂ€gga till debattĂ€mnet “Testets utformning”. Att erbjuda ett sĂ„dant hĂ€r test Ă€r ett vĂ€llovligt initiativ och det hade ocksĂ„ kunnat bli mycket intressant om nu testet utformats lite bĂ€ttre. Som det nu stĂ„r, fĂ„r jag tyvĂ€rr sĂ€ga att det nog Ă€r det mest tendensiösa test av sitt slag jag nĂ„gonsin fyllt i, och dĂ„ Ă€r faktiskt konkurrensen rĂ€tt hĂ„rd i det avseendet. Om svarsalternativens utforming omarbetades (eller Ă„tminstone att den egna agendan doldes bĂ€ttre) skulle testet framstĂ„ som mer seriöst och fler skulle vara intresserade av att debattera (man blir inte sĂ„ sugen pĂ„ det efter sĂ„dan sluten och helgarderad utformning). Dessutom Ă€r vissa frĂ„gealternativ flagrant oinformerade, vilket Ă€r lite synd med tanke pĂ„ att detta kanske Ă€r mĂ„nga sekulĂ€ra humanisters enda kontakt med religion.

    Har förstÄtt att testets utformning rönt betydande kritik Àven i massmedia, varför det kanske vore intressant att lyfta upp den frÄgan som ett eget Àmne under debattlÀnkarna.

    Tack ÀndÄ för besvÀret med testet!

  669. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Tess Tudor, om Gud gav oss Àktenskapet sÄ pÄverkar det hur vi ser pÄ Àktenskapet och hur vi vÄrdar det. En gÄvogivare Àr inte irrelevant.

    LÄt mig ta en analogi. Om du har en grön T-shirt i garderoben som du köpt pÄ Hennes för 75:- sÄ kanske det kvittar för dig hur du vÄrdar den, hur du tvÀttar den, om du kanske t o m kastar den. Den har ett anonymt och opersonligt vÀrde för dig.

    Men om du har en grön T-shirt i garderoben som Nelson Mandela gav dig innan han dog och som han dessutom gav dig med orden:”KĂ€ra Tess, vĂ„rda den, bĂ€r den som ett tecken pĂ„ din kamp för fred och rĂ€ttvisa”, dĂ„ kanske du vĂ„rdar den, packar in den och bĂ€r den stolt.

  670. Kommentar:
    Stefan skriver:

    Svarsalternativen pÄ det hÀr testet var rent ut sagt katastrofala.
    Enligt dessa alternativen verkar man antingen vara anti-christ eller fanatiker, det finns faktiskt vi som inte tror pÄ gud, eller tror pÄ att kroppen bara slutar fungera nÀr vi dör.
    Alternativet “jag vet inte” kĂ€nns ganska relevant pĂ„ mĂ„nga stĂ€llen, för jag vet inte vad som hĂ€nder efter döden, jag vĂ€ntar och ser helt enkelt, jag litar inte pĂ„ vad nĂ„gon annan sĂ€ger förrens jag kan bevisa/motbevisa det med mina egna principer.

    Se över era svartsalternativ, snÀlla, det hÀr var för svart/vitt!

  671. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    “Historikern” skriver

    “Religion stĂ„r för -Gud i centrum- och Ă€r som vilken hjĂ€rntvĂ€ttad rörelse som helst, Hitlerjugend, Jehovas Vittnen, Moonrörelsen, Hare Krishna, Hamas, Pogromerna, Kulturrevolutionen
 dĂ€r blind övertygelse rĂ€cker som bevis för att slĂ€cka andra mĂ€nniskors liv, tankekraft och fria vilja.
    Humanism stĂ„r för - mĂ€nniskan i centrum, mĂ€nniskans kraft, kunskap, nyfikenhet, acceptans, bildning, oavsett ursprung, kön, klass och sexuell orientering.”

    Svar: Nej “Historikern” religionen stĂ„r inte för “blind övertygelse [som] rĂ€cker som bevis för att slĂ€cka andra mĂ€nniskors liv, tankekraft och fria vilja”. DĂ€remot vet vi av historien, att den sortens opolerade svartvita vĂ€rldsbild, som du represnenterar. nĂ€r du stĂ€ller humanismen, som det goda, mot religionen som det onda, orsakat massdöd. Varken religion eller ateistisk humanism Ă€r vare sig svart eller vit. NĂ€r man slutar överförenkla verkligheten, sĂ„ förebygger man fanatism. Gör det.

    Ateismen Ă€r ingen vĂ€rldsfrĂ€lsare. I forna Sovjetunionen lĂ„stes miljontals troende in pĂ„ menalsjukhus eller skickades till fĂ„nglĂ€ger, i ateismens namn. Barnen skolades till “goda ateister” och fick som tecken pĂ„ sin skolning en röd schal.

  672. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Stefan Sjöqvist; jag börjar misstĂ€nka att du inte Ă€r religiös. Hur kan jag veta? Jo, de religioner jag kĂ€nner till har alla ett bud om att inte ljuga. Men nĂ€r jag lĂ€ser din kunskap om historia och olika ideologier mĂ„ste jag stĂ€lla mig sjĂ€lv frĂ„gan… Ă€r Stefan Sjöqvist helt ovetande, eller ljuger han medvetet? Nu senast felrepresenterar du t.ex. bĂ„de kommunism och ateism genom att förvrĂ€nga historia för din egen personliga agendas skull.

    Om det nu Àr sÄ att din historiekompetens genuint motsvarar den du ger ut hÀr, sÄ Àr det klart att du saknar genuint intresse av att lÀra dig om vÀrlden och verifiera dina kunskaper. Jag gissar pÄ att du kÀnner ett tvivel, du tror att ökade kunskaper skulle falsifiera din vÀrldsbild. Du tror att om du söker kommer du upptÀcka att det inte finns spÄr för nÄgon gud.

    Om det nu Àr sÄ att du har normal historiekompetens, men att du Àr villig att förvanska den för din personliga agendas skull, sÄ tror du inte att du blir dömd för dina lögner. Detta Àr i sin tur ett tecken pÄ tvivel om en moralisk gud.

    Varesig okunskap eller oÀrlighet Àr kompatibla med en Àrlig gudstro.

  673. Kommentar:
    Birgitta skriver:

    Hej du/ni som har skapat den fina affischen med temat “Gud finns nog inte”! Jag tycker att den var vackert utformad och snĂ€llt provocerande!
    Snyggt med det gula och blÄ tillsammans!
    Om inte de troende mÀnniskorna kan föra ut budskapet att Gud finns sÄ ska Gud lÄta stenarna ropa ut det sÀger Bibeln! SÄ tack snÀlla ni! All
    publicitet Àr god publicitet! Ert budskap vÀcker reaktion och det Àr bra!
    Du/ni har all rÀtt att ifrÄgasÀtta och tvivla pÄ Guds existens. Vi som troende i Sverige har faktiskt ett moraliskt ansvar för detta. TyvÀrr har vi inte levt ut vÄr tro pÄ ett attraktivt och levande sÀtt! FörlÄt!! IstÀllet har vi lÄst in oss i vÄra religiösa byggnader och hÄllit vÄr tro för oss sjÀlva! Ibland har vi dessutom burit oss vÀldigt illa Ät och varit kÀrlekslösa i vÄr behandlinga av andra annorlunda troende och icke troende!

    Men jag och mÄnga andra mÀnniskor i Sverige har fÄtt uppleva att Gud finns! VÄr lagstiftning ligger pÄ en kristen grund med ursprung ur de 10 budorden, hÀmtad frÄn kristendomens kÀlla judendomen! Det raderar man inte ut i en handvÀndning! Men visst Àr Sverige och Europa sekulariserat. Det Àr nÄgot som i alla fall jag som kristen svensk gÀrna vill motverka och sÀkert mÄnga med mig!
    Min far, nu 86 Är gammal, överlevde fasorna i koncentrationslÀgren i Tyskland under 2:a vÀrldskriget, tack vare sin kristna tro och andras förböner. Hitler Àr död men min far lever!
    Staten Israel kunde utropas som sjÀlvstÀndig nation 1948, trots nazismens utrotning av 6 milj. judar under andra vÀrldskriget! Detta tack vare att de Àr Guds egendomsfolk!
    Hundratals miljoner muslimer ber varje dag till samme Gud vÀrlden över!
    Inga troende Àr perfekta, vi Àr alla mÀnniskor och som sÄdana fulla av fel och brister. Men Gud Àr en God Gud och han lÄter sin kÀrleks sol lysa över bÄde onda och goda! Gud vÀlsigne Dig/er!!

  674. Kommentar:
    leif skriver:

    För nÀrvarande ateist tills nÄgon visar upp en gud.
    Kanske universum Big Bang startade p.g.a nÄgon kraft, som kunde betecknas gud? De olika gudar som vÀrldens nuvarande religioner och utdöda religioner dyrkar Àr sjÀlvklart fantasifoster skapade av mÀnniskor. De fyllde och fyller fortfarande ett trygghetsbehov hos mÄnga mÀnniskor.
    Om det nu var en naturkraft/gud som startade universums tillblivelse sÄ tycks den kraften inte vara ett skvatt intresserad av jorden eller oss mÀnniskor.
    Beviset Àr vÀl allt elÀnde/ont som hÀnt och hÀnder.

  675. Kommentar:
    Florries skriver:

    Hej!

    Jag tycker att en stor kategori mĂ€nniskor som Ă€r andligt/spirituellt interesserade och “troende” inte representeras i ert test. Det var svĂ„rt och ibland rent omöjigt för mig att svara pĂ„ flertalet frĂ„gor; tex frĂ„ga 15 -

    pĂ„ frĂ„gan huruvida vi eller (det som kallas) “Gud” styr vĂ„ra liv skulle jag velat svara: bĂ„de och…

    Fast testet Àr kanske inte gjort för sÄdana som jag? ;D

    VÀnlig hÀlsning
    susan florries

  676. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Marianne
    Jag beklagar. Din kritik av Humanisterna stÀmmer inte alls.
    Mvh<Jack

  677. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Religionen har fortfarande ett allt för stort grepp över mÀnniskors helg och vardag.
    Inflytandet har till och med ökat pÄ senare Är. Det Àr orovÀckande. Det Àr inte vidskepelse vi behöver. Vi ska inte styras politiskt av religiösa mÀnniskor. SamhÀllet mÄste stÄ fritt och neutralt i sÄdana frÄgor. Sverige Àr Ànnu inte sekulÀrt, den saken Àr klar. Allt för stor hÀnsyn tas fortfarande till religiösa behov. Radio och teve genomsyras fortfarande av religiöst tÀnkesÀtt. Den intellektuella vÀrlden domineras mer och av religiöst tÀnkande. TyvÀrr. Det mÄste bli en Àndring pÄ det.

  678. Kommentar:
    Alexandra Telluselle skriver:

    Ni hade ju kunnat börja med att definiera begreppet Gud sÄ som ni avser att anvÀnda det i denna kampanj.

    SĂ„ som jag lĂ€ser frĂ„ga nr 15 verkar ni tro att vi som tror pĂ„ Gud, ser det som en kraft bara utanför oss sjĂ€lva; “som en gubbe pĂ„ ett moln”. SĂ„ Ă€r det ju absolut inte. Gud finns pĂ„ insidan, lĂ„ngt djupare innaför Egot som en dörr som öppnar sig mot andras hjĂ€rtan. Jag önskar av hela mitt hjĂ€rta att ni en gĂ„ng ska fĂ„ den upplevelsen.

    En vuxen mÀnniska vÀljer inte mellan medkÀnsla och förnuft, mellan vetenskap och Gud. Hon beaktar bÄda sidor och skapar win-win-beslut.

    Hur gamla Àr ni som gjort testet? 15?

  679. Kommentar:
    Alexandra Telluselle skriver:

    PS. Och eftersom Gud inte sitter pÄ ett moln, gÄr det heller inte att frÄga sig varför vi har sÄnt elÀnde i vÄr vÀrld med t ex fattigdom och krig. Det Àr mÀnniskor som skapar krig, inte Gud. I de flesta fall pga rÀdslor, makthysteri och stora Egon. DS.

  680. Kommentar:
    Alexandra Telluselle skriver:

    Ni har klassat mig som mycket religiös och undrar varför “vi ska ha sĂ„ stort inflytande”. För det första har vi extremt lite inflytande vad gĂ€ller t ex politisk tillsĂ€ttning och framtagande av lagar, normer osv. För det andra Ă€r det just avsaknaden av en andlig inramning som enligt min mening gör att det verkar vara ok att F-kassan kan strunta i att betala ut sjukpenning, att fler blir hemlösa och att soc fĂ„r göra som de vill utan att ta hĂ€nsyn till mĂ€nniskans faktiska verkliga situation bakom personnumret. En mĂ€nniska med Gud förĂ€nkrad i sitt hjĂ€rta delar sitt bröd - hon roffar inte Ă„t sig mer Ă€n hon sjĂ€lv behöver och skrattar Ă„t de som inte har och lĂ„ter de “skylla sig sjĂ€lva”.

    Ert test Àr djupt krÀnkande och nedsÀttande.

  681. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Tryggheten rÀmnar

    Jag började ana orÄd
    i samma stund
    som jag drack av nattvardsvinet
    och svalde oblaten.

  682. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Staffan Bengtsson.
    bemöt sakligt istÀllet för att kasta ur dig massa glÄpord.

    Sovjetstaten hade nĂ„got som kallades pionjĂ€rer. Det var en sorts socialistisk fostran av ungdom. I denna ingick att man bekĂ€nde sig till ateismen och fick sin röda schal. Samma system fanns t.ex. i Östtyskland och RumĂ€nien. De som inte blev pionjĂ€rer hade mindre förutsĂ€ttningar för att fĂ„ bra jobb och högre utbildning.

    Om man vill lĂ€sa om hur t.ex. kristna behandlades i forna Sovjetunionen kan man lĂ€sa Richard Wurmbrands böcker. Jag kĂ€nner ocksĂ„ personligen kristna mĂ€nniskor frĂ„n forna Östeuropa och besökte sjĂ€lv Jugoslavien och RumĂ€nien innan jĂ€rnridĂ„n föll, för att smuggla in biblar, som var förbjudna dĂ€r.

  683. Kommentar:
    JR skriver:

    Jack E Glad skrev:

    “Tryggheten rĂ€mnar

    Jag började ana orÄd
    i samma stund
    som jag drack av nattvardsvinet
    och svalde oblaten”.

    Vidareutveckla tack.

    Mvh
    JR

  684. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Stefan Sjöqvist, att “ateism” inte Ă€r en ideologi vet du nog. Huruvida sovjetkommunismen var kompatibel med sovjetkyrkan eller ej Ă€r menlöst i sammanhanget. Det finns bara en anledning till varför nĂ„gon vill blanda ihop kommunism och ateism; ett fĂ„nigt retoriskt försök att lĂ€nka mĂ€nniskor som inte köper ens egna totalitĂ€ra ideologi med andra sĂ„dana.

  685. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Staffan Bengtsson. Jag anser ocksĂ„ att det Ă€rmeningslöst att diskutera vad Sovjetstaten gjorde ideologisk med ateismen som slagtrĂ€. SkĂ€let till att jag tar upp det Ă€r för att visa att ondska inte alltid kan hĂ€rledas ut ideologi, utan bottnar i den mĂ€nskliga naturen. Som troende Ă€r man ganska less pĂ„ att höra: religionen har gett upphov till inkvisation, hĂ€xbrĂ€nningar, korstĂ„g, religionskrig etc etc. SĂ„dana pĂ„stĂ„enden Ă€r grova generaliseringar. Men om man vidhĂ„ller sĂ„dana resonemang kan man lika gĂ€rna hĂ€nvisa till de förment ateistiska stater sĂ„som forna Albanien, Östeuropa och Sovjet och sĂ€ga: “titta vad ateismen Ă„stadkommmit.” Det Ă€r fel, men det Ă€r samma typ av resonemang.

    Jg har inte blandat ihop kommunism och ateism, men det finns en koppling. I (den marxistisk-leninistiska) kommunismen finns ateismen som ett mÄl och medel.

    I Vitryssland lever fortfarande ateismen kvar som en viktig komponent i den kommunistiska ideologin. I tidningen Contras magasin frÄn 1976 kan man lÀsa följande nyhet som jag saxar:

    “Den Ă„ttahundra-Ă„riga katedralen St Sophia i Polotsk i Vitryssland har nyligen gjorts om till Sovjets fjĂ€rde (och Vitrysslands första) museum för ateism. Museets huvuduppgift Ă€r att sprida ateistisk propaganda och att utbilda “kvalificerade ateister”.” (ABSEES)

  686. Kommentar:
    Lisa skriver:

    Det vÀrsta Àr att religion har blivit kultur. Och inte alltid en rÀttvis sÄdan. MÄnga lever pÄ ett sÀtt som Àr styrt av religion frÄn början men som har blivit tradition och kultur. Religionen infekterar Àven de som vÀljer att stÄ utanför.

    PÄ skolavslutningar sÄ gÄr skolan till kyrkan, sÄ Àr jag sjÀlv uppvÀxt. Inte av religiösa vÀrderingar utan av tradition, vana och vÄr svenska hÀrliga sommarkultur! Jag valde aldrig nÄgot av detta. Ingen tyckte heller att det var konstigt. Den muslimska tjejen i klassen fick aldrig vara med pÄ skolavslutningen. För att vi skulle sjunga med Gud, men inte hennes Gud.

  687. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    En budgud
    utan hud
    med en massa förbud
    gömmer sig
    bakom kristi brud

    Ett bibliskt tillbud
    i förförisk skrud

  688. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Stefan Sjöqvist; “ondska” uppstĂ„r ur den mĂ€nskliga naturen och kan katalyseras genom en ideologi, eller hĂ€mmas genom en ideologi. De auktoritĂ€ra/totalitĂ€ra ideologierna Ă€r farligast enligt de flesta socialpsykologiska rön.

    Kommunismen var likt mÄnga andra rörelser totalitÀr. Det fick inte finnas nÄgra alternativ, sÄ för dem var kyrkan en konkurrent.

    “Ateism” Ă€r bara ett suddigt samlingsnamn pĂ„ individer som av en eller annan anledning sĂ€ger nej till ett enda pĂ„stĂ„ende, men sĂ€ger inte varför eller om denne har nĂ„gon agenda med det. Ordet Ă€r en illusion som beskriver makten i att namnge alla som kritiserar dem under en gemensam etikett. Det gör att man friskt kan baka ihop alla sina meningsmotstĂ„ndare i en enda stor kaka.

  689. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Birgitta,

    Tack. MÄste dock blysa vissa grundlÀggande brister i din vÀrldshistoriska kunskap.
    Vem fanns före judarna? Var fick judarna sitt arv ifrÄn? Den kristna tron har influerats av bl.a Egypten och faraonernas lagar (bla har över 4000 Är gamla hieroglyfer över skatteindrivning/instÀllning till slavar/rÀnta/djurhÄllning Etc etc hittats - som sedan dyker upp i Torah) vi fÄr inte glömma Gilgamesheposet, Hamurabis lagar (öga för öga tand för tand, stening av otrogna..m.m) och sedan de influenser som kommer frÄn Erbil, Harappa och inte minst de tankesystem som finns i Mesopotamien, sumererna och senare Àven Babylon. Alla dessa kulturer Àr före Gamla testamentets tillkommelse.
    Judarna kom sen.

  690. Kommentar:
    Historikern skriver:

    Hur kommer det sig???
    NÄgot som förbryllar Àr historien om Noa och hans Àttlingar, Sem, Ham och Jafet. Gud vÀrderade dem olika - vilket Àven har gett upphov till rasismens legitimitet; i.e, Gud vÀrderade de semitiska folken (judar+araber) högt, Jafet var den lilla favoriten (vita europeernas stamfader) och Ham, han var lite besvÀrlig, hade starka Äsikter och stod inte högt i kurs pÄ Guds börsindex (Ham Àr stamfader till de afrikanska folken)
    Dessa passager i Biblen har anvÀnts mot de afrikanska folken och dÀrmed har utrotningen och förslavandet av fria afrikanska folk försvarats, legitimerats och förklarats.
    Ex: Belgiens Kung Leopold var djupt troende och hÀnvisade till historien om Hams folk
    Ex: slavar kunde förslavas just med hĂ€nvisning “de Ă€r av Gud för alltid “mĂ€rkta” (tolkat: brĂ€nda av solen=mörka) och dĂ€rför mindre vĂ€rda, dĂ„ “Gud har tagit sin skyddande hand frĂ„n Ham.”

    Jag bara undrar hur troende kan förbise att dessa mycket etnocentriska och rasistiska passager finns i bÄde Biblen, Koranen och Torah.

  691. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    De religiösa redovisar sin tro precis som om de vet hur det Àr och ska vara. Tron Àr helt i centrum i deras varande. Kan tyckas sjÀlvklart, men jag anser att det handlar mer om att de nÀr ett hopp, en önskan om att det inte ska vara slut nÀr det Àr slut. Tron ska vara rÀddningen, kittet som ska hÄlla ihop allt. KÀnslorna Àr skrÀmmande. Det Àr nÄgot man ska distansera sig ifrÄn. Aldrig riktigt gÄ in i. Det Àr farligt. Det Àr som med alkoholister. Det Àr rÀdda för att mÄ dÄligt, gÄ in sin egen livsÄngest. NÄgot som vi alla mÄste gÄ igenom för att till slut bli hela mÀnniskor och ta emot livet efter bÀsta förmÄga och verkligen leva det.

  692. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Jag tycker att det Ă€r konstigt att kampanjen heter “Gud finns nog inte”. DĂ„ jag sĂ„g pĂ„ namnet antog jag att sidan skulle innehĂ„lla argument om varför Guds existens Ă€r omöjlig eller osannolik, men istĂ€llet fokuserar kampanjen endast pĂ„ den kulturella inverkan av kristendomen i Sverige.

    Testet innehöll inte alls sÄdana alternativ som jag hade velat svarat, sÄ dÀrför fick jag resultatet att jag Àr mycket religiös. Konstigt, för det tycker jag inte att jag Àr.

    Men om nÄgon Àr intresserad av hurudana argument det finns för och hurudana mot Guds existens, skulle jag rekommendera att se denna debatt.
    http://www.youtube.com/watch?v=9qT1pp_jCUw&feature=related

  693. Kommentar:
    anna skriver:

    Kommentar:
    juni 8, 2009 kl 4:21 e m
    Tobias skriver:

    Efter detta test Àr saken klar för mig - det Àr inte frÀmst inom religiösa kretsar man finner svart-vitt & allt-eller-inget tÀnkande utan det Àr bland dem som skapat detta test! SÄna svartvita synsÀtt som man förvÀntas ta stÀllning till sÀger inget om tron - men mycket om humanisternas neuroser.

    Jag hÄller med helt och fullt. Vissa av frÄgorna visar vÀldigt tydligt pÄ bristen av kunskap om religion, och visar istÀllet pÄ tydliga fördomar, enkelspÄrighet och trÄngsynthet.

  694. Kommentar:
    Nisse skriver:

    Dr Frankenstein döpte sin skapelse till Sven-Erik Medeltal. Sven-Erik Medeltal var en man av medellÀngd, med normal kroppsbyggnad, cendréfÀrgat hÄr och lÀtt framÄtlutande gÄng. Han var iklÀdd mellengrÄ cheviotkostym, randig slips och ganska oborstade skor. Han var rÀtt beskedlig, tysylÄten, trygg, smÄsÀvlig och till 48% socialdemokrat. Han tyckte om fotboll och SVT:s familjeprogram, och var tredje julotta gick han i kyrkan. (Ur Tage Danielssons Sagor) 19:e sagan, 2:a kap.
    Tips: Sverige spelar ikvÀll U:21. EM! Tungt!!!

  695. Kommentar:
    Abdi skriver:

    Hejsan jag undrar vilka har sett filmen Zeitgeist the movie?

    Det handlar om massa fakta hur religon fungerar i huvudtaget och vad Àr dens syfte. Sj som person tycker jag att religon Àr maktgalen och dÀrför anser jag mig som atist lr va det nu kallades för.

    Det kan vara möljligt att det finns gud och den hÀr vÀrlden Àr ett test för mÀnniskorna i jorden att klara, men Àr öppen Àven för tanken att vi Àr bara en kemisk krock och bioliogisk mutation och vi Àr ensamma i verkligeheten.

    Men hur som helst, vf inte inte bara vÀgra all vÄld och konfilkt och jobba för bÀttre vÀrld för all mÀnsklighet. Varför all krigandet och dödandet och kritiserande andras religoner.

    Om man Àr troende lr inte lr kanske bÄde och, vf inte bara inse att vi alla Àr mÀnniskor och likavÀrda allihoppa och jobba för att förbÀttra varan levnads standard. Tycker redan sÄ synd om 70 % av vÀrlden som har fÄtt lida pga vÀllmÄende lÀndernas girighet. 30% av resten vÀrlden som lever sÄ bra och utnjutar natuliga resurser i omvÀrlden bara för att försÀkra sina framtid.

    Kan inte mĂ€nniskorna bara jobba ihop och hjĂ€lpa varandra och utbilda vĂ€rlden runt Ă€ven vad den Ă€n kan “kosta”.

    Jag Ă€r vĂ€lldigt skeptisk mot monitĂ€ra systemet alltsĂ„ “Pengar system” det förklarar mycket varför vi jobbar skiten ur oss bara för att klara vara liv, i andra hand vi jobbar Ă„t bankerna för pengarna gĂ„r juh tillbaka dĂ€r det kommer ifrĂ„n, pĂ„hittade siffror skrivna i en vĂ€rdelös papper som kommer ur bankerna vĂ€rlden runt! Utan pengar hade inte vĂ€rlden sett ut sĂ„hĂ€r illa som det gör nu och utan pengar hade det inte heller varit brottslighet och inga fĂ€ngelser för om man tĂ€nker efter hur kommer det sig att mĂ€nniskor begĂ„r brott, joo för att dem inte har rĂ„d att klara sig!

    i allfall jag kan bara snacka pÄ hur lÀnge som helst och jag vill inte trÄka ut er sÄ ni fÄr ge mig lite respons tillbaka. Ops kolla pÄ Zeitgeist filmen snÀlla det e skit bra!

    mvh//Förvirrad

  696. Kommentar:
    Vinklade frÄgor skriver:

    MÄnga av dessa frÄgor vinklas sÄ att man antingen fÄr vÀlja ett alternativ dÀr man tror pÄ Gud och samtidigt nÄgot dÄligt eller vÀlja ert alternativ ..- pÄhittat exempel:
    “1: Jag tror pĂ„ Gud och en krĂ€nkande syn pĂ„ kvinnor
    2: Jag tror inte pĂ„ Gud”

    GÄr ju inte ens att debattera frÄgan pÄ en sÄn lÄg nivÄ.
    Precis som min tidigare uppfattning av feminister och humanister sÄ vÀljer ni att fokusera pÄ problemen istÀllet för lösningen.
    Jag Àr för jÀmstÀlldhet, men inte genom pajjkastning pÄ mÀn, religoner etc.
    Varför letar ni inte efter en lösning dÀr man tar det bÀsta frÄn religionerna och det bÀsta frÄn politiken istÀllet?
    Höj nivÄn och fokusera pÄ det viktiga.

    Ps. Kristendomen Àr en stor grund till Sveriges sunda jÀmstÀlldhetstÀnkande och frÀmlingsvÀnlighet. TÀnk pÄ det nÀsta gÄng ni tÀnkt kasta en till pajj!

  697. Kommentar:
    Hanna Marie Björklund skriver:

    KÀra ni, testet Àr inte bra, sÄ hÀr enkelt Àr inte religion lika lite som att mÀnniskor inte Àr enkla. Religion Àr en mÀnnsklig altivitet och sÄledes inte enkel.
    Jag betraktar mig sjÀlv som humanist, och liberalist, men ocksÄ mycket religiös. Jag anser att man kan kritisera och diskutera tonen i er retorik. Min syn pÄ detta, hur min religion fungerar för mig och varför jag hÀr kritiserar er och er kampanj förklarar jag hÀr; http://avva.wordpress.com/2009/06/22/humanisterna-och-deras-kampanj/
    om nÄgon Àr mer intresserad.

    VĂ€nligen Hanna

  698. Kommentar:
    Jeez skriver:

    En STOR feil pÄ testen.
    Man er ikke humanist bare fordi man ikke stÞtter en av de monoteistiske religionene. Testen er uholdbar slik sett. Humanister er ogsÄ religiÞse fordi de pÄstÄr at mennesket har en verdi i seg selv og at man skal handle deretter. Dette skaper moral. Og da har du en religion.
    Husk derfor at humanisme OGSÅ er en religion.
    Hilsen en nihilist.

  699. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Abdi; jag Ă€r kritisk till religioner, jag har forskat en hel del i kristendomens historia och jag Ă€r medlem i förbundet humanisterna…

    Trots det mÄste jag sÀga att Zeitgeist the Movie inte Àr bra innehÄllsmÀssigt. Den Àr fantastiskt vÀl presenterad, men den motsvarar inte det mÄtt av kÀllkritik som en hederlig granskning av religionen krÀver. Det finns bÀttre kÀllor att tillgÄ.

  700. Kommentar:
    Emma H skriver:

    Det Ă€r mĂ„nga som pekar pĂ„ att frĂ„gorna Ă€r felaktigt formulerade eller alltför svart-vita. För mig som inte tror pĂ„ EN allmĂ€ktig Gud, utan flera ganska mĂ€ktiga gudar och makter, sĂ„ blir redan första frĂ„gan svĂ„r att besvara. MĂ„nga andra frĂ„gor och svar syftar pĂ„ abrahamitisk tradition (dop, konfirmation, förbud av homosexuella relationer, omskĂ€relse etc). Ett plus för att svarsalternativet om reinkarnation finns, sĂ„ att det inte bara blir “kristen vĂ€rldsbild” mot “ateistisk vĂ€rldsbild”. Jag förstĂ„r mycket vĂ€l att kristendomen och islam nog Sveriges vanligaste religioner, men jag Ă€r Ă€ndĂ„ besviken.

    Jag Ă€r skeptisk mot religiösa friskolor, tycker illa om att barn registreras i trosamfund innan de kan tala, vill ha skolavslutningar utanför kyrkan och föredrar vetenskap framför heliga skrifter. ÄndĂ„ blotar jag, bĂ€r religiösa symboler och Ă€r med i ett samfund för den forna seden. Var stĂ„r jag enligt er?

  701. Kommentar:
    Satanist skriver:

    För att citera den enligt mig största filosofen i historian nÀmligen Friedrich Nietzsche

    ” Gud Ă€r död! Han förblir död! Och vi har dödat honom!”

    Om jag ska tro pÄ Gud Àr det inte den som framstÀlls i bibelen eller av andra kristna fanatiker dÀr han Àr en dubbelmoralisk, rasistisk skitstövel och översittare. Den Gud Som jag skulle tro pÄ klappar mig pÄ axelen inte pÄ huvudet, han ser mig inte som en ond mÀnniska som följer de begÀr han sjÀlv gett mig utan blir tvÀrtom glad att jag kan roa mig av dem. Han stöttar mig genom livets svÄra beslut utan utan att dömma mig och nÀr vi möts pÄ andra sidan tar han mig i sin famn och sÀger, vÀlkomen min syndiga vÀn hoppas du kommer trivas hÀr.

    Denna Gud Àr död och ersatt av mÀnniskans inskrÀngthet och ondska, Denna Gud förblir död tills mÀnniskan inser sin enfald och kÀmpar för en bÀttre framtid. Denna Gud har vi dödat!

  702. Kommentar:
    Brita skriver:

    Det var ju skönt att Ă€ven andra Ă€r kritiska till det oerhört vinklade testet som finns pĂ„ den hĂ€r sidan. Jag undrar pĂ„ vilket sĂ€tt “vi religiösa” har “sĂ„ stort inflytande i Sverige”. Intrycket frĂ„n min vardag Ă€r mer det att man betraktas som vĂ€ldigt konstig nĂ€r man talar om att man Ă€r troende.
    Det fĂ„r jag Ă€ven hĂ€r pĂ„ Humanisternas sida. TĂ€nk sĂ„ skönt det skulle vara om man kunde fĂ„ betraktas som normal trots att man Ă€r troende! Och tĂ€nk att troende för det mesta betraktas som fördomsfulla…

  703. Kommentar:
    Yttersam tongÄng skriver:

    TrÄkigt att testet Àr sÄ vinklat.

  704. Kommentar:
    Simon skriver:

    Vilket kast test, jag har Àndrat mina svar pÄ ganska stora punkter och ÀndÄ samma resultat.

    Det Àr trÄkigt att föreningen humanisterna lÄter sina fördomar,förakt och arrogans visas precis hela tiden. Det gör det omöjligt att gÄ med Àven om jag gillar idealen.

    TrÄkigt att de sjÀlva Àr precis likadana som dem de kritiserar.

  705. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Lisa, jag hĂ„ller med om att vi borde fĂ„ befrias frĂ„n skolavslutningar i kyrkan. För mig (som kristen) kĂ€nns det patetiskt att tvingas varai en kyrka jag tagit avstĂ„nd frĂ„n (Svenska kyrkan) och lyssna till en prĂ€st som inte ens vĂ„gar uttala ordet “Gud”. De tvĂ„ psalmer som man sjunger vid skolavslutningarna styckar man före det egentliga innhĂ„llt tas upp (v. 3-5).

    Nej, aulan med rektorn som talare duger bra, eftersom det i alla fall inte finns nÄgot sÀrskilt kristligt med en skolavslutning.

  706. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jag skulle vilja tacka arrangörerna till kampanjen “Gud finns nog inte”. Med tanke pĂ„ hur taffliga frĂ„gorna utformats och den nivĂ„ Humanisterna uppvisar i debatten, sĂ„ kĂ€nns Gudstron hĂ„llbarare Ă€n nĂ„gonsin. Alternativet till tron pĂ„ Gud blir, med denna sajt som facit, nĂ„got desperat och hemmaknypplat.

  707. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det Àr synd att ironin tar över nÀr argumenten inte lÀngre rÀcker till.
    Man gör sig lustig över arrangörerna till kampanjen. Det mÀrks vÀldigt tydligt att man inte har tagit reda pÄ vad humanisterna stÄr för. Humansiterna anklagas för Àn det ena, Àn det andra som inte har med dem att göra. Det finns mÀngder av artiklar dÀr religiösa och humanister diskuterat och resonerat om existensiella frÄgor pÄ ett för bÄda parter givande sÀtt. I DN t.ex. finns mera pÄlÀsta personer i en pÄgÄende mer respektingivande diskussion.
    Syn att sÄ fÄ frÄn alternativa rörelser (New Age) Àr med och diskuterar. Den finns ju mÀngder av olika synsÀtt som skulla vara intressant att fÄ ta del av.

  708. Kommentar:
    Adrian Gonzalez skriver:

    LÄS och sĂ€g VAD NI TYCKER? ( men jag tycker sĂ„ hĂ€r :) )

    jag tycker att frÄgorna Àr upplagda/formulerade pÄ ett speciellt sÀtt sÄ att man blir nÀstan tvungen att vÀlja att inte tro pÄ gud Àven om man ÀndÄ har stark tro för gud och sin religion. som t.ex sista frÄgan 15/15 dÀr de sÀger: A) Jag tror att vi mÄste lÄta guds vilja styra vÄra liv.
    B) Jag tycker att vi mĂ€nniskor mĂ„ste ta ansvar för hur vi lever tillsammans. VI ska utnyttja vĂ„r förnuft och bör INTE LITA pĂ„ att NÅGON annan sköter saken, T.EX. GUD.

    DĂ€r dĂ„ jag vĂ€ljer FörstĂ„s B men hĂ„ller inte med till 100% procent bĂ„de A och B Ă€r rĂ€tt men kanske B mer dĂ€rför att det Ă€r klart att vi mĂ€nniskor mĂ„ste ta ansvar för hur vi lever i jorden. Gud kommer inte till en bara sĂ„ och sĂ€ger det hĂ€r Ă€r fel och det hĂ€r Ă€r rĂ€tt. Utan man har blivit skapad med en hjĂ€rna för att kunna tĂ€nka sig för vad som Ă€r rĂ€tt och fel vilket de som har skapat den hĂ€r testen saknar Ă€r HJÄRNA! en annan frĂ„ga Ă€r 8/15 dĂ€r det stĂ„r sĂ„ hĂ€r:
    A) Jag tycker att religiösa regler eller kulturella traditioner kan vara viktigare Àn den enskilda mÀnniskans rÀttigheter

    B)Jag tycker att den enskilda mÀnniskans rÀttigheter Àr viktigare Àn religiösa regler och kulturella traditioner.

    OK, Jag valde Alternativ ** B ** men den Ă€r ocksĂ„ fel lika mycket som Alternativ ** A ** Ă€r rĂ€tt , Felet med frĂ„gorna Ă€r att de sĂ€ger emot varandra att den ena har rĂ€tt och den andra har fel. Alla olika slags av mĂ€nniskor har olika Ă„sikter beroende pĂ„ hur religiös man Ă€r som t.ex. mig jag Ă€r Katolik och tror pĂ„ att Gud finns men vĂ€ljer Alternativet ** B ** ((( man kan inte jĂ€mföra pĂ„ en mĂ€nniska som Ă€r religiös och en mĂ€nniska som Ă€r icke troende man kan inte sĂ€ga att den ena Ă€r mer vĂ€rd dĂ€rför att…. NEJ! alla Ă€r lika mycket vĂ€rda oavsett religion fĂ€rg eller var man kommer ifrĂ„n.))) Det Ă€r felet pĂ„ frĂ„gan hĂ€r.
    Åsikten till den frĂ„gan blir olika frĂ„n person till person en som Ă€r mycket religiös tycker kanske att ** A ** Ă€r en bĂ€ttre alternativ för den men till vissa andra som Ă€r religiösa och vĂ€ljer Ă€ndĂ„ att ** B ** Ă€r ett bĂ€ttre alternativ sĂ„ betyder det inte att vi Ă€r mindre religiösa för det, Vad jag försöker sĂ€ga hĂ€r Ă€r att man ska vara REALISTISK för vi lever hĂ€r i jorden och för att det ska funka i jorden ska det finnas regler som man mĂ„ste följa. Och genom och följa dessa regler betyder det att du har gjort nĂ„gonting BRA och genom det hĂ€r sĂ„ blir GUD glad över det och för nĂ„gonting bĂ€ttre tillbaka. SĂ„ Alternativ ** B ** Ă€r rĂ€tt och fel, mĂ€nniskan rĂ€ttigheter Ă€r viktigare för att vi ska kunna leva hĂ€r.
    Alternativ ** A ** Àr ocksÄ rÀtt pÄ ett symbolisk sÀtt (( Jag tycker att religiösa regler och kulturella tradioter Àr viktiga)) som det sÀgs, DÄ menar jag att Den Àr rÀtt dÀrför att man har regler inom sin religion som man mÄste följa men det betyder inte att alla Àr tvunga till det om de inte vill ingen Àr tvugen att TRO om de inte vill det Àr ens ensak sÄ som ni förstÄr man ska vara realisktisk men ÀndÄ religiös för det kommer dagen vi dör och vi stÄr framför gud och blir dömd för vÄra goda och dÄliga gÀrningar. Men som sagt ingen Àr tvungen och tro eller tycka som som mig Äsikter Àndras frÄn person till person.

    MEN ATT MAN SKA BÖRJA KRITISIERA om religionen Ă€r dĂ„lig om vi religösa inte sĂ€ger nĂ„got Ă„t er icke religösa som varför ber ni inte varför gör du sĂ„ du vet att det Ă€r fel, Varför ska ni dĂ„ börja kritisiera och sĂ€ga emot Gud och religionen. ( MĂ€nniska Ă€r Fri till och tro vad de vill man ska inte tvingas för att tro pĂ„ nĂ„got nĂ„gon annan vill)

    Jag tycker hela den testet Àr idiotisk vad gör de för nytta med sÄna hÀr skrÀppiga tester vad har de gjort för gott med att sÀga att gud inte finns vad Àr sjÀlva poÀngen med det hÀr testen? De skapar bara ilska inom religiösa mÀnniskor och slösar bort ens tid. Varför kan inte ni komma pÄ bÀttre tester som till exempel vad tycker ni att man ska göra för att bÀttra krisen vi befinner oss i eller hur ska vi lösa boende problemen eller arbetslösheten i Sverige Àn sÄna hÀr ** TESTER** men för mig Àr mer sÄ kallad KrÀnkning mot religionen.

    Om ni har nÄgot och sÀga kan ni meddela pÄ nattstad till mig : *Tutti Frutti frÄn göteborg kille 18 Är eller jag ska bilda en grupp emot den hÀr sidan sÄ kan ni sÀga vad ni tycker dÀr. Kom ihÄg lev och lÄt leva =)

  709. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack E Gladh. Jag lÀste HEF-eko flera ÄrgÄnger för 25 Är sen. Jag har lÀst alla stora ateistiska klassiker inklusive Hedenius och Russel

  710. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det gÄr inte att leva pÄ gamla meriter. Det hÀnder saker hela tiden. Det gÀller att uppdatera sig. Kunskap Àr en fÀrskvara.
    NÀr jag kollar upp allsköns konstig kritik gentemot humanisterna sÄ stÀmmer det dÄligt i verkligheten. Att bara pÄstÄ en massa saker rÀtt ut i luften inger inte förtroende. Att toklÀsa mellan raderna Àr bÄde chansartat och dumt. Som man bÀddar fÄr man ligga. Som man ropar i skogen fÄr man svar. Om nivÄn ska höjas fÄr man vÀl aktivera sig Ät det hÄllet dÄ.

  711. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jag E Gladh
    Bra. Gack du och gör sÄlunda

  712. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    S.S.
    NÄvÀl, vad Àr din instÀllning till New Age? Rent allmÀnt?

  713. Kommentar:
    Nisse skriver:

    Vi skola föra höga samtal om evÀrdeliga ting och vad ovanefter Àr, och vi skola taga varandras hÀnder och vandra fram genom paradisets Àngder i evinnerlig salighet.
    “DĂ„ blir man vĂ€l sĂ„ smĂ„ningom rĂ€tt sĂ„ trött i fötterna, Beata?”
    “Himmelska fötter blir aldrig trötta, Niklas.”
    “Bjudes det pĂ„ snus i himmelriket, Beata?”
    “O nej, allt Ă€r dĂ€r rent och vitt, och inga jordiska laster hyser man begĂ€relse till. Man dvĂ€ljes dĂ€r i evighet, omsusad av Ă€nglakörensoch harpomusikens underbara harmoni.”
    DÄ steg Niklas Persson resolut upp frÄn sitt yttersta och levde vidare, för han tÀnkte att ska det bli som Beata förtÀljer sÄ Àr det allt bÀst att man stannar dÀr man Àr.
    Och lever de inte Àn sÄ Àr de vÀl döda.
    -Ur tage danielssons: Den sista sagan, sista versen. Tjo flöjt!

  714. Kommentar:
    Söderbo skriver:

    Jag har lÀst flera artiklar i Sydsvenskan samt pratat med mÀnniskor som anser sig vara scientologer. Det Àr uppenbart att scientologin Àr ingen religon och har inget med att vara troende. Det Àr folk som Àr naivit lÀttlurade som hamnar dÀr.
    Deras sÄ kallade argument gentemot stress och personlighets test saknar helt och fullt ut vetenskapligt stöd.

    KĂ€llor:
    http://sydsvenskan.se/system/topicRoot/Scientologikyrkan/

  715. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack. Jag har skrivit en artikel om skillnaden melln New Age och kristendom hÀr:

    http://www.algonet.se/~luther/newage.htm

  716. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Sjöqvist
    Tack för svaret. Jag har nu lÀst din artikel. StÀmmer vÀl med vad jag kan om det hela. Bra skrivet.
    Mvh<Jack

  717. Kommentar:
    Isaac Fredin skriver:

    Den abrahamitiske guden Àr roligast att göra narr av eftersom han/hon uppenbarligen Àr ett sadistiskt psykfall som Àlskar makt om han/hon nu skulle ha funnits.
    citat av Magnus Betnér om judendomen, kristendomen och islam:
    “I gud 1:0 sĂ„ var det smĂ„ fula hattar, inga grisar. I gud 2:0 sĂ„ var det inga hattar (förutom för gamla tanter pĂ„ söndagar) men grisar, I gud 3:0 sĂ„ Ă„ngrade han sig och gick tillbaka till smĂ„ fula hattar och inga grisar. Men vad hĂ€nder om man sĂ€tter hatten pĂ„ grisen?”

    Ja vad hÀnder? Det fÄr vi kanske se i gud 4:0 om nÄgra hundra Är om han fortfarande Àr populÀr.
    (förhoppningsvis inte)

    MVH Isaac Fredin frÄn Partille

  718. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Isac grundar du en uppfattning om Bibeln pÄ vad en stÄuppkomiker sÀger? Varför inte försöka lÀsa den istÀllet?

  719. Kommentar:
    emma skriver:

    Vad ledsen jag blev nĂ€r jag kom inte pĂ„ den hĂ€r sidan. Var helt övertygad om att jag var humanist men tycker verkligen att ni har fokuserat pĂ„ HELT fel saker med att UTGÅ ifrĂ„n religion nĂ€r ni definierar vad humanism Ă€r. SÅ begrĂ€nsande och exkluderande. Vad Ă€r det som sĂ€ger att man inte kan vara humanist och religiös samtidigt. Jag fĂ„r nog starta en egen humanistiskt organisation. Hör av er om ni Ă€r intresserade!! Mvh /Emma

  720. Kommentar:
    Isaac Fredin skriver:

    Stefan Sjöqvist/

    “Isac grundar du en uppfattning om Bibeln pĂ„ vad en stĂ„uppkomiker sĂ€ger? Varför inte försöka lĂ€sa den istĂ€llet?”

    Jag har aldrig pĂ„stĂ„tt att jag grundar min uppfattning av bibeln pĂ„ det Magnus BetnĂ©r sa nyligen. Jag Ă€r tillrĂ€ckligt smart för att inse att alla religioner Ă€r sagor och endast sagor som försöker förtrycka fritt tĂ€nkande mĂ€nniskor och med hot och utpressning fĂ„ dem att följa den “rĂ€tta lĂ€ran”.

    Ge mig en anledning till varför man ska tro pÄ det som stÄr i nÄgon av de religösa sagorna! Det Àr lika troligt att man kommer se tomten med sin slÀde av renar Äka pÄ himeln i jul.

    DÀremot sÄ kanske jag av misstag rÄkar lÀsa nÄgra rader ur antigen den eller koranen eftersom jag planerar att köpa de bÄda Ä ha med mig som toalettpapper i sommar nÀr jag ska campa, Ä det Àr vÀll passande skitpapper frÄn skit böcker, Àntligen kommer de till anvÀndning för första gÄngen i vÀrlds historien.

    MVH Isaac Fredin frÄn Partille

  721. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Isaac Fredin. Nu Ă€r det du som pĂ„stĂ„r. Du pĂ„stĂ„r att alla religioner Ă€r sagor. Det Ă€r den som kommer med pĂ„stĂ„enden som har bevisbördan, inte tvĂ€rtom. Du sade inte: “Jag vet inte om religioner Ă€r sanna”, du sade: “alla religioner Ă€r sagor”. Vad har du för grund för det pĂ„stĂ„endet?

  722. Kommentar:
    John819 skriver:

    Very nice site! cheap viagra

  723. Kommentar:
    John819 skriver:

    Very nice site! [url=http://opxaiey.com/oyyrroy/2.html]cheap cialis[/url]

  724. Kommentar:
    John819 skriver:

    Very nice site! cheap cialis http://opxaiey.com/oyyrroy/4.html

  725. Kommentar:
    Mattias Leivinger skriver:

    Som flera redan varit inne pĂ„ behöver vi göra skillnad pĂ„ GUD och GUDSBILD. Patologiska gudsbilder förtrycker och skrĂ€mmer mĂ€nniskor, föröder vĂ„r kreativitet och medkĂ€nsla med varandra. Men finns det nĂ„got bortom förestĂ€llningarna om “Gud”?

    Kan vi, i dessa tider slÀppa Gud som objekt (gubben pÄ molnet) och istÀllet pröva, som en hypotes, gud som process, ett skeende - möjlig att förnimma, men ej att beskriva, en immanent gud, som en kraft i alla mÀnniskor.

    För mer om detta - samt om samtida andliga upplevelser utan dogmer - se min bok NÀr livet djupnar - glimtar av frihet http://www.mattiasleivinger.se

  726. Kommentar:
    Alla religiösa ÄR fanatiker skriver:

    PÄ ett eller annat sÀtt.

  727. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Om religionen hÄlls i en strikt ÄterhÄllsamhet, som en privat angelÀgenhet, mer som en filosofisk instÀllning Àr den inte mycket att brÄka om.

  728. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    Stefan Sjöqvist skrev:
    “Med tanke pĂ„ hur taffliga frĂ„gorna utformats och den nivĂ„ Humanisterna uppvisar i debatten, sĂ„ kĂ€nns Gudstron hĂ„llbarare Ă€n nĂ„gonsin. ”

    Ett par smĂ„ kommentarer bara. För det första sĂ„ kan jag delvis hĂ„lla med om ditt pĂ„stĂ„ende om frĂ„gorna, Ă€ven om jag tror att mĂ„nga tar dem pĂ„ lite fel sĂ€tt. Man kan tycka att det Ă€r lĂ„g nivĂ„, men faktum Ă€r att det kan ses som vilken annan propaganda eller “föreningsreklam” som helst. Det Ă€r ingen större skillnad pĂ„ Humanisternas test och sĂ„dant som man kan lĂ€sa pĂ„, till exempel, de olika partiernas hemsidor i valtider, och situationen Ă€r ju inte mycket annorlunda; olika ideologiers, eller i det hĂ€r fallet vĂ€rldsbilder, anstrĂ€ngningar för att vinna sympatisörer. Jag har för övrigt sjĂ€lv kommit i kontakt med taktiker frĂ„n kristna föreningar (av olika typer), taktiker som inte Ă€r mycket bĂ€ttre.

    För det andra sĂ„ vill jag ju sĂ€ga att sĂ„ som jag har uppfattat det sĂ„ har vĂ€l humanisterna (och dĂ„ talar jag inte om löst associerade medlemmar utan snarare om de mer aktiva och föredömligen upphovsmakarna till testet) inte Ă€nnu deltagit i debatten? Är det i sĂ„ fall inte fel att beskylla dem för lĂ„g nivĂ„?

    Och sĂ„ det tredje. MĂ„nga av dem som du argumenterar mot hĂ„ller verkligen inte en sĂ„ lĂ„g nivĂ„ som du tycks vilja pĂ„stĂ„. “Jack E Gladh”, “Historikern”, “Tess Tudor”, inte hos nĂ„gon av dessa finner jag nĂ„gra egentliga felaktigheter, och ingen av dem hĂ„ller i vilket fall en sĂ€mre nivĂ„ Ă€n du utan de ligger snarare Ă„tminstone jĂ€msides (i mitt tycke i vissa fall högre, men det skulle kunna ha att göra med andra orsaker). Visst finns det andra inlĂ€gg som kan sĂ€gas hĂ„lla lĂ€gre nivĂ„, men mĂ€rk vĂ€l att dessa ofta Ă€r matchade ocksĂ„ av inlĂ€gg frĂ„n de som delar din synvinkel. Jag skulle sĂ„ledes vilja pĂ„stĂ„ att du knappast kan Ă„lĂ€gga endast din motsida med en anklagelse; bĂ„da sidor Ă€r pĂ„ det sĂ€ttet lika bra och lika dĂ„liga.
    Vad det gĂ€ller ditt sĂ€tt att argumentera sĂ„ finns det ocksĂ„ flera saker att kommentera om. Du hĂ„ller förvisso en högre standard Ă€n mĂ„nga andra kristna brukar göra, men du Ă€r knappast den som hĂ„ller högst nivĂ„. PĂ„ den hĂ€r sidan Ă€r bland andra, men framför allt, “JR” en mycket mer bemötande argumentator.
    Min huvudsakliga invĂ€ndning mot dig Ă€r att du ofta för att bevisa din tro hĂ€nvisar till andra delar av din tro. Det finns de som gör detta pĂ„ ett vĂ€rre sĂ€tt och oftare Ă€n du, men faktum Ă€r Ă€ndĂ„ att mycket av det du tycker stĂ„r utan logiska eller empiriska argument. Samtidigt har du i vissa fall inte ens bemödat dig med att besvara andras argument som bĂ€r dessa attribut (det tydligaste exemplet Ă€r vĂ€l antagligen “Tess Tudors” senaste (?) inlĂ€gg i debatt 5, vilket dessutom pĂ„ ett bra sĂ€tt förklarade vad som krĂ€vs för att nĂ„got ska rĂ€knas som logiskt).

  729. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    HallÄ, vad Àr det hÀr egentligen? Vem Àr det som har stulit mitt namn!?

  730. Kommentar:
    Karl F. skriver:

    Ehm, hoppsan… Sorry Tess, det var inte meningen. Jag har en tendens att bli attraherad av intelligenta tjejer pĂ„ nĂ€tet, och satt och tĂ€nkte pĂ„ dig nĂ€r jag skrev. Freudiansk felsĂ€gning, antar jag att man kan kalla det (Ă€ven om det mĂ„ste ses som en Freudiansk felskrivning i det hĂ€r fallet)… Ber om ursĂ€kt, det ska (förhoppningsvis) inte hĂ€nda igen.

    NÀr det ÀndÄ Àr ute dÀr i etern: skulle du ha lust att trÀffas nÄgon gÄng?

  731. Kommentar:
    Tess Tudor skriver:

    Nja… jag Ă€r ledsen, men det dĂ€r med att trĂ€ffa folk frĂ„n internet Ă€r inte riktigt min grej. Inte pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Dessutom sĂ„ dejtar jag redan nĂ„gon, sĂ„ det skulle inte riktigt vara rĂ€tt mot den personen. Det hĂ€r Ă€r för övrigt helt fel stĂ€lle för dig om du ska stöta pĂ„ folk; mitt förslag Ă€r att du hĂ„ller sĂ„dant till sociala communityn eller dejtingsajter. HĂ€r gĂ€ller debatter.

  732. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Mattias Leivinger,
    vad sÀgs om patologisk ateism eller patologiskt gudshat?

  733. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Tess Tudor II,
    det Àr Humanisterna som inbjuder till debatt, dÄ borde man vÀl kunna förvÀnta sig att de Àr nÀrvarande? NÀr SVT ibland inbjuder tittare eller SR inbjuder lyssnare att chatta om nÄgot, pÄ deras hemsidor, sÄ har de alltid nÄgra sakkunniga eller företrÀdare för nÄgot pÄ plats.
    I enkÀten och pÄ Humanisternas egen hemsida sÄ inbjuds allmÀnheten att debattera, pÄ tjusiga debattsidor man bekostat nÄgon webdesigner att fÀrdigstÀlla, men Humanisterna sjÀlva Àr frapperande osynliga. Jag har svÄrt att se det som att manskapet helt enkelt inte finns. Humanisterna Àr en liten sekt med en handfull aktiva medlemmar. Vore det fler Àn 500 aktiva, sÄ skulle Ätminstone en kunna vara nÀrvarande i debatterna. Jag har varit pÄ debattsidorna i nÄgra veckor nu, men har svÄrt att tÀnka mig att nÄgon av de som Àr dÀr representerar Humanisterna.

    Du nĂ€mner “Jack E Gladh”, “Historikern” och “Tess Tudor” som exempel pĂ„ goda debattörer. Det kan man förstĂ„s ha olika Ă„sikter om, men det jag mest sett frĂ„n de tvĂ„ förstnĂ€mnda Ă€r pĂ„stĂ„enden. Inte egentligen argument och sakskĂ€l.

  734. Kommentar:
    Mattias Leivinger skriver:

    Ja Stefan, om vi lĂ€mnar en klinisk betydelse av ordet “patologisk” kan det i mer allmĂ€n bemĂ€rkelse beteckna mĂ€nniskans olyckliga tendens att utifrĂ„n rĂ€dslobaserade grundantaganden om att Ă€ga absolut sanning fördöma, förfölja och …(fyll i sjĂ€lv) andra mĂ€nniskor / andra perspektiv. Det patologiska i det hela Ă€r att tömma “den andre” pĂ„ mĂ€nsklighet, pĂ„ liv, och attackera denna pĂ„ liv tömda abstraktion.
    Nog kan det finnas en patologisk ateism: ateism som underblĂ„ses av en totalitĂ€r ideologi exempelvis. Patologiskt gudshat…intressant…behöver kĂ€nna lite mer pĂ„ det. Ser du nĂ„got tydligt exempel?

  735. Kommentar:
    Söderbo skriver:

    Jag tycker det Àr en intressant tanke att debattera religon pÄ gott och ont. Detta beror pÄ att jag anser att mÀnniskor som anser sig vara troende kan vara relativt kritiska mot oss som anser att det finns inget behov av att ta stÀllning till att vara troende av nÄgon slags religon.

    Stefan Sjöqvist—Hur definitierar du begrepp sekt samt pĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r humanisterna en sekt enligt Wikipedia (se lĂ€nk nedan)?

    LĂ€nk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sekt

  736. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Söderbo. Jag ber om ursĂ€kt för anvĂ€ndandet av ordet “sekt”. Det var retorik. Sekt definieras rent socilogiskt enligt fyra olika kriterier som bland annat handlar om mind control och auktoritĂ€rt ledarskap. Jag tror inte Humanisterna faller under den definitionen. Jag menade bara att Humanisterna ter sig som en liten och vĂ€ldigt exklusiv grupp mĂ€nniskor. Liten, dĂ€rför att de Ă€r nĂ€rmast osynliga pĂ„ sin egen debattsida. Exklusiv eftersom vĂ€ldigt fĂ„ tycks kunna identifiera sig med deras vĂ€rldsbild och mĂ€nniskosyn, ocksĂ„ bland sekularisade svenskar. Se t.ex. debatten i UNT.

  737. Kommentar:
    Söderbo skriver:

    Det brukar vara sÄ att i olika frivillig organisationer att det Àr ett selektivt urval med mÀnniskor som Àr aktiva medlemmar. Dessa aktiva medlemmar bestÄr endast av mÀnniskor som Àr intresserade och motiverade av organisationens syfte och mÄl. Detta kan vara en av orsakerna till att det Àr fÄ mÀnniskor som Àr aktivt medlemmar inom den humanistiska organisationen. Det kan vara sÄ att det finns mÄnga mÀnniskor som identifiera sig med deras vÀrldsbild och mÀnniskosyn med anser att de Àr inte intresserade av att bli medlemmar.

  738. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Som etablerad humanist tycker jag att jag Àr förhÄllandevis synlig pÄ vÄr debattsida. Det Àr ocksÄ förmÀtet av mig att anse mig vara en god debattör. Det kan jag sjÀlv inte bedöma. Det fÄr andra avgöra.
    Mina s.k. pÄstÄenden, vilka skymtar fram ibland, Àr inte tagna ur luften,
    utan Àr det vad jag informerat mig om genom olika litteratur och genom kunniga mÀnniskor med god erfarenhet av religiösa frÄgor. Jag strÀvar i varje fall efter största möjliga saklighet. Ibland provocerar jag medvetet för att fÄ fart pÄ debatten. NÄvÀl, jag ser positivt pÄ den hÀr kampanjen och hoppas att det ger ökad förstÄelse hos bÄda sidor.
    Mvh Jack E Gladh (poet)

  739. Kommentar:
    Frida skriver:

    Hej!

    Jag Àr kristen och tror pÄ en Jesus som lever. Jag har pÄ senste sett det i Guds ingripande i omöjliga situationer nÀr det gÀller sjukdom i min nÀrhet. Jag har alltid trot tpÄ en Gud, inte pÄ grund av mina förÀldrar utan för att jag sjÀlv upptÀckt den.

    Detta test som jag precis gjorde tycker jag Àr vÀldigt mÀrkligt. Det Àr liksom svart eller vitt. Bara för att jag Àr kristen behöver det inte betyda att jag tycker att man ska fördöma de som gör abort eller Àr homosexuella. Det Àr antingen sÄ hÄrt eller sÄ lÀttsamt i svaren pÄ frÄgorna. Jag tyckte det var svÄrt att vÀlja ett alernativ.
    Det hoppas jag ni Àndrar pÄ.

    Jesus Ă€r det bĂ€sta i mitt liv ska ni bara veta…utan han skulle jag aldrig klara mig. Jag tycker ni borde försöka upptĂ€cka han lite mer..

    Gud vÀlsigne er!

  740. Kommentar:
    Nisse skriver:

    “PĂ„ söndagsförmiddagen gick vi upp till Vitabergsparken med filt, kaffe, saft och sockerkaka, eller šÀggkakašsom vi fortfarande sa. DĂ€r kunde man slĂ„ sig ner var som helst i grĂ€set. NĂ„got som vi noterat föregĂ„ende dag. Och pĂ„ eftermiddagen gick vi ner pĂ„ stan, Ă€nda till Dramaten, dĂ€r Gunvor hade varit barnstatist i den sahĂ€llskritiska pjĂ€sen šGuds gröna Ă€ngarš. Det var pĂ„ hösten 1932 och i en scen firades en Ă€ngel ner till scengolvet. Han bar pĂ„ en jĂ€ttekorg med fina smörgĂ„sar till barnen. Just denna scen fick det kyrkliga etablissemanget att gĂ„ i taket. Gud och hans Ă€nglar skulle vĂ€l i herrans namn inte blandas ihop med svĂ€ltande barn. Det var ju hĂ€delse! En kvĂ€ll fick de stöd i sin kritik av nĂ„gra hundra nazister, som mötte publiken med ett stenregn nĂ€r de lĂ€mnade teatern. Samma pjĂ€s gavs i Göteborg Ă„ret dĂ€rpĂ„. DĂ„ protesterade bland andra stiftets biskop. Svartrockarna stod definitivt inte pĂ„ smĂ„folkets sida. MĂ„nga överklassare hĂ€vdade att arbetslösheten berodde pĂ„ lĂ€ttja och dryckenskap hos arbetarna…”.
    Ur boken: Kisarna, krubbet och klyket, av Ebert Wiklund. sid. 21. 2 kap.

  741. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack Gladh, du skriver: “Mina s.k. pĂ„stĂ„enden, vilka skymtar fram ibland, Ă€r inte tagna ur luften, utan Ă€r det vad jag informerat mig om genom olika litteratur och genom kunniga mĂ€nniskor med god erfarenhet av religiösa frĂ„gor. ”

    Om du nu vill pÄstÄ saker, och anser dessa pÄstÄenden vara sakliga, backa gÀrna upp dem genom att visa hur du belÀgger dem. Om du har litteratur som du bygger dem pÄ, skicka gÀrna med referenser sidnummer etc .

    Det Àr inget svÄrt att pÄstÄ saker. Det kan jag göra ocksÄ. Men vad för vÀrde har det för dem jag pratar med

  742. Kommentar:
    Kurt-Evert Andersson skriver:

    Bara en liten undring …
    Ni sĂ€ger “Gud finns nog inte”. Vad kommer det sig att ni tvivlar?

  743. Kommentar:
    Söderbo skriver:

    Jag hörde pĂ„ radion att ordförande av humansiterna att humanisterna valde ordet nog i “Gud finns nog inte” i syfte att ha en mera ödmjuk instĂ€llning.

  744. Kommentar:
    Cimma skriver:

    MÀnniskan behöver natur och kultur som samarbetar. Pengar och traditioner underlÀttar för mÀnniskan sÄ att hon kan erhÄlla nödvÀndiga existentiella förnödenheter sÄ som mat, vatten, hem, klÀder, kommunikationsmöjligheter och sÄ att hon kan orientera (kulturellt) sig i tillvaron. Och om nu 7 miljoner mÀnniskor i Sverige inte Àr religiösa men flertalet betalar kyrkoskatt skulle jag vilja frÄga: 1) Ska alla högtidsdagar och traditioner (sÄ som röda helger) som följer kalenderÄret ÀndÄ följa det kristna kalenderÄret om Sverige helt antog Humanisternas idéer? 2) Eller ska samhÀllet organiseras efter klimat och Ärstider istÀllet sÄ att exempelvis sÄdd, skördetider, fiske, jakt och bÀrplockning markeras med röda dagar? Ska Svenska kyrkans pengar (stat/kyrkoskatt) gÄ till prÀsternas mobiltelefoner som sedan prÀsternas barn anvÀnder? I sÄdana fall, ska staten ge alla andra barn (utanför kyrkan) bidrag för samma kommunikationsmöjligheter? Kulturen har utvecklats men alla (smÄ) mÀnniskor har nog naturligt nog samma kommunikationsbehov. Ska religionen styra detta? Förövrigt skulle jag vilja sÀga att God kan alla lÀra sig att vara bara det finns goda mÀnniskor runt omkring individen som kan lÀra om godhet, det vill sÀga kultur! Religionen har inte nÄgot med det att göra. För innerst inne Àr mÀnniskan god, det visar DNA och den s.k. rÀttvisegen. Via kommuniaktion och samarbete har mÀnniskan (homo sapiens) överlevt i 100 000 tals Är. Det borde fortsÀtta sÄ.

  745. Kommentar:
    David skriver:

    Jag har gĂ„rr igenom ert test och finner ert budskap mycket mindre nyanserat Ă€n de flesta religiösa samfunds. De flesta frĂ„gorna var i stil med “antingen tror du pĂ„ gud och Ă€r dum i huvudet, eller sĂ„ tror du pĂ„ mĂ„nniskors lika vĂ€rde och rĂ€ttigheter och Ă€r pĂ„ vĂ„r sida.” Jag fĂ„r en uppfattning av vad ni vill sĂ€ga, men ni gör det pĂ„ ett mkt osmakligt och oerhört onyanserat sĂ€tt.

    Sverige Àr redan ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder dÀr man som troende Àr föremÄl för stÀndiga fördomar. Man Àr korkad, otolerant och vill helst leva i en sorts teokrati utan individuella rÀttigheter och dÀr ingen fÄr tÀnka rationellt. Det enda ni Ästadkommer med er kampanj (det kanske Àr meningen?) Àr att spÀ pÄ dessa fördomar ytterligare. Det kÀnns ju begÄvat.

    De flesta frÄgor ni tar upp i testet Àr i Sverige sÄ tabubelagda att avvika frÄn den breda Äsikten om vad som i rÀtt och fel. Det Àr mÄnga svÄra frpgor som skulle mÄ bra av en lyhörd och respektfull debatt, men dÀr ena sidan helt svartmÄlas (det Àr inte ens sÀkert att det finns tvÄ klara sidor, mÄnga ligger nog mitt emellan, men det Àr sÄ det mÄlas upp). AbortfrÄgan Àr t ex en sÄdan komplex frÄga (som jag f.ö. inte tycker har sÀrskilt mycket med religion att göra), men som stÀndigt behandlas som sÄdan, utan nÄgon förstÄelse för avvikande Äsikter. Vad tjÀnar man pÄ det? Det blir i stÀllet som en inverterad teokrati. Jag tror inte att er kampanj (som den Àr utformad idag iaf) bidrar till att skapa nÄgon debatt, snarare till att polarisera den existerande diskussionen ytterligare.

  746. Kommentar:
    Robin skriver:

    Jag hÄller med dig sÄ mycket

  747. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Cimma,
    nej, mÀnniskan Àr INTE innerst inne god. Alla bevis pekar i motsatt riktning. Finns det nÄgot omrÄdet mÀnniskan inte anvÀnt sin makt, sin kunskap och sina resurser för destruktiva syften?

    MÀnniskan Àr innerst inne ond, inte för att hon skapats sÄ, utan för att hon blev sÄ nÀr hon vÀnde Gud ryggen i Eden.

  748. Kommentar:
    Trossatslös skriver:

    Ateister behöver inte leka ödmjuk inför vÄldsamma, totalitÀra klerikaler.

    Det gÄr inte att vara mild och förstÄende gentemot terror och oförstÄnd, och religioner har aldrig varit annat Àn tyranners sÀtt att terrorisera/skrÀmma allmÀnheten medelst korkade lögner.

    Om de tror vi Àr ödmjuka, tvingar de sin dynga pÄ oss precis som de alltid gjort.

  749. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Troslös, menar du att 90:Äriga tant Agda som gÄr i kyrkan pÄ söndagarna Àr en vÄldsam totalitÀr klerikal?

  750. Kommentar:
    Jag Àr den Jag Àr skriver:

    FrĂ„gestĂ€llningarna pĂ„ denna sidan Ă€r oerhört ensidiga och trĂ„ngsynta. “Humanister” betyder i min vĂ€rld RESPEKT FÖR MÄNNISKOR - Ă€ven Religiösa mĂ€nniskor, eller hur?

    HÀr saknas en grundlÀggande respekt för skilda Äsikter. Det blir synligt genom:
    1) Flera av era “informativa skyltar” innehĂ„ller referenser till Islam. Det Ă€r mode att nedvĂ€rdera Islam. Det luktar fascism, inte humanism!

    2) Ska man bedriva en verklig religionskritik mÄste man inse att 70% av alla ens egna implicita moraliska vÀrderingar kommer frÄn Religionen (och frÀmst den kristna). Förkristen moral i Sverige var inget att skratta Ät!

    3) Om man formulerar Gudsbegreppet som: “Han kan höra mina böner” - sĂ„ har man snĂ€vat in definitionen av Gud som varande ett medvetande (med tillhörande kön) som anvĂ€nder sig av biologiska, fysiska förutsĂ€ttningar för att kommunicera (envĂ€gs ifs) med mĂ€nniskan. Den bilden skaver mot vad jag (och mĂ„nga med mig) menar med Gud.

    In alles Ă€r denna sida en fullkomlig katastrof för den humanistiska kampen. “Humanisterna” som verkar bakom den hĂ€r hemsidan Ă€r inget mindre Ă€n fascistoida rasister som tror att de har fĂ„tt alla rĂ€tt pĂ„ det stora diagnostiska prov som livet Ă€r (enligt dem)!

  751. Kommentar:
    leif skriver:

    Jag Àr den jag Àr!
    Humaniströrelsen Àr varken fastistoid eller rasistisk. Var har du fÄtt det ifrÄn. Förklara och visa exempel pÄ dessa pÄstÄenden du slÀnger fram.
    Vad gÀller de morallÀror som de tre bokens religioner förmedlar sÄ Àr de lÄnade frÄn Àldre nu döda religioner och grekisk filosofi.
    Det finns vÀl inte nÄgot i dessa religioner som inte Àr kalkerat frÄn Àldre religioner.
    Detta faktum om nÄgot visar ju att det Àr producerat av mÀnniskor. Böckerna Àr helt enkelt skönlitteratur ofta av mycket hög klass. Men för all del tro inte pÄ det.

  752. Kommentar:
    Martin skriver:

    Jag Àr glad att se att flera andra reagerat som mig pÄ testet, det vill sÀga genom att tycka att svarsalternativen Àr vÀldigt konstigt formulerade och exkluderar en stor del av alla oss utövande religiösa. I mÄnga fall Àr det kanske inget svarsalternativ man hÄller med om, och dÄ nÀr man vÀljer nÄgot ÀndÄ blir ju testresultatet inte giltigt. Det kÀnns lite som att de som gjort testet snarast utgÄtt frÄn sina egna fördomar om hur mainstreamreligiösa mÀnniskor i Sverige idag tycker och tÀnker.
    Oavsett vad Humanisterna tror eller inte tror pĂ„ om Guds existens Ă€r det ett faktum att det i Sverige idag (och sannolikt Ă€nnu mer i framtiden) finns mĂ€nnsikor som tror pĂ„ Jesus, Gud, Allah, Buddha och olika New age-lĂ€ror, och sĂ„ finns det folk som bekĂ€nner sig till olika politiska ideologier eller filosofiska tanketraditioner. Alla vi ska försöka bygga ett samhĂ€lle tillsammans. Det kan vi mycket vĂ€l lyckas med utan att tro likadant i alla frĂ„gor. Jag Ă€r med i en Amnestygrupp som förutom mig innehĂ„ller en salig blandning av mĂ€nniskor som mig sjĂ€lv, ateister, muslimer och en del personer som jag inte vet vad de tror eller inte tror pĂ„. Vi har rĂ€tt olika syn pĂ„ hur det kommer sig att vi har mĂ€nskliga rĂ€ttigheter -allt frĂ„n jag och muslimen som menar att det Ă€r för att vi Ă€r skapade av Gud/Allah med ett mĂ€nniskovĂ€rde som ger oss vissa rĂ€ttigheter (som sedan visserligen kodifierats i ett antal konventioner, men som existerar oberoende av dessa) till atisten som menar att vi har de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna för att vi har skrivit konventioner om dem. Men trots det funkar det utmĂ€rkt att samarbeta tillsammans i gruppen. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r det med samhĂ€llet. Jag tror pĂ„ att Jesus föddes av en jungfru, att han gick pĂ„ vattnet och att hans uppstĂ„ndelse Ă€r en historisk hĂ€ndelse(dvs den har verkligen intrĂ€ffat). Andra tror inte det. Jag krĂ€ver inte att andra ska tro som jag. Jag krĂ€ver inte ens att andra ska tycka att det jag tror Ă€r lika troligt som det de sjĂ€lva tror, vad det nu Ă€n vara mĂ„. Men jag tycker Ă€ndĂ„ det Ă€r lika rimligt att de respekterar vad jag tror som att jag respekterar vad de tror. Respekt handlar inte om att hĂ„lla med. Det Ă€r fullt möjligt att respektera en person so0m man inte hĂ„ller med, som man till och med har direkt motsatta Ă„sikter som. Respekt Ă€r inte heller det samma som tolerans. Tolerans Ă€r ett grundkrav för respekt, men man kan visa tolerans utan att respektera nĂ„gon. Respekt Ă€r nĂ„got mer djupgĂ„ende, men innebĂ€r till exempel att man inte hĂ„nar eller förlöjligar motparten, eller om man gör ett webbtest för att lĂ„ta folk testa i vilken utstrĂ€ckning de instĂ€mmer i vad motparten eller man sjĂ€lv tycker i samband med en kampanj man driver, sĂ„ anstrĂ€nger man sig lite för att faktiskt ta reda pĂ„ vad representanter för motpartens tanke- och Ă„siktstradition verkligen tycker. NĂ€r nu den absoluta majoriteten av mainstreamkristna i Sverige torde instĂ€mma med er om att man inte kan skylla allt sitt beteende pĂ„ lösryckta bibelverser utan att man mĂ„ste tĂ€nka sjĂ€lv, sĂ„ Ă€r en frĂ„ga som den i ert test omöjlig för mĂ„nga testtagare att besvara. Även om man inte hĂ„ller med sin motpart Ă€r det viktigt att Ă„tominstone försöka sĂ€tta sig in i hur ens motpart tĂ€nker och uppfattar vĂ€rlden. Allt blir sĂ„ mycket lĂ€ttare dĂ„, bĂ„de för er och för oss - att leva tillsammans - och det mĂ„ste vi ju Ă€ndĂ„ göra i vilket fall som helst. Respekt innebĂ€r dock inte heller en anything goes-attityd dĂ€r alltkan ursĂ€ktas av den livsĂ„skĂ„dning man tror pĂ„. Ytterst fĂ„ religiösa i Sverige Ă€r dock av denna uppfattning. Det Ă€r inte sĂ„ att religiösa i största allmĂ€nhet tycker att mord pĂ„ abortlĂ€kare, hedersvĂ„ld eller terrorism Ă€r okej, inte ens nĂ€r det sker i religionens namn. Det Ă€r ett problem för oss ocksĂ„. Skiljelinjen gĂ„r dock inte mellan religiösa och ickereligiösa. Den gĂ„r mellan dem som vill ha ett öppet, fritt samhĂ€lle som respekterar grundlĂ€ggande fri- och rĂ€ttigheter - och sĂ„dana finns inom alla teistiska och icketeistiska livsĂ„skĂ„dningar - och dem som inte vill ha ett sĂ„nt samhĂ€lle. Och dessa sistnĂ€mnda finns ocksĂ„ inom alla teistiska och icketeistiska livsĂ„skĂ„dningar. Om jag fick designa en egen kampanj skulle dess budskap vara: “Oavsett om Gud finns eller inte bör vi visa andra den respekt vi sjĂ€lva vill bli visade”. Det gör man tyvĂ€rr inte genom okunniga och fördomsfulla webbtester.

  753. Kommentar:
    Magnus Jacobson skriver:

    Hej! Enligt testet hÀr pÄ sajten, sÄ tillhör jag minoritetsgruppen i Sverige som Àr mycket religiös. Det stÀmmer. Men lika sant som jag har mött Jesus och blivit frÀlst, sÄ tycker inte jag heller att samhÀllet ska styras av s.k. etablerad religion. Jag vill ha republik i Sverige. Hur mÄnga av Humanisterna vill ha kvar det religiösa statsskicket Monarki i Sverige?

  754. Kommentar:
    Karl-Axel Knutson skriver:

    Detta test Ă€r indirekt och studntals direkt partiskt och ensidigt. Som humanist vill jag pĂ„peka att ni i frĂ„gorna 7-14 dessutom anvĂ€nder information i syfte att pĂ„verka de svarande i en riktning som jag mĂ€rkt att er “humanistiska” organisation stĂ„r för -den direkt antireligiösa.

    Ta er en god funderare för hur det kÀnns för oss studerande humanister att se vÄra vapenbrödrer i kampen för ett mer upplyst samhÀlle anvÀnda sig av sÄdana ohederliga metoder.

    Jag skÀms. Det borde ni ocksÄ.

    Den enda frÄgestÀllningar ni gör som bÀr nÄgot vÀrde för ett attitydundersökande studium Àr frÄgorna 1 och 15.

  755. Kommentar:
    Mr X skriver:

    Jag skulle vilja beteckna mig som kristen humanist - kan jag vara det???

  756. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Jack, du skriver: “Det finns mĂ€ngder av artiklar dĂ€r religiösa och humanister diskuterat och resonerat om existensiella frĂ„gor pĂ„ ett för bĂ„da parter givande sĂ€tt. I DN t.ex. finns mera pĂ„lĂ€sta personer i en pĂ„gĂ„ende mer respektingivande diskussion.”

    Jack, kan du förklara varför de mer “pĂ„lĂ€sta” personerna inom Humanisterna inte finns pĂ„ debattsidorna?

  757. Kommentar:
    Rita skriver:

    Gud… o s v… Ă€ndĂ„ pĂ„verkar han dig. HAN? Tröttsamt att infallsvinkeln börjar dĂ€r. Har vĂ€sterlĂ€nningar aldrig hört talas om kraftflödena yin och yan, gudskraften Hon och Han - tillsammans? Vad sĂ€gs om att frĂ€scha upp den kunskapen?

  758. Kommentar:
    Undrande skriver:

    -Hur kan Scientologin anses vara en religon nÀr det Àr grundad av en amerikansk science fiction författare?

    - Scientologins motsvarighet till biblen eller koranen Àr författad av en amerikansk science fiction författare. Hur seriöst lÄter detta?

    -Ska man verkligen behöva betala en hel del avgifter för att delta i en religon samt deras kyrka?

  759. Kommentar:
    Religös skriver:

    “Trevligt att du tog dig tid att göra vĂ„rt test Ă€ndĂ„!
    FortsĂ€tt gĂ€rna att fundera pĂ„ varför ni religiösa ska fĂ„ ha sĂ„ stort inflytande i Sverige, fast vi som inte tror pĂ„ nĂ„gon gud Ă€r mĂ„ngdubbelt fler.”

    FortsÀtt sjÀlv att tÀnka pÄ varför ni icke-religösa ska fÄ ha sÄ stort inflytande i vÀrlden, fast vi som tror pÄ Gud, Allah, Jahve eller vad du nu vill kalla Honom Àr mÄng mÄng mÄng mÄng mÄng mÄnga mÄnga mÄnga fler!

    LÀnk frÄn Wikipedia:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Worldwide_percentage_of_Adherents_by_Religion.png

    11.92% Àr icke-religösa. 2.35% Àr atheister. Restern TROR pÄ Gud!

    FrÄn Wikipedia igen:
    “Sverige Ă€r ett av vĂ€rldens minst religiösa lĂ€nder. Religionssociologiska undersökningar visar att 46–85% av Sveriges befolkning kan kategoriseras som ateistisk, agnostisk eller icketroende (pĂ„ Gud).[33] År 2007 var Ă€ndĂ„ 74,3 % procent av alla svenskar formellt sett medlemmar i den kristna lutherska kyrkan.”

    Dem flesta tror pĂ„ Gud! Det Ă€r bara “fult” och “omodĂ€rnt” att ERKÄNNA det i Sverige.

  760. Kommentar:
    Religös skriver:

    Gud finns NOG inte. Men tÀnk om Gud finns?

  761. Kommentar:
    Ms X skriver:

    Jag har alltid ansett mig vara humanist och samtidigt andligt sökande med dragning Ät kristendomen. Men det kan man tydligen inte vara. Nu stÄr det klart att humanist=ateist.

    Och hur ska vi göra med de lediga dagarna med anledning av pÄsk, och kristi himmelsfÀrd. Avskaffa, eller? Vad sÀger facket dÄ?

    Och sÄ undrar jag om ni som startat denna kampanj kan njuta av musik med kyrklig anknytning, sÄsom J.S. Bach, Mozart, HÀndel osv? Kan Ni det?

    Jag tycker att Ni frÀmst slÄr mot de troende och sökande med gott uppsÄt och inte mot kyrkans avarter. Det finnsmÄnga troede som

  762. Kommentar:
    Ms X skriver:

    Jag har alltid ansett mig vara humanist och samtidigt andligt sökande med dragning Ät kristendomen. Men det kan man tydligen inte vara. Nu stÄr det klart att humanist=ateist.

    Och hur ska vi göra med de lediga dagarna med anledning av pÄsk, och kristi himmelsfÀrd. Avskaffa, eller? Vad sÀger facket dÄ?

    Och sÄ undrar jag om ni som startat denna kampanj kan njuta av musik med kyrklig anknytning, sÄsom J.S. Bach, Mozart, HÀndel osv? Kan Ni det?

    Och varför deltar Ni inte i debatten, var finns dialogen?

  763. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Jag tycker att testet och dÀrmed den syn humanisterna ger prov pÄ Àr minst lika svartvit som de dogmatiska religionerna. Problemet Àr inte andlighet eller gudstro utan dogmatiska förhÄllningssÀtt. Det finns mÄnga mÀnniskor som lever andligt utan att pracka pÄ folk sin moral eller sprida sjuka Äsikter omkring sig och hÀr tycker jag att den hÀr kampanjen visar lite disrespekt, som drar alla över en kam.

  764. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Ms X hittills har dessa som kallar sig “Humanisterna” i Sverige endast dykt upp sporadiskt, vilket fĂ„r de flesta, tror jag, att dra slutsaten att dessa endast Ă€r en liten isolerad grupp.

  765. Kommentar:
    Miriam skriver:

    “Du verkar höra till den mindre del av Sveriges befolkning som Ă€r mycket religiös. Trevligt att du tog dig tid att göra vĂ„rt test Ă€ndĂ„!
    FortsĂ€tt gĂ€rna att fundera pĂ„ varför ni religiösa ska fĂ„ ha sĂ„ stort inflytande i Sverige, fast vi som inte tror pĂ„ nĂ„gon gud Ă€r mĂ„ngdubbelt fler.”

    DĂ„ undrar jag vad för slags inflytande “vi religiösa” pĂ„stĂ„s ha. Hur mycket inflytande har egentligen religiösa judar? För det Ă€r den gruppen jag tillhör. Judendomen som religion har knappast nĂ„got inflytande i Sverige. Det Ă€r inte judiska högtider som firas i de kommunala skolorna, det finns endast en enda kosher restaurang (som Ă€r vegetarisk) i hela Sverige, vi fĂ„r inte slakta kosher, vi mĂ„ste ha sĂ€kerhetsvakter utanför vĂ„ra synagogor, skolor och andra byggnader… judiska helgdagar Ă€r inte röda i almenackan, dĂ€remot de kristna osv.. kort sagt pĂ„ vilket omrĂ„de influerar judendomen andra mĂ€nniskor Ă€n judarna sjĂ€lva? NĂ€r kommer judendomen till uttryck i Svenssons vardag? Jag tror inte att det finns nĂ„gon icke-jude i Sverige som pĂ„ allvar skulle kunna pĂ„stĂ„ att judendomen utövar nĂ„got slags inflytande pĂ„ honom/henne. DĂ„ menar jag ett inflytande som Ă€r pĂ„tvingat utifrĂ„n, inte som att nĂ„gon skulle lĂ€sa en bok om judendom eller nĂ„got sĂ„dant.

    Judendomen Ă€r ingen missionerande religion, sĂ„ det finns ingen som skulle vilja försöka “omvĂ€nda” nĂ„gon till judendomen. DĂ€rför finns det inte heller nĂ„gon önskan hos judar att uttöva religiöst inflytande bland icke-judar. Men att fĂ„ inflytande i samhĂ€llet för att kunna bevaka rĂ€ttigheter och religionsfriheten Ă€r en annan sak, dock tror jag inte att judars religiösa rĂ€ttigheter berör andra Ă€n de sjĂ€lva.

  766. Kommentar:
    Mr X skriver:

    Det Àr just detta jag menar:
    För mig handlar humanism om en mÀnsklig livsÄskÄdning, som pÄ olika sÀtt försöker slÄ vakt om det mÀnskliga. Humanismen gÄr - enligt min mening - alldeles utmÀrkt att kombinera med en religiös livsÄskÄdning, kristendom, judendom, islam, hinduism, buddhism, konfucianism etc. En humanistisk livsÄskÄdning Àr dÀremot svÄr att kombinera med olika fundamentalistiska ÄskÄdningar inom bÄde religioner och andra livsÄskÄdningar.
    Av denna anledning Àr det sorgligt att se att Förbundet Humanisterna ger uttryck för det som i mina ögon Àr en fundamentalistisk ateistisk humanism. Humanismen Àr vÀrd bÀttre föresprÄkare!

  767. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Miriam, nu Àr religiösa rörelser en vÀldigt bred skara och det kan vara lika skevt att dra alla över en kam, men det gÀller bÄde kritik och stöd.

    NÀr man pratar om inflytande av religiösa minoriteter sÄ kan det vara de unika rÀttigheter sÄdana grupper fÄr som inte Àr tillgÀngliga andra intresse- eller Äsiktsorienterade rörelser.

    Nu vill jag betona att det tragiskt att ni för era Äsikters skull behöver sÀkerhetsvakter, men det har ni för att ni Àr hotade som mÀnniskor, det Àr inte ett exempel pÄ en religiös rÀttighet som kritiken riktas mot.

    Kritiken mot religiösa rĂ€ttigheter Ă€r t.ex. den att med statligt stöd bedriva en seggregerande skola i vilket barn hĂ„lls borta frĂ„n andra barn som de i vuxen Ă„lder skall levas tillsammans med. Det Ă€r den att lemlĂ€sta barn pĂ„ statlig bekostnad med argumentet “om inte vi stympar deras barn Ă„t dem sĂ„ stympar de barnen sjĂ€lva”. Det Ă€r den att ni fĂ„r unika pengabidrag för er verksamhet av ingen annan anledning Ă€n att den Ă€r klassificerad “religiös”, dvs uppbĂ€r övertygelse av transcendent karaktĂ€r.

    Men det Àr Àven en kritik mot kulturen som sÀger att kritiken i sig Àr fel, att man inte bör ha rÀtt att ge denna kritik utan att man istÀllet behöver respektera judendom oavsett vad den innehÄller, vad den gör, vad den fÄr, om man inte vill bli stÀmplad nazist eller antisemit.

    Min huvudsakliga kritik mot judendomen Àr i huvudsak att den Àr sÄ undanhÄllen som du sÀger. Jag tycker att mÀnniskor med judisk bakgrund bör absorberas i samhÀllet, se över sina idéer och se om de har nÄgot de faktiskt kan stÄ för som Àr relevant för alla. Det tycker jag att judendomen har. Jag tycker t.ex. att judendomen har en enormt bra syn pÄ livets vÀrden och hur man bör leva livet. Nej, jag pratar inte om kosher och att följa regler, jag pratar om uppmaningen att göra nÄgot med ditt liv, och att verkligen lÀgga fokus pÄ det som Àr viktigt i livet. Ni Àr inte bara livsnjutare, ni ser ett allvar i det personliga ansvaret att nyttja sitt liv vÀl. Fundera pÄ hur det kan formuleras i sekulÀra termer och missionera gÀrna, i det har ni mycket att ge. Ni lever ju faktiskt ofta som det inte finns ett liv efter detta, som om livet vore guds gÄva. I det lever ni betydligt mer sekulÀra svenssonliv Àn kristna och muslimer, som ofta lever som om detta livet inte Àr nÄgot mer Àn ett förgemak till det verkliga livet. Det gör att de lÀtt gÄr misste av att göra nÄgot av det.

  768. Kommentar:
    josef skriver:

    TyvÀrr, sÄ verkar humanisterna tillhöra de som propagerar för konformitet och likriktning. Jag har svÄrt att se pÄ vilket sÀtt humanisterna har nÄgot gott att tillföra debatten. Det som prÀglar frÄgorna i humanisternas undersökning Àr en vÀldigt styrd svartvit bild av verkligheten, och lÀmnar inget eller ett begrÀnsat utrymme för nÄgon vidare syn!.

    Humanisterna motverkar ocksÄ sitt syfte, eftersom det som förs in i debatten mer tyder pÄ intolerans mot allt vad religionsutövning innebÀr, och att det enda som det propageras för Àr nÄgon form av diffus ateism, som ju egentligen Àr lika med en tro pÄ ingenting. Ateister ska sjÀlvklart ocksÄ fÄ ha sin ÄskÄdning, men atrt förneka allting annat Àr minst sagt introvert och skrÀmmande. Vad Àr Humanisterna rÀdda för. LÄt oss istÀllet verka för pluralism och mÄngtydighet, flera vÀrldsÄskdningar och ett öppet sinnelag för olika vÀrldsbilder!

  769. Kommentar:
    Ms X skriver:

    Varför finns det ingen företrÀdare för Humanisterna som gÄr in och bemöter frÄgor och undringar? Vad Àr meningen med ett debattforum, dÀr man startar diskussioner men sen inte deltar.

    Jag undrar fortfarande om jag ska sÀtta likhetstecken mellan humanist och ateist. Och kan man njuta av kristen musik, sÄsom Bachs oratorier t ex eller Mozarts Requiem eller annat i samma genre av dessa kompositörer om man Àr humanist/ateist?

  770. Kommentar:
    Ateist Ànda in i \

    Gud finns för att mÀnniskan vill det. Ta man nÄgra steg tillbaka och drar nÄgra logiska slutsatser, sÄ ser man hur löjligt/barnsligt det hela verkligen Àr. Religion Àr den största bluffen genom tiderna och behövs verkligen inte pÄ nÄgot sÀtt.

  771. Kommentar:
    Olof skriver:

    HÀr Àr en samhÀllsanalys som Àr gjord lÄngt innan humanizterna var pÄtÀnkta, det Àr dock fortfarande aktuellt.

    DĂ„ren sĂ€ger i sitt hjĂ€rta: “Det finns ingen Gud.” Onda och avskyvĂ€rda Ă€r deras gĂ€rningar, ingen finns som gör det goda.
    Ps 53:2

    FrÀlsningen och kÀrleken till oss mÀnniskor Àr ocksÄ högst aktuell.

    Ty sÄ Àlskade Gud vÀrlden att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror pÄ honom inte skall gÄ förlorad utan ha evigt liv.
    Joh 3:16

  772. Kommentar:
    Kristoffer skriver:

    Jag avslutade “undersökningen” efter nĂ„gra frĂ„gor dĂ„ jag mĂ€rkte att den diskuterade Ă€mnet pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n vad jag gör. FrĂ„gorna tvingar in mig i ett tĂ€nkande som inte stĂ€mmer in pĂ„ mig: antingen-eller, en tvĂ„dimensionell bild av mĂ€nniskan. FrĂ„gorna Ă€r klart biaserade och speglar mer vilken effekt Humanisterna vill fĂ„ ut av mĂ€nniskorna Ă€n vad mĂ€nniskorna vill fĂ„ ut av en eventuell Gud, religion eller Humanismen.

    Ett sÀtt att vinna förtroende Àr att be svenska folket offentligt om ursÀkt för klavertrampet och göra om enkÀten tillsammans med nÄgra av de största religiösa samfunden i landet, SAMT nÄgra företrÀdare för de som eventuellt tror pÄ en gud större Àn de religioner vi mÀnniskor formulerat för att passa oss.

  773. Kommentar:
    Miriam skriver:

    Staffan Bengtsson: Är det inte en rĂ€ttighet för alla att kunna kĂ€nna sig trygga i samhĂ€llet, samt att kunna samlas i en bönelokal utan att behöva kĂ€nna sig hotade? Det Ă€r inte för vĂ„ra Ă„sikters skull vi behöver sĂ€kerhetsvakter, vilka Ă€r de Ă„sikterna i sĂ„ fall? Alla judar har inte samma Ă„sikter, det finns ingen grupp i vĂ€rlden dĂ€r alla delar exakt samma Ă„sikter. Snarare Ă€r det för att vi Ă€r just judar som vi Ă€r hotade, pga att vissa mĂ€nniskor hatar judar. Sedan vad de skyller det hatet pĂ„, Israels politiska agerande eller nĂ„got annat som svenska judar inte Ă€r ansvariga för, spelar ingen roll. Hat Ă€r hat.

    Vad för unika rÀttigheter har vi judar som vissa andra grupper (vilka grupper?) inte har? Jag kommer inte pÄ en enda. Vi fÄr inget statligt stöd för att bedriva Hillelskolan, den judiska skolan i Stockholm. Det Àr judiska församlingen som finansierar den, genom medlemsavgifter bland annat. Sedan förstÄr jag inte varför det skulle vara fel att vÀlja att sÀtta sitt barn i en judisk, icke-konfessiell skola som Hillelskolan. Varför Àr det fel att ett judiskt barn fÄr gÄ i skolan tillsammans med andra judiska barn? Sannolikt trÀffar barnet icke-judiska barn i andra sammanhang ÀndÄ. Dessutom Àr vÀl judiska barn födda i Sverige att betrakta som svenska barn? Som jag ser det finns det ingen stor skillnad pÄ det sÀttet att gÄ i en svensk skola eller en judisk, bara den skillnaden att i den judiska skolan fÄr barnen lÀra kÀnna sin judiska kultur, lÀra sig om judendomen, lÀra sig lite hebreiska och fira judiska högtider istÀllet för kristna.

    Judiska pojkar omskÀrs inte pÄ bekostnad av staten. En mohel, omskÀrare, som Àr anstÀlld av judiska församlingen omskÀr pojkar. Judiska församlingen betalar lönen till moheln, och judiska församlingen mottar som sagt inga statliga bidrag.

    Det finns inget i judisk kultur som tillbakavisar kritik! TvÀrtom ses diskussion som nÄgot vÀldigt viktigt. Man brukar sÀga att dÀr det finns tvÄ judar finns det minst tre Äsikter. Vad gÀller kritik mot judendomen Àr det fritt fram för saklig, konstruktiv kritik. Ingen bör anklagas för att vara antisemit om personen framför sÄdan kritik. Jag tycker det Àr konstigt hur folk kan fÄ för sig att de inte fÄr kritisera religionen, varför skulle man inte fÄ det? SÄ lÀnge det inte rör sig om rena personangrepp eller antisemitiska yttringar Àr det sÄ vitt jag vet fÄ judar som inte kan bemöta kritik av judendomen. Jag har ju just bemött en hel del kritik frÄn dig, men du kan vara lugn, jag tror inte att du Àr antisemit! Ingen har heller begÀrt att du ska respektera judendomen trots att du inte hÄller med om allt dess innehÄll, men du borde Ätminstone kunna respektera nÄgon som person oavsett dennes religion.

    Vad dĂ„ “ni lever ofta ert liv som om det inte fanns nĂ„got liv efter detta”? Det har du fĂ„tt helt om bakfoten. Det Ă€r ju just dĂ€rför vi har fĂ„tt alla dessa mitsvot (bud) att följa av G-d för att om vi följer dem blir vi belönade i livet efter detta. Hur Ă€r det möjligt att en religiös jude skulle leva ett sekulĂ€rt liv? En religiös jude ber tre gĂ„nger om dagen och religionen finns med i nĂ€stan allt han gör. NĂ€r han Ă€ter uppfyller han budet om att hĂ„lla kosher. Innan han Ă€ter tackar han G-d för maten och efter en mĂ„ltid dĂ€r det ingĂ„r bröd lĂ€ser han en lĂ„ng bordsbön. En gĂ„ng i veckan firar han shabat dĂ„ det finns extra mĂ„nga mitsvot som ska följas. Han Ă€r Ă„lagd att studera Torahn Ă„tminstone en gĂ„ng i veckan. Varje gĂ„ng han gĂ„r in eller ut frĂ„n sitt hem blir han pĂ„mind om att följa buden genom att han kysser en mezuza (bönekapsel) som sitter pĂ„ dörrkarmen. G-d har befallt honom att tvĂ€tta hĂ€ndern, sĂ„ till och med vid ett sĂ„ vardagligt tillfĂ€lle som att tvĂ€tta hĂ€nderna, dĂ„ han ocksĂ„ sĂ€ger en vĂ€lsignelse, uppfyller han ett av G-ds bud! Jag skulle inte vilja kalla detta ett sekulĂ€rt liv.

    Vi Àr inte en sÀrskilt undanhÄllen grupp och vi Àr vÀl integrerede i samhÀllet. Vi studerar pÄ universitet och jobbar pÄ vanliga arbetsplatser precis som alla andra. Vi har ocksÄ mÄnga icke-judiska vÀnner och umgÄs inte alls bara inom gruppen. Det dÀr Àr ju bara en fördom. VÀrderingen om att göra det bÀsta av livet finns mycket riktigt inom judendomen. Man ska göra det bÀsta av sina förutsÀttningar och bli en sÄ bra person man kan bli. Men ett sÄdant synsÀtt finns inte bara inom judendomen, och det Àr knappast nödvÀndigt att missionera för att sprida det. Man kan vara en inspiration och ge goda rÄd till de mÀnniskor man möter om man tror att de skulle kunna ha nytta av det.

    AlltsÄ: judiska församlingen finansieras inte av staten, judisk omskÀrelse betalas inte av staten, den judiska skolan finansieras inte av staten, det finns ingen motvilja mot kritik i judisk kultur, religiösa judar lever sitt liv med en tro pÄ ett liv efter döden, religiösa judar lever inte sekulÀrt. Dessa Àr fakta, och ta gÀrna reda pÄ sÄdana innan du skriver en kommentar nÀsta gÄng. Annars Àr risken stor att dina resonemang Äterigen byggs upp av felaktigheter.

  774. Kommentar:
    Marcus skriver:

    NÀr jag utövar Yoga sÀger min yoga lÀrarinna att jag skall avsluta med att sÀga Namaste vilket betyder jag tackar det gudomliga inom mig. Eller, jag tackar min gudomliga kropp för dess vÀgledning.

    Inom Yoga Àr nÀmligen kroppen, inte gud, den som leder, och kroppen finns ju! alltsÄ finns gud. Men gud finns i kroppen. Gud leder genom kroppen.

    Det handlar helt enkelt om att lyssna till sin kropp… och vilken humanist skulle inte sĂ€ga att det Ă€r bra? Äta nĂ€r man Ă€r hungrig, sova nĂ€r man Ă€r trött, röra sig nĂ€r det spritter i kroppen. Vila nĂ€r man kĂ€nner för det.

    Kroppen har en enorm nedĂ€rvd kunskap om hur vi skall leva. Yoga Ă€r alltsĂ„ en extremt humanistisk lĂ€ra.. men samtidigt Ă€r den extremt religiös…. hur kĂ€nns det för er?

  775. Kommentar:
    Peter Lindroos skriver:

    Vilket tramsigt test. Humanisterna skÀmmer ut sig i sina fördommar mot troende mÀnniskor. De verkar vilja ge nÀring Ät tanken att att alla troende pÄ Gud Àr trÄngsynta, intolleranta, ointellektuella mÀnniskor utan eget förstÄnd. Jag blir besviken pÄ att mÀnniskor pÄ 2000-talet kan vara sÄ fördomsfulla mot dem av annan tro. Fy skÀms humanisterna!

  776. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    “Ateist Ă€nda in i sjĂ€len”, hur vet du att religon Ă€r en bluff? Om du inte vet det, tar du inte en stor risk nĂ€r du kategoriskt drar miljarder mĂ€nniskors uppfattning över en kam?

  777. Kommentar:
    Ayatollah skriver:

    Jag försökte göra testet, men fick se en pratbubbla som guppade upp och ner med en obscen rörelse. Litet mer omdöme vid webdesignen kunde man förvÀnta sig nÀr en vÀlkÀnd dataprofil Àr inblandad (Christer Sturmark), eller var du nÄgon annanstans nÀr de andra satt och hackade?

    Vad gÀller testet sÄ sÄg jag de andras kommentarer om testet, sÄ behöver jag inte tillÀgga nÄgot. Vad gÀller kampanjen, hÀnvisar jag till SR-artikeln, http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=478&Artikel=2935996, och behöver inte tillÀgga nÄgot.

    Vad gĂ€ller anvĂ€ndning av ordet “humanism”, sĂ„ var det en filosofisk rörelse som studerar mĂ€nniskors kulturer och religioner för dessas egen skull, alltsĂ„ en rörelse som gav upphov till framvĂ€xten av humanvetenskaperna. Det fanns kristna humanister och det fanns agnostiska humanister med nĂ„got olika inriktning.

    Denna förening som kallar sig “Humanisterna” Ă€r egentligen inte alls humanister, de har bara tagit sig ett trevligt namn som de inte visste innebörden pĂ„. Vad de egentligen Ă€r, Ă€r “idiosynkratiskt funtade antireligiösa”, inriktade pĂ„ att svartmĂ„la just religioner, Ă€ven om deras pĂ„stĂ„dda syfte Ă€r att bekĂ€mpa fundamentalism, ett syfte som vi tillĂ„ter dem — och som jag som antifundamentalistisk kristen hade applĂ„derat dem för — men som de nu förskingrar genom att attackera dem som stĂ„r vid sidan av denna strid.

    TyvĂ€rr, tyvĂ€rr, tyvĂ€rr…

  778. Kommentar:
    Sven Åkerlund skriver:

    Jag tycker att Humanisterna med sitt kantiga tÀnkande ger uttryck för samma fanatism som de uppger sig vara motstÄndare till.

  779. Kommentar:
    Angelica skriver:

    Jag Àr vÀldigt besviken pÄ detta otroligt svartvita test. Enda alternativen verkar vara att följa nÄgon konservativ strÀng form av patriarkal religion eller vara humanist. Varför finns inte plats för alla de mer eller mindre religiösa eller andliga personer som gillar mÀnskliga rÀttigheter!?!
    Jag Àr absolut inte humanist, det vet jag bÀttre Àn ni.

  780. Kommentar:
    Nisse skriver:

    HĂ€r Ă€r Alfons Åberg. Och Viktor. Dom har sett nĂ„got fantastiskt! Nu kommer Alfons hem och ropar: -Pappa! Pappa! Vi har mött en trollkarl!
    Pappa diskar och lyssnar:-JassÄ du.
    Men det Ă€r sanning, pappa. Han ser ut som en vanlig mĂ€nniska, men det Ă€r han inte. Han ÄR en trollkarl. PĂ„ riktigt! Han trollade fram en peng frĂ„n min nĂ€sa. Svisch bara. SĂ„ kom en 5-krona. PĂ„ Viktor med, pappa! Och han har en sĂ„n dĂ€r hund, du vet, som jag gillar. Singo heter den.
    -JassÄ minsann. Var hÀnde allt det hÀr dÄ?
    Nere i Centrum. Vi stanna och tittade pĂ„ hans hund, Viktor och jag. DĂ„ började trollkarlen prata med oss. Och PANG… sĂ„ trollade han ut 5-kronan frĂ„n min nĂ€sa. FrĂ„n Viktors nĂ€sa med. Det var t-r-o-l-l-e-r-i, förstĂ„r du.
    Men pappa bara diskar.
    -Ja, det var ju roligt.
    Han tror visst inte pÄ det?
    För ibland berĂ€ttar ju Alfons sĂ„nt som bara n-Ă€-s-t-a-n har hĂ€nt…

    (Ur Gunilla Bergströms “Hokus pokus, Alfons Åberg!). 1:a kap.

  781. Kommentar:
    Söderbo skriver:

    FrÄga 1. Gud finns inte!

    FrÄga 2. Jag följer inga traditioner som jag personligen inte förknippar med religon tex julafton firande för Àr mera ett tillfÀlle jag för knippar med jultomten, kalle anka och god mat med familjen. Ingen av allternativen passade in pÄ mig dÀrför kunde jag inte klicka pÄ nÄgon.

    FrÄga 3. FrÄgan Àr stÀlld som om de antar att man har en religös uppfattning. Det har inte jag. Jag anser att moral har inget med religon och att jag och andra mÀnniskor kan lÀra oss att bedöma vad som Àr rÀtt och fel. Moraliska frÄgor Àr mera filosofiska och att de grundar sig pÄ gamla antika gubbar som satt i sina slott eller hÀrgÄrdar och hade inget att göra Àn att sitta och grubbla över vad som ansÄg Àr rÀtt och fel.

    FrÄga 4. Detta pÄstÄendet kÀnns mÀrkligt för mig. Man blir begraven sÀnkt mer i jorden bland maskarna och föruttnar. AlltsÄ kan man inte bli straffad efter döden samt hur i hela fridens namn skulle detta gÄ till?

    FrÄga 5. Svar E. Jag tror att medvetandet slutar nÀr man Àr hjÀrt död och hjÀrndöd.

    FrÄga 6. Jag skulle prata med kompisar, familj eller en psykolog. Svaren blev C och D.

    FrÄga 7. Svar B. Religösa mÀnniskor kritiserar oss som inte har samma livsÄskÄdning. Kan andra ha Äsikter om min livÄskÄdning dÄ kan jag ocksÄ ha det.

    FrÄga 8. Svar B. Jag har hört talas om lÀrare som undervisar i religon som berÀttar att det finns förÀldrar som anser att deras barn ska inte delta i den svenska religonsundervisning. Med motiveringen att deras barn ska inte fÄ kunskap om att det finns andra religoner. DÀrför att förÀldrarnas religon Àr den enda rÀtta. Dessutom i de lÀnder dÀr religon och stat Àr inte frÄn skilda Àr kvinnors mÀnskliga rÀttigheter starkt frÄnvarande.

    FrÄga 9. Svar B. SÄ klart mÄste förÀldrarna vÀlja skola Ät sina barn. DÀremot kan man inte tvinga pÄ barnen en livsÄskÄdning.

    FrÄga 10. Svar B. Det borde rÀcka med att registerar i Skattemyndigheten barnets namn, personnummer samt kön.

    FrÄga 11. Svar B. Jag Àr helt emot tvÄngsgifte. Vad Àr det för fel med kÀrlek?

    FrÄga 12. Svar A. Igen stat och mÀniska ska styra över mitt liv sÄ pass lÄngt Ànda in i det mest intimaste livet. Det Àr omÀnskligt att det finns lÀnder dÀr man mördar mÀnniskor pÄ grund av sin sexualla lÀgning.

    FrÄga 13. Svar B. Det Àr ett urÄldringa synsÀtt som Àr formulerat av mÀn att kvinnan ska vara underordnad mannen. Det Àr 2000 talet nu och inte 1700 talet. Upprörande text att tro att kvinnor med sitt ursprung lever i synd. MÀnnen dÄ? Skrota och brÀnn upp alla gamla verk med dessa synsÀtt!! Ni mÀn skulle inte finnas pÄ denna jord om era mammor hade inte fött er! Hon kunde ha valt abort!!

    FrÄga 14. Svar B. Ingen man ska bestÀmma över min kropp och sjÀl!!!

    FrÄga 15. Svar B. VaddÄ nÄgon annan som tex GUD! Det finns ingen GUD! Det Àr ju ett pÄhitt!

    Resultat: Du verkar vara en klockren Humanist! Du tror inte pÄ Gud och tvekar inte att gÄ din egen vÀg nÀr det gÀller traditioner.

  782. Kommentar:
    Leif Alveflo skriver:

    Sven Åkerlund
    Vad menar du Humanisternas kantiga tÀnkande. Kan du ge nÄgra exempel pÄ detta sÀtt att tÀnka. Jag Àr medlem i Humanisterna och har inte lagt mÀrke till varken kantigt tÀnkande(?) eller fanatism. Eftersom humanisterna inte utövar religion och inte heller har nÄgon helig bok att följa sÄ Àr vÀl fanatism inte möjlig.

  783. Kommentar:
    Stefan Sjöqvist skriver:

    Man kan vara fanatiker utan heliga böcker.

  784. Kommentar:
    Miriam skriver:

    Jesus kÀrlek förvandlar mÀnniskor! Han har förvandlat mitt liv! =)
    varje dag ber jag honom om kraft och han ger mig kraft och kÀrlek i överflöd!

    Vill bara sÀga att Jesus Àlskar er!

  785. Kommentar:
    Nisse skriver:

    Det var en gĂ„ng en ovanligt fin Steinway-flygel som lĂ€t sĂ„ vackert att folk rördes till tĂ„rar nĂ€r han spelades pĂ„. Och var gĂ„ng “Avskedsvalsen” av Chopin klingade ut genom hans öppna lock blev han till och med sjĂ€lv sĂ„ tagen att det pirrade Ă€nda ner i pedalerna pĂ„ honom.
    Nu ryktades det pĂ„ stan att konsertföreningen skulle fĂ„ besök av en japansk pianist som var utomordentligt modernistisk och gjorde varje konsert till en s.k. happening……. Det hade till och med gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt att Flyglarnas Intresseförening hade instiftat en pensionskassa för förtidspensionering av invalidiserade instrument. Tage Danielsson; “Sagan om flygeln som inte ville bli sönderslagen” 1:a kap. sid. 88.

  786. Kommentar:
    Söderbo skriver:

    Miriam ….en frĂ„ga…..hur kan du bevisa att det finns en Jesus? H
    Det finns ingen konkret bevis!!

  787. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Miriam, jaja, förlÄt att jag försökte. Ni Àr en sekt som vilken annan.

  788. Kommentar:
    Miriam skriver:

    Beviset finns i mitt hjÀrta :)
    Och, wow! Hur kan man inte tro att det en tanke bakom allt?

    http://www.youtube.com/watch?v=pRi4VwcrYmA

    kika pĂ„ lĂ€nken… han beskriver det sĂ„ bra!

  789. Kommentar:
    Nisse skriver:

    Det var en gĂ„ng………..kap1
    Det var en gĂ„ng………..kap2
    Det var en gÄng en groda som hette Nicke. Han hade en kompis. Fisken Palle, var hans namn.
    En dag sade Nickes mamma, att nu var det dags att tvĂ€tta öronen innan kvĂ€llsmĂ„let. Ur “Nisses saga om Grodan Nicke”.

  790. Kommentar:
    Isaac Fredin skriver:

    Stenfan Slöqvist//

    “Isaac Fredin. Nu Ă€r det du som pĂ„stĂ„r. Du pĂ„stĂ„r att alla religioner Ă€r sagor. Det Ă€r den som kommer med pĂ„stĂ„enden som har bevisbördan, inte tvĂ€rtom. Du sade inte: “Jag vet inte om religioner Ă€r sanna”, du sade: “alla religioner Ă€r sagor”. Vad har du för grund för det pĂ„stĂ„endet?”

    Svar: Ingen religion Ă€r “sann” förens ni religösa sagoĂ€lskare kan bevisa att er religion Ă€r “sann”. Vilket kan bli rĂ€tt svĂ„rt eftersom sagorna handlar om övernaturliga vĂ€sen. Men dessa vĂ€sen Ă€r pĂ„kommna utav mĂ€nniskor och deras livliga fantasier och har historiskt sett verkat som en förklaring för det som de inte kunde förklara.
    Varför ligger det ett gigantiskt stenblock hÀr mitt pÄ Äkern??? jo seru för lÀnge sen sÄ kastade ett stort troll stenen dit Ä nu ligger den hÀr helt enkelt.
    Men nu vet vi att sagor endast Àr fantasier, eller nja vi och vi, det finns fortfarande en hel del efterslÀntare som tror att det sitter en skÀggig gubbe pÄ molnen Ä spionerar pÄ alla mÀnniskor. Men det behöver man ju inga bevis för att tro pÄ det bara Àr sÄ, ungefÀr som stenen pÄ Äkern??

    MVH Isaac Fredin frÄn Partille

  791. Kommentar:
    Johan skriver:

    Att jul by default skulle vara en kristen högtid Àr ju ren och skÀr lögn. Jag firar det av samma anledning som midsommar, och dÄ inte att kristna kastat in ett hittepÄfirande (Johannes döparens dag pÄ midsommar btw) pÄ en betydligt Àldre tradition utan det betydligt mer handfasta att det Àr en brytpunkt pÄ Äret och Àr ett perfekt tillfÀlle att samla slÀkt och vÀnner.

  792. Kommentar:
    LC skriver:

    Som medlem i Humanisterna blev jag lite upprörd nĂ€r jag just insĂ„g att domĂ€nen gudfinnsnog.se tydligen Ă€r registerad av Humanisterna. Religionskritik i alla Ă€ra. Men om man föresprĂ„kar en öppen debatt sĂ„ ter sig det hĂ€r faktiskt lite löjligt…

  793. Kommentar:
    natalie skriver:

    Jag hÄller med humanisterna i det mesta, det grundlÀggande att vi behöver ett sekulariserat samhÀlle, men jag tycker ÀndÄ att kultur och religion Àr tvÄ saker vi bör skilja pÄ.

    Detta Àr relativt irrelevant, dÄ mitt inlÀgg snarare syftar pÄ den klara vinklingen vilket testet och sidan har. Jag förstÄr att man vill visa poÀngen, och jag tycker inte det Àr fel att kritisera religion, men att inte ta upp nÄgot positivt med religion skapar bara Ànnu fler fördomar. Det Àr artigt men de artiga orden Àr fyllda av syra.

    Jag tror att alla Àven skulle föredra ett samhÀlle och en politik fri frÄn fördomar. DÀrför gÄr jag inte med i Humanisterna!

  794. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Natalie, beskriv nÄgot positivt med religion som inte finns tillgÀngligt för de som inte Àr med i nÄgon religion.

    Det gÄr att hitta ett strÄk av positivt innehÄll i det mesta, inklusive nazism och kommunism, men kan det positiva uppnÄs utan det negativa sÄ behöver man inte det negativa som last.

  795. Kommentar:
    Amaj skriver:

    “Gud finns NOG inte”, ett nog tyder pĂ„ tvekan och svaghet hos otrogna (icke troende pĂ„ Gud).

    Ni vill gÀrna att andra ska tappa sin tro bara för att ni klarar inte av att se mÀnniskor med stor kÀrlek till Gud för att ni saknar det sjÀlva. Att tro pÄ Gud gör mÀnniskan till en mycket bÀttre mÀnniska rent moraliskt. En mÀnniska som följer religiösa lagar följer de lagarna pÄ ett bÀttre sÀtt Àn vad mÀnniskor följer lagar som Àr stiftade av mÀnniskor i olika samhÀllen. Det tyder bara pÄ en enda sak: Guds lagar stÄr över mÀnniskans lagar och sÄledes borde mÀnniskan underkasta sig Gud dÄ Gud vet vad som Àr bÀst för mÀnniskan. Helt logiskt. En otrogen som biter sig fast vid sin otrohet mot Gud, Àr blind och döv för sanningen och kommer aldrig att tro, inte ens om den fick alla bevis den sÄ ofta ber om.

    VÄra barn idag har ingen respekt för Àldre och framför allt inte för sina förÀldrar. VÄra Àldre lÄter vi ruttna bort i ensamhet under dÄliga förhÄllanden pÄ Älderdomshem. Att skapa sig karriÀr pÄ bekostnad av andra eller skapa sig bÀttre liv pÄ bekostnad av andra Àr nÄgot vi inte drar oss för. Otrohet och skiljsmÀssor förekommer överallt.

    Mina damer och herrar, listan kan göras lÄng och beror endast pÄ en enda sak: att steg för steg radera det religiösa frÄn samhÀllet. NÀr mÀnniskan överger tron pÄ Gud sÄ Àr det uppenbart att Gud överger mÀnniskan, Gud Àr allsmÀktig och en mÀnniska Àr ingenting för Gud och trots det sÄ ger Han oss chans pÄ chans, nÀr Han lika gÀrna kan krossa vÄr jord i ett andetag.

    Ta er en funderare över vad ni egentligen har att förlora pÄ att tro. Om det inte finns en Gud, vilket det gör, sÄ har ni i alla fall levt pÄ ett sunt sÀtt. Finns Gud dÀremot, vilket Han gör, sÄ kommer ni belönas efter era gÀrningar, goda som onda.

  796. Kommentar:
    PÀr Claësson skriver:

    Med tanke pÄ alla avhoppare frÄn Humanisterna(ett antal av dem har skrivit pÄ debattforumet newsmill.se)funderar jag pÄ ifall det vore en bra idé att bilda en förening för avhoppare, liknande de som finns för andra lÀtt fanatiska eller dogmatiska rörelser.Vore det inte en bra idé?

  797. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Amaj!

    Vad i egentligen menar du?
    Är du verkligen seriös?

    1. Jag saknar ingen tro pÄ nÄgon högre makt som kan kallas Gud. För mig Àr det enkelt att det finns ingen flummig högre makt! Det Àr synd om dom som verkligen navit gÄtt pÄ denna bluff. Som atesit respekterar jag andra mÀnniskor i deras val av att tro pÄ vad de vill flummigt som inte flummigt. Men det finns dom som anser sig troende religösa respekterar inte andra mÀnniskor och att det finns gömmer sig bakom en religon för att slippa ta personligt ansvar!

    2. Otrogen? Dessa funtamentalistiska inlÀgga borde vara förbjudet!! Det var 4 st flygplan som blev kapade och 2 av dom flög rakt in i Worldtrade Centre och 1 i Pentagon och 1 var egentligen pÄ vÀg in till Vita Huset för att dessa jÀdrans fundametalister anser att de som lever i vÀstvÀrlden och inte tror pÄ islam Àr otrogna och mÄste straffas!! Det Àr som som Àr blinda och döva för sanningen att det Àr en bluff alltihopa och ni kommer aldrig att finna tillrÀckligt med bevis!!

    3. Jag har trĂ€ffat i mitt liv en del mĂ€nniskor som inte tar personligt ansvar utan snare skyller i frĂ„n sig genom att pĂ„stĂ„ …det Ă€r min kultur eller det Ă€r min religon.

    4. Du kan inte mena allvar angÄende religösa lagar. Det finns ju en sÄ kallad muslimsk lag dÀr kvinnor har ingen som helst rÀtt till grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter. Du kan vÀl inte pÄ helt och fullt allvar mena att dom som anser sig vara religöst troende behöver inte följa de lagar och regler i det land dom befinner sig i?! Det finns inge mÀnniska oavsett kön kan vara sÄ pass speciell att hon eller han behöver inte följa lagar och regler i det land dom befinner sig! Detta Àr kriminellt befÀngt! Detta kan förklara att vi har mÀnniskor som sÄ kallad inte tar seden ditt man kommer.

    5. Det kan inte bero pÄ religösa orsaker till att ungdomar inte visar hÀnsyn till Àldre. Detta beror pÄ kass barnsuppfostran oavsett religon! Ni Muslimer Àr inte bÀttre! Jag har varit med om kollegor frÄn dessa sÄ skallade muslimska lÀnder vÀgrar ju ha kommunication med kvinnor - de lyssnar inte, lÀser inte vad deras kvinnliga kollegor har skrivit för att de anser sig vara viktigare för att de Àr muslimska mÀn. Konsekvensen blev att upprörda och irriterade kollegor och avsked.

    VÀnliga hÀlsningar frÄn en som tror pÄ sig sjÀlv!!

  798. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Till herr Ateist,

    Till att börja med sÄ Àr jag konvertit frÄn kristendom till Islam. Det finns mÄnga anledningar till att jag valde Islam och jag följer inte Islam för att jag endast fattat tycke för just den religionen utan för att jag har fÄtt bevis pÄ bevis, gÄng pÄ gÄng att Gud finns och Islam Àr rÀtt religion. Tro inte för en sekund att jag Àr en blind Äsna som följer en sak endast för att följa nÄgot för dÄ Àr du verkligen ute och cyklar.

    Varför fÄr jag inte kalla en ateist för en otrogen mÀnniska? Förklara det för mig snÀlla. Otrogen = icke troende, vilket du sjÀlv sÄ starkt uttrycker att du faktiskt Àr. DÀremot sÄ Àr det vÀldigt fult av dig att kalla mig för fundementalist, nÀr jag inte Àr det.

    Du skriver att kvinnor inte Ă€r lika vĂ€rda oss mĂ€n enligt Islam. LĂ„t mig korrigera dig du icke pĂ„lĂ€ste om att i Guds ögon Ă€r man och kvinna lika vĂ€rda. Du kan ju börja med att lĂ€sa Koranen istĂ€llet för att sitta och flumma och recitera sĂ„dant som media lĂ€gger fram pĂ„ diverse sĂ€tt. Dessutom Ă€r kulturen runt om i vĂ€rlden att mannen Ă€r överlĂ€gsen kvinnan, inte minst hĂ€r i vĂ€st sĂ„ försök inte ens klandra muslimer för sĂ„dant nĂ€r det existerar ÖVERALLT. Det handlar om kultur och inte religion, var noga med att skilja dem Ă„t Ă€r du snĂ€ll.

    AngÄende planen du surrar om sÄ finns det mycket som tyder pÄ att det Àr rent bullshit att det var muslimer som gjorde det. Det intressanta Àr att bin Ladin som Àr vÀrldens mest jagade man, och som skulle vinna anhÀngare och triumf genom att erkÀnna hans inblandning, inte nÄgonsin har tagit pÄ sig skulden. Varför inte? TÀnk efter litegran. Dessutom finns det inte en enda kamera som filmat flygkrashen i pentagon och det Àr ju lite skumt med tanke pÄ att det Àr ett stÀlle proppat med kameror. FörstÄ konspirationen som lÄg bakom istÀllet för att skylla pÄ muslimer.

    En sista sak angÄende ditt uttalande tidigare: Gud finns och Islam Àr rÀtt religion. Och vet du varför? Jo för Islam Àr den snabbast vÀxande religionen i vÀrlden. Det skulle den inte vara om Gud inte ville det.

    Att hÄna oss som tror och Àlskar Gud och inte lÄta oss tro i fred Àr idiotiskt och krÀnkande. Vem ger dig rÀtten till det? Och en sak till, kristna och judar Àr inte otrogna i muslimska ögon, dÀremot anser vi eftersom vi Àr muslimer att Islam Àr det enda rÀtta. SÄ försök inte vrida sanningen. En otrogen Àr en icke-troende mÀnniska varken mer eller mindre. Den som tror pÄ Gud Àr troende! Fatta begreppet.

  799. Kommentar:
    Tobias skriver:

    Jag tycker ni humanister Àr skenheliga idioter.

    Ni anser er sjÀlva stÄ för förnuft och rÀttvisa samtidigt som ni Àr vÀldigt snabba pÄ att fördöma allt som gÄr utanför era ramar som att man inte tÀnkt efter ordentligt.

    Jag Ă€r inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt religiös, men jag Ă€r fascist och traditionalist. Detta Ă€r inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt religiöst rotat, sĂ„ nu tĂ€nker humanisterna att jag antingen Ă€r dum i huvudet eller har “resonerat fel”.

    Humanister mÄste inse att nÀr de propagerar för sedernas förfall och traditionernas uppbrytande sÄ kan det skada otroligt mycket.

    Skitliberaler!

  800. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag menar att det kan vara sÄ att ateister anser inte sig sjÀlva som otrogna och förstÄr inte hur ni religösa troende kan se det sÄ. Detta kan upplevas mÀrkligt! Det kan hÀnda att jag inte Àr pÄlÀst i nÄgon religon. Det har jag inte behov av det i heller för att enligt mitt synsÀtt Àr religoner en bluff och flummigt. Det finns snarare sÀkra och tydliga bevis som talar för evolutionsteorin.

    Om man anser att enligt Islam att kvinnor och mÀn Àr jÀmstÀllda. Det Àr inte min erfarenhet av personer som anser sig vara troende muslimer av flera skÀl. Kvinnor bÀr bruka eller sölja för att enligt vad som sÀger sjÀlv att enligt deras religon mÄste kvinnan vara helt pÄklÀdd annars skulle mannen bli attraherad av dom och skulle han bli det dÄ Àr det kvinnan som ska bÀra skulden för det. Kvinnor har inte enligt Koranen samma rÀttigheter inom Àktenskapet och i samband med skillsmÀssa. Detta vet jag med stor sannolikhet att det ska stÄ tydligt skrivet i Koranen.

    11 september. Jag har sett ett tv program som handlade om olika konspiration teorier. En kollega sade ocksÄ att det var mÀrkligt att det kom filmer och bilder frÄn New York. Jag tycker inte om att en minoritet av jordensbefolkning ska ha sÄdan makt att skrÀma en hel befolking.

    Att en viss religon Àr den mest och snabbaste vÀxande religon gör att det Àr den rÀtta religonen anser jag att det Àr inte en bra argument för att anse att det Àr den enda rÀtta religonen.

    Vad ger er muslimer rÀtten att pÄstÄr att Islam Àr den enda rÀtta religonen nÀr det finns sÄ mÄnga andra att vÀlja mellan?

    Mina argument grundar sig pÄ dom som anser sig vara troende muslimer och hittlis har jag inte haft en positiv upplevelse. Den senaste erfarenheter Àr frÄn en man frÄn egypten och Àr muslim. Har anser sig sÄ pass perfekt man att överordnad kvinnor att han behöver inte följa svensk lagstiftning och har rÀtt att trakassera mÀnniskor i som omgivning. Om inte detta skulle rÀcka sÄ ljuger han och sÀger bara det han tror att folk vill höra. NÀr jag möter dessa mÀnniskor. DÄ blir jag en stolt svensk som Àr född och uppvuxen i Sverige med förÀldrar som inte har tvingat pÄ mig nÄgon religion och traditioner. Sverige Àr ett bra land. Det krÀvs mycket innan man kan övertyga mig att islam Àr den enda rÀtta med dess kultur.

  801. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Minoritet? SnĂ€lla nĂ„gon… om det nu Ă€r muslimer (som du pĂ„stĂ„r) som gjorde attentatet sĂ„ Ă€r vi knappast minoritet. Islam Ă€r nĂ€st intill lika stor religion som kristendomen, men du kanske har levt i en egen skyddad bubbla?

    Du har fel i att du inte har behov av att lÀsa pÄ religioner. Du har all skyldighet i vÀrlden att lÀsa pÄ om sÄdant du sitter och kritiserar annars framstÄr du inte som trovÀrdig eller kunnig.

    En kvinnas slöja Àr nÄgot som hon ska vÀlja sjÀlv som troende. Gör hon inte det sÄ ska inte mÀnnen tvinga pÄ den heller för kvinnor har precis som mannen en fri vilja. VÀljer hon att inte tÀcka sitt hÄr sÄ gÄr hon emot Gud och dÄ Àr det nÄgot mellan henne och Gud. Vad andra sÄ kallade troende sÀger om sig sjÀlva och andra bryr jag mig inte om. Det finns mÀnniskor inom alla religioner som anvÀnder religionen till förvridning av sanning och Guds sanna ord. Se inte allt som svart och vitt du mÄste förstÄ dig pÄ grÄzonerna ocksÄ.

    Muslimer har slaktats i miljoner gÄnger större antal av amerikaner och vÀstliga lÀnder Àn tvÀrt om sÄ lÀr dig lite mer om rÀtt och fel, eller du kanske Àr för slakten i Irak och Afghanistan? Kanske Àr du anti-islamist? Vad du Àn Àr och vad du Àn sÀger och tycker sÄ kommer vi muslimer aldrig nÄgonsin vika ner oss. Vi tror pÄ Gud och vi litar pÄ att Gud vÀgleder oss rÀtt. Gud sÀger till oss att vi ska Àlska och underkasta oss Gud, samtidigt som vi ska vara goda mÀnniskor mot andra mÀnniskor och mot oss sjÀlva. De som inte följer det tycker inte jag kan kalla sig troende.

    Du som otrogen kan hÄlla dina tankar för dig sjÀlv och detta med försök till motsÀttningar mellan troende och otrogna Àr sjukt. Vem vill ha problem, har vi inte tillrÀckligt med problem i samhÀllet idag? Jag tror pÄ vad jag vill och det finns ingen som kan Àndra pÄ det. Men tro inte för en enda sekund att ni har rÀtt att hÄna oss som tror bara för att ni sjÀlva Àr isskallar dÀr inget trÀnger in och allt förnekas!

  802. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Terroristerna utgör en minoritet av jordensbefolkning! Jag kommer aldrig i mitt liv bli religös av nÄgon religon för att det Àr betyldigt viktigare att vara en ödmjuk explicit ateist som respekterar och visar hÀnsyn till andra mÀnniskor som har ett beteende som aldrig gör att jag kommer aldrig att hamna i fÀnglese. Dessutom Àr jag ingen iskall person trÀnger mig och förnekar allt. Jag kommer aldrig att göra djup gÄende studier i nÄgon som helst religon oberoende debattör. För att jag har klarat mig. AngÄende slöjan? Det finns en lag i Iran att kvinnor mÄste bÀra sölja oavsett om hon vill det eller inte. Jag sÄg pÄ tv nyheterna att en svenska kvinnlig journalist var tvungen att bÀra sölja trots hon inte Àr troende muslim. Hur menar du dÄ att det Àr frivlligt? Det ska vara jÀmstÀllt alltsÄ ska ni mÀn ocksÄ tÀcka era hÄr sÄ at ni inte gÄr hon emot eran sÄ kallade Gud. Jag har rÀtt enligt svensk grundlag stiftning eller med andra ord rÀtt enligt yttrandefrihets principen att yttra mina Äsikter lika vÀl som troende. Ni som Àr troende Àr lika duktiga pÄ att kritisera oss ateister dÄ kan vi vara lika kritiska tillbaka detta Àr för mig ocksÄ jÀmstÀlldhet.

  803. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Hej Amaj

    Dina inlÀgg tyder pÄ att din identitet och sjÀlvkÀnsla Àr mycket svag.
    Nu har du rekryterats in i en grupp som erbjuder dig en gruppkĂ€nsla till bekostnad pĂ„ dig som individ. Det fĂ„r dig att kĂ€nna dig starkare, men inspirerar till bĂ„de hat, aggressivitet och paranoia för frĂ€mlingar och “icketillhöriga” (”otrogna”, “kristna”, “amerikaner” och alla andra etiketter du anvĂ€nder).

    Mekanismerna som styr dig Ă€r inte konstigare Ă€n ett gatugĂ€ng, med klara symboler som mĂ„ste försvaras (”Gud”, “Islam”) och svartvitt fiendelskap som anvĂ€nds för att stĂ€rka banden inom gruppen.

    Du Àr ett offer. Din sjÀlvidentitet var förmodligen svag redan innan gruppen rekryterade dig, nÄgot kristendomen Àr bra pÄ. Nu har du lockats av en ny grupp att förbruka ditt liv för ingenting. Du har formats till ett verktyg, och din programmering har gjort dig till slav.

    Jag hoppas du blir rÀddad av denna onda cirkel och finner dig sjÀlv innan din livstid Àr slut, för din egen skull.

  804. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Ojsan!

    Nu Àr jag visst rekryterad ocksÄ. SnÀlla kalla mig ocksÄ för terrorist din Äsna.

    Min identitet och sjÀlvkÀnsla Àr lika stark som det starkaste berg och absolut inget jag sitter hÀr och diskuterar med en otrogen. Om du lÀser vad jag har skrivit sÄ skrev jag att Islam innebÀr bland annat att muslimer ska vara goda medmÀnniskor, men du kanske inte Àr lÀskunnig?

    Du Àr offret i det hela och det kommer du inse pÄ domedagen, för den kommer ingen mÀnniska undan Àven om du tror det. Men visst fortsÀtt hÄna oss troende, det gör oss bara starkare eftersom ni visar oerhörd svaghet genom att gÄ till personangrepp istÀllet för att diskutera som en lÀrd mÀnniska. HÄll dig till Àmnet och svÀva inte ut och försök inte göra en psykoanalys pÄ mig, en person du inte kÀnner.

    SÄklart försvarar jag Gud och Islam annars vore jag inte en rÀttrogen mÀnniska. Det handlar om att ni inte ska sitta hÀr och skriva massa lögner som inte stÀmmer och försöka fÄ folk att hata oss. Ni sprider hat inte jag för jag tror för mig sjÀlv tillsammans med andra muslimer. Varken jag eller andra muslimer springer och knackar dörr eller hotar er till Islam för sÄdant förbjuder Islam, som sagt lÀs Koranen.

    Det roliga i det hela skulle vara att sitta och diskutera allt detta öga mot öga. Ni hade inte haft sÀrskilt mycket att komma med.

    Mitt syfte hĂ€r Ă€r att stĂ„ upp för min religion, att skydda mina medmĂ€nniskor frĂ„n idioti och förtal. Jag Ă€r inte hĂ€r för att “kriga” eller skapa “hat” sĂ„ som du vill göra. Jag Ă€r hĂ€r för att diskutera och rĂ€tta era fel för era inlĂ€gg har klar tydlighet nĂ€r det gĂ€ller er okunnighet.

    LÀgg ner personangreppen och sandlÄde-nivÄn sÄ fortsÀtter jag gÀrna att samtala med dig/er. Visa intelligens om du nu besitter en sÄdan.

  805. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Amaj, man kan ta vissa ord i ditt inlÀgg, byta ut dem, och fÄ dem att passa vilken extrem Äsiktsrörelse som helst. Rörelser byggda pÄ stark gruppidentitet och vurmandet för vissa symboler Àr sig alla lika.

    Dem du kallar “oss” finns inte för mig, du Ă€r mĂ€nniska som alla andra och bedöms för dina egna meriter, inte den tillhörighet du tror dig tillhöra. De symboler du snackar om (Gud etc) Ă€r som tomma ord i verklösa besvĂ€rjelser för mig, lika meningslösa som alla andra fĂ„gelskrĂ€mmor. Jag har lĂ€st koranen i tvĂ„ uppsĂ€ttningar. Det Ă€r en primitv bok, uppenbart skriven av mĂ€nniskor och lika dĂ„ligt skriven som bibeln. Den Ă€r förĂ„ldrad kunskapsmĂ€ssigt och moraliskt och fungerar endast som en historisk kvarleva om hur man tĂ€nkte förr.

    För mig kan du inte gömma dig bakom en imaginÀr folkgrupp och verklösa symboler. Du stÄr ensam och bedöms som individ, och allt jag ser i ditt arga inlÀgg Àr rÀdsla och bitterhet, inte i frid och harmoni.

  806. Kommentar:
    Iskariot skriver:

    Varför utgĂ„r alla ifrĂ„n att, om gud finns, sĂ„ Ă€r det en “han”?
    Redan den andra frĂ„gan i testet börjar med: “Om du inte tror pĂ„ att Gud finns kanske du inte tĂ€nker pĂ„ HONOM sĂ„ ofta….” Varför utgĂ„r folk frĂ„n att saker/ting/vĂ€sen/mĂ€nniskor som uppfattas som mĂ€ktiga ska vara manliga???

  807. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    jag har en frÄga:

    fÄr man kÀnna ilska emot gud?

  808. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    iskariot, hur mycket jag Àn hÄller mecd dig sÄ tror jag mÄnga gör sÄdant överhuvudtaget av gammal vana. vi har blivit vana vid att se det manliga som normen och det kvinnliga som det som avviker frÄn sagda norm. sÄ Àr det att leva i en patriarkal vÀrld.

    hoppas ni har det gött allihop!

  809. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    amaj, Àven religiösamÀnniskor beter sig som svin! muslimer, kristna, you name it! massor av ickereligiösa Àr dessutom mÀnniskor som bryr sig om andra, kÀmpar för mÀnniskors rÀttigheter och överhuvudtaget beter sig sÄ mÀnskligt man gÀrna kan begÀra.

    men de kanske inte duger dĂ„ de Ă€r “otrogna”?

  810. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    varför finns det f.ö. inte en enda muslimsk demokratisk stat eller om det finns nÄgra sÄ hur mÄnga Àr de?

  811. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    hur vore det om gud tog bort sin hand frÄn vÀrlden?

    har det nÄgonsin funnits nÄgon gudshand som skyddat vÀrlden? det har jag inte mÀrkt nÄgot av.

  812. Kommentar:
    jesper skriver:

    Det hÀr var verkligen lamt.

  813. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Svar pÄ:
    ” EvaLis skriver:

    amaj, Àven religiösamÀnniskor beter sig som svin! muslimer, kristna, you name it! massor av ickereligiösa Àr dessutom mÀnniskor som bryr sig om andra, kÀmpar för mÀnniskors rÀttigheter och överhuvudtaget beter sig sÄ mÀnskligt man gÀrna kan begÀra.

    men de kanske inte duger dĂ„ de Ă€r “otrogna”?”

    Det finns ett ordsprĂ„k som vi muslimer anvĂ€nder oss av ibland och det Ă€r: det finns “muslimer” och sĂ„ finns det muslimer. Det finns “otrogna” och sĂ„ finns det otrogna.

    Med detta menar vi att det finns bra muslimer och (sÄ klart) dÄliga muslimer. Det finns bra otrogna och sÄ finns det dÄliga otrogna.

    Jag tror inte jag behöver utveckla det mer för du förstÄr sÀkert innebörden sjÀlv. Jag Àr inte hÀr för att dömma nÄgon, det Àr Guds uppgift enligt mig. DÀremot försvarar jag min religion till 100% mot angrepp och förtal som inte stÀmmer. Det Àr otrogna mÀnniskor som skapat denna sida och debatt, och syftet ligger i att göra oss troende till Ätlöje, oavsett om vi Àr muslimer, judar eller kristna osv.

    Jag tog testet om hur religiös jag var och svaret var oerhört förnedrande. Det mÀrks att syftet Àr: antingen Àr man troende och helt slut i huvudet eller sÄ Àr man otrogen och accepterad av skaparna till denna debatt.

    Åter igen, den som tror har all rĂ€tt i vĂ€rlden att tro och INGEN har med det att göra och INGEN ska behöva bli förnedrad för att den Ă€lskar Gud. Ett annat inlĂ€gg i detta forum gick ut pĂ„ att Sverige Ă€r ett av de minst religiösa lĂ€nderna i vĂ€rlden. Vi som dĂ„ Ă€r religiösa klassas som idioter bara för de flesta inte tror. Tycker ni som Ă€r emot religion att detta Ă€r rĂ€tt? För i sĂ„ fall sĂ„ Ă€r er sĂ„ kallade “demokrati” och “frihet” sĂ„ falsk och dubbelsidig sĂ„ det inte ens finns ord för det.

  814. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Amaj, jag struntar blankt i vad du kallar dig, eller vilken grupp du tycker att du tillhör. Att du Ă€r arg och skall “försvara gruppen” ger ingen respekt, och du lĂ„ter oerhört barnslig som du hĂ„ller pĂ„. Det lĂ„ter som om du lekte gĂ€ngbildning pĂ„ skolgĂ„rden och skall försvara lĂ„tsasborgen mot ett annat gĂ€ng. FĂ„nigt! Vill du ha nĂ„gon respekt överhuvudtaget kan du inleda med att bete dig som en vuxen individ!

    Sen Ă€r demokrati rĂ€tten att uttrycka sin Ă„sikt trots att den inte Ă€r omtyckt, inte rĂ€tten att fĂ„ sin Ă„sikt omtyckt! Åsikter bedöms pĂ„ sina meriter, inte pĂ„ sin existens, och respekt förtjĂ€nas genom handling och beteende, inte av sig sjĂ€lvt! Den som krĂ€ver respekt för sina Ă„sikter har inte ens tagit första steget för att fĂ„ nĂ„gon, varesig du vill eller inte.

  815. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Staffan Bengtsson mÄste sannerligen vara en bitter stackare som vill förskjuta sitt egna innehÄllslösa liv pÄ andra.

    Du mÄste verkligen kÀnna dig ensamen. Du om nÄgon borde söka Guds hjÀlp för du Àr verkligen pÄ den mörka och kalla vÀgen.

    And by the way, jag bryr mig inte om vad du tycker om mig eller min religion. Som muslim kommer jag och miljarder andra finnas kvar oavsett vad du tycker, tÀnker eller skriver. VÀrlden har fler trogna Àn otrogna sÄ lampan borde ha tÀnts för dig med, men som sagt, du gÄr den mörka och kalla vÀgen.

    Lycka till!

  816. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    De svenska grundlagar ligger till grund för den svenska demokratin Àr tex Yttrandefrihetsgrundlagen. Jurister och domare sÀger att de tolkar lagar. DÀr min tolkning som infödd svensk medborgare har jag rÀtten till att ha frihet att yttra mina Äsikter i detta forum oavsett om svenska medborgare tycker om det eller inte.

    Jag hĂ„ller faktiskt med Staffan Bengtsson att man bedöms utifrĂ„n ens meriter och att respekt Ă€r nĂ„got man förtjĂ€nar utfrĂ„n ens handling och beteende. TyvĂ€rr Ă€r det mĂ„nga som tror att respekt Ă€r nĂ„got som kommer automatiskt. Min erfarenhet av mĂ€n med muslims bakgrund Ă€r att det vet inte vad respekt innebĂ€r och pĂ„pekar man detta mot mĂ€nnen dĂ„ lyssnar dom inte och kommer med bortförklaringar att enligt deras religon, koranen och kultur etc. Det Ă€r precis som om att dom har en stor skruv lös i huvudet och anser att mannen Ă€r en norm i samhĂ€llet och kvinnan ska vara underordnad. Kommer det bĂ„de mĂ€n och kvinnor som i frĂ„gasĂ€tter deras Ă„sikter kan de inte hantera det. Den senaste erfarenheten var att den muslimska mannen tyckte inte om att höra varken det ena eller det andra tex att kvinnor har ocksĂ„ yttrande frihet hĂ€r i Sverige. Jag bryr mig inte om statistik om antalet religösa mĂ€nniskor som finns pĂ„ jorden för att statistik Ă€r aldrig till rĂ€ckligt. Atesiter Ă€r inte ensamma för att vi har familj, kompisar, vĂ€nner, arbetskollegor och grannar att prata och umgĂ„s med samt husdjur. Jag har lĂ€st igenom en internet sida om den muslimska domedagen…den som har författare för verket har en livlig fantasi och lyckas inte att lura mig till att tro pĂ„ övernaturliga fenomen.

  817. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Domedagen tolkas pÄ olika sÀtt och ingen mÀnniska vet hur det ser ut, men alla ska dömmas det Àr det enda riktiga vi vet.

  818. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Amaj, du har uppenbart blivit ifrÄgasatt mycket i livet och det mÀrks att du mÄr speciellt bra av det. Nu fantiserar du om att alla som gjort dig illa genom att ifrÄgasÀtta dig skall straffas.

    Jag tror du redan vet att det Ă€r en mĂ€nsklig rörelse du deltar i med mĂ€nskliga pĂ„fund och mĂ€nskliga böcker. Jag tror du förstĂ„r att nĂ„gon domedag inte Ă€r pĂ„vĂ€g och att “otrogenhet” inte handlar om otrogenhet till nĂ„gon gud, utan att vara lojal till en grupp av mĂ€nniskor.

  819. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Domedagen gÀller oss alla, inte bara otrogna. ALLA mÀnniskor ska fÄ sin rÀttmÀtiga dom och inget annat. Jag tror minsann att du fortsÀtter med att försöka vrida det jag sÀger till negativ fördel för mig. Men det Àr lugnt för jag Àr inte slut pÄ lÄnga vÀgar.

    Vi som tror, tror att böckerna har skrivits ner av en mÀnniska MEN att samtliga ord Àr frÄn Gud. SÄ nej, du har fel, det Àr inte mÀnskligt pÄfund. Du har vÀldigt svÄrt att respektera och acceptera att vi som tror VI TROR. Om du tror det Àr mÀnskliga pÄfund sÄ stÄr det för dig och jag kan bara beklaga att du sÀger och tror att det Àr pÄ det sÀttet. Men acceptera det jag och miljarder andra tror pÄ, Àven om du inte hÄller med. Annars Àr det inget annat Àn en hatkampanj du hÄller pÄ med hÀr.

    Vi snackar inte Àktenskap hÀr lilla vÀn, det handlar om religion om du inte har förstÄtt det Àn. Ateist = Otrogen = Icke-troende. Like it or not, det Àr ditt problem, men du Àr vad du Àr sÄ stÄ för det fullt ut.

  820. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Naturligtvis fĂ„r du ingen acceptans för ditt beteende om du inte kan visa upp nĂ„gra meriter. Din “tro” (eller skall jag sĂ€ga “trogenhet till gruppen?”) framstĂ„r som inte mer Ă€n ett socialiserat hĂ€rmande av andra. Som jag sade innan kommer respekt frĂ„n handling och beteende, och ges inte per automatik för att du visar upp nĂ„gon slags medlemskort i en Ă„siktsorienterad rörelse. Att krĂ€va annat Ă€r antidemokratiskt. Det finns inget “hat” i att anmĂ€rka att det Ă€r sĂ„, dĂ€remot Ă€r demokratin nĂ„got av vĂ„ra djupaste vĂ€rderingar, sĂ„ du kommer fĂ„ ta en hel del mothugg om du bestĂ€mmer dig för att angripa den som du gör.

    Sen Ă€r ditt prat om “otrogna” etc fortfarande omoget, men det har jag redan sagt. SĂ„nt dĂ€r lojalitetssnack hör hemma i grundskolan, inte bland vuxna individer.

  821. Kommentar:
    Petter skriver:

    Tycker de Àr sÄ mycket snack om Religion nÀr det gÀller troende/kristna.. Men de borde mer ses som en Relation.. Det handlar bara om en KÀrleksfull Relation mellan Dig och Gud. Precis som du har en handbok för din bil, för att nÀr den gÄr sönder eller mÄr dÄligt kan du kika i den och se vad du ska göra. Precis sÄ Àr det med Bibeln/Gud och mÀnniskan (bilen).. Bibeln Àr ett perfekt redskap att hitta vÀgledning genom livet och fÄ en relation med en Levande Gud som Àlskar DIG, oavsett vad du gjort gör eller vill gör!

    Sen behöver ju inte denna hemsida ta upp dom sÀmsta och mest konstiga bibelord som finns som Àr svÄra att tolka, som exempel för en religion. Det gÄr heller inte alltid att bara plocka ett bibelord och tolka. LÀs de i sitt sammanhang sÄ kommer du fatta sammanhanget bÀttre =)

    God Bless!

  822. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Petter, du pratar om underkastelse just nu. Underkastelse till nÄgot vÀldigt suddigt. NÀr man gör detta tolkar man olika saker som svar frÄn det man underkastar sig till. Svaren kan innefatta;
    1. Idéer ur kÀrnmanifestet som Àr bÄde antidemokratiskt och stridande mot mÀnskliga rÀttigheter.
    2. Idéer frÄn gruppen som inte nödvÀndigtvis Àr fredlig.
    3. Idéer genererade ur de egna kÀnslorna som inte nödvÀndigtvis Àr kompetenta att se rÀtt frÄn fel.

    Man kan jÀmföra det som att köra bil med ögonbindel. Chansen att man vilseleds med en sÄppas sovande verklighetsnÀrvoro Àr ganska stor.

    Sen har du förmodligen aldrig lÀst bibeln. LÀser man den i sitt sammanhang inser man att t.ex. den svenska kyrkan lÀmnat den helt. Det Àr ingen snÀll och vÀnlig bok.

  823. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Varför Àr det sÄ viktigt att gÄ ut med propaganda om att Gud inte finns, nÀr man inte ens tror pÄ Honom?

  824. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; om handlingsdugliga mÀnniskor tror att kosmiska krafter löser deras problem blir vÀldigt lite gjort. Om man dessutom tror att dessa krafter har unika krav (formulerade av primitiva stamkulturer) kan tron rent av skapa nya problem.

    SamhÀllet har problem som folk behöver ta tag i, och behöver inte fler problem, dÀrför Àr det viktigt att fÄ folk att sluta tro pÄ dessa krafter.

  825. Kommentar:
    Sara Kling skriver:

    Jag vill bara sÀga att mÄnga av frÄgorna i humanisternas test Àr extremt felstÀllda. Till exempel nÀr man skall lÀsa i de olika religiösa skrifterna sÄ Àr texten frÄn Bibeln hÀmtad ur en bok som inte Àr med i den ursprungliga Bibeln utan i nÄgot som kallas apokryferna. Ett tillÀgg till Bibeln som inte erkÀnns som Guds ord eller möter de kriterier man anvÀnt för att sammanstÀlla resten av Bibeln. Jag tycker ni borde byta ut detta citat dÄ det Àr mycket missvisande och inte stÀmmer överens med det som faktiskt Àr Guds ord. Den judiska texten Àr inte heller hÀmtad ur deras religiösa text utan ur en bönbok författad av mÀnniskor.

    AngĂ„ende frĂ„gan om fri vilja sĂ„ anser jag starkt att vi skall lĂ„ta vĂ„ra liv följa Guds vilja men att det inte frĂ„ntar mitt ansvar som individ att samspela med min omgivning. Det Ă€r mitt ansvar att ta reda pĂ„ vad som Ă€r Guds vilja och följa den. Jag kan alltsĂ„ inte bara pĂ„ nĂ„t sĂ€tt “flyta med” och förvĂ€nta mig att Gud fixar allt.

    FrÄgan om abort Àr ocksÄ felstÀlld. DÄ jag Àr helt emot abort kan jag inte vÀlja alternativet dÀr det stÄr att jag Àr helt för kvinnans frihet men jag kan inte för den sakens skull sÀga att jag stödjer fÀngelsestraff eller dödsstraff som konsekvens pÄ denna handling.

    Slutligen sÄ avslutar humanisterna med att tala om för mig att jag verkar tillhöra den lilla del av befolkningen som Àr mycket religiös och att jag borde fundera pÄ varför den största delen av Sveriges befolkning inte tror pÄ Gud.
    Faktum Àr att detta Àr lögn. Den största delen av Sveriges befolkning tror pÄ en högre makt, mÄnga tror pÄ Gud i nÄgon form och ett antal hundra tusen tror pÄ den kristne Gud som jag tror pÄ. Humanisterna dÀremot (renodlade ateister) Àr drygt 2000 personer i sin förening.

    Jag tackar för mig och skulle se fram emot att göra om testet utan vinklade frÄgor.

  826. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Sara Kling, mÄnga av kÀnda passagerna i den svenska folkbibeln var inte med i de första biblarna, t.ex. jesus ÄteruppstÄndelse i markus och berÀttelsen om Àktenskapsbryterskan.

    Enligt Zuckerman 2005 ligger Sverige högst i vĂ€rlden dĂ€r det gĂ€ller antalet % av mĂ€nniskor som inte tror pĂ„ nĂ„gon Gud. Antalet Ă€r mellan 46 - 85%. Som tvĂ„a kommer vietnam, trea danmark. Vi Ă€r vĂ€rldskĂ€nda för vĂ„rt stora antal som inte tror pĂ„ nĂ„gon gud och det finns en bok kallad “Society Without God” av en amerikansk antropolog som tar upp fenomenet Sverige.

    Humanism Ă€r inte ett annat ord för “ateist” utan en livsĂ„skĂ„dning.

    Till sist fÄr du berÀtta vilket straff du vill ge abort om du vill förbjuda det, annars har du inte tÀnkt till. En flicka som Àr 15 Är gammal har just gjort abort. Vilket straff vill du ge henne? Böter? SamhÀllstjÀnst? Att hÀngas ut i tidningen?

  827. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Anta att denna 15 Ă„riga flicka anser att hon Ă€r för ung för att bli mamma och pojkvĂ€nnen Ă€r omogen att bli pappa. Dessutom kom ihĂ„g att det Ă€r 99 % sĂ€kerhet att inte bli gravid med kondom och p- piller och inte 100 % garanti. Ska man dĂ„ straffa dessa unga mĂ€nniskor? Är inte bĂ€ttre att de vĂ€ntar tills de kĂ€nner sig mogna att bli förĂ€ldrar samt för barnet?

    Jag lĂ€ste i en artikel i Göteborgsposten för nĂ„gra Ă„r sedan som jag aldrig kommer att glömma samt blev som kvinna upprörd. Den handlade om att i Indien har kvinnor inget att sĂ€ga till om i samband nĂ€r det sker ultraljud och dĂ€r kan man fĂ„ veta könet pĂ„ barnet. Är det en flicka dĂ„ Ă€r det inget snack om saken att det ska bli abort och endast pojkar ska föddas för att det Ă€r mannen som bestĂ€mmer. Detta har lett till att det Ă€r mycket svĂ„rt att hitta fruar till sönerna och giftermĂ„l anses vara mycket viktigt i Indien. Är det inte kvinnans frihet att bestĂ€mma om abort eftersom det faktiskt Ă€r hennes kropp det handlar om eller?

    Enligt FN, RFSU — Riksförbundet för sexuell upplysning, Amnesty international, Human Rights Watch och FN-organet UNHCR och WHO har klassat abort som en mĂ€nsklig rĂ€ttighet.

    Vilken typ av abort Àr du emot?
    —Terapeutisk abort, som utförs med hĂ€nsyn till moderns hĂ€lsa?

    —Selektiv abort, dĂ€r ett foster aborteras till förmĂ„n för det andras hĂ€lsa men dĂ€r inget hot mot moderns medicinska hĂ€lsa finns?

    —Missed abortion avses att fostret Ă€r dött men inte stöts ut spontant?

    —En spontan abort dvs. missfall?

    —Provocerad abort alternativt inducerad abort dvs. Ă€r ett avbrytande av graviditeten pĂ„ medicinsk eller kirurgisk vĂ€g

    - Har du Àven tagit med i berÀkningen att i de lÀnder dÀr abort Àr olagligt dör kvinnor pÄ grund av de som utför aborter har inte tillrÀcklig utbildning som kan vara barnmorska och gynekologer?

    - Är det lika enkelt att vara emot abort efter min kommentar?

    Ska man debattera för eller emot abort dÄ mÄste man se de ut ett betydligt vidare perspektiv Àn att endast argumentera om kvinnans frihet!

  828. Kommentar:
    Amaj skriver:

    AlltsÄ Staffan nu fÄr du vÀl ÀndÄ ta och vÀxa upp och hÄlla dig till relevanta saker.

    Du skriver “SamhĂ€llet har problem som folk behöver ta tag i, och behöver inte fler problem, dĂ€rför Ă€r det viktigt att fĂ„ folk att sluta tro pĂ„ dessa krafter.”

    Detta inlÀgg visar pÄ att du Àr helt och hÄllet emot de mÀnskliga rÀttigheterna. Det Àr riktigt allvarligt. NÀr du skriver att det Àr viktigt att fÄ troende att sluta tro sÄ Àr det som om jag skulle sÀga att vi ska gÄ och tvinga alla att bli muslimer. Koranen förbjuder detta hÄrt och i klartext medan du föresprÄkar en hÀxjakt pÄ troende. Det sÀger en hel del om dig som mÀnniska.

    Det Àr mycket intressant att du ens tror att vi som verkligen Àr troende ska sluta tro för att du sitter och skriver massa strunt som helt och hÄllet saknar logik och fakta. Du kan ALDRIG veta om Gud finns eller inte, hur ska du veta en sÄdan sak? Religion gÄr aldrig att falsifiera kom ihÄg det. Trots detta sÄ försöker du göra samhÀllet till ett otroget samhÀlle dÀr folk lever hur som helst. Gud har satt livsregler av den anledningen att utan dem sÄ kollapsar ett samhÀlle.

    Du skriver ocksĂ„ att samhĂ€llet behöver inte fler problem. Vet du vad? Religionen Ă€r tusentals Ă„r gammal och du kallar det för “fler problem”. Det enda problemet i samhĂ€llet Ă€r sĂ„dana som du som inte kan acceptera oliktĂ€nkande. Fatta för sista gĂ„ngen att vi som tror VI TROR och det finns inget du eller nĂ„gon annan galning kan göra Ă„t saken. MĂ„ vi muslimer, kristna och judar ha mĂ„nga motsĂ€ttningar, men i frĂ„gan om Gud sĂ„ stĂ„r vi fast som sten. SĂ„ ta ditt snack, propaganda och hĂ€xjakt och hĂ„ll det för dig sjĂ€lv för du skĂ€mmer bara ut dig.

  829. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Amaj, jag börjar fundera pÄ om du Àr pÄ riktigt eller om du försöker göra satir. Om du Àr pÄ riktigt sÄ lider du av en extrem begreppsförvirring dÄ du anvÀnder flera ord ur sitt sammanhang och egentliga innebörd. Jag hoppas du ÄldersmÀssigt befinner dig i tonnÄren, för tonnÄringar har en verklighetsnÀrvaro och sprÄkförstÄelse motsvarande den du uppvisar hÀr.

  830. Kommentar:
    David skriver:

    Hejsan jag skulle bara vilja stĂ€lla en frĂ„ga till nĂ„gon som Ă€r evolutionist. Om man tror pĂ„ att livet bara Ă€r en slump, att det inte finns nĂ„gon mening med livet. Finns det överhuvudtaget nĂ„gon mening med att tĂ€nka pĂ„ rĂ€ttigheter och moral till andra mĂ€nniskor. Handlar inte bara livet om sig sjĂ€lv isĂ„fall? Inprincip alla i hela Sverige anser att förintelsen var nĂ„got hemskt och fruktansvĂ€rt, men Ă€ndĂ„ Ă€r det flera miljoner svenskar som sĂ€ger hurra till talesĂ€ttet “den starke överlever”… för mig gĂ„r inte det ihop?

  831. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    David,

    Jag anser ju att evulotionslÀran har bevisat att det finns bevis att allt inte har skett av en ren slump. Det har ju tagit massor av miljarder och Äter miljarder Är att skapa jorden. Det finns en naturlig biologiskt förklaring till allt liv har skapats. DÀremot om det finns nÄgon mening med ditt eller mitt liv tar den inte upp. Det Àr snarare upp till var och en att fundera över.
    TalesĂ€ttet “den starke överlever” tror jag inte kommer frĂ„n andra vĂ€rlds krig men kanske snarare frĂ„n Charles Darwins verk som han kallade The survival of the fittest - de bĂ€st anpassades överlevnad. LĂ€s mer: Naturligt urval. http://sv.wikipedia.org/wiki/Naturligt_urval

    Finns det överhuvudtaget nÄgon mening med att tÀnka pÄ rÀttigheter och moral till andra mÀnniskor? Ja, för att det finns mÀnniskor som jag har mött som beter sig som jÀdrans idioter och verkar sakna total sjÀlvinsikt och nÄgon kallas samvete. Det finns nÄgot som Àr rÀtt och fel. Jag har mött en man med muslimsk hÀrkomst som ansÄg sig vara perfekt och gör allting perfekt. Dessutom med total sjÀlvinsikt har ett respektlöst beteende anser sig vara sÄ pass speciell att han inte behöver följa de svenska lagar och regler som vi har hÀr i Sverige. Till exempel enligt svensk lagstiftning Àr det förbjudet att trakassera andra mÀnniskor. SÄ klart fick denna man enormt starkt motstÄnd frÄn mig genom att jag sade i frÄn tydligt och bestÀmt att ditt beteende inte Àr accepterat i det svenska samhÀllet samt enligt svensk lagstiftning samt rapporterade han beteende till den högre ledningen av organisationen. DÄ blÄnekade mannen och han ansÄg att han blev förolÀmpad av att han mÄste följa regler och lagar samt en kvinna fÄr inte sÀga till honom att han Àr jÀdrans respektlös idiot och mig kan han minsann manipulera. Japp vi mÄste i Sverige bli betydligare tuffare gentemot invandare nÀr det gÀller vad som anses vara rÀtt och fel i ett svenskt samhÀlle. Det Àr inte rasistiskt och förolÀmpande pÄ nÄgot sÀtt att sÀga ifrÄn tydligt och bestÀmt i frÄn.

  832. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Humanisterna tycks vara minst lika sekteriska och dogmatiska som vilken religion som helst.

  833. Kommentar:
    Amaj skriver:

    KnÀckt!

  834. Kommentar:
    David skriver:

    Explicit,

    För det första sĂ„ har 90% av ditt svar inget med min frĂ„ga att göra… Min frĂ„ga Ă€r, vad sĂ€ger EVOLUTIONSTEORIN om moral till andra mĂ€nniskor? Ditt svar lyder: “Ja, för att det finns mĂ€nniskor som jag har mött som beter sig som jĂ€drans idioter” Har det nĂ„got med min frĂ„ga att göra? Klart jag vet att det finns jĂ€drans idioter i vĂ„rt samhĂ€lle, det Ă€r ju lite dĂ€rför jag stĂ€ller frĂ„gan! SĂ„ ge mig ett kortfattat svar som inte svarar pĂ„ dina egna erfarenheter utan vad EVOLUTINSTEORIN sĂ€ger om rĂ€tt och fel. Varför ska man t.ex. ta hand om dom sjuka och svaga nĂ€r det inte gynnar vĂ„ran ras?

  835. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Efter vidare studier i den religiösa sektorn tycker jag att den verkar allt mer och mer lösaktig.

  836. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    David,

    Det Àr en konst att kunna fatta sig kort och denna konst behÀrskar inte riktigt jag Ànnu. Charles Darwin var endast ute i naturen och studerade djurens överlevnad samt utveckling. Du har kanske hittat en svaghet i hans teori som Àr att det kan vara svÄrt helt och fullt se hur hans teori kan anvÀndas bland mÀnniskor. DÀremot kan man kanske anse att det lÄter mera troligt att jorden inte skapades pÄ 6 dagar och den 7 dagen var vilodagen som det stÄr skrivet i Gamla Testamentet. DÀremot tycker jag att Darwin hade ganska intressanta tankegÄngar som att det tog massor av miljarder Är att skapa jorden och att kan det vara sÄ att vi mÀnniskor hÀrstammar frÄn apan och fynd har ju faktiskt hittat i Afrika. Kan det vara sÄ att alla mÀnniskor en gÄng i tiden för jÀtte mÄnga Är sedan var apor och var i Afrika?
    Det Àr ganska enkelt att bevisa att djur ute i skogen dör nÀr de blir sjuka dÀrmed försvaga att jaga efter födda. Djuren har under miljarder och Äter miljarder Är kunnat anpassa sig nÀr jordens klimat. Det Àr sÄ enkelt att bevisa att Darwin hade rÀtt i mÄnga avseenden det Àr sÄ pass enkelt att gÄ ut i en park, trÀdgÄrden etc. DÄ kommer alla dessa troende mÀnniskor av olika religioner att protestera och kanske argumenterar snarare för en skapelseteori Àn en evolutionsteori. Kan nÄgon testa och Äter testa som kan leda till bevis att jorden byggdes pÄ 6 dagar?

    Dina frĂ„gor Ă€r av mera filosofisk natur som kretsar kring etiska dilemman och han studerade inte moraliska frĂ„gor. Jag antar att t.ex. fĂ„glar och möss inte har dessa funderingar som meningen med livet och det gĂ„r ju inte precis att frĂ„ga (skrattar) ett djur
 vad anser du Ă€r rĂ€tt och fel?

    HĂ€lsningar

    Explicit ateist

  837. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    David, det finns inget som heter “evolutionist”.
    Kanske du vill kalla folk det som har undersökt och accepterat naturvetenskapliga tecken pĂ„ att evolution Ă€gt rum, men att undersöka och acceptera naturliga förhĂ„llanden Ă€r inte det samma som “-ist”. Att ignorera observationer Ă€r inte heller en -ist, men kan anses ignorant.

    Evolution Àr naturvetenskap. RÀttigheter Àr samhÀllsvetenskap.
    Naturvetenskap förklarar hur naturen fungerar. SamhÀllsvetenskap handlar om hur samhÀllet skall byggas. Evolution har lika mycket med etik att göra som gravitation och elektricitet.

    Uttrycket “den starke överlever” har inget att göra med evolution. Det uttrycket kommer frĂ„n Herbert Spencers extremliberala ideologi. Extremliberalism Ă€r inte det samma som evolution, men Spencer försökte missbruka naturvetenskap för att styrka sin rasism och hĂ€vda att mĂ€nniskor bör bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt mot varandra.

    Detta var redan dÄ rent falskt. FörmÄgor som empati och kÀrlek har varit en betydligt större evolutionÀr fördel Àn muskelstyrka för mÀnniskans evolution. VÄr styrka ligger i vÄr förmÄga att ta hand om varandra, inte ignorera varandra!

    FörvÀxla inte naturvetenskap med samhÀllsvetenskap och moral. SamhÀllsvetenskap Àr det vi gör, och vÄra val bestÀms inte av naturen.

  838. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stefan Sjöqvist

    Vet inte om du Àr kvar i debatten eller givit upp. Du har krav. PÄ ett sÀtt helt relevanta. PÄ ett annat vis inte. Att relatera och hÀnvisa till kÀllor o.s.v. anser jag gÄ lite för lÄngt i en allmÀn debatt. Det Àr inte en doktorsavhandling det gÀller. HÀr fÄr man lita pÄ att folk Àr sÄ pass vÀlinformerade att det duger i det hÀr sammanhanget. Religionen stÄr inte sÀrskilt högt i kurs i dessa dagar. DÀrför Àr det angelÀget att dess företrÀdare eller de som utger sig för att vara dess företrÀdare skÀrper sig lite extra för att inte falla igenom helt och hÄllet. Alla hemska nyheter bekrÀftar stup i ett det religiösa vansinnet. HÄlla pÄ och försvara hÄller inte. Det mÄste till nÄgonting nytt. Det Àr upp till bevis för de som hÀrjar runt i fördömandet av oss ateister.

  839. Kommentar:
    Amaj skriver:

    “Religionen stĂ„r inte sĂ€rskilt högt i kurs i dessa dagar.”

    Inte i Sverige, men i vÀldigt mÄnga andra lÀnder.

    “HĂ„lla pĂ„ och försvara hĂ„ller inte.”

    NÀhÀ ok, sÄ vad hÄller du sjÀlv pÄ med och gör du som Àr otrogen? Har du mer rÀtt till försvar Àn vi som tror? Skulle inte tro det!

    “Det Ă€r upp till bevis för de som hĂ€rjar runt i fördömandet av oss ateister.”

    Vem fördömmer vem? Det Ă€r inte vi troende som har skapat denna sida med all skit som den medför och syftar till. Detta “verktyg” syftar till att söndra relationerna mellan otrogna och troende, vilket jag anser Ă€r riktigt onödigt dĂ„ ingen mĂ€nniska har med nĂ„gon annan mĂ€nniskas trosuppfattning att göra.

  840. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Ja!!!
    Äntligen nĂ„got som rör om i grytan!
    Jag kan inte hur mycket jag Àn funderar och filosoferar förstÄ att nÄgon enda intelligent, modern mÀnniska i vÄrt upplysta land kan vara religiös nu Är 2009? Jag har försökt förstÄ, jag lovar!
    Jag tycker att ordet “nog” inte ska vara med i namnet pĂ„ kampanjen: Gud finns inte! Allt annat Ă€r helt ovetenskapligt och skrattretande!
    Tack för att ni finns, Hummanisterna!
    /Pernilla

    Kommentar:

    Snacka om IQ-befriad. Stackars liten. TyvÀrr sÄ Àr du inte skrattretande utan bara tragisk som har sÄ svÄrt att acceptera en Gud som existerar för majoriteten mÀnniskor i vÀrlden och inte för er otrogna som Àr en minoritet.

  841. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Amaj
    I andra “lĂ€nder” utövas förtryck som vi har svĂ„rt att fatta vidden av, sĂ„ bortskĂ€mt beskyddade som vi Ă€r. Jag Ă€r inte otrogen och har aldrig varit det. Att vara trogen sig sjĂ€lv Ă€r varje mĂ€nniskas rĂ€ttighet. Vi troende skriver du, precis som om det Ă€r en homogen grupp. Jag har t.ex. inte ett dugg med den humanisternas sida att göra. Jag tycker och tĂ€nker helt och hĂ„llet sjĂ€lvstĂ€ndigt. Jag har aldrig fördömt nĂ„gon s.k. troende. Jag ifrĂ„garsĂ€tter religionernas trovĂ€rdighet enbart.

  842. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag hörde Ordförande för Humansiterna i radio p4 att Humansiterna valde ordet nog i syfte med att vara mera ödmjuka jömfört med andra religoner som kan ha drag av omÀnsklighet.

    Jag vill pÄmina om att det Isamska folket har faktiskt mordhotat 2 stycken författare samt en dansk man som mÄlade eller ritade av Islams sÄ kallade profet eller gud. Detta lede till vÄldsamma hÀndleser i lÀnder dÀr demokrati inte finns överhuvudtaget. Dessutom fanns det ett tv program om hÀndlsen. Det visade sig faktiskt att dom som blev upprörda och orskar mordhot och vÄldsamma hÀndelser har varken trÀffat författarna och den danska mannen samt varken sett bilderna och lÀst böckerna. Hur ödmjukt Àr dÄ den Islamska kulturen?

    Hellre en ödmjuk humanistisk Explicit ateist Àn en trÄngsynt troende som blir arg för bilder som han eller hon har inte sett.

    LÄt vÄran yttrandefrihet och demokrati blir fri och accepterad!

  843. Kommentar:
    David skriver:

    Staffan Bengtsson och Explicit

    Jag kan erkÀnna att jag Àr inte alls kunnig nÀr det gÀller naturvetenskap och om evolutionsteorin som jag borde vara om jag hÄller en sÄdan hÀr diskussion och jag Àr inte sÄ bra med alla olika orden och vad det exakt innefattar. Men det viktiga Àr att ni förstÄr min frÄga, det kÀnns inte som nÄgon av er har svarat pÄ vad jag egentligen vill fÄ fram. Jag har förstÄtt att ni inte tycker att samhÀllsfrÄgor t.ex moral har med naturvetenskap att göra, men jag fattar inte riktigt hur det gÄr ihop. Hela ens tanke gÄng om hur livet har skapats formar mig som mÀnniska. Om jag tror att jag Àr unikt skapad av en gud och jag har ett uppdrag i mitt liv sÄ vill jag gÀrna göra det bÀsta av det. Hela min syn pÄ livet avgör hur jag tÀnker som mÀnniska. Om man inte tror pÄ att det finns nÄgon Gud och man inte tror pÄ bibeln dÄ finns det ju ingen mening med att lyssna pÄ t.ex. 10 gudsbud.

    Om man inte tror pÄ nÄgon gud, tror man oftast inte pÄ livet efter döden, dÄ lever man bara för nuet. Ska man inte strunta i andras bÀsta för att göra det bÀsta av sitt eget liv? Ska man inte bli den mest anpassade?

    Jag stÀller Ànnu en gÄng frÄgan och försöker göra den mer tydlig:
    Om man inte tror pÄ nÄgon gud eller högre makter vad Àr dÄ meningen med att visa respekt och moral till andra mÀnniskor?

    För att Sveriges lag sÀger det? (NÀstan hela Sveriges lag Àr grundat i bibeln)

    Jag vill inte anklaga er eller trycka ner er, bara ha mer insikt om hur ni tycker och tÀnker =)

  844. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag tycker man blir mindre egotrippad om man slipper dras med en pÄtvingad tro. För att uttrycka det enkelt: man behöver inte göra sig till för nÄgon. Man kan vara naturligt godhjÀrtad

  845. Kommentar:
    Danne skriver:

    David, menar du att folk mördade, vÄldtog, stal och plundrade hela tiden innan Bibeln kom? Plötsligt bildades fredliga samhÀllen EFTER att guds 10 budord kom?!? Vad arrogant av dig att tro att moral kommer frÄn Bibeln.

    MÀnniskan utvecklar moral utan religion. Finns fina klipp om det pÄ youtube. Sök och du skall finna. Djur uppvisar altruism, och vad jag vet tillber inte djur gudar. Djur lever i flock utan att döda och vÄldta varandra.

  846. Kommentar:
    Danne skriver:

    2 Kun 2:23-24 FrĂ„n Jeriko gick Elisha upp till Betel. NĂ€r han var pĂ„ vĂ€g dit kom en hop smĂ„pojkar ut frĂ„n staden och gjorde narr av honom. ”Ge dig i vĂ€g, flintskalle!” ropade de. ”Ge dig i vĂ€g, flintskalle!” 24 Elisha vĂ€nde sig om, sĂ„g pĂ„ dem och förbannade dem i Herrens namn. DĂ„ kom tvĂ„ björnhonor fram ur skogen och rev ihjĂ€l fyrtiotvĂ„ av barnen.
    Barnuppfostran a lĂĄ gud.

    2 Mos 21:20-21. Om nÄgon slÄr sin slav eller slavinna med en kÀpp sÄ attden slagne dör under hans hand, skall hÀmnd utkrÀvas. Men om slaven överlever en dag eller tvÄ, skall ingen hÀmnd utkrÀvas, eftersom slaven Àr hans egendom.
    Slavar Ă€r ok…

    1 Kor 11:14 LÀr er inte redan naturen att det Àr en vanÀra för mannen att ha lÄngt hÄr
    Har inte Jesus lÄngt hÄr pÄ nÀstan alla bilder?

    1 Kun 11:1-2 Kung Salomo hade mĂ„nga utlĂ€ndska kvinnor som han Ă€lskade,…De tillhörde folk om vilka Herren hade sagt till israeliterna: ”Ni skall inte beblanda er med dem; dĂ„ förleder de er till att dyrka sina gudar.”
    Jaha, sÄ det finns andra gudar?

    5 Mos 22:11 Du skall inte klÀ dig i tyg av blandat garn, ull och lin tillsammans.
    5 Mos 22:12 Du skall sÀtta tofsar i alla fyra hörnen pÄ manteln du sveper om dig.
    Gud Àr Àven modekÀnslig.

    1 Mos 32:30 “jag har sett Gud ansikte mot ansikte.”
    2 Mos 24:10 “….Och de fick se Israels Gud…sedan de skĂ„dat Gud…”
    2 Mos 33:20 “Mitt ansikte kan du dock inte fĂ„ se, ty ingen mĂ€nniska kan se mig och leva”
    John 1:18 “Ingen har nĂ„gonsin sett Gud…”
    Hmmm…..

  847. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    David; jag har sjÀlv varit kristen, sÄ jag vet att det förekommer en del vandringssÀgner inom vissa kretsar.

    De första tvÄ sakerna jag kan berÀtta för dig hÀr och nu Àr;
    1. Sveriges lag har inget att göra med bibeln.
    2. 10 guds bud Àr irrelevanta.

    Sveriges Lag Àr inget statiskt dokument. Lagar föreslÄs av regeringen och röstas om i riksdagen, dÀrför pÄgÄr en stÀndig förÀndring av lagens innehÄll. VÄra tidigaste lagverk skrevs ner för ca 8-900 Är sedan och byggde pÄ överenskommelser bland olika ting. Sen dess har lagverken skrivits om, ofta av kungar. I perioder, framförallt under 1600-talet, införde man gammaltestamentliga lagar, och mÀnniskor avrÀttades som aldrig förr. Idag finns inga spÄr av sÄdana lagar kvar. TvÀrtom gÄr bÄde grundlagen och lagboken tvÀrt emot bibeln i mÄnga hÀnseenden.

    SÄ Àr t.ex. fallet med 10 Guds bud. Första budordet Àr emot religionsfriheten. Andra Àr emot yttrandefriheten. Tredje Àr emot arbetsfriheten. FjÀrde ignorerar barnkonventionen och barnens rÀttigheter. SjÀtte uppehÄlls inte i lagen. Nionde Àr samtidigt inkompatibelt med liberalismens marknadsekonomi och socialismens idéer om rÀttvist Àgande. Tionde budet sÀger att en kvinna Àr en av mannens Àgodelar, likstÀlld hans slavar och hans boskap.

    Antropologin Àr studier av mÀnniskan. Man har undersökt kulturer vÀrlden över. Man har inte hittat en enda kultur nÄgonstans, i vilket mord, lögn och stöld varit tillÄtet enligt de sociala normer som hÄller stammarna samman. Att 3 regler överensstÀmmer med varenda folkslag vÀrlden över medan 7 inte stÀmmer överens med dagens lagverk eller kultur, sÀger med all tydlighet att 10 guds bud saknar relevans. Mindre Àn hÀlften rÀtt Àr riktigt dÄligt.

    Men problemen slutar inte dĂ€r. PĂ„ sidan direkt efter 10 guds bud introduceras, Ă€r skötelserĂ„d för hur man skall hantera sina slavar (2 Mosebok 21). En av de första gĂ€rningar som stĂ„r strax efter 10 guds bud introduceras, Ă€r dödandet av hĂ€lften av sina egna (2 Mosebok 26-29). Åtskilliga gĂ„nger stöder den bibliska guden etniska utrensningar. Åtskilliga gĂ„nger stödjer den bibliska guden dödandet av barn. Åtskilliga gĂ„nger stödjer de bibliske guden vĂ„ldtĂ€kt. Jag tror inte du stĂ„r för nĂ„got av det hĂ€r David. “Gud” Ă€r ingen förklaring för moral, och det tror jag du erkĂ€nner om du lĂ€ser bibeln och Ă€r Ă€rlig för dig sjĂ€lv.

    Moral bygger pÄ mÀnskliga kÀnslor och behov i ett socialt sammanhang. Vad som anses rÀtt eller fel har förÀndrats och utvecklats med tiden. Dagens överenskommelser bygger pÄ mÄnga erfarenheter. LÀs fÀrskare dokument som de mÀnskliga rÀttigheterna, eller varför inte §2 i regeringsformen. BÄda dessa etiska dokument Àr utformade pÄ mycket erfarenhet, av mÀnniskor, för att vi mÀnniskor skall kunna leva tillsammans, mÄ bra, och utnyttja vÄra liv vÀl. Dessa Àr mycket vÀlutvecklade, men vi kan snabbt genom vÄra erfarenheter klassificera bibeln som direkt omoralisk. Du har sÀkert nÄgra biblar hemma, jag har flera. LÄt den inte bara ligga, lÀs den. Kanske du blir exkristen som jag?

    Med det sagt… Det lĂ„ter pĂ„ ditt inlĂ€gg som du inte kan kĂ€nna nĂ„got ansvar för ditt liv, och att du inte kan acceptera att du Ă€r mĂ€nniska. En sĂ„dan livsĂ„skĂ„dning kommer aldrig ge dig nĂ„gon frid. Den fullkomliga friden Ă€r nĂ€r du kan acceptera livet som det Ă€r och göra det bĂ€sta av det. Att veta att man skall dö gör livet viktigare Ă€n nĂ€r man tror att man inte kan dö. Det vet jag sjĂ€lv som exkristen. Jag var vĂ€ldigt orolig för döden som kristen, men idag Ă€r jag inte orolig lĂ€ngre. Folk blir inte kristna för att de Ă€r rĂ€dda för döden, folk blir rĂ€dda för döden för att de Ă€r kristna.

  848. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    FörlĂ„t mitt misstag David… passagen för nĂ€r man dödar hĂ€lften av sina egna Ă€r 2 Moseboken 32:26-29.

  849. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Efter att ha lĂ€st Staffan Bengtssons kommentar…undrar jag om DU
    David Àr du verkligen troende kristen?

  850. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Vi vet alla att universum och ALL existenst har kommit till pĂ„ grund av NÅT eller NÅGON. Eller hur? Vissa sĂ€ger Big Bag, aka vetenskapsteorin, andra sĂ€ger GUD, aka religiösa teorin. Hur som helst sĂ„ Ă€r vi skapade av nĂ„got eller nĂ„gon, antagligen Ă€ven i nĂ„got syfte. Vad jag med detta vill sĂ€ga Ă€r:

    Man bör tro pĂ„ sin SKAPARE, vare sej denna “skapare” Ă€r GUD, BigBang, en BLIXT eller en GET (för o vara lite metaforisk och bildlig). Antagligen Ă€r det denna skapare man Ă€ven vĂ€nder sej till och “ber” till i mĂ„nga fall, för ibland Ă€r det bara Han/Hon/Den/Det som Ă€r den enda som finns dĂ€r för dej nĂ€r du kĂ€nner dej ensam.

    Enligt mej har mĂ€nniskor (inte alla) valt att ingĂ„ i en religion för att ha nĂ„got att “falla bak” pĂ„, en guideline i denna tuffa och konstiga vĂ€rld, dĂ€r allt möjligt hĂ€nder. Av vilken anledning de vĂ€ljer sin religion Ă€r deras ensak; vilsna, rĂ€dda, ensamma,, osv..

    SjÀlv Àr jag muslim, men gÄr inte runt o flashar mÄne/stjÀrna för att visa detta, Tycker bara det Àr onödigt att provocera andra pÄ dessa sÀtt (kors, mÄne, davidsstjÀrna eller vad som), medvetet eller inte.

    Ens religion Àr mellan en sjÀlv och den högre makten man ber till, och inte mellan den sjÀlv o resten av vÀrlden.

    En annan sak; muslim, kristen, jude eller buddist..detta Ă€r 2oo9. Dagens samhĂ€lle Ă€r, som alla vet, INTE som det var för 15oo Ă„r sedan, nĂ€r allt fortfarande var relativt primitivt. Idag gĂ„r inte att exempelvis anvĂ€nda en ÅSNA som transportmedel mitt i times square bara för att jungfru maria red pĂ„ en sĂ„n.

    Jag sĂ€ger att man ska anpassa sej till samhĂ€llet man befinner sej i och följa religionen sĂ„ mkt man kan. Är du i italien sĂ„ tycker jag inte det Ă€r helt okej att gĂ„ runt med en heltĂ€ckande burka och förvĂ€nta sej att folk ska vara “okej” kring det hela. Och samma sak ifall man Ă€r i mecka, att man inte behöver gĂ„ runt med ett kors lika stort som eiffeltornet typ.

    Det enda viktiga som rĂ€knas Ă€r Ă€ndĂ„ hur en mĂ€nniskas SJÄL och HJÄRTA Ă€r. Tror ni verkligen att det hjĂ€lper att be fem gĂ„nger om dagen, eller gĂ„ och “rensa synder” hos en prĂ€st, för att sedan gĂ„ och synda igen? döda, vĂ„ldta, rĂ„na, vara OND allmĂ€nt osv ?!
    DÄ kan ni ju lika gÀrna skita i o be eller gÄ till kyrkan o rensa synder.

    en nunna kan mycket vĂ€l vara en mycket sĂ€mre och vĂ€rre kristen Ă€n vad mĂ„nga “icke-nunnor” Ă€r, pĂ„ samma sĂ€tt som en kvinna med burka kan vara sĂ€mre muslim Ă€n nĂ„n som gillar “kort kort”..

    Som sagt, sjÀlen och karman Àr det enda viktiga. Lev ditt liv som en bra mÀnniska, önska inte nÄgon smÀrta, gör inte brutala saker (med mening) och allt löser sej =))

    hoppas ni orkat lÀsa igenom allt detta nu, och Àndrat vyn en aning pÄ vad religion egentligen Àr. Det enda jag har kvar o sÀga Àr;

    ge upp alla fördomar och allt hat. LĂ„t alla tro hur dom vill, det Ă€r vĂ€l deras ensak? Sluta kritisera sĂ„ blir du sjĂ€lv inte kritiserad. Är du ateist, var det, men tryck inte ner oss religiösa genom att sĂ€ga att vi har fel. O samma sak för religiösa vs ateister. Alla lever sitt liv hur de vill, ingen vet Ă€ndĂ„ vad som EXAKT vĂ€ntar efter döden. Alla ansvarar för sina liv, nu dĂ„ och SEN !

    Make love, not war,, jorden Àr förstörd nog som den Àr =))

  851. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Anonym, nej. Vi “vet” inte att universum och allt uppkommit pĂ„ grund av “nĂ„got” eller “nĂ„gon”.
    Idén om behovet av en skapare var redan frÄn början och kommer alltid Àven i fortsÀttningen vara ett moment 22, dvs att om allt behöver en skapare, sÄ behöver en skapare en skapare.

    Även idĂ©n om att “folk skall fĂ„ tro hur dom vill” Ă€r ett moment 22. MĂ„nga trosuppfattningar (som religionerna) innehĂ„ller pĂ„bud som sĂ€ger att folk inte fĂ„r tro hur dom vill, dessutom föresprĂ„kar de diskriminering, vĂ„ld, krig, hat och fördomar. Normalt upphör nĂ„gons frihet nĂ€r denne inkrĂ€ktar pĂ„ nĂ„gon annans frihet, och nĂ„gonstans mĂ„ste grĂ€nsen gĂ„. Mitt förslag Ă€r att vi skiljer frĂ„n Ă„sikt och mĂ€nniska. Vi kan inte respektera att nĂ„gon angriper mĂ€nniskor för sĂ„nt de inte kan göra Ă„t, som kön, hudfĂ€rg, ursprung och sexualitet. Men vi kan, och bör, alltid uttala vĂ„r Ă„sikt om att en annans Ă„sikt eller tro Ă€r fel. Det kallas demokrati och Ă€r kanske det bĂ€sta mĂ€nniskan kommit överens om.

  852. Kommentar:
    Anonym skriver:

    okej staffan, sÄ du vill sÀga att exempelvis judendom Àr fel?
    och att det folket Àr dumma i huvudet som tror pÄ det judendomen föresprÄkar? Hur kan du ABSOLUT veta vad som Àr rÀtt eller fel?
    och hur kan du vara sÄ trÄngsynt att du inte förstÄr innebörden av att en skapare inte behöver ha en skapare. Kallas om absolut o relativ existens =) som naturvetare har jag det nu lÀttare att förstÄ Àn innan jag fick lÀra mej om dom tvÄ betydelserna.

    Men hur som helst, du ser, du för med dej hat igen. GĂ„r EXAKT emot “kĂ€rleken” jag försökte sprida.

    Det Àr just mot sÄna som dej som min text Àr riktad =))

    Men men, alla har vÀl rÀtt att tro som dom vill, som jag tidigare sa ;)

  853. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag förstÄr exakt vad Staffan Bengtsson menar. Jag anser att det Àr varken rÀtt eller fel att ha en tro pÄ nÄgon högre makt i nÄgon form av tros uppfattning. Jag hÄller fullstÀndigt med att man inte ska acceptera onda mÀnniskor dÀrmed vÄga visa civilt kurage genom att tydligt och bestÀmt sÀga i frÄn genom att sÀga enkelt och tydligt att ditt beteende inte accepterar jag för att du sÄrar mig andra mÀnniskor.

    Jag har personligt trÀffat en del onda mÀnniskor och dessa mÀnniskor Àr egoister och ohederliga som alltid försöker göra sitt bÀsta att slingra och manipulera sin vÀg ut nÀr de kÀnner av minsta lilla motstÄnd. Dessa mÀnniskor Àr inte heller direkt smarta eftersom de kommer med argument som saknar logiskt tÀnkande.

    Tack o lov att Sverige Àr en demokrati med lagstiftning t.ex. vi har en diskriminerings lag som innebÀr att man ska inte behöva acceptera att bli man diskriminerad. Som svensk medborgare en rÀttighet att ta kontakt med Diskrimineringsombudsmannen (DO) Àr en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rÀttigheter och möjligheter och polisen. Lagen tar inte hÀnsyn till mÀnniskors olika bakgrund!

    LÀs pÄ: Diskrimineringsombudsmannen (DO) hemsida - lÀnk: http://www.do.se/

  854. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Anonym, det finns inget hat i det jag skriver. Du försöker dĂ€remot stödja ett antal ideologier som har vĂ€ldigt mycket hat i sig, som utfört diskrimineringar, krĂ€nkningar och tillochmed folkmord och krig. Ditt stöd för sĂ„dant visar att “kĂ€rlek”, “medmĂ€nsklighet” och “rĂ€ttvisa” inte ligger i ditt intresse, och att du bara anvĂ€nder begreppet “kĂ€rlek” retoriskt nĂ€r det passar.

    Skiljelinjen mellan demokrati och mÀnniska gÄr vid tanke eller kropp. Vi kan inte diskriminera en Äsikt, vi kan bara diskriminera mÀnniskor som fysiska varelser. Att kritisera en Äsikt Àr en uppmaning till att mÀnniskan förÀndra sig och tÀnka om, vilket denne kan göra. Att kritisera en kropp för dess kön, sexualitet, hudfÀrg etc Àr ren och skÀr diskriminering.

    För att vara emot en Ă„sikt behöver man inte veta absolut vad som Ă€r rĂ€tt eller fel. Hade det varit sĂ„ hade vi inte kunnat göra nĂ„gra framsteg alls. Vi kan bedöma nĂ„gots meriter genom vĂ„ra erfarenheter och nuvarande kunskap. Precis som vi kan sĂ€ga att liberalism eller socialism Ă€r fel sĂ„ kan vi sĂ€ga att judendom Ă€r fel. Sen ligger det i vĂ„r uppgift att styrka den Ă„sikten med argument för att bevisa för andra att det Ă€r sĂ„, annars kommer vĂ„rt uttalande stanna vid ett tomt uttalande. Sen tas argumentation som “de Ă€r dumma i huvudet” sĂ€llan seriöst i offentlig debatt. Att dĂ€remot peka ut aktuella exempel pĂ„ hur en ideologi sĂ„rar mĂ€nniskor och gör det genom att direkt visa samband mellan sĂ„randet och ideologin Ă€r mer kĂ€rleksfyllt Ă€n att försvara det samma!

    Argumentet att “allt behöver en skapare” Ă€r ett av det sĂ€msta argument mĂ€nniskan formulerat dĂ„ det Ă€r ett av fĂ„ argument som Ă€r sitt eget motargument. Har du aldrig applicerat argument pĂ„ argumentet sjĂ€lv? Du kan inte samtidigt pĂ„stĂ„ att allt behöver en skapare för att sedan pĂ„stĂ„ att nĂ„got inte behöver en skapare. DĂ„ pĂ„stĂ„r ju du bĂ„de att det finns saker som inte behöver nĂ„gon skapare och att en skapare uppstod av ren slump frĂ„n ingenstans, och det var ju det du ville komma ifrĂ„n redan frĂ„n början eller?! Detta Ă€r ren logik, och det Ă€r lustigt att du ens har mage att kalla nĂ„gon “trĂ„ngsynt” för att de pekar ut detta uppenbara bekymmer.

  855. Kommentar:
    Carolin skriver:

    har ni tĂ€nkt pĂ„ att det finns otroligt sjuka mĂ€nniskor i vĂ€rlden? inte bara alla dessa psykiska mĂ€nniskor som vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n och pedofiler. utan Ă€ven alla som vi tros vara “normala” mĂ€nniskor? hört talas om sidan exet.nu? seriöst deras videor och bilder Ă€r utöver det normala. sjuka filmer och bilder rent ut sagt. och mĂ„nga “normala” mĂ€nniskor kollar in det. fattar hur vĂ„ran vĂ€rld ser ut?? att folk kan sitta och titta pĂ„ ett barn som blivit överkört av en bil och halva kroppen finns kvar? videos pĂ„ kvinnor som blir vĂ„ldtagna, amerikanska soldater fĂ„r huvudet avsĂ„gat levandes av irakier, mĂ€n som stoppar skruvmejslar i kuken sĂ„ den totalt förblöder? Barn och djur som blir plĂ„gade till döds? att folk kan titta pĂ„ det och skratta oroar mig som fan av vad vĂ€rlden egentligen Ă€r pĂ„vĂ€g. att ens ladda upp det som sĂ„rar involverade familj och vĂ€nner som mĂ„ste se och veta att deras kĂ€rande finns ute pĂ„ nĂ€tet. assĂ„ fan vĂ€rlden har blivit totalt sjuk.. Ă€r det konstigt att man aldrig vill tex gĂ„ ensam hem sjĂ€lv?
    BOJKOTTA EXET.NU!

  856. Kommentar:
    Hmm. skriver:

    @ Staffan Bengtsson:
    det finns gott om folk som skyller saker pÄ religion.

    en man som tillhörde ett trossamfund för tio Är sedan skyllde fortfarande hans brist pÄ socialt liv pÄ att hans kyrka indoktrinerat honom till att inte umgÄs med icke troende. han menade att han dÀrför inte kunde knyta kontakter med folk som inte var av hans gamla tro Àven dÄ han gÄtt ur sin tro. han umgÄs endast med folk utanför familjen pÄ arbetstid och Ärliga företagsfester.

    hade mannen i frÄga sett till att ta tag i sitt liv hade han ju tagit steg till förÀndring och förbÀttrat sitt sociala liv. alla har vi vÀl personlighetsdrag eller vanor vi skulle vilja Àndra, som eventuellt kan vara starkt rotade, men nog kan vi om vi vill förbÀttra situationen? vi Àr ju inte slavar under oss sjÀva, vi har ju faktiskt fri vilja.

    eget ansvar gĂ€ller Ă€ven i val av religion. att vĂ€lja en religion som menar att man ska “Ă€lska sin nĂ€sta som sig sjĂ€lv” Ă€r ju ett jĂ€ttebra val eftersom det manar till positiva handlingar.
    men om samfundet man valt blandar sig i krig eller andra oetiska handlingar i strid med detta bör man ta sig en funderare. för det första verkar samfundet dÄ inte speciellt intresserat av sina egna lÀrosatser och det Àr ett hyckleri. för det andra, varför stödja en organisation som tydligen medverkar till handlingar som skadar andra mÀnniskor?

  857. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag tycker man ska ta sig Àven en individuell funderare över vilka signaler man vill sÀnda ut till olika mÀnniskor samt skapa. SÀger man att man Àr troende i den ena eller den andra religionen samt kommer frÄn den enda och det andra landet dÄ har man ett visst personligt ansvar.

    Vill man sÀnda ut en positiv eller negativ bild med syfte att passiv eller aktiv deltagare en moské eller kyrklig församling?

    En positiv bild för mig Àr ett trevlig och tillmötesgÄende bemötande dÀr man kan kÀnna gemenskap och upplevs trovÀrdigt som kan innebÀra att mÀnniskorna menar verkligen vad dom sÀger (skenet bedrar inte). Denna bild har jag fÄtt frÄn kristna.

    Negativ bild Àr för mig mÀnniskor som gÀrna manipulerar sin omgivning endast för sin vinniga skull till vilket pris som helst. MÀnniskor som inte tar personligt ansvar för sina handlingar utan snarare skyller pÄ att det Àr fel pÄ alla andra samt ljuger ger mig inget trovÀrdigt intryck. Denna bild har jag fÄtt frÄn de som kallar sig muslimer.

    Jag kan sÀga att tack o lov att jag tillhör den samhÀllsgrupp sÀnder ut signaler ut i samhÀllet att vi Àr trovÀrdiga hÄrt arbetande samhÀlles medborgare som gÀrna tar personligt ansvar över sina ord och handlingar.

  858. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    “Hmmm”, vi mĂ€nniskor föds i ett kunskapsvakuum. NĂ€r jag vĂ€xte upp fick jag av mĂ„nga veta att mitt livs lycka var beroende av att tro och hylla en kosmisk kraft kallad “Gud”. Jag fick veta detta av mĂ€nniskor jag litade pĂ„, förĂ€ldrar, lĂ€rare, TV… Jag hade dĂ„lig förstĂ„else för vĂ€rlden och jag hade aldrig lĂ€rt mig att jag ibland mĂ„ste ifrĂ„gasĂ€tta vad jag fĂ„r höra. NĂ€r jag hörde kritik mot detta hjĂ€lpte min inkompetens mig att rĂ€ttfĂ€rdiga min tro. NĂ€r mitt liv blev sĂ€mre pĂ„grund av problem jag inte gjorde nĂ„got Ă„t, bad jag hĂ„rdare. NĂ€r det blev sĂ€mre tolkade jag det som jag var tillsagd, dvs att det var mitt fel, sĂ„ jag bad hĂ„rdare. Jag förlorade runt 15 Ă„r av mitt liv pĂ„ det sĂ€ttet, livstid jag skulle haft till att utbilda mig istĂ€llet för att hoppas pĂ„ att dö i förtid sĂ„ att jag slapp vad jag var tillsagd var ett “förtest”.

    Med ökad kunskap ökas ens medvetande, och ens förmÄga att ifrÄgasÀtta och vÀrdera.

    En dag var jag mogen att börja att verifiera allt jag blivit tillsagd. I början blev man arg, ledsen och kÀnde sig bedragen, rÄnad pÄ nÄgot ovÀrderligt; sitt liv. Jag insÄg att jag inte bara förstört mitt eget liv, jag har propagerat för och stött mÀnniskor som anvÀnt mitt stöd för sina oetiska handlingar, och jag har bidragit till att mÄnga andra liv gÄr till spillo i samma vilseledande illusion.

    Först nÀr man slutar fundera över gudomliga sammanhang börjar man se sociala sammanhang pÄ nytt sÀtt.
    Man inser att de tvÄ viktigaste hÀnderna i ens liv Àr ens egna och vill man nÄgot skall man bygga det sjÀlv, men ocksÄ vara noggrann med att tacka och hylla de andra mÀnniskor som gjort nÄgot för en, t.ex. tacka sin mor för maten och för att man finns till. Kanske hylla bonden för maten man har pÄ bordet. Kanske hylla polisen som hÄller ordning. Kanske hylla alla mÀnniskor som medverkat till att ens liv Àr sÄ gott som det Àr.

  859. Kommentar:
    Martin skriver:

    Jag Ă€r praktiserande buddhist och fick resultatet “Klockren humanist” pĂ„ testet.

    En sak som slog mig som intressant Àr att den som konstruerat testet verkar göra det metafysiska antagandet att medvetande uppstÄr ur hjÀrnans fysikaliska processer. Detta Àr en trossats lika mycket som att tron pÄ Guds existens Àr det. Det finns inte ens början till en hypotes om hur medvetande uppstÄr ur neurala processer i hjÀrnan (fast det givetvis Àr stÀllt utom allt tvivel att dessa processer pÄverkar medvetandet). Personligen tror jag (notera tror) att medvetande Àr ett mer grundlÀggande fenomen Àn materia och jag tror att nÀsta stora vetenskapliga revolution (i paritet med nÀr den moderna fysiken ersatte den klassiska) kommer att vara upptÀckten av detta.

  860. Kommentar:
    Peter Almgren skriver:

    BĂ„de Humanismen och Kristendomen Ă€r livsĂ„skĂ„dningar som skapat debatt vid dess introducerande. Det finns dock en stor skillnad, och det Ă€r NÄR de introducerades. Kristendomen kom pĂ„ sin tid till oss genom vĂ„ld och pĂ„tvingade kyrkoskatter, sjĂ€lvklart fick den stor genomslagskraft i samhĂ€llet med de metoderna. I dagens samhĂ€lle skulle ju sjĂ€lvklart varken humanister eller kristna anvĂ€nda tilltvingande metoder för att erhĂ„lla medlemmar. MEN eftersom introduktionen av humanismen sker i modern tid sĂ„ kan ju knappast denna livsĂ„skĂ„dning Ă„tnjuta samma rikedom som kristendomen har tillskansat sig genom historien. Med denna betraktelse sĂ„ har jag tvĂ„ idĂ©er som jag vill ta upp till diskussion:

    1. Jag tycker man ska bevara de svenska kyrkorna för att de ingÄr i det svenska kulturarvet. Kyrkor Àr fantastiska byggnader bÄde utseendemÀssigt och klangmÀssigt, det Àr ju helt underbart att höra vÀlskriven körmusik i t ex Uppsala Domkyrka. MEN, en kyrka ska kunna nyttjas av alla, Àven icke-kristna. Det fÄr inte vara sÄ att Svenska Kyrkan har monopol pÄ byggnader som Àr delvis finansierade av statliga pengar. Antingen fÄr kyrkorna fördelas eller, likt idrottsanlÀggningar, bokas.

    2. PÄ skattsedeln har man idag möjligheten att slippa betala skatt till Svenska Kyrkan om man begÀr uttrÀde ur densamme (gÀller dig som Àr född före 1996, födda efter mÄste aktivt gÄ med). Det handlar om ett par hundringar i mÄnaden beroende pÄ hur mycket man har i lön förstÄs. Varför inte skilja bort detta helt frÄn Skattsedeln istÀllet ? Att vara med i Svenska Kyrkan borde ju fungera pÄ samma sÀtt som att vara med i vilken organisation som helst, man fÄr ett inbetalningskort pÄ posten och nÀr det Àr betalt sÄ Àr man medlem. Vad Àr det som Àr sÄ svÄrt ?

  861. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Martin; det gÄr att söka svar om bÄde Gud och hjÀrnans funktion.

    Vad Ă€r “Gud”? De flesta av oss har lĂ€rt oss en suddig definition av ordet nĂ„n gĂ„ng under vĂ„r livstid, men sĂ€kert har du som jag rĂ„kat ut för mĂ€nniskor som tycks ha olika idĂ©er om vad “Gud” Ă€r för nĂ„got. Kan du peka pĂ„ nĂ„got unikt för just “Gud”? Dvs, nĂ„got som inte bara Ă€r nĂ„got annat omdöpt till “Gud”? StĂ€ll dig sjĂ€lv frĂ„gan vad “Gud” Ă€r. StĂ€ll frĂ„gan till tio andra, sen frĂ„gar du tio till. Hur mĂ„nga svar fĂ„r du? NĂ€r du förstĂ„tt att Gud har mer att göra med personen som svarar pĂ„ frĂ„gan Ă€n nĂ„got annat, sĂ„ kan du fundera över, var kom tanken ifrĂ„n?

    Det gÄr att spÄra ordet idéhistoriskt bakÄt i tiden och t.ex. historiskt behandla de skrifter som introducerade ordet. HÀr mÄste du ocksÄ gÄ igenom lite religionskunskap och lÀra dig hur t.ex. de kristna skrifterna definierar Gud, hur koranen definierar Gud, hur Torah definierar Gud, hur Mahabarata definierar Gud. Du kommer att upptÀcka att de olika definitionerna Àr olika.

    Det Àr fullt möjligt att konstruera en idé som Àr sÄ abstrakt att den egentligen inte innehÄller nÄgot mer Àn ett ord vars innehÄll vi fyller sjÀlva och associerar som vi sjÀlva vill. Kognitiv psykologi har en hel del du borde titta pÄ.

    Hur Àr det dÄ med hjÀrnan? Ja, hÀr finns faktiskt vÀldigt mycket vi direkt kan konstatera, i synnerhet de som forskat i psykologi. Vi har idag kartlagt hjÀrnans funktion lÄngt mycket mer Àn vad vi hade tillgÀngligt för 20 Är sedan. Vi vet att skador i vissa regioner pÄverkar vÄrat tÀnkande. Vi vet att kemiska substanser pÄverkar vÄrat tÀnkande. Vi vet att mÀnniskor genetiskt kan födas med nya eller saknade delar av sitt tÀnkande. Vi har rent av gjort det möjligt att studera hjÀrnans impulser med magnetröntgen.

    SĂ„ nej Martin, nĂ€r du sĂ€ger att det Ă€r en trossats att “Gud” Ă€r lika mycket en trossats som att “medvetande uppstĂ„r hur hjĂ€rnans fysikaliska processer” sĂ„ har du inte gjort mycket möda för att söka svar. I att undvika att söka svar har du till viss del övergivet buddhismens principer, eller kanske du har varit sĂ„ övertygad om att Buddhismens skrifter ger dig svar att du övergett ditt eget ansvar i sökandet?

  862. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Christer Sturmark Finns Nog Inte ( Om Femtio År)…..

  863. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Ingemar Hedenius finns inte lÀngre fysiskt, ÀndÄ pÄverkar han dig för det han gjorde med sitt liv.

  864. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Religöst grundad moral kan se ut hur som helst, beroende vilken religon eller vilken tolkning av den som dikterar villkoren. LĂ„ter man Allah bestĂ€mma vad som Ă€r rĂ€tt och fel, Ă€r det enligt vissa tolkningar högsta omoral för en kvinna att visa hĂ„ret och armbĂ„garna, medan god moral Ă€r att stena en vĂ„ldtagen kvinna, en “Ă€ktenskapbryterska”, till döds. Är man katolik, Ă€r det fel att anvĂ€nda preventivmedel och skilja sig. Är man buddist, Ă€r det fel att utsĂ€tta nĂ„gon varelse för lidande, och sĂ„ vidare. Är man inte uppvuxen med eller inlĂ€st pĂ„ de olika religonernas moral Ă€r det omöjligt att förutse vad som i det ena eller det andra sammanhanget anses rĂ€tt eller fel.

    Teodicéproblemet (Grekiska ord - thesos = gud och dike = rÀttvisa) innebÀr att man ser det som ett problem att förklara lidandet och det onda Àr vÀrlden om Gud Àr bÄde god och allsmÀktig.

    Jag har hittat detta i en bok!

  865. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vi mÄste lÀra oss att leva utan religion till slut.

  866. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Men innan dess mĂ„ste vi lĂ€ra oss att leva……utan DIG!!

  867. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Vi mÄste kunna lÀra oss att respeketar varandra dÀrmed leva pÄ samma planet utan att brÄka med varandra.

  868. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det Àr de troendes stora dilemma.

  869. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Religionerna i vÀrlden Àr mycket omfattande och dominerar folks
    liv och vardag trots all kunskap och upplysning.

    Man berÀknar att det finns ca 2 miljarder kristna (32%), ca 1,2 miljarder muhammedaner (16%), ca 800 miljoner hinduer (13%), ca 360 miljoner buddhister (6%), övriga religioner sammantaget ca 1,6 miljoner (19%).

    De icke-troende berÀknas utgöra 14%, ca 775 miljoner mÀnniskor.

    (Sedan Àr det en tolkningsfrÄga om buddhismen ska rÀknas som en religion eftersom den lÀran inte innefattar nÄgon gud).

    Den snabbast vÀxande religionen anses islam vara, men den dominerande Àr kristendomen.

    VÄr hjÀrna tycks vara instÀlld pÄ tro. Det fordras ett stort mod och inre styrka i att vÀrja sig mot denna enorma kraft och maktfaktor.

  870. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jack E Glad; de dÀr berÀkningarna kan man ta med en nypa salt. De kalkylerar oftast bara antalet mÀnniskor i lÀnder i vilket en viss religion Àr dominant. Med en sÄdan utrÀkning betyder Sverige 9 miljoner kristna, trots att vi bara har ca 15% gudstroende. Den ignorerar ocksÄ mÀnniskor som anser sig kristna av kulturella eller traditionella skÀl.

    Dessutom Àr det relevant att ta en funderare över 1900-talet. För tre-fyra generationer sedan var det inte tillÄtet att gÄ ur kyrkan. För tvÄ-tre generationer sedan var det inte tillÄtet att kritisera kyrkan. Om vi delar in stegen frÄn konservativ kristen till fullfjÀdrad ateist i fyra generationer ser det ut sÄ hÀr;

    Generation 1: Konservativ kristen
    Generation 2: Liberal kristen, bibeln Àr mindre relevant
    Generation 3: Kristen av kultur/tradition, tron Àr mindre relevant
    Generation 4: Icke-kristen, helt oberoende av kristendomen

    Om Sverige dominerades av nummer #1 i början av 1900-talet sÄ tar #2 över i början/mitten (samtidigt blir Sverige blir demokrati, lÄter kvinnor rösta och inför religionsfrihet). Personer mellan 30-40 domineras förmodligen av typ #3 idag medan personer yngre Àn sÄ domineras av #4. I en undersökning för vilken institution skolungdomar i den Äldern litar pÄ sÄ fick Svenska Kyrkan lÀgst förtroende.

    Jag vet att ovanstÄende modell Àr aningen höftad, men applicera gÀrna liknande pÄ andra lÀnder som har haft olika straff för att inte tillhöra eller att kritisera religionen fram till en, tvÄ, tre, fyra generationer sedan.

    Jag tror inte pÄ fem öre att folk Àr instÀllda pÄ att tro, jag tror snarare vi Àr instÀllda att följa den uppfattning som finns i samhÀllet för stunden, och den förÀndras över tid.

  871. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Staffan Bengtsson
    Jag Àr medveten osÀkerheten i dessa siffror hÄller med dig till största delen.
    FrÄga: Tror du att religionen pÄverkar mÀnskligheten evolutionÀrt?

  872. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jack E Glad; ett förtydligande om inte det var uppenbart… barn överger oftast inte sina förĂ€ldrars perspektiv helt, utan gradvis. Barn till konservativt kristna förĂ€ldrar som lever upp i ett liberalare samhĂ€lle kommer förmodligen att anta en friare form (liberal kristen). Barn som till liberala kristna förĂ€ldrar som lever upp i ett sekulĂ€rt samhĂ€lle kommer förmodligen anta en friare form (kristen efter kultur/tradition men inte i tro). Barn till förĂ€ldrar som bara ser kristendom som kultur/tradition i ett mycket sekulĂ€rt samhĂ€lle kommer inte kunna förklara poĂ€ngen för sina barn som inte ovanligtvis skiljer sig frĂ„n kristendomen helt och gör lite vad de sjĂ€lv tycker Ă€r lĂ€mpligt.

  873. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    “Tror du att religionen pĂ„verkar mĂ€nskligheten evolutionĂ€rt?”

    Nej, jag har har en komplex teori om hur det kan vara tvÀrt om, dvs att mÀnniskan pÄgrund av sin evolutionÀra konstruktion föder religioner. Jag skall försöka förklara.

    Vi mÀnniskor har mÄnga behov som gynnas av ett socialt samliv. Man kan sÀga att socialt samliv Àr ett behov. För att samliv skall fungera behöver man komma överens om vad som gÀller och man utvecklar ofta idétraditioner som förmedlas till yngre.

    Vi mÀnniskor har ett psyke som kan associera en sak med en annan och skapa interna konstruktioner som blir en betydelse för oss. Ett ord kan vara en sÄdan konstruktion i vilket vi kombinerar ett lÀte vi formar med vÄra munnar, med en hög symboler nÄgon ritat, och tankar, inre bilder och kÀnslor knytit till den konstruktionen. Idétraditionerna bygger ofta pÄ att lÀra oss associera samband pÄ ett visst sÀtt.

    För lÀnge sedan förmedlade stammens Àldste stammens ideal till de yngre. För att förenkla hur man lÀrde yngre anvÀnde man sig inte ovanligtvis av symboler eller berÀttelser som gjorde traditionerna enklare att komma ihÄg och roligare att lÀra sig. Kristendomen fungerade pÄ samma sÀtt men i större utstrÀckning Àn förrut och en större grupp bands samman. I vÄr tid Àr det parlamentarism och fri demokrati som Àr centralt för dagens samhÀlle som dessutom binder samman stora delar av vÀrlden.

    VÄrt associationstÀnkande Àr dock bedrÀgligt. En association som att skörden blir bÀttre om man dödar en viss fÄgel, eller sÀmre av att man beter sig pÄ ett visst sÀtt, kan uppstÄ mycket enkelt. PÄ sikt kan detta innnebÀra att man rent av börjar döda mÀnniskor. Det Àr inte heller omöjligt att fÄ för sig att t.ex. naturen har en intelligens som besvarar ens misstag. Sprids dessa idéer i stammen utvecklas traditionellt kulturella vidskepelser dÀr barn lÀrs att se samband som egentligen inte finns. Eftersom deras hjÀrnor inte skiljer sig frÄn förÀldrarna och ovanligt har anledning att ifrÄgasÀtta detta fortsÀtter detta efter generation till generation. Ibland utvecklas tillochmed sÀkerhetsÄtgÀrden att döda eller tysta den som Àr tveksam pÄ vidskepelsen. Kombinera detta med vÄra dÄliga behov/affekter som hat, rÀdsla, lust för makt etc och det Àr tydligt att det uppstÄr problem.

    Kritiskt tÀnkande var en viktig upptÀckt för mÀnskligheten och kan lÀras pÄ samma sÀtt. Den upptÀckten var inledningen pÄ den förÀndring vi sett de senaste hundratalen. Det fick mÄnga av misstagen med sÄdant associationstÀnkande att försvinna och bygga upp kunskap snabbare Àn nÄgonsin förr. SÄ varför finns religioner kvar fortfarande trots att vi upptÀckt detta?

    Vi mÀnniskor föds med ett psyke som delvis har biologiska affekter, dvs naturliga kÀnslor. Vi har Àven naturliga behov. Sen har vi behov som inte Àr helt förprogrammerade, men programmeras av vÄr sociala miljö. Vi har ocksÄ förmÄgan att skriva ner och bevara erfarenheter frÄn generation till generation. Detta gör att vi kollektivt kan utveckla en konstruktion som besvarar och programmerar vÄr biologi automatiskt.

    Dagens religioner Àr idétraditioner som kombinerar vÄrt associationstÀnkande med programmerande av biologiska behov/affekter, och gör det sÄ effektivt att det slÄr bort t.ex. kritiskt tÀnkande och kan rent av isolera individen eller mindre grupper av individer ifrÄn samhÀllet. De anvÀnder sig av assicationer som bygger pÄ att fÄ nya medlemmar att associera sina affekter och behov till dess symboler. Konstruktionerna de anvÀnder sig av Àr utvecklade efter en lÄng tids erfarenheter/associationer förenat med försöket att fÄ ett samliv att fungera, och för att blockera bort allt som hotar samlivet. Behovet av samliv, affekterna, behoven Àr de samma, men vilka associationer religionen bygger pÄ Àr helt beroende pÄ dess historia och erfarenheter och Àr dÀrför mycket annorlunda frÄn region till region. PÄgrund av deras utvecklade system för att programmera nya generationer, och pÄ det sekulÀra/demokratiska samhÀllets tradition att lÄta dem göra det, sÄ bevaras deras idétradition pÄ detta sÀtt.

    Men chansen att vara bokstavstroende kristen och fÄ en hög position i svenska samhÀllet Àr idag relativt liten i jÀmförelse med 100 Är sedan, sÄ situationen gÄr frammÄt, mycket tack vare vÄrt ickekonfessionella skolsystem.

  874. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det forskas mycket i det hÀr. Det handlar om neuropsykologi, sociologi, antropologi bl.a.
    En hel del resultat pekar pÄ att mÀnniskan har mentala system, vilka gör oss disponerade för tro pÄ övernaturliga krafter.
    ”VĂ„r hjĂ€rna Ă€r allt för stor”. Vi vill hela tiden ”se vad som Ă€r bakom trĂ€det”.
    Vi förestÀller oss hela tiden en slags fortsÀttning Àven efter döden t.ex.
    Det Àr ett stort bekymmer för mÄnga mÀnniskor och dÀr kommer religionen in som en stor tröst/frÀlsning. Det hela Àr mycket komplext. Det hela blir inte mindre bekymmersamt pÄ grund av den religiösa fundamentalismen och det stora, stora sveket frÄn de socialistiska/kommunistiska politiska utövarna

    Det behövs vettiga/trovÀrdiga alternativ, som psykologiskt frigör oss frÄn detta beroende av alla ismer och personkultsrörelser.

  875. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Birgitta Forsman Àr vetenskapsteoretiker och docent i forskningsetik men har ocksÄ en bakgrund som kulturarbetare.: http://www.fritanke.se/lang-sv/bocker/117-arvet-fran-darwin.html

    De religösa förnekar evolutionen och att biologi Àr farligt och dÀrför Àr det bÀst att tiga om den, detta Àr en fördom. Darwin hittade inte pÄ evolutionen, han upptÀckte evolutionen! Arvet frÄn Darwin hÀvdar ocksÄ att det inte finns nÄgon anledning att bygga vÄr moral pÄ religion. Religiös moral Àr inte bÀttre Àn sekulÀr. Mycket tyder snarare pÄ motsatsen

  876. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jack E Gladh; det finns forskningsresultat som sÀger att religiösa Àr lyckligast. Det finns forskningsresultat som sÀger att de mest ateistiska lÀnderna i vÀrlden Àr lyckligast. Det finns de som sÀger att religion Àr en tröst för döende, det finns forskning som sÀger att katoliker Àr de som har mest Ängest inför döden.

    Jag tar dessa och liknande undersökningar med en nypa salt. De Àr oftast en mÀtning av kultur snarare Àn mÀnniskor.

  877. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det gör jag ocksÄ, men som nÀra nog ateist mÄste jag extra noga se efter var jag sÀtter ner fötterna. Vi stÄr inte sÀrskilt högt i kurs.

  878. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    lycka kanske Àr inte helt lÀtt att undersöka tex
    hur mÀter man lycka?

    vad Àr lycka för en fattig person och vad Àr lycka för en person som har mycket pengar?

    vad Àr det förskillnad i lycka i sociala sammanhang i en jÀmförelse ned en atesit som har familj, vÀnner, kollegor eller studenter i skola och ned en person som regelbundet trÀffar andra troende i olika religösa sociala sammanhang? oj, det blev lÄng frÄga.

    vilka olika synsÀtt pÄ lycka finns det i olika kulturer ?

  879. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Lycka Àr ju sjÀlvklart nÄgot vi alla vill kÀnna. Hur vi ska uppnÄ det eller ha kvar den kÀnslan Àr nÄgot av livets svÄraste konst.

    Vi vill kÀnna att vi duger som vi Àr. Att de egenskaper vi har platsar nÄgonstans. Att vi fÄr vara med. Att vi fÄr finnas till. Att vara. Det Àr svÄrt om omgivningens krav övergÄr det rimliga. Det mÀnskliga. Det mÄste finnas utrymme.

    HÀr har personkulter, religiösa och politiska, en mycket negativ inverkan genom sin hierarkistiska uppbyggnad.

    Tror att mÀnniskan mÄste stÄ fri frÄn fÀrdiga koncept, som just specifika religioner och extrema politiska rörelser.

    MÀnniskor mÄste sjÀlva besluta sig vilka de vill vara och vilka de Àr och ingÄ i livet som samarbetsvilliga ödmjuka humanister med stark integritet.

  880. Kommentar:
    Erik skriver:

    NÀr testet Àr slut, och för min del visar att jag Àr en av den mindre del av befolkningen som Àr starkt religiös, sÄ fick jag frÄgan:
    Varför “vi” religiösa ska ha sĂ„ stort inflytande i samhĂ€llet?

    Jag svarar:

    Vi kristna försöker ha sÄ stort inflytande som möjligt i detta förtappade samhÀlle föra att: fÄnga mÀnniskor.Ž som Jesus sa.
    MissförstÄ mig inte,
    jag Àr helt och hÄllet emot sekter, i alla former.
    Men Jordens sista tid Ă€r inne, och ni Humanister, Muslimer, Judar, Buddhister… mfl. mĂ„ste vĂ€nda sig till Gud! VĂ€nda sig ifrĂ„n sin synd och sĂ€ga: förlĂ„t för mina synder Herre, rĂ€dda mig Fader!

    Eller pÄ annat sÀtt ta avstÄnd frÄn eran synd!

    Jag Àr inte den som ska döma.
    Men jag har lÀst bibeln.
    och det finns bara EN vÀg till Himmelen och det Àr genom Herren Jesus Kristus!

  881. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Ja, du Erik.
    I mina ögon har du redan dömt. Om inte jag missminner mig, sĂ„ stĂ„r det nĂ„gonstan i nya testamentet: “Döm inte, för med den dom ni dömer ska ni sjĂ€lva bli dömda”. SĂ„ ta det försiktigt med vad du skriver.

  882. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Jag finner det orÀtt att spambottar anfallit de hÀr debattsidorna - men vad tillÄter tekniken egentligen, det gÄr kanske inte att kontrollera.

  883. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Ateisten kan inte logiskt bevisa Guds icke-existens. Varför?:Jo, för att veta, att en transcendent gud inte finns skulle krÀvas perfekt kunskap om ALLTING (omniscience). För att komma i besittning av denna kunskap skulle krÀvas simultan tillgÄng till alla vÀrldar och bortom (omnipresence).
    DÀrför, för att pÄ ett logiskt och sjÀlvförverkligat sÀtt bli övertygad om ateisternas pÄstÄenden mÄste man besitta gudomlig karaktÀr.
    Helt uppebart Àr, att mÀnsklighetens begrÀnsade natur totalt saknar dessa möjligheter.
    Ateistens förolÀmpande, dogmatiska pÄstÄende Àr dÀrför oförsvarligt.
    Ateistens försök att pÄvisa Guds icke-existens Àr ett sjÀlvförgörande pÄstÄende, som motverkar sitt eget syfte.

    DÀrför Àr det av allra största vikt att vÀrldens teister, oavsett religionstillhörighet, med eftertryck framhÄller de krÀnkande ateisternas totala oförmÄga att presentera ett logiskt och vetenskapligt motbevisande av Guds existens.

    OM TAT SAT

  884. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Sir Michael A

    Det Àr inte dÀri problemet ligger. Jag tÀnker pÄ H.C. Andersens saga, Kejsarens nya klÀder, som en bra bild pÄ var nÄgonstans bevisbördan ligger.

  885. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Den Högsta Sanningen existerar sÄvÀl utom som inom alla levande varelser, rörliga som orörliga. Eftersom Han Àr subtil till Sin natur, stÄr Han bortom de materiella sinnenas förmÄga att se och veta.
    FastÀn mycket lÄngt borta, Àr Han ocksÄ i allas nÀrhet.
    Av ljuskÀllor Àr Han den strÄlande solen, i de levande varelserna Àr Han livskraften, Han Àr den outröttliga Tiden, den Allupslukande döden, Han Àr det skapande fröet till allt som existerar. Det finns ingen varelse, rörlig eller orörlig, som kan existera förutan Honom.
    Han Àr den Yttersta Orsaken till din egen existens!

    Vad för mer bevis behöver du??!

  886. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Sir M. A

    Vad Àr det för slags bevis? Du, jag föredrar det gÄtfulla. Varför ska vi ha förklaring pÄ allt? Du beskriver fenomenet könsmÀssigt och redan dÀr faller hela din teori ihop som ett korthus.

  887. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Jack E Gladh: jag har skrivit ett A4 som svar Ät S.M.A. och Àr mycket glad för ditt svar.

    Sir Michael A: Det dÀr Àr inget bevis, det dÀr Àr en samling pÄstÄenden som du sjÀlv valt att ta för sanna. Du har inte övertygat mig, och jag kan förklara ytterligare en punkt, sÄ skulle jag vilja pÄstÄ att possessiva pronomen inte heller Àr namn.

  888. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Sir Michael A: Jag vet dessutom fler föremĂ„l som Ă€r bortom vĂ„r förmĂ„ga att se och veta: utomjordingar… de finns alltsĂ„ enligt ditt resonemang.

  889. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Är det verkligen vĂ€rt att lĂ€gga ner sĂ„ mycket tid och pengar pĂ„ utomjordingar och osynliga monster under sĂ€ngen nĂ€r vi faktiskt har uppdrag sĂ„ som rymdskyttlar att skicka till mars, svĂ€lt i Afrika som vi mĂ„ste lindra sĂ„ gott som möjligt, fattiga och arbetslösa i samhĂ€llet, med mera. Vi har tillrĂ€ckligt mycket materiella problem, och tro Ă€r tyvĂ€rr en stor del av det pĂ„ grund av alla ogenomtĂ€nkta fanatiker. LĂ„t oss kalla det: vad som utbildningen inte klarade av att svara pĂ„. Kanske för att utbildningen, utom i t.ex. fallen av “kyrkliga friskolor”, vĂ€ljer att lĂ„ta utbildningen vila pĂ„ en vetenskaplig, humanistisk, grund. Och det Ă€r inte utomjordingar som de talar om i skolan, utan det gör enbart ungdomar och de korrumperade lĂ€rarna.

  890. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Jag har blivit förelÀst av religiösa, och de har minst sagt svÄrt att formulera sig. Det Àr mycket svÄrt för vissa att koppla bort religionen och fokusera pÄ det som Àr viktigt.

  891. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Sir Michael A:

    Vad för mer bevis behöver du?

    Jag tror inte pÄ nÄgon Gud dÀremot finns det bevis för att jorden inte skapades pÄ 6 dagar och nÄgon slags högre makt vilade den 7 dagen. Det mÄste ha tagit jÀdrans massa miljarer Är att skapa hela universum inkl solen, alla kÀnda som okÀnda planeter eller sÄ skapades det inte utan snarare har alltid funnits och alla icke troende i naturliga konkteta förklaringar och beskrivningar till ens existent snarare Àn flummiga oerhört fantasi fulla religösa argumnet.

  892. Kommentar:
    J.A. skriver:

    “De som Ă€r demoniska vet inte vad som bör göras och vad som inte bör göras. Man finner varken renlighet, korrekt uppförande eller sanning hos dem.
    De sÀger att denna vÀrld Àr overklig och saknar grund och att det inte finns nÄgon hÀrskande Gud. De sÀger att den Àr frambringad ur sexualdriften och inte har nÄgon annan orsak Àn lusta.
    Ledda av sĂ„dana slutsatser engagerar sig de demoniska personerna, som Ă€r förlorade för sig sjĂ€lva och som saknar intelligens, i ofördelaktiga, hemska handlingar, Ă€mnade att förstöra vĂ€rlden.”

    Bhagavad-Gita 16.7-9

    Ateistens natur Àr sedan urminnes tider kÀnd och kartlagd.
    Och hÀr beskrivs den av Gud SjÀlv, Sri Krishna.
    Detta fenomen Àr sÄledes inget nytt.
    Det som Àr mÀnsklighetens stora förtjÀnst Àr att avslöja och genomskÄda ateisterna och deras illvilliga avsikter, vilket i och för sig inte Àr sÀrskilt svÄrt, med rÀtt verktyg!

    HARE KRISHNA!

  893. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; Stalin i sovietunionen och Mao i Kina var högsta ledare. I Egypten var Farao Gud. I Shinto var kejsaren Gud. Vilka samband kan du dra mellan det och judendom/hinduism? Det gĂ„r att spĂ„ra liknelser mellan olika rörelser som kan förklaras med att mĂ€nniskohjĂ€rnorna som utvecklade dem tĂ€nker pĂ„ samma sĂ€tt. Är det konstigt att en religion har en högsta auktoritet? Knappast. Viljan att ha en stark ledare Ă€r helt förenligt med den mĂ€nskliga naturen. Men detaljerna i hinduism vs detaljerna i judendom skiljer sig markant, och hinduismen Ă€r likvĂ€l panteistisk och polyteistisk som monoteistisk. Att det gĂ„r att tĂ€nka sig hinduismen som monoteism Ă€r inte det samma som att det Ă€r en monoteism, inte heller innebĂ€r det att filosofin om hinduismens högsta auktoriteter Ă€r den samme som judendomens högsta auktoriteter. Majoriteten av alla samhĂ€llen genom historien har varit polyteistiska, inte monoteistiska. Även judendomen erkĂ€nner andra gudar i första budordet. Skillnaden Ă€r att judendomen grundar sig i en krigarstam som drömde om vĂ€rldsherravĂ€lde vilket inte tillĂ€t andra gudar.

    Det finns en annan ganska naturlig förklaring till att polyteism utvecklas mot en monoteism. Kravet pĂ„ högre auktoriteter vĂ€xer i samband med att samhĂ€llen gĂ„r ihop. Sverige var en gĂ„ng i tiden uppdelad i ting, sen fick vi en kung, idag Ă€r vi med i EU och i FN och kallar oss sjĂ€lva ibland för “vi i vĂ€stvĂ€rlden”. Vi var en gĂ„ng polyteistiska, vi gick med i kristendomen men fortfarande finns andra religioner i vĂ€rlden. Det Ă€r inte för intet att Amun-Ra heter Amun-Ra, det var ursprungligen tvĂ„ gudar; Amun och Ra. Detta sĂ€ger mer om mĂ€nniskan Ă€n om antika mytologier. SamhĂ€llen gĂ„r ihop och idĂ©erna förenas dĂ€refter. Även kristendomen var frĂ„n början en vĂ€ldigt splittrad rörelse innan den enades under Konstantin. Även arabvĂ€rlden var polyteistisk innan den enades under Islam.

    SjÀlv har jag mitt trancendenta begrepp som jag anvÀnder istÀllet för Gud. Jag sÀger helt enkelt mÀnskligheten. Alla 6.5 miljarder av dem. För mig Àr det viktigt att sÄ mycket som möjligt av varje enskild mÀnniska i mÀnskligheten fÄr grundlÀggande friheter att uttrycka sina Äsikter och anvÀnda sin potential. Det gynnar vÀrlden att ha 6.5 miljarder av mÀnniskor som tÀnker pÄ framtiden istÀllet för en majoritet som tÀnker pÄ att uppfylla dagens ritualer för att hylla ledare som varit döda i tusentals Är.

    NÀr jag berÀttade för dig om Gud sÄ var det för att introducera min uppfattning om Gud som idéhistorisk och psykologisk snarare Àn transcendent. Gud Àr inte utanför den hÀr vÀrlden. Gud Àr i högsta grad naturlig. Du har lÀrt dig om Gud genom dina fem sinnen och allt du vet om Gud Àr serverad av mÀnniskor. Om du nÄgonsin upplevt nÄgot du tolkar som Gud sÄ Àr det alltid nÄgot annat du namngett Gud, sÄ som dina kÀnslor eller saker du inte kan förklara. SÄ Àr det för alla andra. Det gör att Gud kan spÄras idéhistoriskt. Gör vi detta mÀrker vi att Gud Àr en evolverad idé som har förÀndrats frÄn generation till generation i takt med att nya erfarenheter har gjorts. Vi mÀrker ocksÄ att det Àr en tÀmligen lokal idéhistoria som utgick frÄn mellanöstern och inte nÄdde oss förrÀn 1500 Är senare genom att mÀnniskor tog sig hit och berÀttade om vad de trodde pÄ. GÄr vi utanför den begrÀnsade sfÀren finner vi snabbt mÀnniskor som tycker hela idén om Gud Àr vansinne, eller sÄ absorberar de idén efter sin egen idéhistoria (som att göra judendomens Gud till en del av hinduismen).

    Du gör en jĂ€mförelse med kĂ€rlek. Jag tycker inte “kĂ€rlek” Ă€r jĂ€mförbar med “Gud” och skall försöka förklara varför. KĂ€rlek Ă€r inte en existens, utan en kĂ€nsla genererad av vĂ„ra kroppar som vi dessutom spĂ„rat till ett kemiskt hormon (oxytocin). KĂ€rlek existerar inte oberoende av mĂ€nniskan. KĂ€rlek kommer att finnas sĂ„ lĂ€nge mĂ€nniskor finns, sĂ„ lĂ€nge vi inte evolverar bort den. De flesta av oss kommer att uppleva kĂ€nslan under vĂ„r livstid, dĂ€rför fĂ„r vi automatiskt indikation av att kĂ€rlek finns. KĂ€rlek Ă€r en basaffekt likt vrede och sorg. Antropologer har spĂ„rat dessa till samtliga kulturer vĂ€rlden över och Ă€r alltsĂ„ helt oberoende av kultur och idĂ©tradition.

    Det hade varit bĂ€ttre om du sagt “frihet” eller “rĂ€ttvisa” eftersom du dĂ„ skulle pratat om mĂ€nskliga abstrakta vĂ€rderingar som skiljer sig frĂ„n kultur till kultur. Men viljan till frihet och kravet pĂ„ rĂ€ttvisa gör inga pĂ„stĂ„enden om existenser, utan Ă€r snarare stĂ„ndpunkter i hur samhĂ€llet bör konstrueras utifrĂ„n vĂ„ra behov sett.

    Du kanske till slut blir tvungen att jÀmföra Gud med andar och demoner, för först dÄ gör du pÄstÄenden om nÄgot som Àr bÄde utanför mÀnniskan och svÄrt att bevisa/förklara. Men jag tror inte pÄ andar/demoner heller, Àven om mÄnga kulturer har olika former av ande/demontro.

  894. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    J.A. du gör ett totalitÀrt ansprÄk, men om du inte Àr jude, muslim, kristen och hindu samtidigt Àr du ocksÄ ateist.

    NĂ„n gĂ„ng kom nĂ„gon pĂ„ gud och berĂ€ttade det för nĂ„gon som sade “det dĂ€r har du hittat pĂ„”. SĂ„ föddes förste ateisten. Raskt kom man pĂ„ att om man skulle fĂ„ anvĂ€ndning av tanken mĂ„ste man göra sig kvitt de som inte köpte den, dĂ€rför brukar rörelser som har behov av gudstanken för att fungera pĂ„stĂ„ att deras egna Gud tar avstĂ„nd frĂ„n de som inte tror pĂ„ denne. SĂ„ Ă€r det i Bhagavad-Gita, i Toran, i Nya Testamentet, i Koranen. Lustigt nog Ă€r de andra religionerna ocksĂ„ ateister eftersom de inte heller köper de andras gudar.

  895. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Undrar om man skulle ta och bli ”Humanist”
?
    Dom verkar ju ha löst livets och skapelsens mysterium, bland mycket annat

    Efter en, högst personlig, reflektion över deras filosofi, sĂ„ kanske de kan vara ett alternativ
-eller kanske inte
.;
    ”Datorns ursprung kan spĂ„ras ca 5000 Ă„r tillbaka.
    Den Àldsta kulramen daterar sig frÄn den tiden.
    Kulramens existens kom att ta sin början genom en fruktansvĂ€rd explosion, en s.k ”big bang”.
    Innan kulramen fanns dÀr ingenting av dess like, men sÄ plötsligt uppenbarade sig kulramen.
    Utvecklingen, eller vi kan kalla det ”evolutionen”, gick mycket lĂ„ngsamt i början.
    Det hÀnde i stort sett ingenting med rÀknehjÀlpmedlen förrÀn pÄ 1600-talet, dÄ kulramen efter vissa mutationer och smÄ enkla evolutionÀra förÀndringar hade utvecklats till den första adderingsmaskinen.
    Omkring Ă„r 1800 kunde man efter Ă„r av evolution och ”ett naturligt urval”, skönja ljuset av en hĂ„lkortsstyrd vĂ€vstol!
    Nu var en matematiskt styrd analysmaskin inte lÄngt borta!!
    Mycket riktigt.
    Redan runt 1880 hade vi vÀrldens första hÄlkortsmaskin för databearbetning.
    Evolutionen och det ”naturliga urvalet” tillsammans med ”de bĂ€st anpassades överlevnad” banade vĂ€g för hĂ„lkortsmaskinens dominans över den nu nĂ€stan utdöda kulramen.
    Evolutionen hade sin gÄng, i allt raskare takt, och idag har vi superdatorer som klarar av biljardtals berÀkningar per sekund.
    Allt detta utan att nÄgon har behövt lyfta ett finger.
    Vi har kunnat sitta tillbakalutade och bara beskĂ„da och förundras av denna fantastiska utveckling, eller ”Evolution”.
    Darwin var allt en hĂ€rlig kille som förklarade för oss pĂ„ ett ”vetenskapligt” sĂ€tt hur allt ligger till!!
    Undrar om Darwins mirakel-evolution gÄr att tillÀmpa pÄ fler omrÄden
?
    Jag skulle verkligen behöva en ny tvÀttmaskin.
    Om förutsĂ€ttningarna bara Ă€r de rĂ€tta, sĂ„ kanske jag inom en överskĂ„dlig framtid har en ny fin Miele W1614NDS, stĂ„endes i mitt badrum…
    Jag kan faktiskt tĂ€nka mig att bidra med en del av materialet, eller ”ur-soppan”, genom att placera ut lite plĂ„t, skruvar, kretskort och diverse komponenter pĂ„ golvet i badrummet.
    Eller det kanske fungerar bÀttre med en gammal tvÀttbrÀda?
    Jag har inte till fullo förstÄtt hur denna evolution fungerar men visst Àr det fantastiskt?
    All Àra Ät Charles Darwin!
    Var hade vi varit idag utan dig?
    Vi hade fortfarande levt i en vĂ€rld styrd av den befĂ€ngda tanken om en Skapande Gud.”

    Hare Krishna!

  896. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Sir Michael A: versen du citerade ur Bhagavad-gita Àr inget som helst bevis pÄ nÄgonting, och den gör dÀrför ingen nytta i en diskussion som denna.

  897. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A.: din humor Àr underhÄllande och trÀffsÀker, som humor alltsÄ. Men jag vet inte om den tillför nÄgon legitimitet till dem som hÀvdar att Gud nog finns.

    Du skriver vidare: “Det som Ă€r mĂ€nsklighetens stora förtjĂ€nst Ă€r att avslöja och genomskĂ„da ateisterna och deras illvilliga avsikter, vilket i och för sig inte Ă€r sĂ€rskilt svĂ„rt, med rĂ€tt verktyg!”

    BetÀnk dÄ att det Àven finns horder av sÄ kallade religiösa, troende mÀnniskor som har mycket illvilliga avsikter. Dessa bör ocksÄ genomskÄdas, eller hur?

  898. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Gud visar sig inte för de trolösa!

    Ateister krĂ€ver alltid att Gud ska visa Sig i egen Hög Person framför deras ögon, innan de kan börja tro pĂ„ Hans existens…

    Men Gud svarar inte pĂ„ sĂ„na högfĂ€rdiga utmaningar, lika lite som Kungen skulle söka upp oss om vi utan kvalifikation krĂ€vde hans uppmĂ€rksamhet…

    Man ju frÄga sig om en trolös gudlös ateist verkligen har gjort sig förtjÀnt av att fÄ personlig audiens med den Högste Herren, Gud?

    Vad har ateisten för meriter, som gör att han har gjort sig förtjÀnt av att trÀffa Gud och att Gud skulle kÀnna sig inspirerad att visa sig för honom, kan man ju med fog frÄga sig?

    NÀr de knappast ens kan fÄ personlig audiens hos Kungen, varför dÄ tro att det skulle vara lÀttare att fÄ audiens hos Gud, hela Universums Konung?

    TvĂ€rtom, ateisten bespottar tanken pĂ„ Gud och VILL INTE bli av med sin illusion att Gud inte existerar, och eftersom Gud inte trĂ€nger sig pĂ„ mĂ€nniskans fria vilja, sĂ„ kommer ateisten aldrig att kunna kĂ€nna nĂ€rvaron av Gud, tills han Ă€ndrar pĂ„ sin uppblĂ„sta attityd…

    För ateister bevisar Gud sin existens nÀr Han framtrÀder som döden och tar alting ifrÄn dem, men Han manifesterar aldrig Sig SjÀlv i sin hÀrlighet för de trolösa!

    Ateisten har inte förstÄtt att man inte kan *SE* Gud i tillvaron, förrÀn man först *INSER*, förverkligar genom andlig kunskap, att Hans existens Àr en förutsÀttning, sjÀlva grunden för tillvaron!

    Först *inse*, sedan börja försöka *se*…

    Om man inte ens har passerat det mest preliminÀra nybörjarstadiet, att inse att Gud med nödvÀndighet mÄste existera för att universum ska kunna finnas till, att inse Hans alltgenomtrÀngande AllsmÀktiga natur, hur ska man dÄ för en sÄdan andligt blind person kunna bevisa Gud, nÀr denne inte ens har en susning om Guds andliga natur, utseende och personlighet?

    Man kan aldrig bevisa eller övertyga en ateist nĂ„gonting om Gud eller det andliga, eftersom han Ă€r andligt blind…

    UngefÀr som att försöka bevisa fÀrger för en blind!

    Även om Gud sĂ„ stĂ€llde sig mitt framför ögonen pĂ„ ateisten, sĂ„ skulle inte ateisten fatta att det var Gud, eftersom ateisten inte har en susning om Guds andliga natur och andliga energier!

    För övrigt, vad i Herrens Namn skulle en ateist godta som bevis för Guds eviga andliga transcendentala existens?

    Innan en ateist kan börja avkrÀva konkreta bevis för Guds personliga medvetna existens, kanske ateisten kunde börja med sig sjÀlv, att bevisa existensen av sitt eget medvetna Jag!

    Hur ser det medvetna Jaget ut, personen som lever och bor inne i sin materiella kropp, individen som upplever omvÀrlden via sitt fysiska skal?

    Kan en ateist konkret bevisa sitt innersta Jag?

    Knappast…

    SÄ varför avkrÀver dÄ ateisten konkreta bevis för Guds medvetna Jag, nÀr han inte ens kan bevisa sitt eget medvetna Jag?

    VÄra enormt begrÀnsade materiella sinnen Àr ofullkomliga, medan Gud Àr fullkomlig, bortom vÄra fysiska sinnens uppfattningsförmÄga.

    Med ofullkomliga materiella sinnen och instrument kan man inte detektera Gud, som Àr fullkomlig och absolut!

    Korpgluggarna som vi fÄtt till lÄns av Moder natur, uppfattar endast en ytterst liten brÄkdel av det totala frekvensomfÄnget!

    Guds kropp bestÄr till 100% av den medvetna levande andliga energin, och den andliga dimensionen gÄr inte att detektera med vÄra 3 D-begrÀnsade materiella instrument!

    Guds existens Àr alltsÄ inte beroende av huruvida vi kan bevisa Honom med vÄra begrÀnsade ofullkomliga materiella instrument!

    Gud kan endast uppfattas med anden, med sjÀlens andliga sinnen!

    Hare Krishna!

  899. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vilket fruktansvÀrt flum!

  900. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Flum?
    Du menar jÀmfört med Staffans klarsynta förklaringar, eller?

  901. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag jÀmför inte. Var och en fÄr ansvara för sitt.

  902. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Enligt en undersökning i Journals of the British Psychological (BJP) för nÄgra Är sedan slog man fast att 90 - 95 % av alla ateister som överlevt svÄra katastrofer hade bett till Gud. Med detta vill jag inte pÄpeka att man överlever genom att be till Gud, utan snarare att nÀstan alla Àr religiösa nÀr det vÀl gÀller.

  903. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Och innan Gud fanns hÀr i Norden som bad man till Oden, Tor och Frej m.fl. i krislÀgen.

  904. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Jag tar mig friheten att citera dig, frÄn ett tidigare inlÀgg:

    ” Glöm det dĂ€r med “Gud”!

    Hates egg finslipas i de troendes forum

    Vi och de blir en ödesdiger dom
    och vÀrldens undergÄng en sjÀlvuppfyllande profetia

    NÀr du hamnat i religionens förföriska famn
    har du försÄtligt hejdats i din egen underbara utveckling
    till en fullÀndad humanistisk medmÀnniska

    Meningen Àr ju att vi ska Àlska
    vara till för varandra
    och inte vara till för nĂ„gon “Gud”

    “Den högsta makten” Ă€r vi tillsammans
    i den fullkomliga kĂ€rleken! ”

    Har kan vi tala om avancerat flummeri pÄ högsta nivÄ!!!!

  905. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Lille Jack-pojken, Gud har nog funnits bĂ„de hĂ€r i norden och resten av vĂ€rlden, h e l a tiden….

  906. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    J.A

    För att dra en slutsats som gÄr att generaliseras krÀvs det att en hel del studier som Àr av relativt hög kvalite. Dessutom tror jag inte alls pÄ att vara troende i en viss religon och be till nÄgon slags högre makt som kallas gud kan vara den enda och starkaste överlevnad faktorn!

    Hur förklarar du hur mÀnniskor som Äkte rakt in world trade center och pentagon skulle överleva?

    Hur förklarar du hur en prÀst i New York dog dÄ nÀr han försökte rÀdda mÀnniskor samt brandmÀnnen som rusade rakt in i WW?

    Hur förklarar du att mÀnniskor som dog i Tusnami katastoren skulle överleva genom att stÄ eller sitta ner pÄ en strand för att be om att överleva nÀr en hel del vatten kom?

    Hur skulle mÀnniskor lyckas överleva ett flygplan som fortfarande Àr delvis försvunnen i ett hav som försvann för en tid sendan? Dessutom finns det en mossor av hajar i havet.

    Dessutom har jag sett pÄ tv flera program dÀr mÀnniskor verkligen lyckades mirakulöst överlevde t ex 4 mÀn gick vilse i amazons djungel och 2 försvann mystisk och 2 överlevde pÄ grund av 2 fiskare kom förbi som kÀnnde till djungen ganska bra som var ganska snÀlla och rÀddade dom.

    Jag övertygad att hamnar man i mycket svÄr katastrof dÄ hade inte det första man tÀnker pÄ att börja be utan snarare hur man kan pÄ nÄgot sÀtt överleva situationen och i vissa situationer Àr det kört frÄn början t ex ett kapat plan eller motorfel i ett flygplan nÀr man Àr en passagerare.

  907. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Mikael:
    Jag antar att du Àr lika bekant med Bhagavad Gitas 16:e kapitel, som jag.
    Man kan inte bortse frÄn det faktum att det finns tvÄ olika sorters mÀnniskor i den hÀr materiella vÀrlden.
    Eller hur?
    Och vilken sida Humanisterna/Ateisterna befinner sig pÄ, Àr vÀl inte sÀrskilt svÄrt att se?
    Varför skall vi dÄ ta till oss deras argument och lÄta oss bli pÄverkade av deras fientliga instÀllning till Gud?
    SjÀlvklart skall vi debattera och disskutera med dem, men vi kan samtidigt inte borste frÄn deras natur och deras avsikter.
    Hela deras argumentation och instÀllning Àr fientlig och en förseelse mot Gud och Hans hÀngivna.
    Sedan nÀr började vi acceptera förseelser mot Gud (och Hans hÀngivna)?

    RĂ€tta mig om jag har fel!!

  908. Kommentar:
    JP skriver:

    Att debattera religion Àr svÄrt, av mÄnga skÀl. En viktig orsak Àr att troende anvÀnder metaforer, som till exempel att kalla Gud för Han, vilket leder tankarna till Gud som en varelse, lÄt vara övermÀnsklig, men ÀndÄ nÄgon som finns, nÄgonstans.

    En annan svÄrighet Àr att mÀnniskors religiösa behov har utnyttjats av mÀnniskor som söker makt, bÄde vÀrldslig och andlig. Det Àr ju dÀrför som kommunister motarbetar kyrkan, man vill inte ha en maktapparat utanför partiet.

    Vissa aspekter pÄ religionsutövning kan ocksÄ göra det svÄrt för en rationellt tÀnkande mÀnniska att ansluta sig till en viss religion. Hur kan man lÄta en gammal man i Rom bestÀmma huruvida jag ska anvÀnda preventivmedel eller inte?

    För egen del söker jag en tro som kan kombinera rationellt tÀnkande, modern vetenskap och vÄr kultur. Kanske orkar jag skriva om det hÀr, vi fÄr se.

    I vart fall vill jag pÄstÄ att eftersom Gud inte gÄr att detekteras med ens det kÀnsligaste instrument, sÄ Àr Gud immateriell. Men finns likvÀl. Liksom Guds Ande, Guds kommunikationskanal med oss mÀnniskor, och som jag tror kan förklaras med rationella termer.

    Jag tror ocksÄ att sökandet efter Gud sker bÀst genom att vi som Kierkegaard gÄr in i oss sjÀlva, och inte bryr oss om yttre manifestationer av tro, som kyrkobesök och liknande ritualer.

    Slutligen, vare sig man har en religiös tro eller inte, sÄ har bön en sjÀlvterapeutisk verkan, och hjÀlper oss pÄ sÄ sÀtt att uppnÄ vÄra mÄl.

  909. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A: Jag förstÄr hur du tÀnker, men det Àr inte sÄ enkelt att allt bara Àr svartvitt, vi-och-dom etc. Alla har naturligtvis rÀtt att uttrycka sina Äsiker (som dessutom kan variera och förÀndras avsevÀrt över tid), men det bör göras med grundlÀggande ödmjukhet och respekt (i synnerhet om man gör gÀllande att alla Àr Guds eviga Àlskade söner och döttrar, vilket Àr en central förstÄelse i vaishnavismen. Du vet sÀkert vad nÄd innebÀr i Chaitanya Mahaprabhus exempel, dÀr de mest syndfulla fÄr de största vÀlsignelserna).
    Att kasta citat om demoner i ansiktet pÄ mÀnniskor som redan har bestÀmt sig för att Gud och skrifter inte Àr relevanta, bidrar knappast till nÄgon fruktbar dialog. Dessutom Àr detta Humanisternas forum, och dÄ tycker jag sjÀlv att man fÄr anpassa sig till den spelplan som gÀller hÀr.
    Ingen drar nytta av att höra att man Àr dum i huvet, varken ateister eller teister.
    Som i alla debatter och diskussioner, kan man vÀlja mellan tvÄ huvudsakliga förhÄllningssÀtt: 1) pajkastning (fullstÀndigt meningslöst), 2) önskan om konstruktiv dialog (vilket inte innebÀr att man mÄste hÄlla med om allt vad motparten anser).
    NÀr man gÄr in i en debatt kan man onekligen ha en fast övertygelse om att man aldrig kommer att Àndra sina grundlÀggande Äsikter, oberoende av vad nÄgon annan sÀger, men likvÀl kan man vara öppen för möjligheten att det finns nÄgot att lÀra av varandra, dvs att man inte Àr sig sjÀlv nog. Detta Àr förstÄs ovanligt bland debattörer, men jag framhÄller vikten av detta.

  910. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    J.A.
    Det finns helt andra djup Àn de du befinner dig i. Om du börjar penetrera och verkligen ser vad jag skrivit sÄ kommer du att förstÄ.
    LĂ€ser du aldrig poesi?

  911. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    J.A.
    “Lille Jack-pojkenkommentaren” visar bara att du inte förstĂ„tt poĂ€ngen i vad jag skrev. SkĂ€rp dig!

  912. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Mikael:
    Jag besökte det hÀr forumet endast av nyfikenhet, jag hade frÄn början ingen avsikt att debattera överhuvudtaget.
    Jag hÄller mig helst borta frÄn ateister, helt och hÄllet.
    Som Prabhupada mÄnga gÄnger har förklarat; att det Àr bÀttre att inte diskutera alls med dylika personer, dÄ undviker man Ätminstone att de hÀdar Krishna och Hans hÀngivna och begÄr förseelser.
    Jag vĂ€nde mig hit dĂ€rför att jag blev uppriktigt bestört och förfĂ€rad över att se texten “Gud finns nog inte” pĂ„ stadens reklampelare.
    Humanisterna pÄstÄr att de inte fÄr nÄgot utrymme och spelrum i samhÀllet och att religiösa samfund och Äsikter fÄr all uppmÀrksamhet.
    Glömmer de dĂ„ inte bort vissa fakta; att religionskunskap i skolan Ă€r ett Ă€mne som inte lĂ€ngre finns, att barnen i skolan blir “hjĂ€rntvĂ€ttade” med Darwins teorier, som helt saknar vetenskapliga belĂ€gg osv. osv.
    Jag tycker att Humanister/Ateister har en vÀldigt stor spelplan!
    NĂ€r sĂ„g vi senast en rikstĂ€ckande reklamkampanj i stil med “Gud FINNS”??

  913. Kommentar:
    Anonym skriver:

    J.A. skrev:
    “Mikael:
    Jag antar att du Àr lika bekant med Bhagavad Gitas 16:e kapitel, som jag.
    Man kan inte bortse frÄn det faktum att det finns tvÄ olika sorters mÀnniskor i den hÀr materiella vÀrlden.
    Eller hur?
    Och vilken sida Humanisterna/Ateisterna befinner sig pÄ, Àr vÀl inte sÀrskilt svÄrt att se?
    Varför skall vi dÄ ta till oss deras argument och lÄta oss bli pÄverkade av deras fientliga instÀllning till Gud?
    SjÀlvklart skall vi debattera och disskutera med dem, men vi kan samtidigt inte borste frÄn deras natur och deras avsikter.
    Hela deras argumentation och instÀllning Àr fientlig och en förseelse mot Gud och Hans hÀngivna.
    Sedan nÀr började vi acceptera förseelser mot Gud (och Hans hÀngivna)?

    RĂ€tta mig om jag har fel!!”
    Ja, jag ska rÀtta dig. DU SUGER!
    Hur fan kan du tro att din jĂ€vla bok kan sĂ€ga vad jag Ă€r??? VEM FAN ÄR DU!!? Du Ă€r hatfull, fördomsfull och ovetande. Kan du inte ta och lĂ€ra dig lite VETENSKAP?!! Det hade gynnat dig!
    Se mig som levande, och jag förstĂ„r religion och har den inom mig PRECIS PÅ SAMMA SÄTT SOM DU!!! Att jag inte offrar min lilltĂ„ till en gud innebĂ€r inte att jag inte förstĂ„r religionens argument, eller att jag skulle vĂ€gra studera den. Dina urĂ„ldriga fördomar orsakar mycket smĂ€rta i den moderna vĂ€rlden!!! Och det beror inte pĂ„ din gudstro, utan pĂ„ din skrifttro!

  914. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Trevligt sprĂ„kbruk Magnus, du verkar vara en sofistikerad OCH kultiverad mĂ€nniska…

  915. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det Àr hÀpnadsvÀckande att se de mÄnga antiateisterna, som spyr ut sitt hat pÄ de olika debattsidorna. Konstaterar att jag sjÀlv Àr en bÀttre representant för den mÀnskliga moralen i deras tro Àn vad de sjÀlva Àr. Skulle aldrig drömma om att bete mig sÄ illa som de gör. Jag ligger helt klart bra till hos denne fiktiva Gud.

  916. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A.: Att Humanisterna kĂ€nner att de mĂ„ste annonsera ut att “Gud finns nog inte” visar att de har ett visst förhĂ„llande till Gud (om Ă€n antipatiskt); de Ă€r gudsmedvetna, i ordets förlĂ€ngda betydelse!
    Kamsa hatade ocksÄ Gud, och fick i den positionen inta en ledande position i lila (leken). Han blev Àven befriad.
    Min punkt Àr, att vi alla deltar i Guds Lek, och om ens tro inte Àr skör har man inget att frukta av ett möte med motstÄndare.

    Jag hÄller helt med om att Humanisterna i Sverige leker storm i ett vattenglas, dÄ det religiösa inflytandet och nÀrvaron i Sverige Àr mycket marginellt. DÀremot importeras en potentiell religiös omstörtande verksamhet i och med massinvandringen, och detta kanske man borde fundera mer över.

    Vad gÀller Darwins evolutionsteori, sÄ finns det mÄnga vetenskapliga iakttagelser som styrker denna teori, men Ä andra sidan finns det Àven brister som gör att teorin inte kan anses vara vetenskapligt bekrÀftad.
    Jag har personligen inga problem med att förestÀlla mig att evolutionsteorin i stora drag överensstÀmmer med verkligheten, samtidigt som den gÄr att förstÄ i ett större sammanhang, i synnerhet i den utvecklingslÀra som beksrivs i Veda.

    Jag anser att Prabhupada överdrev mÄnga saker, och gjorde dem till sina, skilda frÄn traditionens slutsatser som de var tidigare. Hans polariserande framstÀllning av ont och gott ser jag som sÀrskilt störande.

  917. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det gÄr aldrig, aldrig att underskatta religiös pÄverkan.

  918. Kommentar:
    E skriver:

    Helt sjuka frĂ„gor! Även om man tror pĂ„ Gud men vill ha ett friare samhĂ€lle sĂ„ kan man endast enligt svarsalternativen bli en religiös extremist eller ateist. Oseriöst!

  919. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    E
    AnvÀnd din fantasi. Studera baksidan av religionen noga.

  920. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; nÀr man nÄtt en viss filosofisk utveckling börjar man kunna sÀtta sig in i perspektiv man inte sjÀlv har. Klarar man dock inte det, och Àr dessutom vÀldigt stenhÄrt fast i ett enstaka perspektiv, sÄ kan man ha svÄrt för att förstÄ att mÀnniskor inte fungerar som förvÀntat. Det Àr dÄ man börjar försöka rationalisera andras beteenden pÄ ett vÀldigt besynnerligt sÀtt.

    En sĂ„dan slutsats Ă€r att icke-teister helt enkelt “hatar Gud” och det Ă€r dĂ€rför det finns “ateister”. Det Ă€r en halmgubbe som heter duga.

    Du sĂ€ger att “det finns brister i evolutionsteorin”. Vet du vad evolutionsteorin sĂ€ger? Den sĂ€ger bara tre saker;
    1. Det finns variation i avkomman
    2. Det föds ett överskott av avkomma
    3. Den anpassade överlever

    Vilka brister finns i detta?

  921. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det lĂ„ter ologiskt att kunna “hata” nĂ„got som inte finns.

  922. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Citat ur Saphia Azzeddines debutroman:

    Jbara sÀger till Allah (Gud), som hon vet inte dömer henne.

    ”- Gott och ont finns inte hos dig. Du Ă€r för subtil för det, du Ă€r enbart nyanser.”

  923. Kommentar:
    B skriver:

    Hm, det Àr nog nÄgot naivt att anse att evolutionsteorin inte har nÄgon brist. Begreppet utveckling Àr t ex inte okomplicerat och frÄgan Àr om evolutionen (per i dag) har beskrivits pÄ ett för en naturvetenskap tillrÀckligt detaljerat sÀtt.

  924. Kommentar:
    JP skriver:

    Evolutionsteori

    En teori Ă€r inte sanningen, bara ett sĂ€tt att förklara vĂ„ra observationer, och för att bygga modeller, som kan anvĂ€ndas som verktyg för vidare forskning. En teori eller modell kan falsifieras eller verifieras, och pĂ„ sĂ„ vis kan vi vĂ€lja den teori som Ă€r bĂ€st ”för dagen”, tills det kommer nĂ„gon bĂ€ttre.

    Evolutionsteorin kan pÄ ett hyfsat bra sÀtt kan förklara varför vi har de livsformer och ekologiska system som finns idag pÄ jorden, och ingen bÀttre teori har Ànnu presenterats, sÄ dÄ anvÀnder vi den, helt enkelt.

    Som kuriosum kan jag nÀmna att en av de mest framgÄngsrika metoderna, Genetic Algorithm, för att lösa sÄ kallade inversproblem, bygger pÄ evolutionsteorin. (Att lösa inversproblem innebÀr att vÀlja bÀsta lösning av miljoner eller miljarder olika alternativ.)

  925. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Det Àr inget fel i teorin. Jag menade bara att det finns brister nÀr det gÀller att bekrÀfta den sÄ som den lÀrs ut, dvs att den ena arten kommer frÄn den andra.

    Jag kanske anvĂ€nde uttrycket “hata Gud” nĂ„got ospecifikt, trots att jag syftade pĂ„ en specifik person i ett specifikt sammanhang (som J.A. kĂ€nner till men kanske inte sĂ„ mĂ„nga andra). Jag anser definitivt inte att ateister nödvĂ€ndigtvcis hatar Gud, Ă€ven om en del förstĂ„s gör det.

  926. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Mikael:
    TrÄkigt att lÀsa din uppfattning om Prabhupada.
    Enligt mig var det just hans styrka att sÀga sanningen ,som den Àr, oavsett om motstÄndaren kunde hantera den eller ej.
    Prabhupada var ingen “politiker” som sa det folk ville höra bara för att skaffa sig sympatisörer.
    Det Àr det som Àr sÄ fantastiskt med honom.
    Du vet ju sÀkert sjÀlv vad som hÀnde med hans rörelse efter Är av avvikelser frÄn hans instruktioner.
    Nej, sanningen mÄste sÀgas som den Àr oavsett om ateisterna tÄl den eller inte!

  927. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; jag har sjÀlv gÄtt en del kurser för att lÀra mig mer, och dÄ fÄtt göra mÄnga egna laborationer. Visste du att du kan idag kalkylera utvecklingen i vissa proteiner som bekrÀftar den gradvisa utvecklingen frÄn fisk till mÀnniska, som dessutom visar mycket tydligt hur valar Àr dÀggdjur? Visste du att vi idag vet att mÀnniskan en gÄng splittrades i 10 familjer, varav 9 endast finns i Afrika och den tionde befolkade vÀrlden? Den förbÀttrade tekniken och de aktuella rönen bekrÀftar och fortsÀtter att bekrÀfta vad vi idag redan vet.

    Jag har en misstanke Sjödin, och det Ă€r att du aldrig fick chansen. NĂ„gon sa till dig att “det finns brister” innan du ens fick möjlighet att sjĂ€lv verifiera vad som finns dĂ€r ute. Man har fört dig bakom ljuset och ljugit för dig. En obehaglig tanke kanske, men ibland Ă€r man tvungen att acceptera saker som det Ă€r. Jag Ă€r exkristen sĂ„ jag har sjĂ€lv fĂ„tt kĂ€nna pĂ„ hur det Ă€r att upptĂ€cka att de man litat pĂ„ som mest bedragit en utan att de sjĂ€lva vet om det.

    Till sist kan en ateist per definition inte hata Gud som nÄgon hatar en person, eftersom en ateist inte tror pÄ nÄgon Gud. DÀremot kan man hata Gud som karaktÀr pÄ samma sÀtt som vi kan hata Darth Vader eller Saurman. Den bibliske Guden Àr t.ex. vÀldigt svÄr att tycka om med tanke pÄ alla vedervÀrdiga gÀrningar denne utför i vilket sÄ gott som alla brott mot mÀnskligheten görs, vÄldtÀkt, förslavande, folkutrotning, barnamord, incest m.m.

  928. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    J.A.
    Vilken religion representerar du?

  929. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A.: TrÄkigt att du tycker att min uppfattning av Prabhupada Àr trÄkig!
    SjÀlv tycker jag att det Àr trist med fundamentalism och blind fanatisk tro, oavsett vad eller vem det gÀller. Prabhupada Àr förvisso en unikt beundransvÀrd andlig personlighet i modern tid, som jag ocksÄ lÀrt mig av och sett som mitt föredöme i 25 Ärs tid. Denna lÄnga tid har ocksÄ gett mig utrymme till en mer personlig och okomplicerad relation till honom, skild frÄn idoldyrkan och fanatism. DÀr det inte Àr ett dugg kontroversiellt att Àven uppmÀrksamma hans materiella brister och svagheter. Detta förminskar inte hans andliga position. Han har sagt en hel del saker som Àr helt förnuftsvidriga och helt enkelt osanna, och om man Àven studerar kunskapen tillbaka i successionen sÄ Àr det uppenbart att han modifierat en del saker. Det Àr dÀrför viktigt att kunna göra jÀmförande studier, och inte bara utgÄ ifrÄn att varje ord han satt pÄ prÀnt Àr en ovinklad upprepning av sanningen.

    Sanningen ska förvisso kunna framföras utan betÀnkligheter, men med ett visst mÄtt av diplomati beroende pÄ tid, plats och omstÀndighet.

  930. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan Bengtsson: Ja, vi har alla alltid mycket mer att lÀra Àn vad vi tror. Och detta sÀtter jag alltid i första rummet, att utgÄ ifrÄn att jag har nÄgot att lÀra Àven av dem som tycks ha helt motstridande Äsikter och syn pÄ tillvaron. SÄ jag har inget problem sjÀlv med naturvetenskap och den empiriska kunskapsmetoden (Àven om den till sin natur mÄste vara bristfÀllig). Jag ser inget oförenligt mellan detta och en visshet om Guds existens.
    Vad jag menade med brister i evolutionslÀran, Àr vÀl helt enkelt vad jag hört, som Àven bekrÀftas av vetenskapen sjÀlv, att det finns luckor, t.ex. inga fynd av övergÄngen frÄn en art till en annan. Om inte annat sÄ Àr en teori fortfarande teori, och vad jag kan tycka Àr besynnerligt Àr hur man kan lÀra ut teorier som absolut kunskap en masse i skolor osv, detta gÀller Àven Big Bang-teorin.

  931. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Jack E :

    Gaudiya Vaishnavism (Àven kÀnd som Chaitanya Vaishnavism), ett led
    i Brahma-Madhva-Gaudiya sampradaya.

  932. Kommentar:
    J.A. skriver:

    Mikael:
    “Han har sagt en hel del saker som Ă€r helt förnuftsvidriga och helt enkelt osanna, och om man Ă€ven studerar kunskapen tillbaka i successionen sĂ„ Ă€r det uppenbart att han modifierat en del saker”

    - Kan du vidareutveckla det?

  933. Kommentar:
    M.K skriver:

    J.A:
    Jag tror mig förstÄ vad Mikael menar med det han skriver. Det finns saker som Prabhupada sagt, som grundar sig pÄ dÄtidens vetenskapliga rön (vilka nu Àr förÄldrade) och samtida kulturella sjÀlvklarheter; uttlanden som han med största sannolikhet skulle varit osagda eller framförda pÄ annat sÀtt idag. Han, liksom tidigare lÀrare i samma lÀrjungekedja, undervisade nÀmligen efter principen att anpassa sig efter tid, plats och omstÀndigheter i presentationen av den tidlösa sanning som man finner i veda.

    Naturvetenskapens sanningar modifieras hela tiden, för sÄn Àr dess natur. De andliga sanningar som Prabhupada presenterade för oss, Àr av en annan karaktÀr. Den materiella vetenskapen Àr alltsÄ relativ, medan den andliga vetenskapen Àr absolut.

  934. Kommentar:
    M.K. skriver:

    För övrigt mÄste jag sÀga att jag upplevde testet som oseriöst och nÀrmast smaklöst. Urvalet av frÄgorna kan förstÄs diskuteras, men mest uppseendevÀckande var svarsalternativen. I vissa fall var det omöjligt att finna det alternativ som ens stod nÀrmast ens egen uppfattning, i andra fall verkade det som om det funnes en motsÀttning mellan de olika alternativen, trots att sÄ inte var fallet.

    Vad debatten sedan betrÀffar, har jag hittills sett endast nÄgon enstaka person som för fram sina synpunkter pÄ ett konstruktivt sÀtt. VÄr förstÄelse av all typ av vetenskap - bÄde materiell och andlig - Àr begrÀnsad, dÀrför krÀvs det ett visst mÄtt av ödmjukhet i debatten. Vem sitter inne med sanningen? Och vad Àr debatten till för? Propaganda? En debatt dÀr man kastar argument i ansiktet pÄ varandra utan att sjÀlv lyssna med intresse, tycker jag Àr totalt meningslös.

    Ger man sig in i en debatt borde det, vid sidan om önskan att förklara hur man sjÀlv förstÄtt det hela, Àven finnas ett Àkta intresse av att försöka förstÄ andras synpunkter. Annars Àr debatten död.

  935. Kommentar:
    J.A. skriver:

    M.K:

    SjÀlklart modifieras naturvetenskapens sanningar hela tiden, det Àr jag ocksÄ fullt medveten om.
    Men det Àr ju egentligen irrelevant.
    Vetenskapen sÄg ut pÄ ett sÀtt för 30 Är sedan och hade sina sÀtt att försöka förklara saker och ting, idag ser den annorlunda ut och förklarar samma saker pÄ ett annat, mÄnga gÄnger motsÀglsefullt sÀtt (mot tidigare förklaringar).
    Just detta, att vetenskapens “sanningar” Ă€r förĂ€nderliga gör ju dem till osanningar. Enligt min förstĂ„else Ă€r sanningen evigt oförĂ€nderlig, bĂ„de den andliga och det materiella.
    Skapelse, upprÀtthÄllande och förstörande i den materiella vÀrlden sker vÀl inte pÄ ett annat sÀtt idag Àn vad som var fallet för ynka 30-40, eller 500 Är sedan.
    Det vetenskapen ytterst försöker förklara Àr livets uppkomst och det kommer den ALDRIG att lyckas med genom ett ateistskt och empiriskt forskande.
    Vad jag menar Àr att vetenskapens detaljerade, tekniska beskrivningar saknar vÀrde, hur mycket de Àn förÀndras genom Ärhundradena, sÄ lÀnge avsikten Àr att försöka bevisa livets uppkomst utan en bakomliggande, skapande kraft.
    Kanske Prabhupada “ligger fel i tiden” rent detaljtekniskt och kanske han hade lĂ„tit lite annorlundare idag men det anser jag saknar betydelse i det större sammanhanget.
    Prabhupadas förklaringar Àr inte beroende av förÀnderliga tiden!

  936. Kommentar:
    M.K. skriver:

    J.A.:
    NÀr Prabhupada förklarar filosofin Àr det givetvis oberoende av den förÀnderliga tiden. Men ibland anvÀnde han sig av sin samtids vetenskap och kultur (relativa till tid och plats) för att förklara nÄgot som strÀcker sig bortom tid och rum.

  937. Kommentar:
    J.A skriver:

    M.K:

    Det hÄller jag med om.
    Men han hade sÀkerligen anvÀnt sig av dagens vetenskap och kultur pÄ ett precis likadant sÀtt, för att förklara saker och ting.
    Instrumenten (vetenskapen och kulturen) har förÀndrats, och kommer att förÀndras. Men avsikten med, och (förhoppningsvis) resultatet av att anvÀnda dessa instument som ett hjÀlpmedel för oss okunniga att förstÄ förblir ÀndÄ det samma oberoende av tid och omstÀndigheter.
    Vi kan ju lĂ€tt “uppdatera” Prabhupada vad betrĂ€ffar de vetenskapliga rönen och de kulturella termerna och han Ă€r Ă„terigen lika “frĂ€sch” som han var 1972!
    Jag menar, att Ă€ven om Prabhupadas anvĂ€ndande av vetenskapens sprĂ„k idag inte Ă€r “up to date”, sĂ„ förĂ€ndrar det inte den springande punkten, nĂ€mligen hans avsikt att pĂ„visa vetenskapens fel och brister.

  938. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    J.A.
    IngÄr den i hinduism? Tror do pÄ Äterfödelse? (reinkarnation)

  939. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vad Àr Prabhupadas för nÄgot?

  940. Kommentar:
    J.A skriver:

    Jack E:
    “Hinduism” Ă€r ett relativt nytt begrepp uppfunnet av perserna för att betckna frĂ€mst ett geografiskt omrĂ„de kring Indusdalen och folket som bodde dĂ€r. Men vi kan kan ju för enkelhetens skull sĂ€ga att den ingĂ„r i hinduismen, ja…
    Ja, jag tror pÄ reinkarnation.

  941. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A.: Jag vill inte fördjupa mig i utlÀggningar om den saken pÄ detta forum eftersom det helt avviker frÄn debattens Àmne.
    Men jag kan nÀmna nÄgra exempel som Àr sÀrskilt betecknande: han pÄstÄr att kvinnans hjÀrna vÀger hÀlften sÄ mycket som mannens, och att detta bevisar att hon Àr mindre intelligent; han pÄstÄr att kvinnor tycker om att bli vÄldtagna; att judar bara Àr intresserade av pengar; att mÀnniskor med svart hudfÀrg bör hÄllas som slavar; att mÀnniskan inte kan ha varit pÄ mÄnen osv.
    Alla dessa saker Àr exempel pÄ hans okunskap om materiella fakta, och denna okunskap kan hÀrledas till hans egen uppvÀxt och skolning under det tidiga 1900-talets av England koloniserade Indien.
    Hans nÀrmast neurotiska skrÀck för sex kan ocksÄ ses som ett resultat av hans bakgrund i dÄtidens Indien.
    Den Gaudiya-vaishnavism han valde att presentera i vÀstvÀrlden ser jag dÀrför som en blandning av ortodox Gaudiya-vaishnavism och det tidiga 1900-talets viktorianska Indien.
    NÀr vi talar om Gaudiya-vaishnavism ska vi heller inte blunda för det faktum att det finns andra former Àn den ortodoxa, som markant skiljer sig i vissa förhÄllningssÀtt och utövanden, frÀmst vad gÀller synen pÄ sexualitet i förhÄllande till andlighet, och att dessa doktriner inte pÄ nÄgot vis Àr i konflikt med den filosofi som presenteras i Bhagavad-gita och Shrimad-Bhagavatam mm.

  942. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael:
    Ja dĂ„ skiljer sig vĂ„r uppfattning ganska ordentligt, jag har ocksĂ„ studerat Prabhupada ingĂ„ende i nĂ€rmare 30 Ă„r…
    Jag kÀnner inte igen mycket av det du sÀger.

  943. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag blir inte riktigt klok pÄ de mÄnga troende/religösa och deras inkonsekvens. Det skrÀmmer mig. De gÄr liksom inte att lita pÄ.

  944. Kommentar:
    JP skriver:

    Jack E: Jag tror att det beror pÄ att mÄnga religionsuttolkare i sin iver att ÄskÄdligöra olika religiösa sammanhang anvÀnder liknelser och metaforer, som folk sedan tolka ordagrant.

    Vill man förstÄ en religion mÄste söka djupare, till kÀrnan, och uppfatta de grundlÀggande vÀrderingarnar.

    Min syn Àr att religiös kunskap och insikter mest har att göra med vÄra mer eller mindre omedvetna processer som pÄgÄr i vÄr hjÀrna. De flesta av dessa processer ligger utanför kontroll av vÄrt medvetande, och de kommunicarer med hjÀrnbarken (medvetande) via kÀnslor.

    NĂ€r vi tar ett beslut Ă€r det alltid en sammanvĂ€gning av kĂ€nslor, frĂ„n de omedvetna processerna, och medvetet, logiskt tĂ€nkande. NĂ€r man sĂ€ger att man inför ett svĂ„rt beslut “ska sova pĂ„ saken” Ă€r det bara för att ge de omedvetna processerna tid att bearbeta problemet.

    Religiösa mĂ€nniskor har ofta en vĂ€l utvecklad “religiös process”, och de kan fĂ„ starka kĂ€nslomĂ€ssiga upplevelser som inte kan förklaras med logiskt resonemang. Problemen uppstĂ„r nĂ€r man Ă€ndĂ„ försöker göra det, och man hamnar i sjĂ€lvmotsĂ€gelser, och stĂ„ndpunkter som bevisligen inte kan vara sanna.

    SÄ, Jack E, om du vill ha kontakt med en troende, lyssna inte pÄ orden, utan försök fÄrstÄ den underliggande meningen.

    PS: För att bÀttre förstÄ vad jag menar med omedvetna processer: Ta tvÄngsmÀssigt handlande eller fobier - de Àr processer som vÀcker sÄ starka kÀnslor att vi inte förmÄr ta beslut emot dem, hur mycket vi gÀrnaq ville.

  945. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A.; DÄ kan jag bara konstatera att du inte lÀst hans böcker och konversationer ordentligt.

  946. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E Glad: Haha, ja men dÄ Àr vi alla i samma sits! Det gÄr inte att bli klok pÄ mÄnga vetenskapsmÀn och deras olika Äsikter och inkonsekvens heller.

  947. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Men Mikael, vetenskapsmÀn Àr vetenskapsmÀn för att de arbetar med vetenskaplig metod nÀr de arbetar. Vad de gör eller sÀger pÄ fritiden eller dÄ de inte anvÀnder vetenskaplig metod Àr inte speciellt relevant.

  948. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JP
    Återkommer med en reflektion nĂ€r jag har mera tid.
    Mvh<Jack

  949. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan, du vet vÀl ocksÄ att det ofta rÄder stor inkonsensus bland olika vetenskapsmÀn och forskare i samma frÄgor? Och att de kan lÄta sig korrumperas som vem som helst.

  950. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det pÄstÄs att det ska finnas acceptans och tolerans för mÀnniskor frÄn olika kulturella och religiösa bakgrunder. Det har visat sig att Sverige har öppnat sina grÀnser för att hjÀlpa mÀnniskor som har blivit eller riskerar sina liv om de Äterkommer till sina ursprungslÀnder.

    Sverige har varit och Àr fortfarande mycket snÀllt land att hjÀlpa mÀnniskor att bli integrerade i det svenska samhÀllet pÄ flera punkter:
    - Det Àr fritt att resa in och ansöka om uppehÄllstillstÄnd.
    - Komvux erbjuder gratis svenska kurser (SFI)
    - Det finns hjÀlp att fÄ hur man kan söka utbildningarna pÄ olika nivÄer och att klara av att fÄ en examen.
    - Det finns hjÀlp att fÄ hur man kan söka arbete utan krav pÄ utbildning och att det finns ofta en viss introduktion pÄ arbetsplatsen som innefattar information om hur arbetet ska utföras.
    - Massor av skattemedel betalas ut (slöseri) till dom som pÄstÄr att enligt deras religion eller deras kultur finns det ingen tradition att utbilda sig och arbeta.
    - Möt immigranter som pĂ„ stĂ„r att de blir förolĂ€mpade av att höra hur det Ă€r i Sverige och att det stĂ€lls krav pĂ„ dom att dom mĂ„ste ta seden dit man kommer tex detta Ă€r sverige och hĂ€r fĂ„r du inte beteende hur som helst
det Ă€r en demokratisk stat och inte en anarkistisk stat!

    Hur kan man dÄ som religiös immigrant komma hit och kritisera det svenska samhÀllet nÀr det har bott hÀr i tillrÀckligt mÄnga Är för att lÀra sig svenska samt fixa jobb?

  951. Kommentar:
    veijo impola skriver:

    Hej jag heter veijo impola jag skriver om logisk bevisning till varför vÀrlden ser ut som de gör genom egna paranormala upplevelser sÄ började jag förstÄ hjÀrnas belönings system och kemiska profil, dvs den kÀnslokemiska mÀnniskan,
    detta ledde till att jag började förstÄ den kÀnslokemiska pÄverkan manipulation som mÀnniskan genomd dessa förestÀllningar upplevelser dess lÀror och olika former av regler lagar förordningar har prÀglat vÄra tanke liv och kulturer med, detta har pÄverkat manipulerat och begrÀnsat den fri tankens utveckling, detta Àr bevisbart, jag menar pÄ att jag bevisat detta, jag söker ifrÄgasÀttande pÄ det jag skriver om, logisk motbevisning dÄ ingen sanning ingen logik Àr sann innan den prövats, detta ger mÀnniskan genom logiken en utveckling ifrÄn,lidanet
    mvh veijo impola,

    ps ursÀkta stavfel dÄlig struktur i skrivandet, dÄligt upplagt dÄligt kÀnslosprÄk och mÄnga gÄnger omtaget om skrivet, jag Àr samtidigt ansatt och besatt

    detta Àr ett forskningsomrÄde som befriar vÀrlden frÄn lidanden,
    jag har under nÄgot Är under starkt betryck frÄn andligt paranormalt utvecklat en sanning som ger mÀnniskan
    den kunskap den behöver för att ÄterstÀlla den kÀnslomÀssiga grundbalans som vi hade innan vi började lyssna pÄ röster som vi upplevde goda,
    detta bevisar hur vÀrldens kÀnslomÀssiga obalans/ obalanser dÄ ju detta Àr ett individuellt problem liksom ett kollektivt, i olika grad dÄ vi
    Àr olika kÀnslokemiska balanser,
    i detta sÄ uppkommer kunskapen om hur vÀrldens beroenden och grundobalans av rÀdsla och hat kom Žtill liksom, allt annat kunskaps mÀssigt
    som behövs för att förstÄ orsak och verkan sÄ att vÀrlden och mÀnniskan kan vÀnda pÄ obalansen till balans
    jag har i nÄgra Är jobbat pÄ en logisk vinkel pga av egna paranormala upplevelser,
    denna logiska vinkel har lett mig till att förstÄ en del orsak och verkan, till att det ser ut pÄ det kÀnslomÀssiga planet i vÀrlden som det gör,
    samtidigt sÄ har jag sjÀlv genom den logiska vinkel utvecklat en hel del sann kunskap som ingen tidigare vetat om,
    detta Àr dÄ byggt pÄ redan tidigare befintlig mÀnsklig kunskap, vetskap vetenskap,
    jag talar dÄ om den kÀnslokemiska mÀnniskan och vÄra belöningsystems vilsna orsaks och verkans sammanhang i det fysiskt kemiska kÀnslolivet,
    dÀr hjÀrnan vÄran har programerats till att ge utsöndringar av beroendeframkallande medel, tillhörande hjÀrnans eget belöningsystem, endorfin dopamin adrenalin,,
    dessa belöningsystem kom till sin anvÀndning/ vilsenhet, under de senaste 8-10 tusen Ärens manipulativa psykoslika upplevelsers, lÀror, tex detta med materialistiskt tÀnkande, stjÀlande, girighets betenden,
    rÀdslorellaterat vÄld, mannlig falsk vÀrldsbild av en stark beskyddande man, all dessa olika beroenden hos mÀnniskan Àr i faktum uppkomna med vÄra religiösa kulturers lÀror de senaste 8 tusen Ären, m,m
    tex vapenupprustning m,m
    sÄ inte nog med att dessa religioner skapat den moderna mÀnniskans rÀdslor, och allehanda kÀnslomÀssigt kemiska obalanser, sÄ har ju detta religiösa kulturella som vi lÀrt oss att dyrka frukta lyda, lÀrt oss lidandena, ja den pÄstÄdda synden ondskan som detta matat oss med helveteshot för i alla kÀnda skapar religioner de senaste 8 tusen Ären, ja ej bara mÄngagudareligionernas polyteistiska skaparsagor uppkomna för mÀnniskan genom psykoser/förljugna psykiska diagnoser.
    utan ochsÄ dagens monoteistiska skaparsagor tillika uppkomna som psykoser/förljugna sjukdomsbilder med samma slags lÀror lagar reglera och förordningar, som ej bara format vÄra kulturella osanna tÀnkanden och kÀnnanden, detta som Àr vÀrldens lidanden,
    detta Àr dÄ alla kÀnda beroenden hos mÀnniskan idag, alla andra saker utanför kropp och hjÀrna eller de tankar och kÀnslor som Àr vÄra associationer ger signaler till detta belöningssystem, dÄ menar jag pÄ att allt som mÀnniskan missbrukar,
    alla slags substanser, alla slags droger och flyktiga vÀtskor alkohol osv, Àr inte mera Àn triggerpoints,
    ej sjÀlva missbruket som sÄdant,
    ja det Àr inte drogerna som gör mÀnniskan missbrukande av sin egen kroppskemi, utan att mÀnniskan
    eller alla beteenden som Àr en form av missbruk för mÄnga olika mÀnniskor
    stÀlanden, vÄld, sexuella vilsna betenden, sexuella tvÄngsbeteenden som tillika Àr kÀnslokemiska obalanser
    alla kÀnda psykiska sjukdomsdiagnsoer som Àr ben okunskap hos mÀnniskan, dÄ vi förljuger detta till sjukdom,
    allt detta Àr uppkommet genom osant lÀrande för kÀnslor, som skapt grunden för denna obalans, en krÀnkning av den gudomliga fria viljan, fria tanken, fria kÀnslan, genom osanna tvÄngslÀrors hatlÀrors rÀdslolÀrors varanden och manipuleranden i den mÀnskliga tillvaron,
    vad jag menar pÄ Àr att detta Àr numera bevisat, att den enda ondskan som finns Àr det förljugna faktum, som vi dyrkar Àlskar som gott, detta vi upplever som gudom, sanning, kÀrlek, ndetta vi tror pÄ och Àlskar som gott, detta vi alldrig kunnat bevisa, Àr nu bevisad skapare av vÀrlden lidanden,
    ni hittar allt som bekrÀftar detta och lite till pÄ denna adress happy knowledge hunting
    http://www.perfspot.com/profile.asp?uid=ED73EBE0-2E1F-4544-8955-D07D95B373DA

    jo detta som mÀnniskan trott pÄ eller förnekat har jag nu bevisat, den logiska helhets bilden av mÄnga olika variabler, bevisar att det finns nÄgot som förljugit mÀnniskan som upplevs mÀnniskolik som upplevs god, vars osanna tanke strukturer av sanning har pÄverkat det mÀnskliga tÀnkandet fel och begrÀnsat vidare tÀnkande till att förstÄ, dÄ osanna tankar och kÀnslor styr vÄra varanden Àr skapta genom religiösa kulturers pÄverkan pÄ tanke kÀnsloliv sÄ kan ej mÀnniska förtÄ att utveckla den medvetna tanken, dÄ vÄra sanningar Àr stillastÄende sanningar utan utveckling sedan 5 10 000 Är, ja negativa projicerrande tÀnkanden kÀnnanden som Àr en negativ kÀnslokemiska struktur, i bÄde tanke och kÀnsla, detta hindrar utveckling, osanna sanningar som vi lurats till att anamma som sant, fÀrdiga sanningar ingen utveckling,
    hur kan vi ha fÀrdiga sanningar innan vi ens har fötts, Àr inte varje mÀnniskan en sanning i sig sjÀlv, ser man till vad som gett oss dessa sanningar det Àr ju skiten vi mördat varandra för alltid, lÀs vad jag skriver lite nya frÀsha tankar

  952. Kommentar:
    Johan skriver:

    TyvÀrr en mycket vinklad undersökning som sticker i mina agnostiska ögon direkt nÀr testet startar.

    Gud finns nog.
    Gud finns nog inte.

    Vad hÀnde med, jag vet inte om gud finns? Gud finns kanske?

    Jag tror exempelvis inte att vem som helst skall ha rÀtt att gifta sig i kyrkan, jag tycker det Àr obehagligt och beklagligt att man mer eller mindre skall tvinga religiösa samfund att viga homosexuella dÄ homosexualitet mÄnga gÄnger Àr nÄgot förkastligt i olika religioner. Jag Àr tÀmligen sÀker pÄ att det skulle bli ramaskri om vi skulle försöka tvinga den islamska delen i Sverige att viga homosexuella.

    InnebÀr detta att jag anser att homosexuella inte skall ha samma rÀttigheter? Absolut inte och det Àr dÀrför vi har registrerade partnerskap.

    Men som sagt, en tyvĂ€rr alltför vinklad undersökning som inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt vill fĂ„ mig att bli medlem i “humanisterna”.

  953. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; vad vetenskapsmÀn anser Àr irrelevant. Vetenskaplig metod och observationer Àr högsta auktoritet i vetenskap. Det spelar inte heller nÄgon roll om de korrumperas eftersom alla vetenskapliga handlingar inkluderar hur man kom fram till sitt resultat och testas hÄrt av andra oberoende forskarteam.

  954. Kommentar:
    Magnus skriver:

    Det hĂ€r testet gjorde mig lite ledsen…

    Jag har lĂ€nge sneglat med nyfikenhet mot Humanisterna och trott att det var en organisation för fritĂ€nkare. Efter att ha lĂ€st och svarat pĂ„ de otroligt fyrkantiga frĂ„gorna och sedan bemötts med en fullkomligt skamlös reklamtext efter “analys av mina svar” Ă€r Humanisternas attraktionskraft som bortblĂ„st!

    Har upplevt mĂ„nga gĂ„nger större ödmjukhet inför livets stora frĂ„gor i mĂ„nga andra religiösa samfund som jag kommit i kontakt med genom Ă„ren. Den hĂ€r sidan ger snarare kĂ€nslan av den “rationalitetsfundamentalism” som Ă€r vanlig bland unga mĂ€n i 20-Ă„rsĂ„ldern. Fulkomligt onyanserat och dödtrist!

  955. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    NÄgot konfunderad, lÀser jag av alla inlÀgg. En rundvandring i den religiösa antikrundan.
    Man har inte hÀngt med. Man har inte sett det nya. Man har inte brytt sig om alla som tÀnker mer, djupare och annorlunda. Man har inte sett vÀrlden och dess enorma rikedom och mÄngfald.
    Man har envist lÄst in sig i andligt stagnerande litteratur frÄn gamla överhetstider och normer frÄn slaverieror. Det Àr hierarki som gÀller. En pÄhittad varelse som stÄr över allt.
    Det Àr beklÀmmande att se alla dessa ordreliker, som fortfarande dominerar
    mÀnniskors varande, handlande, tÀnkande, görande och lÄtande.

    Det finns enstaka pÀrlor i debatten. Det finns Àven nÄgon gÄng en viss god nivÄ.
    En del inpluggad lÀrdom. En del intressant. Men inte mycket man inte hört förut. Om och om igen kommer samma gamla argument.
    Fakta om ofakta kastas ut som om det skulle vara kunskap. T.o.m. att det skulle vara bevis för en fiktiv guds existens.
    Det Àr bÄde lustigt och skrÀmmande pÄ samma gÄng.
    Det Àr som om man inte accepterar mÀnniskors frihet att tÀnka sjÀlva. Att fÄ vÀxa utan att bli pÄtvingade nÄgon form av tro/religion.
    Det vĂ€rsta Ă€r att deras ”egen tro” Ă€r den bĂ€sta, den enda rĂ€tta.

    Argumenten tryter i de troendes skara. Det Àr skönt att se. Det ger hopp för framtiden.

  956. Kommentar:
    Max skriver:

    Jag fick svaret: “Du Ă€r religiös. Samtidigt visar dina svar att du har ett öppet sinne.”

    Om jag inte hade ett öppet sinne skulle jag inte vara religiös. Jag saknade tro fram till för tvÄ Är sedan. DÄ började jag tro, och hela mitt liv har förÀndrats och förbÀttrats.

    Humanisterna vill vÀl tror jag och reagerar mot övergrepp i religionens namn. Men man mÄste akta sig för att kasta ut barnet med barnvattnet. En alltför stor misstÀnksamhet stÀnger in oss i ensamhet och kÀrlekslöshet.

    Var inte rĂ€dd! Öppna portarna pĂ„ vid gavel för Kristi kĂ€rlek! :)

  957. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Max
    Till vem relaterar du?

  958. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan Bengtsson: Visst. Men det har inte hindrat skrupellösa “vetenskapsmĂ€n” frĂ„n att Ă€ven förfalska fynd och forskningsdata samt förstöra dokumentation, för att gynna syften helt skilda frĂ„n det vetenskapliga idealet.
    PÄ liknande vis kan man tÀnka sig att det finns uppriktiga andliga utövare, sÄvÀl som hycklare. Och de som Àr uppriktiga kan Àven visa pÄ metoder för upprepning av det utlovade resultatet. Andligt liv Àr inte att bara lÀsa böcker och försöka se salig ut och hÀvda att man tror pÄ nÄgot. Det krÀvs Àven en praktiskt metod som gÄr att tillÀmpa för den som önskar uppnÄ samma resultat.

  959. Kommentar:
    Charls skriver:

    Demokrati
    Staten l
    Statenll (nÀst bÀsta)
    Fasist-demokrati (enligt Ghandi saknade vÀst legitim demokrati)
    Vekligen öppen för debatt i Àmnet
    Annser det mycket viktigt
    Ps: KÀra med debattörer ni fÄr ursÀkta min dysslektiska Swed-Anglo-Amerikanska lingvistick men med lite tur kan den ge ett gott skratt frÄn ti till annan
    ref/tjallew/google

  960. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E. Glad: man ser ocksÄ ofta det man vill se. Inte sant?

  961. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.S.

    ”Man ser ofta bara det man vill se.” (Religion)

    ”Man ser ofta ocksĂ„ inte som inte syns eller finns.” (Religion)

    ”Man ser inte skogen för bara trĂ€d.” (Religion)

    ”Helikopterperspektivet.” (Humanism)

    ”Öppenhet och synliggöra.” (Humanism)

    Ӏrligt sanningssökande.” Humanism

  962. Kommentar:
    Sofia skriver:

    FörstĂ„r inte vad förkortningen ‘’syr” som pĂ„stĂ„s stĂ„ i nya testamentet stĂ„r för? Den finns ju inte ens i Nya testamentet. Det Ă€r ju bra att ha korrekta uppgifter om man Ă€r en seriös grej? Klart man ska ifrĂ„gasĂ€tta Guds existens men Ă€ven kanske guds ickeexistens. Men gör som ni vill. Jag Ă€r i alla fall sĂ€ker.

  963. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; du blandar ihop religionens “eviga sanningar” med vad vetenskap Ă€r. Vetenskap Ă€r en metod, inte evig sanning. Vetenskap Ă€r inte “böcker” heller. Att nĂ„gon fabricerar ett papper/bevis Ă€r ovĂ€sentligt. Ingen tar enstaka personers ord pĂ„ att observationer gjorts, allt testas om och om igen. Du kan inte fejka resultatet varje gĂ„ng, i synnerhet inte nĂ€r det testas av oberoende forskningsinstitutioner vĂ€rlden över. Det Ă€r genom noggrannheten och stĂ€ndiga omtester som vetenskap fungerar, inte för att man behĂ„ller testresultat för evigt. Att vetenskap utvecklas stĂ€ndigt bygger pĂ„ det stĂ€ndigt ökande förrĂ„det av erfarenhet. SĂ„ fort nya upptĂ€ckter gjorts gör man inte ovanligtvis omtester som mycket vĂ€l kan leda till nya resultat.

    Dock kan fejkade resultat anvÀndas för att politiskt pÄverka vetenskapligt illiterÀra. FörstÄr folk inte arbetssÀttet och inte litar pÄ sin egen förmÄga att kritiskt granska resultatet missbrukas. Detta Àr dock ett kulturellt problem snarare Àn ett problem med vetenskap som sÄdan.

    Vad menar du förresten med “andlig utövare”? Vad betyder “andlighet”? SĂ„ som vissa anvĂ€nder det bedriver vetenskapsmĂ€n andlighet nĂ€r de genom noggranna tester gĂ„r bortom det mĂ€nniskan tidigare vetat och fĂ„r kontakt med sanningen pĂ„ ett sĂ€tt som inte tidigare varit möjligt. Livet talar till en biolog. Jorden talar till en geolog. Kosmos talar till en astronom. Naturen talar till en fysiker. Det Ă€r andlighet pĂ„ ett sĂ€tt som de flesta religiösa aldrig fĂ„r uppleva för de stĂ€nger ofta av sin sökande sjĂ€l i förmĂ„n för nu inaktuella berĂ€ttelser.

  964. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E. Glad: de tre sista exemplen du ger (som ska representera Humanisterna) kan lika gÀrna appliceras pÄ Religion (vad du nu menar med religion Àr en annan sak, som du inte lÄter framgÄ).

  965. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vad jag menar med religon? Gudsdyrkan, gudstro, gudsfruktan, förhÄllande till Allah, (Jahve, Jehova, Gud,) el gudar av vilket slag som helst.
    TroslÀra, trossystem, trosbekÀnnelse, konfession, m.m.
    Ja, det som stÄr i vilken seriös ordbok eller vilket lexikon som helst.

    Nej, religioner har mycket svÄrt att se helheten, de sluter sig mest inom sitt eget och de söker inte Àrligt efter sanningen.
    De förtrycker kvinnor och barn. De tÄl inte saklig kritik.

  966. Kommentar:
    HPL skriver:

    DÅRAR! De Ă€ldre gudarnas tid nalkas, stjĂ€rnorna stĂ„r rĂ€tt! Varför tro pĂ„ en gud som inte lyfter ett finger nĂ€r? Herre Dagon erbjuder er elysisk frid i dagar kommande dĂ„ DE GAMLA GUDARNA Ă„tervĂ€nder för att förtĂ€ra oss alla! IÄÄ CTHULUH!
    Han krÀver blod! Offra era barn till honom sÄsom ni offra dem till yahwe genom dopet, enbart de som kröns av hans mÀrke skall fÄ nÄden att dö först, de övriga skall lida i orÀknerliga eoner i mardrömmar bortom det mÀnskliga sinnets fattningsförmÄga!
    Minns Hans ord “That is not dead which can eternal lie, yet with stranger aeons, even Death may die…” Tiden Ă€r kommen! Yuggoths polyper har hört hans Ă„kallan, IĂ€ Yog sothoth, IĂ€ Shub Nigurath, Ph’nglui mglw’nafh Cthulhu R’lyeh wgah’nagl fhtagn!

  967. Kommentar:
    Max skriver:

    Hej Jack, vad betyder “till vem relaterar jag”?

  968. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Staffan Bengtsson:
    Jag hÄller med dig om att mÄnga vetenskapsmÀn bedriver andlighet, dÄ de faktiskt söker sanningen, om Àn en begrÀnsad del av den. Jag anser nÀmligen att den materiella vÀrlden, om Àn skild frÄn den andliga, ÀndÄ har sitt ursprung i den andliga vÀrlden. För övrigt Àr det intressant att de allra flesta av de stora vetenskapsmÀnnen inom naturvetenskapen genom historien, tror pÄ en gud eller en högre makt.

    Vad jag dĂ€remot inte kan hĂ„lla med dig om Ă€r att religiösa mĂ€nniskor skulle gĂ„ miste om en andlighet som kan uppfattas i skapelsen (naturen, universum, vetenskapens olika omrĂ„den). Andligheten genomsyrar nĂ€mligen allt, och man kan givetvis erfara Guds nĂ€rvaro i sĂ„vĂ€l naturen, konstarter av olika slag, andra mĂ€nniskor och heliga skrifter. Om Gud finns, kan han givetvis kommunicera utanför det du kallar “nu inaktuella berĂ€ttelser”.

  969. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack E. Glad: Du borde nog skilja pÄ sak och person. Religioner kan varken se eller sluta sig, de kan inte heller förtrycka eller vÀrja sig mot kritik. Du borde istÀllet tala om enskilda individer nÀr du skriver, och du borde utgÄ ifrÄn att mÀnniskor Àr uppriktiga i sitt sökande.

    Somliga finner vad de söker hos olika trosriktningar, andra finner vad de söker i mer sekulĂ€ra rörelser. Åter andra nosar hĂ€r och dĂ€r, men finner inget tillfredsstĂ€llande nĂ„gonstans.

    Vad förtryck betrĂ€ffar, sĂ„ finns sĂ„nt överallt. Du behöver inte gĂ„ till en religiös sekt för sĂ„nt. Titta pĂ„ hur det ser ut pĂ„ arbetsplatser i vĂ„rt land, i skolor… Vem vet vad som pĂ„gĂ„r hos grannen? Vilken livsĂ„skĂ„dning man Ă€n bekĂ€nner sig till (religiös eller icke-religiös), Ă€r det bara beteckningar och berĂ€ttar inget om vad som egentligen försiggĂ„r.

    Den som Àrligt söker sanningen, tÄl Àven kritik, för utan ifrÄgasÀttande kommer man inte vidare. Det gÀller alla, Àven humanister. För ingen sitter vÀl inne med HELA sanningen? Eller?

  970. Kommentar:
    JP skriver:

    Veijo,

    Jag tror jag förstÄr vad du försöker beskriva. om hur vÄr hjÀrna fungerar, oc i pricip hÄller jag med dig. Men du mÄste uttrycka dig klarare, ge gÀrna nÄgra exempel pÄ situationer dÀr du kan tillÀmpa din teori.

    Som exempel kan jag beskriva hur jag tolkar metaforen om att vandra den smala stigen vs vÀlja den breda vÀgen: Jag kan vÀlja att ligga pÄ sofflocket och lÀsa tidningen (den breda vÀgen) eller att ta en joggingtur (den smala vÀgen). Kortdiktigt mÄr jag bra av att ligga pÄ sofflocket, men och jag ger mig ut och joggar kommer kroppen att bvelöna mig med en endorfinkick. Och ju fler gÄnger jag vÀljer den smala vÀgen (ut och jogga), deso lÀttare blir det valet. PÄ sÄ sÀtt kan jag med eget handlande pÄverka mina undermedvetna processer.

  971. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E Gladh: jag mÄste tyvÀrr konstatera att du glömde att nÀmna följande kategori:

    ”Man ser inte skogen för bara trĂ€d.” (Jack E Gladh)

  972. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    OjdÄ, jag menade förstÄs tvÀrtom!
    “Man ser inte trĂ€den för bara skog”

  973. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    M.K.; av vad jag kan döma av dina fĂ„ fraser söker du bekrĂ€ftelse pĂ„ att du inte Ă€r ute och cyklar. Du försöker rationalisera det du hoppas pĂ„ Ă€r rĂ€tt. Du tĂ€nker om sĂ„kallade “vetenskapsmĂ€n” kan tro pĂ„ “högre makt” sĂ„ mĂ„ste det vara okej? Men majoriteten av alla vetenskapsmĂ€n genom historien var rasister. Hur ser du pĂ„ det?

    “VetenskapsmĂ€n” Ă€r de som Ă€gnar sig Ă„t vetenskap, men det Ă€r vetenskap som Ă€r det vĂ€sentliga, inte vetenskapsmĂ€nnen. De Ă€r bara mĂ€nniskor och har samma tillgĂ„ng till information och rĂ€ttigheter som oss andra. Lever de upp i ett samhĂ€lle som dödar dem om de inte visar lojalitet till religionen, men som inte stĂ€ller nĂ„gra krav pĂ„ vetenskaplig korrekthet, sĂ„ visar de resultat dĂ€refter. Vetenskap gĂ„r frammĂ„t, vad som Ă€r relevant Ă€r vad vetenskap idag sĂ€ger, inte vad vetenskapsmĂ€n sĂ€ger eller vad de har sagt under historiens lopp.

    Du sĂ€ger “jag anser nĂ€mligen att den materiella vĂ€rlden, om Ă€n skild frĂ„n den andliga, Ă€ndĂ„ har sitt ursprung i den andliga vĂ€rlden”, vad Ă€r den “andliga vĂ€rlden” respektive “den materiella vĂ€rlden”?

    Passa Ă€ven pĂ„ vad du menar med “Gud”.

  974. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Max
    Vems inlÀgg du svarar pÄ.

  975. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.K.
    Det Àr naturligtvis underförstÄtt att jag menar dess utövare. Det övriga Àr jag sÄ klart medveten om, men fokus ligger just nu pÄ religionen (och dess utövare).

  976. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Jack E Gladh:

    PÄ tal om förfalskninga och fejk..
    Dom pĂ„stĂ„dda mĂ„nlandningarna pĂ„ 60-70-talet….-dĂ€r har du vĂ€rldenshistoriens största lurendrejeri och fejk.
    Gjort i samarbete med “vetenskapsmĂ€n” och politiker!!

  977. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E Gladh: I sÄna fall Àr det Ànnu mer tydligt hur ogenomtÀnkt du tÀnker, hur du generaliserar och drar allting över en kam.
    Är det sĂ„ man ska förhĂ„lla sig till Humanister ocksĂ„? Att alla Ă€r av samma skrot och korn?

    Om du menar det du sÀger, sÄ anser du att Àven jag:
    Förtrycker kvinnor och barn. TÄl inte saklig kritik. Att min egen tro Àr den bÀsta, den enda rÀtta, osv.
    Det tycker jag Àr ett ganska ointelligent pÄhopp.

    Jag ser att du frĂ„gade vad “Prabhupadas” Ă€r för nĂ„got, men att ingen har svarat.
    Prabhupada Ă€r A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada, grundaren för Internationella SĂ€llskapet för Krishnamedvetande, i vĂ€stvĂ€rlden allmĂ€nt kĂ€nt som Hare Krishna. Som Ă€r en direkt fortsĂ€ttning pĂ„ den mĂ„ngtusenĂ„riga andliga tradition som i Indien reformerades av Chaitanya Mahaprabhu (1486-1533), och som kallas Gaudiya-vaishnavism. Vaishnavism Ă€r den största inriktningen inom det som brukar kallas “hinduism”, och bygger pĂ„ den filosofi som presenteras i Veda-skrifterna och dess supplement.

  978. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack E Gladh: NĂ€r du skriver “Det övriga Ă€r jag sĂ„ klart medveten om, men fokus ligger just nu pĂ„ religionen (och dess utövare).”, ser det ut som om du syftar pĂ„ vad du tidigare skrev, nĂ€mligen att, “De förtrycker kvinnor och barn. De tĂ„l inte saklig kritik.”

    Menar du alltsÄ att du Àr medveten om att sÄnt existerar överallt, men ÀndÄ nÀmner du det för att lÀgga fokus pÄ nÀr det förekommer bland religiösa? Om sÄ Àr fallet, Àr det sÄ dumt att det inte ens behöver kommenteras.

    Än en gĂ„ng i detta forum visar sig polariseringens fula tryne i form av “vi-och dom” med osmaklig osaklig smutskastning av “den motsatta sidan”.

  979. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Staffan Bengtsson:
    Vad jag menar med “den andliga vĂ€rlden” Ă€r att jag tror att det finns en dimension bortom de dimensioner vi kan uppfatta med vĂ„ra fem sinnen, en parallell dimension som vi kan kalla den andliga vĂ€rlden. Den materiella vĂ€rlden uppfattar vi genom syn, hörsel, lukt, smak och kĂ€nsel.

    Du vill veta vad jag menar med Gud… Jag menar att Gud Ă€r den bakomliggande principen till allt som existerar, synligt sĂ„vĂ€l som osynligt. Jag uppfattar Gud som nĂ„got personligt, nĂ„got mer Ă€n en diffus högre makt, Ă€ven om Gud Ă€ven stĂ„r för detta, alltsĂ„ en högre makt. Gud har bĂ„de en manlig och kvinnlig aspekt, men för enkelhetens skull kan vi tala om Gud som Honom eller Han.

    Gud, till skillnad frÄn mÀnniskan, har full kontroll över allt som sker, men Han Àr ingen som styr och stÀller i individernas liv, utan vi har sjÀlva ansvar för vÄra liv. DÀremot har Han, till skillnad frÄn mÀnniskan, all makt, och kan dÀrför nÀr Han sÄ önskar, varsomhelst och pÄ vilket sÀtt Han vill, uppenbara sig i tid och rum. Gud, till skillnad frÄn mÀnniskan, Àr absolut sanning, absolut renhet, fullkomligt barmhÀrtig och den högsta kÀrleken.

    Det var en kortfattade beskrivning av vad jag menar med Gud.

    För övrigt kan man tycka att kampanjen “Gud finns nog inte” borde klargöra vem eller vad det Ă€r som nog inte finns, det vill sĂ€ga vad kampanjmakarna menar med Gud.

  980. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael Sjödin:

    “Hans nĂ€rmast neurotiska skrĂ€ck för sex kan ocksĂ„ ses som ett resultat av hans bakgrund i dĂ„tidens Indien.”

    “…som markant skiljer sig i vissa förhĂ„llningssĂ€tt och utövanden, frĂ€mst vad gĂ€ller synen pĂ„ sexualitet i förhĂ„llande till andlighet, och att dessa doktriner inte pĂ„ nĂ„got vis Ă€r i konflikt med den filosofi som presenteras i Bhagavad-gita och Shrimad-Bhagavatam mm.”

    SĂ„ du menar att de reglarende principerna var ocksĂ„ hans “pĂ„hitt”?

  981. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Staffan Bengtsson:
    Jag finner det nĂ„got anmĂ€rkningsvĂ€rt att du - som gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng i denna debatt framhĂ„ller att man ska se pĂ„ vetenskapsmĂ€nnens observationer och forskningsresultat, inte pĂ„ vetenskapsmĂ€nnen sjĂ€lva - Ă€ndĂ„ försöker analysera min person istĂ€llet för vad jag skriver. I din analys av mig anvĂ€nder du formuleringar som “söker du”, “Du försöker”, “Du tĂ€nker”. Men jag fĂ„r göra dig besviken och sĂ€ga att du dessvĂ€rre Ă€r ute och cyklar, din analys Ă€r helt fel.

    Jag behöver ingen bekrÀftelse pÄ att jag har rÀtt och jag behöver inte hÀnvisa till nÄgra vetenskapsmÀn för att försvara nÄgon tro. Det var för övrigt inte jag som drog in vetenskapen eller vetenskapsmÀnnen i debatten, jag kommenterade helt enkelt bara vad du tidigare skrev om vetenskapsmÀn, om det nu inte framgick tydligt nog.

    Det jag skrev om vetenskapsmÀnnens tro pÄ nÄgot högre, tyckte jag var intressant utifrÄn aspekten att de erkÀnner att de inte kan förklara allt. De har en ödmjuk instÀllning till sin forskning som jag saknar hos de humanister som anvÀnder deras forskningsresultat för att bevisa sin ateistiska tro.

    Men om vi lÀmnar vetenskapsmÀnnen dÀrhÀn, finns det nya mycket intressanta vetenskapliga forskningsresultat inom kvantfysiken, som man kan nÀmna i detta sammanhang, nÀmligen att medvetandet skulle vara grunden till allt som finns.

    Mer information om detta kan man hitta bland annat pÄ följande lÀnkar:

    http://www.youtube.com/watch?v=s42mrdhKwRA&feature=related
    http://www.youtube.com/watch?v=iqJOIQWkfWA

  982. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.K.
    Nja, nu drar du förhastade slutsatser.

  983. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det Àr tragiskt att bli missförstÄdd, men Ä andra sidan Àr det inte
    sÄ konstigt att man blir det i den hÀr formen av kommunikation
    dÀr vi varken har ögonkontakt, eller kroppssprÄkskontakt eller hör varandras röster.

    Jag ser inte troende (religiösa) mÀnniskor som nÄgon slags
    motpol ( ”vi och de”) Alla Ă€r medborgare pĂ„ vĂ„rt klot och
    mina medmĂ€nniskor. Mina ”systrar och bröder”. Jag vill allt
    gott jag förmÄr. Arbetar efter det jag erfarit och tror Àr det bÀsta.
    Precis som de goda krafter gör som finns i alla lÀger.
    Åsikter bryts emot varandra och har alltid gjort det.
    En nödvÀndig essens i livet.
    Jag Àr emot alla former av förtryck och översitteri.
    NÀr jag ser detta i de grupper dÀr moralen borde vara allra högst,
    men inte Àr det, orsakar det bÄde vrede och oro.

    Jag kommer förmodligen Àven i fortsÀttningen att misstolkas
    men hoppas ÀndÄ pÄ ett nÀrmande i hur jag menar.

    Mvh<Jack

  984. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack E Gladh:
    Jag kan skriva under pĂ„ i princip allt du sĂ€ger i ditt senaste inlĂ€gg. Enklare vore om man sutte tillsammans och samtalade. Jag skulle dock vilja vidga det slutklĂ€mme till en förhoppning om ett nĂ€rmande i förstĂ„elsen inte bara för “hur jag menar”, utan för “hur vi bĂ„da menar”. För missförstĂ„nd sker ju pĂ„ bĂ„da hĂ„ll.

    Emellertid undrar jag vem som avgör i vilka grupper moralen borde vara högst… Jag anser att allt förtryck borde bekĂ€mpas, bĂ„de inom och utom den grupp dĂ€r man sjĂ€lv befinner sig. Men det hjĂ€lper föga att generalisera en grupp mĂ€nniskor för nĂ„got som förekommer överallt. DĂ„ tror jag det Ă€r mer effektivt att angripa dem som missbrukar förtroendet i den grupp man sjĂ€lv befinner sig.

  985. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A.: Om de reglerande principerna (som de formuleras i ISKCON) var hans “pĂ„hitt” eller ej, kan jag inte med sĂ€kerhet hĂ€vda rakt av. DĂ€remot kan jag (ocksĂ„ för stunden) inte dra mig till minnes en enda referens till att nĂ„gon liknande kvadrupel-regel utnĂ€mns som obligatorisk, varken i skrifter eller hos tidigare acharyer.
    Och dÄ menar jag specifikt en regelformulering som förmodas omfatta alla medlemmar i en vaishnava-grupp. Möjligen hade Bhaktisiddhanta Sarasvati liknande krav, men det kan jag inte svara pÄ just nu.
    Att Prabhupada modifierat befintlig standard för olika saker, Ă€r ett faktum. I flera fall “sĂ€nkte” han ocksĂ„ standarden, för att de hopplösa vĂ€sterlĂ€nningarna överhuvudtaget skulle orka ta till sig och fortsĂ€tta med bhakti-yoga.

    Jag menar dock, att kravet pĂ„ följandet av dessa regler (i synnerhet förbudet mot sex) - nĂ€r de tillĂ€mpas pĂ„ var och en, utan Ă„tskillnad beroende pĂ„ individuella kvalifikationer - med nödvĂ€ndighet mĂ„ste bli riskabelt. Detta ser vi ocksĂ„ med facit i hand, av alla övergrepp mot barn, skilsmĂ€ssor, vĂ€nsterprassel, sex med lĂ€rjungar, fallna sannyasier och gurus (som innan de blev avslöjade betraktades som “rena gudshĂ€ngivna”).

  986. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael:
    I synnerhet förbudet mot sex - jag vet ocksĂ„ problematiken med övergrepp och fallna sanyasier…
    Men hur ska man idag stÀlla sig till priciperna dÄ ( frÀmst sexförbudet) enligt dig?

  987. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A: Jag tycker personligen, nĂ€r det gĂ€ller illicit sex-principen som drivits fram av Prabhupada och ISKCON, att det verkar ganska uppenbart att den Ă€r tĂ€mligen meningslös, eftersom den inte gĂ„r att efterleva i nĂ„gon sĂ€rskilt imponerande utstrĂ€ckning ens av de medlemmar som blivit upphöjda till status “as good as God”.
    Jag tror överhuvudtaget inte pÄ idén om att hÀvda att sex mÄste vara nÄgot fult och syndfullt, ur Guds perspektiv. Utan att idealet om celibat och asexualitet (som Àr prominent i mÄnga religiösa traditioner) kommer frÄn helt andra kanaler, med helt andra intressen Àn Guds intressen, Àven om man gÀrna anvÀnder Honom som sprÄkrör.
    NÀr det gÄr sÄ lÄngt som att medlemmar i ett andligt samfund mÄste avlÀgga löften om att ha sex maximalt en gÄng i mÄnaden och endast i syfte att avla gudshÀngivna barn, för att de ska anses som helvÀrdiga medlemmar, dÄ tror jag inte lÀngre att detta Àr Guds vilja eller önskan som talar, utan nÄgon annans.
    MĂ„nga saker i religiösa grupper handlar om gruppdynamik, hierarki, andlig yttre status, position, vördnad och beundran för varandra utifrĂ„n givna parametrar som kan erhĂ„llas t.ex genom graden av följandet av olika regler. DĂ€r man t.ex. pĂ„ olika vis bekrĂ€ftar varandras “helighet” utifrĂ„n hur sexfri man Ă€r.
    Problemet i detta fall, Àr bara att det uppenbarligen i stor omfattning handlar om skenhelighet. Och dÄ tycker jag att man lika gÀrna kan avskaffa en sÄdan konstig regel, som ÀndÄ ingen kan följa, och som knappast har nÄgon betydelse i Guds ögon heller.

  988. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jag tycker för övrigt att man omedelbart bör legalisera homosexualitet och homosexuella giftermÄl i krishnarörelsen, sÄvÀl som att införa kvinnliga andliga mÀstare.

  989. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Mitt tidigare inlĂ€gg ligger fortfarande pĂ„ granskarnas bord, sĂ„ jag gör ett nytt försök…

    Staffan Bengtsson:
    Jag finner det anmĂ€rkningsvĂ€rt att du – som gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng i detta forum understryker vikten av att hĂ€nvisa till vetenskapliga resultat och inte till vetenskapsmĂ€nnen – sjĂ€lv i ditt senaste inĂ€gg försöker analysera mig istĂ€llet för vad jag skriver. Du anvĂ€nder formuleringar som “söker du”, “Du försöker” och Du tĂ€nker”. Men jag mĂ„ste göra dig besviken, för du Ă€r sjĂ€lv helt ute och cyklar i din analys av mig.

    Jag har inget behov av bekrÀftelse pÄ att jag inte har fel i det jag skriver. Jag har heller inget behov av att Äberopa vetenskapsmÀn för att mina Äsikter skulle vara okej. Det var för övrigt inte jag som drog in vetenskapsmÀnnen i debatten, jag kommenterade helt enkelt bara vad du hade skrivit i ditt tidigare inlÀgg. Vad jag tyckte var intressant i sammanhanget var en ömjukhetsom Äterfinns hos dessa vetenskapsmÀn, men som tycks saknas hos humanister.
    VetenskapsmÀnnen inser nÀmligen att deras kunskap Àr begrÀnsad; ju lÀngre de kommer i sin forskning, desto mer inser de hur lite de vet, eller hur mycket man fortfarande finns att lÀra.

    LĂ„t oss nu lĂ€mna vetenskapsmĂ€nnen dĂ€rhĂ€n. IstĂ€llet kan jag nĂ€mna nĂ„got intressant som man pĂ„ senare tid kommit fram till inom kvantfysiken, nĂ€mligen att medvetandet Ă€r överordnat materien. Bakom den materiella vĂ€rlden lĂ€r det alltsĂ„ finnas ett högre medvetande – och detta Ă€r inte nĂ„gra vetenskapsmĂ€ns privata tro, utan reella forskningsresultat inom kvantfysiken och kvantmatematiken.

    HĂ€r hade jag tidigare angett intressanta lĂ€nkar för mer information, men det verkar som om lĂ€nkar inte tillĂ„ts pĂ„ forumet, sĂ„ istĂ€llet kan jag rekommendera den intresserade lĂ€saren att gĂ„ till nĂ„gon sökmotor och skriva “quantum physics” plus nĂ„got av namnen John Hagelin, Amit Goswami eller Stuart Hameroff. Det finns nĂ„gra korta och vĂ€ldigt spĂ€nnande videor för den som Ă€r intresserad.

    Mvh, Maria

  990. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.K.
    Du har en mycket viktig poÀng dÀr.
    Återkommer nĂ€r jag har mer tid.

  991. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Övertyga min hjĂ€rna
    om de mentala fördelarna
    med en gud!

  992. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Förtroende bygger pÄ trovÀrdighet. Religionerna befinner sig i fritt fall nÀr det gÀller detta. SÄ hur ska vi kunna ha förtroende för religionerna?
    Det mÄste hÀnda nÄgot radikalt i sÄ fall.

  993. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    M.K.; om du inte utgĂ„tt frĂ„n dina fem sinnen, hur har du fĂ„tt reda pĂ„ att det finns en “dimension” dĂ€r? Allt du lĂ€st, sett, hört, ja Ă€ven sprĂ„ket vi anvĂ€nder nu, och ord som “andar” och “dimensioner” Ă€r inhĂ€mtade via dina fem sinnen eller hur?

    Ordet “Gud”, enligt dig, Ă€r alltsĂ„ den etikett du ger till “den bakomliggande principen till allt som existerar, synligt sĂ„vĂ€l som osynligt”. Kan du inte sĂ€ga “verklighet” istĂ€llet sĂ„ slipper du röra till det?

    Sen förklarar du Ă€ven att “Gud Ă€r nĂ„got personligt, nĂ„got mer Ă€n en diffus högre makt, som du vĂ€ljer att kalla han”, hĂ€r har jag börjat tappa trĂ„den. Det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att begripa vad du pratar om nĂ€r du förklarar nĂ„got som bĂ„de nĂ„got och sin egen motsats i samma mening. “Gud har full kontroll över allt som sker, men inte över individens liv, Ă€ndĂ„har han all makt” mer motsatser?

    Att kalla verkligheten för “kvinna eller man, men en han”… meh…
    Jag fÄr nog lÀgga ner dÀr. Din förklaring har mer poetisk kreativitet i sig Àn nÄgot annat. Vad jag kan se har du letat upp alla abstrakta ord i ordboken och formulerat meningar med det, men det verkar inte finnas nÄgot sammanhÀngande i det du föröker berÀtta. Jag skulle önska en ny förklaring av dig, men nÀsta gÄng vill jag att du ger mig nÄgot logiskt sammansatt. Undvik gÀrna abstrakta ord och ange gÀrna nÄgra unika attribut. Att ersÀtta redan existerande ettiketter Àr inget bra.

    I ditt nĂ€stkommande inlĂ€gg pratar du om att vara ödmjuk om att sĂ€ga att man inte vet. Det var besynnerligt med tanke pĂ„ att du just spenderade flera textstycken med att försöka förklara verkligheten pĂ„ det sĂ€ttet du gjorde. Det Ă€r riktigt att man ofta blir ödmjuk av att Ă€gna sig Ă„t forskning, hur Ă€r det med dig? Kan du villigt erkĂ€nna att du inget vet och inte har nĂ„got att utgĂ„ ifrĂ„n nĂ€r du försöker beskriva ord som “andlighet”, “gud” eller “dimensioner”?

    Har du till sist nÄgon utbildning i fysik? Annars lÀmnar jag gÀrna de pÄstÄenden du gör om kvantfysik dÀrhÀn.

  994. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Menar du att man mÄste vara utbildad i ett Àmne för att rekommendera/tipsa om vad nÄgon annan sÀger i Àmnet?
    Borde en Humanist dĂ„ inte ocksĂ„ vara utbildad i alla religioner och religiösa uppfattningar, innan nĂ„gon ska kunna ta honom/henne pĂ„ allvar i pĂ„stĂ„endet “Gud finns nog inte” ?

    Jag tycker med andra ord att din attityd mot M.K. Àr utmanande pÄ ett arrogant sÀtt, som knappast inbjuder till dialog. Men det kanske inte Àr det du efterlyser heller?

  995. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael:

    VÄrt mÄl Àr ju att utveckla vÄrt gudsmedvetande och minska vÄrt kroppsmedvetande.
    Hur kan det vara möjligt i kombination med att Àgna oss Ät den mest kroppsuppfattande sinnesnjutningen av dem alla (sex)?
    Jag förstÄr inte hur du resonerar.

  996. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; lĂ„t mig omedelbart vĂ€nda pĂ„ ditt inlĂ€gg… borde inte en religiös vara utbildad i alla religioner och religiösa uppfattningar innan nĂ„gon ska ta honom/henne pĂ„ allvar i pĂ„stĂ„endet “Gud finns”?

    Kvantfysik Ă€r spetsnivĂ„ i fysiken. Utbildningen som krĂ€vs för att förstĂ„ den krĂ€ver mĂ„nga mĂ„nga Ă„r av studier och det Ă€r inte ens alla som orkar med det. Varför sĂ€ger man till barn “tro pĂ„ Gud” innan de ens börjat skolan?

    Att studera religioner har direkt motsatt effekt. Som 10 Äring bad jag varje kvÀll, och som 14 Äring var jag kanske den ende pÄ konfirmationen som trodde och helhjÀrtat tog till mig tron. Det var lÀsningen av bibeln som vuxen som fick mig att inse att det var nÄgot suspekt med Gudsbegreppet. Idag efter att ha lÀst Koranen, Bhagavad-Gita, jÀmförande religion och religionsfilosofi sÄ Àr gudsbegreppet helt menlöst för mig.

    Till sist; jag vill inte ha en dialog med nÄgon som diskuterar begrepp som krÀver mycket utbildning om denne sjÀlv inte har nÄgon utbildning.

  997. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack E Gladh:
    Det var en fin uppmaning du hade, att övertyga din hjÀrna om de mentala fördelarna med en gud! DessvÀrre varken kan eller vill jag övertyga dig om nÄgot sÄdant. Dels för att jag tror att en övertygelse kommer inifrÄn och inte kan prackas pÄ nÄgon, och dels för att tron inte sitter i intellektet.

    Sedan Ă€r jag inte sĂ€ker pĂ„ att jag förstĂ„r vad du menar med “mentala fördelar”. Guds faktiska vara eller icke-vara Ă€r ju helt oberoende av om vi upplever nĂ„gra fördelar (eller nackdelar); mĂ„ vara mentala, fysiska, sociala, politiska eller annat.

    Sedan Àr det en frÄga om tro eller övertygelse, och det kommer jag att skriva mer om lite senare, eftersom det sammanfaller med svaret pÄ en annan kommentar.

  998. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Du frĂ„gar: “borde inte en religiös vara utbildad i alla religioner och religiösa uppfattningar innan nĂ„gon ska ta honom/henne pĂ„ allvar i pĂ„stĂ„endet “Gud finns”?

    Jag svarar dÄ: nej, det rÀcker att en religiös person har upplevt Guds existens, för att han/hon ska ta sin upplevelse pÄ allvar. Om andra hÄller med eller inte har egentligen ingen betydelse. Ej heller vilken undervisning olika religioner presenterar. Ej heller om religionen Àr 5 000 Är gammal eller 1 Är gammal.
    I omvÀnd bemÀrkelse kan man mycket vÀl avfÀrda t.ex Krishnas existens, om man inte har nÄgon upplevd erfarenhet av Honom. Men det rÀcker inte för att sÀga att Gud inte finns.
    Som M.K. skriver, Àr Guds existens (vare sig vi tror pÄ Gud eller inte) inte beroende av varken religioner eller empirisk kunskap. Finns Han, sÄ finns han; finns Han inte sÄ finns Han inte - oberoende av vad vi anser om detta.

    Din retorik nÀr det gÀller vem du vill ha dialog med, finner jag bara besynnerlig. Man behöver inte vara expert pÄ kvantfysik för att kunna tycka att en presentation av kvantfysik Àr intressant, sÀrskilt om den presenteras av personer som Àr kunniga inom omrÄdet. En kunnig person kan förklara komplicerade saker pÄ ett enkelt sÀtt, som de flesta kan förstÄ och ta till sig. Om nÄgon Àr mycket avancerad i sin kunskap och utbildning, Àr det dennes plikt att stiga ned till den nivÄ dÀr andra befinner sig (t.ex. i en dialog); inte tvÀrtom!
    Eller vill du ha CV och kopior pÄ betyg frÄn den du ska kunna tÀnka dig att prata med?

    Att du blivit besviken i ditt eget “religiösa” utövande kan vĂ€l Ă€ndĂ„ inte anses bekrĂ€fta att religion mĂ„ste vara felaktig och ha förvillat alla andra som utövar den?

  999. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack E Gladh:
    Visst Ă€r det som du sĂ€ger, att förtroende bygger pĂ„ trovĂ€rdighet.”Religioner i fritt fall”. Man mĂ„ste dock Ă€n en gĂ„ng skilja pĂ„ sak och person, annars skulle man Ă€ven kunna sĂ€ga att politiken befinner sig i fritt fall, bara för att enskilda folkvalda politiker missbrukat sitt förtroende. Det Ă€r utövarna av och representanterna för olika trosinriktningar och livsĂ„skĂ„dningar som man antingen fĂ„r eller tappar förtroende för. TyvĂ€rr finns det skrupellösa personer som anvĂ€nder Gud och mĂ€nniskors tillit för egen vinning fĂ„r mĂ„nga att förkasta hela filosofier och religioner istĂ€llet för att pröva och behĂ„lla vad som Ă€r bra.

    Jag tycker sedan det Ă€r av visst vĂ€rde att kĂ€nna till varifrĂ„n ordet religion kommer. Det kommer frĂ„n det latinska ordet “ligare”, som betyder “att komma i kontakt” eller “i förbindelse med”. Det Ă€r alltsĂ„ samma betydelse som finns i ordet yoga, och innebörden Ă€r alltsĂ„ att komma i kontakt med Gud eller det gudomliga. Har man detta klart för sig nĂ€r man talar om religion, förstĂ„r man att det som nuförtiden associeras med begreppet religion, sĂ„som kyrkobyggnader och allehanda regler och ritualer, egentligen har ganska lite att göra med vad som Ă€r verklig religion.

  1000. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A: Ja, sÄ ser mÄlformuleringen ut. Men det sÀger ingenting om varför sex skulle utgöra ett större hinder för att nÄ nÄlet, Àn vad tillfredsstÀllandet av andra kroppsliga behov gör (t.ex att Àta och sova, vilket inte gÄr att undvika, och vilket definitivt skÀnker kroppslig tillfredsstÀllelse). Som bekant gÄr nÀstan allt att göra som en offring till Gud, sÄ Àven sex. DÀrför reciterar man ocksÄ en massa mantran och gör ritualer inför sex i Krishnarörelsen.

    Min invÀndning Àr bara mot det schemalagda regelverket, som i detta fall sÀger att man ska fÄ ha detta sex högst en gÄng i mÄnaden. Det ser jag som absurt, och det lÄter inte som nÄgon lag som instiftats av Gud. Krishna sÀger i Bhagavad-gita, att Han Àr det sexliv som inte strider mot reglerande principer. Och den sammanfattande princip som Han genomledes framför i Bhagavad-gita, Àr att man ska göra allting som ett offer, i kÀrlek till Honom. Tydligare kan det inte bli.

  1001. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Den store profeten Tjobbalacka har anlÀnt frÄn de yttre rymderna.
    Nu kommer den nya tiden. Nu skall allt uppenbaras. Nu kommer sanningen. Den store sanne guden heter Svazigunkel och Àr alltings evige skapare. Den som icke tror pÄ honom hamnar i Urgavil, de eviga syrornas kÀrr. De som tror pÄ honom kommer till Feolitria, den eviga ungdomens
    underbara vÀrld.

    Detta uppenbarades i Sverige den 1 augusti 2009. För vidare upplysning
    kontakta http://www.elodrypedia@telia.com och finn den lycka du inte visste fanns. Nu finns den inom rÀckhÄll, om du vill.

    All annan religion Àr helt fel! OmvÀnd dig nu, innan det Àr för sent!

    Men vÀnlig hÀlsning
    Göran B Wallercreut
    NyutnÀmnd prelat för den nya religionen

  1002. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Staffan Bengtsson:
    Jag beklagar om jag anvĂ€nt ord som varit alltför abstrakta för dig. SjĂ€lvklart Ă€r det sĂ„ att man sjĂ€lv mĂ„ste kunna relatera till ord för att förstĂ„ dem. Jag kan dock inte veta vilka ord som du syftar pĂ„ hĂ€r. Är det “andlig”? “Dimension”? “Sanning”? “Renhet”? “KĂ€rlek”? Vi har svĂ„rt att tala om Gud och religioner över huvud taget om vi inte fĂ„r anvĂ€nda abstrakta ord, men jag ska försöka förklara i liknelser istĂ€llet.

    FörestÀll dig en gigantisk byggnad. Det stÄr en massa mÀnniskor runtom byggnaden, var och en vÀnd emot den. Var och en ser byggnaden ur sin egen synvinkel, och hur dumt det Àn lÄter sÄ tror de flesta att de vet hur hela byggnaden ser ut, trots att deras syn Àr begrÀnsad. NÀr de sedan ska beskriva för andra vad de sett, misstÀmmer detaljerna ganska ordentligt. NÄgra av mÀnniskorna bestÀmde sig för att gÄ runt byggnaden och titta nÀrmare, och tycker sig sedan kunna beskriva byggnaden bÀttre Àn de andra.

    Nu förhĂ„ller det sig dock sĂ„ att nĂ„gra befinner sig inne i byggnaden, och dessa beskriver byggnaden pĂ„ ett helt annat sĂ€tt, detaljerat med olika rum, ljusförhĂ„llanden, lukter, ljud, osv. ÄndĂ„ hĂ€vdar mĂ€nniskor utanför att de vet allt som Ă€r vĂ€rt att veta om byggnaden, trots att de aldrig satt sin fot dĂ€r.

    Det mÀrkligaste av allt Àr att nÄgra hÀvdar att det inte finns nÄgon arkitekt till huset, eftersom de inte ser nÄgon sÄdan!

    Vi ser alltsÄ pÄ samma sak ur olika synvinklar. Vi ser delar av helheten, delar av sanningen. Vi kan undersöka saker, forska i det vi ser och dra slutsatser, men endast arkitekten sitter inne med alla svaren. Men man mÄste betraktas som mycket dumt om man hÀvdar att man har förstÄtt nÄgot utan att man sjÀlv har erfarit det.

    Sen tyckte jag det var lite roligt att du misstolkade vad jag skrev, men att det ÀndÄ blev sÄ rÀtt! Jag sa inte att Gud Àr verkligheten, utan att Gud ligger bakom den verklighet som vi ser och den som vi inte ser. Men visst, jag hÄller med om att Gud Àr Verkligheten sjÀlv.
    Vidare skrev jag inte att Gud Àr man och kvinna, utan att Gud har en manlig och en kvinnlig aspekt. Allt som vi kan uppleva med vÄra sinnen har nÀmligen en motsvarighet i Gud.

    Staffan Bengtsson, de stycken du refererar till dĂ€r jag, som du sĂ€ger, “försöker förklara verkligheten” var bara svar pĂ„ din frĂ„ga om vad jag menar med Gud, och det Ă€r nog bara du som tolkar detta svar som brist pĂ„ ödmjukhet. Jag Ă€r den första att medge mina brister och den sista att hĂ€vda att jag sitter inne med hela sanningen. Jag har inga behov att framhĂ€va min förtrĂ€fflighet.

    Som svar pĂ„ din frĂ„ga om kvantfysiken sĂ„ tillhör jag inte den grupp av forskare pĂ„ “fysikens spetsnivĂ„â€, som du uttrycker det. LikvĂ€l har jag mĂ„ngĂ„rig akademisk utbildning, vilket jag dock i detta sammanhang tycker Ă€r helt ovidkommande. Vem som helst som kan förstĂ„ talad engelska kan med lĂ€tthet förstĂ„ hur dessa forskare inom kvantfysiken förklarar sina forskningsresultat. Men tycker man det Ă€r obekvĂ€ma pĂ„stĂ„enden de kommer med, förstĂ„r jag om man föredrar att inte tala om det. Om det nu Ă€r sĂ„ att du sjĂ€lv har djupare kunskaper i detta Ă€mne, dĂ„ skulle jag som lekman tycka att det vore intressant att höra vad du har att sĂ€ga om vad dessa forskare har kommit fram till. Jag Ă€r alltid villig att lyssna och lĂ€ra.

    Som slutklĂ€m kan jag bara sĂ€ga att om du tycker att min förklaring hade poetisk kreativitet, kanske du inte Ă€r sĂ„ fel ute, eftersom jag de facto Ă€r poet! Men vad vore tillvaron utan poesi? Utan musik? Utan fĂ€rger? Utan kĂ€nslor? Nog vore det ganska trist…

  1003. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E Gladh: Haha! Ja men visst. Om Svazigungel behagar erbjuda en metod med vilken man kan fÄ insikt om dessa saker, och om metoden visar sig fungera i praktiken, och om man Àven kan fÄ audiens med Svazigunkel genom denna metod, sÄ Àr jag den förste att tacka dig för detta tips.

    Dock, nĂ€r jag ser att du Ă€ven skriver: “All annan religion Ă€r helt fel!
    OmvĂ€nd dig nu, innan det Ă€r för sent!” sĂ„ blir jag genast mycket skeptisk, och fĂ„r ingen inspriation alls att undersöka saken nĂ€rmare.

  1004. Kommentar:
    M.K. skriver:

    I denna debatt diskuteras gud och religion, som om det skulle vara viktigt att övertyga andra om att de har fel i att tro eller inte tro det ena eller det andra. Humanisterna krÀver bevis pÄ Guds existens, men kan Ä andra sidan inte bevisa att Gud inte finns. Det verkar som om frÄgorna och svaren mÄste tillfredsstÀlla intellektet, men det kommer de aldrig att göra, eftersom tron inte sitter i hjÀrnan. Allt kan inte förklaras eller beskrivas med ord eller logiska argument. Vi har vÄra begrÀnsningar.

    “Det Ă€r ditt val”, var det nĂ„gon som sa till mig i ett samtal som rörde min tro. Men jag skulle vilja hĂ€vda att sin tro eller övertygelse Ă€r nĂ„got man inte vĂ€ljer. Möjligen kan man vĂ€lja en trosbekĂ€nnelse eller att tillhöra en organisation, men en övertygelse vĂ€ljer man lika lite som man vĂ€ljer sin smak eller sin lĂ€ggning. Det Ă€r nĂ„got som kommer inifrĂ„n, helt enkelt.

    Hur ska man kunna förklara för andra varför man tycker om choklad, till exempel? Hur ska man kunna beskriva smaken om den andra personen inte har nÄgot att referera till? Man kan försöka, men man kommer aldrig att lyckas, sÄvida inte den andra personen sjÀlv har smakat choklad. Intellektet har inte mycket att sÀga till om dÀr, för ingen kan med alla argument i vÀrlden övertyga en annan om att choklad Àr gott. Man kan bara smaka och sjÀlv bedöma.

    Man skulle kunna sÀga att tro och övertygelse pÄ sÀtt och vis handlar om smak. Man tilltalas av nÄgot, för att man personligen har erfarenhet och upplever nÄgot positivt dÀr.

  1005. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; Hur vet man att man upplevt “Guds existens” och inte bara kallar nĂ„got annat för en etikett man lĂ€rts av andra? Alla kulturer klĂ€r upplevelser i den egna mytologin, dĂ€rför upplever alla religioner bekrĂ€ftelse pĂ„ sina religioner. Alla kan redogöra för de mirakel de varit med om. Det Ă€r ju inte konstigare Ă€n att man förklarar sina upplevelser inom den ram man Ă€r lĂ€rd.

    I övrigt ger jag mig inte in i kvantfysik. Jag Àr ingen fysiker. SpetsnivÄn pÄ de flesta delar av naturvetenskapen undviker jag. Jag vet att jag saknar förkunskapen för att kunna förstÄ den. Vore jag intresserad hade jag börjat pÄ grundkurs. Jag har dÀrför inget intresse att föra dialog om detta, varesig med nÄgon som har utbildningen eller inte. Att erkÀnna att du saknar utbildning Àr ödmjukt.

  1006. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    M.K.: problemet med abstrakta ord Ă€r att de inte beskriver nĂ„got absolut och specifikt. Ta ord som “frihet” eller “rĂ€ttvisa”, dessa ord brukar bara fĂ„ innebörd efter överenskommelse. Det finns fyra olika varianter av liberalism, alla sĂ€ger sig stĂ„ för frihet, men de Ă€r ibland varandras motpoler. Eftersom abstrakta termer bygger pĂ„ mĂ€nsklig överenskommelse Ă€r de svĂ„ra att anvĂ€nda i prat om existens.

    Du ger en hyffsat god beskrivning av hur vi mÀnniskor endast uppfattar bitar av vÄr omvÀrld. Jag vet vad du vill sÀga med din arkitektliknelse, men jag finner den nonchalant. De som drar den liknelsen ignorerar alla vÀrldens problem. Jag kan inte undvika att tÀnka pÄ de miljontals svÀltade mÀnniskor som svÀlter för att de rÄkat hamna pÄ de mindre bördiga delarna av den hÀr ganska ogÀstvÀnliga planeten, eller de som dött av alla miljontals nackdelar vÄra kroppar har. De flesta av oss kÀnner nÄgon som dött i cancer, kanske Àven du?

    Tanken pĂ„ att vĂ€rlden Ă€r konstruerad skapar obehagliga idĂ©er, som om att allt lidande vore konstruerat. Eller sĂ„ glömmar man lĂ€tt bort det nĂ€r man utgĂ„r frĂ„n sig sjĂ€lv. Du sitter i ett hus uppvĂ€rmt med modern teknik, i bra klĂ€der och med nĂ€ringsrik mat i kylen, dĂ€r tĂ€nker du pĂ„ vem som gjort sĂ„ att du har det sĂ„ bra. Men du vill hellre ha kosmiska krafter bakom ryggen Ă€n tusentals mĂ€nniskor gjorde sin insats i mĂ€nsklighetens utveckling. Du sitter dĂ€r pĂ„grund av ett mĂ„ngtusenĂ„rigt kulturarv i vilket generation för generation utvecklade sin del av det stora hela. KĂ€nns det för litet att tacka tusentals felbara, brĂ€ckliga nu döda mĂ€nniskor för att du har det bra? Är andra mĂ€nniskor för smĂ„?

    SjÀlv har jag ingen utbildning i fysik och lÀgger ingen vikt i varesig fysik eller kvantfysik. Min kunskap ligger frÀmst i psykologi, filosofi och idéhistoria.

    Till sist Àr poesi nÄgot som gör nÄgot mycket stort av hur vi mÀnniskor fungerar. MÀnsklig kreativitet har jag inget emot. Men det kÀnns för mig att du spenderar vÀldigt mycket tid pÄ att förneka mÀnniskan.

  1007. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Staffan Bengtsson har alldeles rÀtt. Det Àr alla vÄra medmÀnniskors genom Ärtusenden av samlade insatser som gjort av att mÄnga av oss nu levande fÄtt det sÄ bra. Det Àr det som Àr det stora.

  1008. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Egentligen hade jag tÀnkt lÀmna debatten nu, eftersom jag för nÀrvarande Àr upptagen av flyttbestyr, men jag ska i alla fall försöka kort besvara de senaste inlÀggen av Stattan Bengtsson och Jack E Gladh.

    Alla liknelser Ă€r bara liknelser, och dĂ€rför bristfĂ€lliga. De anvĂ€nds för att förtydliga nĂ„got specifikt man vill sĂ€ga, och eftersom vi lidandets problem inte fanns med i vĂ„r tidigare diskussion, var liknelsen heller inte menad att appliceras pĂ„ detta. Lidandet har mĂ„nga ansikten, och sjĂ€lvklart har jag ocksĂ„ fĂ„tt min beskĂ€rda del av lidandet. Det Ă€r dock inget jag skyller pĂ„ “arkitekten”, utan allt har sin naturliga förklaring.

    Staffan, din kÀnsla av att jag spenderar vÀldigt mycket tid pÄ att förneka mÀnniskan mÄste grunda sig pÄ nÄgon förutfattad mening du har om religiösa mÀnniskor, för i vad jag tidigare skrivit finns inget sÄdant uttalat. TvÀrtom, sÄ tror jag att vi alla besitter samma förmÄgor som Gud har; vi har fantasi, vi kan skapa, vi har kÀnslor, vi har vilja, vi har önskningar, uppfinningsrikedom, förmÄgan att göra mycket, o.s.v. Detta kallar jag inte att förneka mÀnniskan. Vad jag dÀremot förnekar Àr att mÀnniskan har skapat sig sjÀlv. MÀnniskan har enorma inneboende resurser, men Àr inte sitt eget ursprung.

    Jag instĂ€mmer med dig Jack, att det Ă€r “alla vĂ„ra medmĂ€nniskors genom Ă„rtusenden av samlade insatser som gjort av att mĂ„nga av oss nu levande fĂ„tt det sĂ„ bra”. Men jag mĂ„ste tillĂ€gga att det ocksĂ„ Ă€r alla dessa medmĂ€nniskor, inklusive vi sjĂ€lva, som bidragit till allt ohyggligt lidande i denna vĂ€rld genom historien. MĂ€nniskan besitter makten att skapa bĂ„de gott och ont, bĂ„de för sig sjĂ€lv och för andra, för mĂ€nniskor, djur och natur. Det stora Ă€r om vi vĂ€ljer det goda, det som gynnar alla vĂ€l.

    Som jag tidigare sagt sĂ„ behöver jag personligen ingen vetenskap att luta mig mot för att försvara min tro. Men Ă€r det sĂ„ att man kĂ€nner att man vill ha bevis för att kunna tro pĂ„ nĂ„got, finner jag det anmĂ€rkningsvĂ€rt att man dĂ„ selektivt skulle vĂ€lja en vetenskaplig förklaringsmodell framför en annan. Staffan, du skriver att om du varit intresserad av kvantfysik, hade du valt att studera det. Jag ser detta som en aning nonchalant, att inte över huvud taget beakta modern forskning bara för att man sjĂ€lv inte valt att studera Ă€mnet ingĂ„ende. Inte mĂ„nga har studerat biologi ingĂ„ende, men Ă€ndĂ„ stĂ€ller man sig bakom Darwins teorier. En intressant bit av kvantfysikens rön Ă€r att man anser att det inte ligger nĂ„gon motsĂ€gelse mellan big-bang-teorin och idĂ©n om att medvetandet Ă€r överordnad materien – alltsĂ„ att Medvetandet fanns innan skapelsen.

    Jag Àr inte uppvuxen i en religiös familj, jag har dock sÄ lÀnge jag kan minnas haft en gudstro. Denna tro har emellertid modifierats och mognat under Ärens gÄng. Fanatism Àr mig helt fjÀrran och jag anser kritiskt tÀnkade vara inte bara viktigt, utan nödvÀndigt. Det Àr dÀrför jag befinner mig dÀr jag Àr idag. DÀrför Àr jag ocksÄ intresserad av att ta del av andras synpunkter, dÀrför Àr jag öppen för att lyssna till nya forskningsrön och beredd att pröva mina tidigare idéer. Det borde Àven du göra, utan att krÀva en hög utbildning av dig sjÀlv. Vi har trots allt fÄtt vÄrt sunda förnuft att tÀnka med.

  1009. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Hur vet man nÀr man föddes? Hur vet man hur gammal man Àr?

  1010. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    AngĂ„ende “Det Ă€r alla vĂ„ra medmĂ€nniskors genom Ă„rtusenden av samlade insatser som gjort av att mĂ„nga av oss nu levande fĂ„tt det sĂ„ bra” vill jag ocksĂ„ tillĂ€gga att majoriteten av dessa mĂ€nniskor i historien har varit troende och religiösa. Det först sedan en förhĂ„llandevis mycket kort tid tillbaka som det blivit pĂ„ modet att ifrĂ„gasĂ€tta Guds existens. Och om vĂ„r nuvarande (i synnerhet svenska sekulĂ€ra) sĂ„ kallade vĂ€lfĂ€rdskultur, med fantastiska vetenskapliga framsteg som till synes hjĂ€lper oss till ett friskare och bekvĂ€mare liv, Ă€r sĂ„ mycket bĂ€ttre Ă€n tidigare kulturer, ifrĂ„gasĂ€tter jag starkt. Alla stora kulturer har gĂ„tt sin undergĂ„ng till mötes, och sĂ„ kommer Ă€ven vĂ„r Knappkultur att göra.

  1011. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Den som söker efter gud söker egentligen efter sig sjÀlv. Den som sÀger att jag söker efter gud fast personen inte har förtroende till nÄgon gud.

    KĂ€lla: Jonas Gardell i P4 Morgon med Stina och Jonas Gardell

  1012. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    M.K. tycker du att det sker nĂ„gon “skapelse” idag? Ta en titt pĂ„ historien, vi har den nĂ„gorlunda vĂ€ltĂ€ckt 10000 Ă„r tillbaka i tiden. Vilken “skapelse” tycker du dig se under den tiden?

    Varje framsteg görs av mÀnniskor under hela den perioden, mÀnniskor som ofta kÀmpar med att förstÄ sin omgivning samtidigt som de strÀvar efter att överleva. I början fanns det inte ens nÄgra system för att fÄ mat, det utvecklades först efter jordbruksrevolutionen.

    Om du nĂ„gonsin fĂ„r för dig att lĂ€sa bibeln, fundera över nĂ€r den bibliske “herren” eller “Jesus” skapar nĂ„got. Du kommer upptĂ€cka att den sĂ„kallade skapelsen Ă€r ett försök att förklara livets ursprung pĂ„ 2 sidor, i bibelns övriga 1500 sidor sker inte en enda skapelse av nĂ„got. Gamla Testamentet handlar om ett krigarfolk som tar över Kanaan. Det Ă€r ifrĂ„n idĂ©historiens fortsĂ€ttning pĂ„ den berĂ€ttelsen du fĂ„tt ordet “Gud” ifrĂ„n, ett ord som lĂ€rts till dig av andra mĂ€nniskor.

    Liksom i bibeln sker ingen skapelse i vÀrlden just nu och har inte skett i mannaminne. Allt som skapats Àr skapat av mÀnniskan, frÄn dess vi skapade vÄrt första stenspjut. Resten bara vÀxer, vilt och kontrollöst, dÀr allt sker av en kedjereaktion frÄn orsak till orsak utan början utan slut.

    Vi har skapat en Gud i vilken vi projicerar samma egenskaper som vi har, men den skapelsen Àr passiv. Den enda som skapar och har skapat sen mannaminne Àr vi mÀnniskor nÀr vi lÀgger manken till.

    Vem skapade mÀnniskan? Jo blandannat fisken. Det Àr resterna av vÄra gÀlar vi pratar med och varje Är dör mÀnniskor för att de sÀtter saker i halsen som blivit bÄde öppning för energipÄfyllning och syrepÄfyllning, och eftersom vÄra tarmar evolverade pÄ det sÀttet det gjorde fÄr vi stÀndiga problem med det. Vi kan inte lÀngre bryta ner cellulosa vilket vi en gÄng kunde, mÄnga kan inte bryta ner mjölk heller och resterna av nu menlösa organ ger oss enorma problem, sÄ som blindtarmen. Alla mÀnniskans skavanker blir plötsligt förklarade nÀr man vÀl förstÄtt vÄr utveckling, medan idén om att nÄgon konstruerat mÀnniskan som fÀrdig produkt skapar enormt huvudbry.

  1013. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; det finns bra kÀllor för nÀr man Àr född.

    AppropÄ att mÀnniskan utvecklats trots religiositet Àr det inget konstigt, men vill du verkligen nÀmna det? Egypten stog i flera tusen Är, men med vÀldigt lite utveckling tack vare att livet kretsade kring religionen. Den enda utveckling som skedde dÄ var en biprodukt av religionen, t.ex. anatomiska kunskaper under embalmeringen.

    Den utveckling som skedde under Àldre medeltiden skedde endast i Àmnen som pÄ den tiden var nödvÀndiga; jordbruk och krigsföring.

    Det föddes ett antal viktiga idĂ©er under antiken, men de brĂ€ndes/förbjöds av kyrkan. Alexander den Store hade dock fört dessa till arabvĂ€rlden dĂ€r utvecklingen skedde i snabb takt under 700-talet som var vĂ€rldens utvecklingscentrum innan Islam tog över. Det Ă€r dĂ€rför vi har “arabiska” siffror och de flesta stjĂ€rnsystem har arabiska namn. Det skedde under den tiden en översĂ€ttning av böcker till arabiska med en hastighet som inte skett sen dess, markant utveckling skedde i fysik, kemi, astronomi och Ă€ven moralfilosofi. En muslims idĂ© om att mattematik var satans pĂ„fund kollapsade dock hela det samhĂ€llet.

    Accelerationen började om pÄ 1400-talet efter att det grekiska arvet Äteröversatts till latin och fick fÀste i Florens dÀr kyrkan hade begrÀnsad kontroll. Aristoteles empiri och platons rationalism fick mÀnniskor att genuint började stÀlla faktiska frÄgor om vÀrlden, men mycket av den hÀr verksamheten förtrycktes och fick inget allmÀnt genomtrÀngande. Vetenskap var pÄ den tiden en farlig sysselsÀttning. MÄnga dödades eller fördrevs av kyrkan för sina upptÀckter. Universiteten tillÀt t.ex. inte naturvetenskap, den fick man forska i i borgeliga akademier istÀllet.

    Det skedde dock dÀrefter en bitvis utveckling i mÀnniskors rÀttigheter dÀr rÀtten att forska, rÀtten att ha Äsikter, och rÀtten att ifrÄgasÀtta makten ökade. Under 1900-talets första hÀlft var det förbjudet över hela USA att forska i eller ens fÄ lÀra sig nÄgot om utvecklingen. Under 1900-talets andra hÀlft sker dock, tack vare utvecklade rÀttigheter, utvecklingen i en hastighet som gör att information ofta Àr förÄldrad efter att man gÄtt 4 Ärs utbildning.

    IstÀllet för att lÀgga ner allt för mycket energi pÄ religionerna föreslÄr jag dig att engagera dig i mÀnniskans idéhistoriska utveckling. Det Àr mycket spÀnnande och lÀrorikt och ger dig vÀldigt bred insikt i vad mÀnskligheten gjort och inte gjort.

  1014. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag saknar kvinnor i debatten. De Àr underrepresenterade hÀr. Viktigt att engagerar sig mer hÀr.

  1015. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Staffan Bengtsson:
    Jag undrar hur du egentligen lÀser texter. Om du i dina akademiska studier lÀst pÄ samma sÀtt som du lÀser mina texter, Àr det nog inte mycket bevÀnt med dina studier. Vilket svammel om skapelsen! Jag vill bara pÄpeka att jag Àr mycket vÀl bekant med bibelns skapelseberÀttelse, sÄvÀl som med andra förklaringar till jordens uppkomst, bÄde inom andra religioner, filosofi och naturvetenskap.

    NĂ€r jag talade om skapelse, syftade jag precis pĂ„ allt skapande som sker idag, och det Ă€r massor! SjĂ€lv Ă€r jag mitt uppe i en skivinspelning för nĂ€rvarande — skapelse i ord och ton. Min son skapar just nu ett program pĂ„ datorn… och du sĂ€ger att inget skapande skett pĂ„ 10000 Ă„r! Skapande pĂ„gĂ„r stĂ€ndigt! Ett skapande pĂ„ gott och ont.

    MÀnniskan har inte skapat sig sjÀlv. Fisken har inte skapat fisken. Eller mÀnniskan heller för den delen. För att förtydliga det hela: Liv kommer frÄn liv, inte frÄn materia.

    Att du sedan anser dig sjÀlv sitta inte med vÀlsdigt breda insikter om vad mÀnskligheten gjort och inte gjort, visar bara vad jag redan förstÄtt: Denna debatt Àr dödfödd.

    Med detta tackar jag för mig. Nu ska jag Àgna mig Ät andra kreativa aktiviteter.

    Mvh, Maria

  1016. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack, tack för dina ord! Jag hÄller med, fler kvinnor behövs i debatten - sÀrskilt nu nÀr jag lÀmnar den!

  1017. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Mikael Sjödin:
    Av dina inlÀgg tycker jag mig se att du har mycket kunskap och en bred förstÄelse för mÀnniskans villkor och vÄr existens. Med tanke pÄ Staffan Bengtssons senaste inlÀgg, tvivlar jag starkt pÄ att din insikt skulle bli större med dylika studier. Bara en reflektion.

    Mvh, Maria

  1018. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.K.
    Synd. Nu nÀr det börjar likna nÄgot.

  1019. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    M.K: tack för dina kommentarer. AngÄende studier i mÀnniskans idéhistoria, sÄ har jag inget ointresse för den, ej heller för nÄgot annat som det kan vara lÀtt att utgÄ ifrÄn att en person som Àven tror pÄ Gud inte kan varken vara intresserad eller veta nÄgot om!
    Vad det gÀller materiell kunskap sÄ Àr psykologi mitt frÀmsta intresse, och detta innefattar sociologi och alla former av förstÄelser av mÀnniskans natur som psykologisk och kroppslig varelse. Men jag vÀrjer mig inte för tanken om att det Àven finns nÄgot utöver kemikalier och elektriska impulser i hjÀrnan, som gör oss till levande varelser. Du nÀmnde förut medvetande, och jag anser ocksÄ att det Àr rimlig att tro att medvetande Àr nÄgot som Àr skilt frÄn kroppen. Vad jag vet finns det heller inga vetenskapliga fakta eller bevis som talar för att det inte kan vara sÄ.
    HjĂ€rnan kan vara som ett modem som översĂ€tter de olika sinnesorganens reaktioner. Vi tittar ut genom ett par ögon, hör genom öronen, luktar med nĂ€san osv. Men det Ă€r inte ögonen som ser nĂ„got, inte öronen som hör, inte nĂ€san som luktar. PĂ„ liknande sĂ€tt förstĂ„r jag inte det kontroversiella med tanken om att det ej heller Ă€r hjĂ€rnan som förnimmer existensen, utan att det finns ett “jag” som tar emot den information som hjĂ€rnan förmedlar. Att detta “jag” (dvs det egentliga medvetandet) skulle kunna vara oberoende av kroppen, Ă€r ingen konstig idĂ©.
    De rön som kvantfysiken gör, blir sÀrskilt intressanta i detta sammanhang.

  1020. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: du sÀger att det finns bra kÀllor till nÀr man Àr född. JasÄ? I sjÀlva verket vet du inte alls nÀr du Àr född, men du har en viss tillit till auktoriteter (kÀllor) som sÀger nÀr det skedde. Men veta kan du inte.
    NÄgra papper sÀger att det skedde dÄ och dÄ. NÄgra personer som var med nÀr det skedde, sÀger att det skedde dÄ och dÄ. Du Àr dÀrmed tvingad att lita pÄ dessa auktoriteter och deras trovÀrdighet.
    Och sĂ„ Ă€r det med kunskap; den förmedlas till andra frĂ„n nĂ„gon som redan besitter den. Även andlig kunskap förmedlas pĂ„ detta vis. Det rĂ„der dĂ€rvidlag ingen skillnad mellan tro och vetande.

  1021. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    En tro pÄ Gud har en ofrÄnkomlig doft av dÄligt sjÀlvförtroende.

  1022. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Och sjÀlvkÀnsla!

  1023. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Vi kallar Gud för Medvetandet istÀllet. DÄ kommer kampanjen istÀllet att heta: Medvetandet finns nog inte.

  1024. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Begreppet Gud Àr gudskelov pÄ vÀg bort. Nu kan vi börja vara seriösa.
    Livet Ă€r ofrĂ„nkomligt en besynnerlig gĂ„ta. NĂ„got helt fantastiskt. Vad Ă€r syftet? Vad Ă€r meningen? Lev och lĂ„t leva. Det lutar Ă„t att “Gud” finns nog med största sannolikhet inte. Medvetenheten Ă€r nĂ„got helt annat Ă€n en personlig “Gud”. Medvetenhet: -Ett nĂ€t dĂ€r vi alla Ă€r deltagare i. Nu höjs Ă€ntligen nivĂ„n.

  1025. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack E Gladh:
    (Jag har svÄrt att lÀmna debatten, trots idoga försök!)
    Jag tycker Mikael Sjödin gör en vÀldigt bra beskrivning av jaget, medvetandet, och hjÀrnan som ett sorts modem. Det var dock inte detta medvetande som jag syftade pÄ nÀr jag föreslog att Àndra namn pÄ kampanjen. Det medvetande jag talade om stavar jag med stort M, vilket har en sÀrskild betydelse. Jag syftar pÄ det Högsta Medvetandet, och vanligtvis skrivs egennamn med stor bokstav. Jag talar alltsÄ om Medvetandet som ligger till grund för hela vÄr existens. Och eftersom allt medvetande Àr kopplat till personlighet, handlar det sjÀlvklart om en person. Det ursprungliga Medvetandet i egen hög person. Det medvetande som jag Àven refererade till i kommentarerna som berörde kvantfysiken.

  1026. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    En andlig överkurs. UrsĂ€kta en enkel mĂ€nniska frĂ„n bonde- och arbetarklassen. Av hĂ„rt praktiskt arbete och danad av detta har jag vĂ€ldigt svĂ„rt att förstĂ„ att alltet styrs av en “person”. Numera nĂ€rmar jag mig “pensionen” efter en avslutande “yrkeskarriĂ€r” som fritidsledare. Arbetat mycket med barn och ungdomar pĂ„ senare Ă„r.
    Nej, det finns ingen gud, det Àr vad jag tror. Kan inte livets gÄta fÄ vara ifred?

  1027. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    M.K. jag vet att mÀnniskor skapar stÀndigt. KÀnner du till bibelns skapelseberÀttelse, dvs hur bibeln skapades?

    Jag frÄgade vad för skapelse som sker bortom mÀnniskan, utöver att liv förökar sig?

  1028. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; det finns en metod kallad kĂ€llkritik. Jag anvĂ€nde ordet “bra kĂ€lla” av en anledning. Du kan aldrig veta om en kĂ€lla Ă€r helt korrekt, du kan dĂ€remot vĂ€rdera sanningshalten. Det finns en enorm skillnad mellan att vĂ€rdera en kĂ€lla det första du gör och vĂ€lja att ta emot den utan att vĂ€rdera den. Än vĂ€rre Ă€r det att framhĂ€va en bristfĂ€llig kĂ€lla över en bĂ€ttre kĂ€lla.

  1029. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Staffan Bengtsson:
    Jag hÄller för troligt att universum expanderar hela tiden, att solsystem slocknar och nya uppstÄr; allt i enlighet med teorierna i dagens forskning. En stÀndigt pÄgÄende skapelse och förintelse. Vi mÀnniskor kan dock inte se detta med blotta ögat, men vi kan tro - om vi finner kÀllan tillförlitlig.

    Och ja - jag kÀnner till bibelns uppkomst. Jag Àr vÀldigt vÀl bekant med sÄvÀl bibelns innehÄll som dess essens, eftersom jag under mÄnga Är studerat den. En gÄng i tiden var jag en s.k. bokstavstroende, men fick senare vÀrdera om vad jag tidigare lÀrt. Jag har fortfarande förstÄelse och respekt för kristen teologi, men det Àr inte dÀr jag hör hemma idag.

    Religion och filosofi Àr olika saker, och för min personliga del saknade jag den filosofiska aspekten i den kristna tron. Min livsÄskÄdning idag finner guldkorn inom de flesta religioner, men den filosofi som tilltalar mig mest och som jag finner mest trovÀrdig, Àr vaishnavafilosofin.

  1030. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Visst, det Àr ju sjÀlvklarheter du sÀger, och jag hÄller helt med.

  1031. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    M.K. efter att börjat lĂ€sa bibelns/kyrkans historia och lĂ€st hela verket som vuxen sĂ„ lĂ€mnade jag kristendomen och började studera andra religioner, religionsfilosofi och jĂ€mförande religion. Jag valde dock inte att “vĂ€lja” nĂ„gon utan började istĂ€llet fokusera mer pĂ„ mĂ€nniskan som förenade dem alla. Psykologi och antropologi hjĂ€lpte mig att se samband pĂ„ ett nytt sĂ€tt.

  1032. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Stafan: Jag har som sagt ocksÄ studerat bibeln och annan annan litteratur, filosofi och vetenskap, inklusive jÀmförande religion som vuxen, och har inte heller valt att vÀlja. Jag har inte valt min livsÄskÄdning mer Àn du valt din (humanism?). Men vi har bÄda pÄ varsitt hÄll kommit fram till olika slutsatser genom att pröva vad vi lÀst, upplevt och förstÄtt. Precis som de mÀnniskor som betraktat byggnaden utifrÄn eller inifrÄn ur olika perspektiv.

  1033. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jag bara tacka alla debattörer, det har varit intressant att följa och delta i debatten. Nu kommer jag i alla fall inte att ha tid att vara med hÀr pÄ ett tag.

    Önskar er allt gott!

    /Maria

  1034. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    M.K. jag har inte valt nĂ„gon livsĂ„skĂ„dning och föredrar att presentera mig som Staffan snarare Ă€n “humanist”. Även om jag skulle sĂ€ga “humanist” sĂ„ Ă€r det ett perspektiv som anvĂ€nder mĂ€nniskan som mĂ„ttstock och aldrig sĂ€tter sig i vĂ€gen för det jag kan lĂ€ra mig av att studera hela min omvĂ€rld.

    Det jag finner rÀtt Àr det jag beslutat utifrÄn vad jag vet för stunden. Inte nog med att jag stÀndigt utmanar vad jag vet genom att lÀsa nya perspektiv, sÄ omförhandlar jag mina stÄndpunkter varje gÄng jag lÀrt mig nÄgot nytt. Man kan sÀga att mÀnskligheten Àr min lÀra, inte vad nÄgon enskild grupp tycker eller har skrivit. Som mÀnniska har jag allt frÄn John Stuart Mill, till Mahatma Gandhi, till Konfucius, ja rent av Jesus, Nietzsche och Muhammed tillgÀngligt. Det innebÀr att jag Àr fri att plocka guldÀgg frÄn alla mÀnniskans traditioner, men min styrka Àr att jag ocksÄ Àr tillÄten att nÀr som helst slÀnga gamla Àgg pÄ komposten.

    Du fÄr lycka till med dina studier pÄ ditt hÄll.

  1035. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Debatten tycks ebba ut, vilket Àr lite trÄkigt. De troende tillika religiösa mÀnniskorna har svÄrt att hitta argument, vilket inte Àr sÄ konstigt i och för sig, eftersom de inte har sÄ mycket att komma med, som stÀrker trovÀrdigheten i gudsbegrepp m.m.

    Humanisternas syfte, engagemang och ambition har oftast missförstÄtts och utan egentlig anledning uppfattats som provokation.

    Vi Àr inte ute efter att provocera. Vi vill huvudsakligen ha förstÄelse för att barn och ungdom mÄste fÄ vÀlja sin egen vÀg genom livet. Att det finns en sjÀlvklar frihet.

    Barnen och ungdomarna Àr framtiden. De fÄr ta i tu med vÄr
    generations alla misslyckanden. Alla vÄra tillkortakommanden.
    Alla vÄr felstegs konsekvenser att reda ut dessa och rÀtta till.

    Bejakandet av det egna jagets tillvaro. De behöver inte vara ateister, kommunister, humanister, kristna, islamister, judar, buddhister, hinduister eller nÄgot annat som deras förÀldrar eller samhÀllsdominanta element tycker.

    De mÄste fÄ vÀlja efter sina egna önskningar och kÀnsla.

    Kommunismen, de olika dominerande religionerna, fascismen, nazismen och kapitalismen har varit fruktansvÀrt hÀnsynslösa i denna sjÀlvklara mÀnskliga rÀttighet.

    Vetenskap Àr stadd under stÀndig förÀndring. Det ingÄr i dess natur och vÀsen. Allt Àr relativt. (Einstein).

    Humanisterna Àr humanister rakt igenom. Vill mÀnniskors allra bÀsta och hÄller det idealet mycket högt. Aktiv kritisk granskning av alla konstigheter som hÀmmar mÀnsklig tillvaro.

    Bli medlem du ocksÄ. Du behövs!

  1036. Kommentar:
    Pelle skriver:

    Jag gjorde testet tvÄ gÄnger. Jag svarade exakt lika bÄda gÄngerna utom pÄ den första frÄgan. Den om Gud finns eller inte.
    NÀr jag svarade att jag trodde att Gud fanns fick jag svaret att jag tillhör den minoritet som Àr extremt religiös i sverige och humanisterna tyckte jag har för mycket makt i samhÀllet (vad de nu menar med det).
    NÀr jag valde alternativet Gud finns nog inte pÄ första frÄgan men svarade exakt samma sak pÄ alla andra frÄgor fick jag resultatet att jag nog egentligen var humanist fast jag inte bara hade tÀnkt pÄ det och humanisterna ville gÀrna att jag skulle bli medlem i deras glada gÀng.;)

    Lustigt. Det enda lilla som skiljer mig frÄn maktgalen fundamentalist (alltsÄ en samhÀllsfara) och genomreflekterad humanist (alltsÄ en samhÀllets stöttepelare) Àr om jag tror pÄ Gud eller inte. Haha. Larvigt, humanisterna..

  1037. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Pedanteriets slav alla kategorier. Fantasi efterlyses hÀr.

  1038. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E Gladh: din sammanfattning av debatten fĂ„r stĂ„ för dig. Jag ser helt andra saker. Bland annat att du missar inlĂ€gg dĂ€r “troende” faktiskt inbjuder dig till dialog. Men nu Ă€r det ju tydligt varför du bortser frĂ„n uppenbart eftertĂ€nka och engagerade inlĂ€gg frĂ„n “troende” - ditt enda uppdrag Ă€r att vĂ€rva nya medlemmar till Humanisterna.

  1039. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael Sjödin
    1.DÄ fÄr jag frÄga: -var nÄgonstans?
    2. Jag har ingen uppdrag frÄn föreningen om medlemsvÀrvning.

  1040. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Gladh: Jag skrev det inte i absolut bemĂ€rkelse. “Uppdrag” innefattar din motivation till varför du skriver hĂ€r.
    Ja, du skrev ju “De troende tillika religiösa mĂ€nniskorna har svĂ„rt att hitta argument, vilket inte Ă€r sĂ„ konstigt i och för sig, eftersom de inte har sĂ„ mycket att komma med”.
    DÄ har du exkluderat bÄde mig och flera andra, som faktiskt engagerat sig i dialog med dig.

  1041. Kommentar:
    M skriver:

    I svallvĂ„gorna av kampanjen reser sig sakta en nyansering av begreppet “GUD” pĂ„ Facebook som kanske kan föra in mer ljus i diskussionen.

    http://www.facebook.com/pages/GUD-FINNS/101508877892

    /M

  1042. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Var Ă€r nyanseringen av begreppet? Facebook lĂ€nken leder till en grupp som gör samma misstag som den hĂ€r kampanjen, dvs antar att “Gud” Ă€r ett konsistent begrepp som man dessutom kan diskutera existens till.

  1043. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael S:

    Varför kan vi inte bara helt enkelt konstatera Humanisterna Àr primitiva varelser med en lÄg intelligensnivÄ. *end of discussion*
    Och istÀllet koncentrera oss pÄ dom stora och relevanta frÄgorna?

  1044. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    J.A.
    Det dÀr lÀt ju vÀldigt ödmjukt och bra, som vÀl passar in i den religiösa sjÀlvpÄtagna överlÀgsenheten. Bravo, bravo!!

  1045. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag har lÀrt kÀnna mÄnga troende/religiösa mÀnniskor genom alla Ären
    samarbetat bra med dem och haft mÄnga givande diskussioner om allt
    möjligt. De har respekterat mig och jag har respekterat dem.

    Okej. Jag sÄg fram emot att möta troende/religiösa hÀr och trÀnga in i de
    djupa frÄgorna med folk frÄn hela Sverige. Besviket konstaterar jag att
    hÀr dyker det upp allt för mÄnga ytligt tÀnkande individer som mestadels
    Àr ute efter att försvara och förklara med personkrÀnkande manövrar
    och halsstarrigt bevaka omöjliga gudsteorier som inte leder nÄgon vart
    i resonemangen.

  1046. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det stÄr i biblen att SÄ kallad Gud kan hela mÀnniskor som Àr sjuka och fÄ blinda att se och lama att gÄ. MÀrkligt att det finns behov av sjukvÄrd i alla lÀnder runt om pÄ jorden eller hur?

    Detta Àr Ànnu ett bevis att de sÄ kallade heliga skrifterna Àr fantasi fyllda bluff historier och dom som gÄr pÄ dessa historier Àr naiva.

  1047. Kommentar:
    J.A skriver:

    Jack E G:

    Kan du ge mig EN anledning till varför man skulle vara ödmjuk och visa sympati för arroganta coh ointelligenta humanister/ateister?

  1048. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Varför ska man som ateist visa respekt, empati och sympati mot mÀnniskor som Àr arroganta och trÄngsynta pÄ grund av sin religiösa och kulturella bakgrund?

    Vad Àr det som sÀger att man Àr ointelligent och arrogant bara för att man inte tror pÄ att det finns ingen sÄ kallad gud?

    Jag Àr en högutbildad akademiker (mkt teoretisk intelligens krÀvs) och f.d. sjukvÄrdsarbetare (mkt praktiskt intelligens krÀvs) och ateist alltsÄ en intelligent ateist.

    För en hel del Är sedan mötte jag sÄ kallade pingstvÀnner i en pingstkyrka. Jag hoppade av hel detta religiösa sociala sammanhang pÄ grund av att de inte kunde acceptera att det finns andra mÀnniskor med annan synsÀtt.
    Brist pÄ öppna sinnen och ödmjukhet kan finnas i massor av olika sociala sammanhang.

  1049. Kommentar:
    J.A skriver:

    “akademiker” = intelligens??
    Hur dÄ?
    Kan du förklara?
    Jag ser absolut inget likhetstecken mellan de bÄda..

  1050. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    J.A.

    Du Àr pÄ vÀg att lÀgga upp en kommunikationsstrategi dÀr det bara finns förlorare.
    I varje fall tÀnker inte jag dras ner pÄ den nivÄn du befinner dig pÄ nu.
    Tar du dÀremot upp nÄgot tÀnkvÀrt och intressant igen sÄ Àr jag beredd
    att diskutera med dig.

  1051. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Sir Michael A:

    Nej, du har fel. MÄnlandningarna hÀnde verkligen, och ditt argument gick POFF puts vÀck. Det gick ett program pÄ en av kanalerna SVT 1, SVT 2 eller TV4, dÀr alla argument som nÄgonsin framstÀllts av mÄnlandartvekare DEBUNKERATS! SnÀlla! Sluta tro pÄ tomtar och troll, och börja tro pÄ mÄnlandningen istÀllet!

  1052. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    1960 talets mÄnlandningens konsperations teorier Àr intressant framför att den som handlar om en flagga rörde pÄ mÄnen. Det krÀvs en atmosfÀr för att det ska finnas en vind som kan skapa blÄst som i sin tur kan leda till att flaggor rör pÄ sig. MÄnen har ingen atmosfÀr alltsÄ ingen vind och blÄst alltsÄ kan inte flaggor röra pÄ sig pÄ mÄnen.

  1053. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag tittade pÄ ett intressant pÄ Svt 2 kl: 18.00 Darwins laddade idé.

    Kan det vara sÄ att mÀnniskor anser sig vara religösa för att de Àr indoktinerade frÄn barndomen av förÀldrarna att man ska endast utöva en viss religon utan att reflektion hur det egentligen fungerar egentligen?

    Det var intressant att höra att Darwin Äkte i vÀg pÄ en fartygs resa
    som ung man indoktinerad frÄn barndomen i kristendomen. Men nÀr han upptÀckte vad vi kallar idag fosslier och han stÀllde sig en intressant frÄga om hur det kommer sig att arter som liknar varandra tex fÄglar kan ÀndÄ ha smÄ smÄ variationer tex nÀbbar, beteenden, fÄgelsÄngen i syfte att anpassa sig för att artens överlevnad och om den kristna guden har sÄ mycket makt, kÀrlek varför mÄste arterna kÀmpa för sin överlevnad? Han eller hon kan ju rÀdda och frÀlsa oss frÄn ondo sÄ att vi behöver inte kÀmpa.

    J. A Suck vad trött jag Àr pÄ sÄnna kassa typer som dig. Helt enkelt försvinn ur ur debatten1

  1054. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Magnus Böckling:

    Vil du att jag ska börja tro pÄ Tomten oxÄ, pÄ samma gÄng?
    Det Ă€r ju pĂ„ samma nivĂ„…

  1055. Kommentar:
    J.A skriver:

    Excrement ateist:

    “….kassa typer som dig”?
    “….kassa typer som DU” heter det!
    Det Ă€r kanske inte bara Ă€r aktuellt med psykoterapi…..-en svenskakurs hade kanske ocksĂ„ varit pĂ„ sin plats!

  1056. Kommentar:
    Daniel R skriver:

    Kan det sÀgas bÀttre Àn sÄ hÀr:
    http://commonsenseatheism.com/?p=285

  1057. Kommentar:
    Nisse skriver:

    “Mossan, mossan pĂ„ Er, alla mĂ€nssobarn. Nicke Lilltroll hĂ€r! Ja va me om nĂ„tt mysko igĂ„r. Tjatte Lilltroll sa att: “Ere inte Sievert som gĂ„r dĂ€r borta? NĂ€, han Ă€r ju död sa jag. Det Ă€r han vĂ€l inte! Han rör ju pĂ„ sig. Han Ă€r nog pĂ„ vĂ€g till baptistkyrkan, sa Tjatte. Just, just sa jag. Polare pĂ„ gĂ„ng. Ta rygg Tjatte!

    1:a kap. sid.5. forts. följer ur “Möten” av Nicke Lilltroll.

  1058. Kommentar:
    J.A skriver:

    DĂ€r okunnighet Ă€r en vĂ€lsignelse, dĂ€r Ă€r det dĂ„raktigt att vara vis…
    Tack alla Humanister för er underhÄllande dÄrskap!
    Ibland diskuteras det om ifall Gud har humor…
    Jag VET att Han har mycket humor…
    Han har ju skapat er!!
    Bara för att man Àr djupt religiös betyder inte det att man inte gillar god humor och ofta vill skratta.
    Gud tillfredstÀller alla vÄra behov!

  1059. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Minns en skÀmthistoria i en dagstidning för mÄnga herrans Är sedan.

    Det var en nybakad student, som hade fÄtt ett tillfÀlligt arbete
    över sommaren pÄ en liten industri.
    En gammal arbetare beklagade sig över den unge mannens frÄgor.
    ”- Ă„ han ska va sĂ„ bildad, Ă„ sĂ„ vet han inte ens var skiftnyckeln hĂ€nger!”

    Denna historia visar lite symboliskt hur vi ser pÄ intelligens,
    medvetenhet och bildning lite till mans. Vi vill gÀrna relatera
    till det vi tycker Àr sjÀlvklara saker, det vi hÄller för sant och
    tror pÄ och tÀnker ofta inte pÄ att det finns helt andra
    perspektiv och utgÄngspunkter.

    SÄ vad Àr intelligens, medvetenhet och bildning egentligen?

    En annan sak, varför förekommer det sÄ lite av kritisk granskning
    gentemot islam?

  1060. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Intelligens

    Intelligens Àr ungefÀr detsamma som att vara klyftig (smart), skulle de flesta sÀga. En intelligent person fattar snabbt och Àr bra pÄ att lösa problem. SÄ brukar man förklara vad intelligens Àr, men det Àr inte hela sanningen. MÀnniskor kan nÀmligen vara begÄvade pÄ mÄnga olika sÀtt, och förmÄgan att lösa problem Àr bara en sorts begÄvning. I stÀllet för intelligens talar man dÀrför numera hellre om till exempel begÄvningsprofil, dÀr en persons alla starkare och svagare sidor kommer fram tydligare.

    Det finns ett slags mÄtt pÄ intelligens som kallas intelligenskvot, förkortat IQ. Man kan intelligenstesta mÀnniskor, och resultatet ger deras IQ. Men i en mÀnniskas hela begÄvning finns det mÄnga delar som inte kan testas och mÀtas. DÀrför har man mer och mer gÄtt ifrÄn den sortens intelligensmÀtningar.

    KĂ€lla: Nationalencyklopedin

  1061. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jack E G,

    Det har förekommit granskning av Islam tex i bok form. Dessa författare lever idag under dödshot av den Islamska vÀrdlen dom sÄ klart sÄ feg som dom Àr förnekar dom det. Det verkar som om muslimer anser att dom kan kritiskt granska andra mÀnniskor med nÀr det kommer till dom sjÀlv dÄ ska det vara extermt kÀnsligt.

  1062. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Explicit ateist
    Jag har ocksÄ lÀst detta i NE. Det hela verkar lite flytande och tur Àr det.
    Vad det gÀller islam sÄ fÄr vi se upp lite i Sverige. vi har kÀmpar sÄ hÄrt och sÄ lÀnge för kvinnans frigörelse och jÀmstÀlldhet att vi kan inte pÄ nÄgot vis tillÄta att importerad islam sÀtterkÀppar i hjulet för
    detta enorma arbete. Dessutom Àr vi ju inte framme vid mÄlet Àn i de egna leden. Det ÄterstÄr fortfarande mycket innan vi uppnÄtt den jÀmlikhet vi vill ha.

    Tragedin i Rinkeby visade pÄ ett sorgligt och skrÀmmande sÀtt vilken kulturkrock vi stÄr inför. Vi kan inte stÀlla upp pÄ att kvinnorna ska ÄtsidosÀttas pÄ det mycket diskriminerarnde viset. Aldrig, aldrig nÄgonsin. Det mÄste företrÀdarna för islam lÀra sig Ä det snaraste.

  1063. Kommentar:
    Anonym skriver:

    Sir Michael A:

    Ja gör det.

  1064. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jack E G,

    Det finns mycket arbete kvar i vÄrat svenska samhÀlle som anses ha en befolkning som Àr den mest jÀmstÀllda i vÀrlden och ha en hög utbildad befolkning som kan rÀkna, lÀsa och skriva. Som kvinna kÀnns det tydligt och bÄde intellektuellt och kÀnslomÀssig plÄgsamt nÀr jag möter mÀn som identifierar sig som mÀn och muslimer. I dessa möten upplevs det som man arbetar mot en ganska stark motvind och i diskussioner med dessa mÀn kÀnns det ofta som att prata med en vÀg för att de hör ens kommentarer men lyssnar inte.

    Efter mycket funderingar har jag landat i dessa tankar:
    ‱MĂ€n och kvinnor som vill leva kvar i stereotypa roller som Ă€r relatera till kön Ă€r fega och ganska osĂ€kra som mĂ€n eller kvinnor. Att inte ha mod att ta steget sĂ„ att frun kan mecka med bilen och mannen ta hand om barnen.
    ‱Personligen har jag ingen positiv erfarenhet av dessa muslimska mĂ€n. För att enligt min erfarenhet verkar de vara extremt egoistiska.
    ‱Kvinnor har ett eget personligt ansvar ocksĂ„. Kvinnor kan tillsammans bli starka och gĂ„ emot mĂ€nnen genom att argumentera: Vi kan inte leva sĂ„ hĂ€r, Vi kan inte acceptera att leva sĂ„ hĂ€r eller en annan form av formulering. Men hur ska vi fĂ„ dessa arroganta mĂ€n att aktivt lyssna?
    ‱Som kvinnas anser jag att dessa mĂ€n förlorar en hel del i deras arrogans och feghet genom att inte öppna sina sinnen och hjĂ€rtan till andras synsĂ€tt. Vad Ă€r dessa mĂ€n rĂ€dda för? Vad har dessa mĂ€n att förlora?
    ‱En tanke som jag hart haft med mig i flera Ă„r, Ă€r att kan man inte respektera andra kvinnor dĂ„ kan inte respektera sin egen mamma i heller. Det Ă€r faktiskt vi kvinnor som har makten över livet, genom att vi har det fria valet att vĂ€lja abort eller födda barnet i mĂ„nga lĂ€nder.
    ‱En intellektuell kvinna som mig upplever jag att dessa mĂ€n som har skapat det partikilala samhĂ€lle har en lĂ„gt intellektuellt nivĂ„. Dessa mĂ€n som identiferierar sig som muslimska mĂ€n tar inte personligt ansvar. Detta mĂ€rks tydligt nĂ€r deras beteende blir ifrĂ„gasĂ€ttande i syfte att de mĂ„ste ta personligt ansvar över vad dom sĂ€ger och gör dvs. handlingar. DĂ„ blir deras val att ljuga istĂ€llet, slingra sig och de vill sÄÄ gĂ€rna hitta en syndabock för att pĂ„stĂ„r att det Ă€r syndabockens som gör fel och lĂ€gger över all skuld pĂ„ den personen trots honom eller henne har inte gjort ett skvatt fel.

  1065. Kommentar:
    Sir Michael A skriver:

    Ointelligent ateist:

    “En intellektuell kvinna som mig upplever …..”

    En intelligen kvinna kan vÀl behÀrska sitt eget sprÄk i skrift, eller?

    Inte heller begÄr en intelligent kvinna mord pÄ sitt eget barn (abort)!!

  1066. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Stavningspolisen i farten igen ser jag. Ser att du slarvat sjĂ€lv ocksĂ„. Det gör vi alla. Även jag. Skönt att ingen Ă€r perfekt.

    Legal abort Àr inte mord! Punkt slut! (HÀnvisar till debatt 8)

  1067. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Legal abort Àr inte mord! Punkt slut! (HÀnvisar till debatt 8)

  1068. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    TyvĂ€rr har J.E och Sir Michael A sĂ€nkt detta potentiella samtal till bottennivĂ„er som jag inte tĂ€nker dyka efter. Jag hade föredragit spambots framför deras tonĂ„rskommentarer. Eftersom bĂ„da dessa “Herrar” dessutom utgett sig för att vara förankrade i vedisk filosofi och religion (vaishnava, Hare Krishna etc), sĂ„ vill jag för ordningens skull bara poĂ€ngtera att deras beteende i denna debatt inte Ă€r representativt för denna religion och dess normer för uppförande. Ifall nu nĂ„gon hade fĂ„tt för sig detta.

  1069. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag trodde Ă€kta religösa personer var ödmjuka inför sina medmĂ€nniskor. Återigen Ă€r mina fördomar om dom som anser jag vara religösa irriterande getingar och deras meningen med livet Ă€r att regelbundet sticka andra ödmjuka mĂ€nniskor som inte Ă€r religösa alltför att skapa onödiga problem.

    J.E och Sir Michael flyg och far i vÀg era jÀdrans getingar och stick hÄl pÄ er sjÀlva!!

  1070. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag hoppas ni avser J.A. o. inte J.E

  1071. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Ja, jag skrev fel. Jag menade sjÀlvfallet J.A.
    Ni andra lider mest av trÄngsynthet i största allmÀnhet!

  1072. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag kÀnner mig inte trÀffad i varje fall. Vad man Àn kan anklaga mig för sÄ Àr jag verkligen inte trÄngsynt. TvÀrtom.

  1073. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Vid ett tillfĂ€lle under 1990, nĂ€r jag var hemma hos min gamle gode vĂ€n Christer Sturmark, hade vi en diskussion om vĂ„ra respektive intressen och syn pĂ„ tillvaron. PĂ„ min frĂ„ga varför han inte lĂ€ngre ville umgĂ„s med mig sĂ„ mycket, fick jag svaret “Du har vigt hela ditt liv Ă„t nĂ„got som jag uppfattar som idioti”. Han syftade pĂ„ mitt brinnande intresse för andlig liv i form av Hare Krishna.
    Jag frĂ„gade honom dĂ„, pĂ„ vilket sĂ€tt jag förĂ€ndrats som person, eller uppfört mig annorlunda mot honom pga mitt Krishnamedvetande (vilket jag aldrig gjort). Han kunde inte svara pĂ„ detta. Jag frĂ„gade dĂ„ hur det kunde komma sig att *jag* ville fortsĂ€tta att umgĂ„s med honom, trots att han nu hade vigt hela sitt liv Ă„t nĂ„got som jag ansĂ„g som idioti (data- och IT-karriĂ€ren)? Han blev dĂ„ tvungen att skratta och konstatera “DĂ€r hade du en poĂ€ng”.

    Min poÀng med denna anekdot ur verkliga livet, Àr att illustrera hur lÀtt det Àr att dra förhastade slutsatser om varandra, och hur lÀtt det Àr att dumförklara folk helt enkelt dÀrför att man Àr för lat för att sÀtta sig in i vad de sysslar med.
    Oaktat vilket, sĂ„ finns det överhuvudtaget ingen anledning att inte kunna ha en vĂ€nskaplig relation Ă€ven om man hyser diametralt skilda Ă„sikter i vissa frĂ„gor. Om man inte kan ha överseende med att alla inte Ă€r som man sjĂ€lv Ă€r, sĂ„ visar det mest att man Ă€r jagsvag, eller att man har en image som man inte vill skada pga “dĂ„ligt umgĂ€nge”.

    Jag tycker dĂ€rför inte om nĂ€r Humanister avfĂ€rdar alla troende med klyschan “de har Ă€ndĂ„ inget att komma med”, lika lite som jag uppskattar att en troende sĂ€ger “Humanisterna Ă€r primitiva varelser med en lĂ„g intelligensnivĂ„”.
    BÄda exemplen Àr exempel pÄ svidande trÄngsynthet.

  1074. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Har inte HareKrishnarörelsen fÄtt hÄrd kritik för sin behandling av barn?

  1075. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael S :

    Jag hade just tÀnkt frÄga dig vad din mening har varit med att studera veda och vaisnavism i 25 Är, dÄ du ÀndÄ inte verkar tro pÄ vad som stÄr i skrifterna utan drar dina egna slutsatser.
    Och dÄ du dessutom inte heller ser tidigare acaryas som vetande mer Àn vad du sjÀlv gör, utan istÀllet tolkar dem pÄ ditt eget sÀtt och försöker korrigera och rÀtta deras uttalanden med motiveringen att de Àr uppfostrade pÄ fel sÀtt och fÀrgade av sin kultur och samtid.
    Det Àr inget annat Àn förseelser som jag ser det.
    Men jag behöver inte lÀngre fundera pÄ varför.
    Din bekantskap med Christer Sturmark ger alla svar pĂ„ mina frĂ„gor…
    Tack för upplysningen!

  1076. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A: Ditt inlĂ€gg bekrĂ€ftar tyvĂ€rr precis det jag beskrev. Du Ă€r en fanatiker som inte törs tĂ€nka sjĂ€lv pga rĂ€dsla för “förseelser”.
    SjÀlv har jag inga problem med att se Prabhupada som högst dyrkansvÀrd i andlig bemÀrkelse, samtidigt som jag kan stÄ ut med att han hade bristande kunskap i en del materiella frÄgor.
    Jag har för övrigt aldrig sagt att jag inte tror pÄ vad som stÄr i skrifterna.

  1077. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack E Gladh: Ja, det stÀmmer att en stor skandal uppdagades angÄende övergrepp som skedde mot barn i ISKCON pÄ 70-80-talen, som ledde till rÀttegÄng och stora skadestÄndsdomar. Jag har sjÀlv verkat aktivt för att ISKCON i Sverige ska ta sitt ansvar och officiellt be om ursÀkt till barn (nu vuxna) som for illa i Sverige under 80-talet.
    ISKCON tar ocksĂ„ ansvar för tidigare begĂ„ngna dumheter, bland annat genom att varje center/tempel numera har ett program för “child protection”, samt avsĂ€tter ekonomiska medel till skadestĂ„ndsĂ€rendet som har sitt sĂ€te i USA.

  1078. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael S:

    Du föresprÄkar homosexualitet (Àven inom iskcon), vilket Prabhupada var absolut motstÄndare till och t.o.m sÄg som demoniskt.
    Du anser inte att man behöver leva ett reglerat liv, följande de principer Prabhupada stÀllde upp.
    Det ser inte jag som att “stĂ„ ut med att han hade bristande kunskap i en del materiella frĂ„gor….”
    Det Àr ju fundamentala meningsskiljaktigheter!

    Dessutom Àr jag ingen fanatiker.
    Jag bÄde kan, vÄgar och tÀnker sjÀlvstÀndigt.
    Men jag Àr samtidigt fullt medveten om att jag Àr ofullkomlig och i underlÀge bÄde filosofiskt, intellektuellt och andligt gentemot en sjÀlvförverkligad och ren gudshÀngiven.

  1079. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A: Prabhupada ansÄg inte bara homosexualitet som demoniskt, utan all sexualitet. Detta Àr hans pÄfund, och strider mot undervisningen i shastra. Han uttalanden om orsaken till homosexualitet Àr dessutom helt tagna ur luften, och finner inget stöd varken i biologi, psykologi eller sunt förnuft. Han pÄstod Àven att homosexualitet inte förekommer i djurriket, vilket inte alls stÀmmer.
    Prabhupada pĂ„stod Ă€ven att kvinnors hjĂ€rna vĂ€ger si och sĂ„ mycket mindre Ă€n mannens, och att detta förklarar varför kvinnan Ă€r ointelligent. Och att det dĂ€rför inte kan finnas nĂ„gra betydelsefulla vetenskapsmĂ€n, matematiker eller filosofer bland kvinnor. Han har Ă€ven skrivit att det ligger i kvinnans natur att njuta av att bli vĂ„ldtagen, Ă€ven som ung flicka. Överlag beskriver han kvinnor som mindre intelligenta varelser, som snikna och opĂ„litliga, hĂ€nsynslösa, sjĂ€lviska, som mĂ„ste kontrolleras och tuktas av mĂ€n sĂ„ att de inte stĂ€ller till med en massa problem hĂ€r i vĂ€rlden.
    Prabhupada pÄstod Àven att negrer Àr syndfulla, mycket fula, ointelligenta, kriminella, och bör hÄllas som slavar.
    Han ansÄg att judar Àr snikna och mest tÀnker pÄ pengar, och att Hitler dödade dem av den anledningen. Han uttalade ett flertal positiva och nÀrmast beundrande utlÄtanden om Hitler.

    SÄdana uttalanden, pÄstÄenden och rena lögner, tar jag avstÄnd ifrÄn, oavsett ur vilken mun de frambringats.

    Jag har inte föresprÄkat homosexualitet. Jag har bara sagt att man bör behandla alla pÄ lika villkor, och att sexförbudet som sÄdant (oavsett vem som utövar sex) Àr mer destruktivt Àn det Àr konstruktivt.
    Jag har inte sagt att man inte behöver leva ett reglerat liv.
    Vad det gÀller att bryta och Àndra principer som Prabhupada angivit, sÄ gör Àven GBC detta. Du kan dÀrför inte anklaga mig för nÄgot som Àven GBC (ISKCONs styrande rÄd, som alla ska följa) gör.

    Ofullkomliga Ă€r vi alla, dĂ€rom rĂ„der inget tvivel, och jag har inte heller utgett mig för att vara fullkomlig. Hur “sjĂ€lvförverkligad och ren gudshĂ€ngiven” nĂ„gon Ă€r, vet bara Gud. Horder av ledare och lĂ€romĂ€stare i ISKCON - vilka utan protester har godtagits och dyrkats som “sjĂ€lvförverkligade och rena gudshĂ€ngivna” - har senare avslöjats som vĂ€rsta sortens skojare och bedragare. Detta med vem som Ă€r “ren och sjĂ€lvförverkligad” Ă€r med andra ord nĂ„got som ofta Ă€r en mental skenbild, en karismatisk konstruktion som hĂ„lls vid liv av kollektivet, och som egentligen bara syftar till att hĂ„lla Ă„ngan uppe i en rörelse som ISKCON.

  1080. Kommentar:
    J.A skriver:

    Mikael S:

    SÄ du ser inte sexutövande (i vilken form det Àn mÄ vara) som ett motsattsförhÄllande till guds/sjÀlvförverkligande?
    Kan du applicera samma tankesÀtt Àven pÄ de övriga 3 principerna?
    Ta inte detta som kritik eller personangrepp.
    Jag Àr genuint intresserad av dina Äsikter, trots att jag ibland framstÄr som provokativ.
    Det Àr intressant hur vÄr bild av Prabhupada skiljer sig Ät.

  1081. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    J.A: Nej, jag ser inte sexutövande i sig sjÀlvt som nÄgot hinder för framsteg i andligt liv. Det gör inte Veda heller.
    DÀremot ser jag definitivt sexuellt utnyttjande, vÄldtÀkt samt sexuella övergrepp mot barn som motsatsförhÄllanden till guds/sjÀlvförverkligande.
    Jag anser Àven att pÄtvingat celibat definitivt kan betraktas som en form av sexuellt övergrepp.
    Jag anser Ă€ven att ISKCON inte lever upp till Prabhupadas vision om “ett hus i vilket hela vĂ€rlden kan bo”, eftersom vissa slags mĂ€nniskor nekas rĂ€tten att kĂ€nna sig som legitima gudshĂ€ngivna, beroende pĂ„ kön och sexuell identitet. Detta Ă€r inte Krishnamedvetande, utan kroppsmedvetande. Vilket Ă€r smĂ„tt ironiskt eftersom uppmaningen att göra sig av med falska kroppsliga beteckningar Ă€r nĂ„got av det mest centrala i Prabhupadas undervisning.

    Jag tar inget som personangrepp hÀr, eftersom du inte kÀnner mig, och jag inte ens vet vem du Àr överhuvudtaget! Det Àr alltid inspirerande att kunna utbyta erfarenheter och insikter med andra, Àven om man tycks ha skilda stÄndpunkter.
    DÀremot tycker jag inte om idén om att jag pÄ nÄgot vis skulle vara diskvalificerad som vaishnava bara för att jag blev vÀn med en viss person för 27 Är sedan - en person som över 20 Är senare rÄkade bli ordförande för Humanisterna - och att jag inte valt att sÀga upp kontakten med denna person pÄ grund av detta!

    Jag förringar inte det Àrorika i att kunna leva i total sexuell avhÄllsamhet, för den som sÄ önskar. Det jag ifrÄgasÀtter Àr vÀrdet av tvingande, obligatoriskt celibat, för att en medlem ens ska kunna fÄ harinama-diksha. Detta Àr ocksÄ Prabhupadas egenhÀndiga beslut, som inte kÀnns igen frÄn vedisk kultur.

  1082. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det man har hört i nyheterna idag att i Irak mördas Irakiska medborgare bara för att dom utövar en kristentro av dom som hÀvadar att dom Àr muslimer.

    Detta fĂ„r mig att tĂ€nka tillbaka till andra vĂ€rldskriget dĂ€r mĂ€nniskor mördades ihjĂ€l bara för att dom hade en annan synsĂ€tt Ă€n i den dĂ„ varande makt eliten i tyskland. Även dĂ„ var mĂ€nniskor medvetna om vad som hĂ€nde och var handlingsförlamande. Det verkar som om handlingsförlamingen pĂ„gĂ„r Ă€nnu idag bland de mĂ€ktigaste makthavarna som bara tittar pĂ„ och gör inget. DĂ€rför köper inte jag att de som pĂ„stĂ„r sig vara ödmjuka religösa troende Ă€r dĂ„ jĂ€drans ödmjuka och att deras religon Ă€r sĂ„ jĂ€drans bra.

    Hur kan religöst livstil vara sÄ bra nÀr dom Àr sÄ pass intoloranat mot andra mÀnniskor sÄ att de begÄr mord?

  1083. Kommentar:
    julia skriver:

    Snubblade in pĂ„ er sida och gjorde pĂ„ kul testet. TyvĂ€r blev jag lite besviken eftersom frĂ„gorna antyder pĂ„ vĂ€ldigt fördomar. Alla mĂ€nniskor har ju en tro (att inte tro Ă€r ju en slags tro i sig :) ), men tron Ă€r i högsta grad personlig och det Ă€r nog svĂ„rt att sĂ€tta in folk i ett fack “nĂ€r man Ă€r kristen tror/tycker man sĂ„hĂ€r”.

    Sedan tvivlar jag pÄ att det verkligen Àr en sÄn liten minoritet som tror pÄ gud, min uppfattning Àr i allmÀnhet att folk tror pÄ nÄnting, nÀr man skrapar lite pÄ ytan. Men ja, i sverige Àr det nog inte sÄ mÄnga som gÄr pÄ gudtjÀnst varje söndag.

    För mig Ă€r gud viktig. Gudstron har bĂ€rt mĂ€nniskan i mĂ„nga Ă„r, och för mig Ă€r inte “lagar och regler” inom religionen det centrala, utan min personliga relation med gud. Det Ă€r ju viktigt att respektera troende ocksĂ„, precis som man har ett val att inte tro och bli respekterad för det. För mig Ă€r det viktiga i kristendomen att visa kĂ€rlek till sina medmĂ€nniskor. Gud Ă€r kĂ€rlek.

  1084. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gud
    en liten gnista
    i min hand

    Glimrande
    i sÀllsamt ljus
    utan skugga

    En liten gnista
    behagligt vÀrmande
    utan krav

    Gud
    ett knappnÄlshuvud stor
    i min hand

    Kan inte tala
    kan inte le
    höra eller se

    Endast kÀnna

    Ja, endast kÀnna

    Gud
    en liten gnista
    i min hand

  1085. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    “iulia”; bĂ„de kristendomen och termen “Gud” har rötter i skrifter som inte Ă€r kĂ€rleksfulla.

    NĂ€r du sĂ€ger att “det Ă€r ju viktigt att respektera troende ocksĂ„” sĂ„ tar du ett steg i antidemokratisk riktning. Du har juridiska rĂ€ttigheter som person, och folk kan ha överseende med vad du gör, men “tron” Ă€r en ideologi, och ideologier skall i en demokrati ifrĂ„gasĂ€ttas och kritiseras stĂ€ndigt.

  1086. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: pÄ vilket vis skulle respekt vara oförenligt med ifrÄgasÀttande och kritik? Hur kan respekt vara odemokratiskt?
    Jag ifrÄgasÀtter och kritiserar gÀrna Humanisterna (vilket jag antar att ni vÀlkomnar pÄ samma premisser som de du nyss angivit ska gÀlla för ideologier), men jag respekterar er ocksÄ.
    Vad Àr problemet?

  1087. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gud Àr ingen vem.
    Endast ett svep
    i den inre atmosfÀren.

  1088. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Skapelsen Àr en stÀndigt pÄgÄende process dÀr vi alla Àr medskapare.
    NÄgon enskild skapare finns inte. Vi Àr alla del i ett stort sammanhang.
    Vi behöver inte tillbejda nÄgon eftersom det inte finns nÄgon att tillbedja. Att bedja Àr endast koketteri och fÄfÀnglighet. Ingen har nÄgonsin blivit bönhörd. I de fÄ fall det tycks ha blivit sÄ har det endast varit ett slumpens verk. Bönen har alltsÄ ingen verkan utan Àr enbart ett skÄdespeleri inför nÄgot som inte finns.

  1089. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack, du skriver att skapelsen Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Vad menar du exakt med det? Process mot vad? Har denna process haft nĂ„gon början? Ordet “skapelse” antyder nĂ„got som existerar, som tidigare inte existerade. Kan nĂ„got skapas ur tomma intet? Hur tĂ€nker du kring detta?

  1090. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Skapelsen har ingen början och har inget slut. (En stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process). VĂ„ra hjĂ€rnor har inte naturlig kapacitet att förstĂ„ det. Vi Ă€r bundna av vĂ„r biologiska begrĂ€nsning. Det Ă€r ingen process mot nĂ„got. Den har inte haft nĂ„gon början och kommer inte att ha nĂ„got slut. VĂ„r medvetande rĂ€cker inte till hĂ€r. Vi Ă€r danade av vĂ„rt liv pĂ„ den hĂ€r planeten och vĂ„ra hjĂ€rnor Ă€r anpassade till det. I det övriga universum hör vi inte hemma. Åtminstone inte just nu. Det finns mĂ„hĂ€nda ett bĂ€ttre uttryck Ă€n just “skapelse”. Har du nĂ„got förslag?

  1091. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: tack för förklaringen av din syn pÄ saken! Jag har samma uppfattning: inget Àr skapat, inget förgÄs. DÀremot sker stÀndiga förÀndringar, som i vÄrt begrÀnsade tidsperspektiv uppfattas som skapelser och förstörelser. I sjÀlva verket Àr allting evigt, vilket betyder utan början och utan slut. MÄnga ateister har mycekt svÄrt att ta till sig detta, i alla fall nÀr det kommer frÄn en troende.
    Det Ă€r med andra ord absurt att prata om “universums skapelse”, som om det pĂ„ nĂ„got vis skulle betyda att ingenting fanns dessförinnan.
    Ett bĂ€ttre ord för “skapelsen” kunde vara “existensen”. Åtminstone om man utgĂ„r frĂ„n detta synsĂ€tt, som vi tydligen delar.

    NĂ„gon kommer att opponera sig, och frĂ„ga: “Jaha, hur uppkom existensen dĂ„?”
    FrÄgan Àr absurd och behöver dÀrför inte besvaras.

  1092. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det Àr egentligen konstigt att det finns mÀnniskor som tror pÄ religioner eftersom det egentligen baseras pÄ myter, fantasier och böcker med okÀnda författare. Varför finns egentligen religioner? Det kanske beror pÄ att folk vill göra det enkelt för sig genom att tro pÄ en skapelseberÀttelse myten som finns inom varje religion. Inom kristendomen Àr Jesus ett under, uppstÄndelsen. För den som inte söker efter bevis ligger det nÀra tillhands att istÀllet att blogga och prata om övertro och vidskepelse.

    Darwin en dag kom till en plats i Spanien och samtalade med spanska kvinnor och han frÄgade en del frÄgor bland annat:
    Varför Àr inte kristna för att den Àr ju ofelbar? Kvinnorna svarade tillbaka genom att frÄga: Gifter sig inte era prÀster med era biskopar? Darwin svarade: Ja. Och kvinnorna viste inte om de skulle skratta eller blev förfÀrade för att för dom var det orimligt att en biskop skulle ha en hustru.

    Darwin anser att evolutionen har hela tiden funnits hÀr lÄÄÄngt innan religioners ens skapades t.ex. Islam Àr mindre Àn femton hundra Är, kristendomen Àr mindre Àn tvÄ tusen Är etc. Biologiskt Àr dessa mycket korta tidsperioder jÀmfört med planeten jordens Älder. Dessutom Àr jordbruket mer Àn tio tusen Är, sprÄken som mÀnniskor talar Àr fyrtio tusen Är gammalt. Men ingen vet egentligen nÀr jorden skapades om man har endast ett religiöst perspektiv med skapelseberÀttelse myten som argument.
    Det kan vara sÄ att den religiösa skapelseberÀttelsen Àr bara en fantasi och myt medan evolutionen Àr en sann fakta med garanterad vetenskapliga bevis.

  1093. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Explicit ateist: Ja, det kan vara si och sÄ, det kan vara precis hur som helst med vad som helst.
    Den vediska litteraturen (inklusive Bhagavad-gita) nedtecknades för cirka 5 000 Är sedan. Dessförinnan fanns den i muntlig tradition. Enligt Bhagavad-gita (Krishnas undervisning, som han talade för 5 000 Är sedan) talade Han Bhagavad-gita pÄ jordplaneten Àven för drygt 2 miljoner Är sedan, och dessförinnan för cirka 120 400 000 Är sedan.

    Jag informerar inte om detta för att presentera fakta eller bevis pÄ nÄgot, utan helt enkelt för att komplettera dina rÀkneexempel.

  1094. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Planeten jorden började bli en planet lÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄngt innan mÀnniskan eller snarare apan började bli skapt. AlltsÄ Àr det enkelt att rÀkna ut att allt liv började uppstÄ innan ens nÄgon mÀnniska började författa fantasifulla texter som ingen har hittlis har erkÀnt sig som författare till bibeln.

    Hur vet man med 100 % garanti att de författades för 5 000 Är sedan?

    Vilka var författarna till den Bhagavad-gita - och vediska litteraturen?

    Om det finns en skapelseberÀttelse i texterna och dom som tror pÄ
    skapelseberÀttelse myten - vilka konkreta fakta dom kan dÄ lÀgga fram och hur kan dom göra det?

    Mitt motargument att det finns tydliga och enkla bevis att evolutionsteorin Àr sann genom att titta pÄ fossiler pÄ stenar och att djuren över tid anpassar sig i takt med att jordens klimat förÀndrar sig.

  1095. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Vad spelar dateringsgarantier för roll, nÀr du ÀndÄ anser att författarskapet bygger pÄ fantasier?
    Bhagavad-gita talades av Krishna, och den vediska litteraturen i sin helhet nedtecknades av Vyasadeva (Krishna Dvaipayana Vyasa).
    Det finns beskrivningar av hur olika slags skapelser gÄr till, som Àr lÄngt mer utförliga och detaljerade Àn vad du kan hitta i andra skrifter.
    Det talas ej heller om en enda skapelse (av den materiella vÀrlden med alla dess orÀkneliga universa), utan orÀkneliga. MÄnga astronomiska uppgifter Àr förvÄnansvÀrt exakta med dagens mÄtt mÀtt.

    Det finns ingen anledning att pÄ detta forum starta en redovisning av detaljinnehÄllet i Veda.
    NÄgon egentlig konflikt mellan evolutionsteorin och den vediska versionen finns inte heller. Skillnaden Àr att modern empirisk kunskap inte strÀcker sig sÀrskilt lÄngt tillbaka i tiden, samt endast omfattar tanken om vÄr egen jord och det universum som denna lilla planet befinner sig i.

  1096. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Vad spelar dateringsgarantier för roll, nÀr du ÀndÄ anser att författarskapet bygger pÄ fantasier?

    Syftet Àr att se om dessa troende verkligen talar sanning och man kan Àven se om det Àr verkligen tror pÄ att de verkligen tror pÄ.

    Det finns en del som pÄstÄr att de Àr kristna men dom Àr inte praktiserande kristna dvs gÄr aldrig i kyrkan, ber aldrig etc.

  1097. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Mmm, munvÀder och söndagsreligion Àr en sak; att viga sitt Àr liv en annan.
    Det finns sÀkerligen ocksÄ mÀnniskor som pÄstÄr att de Àr Humanister, utan att de gjort ett sÀrskilt genomtÀnkt stÀllningstagande.

    För att ta reda pÄ om nÄgonn verkligen talar sanning eller ej, mÄste man granska kritiskt och Àven tillÀmpa och göra egna erfarenheter.
    MÄnga saker gÄr med nödvÀndighet inte att granska empiriskt, utan verifieras genom olika grader av tillit, tilltro till auktoriteter.

  1098. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; en idé bör respekteras pÄ sina meriter, inte sin existens. Att begÀra av andra att fÄ automatisk respekt bara för att man har vissa Äsikter Àr det samma som att tysta kritik och sÀtta sig upp mot demokratins viktigaste bestÄndsdelar.

  1099. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Jag hÄller inte alls med. Jag förstÄr inte ens vad du vill ha sagt.
    Men om jag Ă€ndĂ„ skulle tillĂ€mpa vad du sĂ€ger, skulle det bli helt förödande, i synnerhet för den sĂ„ omtalade “demokratin”, som du tydligen bestĂ€mt dig för ska vara mĂ„ttstocken för mĂ€nsklig samvaro.

    En idé bör initialt definitivt respekteras pga sin existens, och oaktat vem som har den.
    Hur skulle det se ut, om vi av ett litet barn skulle krÀva att dess idéer och Äsikter endast kan respekteras pÄ sina meriter?

    Vem, i din demokrati, ska avgöra om meriter Àr uppfyllda eller ej?
    Om jag inte minns helt fel, sÄ Àr yttrande- och Äsiktsfrihet en viktig bestÄndsdel i demokrati. Yttrande- och Äsiktsfriheten mÄste dÀrför respekteras utan diskussion.

    Det ser i din kommentar ut som om du försöker att blanda ihop begreppen (idé, Äsikt, och den som har dessa) för att fÄ det att se ut som om du har rÀtt.
    Jag anser det vara naturligt att man bör respektera alla mÀnniskor Àven om man inte nödvÀndigtvis hÄller med om deras Äsikter eller idéer. Idéer och Äsikter kan man i en demokrati kritisera och ifrÄgasÀtta, men man kan inte ifrÄgasÀtta nÄgons rÀtt att ha dessa idéer.
    Vem har överhuvudtaget talat om att “tysta kritik” hĂ€rvidlag?

    Viktigt att komma ihÄg i sammanhanget Àr, att Àven demokrati Àr en idé, och ingenting annat.

  1100. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Demokrati Àr en idé ja, men det Àr mer av ett forum Àn vad som postas dÀri. Utan demokratin Àr det endast ett fÄtal idéer som fÄr plats.

    Det Ă€r en milsvid skillnad pĂ„ att respeketera en Ă„sikt och vara för grundlagsskyddad Ă„siktsfrihet. Det föregĂ„ende begĂ€r av dig som enskild individ att du skall respektera en Ă„sikt. Det senare handlar snarare om vilka rĂ€ttigheter som skall ges till alla civila (inklusive du) i det samhĂ€lle du lever i. Sen Ă€r det ocksĂ„ en stor skillnad pĂ„ att respektera mĂ€nniskor och respektera Ă„sikter. Åsikter Ă€r inte mĂ€nniskor.

    Privatpersoner behöver inte respektera Äsikter. Varför behöver du ens frÄga vem som skall avgöra vilka idéer som har meriter nÀr demokrati Àr ordet? I en demokrati röstar vi. Idéer som lÄter bra för mÄnga fÄr majoritet, och yttrandefrihet garanterar att nya obeprövade idéer fÄr tid pÄ sig att formuleras och diskuteras. Det innebÀr inte att t.ex. vÀnsterpartiet och kristendemokraterna respekterar varandras Äsikter, mer Àn att de bÄda har nytta av de juridiska rÀttigheterna.

    Om du sen inte sett hur “respektera min Ă„sikt” idag anvĂ€nds som politiskt vapen för att tysta oliktĂ€nkande sĂ„ behöver du engagera dig mer. LĂ€ste du nĂ„gonsin debatten om Vilks och rondellhunden?

  1101. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Det Àr ju precis det jag har sagt hela tiden, att Äsikter Àr Äsikter, och mÀnniskor Àr mÀnniskor. Det Àr dock bara mÀnniskor som kan ha Äsikter. SÄledes bör man respektera mÀnniskan (och hennes rÀtt att ha Äsikter) utan diskussion. Men Äsikterna som sÄdana kan man ansluta sig till eller ta avstÄnd ifrÄn. I en demokrati Àr valet fritt (eller borde vara det).

    Du skrev tidigare till Julia: “NĂ€r du sĂ€ger att ‘det Ă€r ju viktigt att respektera troende ocksĂ„’ sĂ„ tar du ett steg i antidemokratisk riktning.”
    Kan du förklara vad du menar med detta? Anser du att kriteriet för det “antidemokratiska riktningssteget” Ă€r uppfyllt Ă€ven nĂ€r jag hĂ€vdar att “Det Ă€r viktigt att respektera Humanisterna ocksĂ„” ?

    Ja, jag Àr bekant med hÀndelserna kring rondellhundar, Lars Vilks (och fatwan mot honom) och paranoida Al Quaida-muslimer.
    Sammanfattningsvis anser jag att vi i Sverige i praktiken inte alls lever i en sann demokrati, varken i nationell eller internationell bemÀrkelse.

  1102. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Ja, demokrati Àr en idé och ingen dÄlig sÄdan.
    Att nÄ fullkomlighet hÀrvidlag Àr förstÄs utopiskt,
    men ÀndÄ vÀrt att kÀmpa för.
    Att var religiös dÀremot Àr ingen idé.

  1103. Kommentar:
    Helene skriver:

    Jag brukar ibland tÀnka mig religion som sprÄk. Det Àr olika sprÄk som försöker förklara nÄgonting som kanske egentligen inte gÄr att förklara. Det Àr dÀrför de lÄter sÄ olika.
    Det finns mycket som jag tycker Ă€r fel med nĂ€stan alla religioner men Ă€ndĂ„ Ă€r jag troende. Jag accepterar inte, absolut inte allt som stĂ„r i Bibeln eller i nĂ„gon annan skrift heller men jag lĂ€gger till och funderar sjĂ€lv. Man mĂ„ste ju förstĂ„ (och det gör ju verkligen inte alla troende) att de “heliga skrifterna” Ă€r trots allt skrivna av mĂ€nniskor med fel och brister. Och religionerna har förvaltats av stadsmakter, ledare, kyrkor, osv som har haft sina egna ibland tvivelaktiga syften med religionen.
    Men.
    Kanske kan man ÀndÄ hitta nÄgonting som förenar de olika religionerna? NÄgonting som hjÀlper mÀnniskan att leva?
    Bön och meditation.
    Det verkar finnas med som en rekommendation i varje religion. Att stilla sig och lyssna inĂ„t. Ta det lugnt ibland, stressa ner och börja lyssna till sina tankar, drömmar och önskningar om livet. Det gör man kanske Ă€ven som ateist ibland, men man kallar det inte att man “ber” eller mediterar. Det Ă€r inte bara lĂ€ngre religiösa som talar om nyttan av det.

    Dans, musik och sÄng Àr nÄgot annat. Det vet vi nu frÄn forskning att det Àr bra för mÀnniskan. Man mÄr bÀttre, fÄr endorfiner. (Jag Àr medveten om att det inom stora delar av Islam Àr förbjudet) Men i de flesta religioner Àr det faktiskt nÄgot som man gör och som gör oss glada och lyckliga.
    Ja, det var bara nÄgra exempel men kanske de allra viktigaste ÀndÄ.

    Riktig andlighet tror jag inte handlar om att nĂ„gra ska bestĂ€mma vad som Ă€r tillĂ„tet för andra mĂ€nnsikor: gifta sig, ha eller inte ha burka etc. SjĂ€lvklart ska vi ocksĂ„ kĂ€mpa emot alla former av förtyck! Men……
    Andlighet kan var nÄgonting annat Àn religion. Och det kan hÀnda att vi behöver nya sprÄk för det.

  1104. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Nej, det Àr det verkligen inte, för det Àr den eviga sanningen!

  1105. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; om du vill testa vaför det lĂ„ter fel, byt ut “troende” med nĂ„gon annan Ă„siktsorienterad grupp. SĂ€g t.ex. “det Ă€r ju viktigt att respektera rasister ocksĂ„” eller “det Ă€r ju viktigt att respektera Hells Angels medlemmar ocksĂ„”. Vad Ă€r problemet? Jo, istĂ€llet för att respektera Ă„siktsfrihet, eller mĂ€nniskor, sĂ„ begĂ€r man att en specifik Ă„siktsorienterad grupp skall respekteras (troende), vilket egentligen Ă€r det samma som att sĂ€ga att Ă„sikten skall respekteras och inte behöva ta kritik/friktion. Det Ă€r just det som Ă€r antidemokratiskt, man vill tysta kritiken eller rĂ€tten att ifrĂ„gasĂ€tta vissa Ă„sikter.

    Jag krĂ€ver ingen respekt för “humanismen”, inte heller sĂ€ger jag att “det Ă€r viktigt att respektera humanister ocksĂ„”. Humanism Ă€r en ideologi, och den bör ifrĂ„gasĂ€ttas som allt annat, vilket betyder att mĂ€nniskor som anser sig humanister skall ifrĂ„gasĂ€ttas. Att ifrĂ„gasĂ€tta Ă€r faktiskt ett sĂ€tt att visa respekt, det Ă€r mindre respektfyllt att vara tyst om man anser nĂ„got Ă€r fel.

  1106. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jag tycker inte att det lĂ„ter ett dugg fel att sĂ€ga “det Ă€r viktigt att respektera rasister ocksĂ„”.
    Alla mÄste kunna tillmÀtas respekt i egenskap av mÀnniskor, för vi Àr alla mÀnniskor pÄ lika villkor.
    NÀr det gÀller Äsikter (som mÀnniskor *har*) sÄ bör dessa likaledes respekteras, i bemÀrkelsen att man respekterar mÀnniskans rÀtt att ha dem.

    MÀnniskor Àr mer Àn sina Äsikter, sina ideologier osv.
    Det Àr dÀrför lika fel att inte respektera en troende, en rasist, en ateist, en Humanist, en afrikan, en kines, en homosexuell, en heterosexuell, en massmördare, en kommunist eller en borgare.

    NÀr det gÀller handlingar, intrÀder helt andra spelregler.
    Handlingar som inkrÀktar pÄ andras integritet, bör alltid kunna förkastas.
    Respekt bör dÀremot alltid ges, Àven om nÄgon inte krÀver det!

    Jag Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ vad din huvuddefinition av “respekt” Ă€r i detta sammanhang som vi diskuterar, men min Ă€r i alla fall: högaktning, vördnad och hĂ€nsyn för *mĂ€nniskan och hennes Ă„sikter och val av livsĂ„skĂ„dning*.

    Menar du verkligen att Humanisterna inte Àr en Äsiktsorienterad grupp?
    Jag tycker det lÄter som om du glömmer att alla mÀnniskor Àr individer.
    Att “respektera troende” (inklusive gudstroende, ateister och agnostiker) betyder för mig inte alls att jag mĂ„ste godta eller underkasta mig varenda troendes Ă„sikter. Lika lite som jag godtar alla Humanisters alla Ă„sikter, Ă€ven om jag definitivt uppskattar mycket som sĂ€gs.
    Jag tycker för övrigt att Humanister Àr troende i lika hög grad som alla andra.

  1107. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Allt som har en doft av orÀttfÀrdigt skuldbelÀggande över sig
    andas inte respekt.
    DÀr har mÄnga, sÀrskilt de Àldre livsÄskÄdningarna, en hel del att jobba med.
    Gudsbegreppet har visat sig mycket svÄrt att definiera och identifiera.
    DĂ€rför har det begreppet kommit att bli perifert och ocksĂ„ dĂ€rför tycker jag inte riktigt om kampanjens ”Gud finns nog inte”. Uttrycket framstĂ„r som irrelevant.
    Precis likt frĂ„gan; ”Tror du pĂ„ Gud”? En frĂ„ga som inte gĂ„r att stĂ€lla p.g.a. de orsaker jag redan nĂ€mnt.
    DÀremot kan man stÀlla frÄgan; Tor du pÄ religionen?
    PÄ det kan jag helt och fast, för min del, besvara med ett bestÀmt nej.
    Nej, jag tror inte pÄ nÄgon religion. I och med det Àr allt mycket tydligare.
    Ingen kan inte ha rÀtt lÀra. Ingen kan veta. SÄ att studera och lÀgga ner hela
    sin ”sjĂ€l” i en viss sorts religion Ă€r fĂ„fĂ€ngt anser jag.

  1108. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Om Gud finns sÄ kan Han sjÀlvfallet veta.
    Gudsbegreppet Ă€r svĂ„rt att definiera, sĂ€ger du. Jag hĂ„ller förstĂ„s inte med, och ej heller de miljarder mĂ€nniskor som har gudsbegreppet mycket klart definierat för sig. De stora “religionerna” (andliga traditioner, Ă€r ett bĂ€ttre ord) har alla ett tydligt gudsbegrepp.

    Ingen kan ha rÀtt lÀra, sÀger du. GÀller det Àven dig sjÀlv? Du mÄste ju veta ganska mycket, som kan yttra ett sÄdan slutgiltig sanning!

    Man kan egentligen inte stĂ€lla frĂ„gan “tror du pĂ„ religionen?” Det Ă€r en absurd frĂ„ga. Ordet religion betyder nĂ€mligen “att Ă„ter sammanlĂ€nka” (med den Högste Herren). Sanskritordet “yoga” har samma innebörd. Religion betyder m.a.o. en metod, en process, en bemödan i en given riktning, som alla dessa andliga traditioner har gemensamt.
    Om man inte tror pÄ Herren (Gud) sÄ kan det inte vara tal om religion.

  1109. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin, sÄ du respekterar rasister ocksÄ? Det gör inte jag. De mÄ ha juridiska rÀttigheter, det respekterar jag, men det betyder inte att jag mÄste respektera en rasist.

    Du rÀknar upp en serie grupper pÄ ett mycket ohederligt sÀtt, du blandar nÀmnligen Äsiktsorienterade grupper (troende/rasist/humanist/kommunist/borgare) med grupper definierade utefter egenskaper de inte kan pÄverka (afrikan/kines/homosexuell) samt icketillhörighet (ateist). De hÀr har inte alls samma rÀttigheter att slippa bli ifrÄgasatta, det kan du drömma om.

    Åsiktsorienterade grupper kĂ€mpar för Ă„siktens överlevnad i det demokratiska samhĂ€llet. De har inga rĂ€ttigheter att slippa bli ifrĂ„gasatta och inga rĂ€ttigheter att fĂ„ respekt av andra. DĂ€remot Ă€r det oetiskt att anklaga mĂ€nniskor för sĂ„dant de inte kan göra nĂ„got Ă„t (ras, kön, sexualitet, ursprung). Att fabricera fiktiva grupper för att kunna angripa ickemedlemmar Ă€r ocksĂ„ bedrĂ€gligt (ateist/bourgeoisie).

    Din definition av respekt Àr den jag delar, högaktning, vördnad och hÀnsyn. NÄgot sÄdant skall knappast ges till nÄgon bara för at denne har en Äsikt/livsÄskÄdning, det vore en omoralisk gÀrning. Det Àr en ignorant likgiltighet inför Äsikters destruktiva potential. Dessutom Àr det ett avstÄndstagande frÄn utveckling, avstÄndstagande frÄn att strÀva efter rÀtt före fel, avstÄndstagande frÄn all strÀvan efter sanning och rÀttvisa, kunskap och förstÄelse. MÀnniskan utvecklas genom diskussion i vilket Äsikter som inte tjÀnar mÀnskligheten förtjÀnar att fÄ dö. MÀnniskorna som bÀr Äsikterna förtjÀnar att bli ifrÄgasatta, endast dÄ kan de hjÀlpas pÄ rÀtt vÀg och korrigera problem. Att inte ifrÄgasÀtta mina Äsikter om de verkar fel ser jag som respektlöst, ett ointresse i mitt vÀlstÄnd.

  1110. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Ja, jag respekterar mÀnniskor med en rasistisk livsÄskÄdning, men jag instÀmmer inte i deras rasistiska Äsikter. Kan du förstÄ skillnaden?

    De grupper jag rÀknade upp har alla det gemensamt att de Àr mÀnniskor, som du och jag. Att jag inte anklagat nÄgon för nÄgot hoppas jag att du har lagt mÀrke till.

    Du har alltsÄ konstaterat att Humanisterna Àr en Äsiktsorienterad grupp.
    Jag, Ă„ min sida, skulle vilja hĂ€vda att det som brukar kallas “tro” ( bemĂ€rkelsen gudstro) inte alls har med Ă„sikter att göra, utan med upplevelser. Jag har t.ex. upplevt Gud i Krishnas gestalt, och jag kan inte göra sĂ„ mycket Ă„t det. Det finns för övrigt mycket mer Ă€n ras, kön, sexualitet och ursprung som man inte kan göra sĂ€rskilt mycket Ă„t.
    Upplevelser Àr det primÀra, och ovanpÄ upplevelser kan man sedan bygga Äsiktssystem, regelverk och lagar, vilka i sin tur kan uttrycka sympatier, antipatier eller likgiltighet.
    Allt detta Àr djupt mÀnskliga egenskaper och förmÄgor, pÄ gott och ont.
    Men dessa saker (Äsikter, regler och lagar) sÀger ingenting om Guds faktiska existens eller icke-existens. Denna kan endast avgöras i individens upplevelse.

  1111. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael Sjödin

    Jag har svÄrt att se nÄgon logik i ditt svar. Du fÄr nog förtydliga dig.
    Gudsbegreppet Àr och förblir vagt och Àr ingen huvudfrÄga i den mÀnskliga samvaron.

  1112. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack, du fÄr i sÄna fall förtydliga dina frÄgor om du vill ha förtydligande svar.

  1113. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jag respekterar individers rĂ€ttigheter, men jag respekterar inte nödvĂ€ndigtvis Ă„siktsorienterade grupper, i synnerhet inte nĂ€r flera av dessa Ă€r mot Ă„siktsfrihet, aggressiva mot mig samt antidemokratiska. Det skulle inte bara vara sjĂ€lvdestruktivt att respektera det, utan man blir dessutom i maskopi med dem som vill slĂ„ ut samhĂ€llet. Du kanske har hört citatet “det enda ondskan behöver för att segra Ă€r de goda mĂ€nniskornas tystnad”.

    Det Àr sen inte det minsta konstigt att folk upplever vad som överensstÀmmer med deras Äsikter, det har med hur mÀnniskans tÀnkande fungerar. Det Àr utav den anledningen alla religioner har upplevt mirakel som bekrÀftar deras religion, Àven om de inte alla kan ha rÀtt. Det finns enorma mÀngder psykologisk forskning pÄ det hÀr, vill du lÀra dig av mÀnniskan sÄ borde du engagera dig i den. NÀr man vÀl gjort sig varse om hur lÀttlurad man Àr som mÀnniska och lÀr sig att bemöta Àven sina egna upplevelser kritiskt sÄ lÄter man inte sig luras av sina egna brister.

    Sen Ă€r som sagt “Guds existens” ett nonsensuttryck som inte kan diskuteras innan “Gud” och “existens” definierats. PĂ„stĂ„enden behöver inte heller falsifieras, eftersom de bara Ă€r pĂ„stĂ„enden.

  1114. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan, allt det dÀr, med upplevelsepsykologi, mÄste rimligen appliceras Àven pÄ dig sjÀlv.

    Jag Àr inte heller intresserad av ondska, vilket jag hoppas framgÄr med tydlighet.

    KrÄngeldiskussionen om orddefinitioner har vi redan haft, sÄ den hoppar jag över denna gÄng.

  1115. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Staffan
    Jag Àr vÀldigt tydlig i mitt avstÄndstagande vad det gÀller alla former av varelsebetingade gudsbegrepp, som dessutom utformas i genusform, vilket gör det Ànnu konstigare. Det skulle vara högst önskvÀrt om debaatten kunde glida över till mera realistiska andliga övningar. I varje fall nÄgot uns av det.

  1116. Kommentar:
    Tom skriver:

    Bara 20% av svenska religiösa? Enligt vilken definition dÄ? Man mÀrker hur Humanisterna försöker marginalisera religion genom att göra troende till en minoritet. Sanningen Àr att en majoritet av svenskarna tror pÄ Gud eller nÄgon form av högre vÀsen eller skapare. Om de sedan Àr religiösa enligt Humanisterna definition Àr en annan sak.

  1117. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Tom
    Det Àr svÄrt att veta. Mycket tyder pÄ det dock. Det kan vara Ànnu fÀrre. Runt 15%. Barn kan man inte rÀkna in det hÀr.

  1118. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Var hittar man denna statistik om “20%” eller fĂ€rre? Vem har gjort denna undersökning och hur har den gĂ„tt till? Är Sveriges muslimer och övriga importreligiösa inkluderade i statistiken?

  1119. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael S
    Det Àr av underordnad betydelse. Det finns lögn, förbannad lögn och sÄ finns det statistik. Det Àr alltid ett stort problem med detta. VimÄste ha fokus pÄ ett annat plan.

  1120. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Religiösa/troende Àr inte i majoritet (som tur Àr) vilket betyder att de fÄr försöka finna sig i att det Àr andra fenomen som styr denna vÀrld pÄ gott och ont.

  1121. Kommentar:
    Tom skriver:

    Globalt sett Àr troende i klar majoritet. Men frÄgan Àr hur man definierar religiös. Om man menar som skriver under pÄ den kristna trosbekÀnnelsen, dÄ Àr det inte sÄ mÄnga. Men om man menar som tror pÄ Gud, eller Àr privatreligiösa dÄ Àr de i majoritet. Det intressanta hÀr Àr hur Humanisterna Àr sÄ enögda att de bara kan se religion som ett auktoritÀrt regelsystem och hur mÄnga som Àr redo att underordna sig det. I verkligheten Àr Àkta religion nÄgot helt annat.

  1122. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Det var du som anknöt till statistik, att det finns saker som tyder pÄ det ena och det andra. Menar du nu att det saknar relevans, att det inte spelar nÄgon roll hur mÄnga som tycker si eller sÄ?
    Vad menar du dĂ„ med “Religiösa/troende Ă€r inte i majoritet (som tur Ă€r)”? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r det “tur”? Tycker du att mĂ€nniskor i Sverige mĂ„r extraordinĂ€rt bra, och att detta skulle ha med lĂ„g förekomst av religiöst troende att göra?

  1123. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Tom: Ja, globalt Àr ateister och agnostiker i klar minoritet.
    Kristendom har ej heller monopol pĂ„ begreppen “troende” och “Gud” (vilket mĂ„nga tycks vilja tro).
    SekulÀrhumanismen har mÄnga goda resurser och vÀrdefulla angreppsmetoder, men vidsynthet och insikt i religionernas olika trossystem och filosofier tillhör tyvÀrr inte den starka sidan hos sÀrskilt mÄnga svenska sekulÀrhumanister.

  1124. Kommentar:
    Tom skriver:

    Mikael Sjödin: Jag hÄller sÄ klart med Humanisterna i deras kritik av religiöst förtryck. Men de tycks inte förstÄ att det förtrycket inte beror sÄ mycket pÄ religion i sig, utan pÄ auktoritÀra system och mÀnniskans natur.

  1125. Kommentar:
    JP skriver:

    Staffan B,
    Visst, vi mĂ€nniskor Ă€r tyvĂ€rr “lĂ€ttlurade”. Beroende pĂ„ att i vĂ„r hjĂ€rna pĂ„gĂ„r inte bara medvetna processer, som vi kan kontrollera med vĂ„ra tankar, utan en mĂ€ngd andra ocksĂ„, inlĂ€rda, medfödda, eller tom skapade genom manipulation av andra mĂ€nniskor. PĂ„ samma sĂ€tt som vi gemom olyckliga hĂ€ndelser kan utveckla skadliga tvĂ„ngsbeteenden, som vi inte kan kontrollera med intellektet, sĂ„ kan vi ocksĂ„ andra mĂ€nniskors pĂ„verkan skapa liknande farliga undermedvetna processer. Som kan vara sĂ„ starka att vi gĂ„r och köper en pistol och mördar (Knutby).
    NĂ€r dete medvetna och det undermedvetna kommer i kollision segrar oftast det undermedvetna, vi “gĂ„r efter magkĂ€nslan”. Och dĂ€rför kan vi mĂ€nniskor tro (undermedvetet uppfatta) saker som uppenbarligen strider mot sans och förnuft.

  1126. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Agnostker, ateister, humanister,och neutralister tillsammans Àr högst sannolikt i majoritet globalt sett.

  1127. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Tom: Ja, min frÀmsta invÀndning mot Humanisternas retorik, Àr att de med förkÀrlek argumenterar mot religion och religiositet, nÀr det snarare borde vara specifika beteenden hos mÀnniskor (oavsett livsÄskÄdning) som borde bemötas.
    Att de vÀrnar om mÀnskliga rÀttigheter, och enskilda gruppers rÀtt till jÀmlikhet (t.ex. kvinnors och homosexuellas) Àr lovvÀrt, men tyvÀrr vÀljer de att angripa sjÀlva gudstroendet och religioner, i stÀllet för de destruktiva handlingar som utförs av individer.

  1128. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Det lÄter som din egen spekulation (eller önsketÀnkande), men vad finns det för evidens för detta?

  1129. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Jag tar all statestik om religion med en nypa salt. NĂ„got jag förstĂ„tt under de senaste fem Ă„ren Ă€r att mĂ„nga kallar sig en religiös etikett av traditionella skĂ€l, trots att de inte tror pĂ„ nĂ„nting i den. Detta Ă€r i synnerhet vanligt bland “kristna” som tycker att Jesus verkade vara en trevlig person (men varesig tror pĂ„ gudar eller gudasöner). Det finns mĂ„nga som sĂ€ger att det finns X antal kristna i vĂ€rlden, men var fick man den siffran ifrĂ„n? Tog man befolkningsmĂ€ngden i lĂ€nder dĂ€r kristendomen var i majoritet? Troligen, men dĂ„ gör man en mycket bedrĂ€glig siffra, ungefĂ€r som att sĂ€ga att Sverige har 9 miljoner moderater.

  1130. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jag tror i alla fall att man med bred marginal kan sĂ€ga att en betydande majoritet av jordens befolkning godtar Gud i bemĂ€rkelsen “ett oberoende existerande övernaturligt vĂ€sen”. Hur religiöst kultiverad eller engagerad man sedan Ă€r, Ă€r en annan frĂ„ga. Men sekulĂ€rHumanismen (om jag inte förstĂ„tt fel) anser att mĂ€nniskor med en sĂ„dan tro i princip Ă€r psyksjuka, eller Ă„tminstone skulle betraktas som sĂ„ och behandlas dĂ€refter om det inte vore för att deras hallucinationer och vanförestĂ€llningar Ă€r legitima sĂ„ lĂ€nge de kallas religiösa.

  1131. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.S.
    Nja, det Àr knappast min egen spekulation. Jag lÀser kanske lite för mycket. Informerar mig lite för mycket. ;)

  1132. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Det finns religiösa som uppfyller alla kliniska kriterier för psykos, mÀnniskor som Àr sÄ hÄrt hjÀrntvÀttade att de inte kan klara sociala sammanhang. Man trÀffar pÄ dem sinsimellanÄt, men de Àr som tur Àr ovanliga i Sverige.

  1133. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Statistik Àr en sak. Tolkningen av de en helt annan. Vi har omkring 2,2 miljarder barn i vÀrlden. De kan vÀl knappast bindas till en livsÄskÄdning. Och var hör buddhisterna hemma?

  1134. Kommentar:
    JP skriver:

    M.S.
    De flesta Àr religiösa helt enkelt dÀrför att vi mÀnniskor Àr sÄ konstruerade. Precis som vi har utvecklat vÄr sociala förmÄga eftersom det befrÀmjade mÀnnsklighetens fortlevnad att vi organiserade oss i samhÀllen, sÄ har vi en religiös förmÄga som hjÀlpt oss överleva. PÄ vilket sÀtt kanska jag kan Äterkomma till. Just nu vill jag bara konstatera att den religiösa driften Àr naturlig.

    En helt annan sak Àr att denna drift har genom Ärtusenden utnyttjats av makthavare för att kontrollera vÄra liv och öka deras makt.

    Jag vill pĂ„stĂ„ att kĂ€rnan i alla större religioner Ă€r god. Men genom Ă„rhundrandena har ursprĂșngsbudskapen förvanskats, utnyttjats, byggts ut med procedurer, regler mm.

    Alla som tror pĂ„ nĂ„got övernaturligt eller nĂ„got som strider mot vĂ„rt vetande borde gĂ„ in i sig sjĂ€lva och försöka fĂ„ kontakt med sina undermetvetna processer, och finna ursprunget till de religiösa kĂ€nslorna (”tron”).

    För min egen del har det resulterat i en “tro” pĂ„ nĂ„got som inte Ă€r övernaturligt, som inte strider mot dagens vetande, men som ger mig ledning och mening med mitt liv.

  1135. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JP
    Det beror pÄ hur begreppet religiös ska tolkas. HÀr finns inte heller enighet. Om du tror pÄ nÄgot som inte Àr övernaturligt Àr du knappast religiös enligt min uppfattning.

  1136. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: dessa kriterier finns uppfyllda hos individer i mĂ„nga andra gruppsammanhang Ă€n religiösa. SjĂ€lva “psykosen” och “hjĂ€rntvĂ€tten” avgör dock inte om den respektiva lĂ€ran Ă€r bĂ€rare av sanning eller inte.

  1137. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Buddhism kan definitivt sorteras in under det som dagens ateister och sekulÀrhumanister i övrigt tar avstÄnd ifrÄn, nÀmligen tron pÄ och tillbedjan av en transcendental verklighet. Buddhism bygger för övrigt pÄ vediska principer, och Buddha sjÀlv anses av Veda vara en uppenbarelseform (avatar) av Vishnu, som nedsteg just i syftet att predika en ateistisk form av vedism.

  1138. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: kĂ€rnan i all religion Ă€r vĂ€l Ă€ndĂ„ godtagandet av en transcendental verklighet, som kan kontaktas och som utgör slutmĂ„let i en vandring. Vandringen i sig kan dock se vĂ€ldigt olika ut i olika religiösa traditioner. SjĂ€lva ordet “religion” betyder ocks just detta, “att sammanlĂ€nka” [med denna högre verklighet].

  1139. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    HÀr har vi den ultimata manipuleringen. Det gÄr inte att teoritisera sig fram till osanna sanningar. För den pÄlÀste genomskÄdar det.

  1140. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: vÀnligen skriv sÄ man förstÄr!

  1141. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Flum Flummigare Flummigast

  1142. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Understanding is outstanding! Come on!

  1143. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Ja sÀj dÄ dÀ, goddag yxskaft!
    (ja, ni fÄr ursÀkta, jag Àr bara en dum norrlÀnning!)

  1144. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Änkans skĂ€rv var den största gĂ„van

  1145. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Det som Àr uppenbart behöver inte granskas i syfte att finna fel och förtjÀnster.

  1146. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    MÄnga Àro de som har haft uppenbarelser. Goda Àr endast de som vill sin medmÀnniska vÀl.

  1147. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Efter att ha följt vad som sagts pÄ forumet de senaste dagarna, tycker jag det Àr mÄnga skÀrvar som skramlar illa, men den största gÄvan till debatten anser jag kommer frÄn Mikael Sjödin. En person som kan debattera seriöst, med glimten i ögat, och framförallt som kan uttrycka sig respektfull och sÄ att man förstÄr. Tack Mikael för ditt bidrag till att höja den i övrigt rÀtt fattiga debatten. Humanisterna har mycket att lÀra av dig.

  1148. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.K.
    Ja, sÀj dÄ dÀ, goddag yxskaft!
    (ja, ni fÄr ursÀkta en dum norrlÀnning!) citat Mikael Sjödin kl.11.14 e.m. 16 aug 2009
    Ett stor bidrag till att höja debattnivÄn.
    Jag tackar!

  1149. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Som man ropar fÄr man svar!

  1150. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Precis!

  1151. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Religion i dess olika former Àr starkt manipulerande. Det gÄr inte att komma ifrÄn. Det ger makt. Det ger inflytande. Flum som inte gÄr att motbevisa (det ligger i dess natur).

  1152. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: det vore berikande om du kunde ge stöd Ă„t dina uttalanden med lite mer bakgrundsfakta? Att bara sĂ€ga “religion i dess olika former Ă€r starkt manipulerande, det gĂ„r inte att komma ifrĂ„n”, Ă€r bara ett svepande, tomt pĂ„stĂ„ende som inte gĂ„r att bemöta.

  1153. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    JP, jag Àr varse om teorin, men utifrÄn det kognitiva perspektivet Àr teorin vilseledande. Jag skall försöka förklara varför. MÀnniskan föds utan erfarenhet, men föds med vissa biologiska kÀnslor och behov. Religioner förklarar dessa kÀnslor/behov med förklaringar som har till syfte att bevara religionen. MÄlet Àr att vÀrdkroppen skall feltolka behovet/kÀnslorna i förmÄn för ideologin, och bli ett verktyg för dess syfte.

    Man kan jÀmföra detta med en parasit som Àr specifikt utvecklad för att ta över (hijacking) en vÀrdkropp och programmera dess naturliga funktioner till sitt eget syfte. De största religionerna har utvecklat svar till sÄ gott som varenda kÀnsla, behov och genetisk arketyp, kÀrlek, frihet, kontroll, makt, empati, mÀnniskor med OCD, mÀnniskor med behov av gemenskap, mÀnniskor med sorg etc.

    Genom att lÀra vÀrdkroppen att tolka samband pÄ ett felaktigt sÀtt rotar sig religionen hÄrdare och hÄrdare till ett lÀge som bara abnorma hÀndelser kan rubba den.

    Den viktigaste illusionen i detta Àr att det inte skulle finnas alternativ. För att vara effektiva behöver dessa förklaringar ges innan individen lÀrt sig andra förklaringar. LÀrs andra förklaringar före religionen kommer in, bryts processen. Ett exempel pÄ detta Àr att ett barn vid lÄg Älder, av personer de litar pÄ, bÄde lÀr sig mer aktuella förklaringar och observationer som bekrÀftar detta, men ocksÄ vÀrdet i att alltid söka bÀttre förklaringar, att tÀnka kritiskt och alltid krÀva bevisbörda. SÄdana barn blir mer eller mindre immuna mot religionens förklaringar dÄ de religiösa förklaringarna krÀver att individen först lÀr sig att det Àr positivt att inte ifrÄgasÀtta.

  1154. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Jag hĂ„ller inte alls med om att “de religiösa förklaringarna krĂ€ver att individen först lĂ€r sig att det Ă€r positivt att inte ifrĂ„gasĂ€tta”. Det Ă€r ren mytologi, som du förmodligen presenterar utifrĂ„n samma strategier som de du tillskriver religionerna.
    Jag har i alla fall ingen egen erfarenhet av det du pÄstÄr, Àven om jag definitivt Àr medveten om att Äsiktsstyrning förekommer, sÄvÀl i religiösa sammanhang som politiska, mediala, och sÀkert Àven Humanistiska.

    I min egen andliga tradition uppmuntras dock ifrÄgasÀttande och kritisk granskning, dÄ detta anses vara ett tecken pÄ intelligens.

  1155. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael Sjödin

    Det blir svÄrt eftersom troslÀror inte bygger pÄ fakta. Det hela Àr ju ett enda stort bedrÀgeri. Efter 2000 Är har den utlovade parusin fortfarande inte Àgt rum t.ex.

  1156. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: jag Àr Àr lika lite intresserad av troslÀror som jag Àr av kalsonglÀror.
    Jag Àr i andligt hÀnseende intresserad av upplevelser. Om dessa sedan finner stöd i en vedertagen filosofi som kÀnns trovÀrdig, sÄ desto bÀttre.
    Den kristna parusin kan jag inte uttala mig om, dÄ jag inte Àr insatt.
    FrÄn min egen tradition vet jag dock att de löften om nedstiganden som finns i dess skrifter ocksÄ har infriats pÄ utsatt tid.

  1157. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.S.
    :)!
    SÄ du anser dig inte vara en representant för en troslÀra?
    Vad kallar du det för dÄ?
    Exakt vad Àr det som har infriats enligt dig?
    Tycker du det Àr traditionen, som Àr det viktigaste i sammanhanget?

  1158. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: nÀr det faktiskt kommer till kritan, kan ingen vara representant för nÄgot annat Àn sin egen upplevelse.

    I viss mening kan man förstÄs vara representant för en viss filosofi med tillhörande vedertagen tillÀmpning. Om jag t.ex vet vÀldigt mycket om Darwins evolutionsteori, sÄvÀl som om praktisk tillÀmpning av denna, kan jag sÀgas vara en representant för denna teori, i förhÄllande till de mÀnniskor som vet mycket mindre.
    PÄ liknande vis, om jag vet vÀldigt mycket om vedisk filosofi, och Àven tillÀmpar en praktisk metod dÀrvidlag, kan jag sÀgas vara en representant för denna tradition, i den meningen att jag förvÀrvat mer erfarenhet Àn en nybörjare. Detta betyder dock inte att jag utifrÄn dessa förvÀrvade kvalifikationer kan överföra en gudsupplevelse till nÄgon annan. Var och en mÄste göra sina egna upplevelser.

    De exempel pÄ angivelser i Veda som har infriats (inom ramen för vÄr nuvarande linjÀra historiebeskrivning) Àr Herren Buddha (563 f.Kr - 483 f.Kr) och Herren Chaitanya Mahaprabhu (1486-1533).
    BÄda dessa personligheter anges i Veda, betrÀffande tid, plats och syfte, för Deras nedstigande i form av avatara.
    Eftersom Veda nedtecknades lÄngt innan dessa tidpunkter, och eftersom bÄda avatarerna ocksÄ Àr historiska personer enligt den moderna historiebeskrivningen, anser jag förutsÀgelserna vara uppfyllda.

    Jag tycker att tradition Ă€r livsviktigt, och tyvĂ€rr hĂ€pnadsvĂ€ckande underskattat i vĂ„rt moderna “utvecklade” vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€lle och kultur. Utan tradition blir mĂ€nniskan rotlös och historielös.
    Tradition, i bemÀrkelsen kunskap som överförs i muntlig succession, krÀver dock ett stort mÄtt av hederlighet - nÄgot som tyvÀrr inte tillhör mÀnniskans starkaste sidor! Det Àr dÀrför alltid den personliga upplevelsen som Àr avgörande, och det allra viktigaste. Om den personliga upplevelsen inte infinner sig, förblir filosofin och traditionen helt enkelt teori, som kan godtas eller förkastas pÄ den intellektuella plattformen.

  1159. Kommentar:
    JP skriver:

    Staffan:
    Mja, helt utan erfarenhet föds vi inte - vi bÄde kÀnner och hör som forster, och uppfattar förmodligen vÄr moders sinnestÀmmningar och hormonvariationer.

    Jag kan hĂ„lla med dig om att mĂ„nga i religionen söker svar pĂ„ mĂ„nga frĂ„gor, frĂ€mst existentiella. Men - och det Ă€r viktigt - deet Ă€r inte religionerna i sig som gör detta, utan religionsuttydare, prĂ€ster, frĂ€lsare mm. Dvs mĂ€nniskor som med mer eller mindre Ă€dla motiv anvĂ€nder religionen för sina egna syften. Och, som du skriver, ibland “tar över en vĂ€rdkropp”.

    KÀrnan i de flesta religioner Àr inte ond. Det Àr bara vissa av utövarna som Àr det

  1160. Kommentar:
    JP skriver:

    Mikael,
    Visst, det Àr bara genom personliga upplevelser som vi kan uppfatta omvÀrlden. Och jag hÄller med om att vi idag Àr alldeles för historielösa, vilket gör att mÄnga kÀnner sig rotlösa. Genom att kÀnna sitt ursprung kan man lÀttare förstÄ sig sjÀlv.
    Och naturligtvis kan man inte fullt ut bara med en intellektuell beskrivning förmedla de kÀnslor som uppstÄr t ex om man lyssnar pÄ musik man tycker om, om man gÄr i i det daggvÄta grÀset en sommarmorgon, om man Àter himmelskt god mat etc.
    För mig funkar det inte om det finns en konflikt mellan religiösa kÀnslor och vetande. Min tro mÄste vara i harmoni med mitt intellekt och mina kÀnslor.

  1161. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    JP: Ja, precis. NÀr upplevelse och intellekt klingar rent tillsammans (som sympatiska strÀngar) Àr det frÄga om förverkligande och insikt. Vilket Àr överordnat övertygelse pÄ empirisk grund.

  1162. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Är inte helt frĂ€mmande för det “oförstĂ„eliga”. Slagrutan t.ex. fungerar för mig. Ett av mina barnbarn och en bror har fĂ„tt samma gĂ„va. Det Ă€r en mĂ€rklig historia, som inte finns nĂ„gon förklaring pĂ„. Jag försöker ibland hĂ„lla emot allt vad jag orkar, men dĂ„ bryts slagrutan av.

  1163. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Det enda jag inte förstÄr, Àr den oförstÄeliga motviljan mot tanken om att det faktiskt kan finnas saker som vi Ànnu inte förstÄr!

  1164. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; nÀr religion pratar om att mÀnniskor inte förstÄr sÄ Àr det för att fÄ dem att sluta stÀlla frÄgor. NÀr vetenskap pratar om att mÀnniskor inte förstÄr Àr det för att fÄ dem att börja stÀlla frÄgor.

    Om vetenskapsmÀn skulle komma överens om att vi förstÄr allt sÄ skulle den upphöra. Den Àr helt beroende av att erkÀnna att man inte vet för att fortsÀtta. Det Àr pÄgrund av det aktiva erkÀnnandet att man inte förstÄr allt och att det finns stora frÄgor i vÀrlden, som gör att vetenskap gör stÀndiga framsteg medan religion inte kommer nÄgon vart.

    Sen Àr det faktiskt sÄ, att ifrÄgasÀttande/kritisk granskning/öppenhet Àr ett vanligt instrument i hjÀrntvÀtt hos vissa grupper, och uppmuntras i början för att skapa förtroende och lÄngsamt bryta ner individens försvarsmurar. Det finns ett system för hur det gÄr till. Skillnaden Àr att det pÄ sikt slÄr om och anvÀnds som hÀrskarteknik istÀllet.

    I övrigt. Skillnaden pÄ psykoser i religiösa och ickereligiösa sammanhang Àr att det Àr vanligare att den senare fÄr hjÀlp. I den föregÄende förvÀxlas psykoserna ofta med bekrÀftelse om religiösa upplevelser. Det har skett en del forskning frÄn antropologi om detta.

    En psykisk sjudom Àr nÀr man har en psykisk abnormal störning som Àr sÄ allvarlig att personen inte fungerar normalt i samhÀllet, Äsamkar individen skada eller fara. De genetiska sjukdomarna Àr ofta Àrftliga och det finns ofta flera fall i slÀkten. PÄ senare tid har man kommit pÄ att varje personlighetsstörning har mildare tillstÄnd. Dessa mildare tillstÄnd Àr likt de allvarligare ocksÄ Àrftliga och vanliga i de slÀkten som ocksÄ har individer med det allvarliga tillstÄndet.

    För en tid sedan var detta mest en teori, man antog att det mĂ„ste finnas en mildare form av scitzofreni. I en enorm och omfattande undersökning sĂ„ testade man slĂ€ktingar till individer med denna allvarliga sjukdom, och hittade ett tillstĂ„nd kallat “schizotyp störning”. En intressant detalj med denna upptĂ€ckt var att frekvensen av individer som var schizotypa och aktivt religiösa var ovanligt högt.

    Vill du veta lite mer, gör en googlesökning pĂ„ “Evolution, religion, schizophrenia and the schizotypal personality” och du hittar ett föredrag av Robert Spolsky i vilken han tar upp resultatet.

  1165. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Tack förtipset om Robert Spolsky, jag ska titta pÄ det sÄ smÄnningom.

    Jag tycker att du gör vĂ€ldigt grova generaliseringar, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller “religion” och i frĂ„gor om “psykisk sjukdom”.

    Jag kÀnner inte alls igen mig, varken i din slutsats om nyttan av ifrÄgasÀttande inom vetenskap respektive religion, eller i din svepande beskrivning av psykiska störningar, deras orsaker, symptom och konsekvenser.

    BetrĂ€ffande “hjĂ€rntvĂ€tt” i “sekter”, sĂ„ sĂ€ger modern sektforskning att mĂ„nga av de begrepp som antikultrörelsen (sĂ„som FRI i Sverige) gĂ€rna anvĂ€nder som slagord, Ă€r ovetenskapliga och saknar belĂ€gg. Detta betyder inte att det inte finns undantag, men eftersom du och andra gĂ€rna generaliserar och sammanfattar precis vad som helst under epitetet “religion”, sĂ„ finns det anledning att ifrĂ„gasĂ€tta den vetenskapliga grunden för sĂ„dana utspel.

    NÀr det gÀller kunskap och forskning inom ramen för det som brukar kallas psykiatri, sÄ ska vi vara pÄ det klara med att den medicinska professionen i hög grad fortfarande famlar i mörkret (betrÀffande orsak och behandling av i synnerhet de svÄra psykiatriska tillstÄnden sÄsom psykoser) och att forsking sÄvÀl som utbildning av psykiatrer ofta Àr finansierad av lÀkemedelsindustrin. Bristen pÄ konsensus Àr ocksÄ alarmerande bland företrÀdare för olika psykiatriska skolor.
    Och sjÀlva det faktum att endast en försvinnande liten andel av alla psykiatripatienter faktiskt blir botade eller framgÄngsrikt behandlade, talar sitt tydliga sprÄk.
    Psykiatri Àr allt annat Àn tvÀrvetenskapligt inriktad, och tycks snarare bygga pÄ dogmer, vilka visat sig avlösa varandra med nÄgra decenniers mellanrum.

  1166. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vilken “himla” tur att Darwin kom in i bilden!

  1167. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Ja, annars hade Humanisterna varit överflödiga!

  1168. Kommentar:
    LINDA skriver:

    JO GUD..ALLAH FINNS!

    MEN SEKTERNA HAR GJORT, ATT NI VET INTE ATT GUD FINNS!

    SEKTER ÄR DEM SOM INTE DYRKAR GUD ALLEN.

    OCH RELIGON ÄR ETT SJÄLSLIGT MÅSTE FÖR ATT ALLAH ÄR MÄNNISKANS SKAPARE!

    HAN GER TILL MÄNNISKAN STÄNDIG KUNSKAP, HOPP OCH LIV!

    NI MÄNNISKOR MÅSTE LÄSA DEM HELIGA SKRIFTERN FRÅN “ALLAH BÖKER” DESSA FINNS I KORANENS-BUDSKA HOS JUDARN OCH DE KRISTNA SOM NÅGON GÅN I TIDEN BARA DYRKADE ALLAH ALLEN : -)

    *NÄR MAN PRATA OM RELION ÄR DET BÄST ATT MAN HAR LÄST SKRIFTERNA NÅGRA GÅNGER, SÅ ATT MAN INTE LJUGER FÖR FOLK OCH SITTER OCH SÄGER EN MASSA ANTAGANDE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    PYKLOGIN ANVÄNDER SIG AV GUD BUDSKA FÖR ATT FÖRSTÅ MÄNNISKAN SJÄL MEN DETTA VILL DE INTE ERKÄNA FÖR ATT DE VET ALL GUD EXISTER.

    MAN SKALL INTE TRO ATT SKRIFTERNA ÄR ENKLA ATT TOLKA! MAN SKALL INTE TA SÅ SNABB ARGUMEN…

    JO ALLAH-GUD FINNS MEN MÄNNISKAN SE INTE ALLAH-GUD!

  1169. Kommentar:
    LINDA skriver:

    MÄNNISKA SER INTE ALLAH-GUD ALLENA MEN HAN FINNS!

    BÖRJA först att all vetenska all pyKolog snak kommer av dem heliga Skrifternas kĂ€lla men det vill de inte erkĂ€na, FÖR DE VET ATT ALLAH- EXISTER!

    LÄS LITE OCH AV SKRIFTERNA BLI LITE SMARTAR OCH LÄR ER ATT VAR FREDLIG TILL RELIONEN SEN KOMMER TOLKNINGARNA AV ALLA MÄNNISKORNAS PERSONLIGA OCH GRUPP TOLKNINGAR.

    ALLAH-GUD EXISTER MEN MÄNNISKA SER HONOM INTE!
    MAN MÅSTE ACCIPTERA DETTA OCH DETTA ÄR SÅ FÖR ATT HAN FINNS!

    LÄS SKRIFTERN DOM ÄR HELIGA OCH HA RESPEKT FÖR VAD ALLAH-GUD VILL MÄNNISKO-SLÄKTET!

    VARFÖR LÄSER MÄNNISKOR JÄTTE MYCKET ANDRA BÖKER MEN DE HAR “GLÖMT DEM FÖRSTA BÖKERNA” SOM FINNS/FANS SEN DEN DAG MÄNNISKA BÖRJADE SITT LIV PÅ JORDEN OCH ANLEDNINGEN TILL DEM JÄTTE MÅNGA ANDRA SOM MAN LÄSER NU.

    ALLAH-GUD ALLENA EXISTER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

  1170. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    LINDA
    Jag hoppas du skÀmtar.
    Ja, jag tar ditt inlÀgg som ren ironi.
    Allah finns inte och har aldrig funnits!
    Allah Àr ett spöke, ett hjÀrnspöke!

  1171. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael Sjödin
    Vad rolig du Àr!

  1172. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Jag tror att Linda menar allvar. Hon Àr dock inte sÄ bra pÄ att göra reklam för Gud. Hon tror att Gud bara har ett enda namn och en enda form. Det Àr ju verkligen att förminska Gud, om man nu tror pÄ Honom.

  1173. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Honom Àr icke relevant alls. Det existerar ingen honomform. Kan vi inte en gÄng för alla skippa person/varelsefenomenet i vÄr debatt. En hon/han, en den/det finnes icke. Det mÄste vi utgÄ ifrÄn om vi ska komma vidare. Livet/existensen Àr sÄ hÀnförande gÄtfullt fantastiskt i sig sjÀlv att sÄ det rÀcker och blir över.

  1174. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: det Àr inget intelligent utgÄngslÀge för debatt, att utgÄ ifrÄn att det man debatterar inte kan finnas! Du fÄr lov att respektera att miljontals och Äter miljontals mÀnniskor Àr förvissade om att Gud finns och att Gud Àr en person. Precis som jag respekterar att du Àr av en annan Äsikt. Annars finns det inget att komma vidare med i detta debattforum. De religiösas förvissning Àr lika relevant som ateisters, dÄ det inte med varken ord eller laboratorier gÄr att avgöra vem som har rÀtt.

  1175. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    De Àr inte alls förvissade. De tror.

  1176. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Det gör du ocksÄ.

  1177. Kommentar:
    Josth skriver:

    “Du verkar vara humanist”

    Kanske verkar det sĂ„, men för att vara humanist sĂ„ mĂ„ste man om jag inte har helt fel rĂ€tta sig efter nĂ„gon sorts “universell moral”
    Problemet Àr bara det att denna universella moral grundar sig pÄ ursprungligen religiösa grunder och övertygelser.

    Vad Àr moral?
    Vem har bestÀmt vad som Àr moraliskt rÀtt och fel?

    Jag Ă€r inte humanist, och jag Ă€r framför allt inte religiös…
    Religion Àr av ondo!

  1178. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    M.S.
    Med den skillnaden att jag tror att… Inte pĂ„…

  1179. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; “Jag tycker att du gör vĂ€ldigt grova generaliseringar, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller “religion” och i frĂ„gor om “psykisk sjukdom”.”

    Ordet “religion” Ă€r automatiskt generaliserande. Det finns ingen konsensus i vad ordet betyder mer Ă€n temporĂ€ra kulturella överenskommelser. Psykologutbildningen i Sverige Ă€r 5 Ă„r, att ett foruminlĂ€gg pĂ„ knappt en A4 Ă€r generaliserande Ă€r inte konstigt.

    Du Àr trots detta tillÄten att förtydliga varför du anser att jag var generaliserande.

    Ge mig gĂ€rna en kĂ€lla till “modern sektforskning”. PĂ„stĂ„r du att hjĂ€rntvĂ€tt inte förekommer i sekter?

    Du har hittils lÄtit relativt sansad, men din representation om psykiatrin rubbade helt mitt förtroende för vilken stabilitet du besitter i livet. Hela harrangen lÄter som klippt och skuren ur woo-woo retorik, tillverkad av personer som inte har haft nÄgon kontakt överhuvudtaget med psykologi som disciplin.

    Psykiatri Àr de hÀr rörelsernas största fiende, det Àr inte konstigt att det finns ett behov av att blÄsa rök genom att servera falska dilemman. Samtliga pÄstÄenden du gjorde i ditt textstycke Àr falska, utelÀmnar information eller förvrider de faktiska förhÄllanden som existerar.

    * “Famlar i mörkret”
    Att vi inte kan förklara allt Àr inte det samma som att vi inte kan förklara nÄgot, eller att vi efter 100 Är saknar kunskap. Vi har mer kunskap idag kring hur mÀnniskans psykologi fungerar Àn vad du kan ana.

    * “Bristen pĂ„ konsensus”
    Existensen av olika perspektiv förĂ€ndrar inte att vissa perspektiv (kognitiv psykologi/KBT) idag dominerar och att det finns gott om saker som man Ă€r rörande överens om. Det Ă€r ett traditionellt woo-woo argument att “vetenskapsmĂ€n inte Ă€r överens”, vilket Ă€r en felrepresentation, frĂ„gorna man inte Ă€r överens om rör betydligt mer avancerade/komplexa domĂ€ner Ă€n de som woo-woo representanten vill att du skall tro. Inte ovanligt Ă€r vetenskapen rörande överens om det woo-woo representanten representerar.

    * Psykiatriker Àr finansierade av lÀkemedelindustrin
    Detta hör hemma bland konspirationsteoretiker och folk med paranoia, “crackpots” med engelskt ord.

    * Försvinnande lite blir botade
    Helt falskt. Majoriteten blir bÀttre. De flesta psykosociala problem Àr enkla men handikappande. Dessa patienter Àr ofta sjÀlvreparerande, men har genom sitt eget begrÀnsade (svartvita) tÀnkande lÄst sina dörrar.

    * “Psykiatri Ă€r allt annat Ă€n tvĂ€rvetenskapligt inriktad, och tycks snarare bygga pĂ„ dogmer, vilka visat sig avlösa varandra med nĂ„gra decenniers mellanrum”
    Ditt pĂ„stĂ„ende sĂ€ger emot sig sjĂ€lv. “Dogmer som avlöser varandra”. En dogma Ă€r absolut och permanent. NĂ„got som avlöser sig sjĂ€lv Ă€r inte en dogma. Det finns ett argument som gĂ„r hem hos dogmatiker, och det Ă€r att anklaga vetenskapen för att vara inkonsistent. I deras mentalitet Ă€r konsistens nĂ„got bra. Det hĂ€r Ă€r en anklagan om att vetenskap saknar dogmans nackdel, vetenskap förfinas/förbĂ€ttras i takt med att nya erfarenheter görs och kastar ut vad man av erfarenhet kan begrava.

    Vetenskap bygger pĂ„ erfarenhet och observation, inte dogmer. Det ligger i vetenskapens natur att den revisionerar sig sjĂ€lv i takt med att den bygger upp erfarenhet, varför den blir effektivare, bĂ€ttre och mer perfekt vid varje förĂ€ndring. Kognitiv terapi, KBT och neuropsykologi jĂ€mfört med Freuds psykoanalys Ă€r som att jĂ€mföra en rĂ€knesticka med en dator. Är en dator mindre pĂ„litlig för att den ersatte rĂ€knedosan som ersatte rĂ€knestickan? Knappast.

  1180. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Josth; “kanske verkar det sĂ„, men för att vara humanist sĂ„ mĂ„ste man om jag inte har helt fel rĂ€tta sig efter nĂ„gon sorts “universell moral”. Problemet Ă€r bara det att denna universella moral grundar sig pĂ„ ursprungligen religiösa grunder och övertygelser.”

    Falskt. Universell moral grundar sig pĂ„ en stĂ€ndigt utvecklande kollektiv erfarenhet kombinerat med det naturliga behovet av social kontakt. Det Ă€r en process i stĂ€ndig förĂ€ndring, inte en dogma. Notera att svenska liberalkristna ignorerar majoriteten av Bibelns 1500 sidor. MĂ„nga nya “ateister” Ă€r exkristna som i sin strĂ€van efter att stĂ€rka tron eller lĂ€ra sig mer om den lĂ€ste bibeln. Anledningen till att liberalkristna övergett sitt fundament Ă€r att det Ă€r sĂ„ moraliskt förĂ„ldrat idag att det Ă€r skrĂ€mmande, dagens liberalkristendom bygger alltsĂ„ inte pĂ„ sin grund, utan pĂ„ samma kollektiva erfarenhet som övriga samhĂ€llet.

    “Vad Ă€r moral?”

    Idén om hur man bör vara/bör bete sig.

    “Vem har bestĂ€mt vad som Ă€r moraliskt rĂ€tt och fel?”

    Erfarenheten. I Sverige representeras konsensus i lag, juridiskt bunden av folkvalda representanter.

  1181. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Du Àr rolig du! Jaha, och du anser vidare att din tro Àr mer legitim Àn min och andras tro? DÀr har vi problemet, som gör att vi inte kommer vidare i diskussionen.

  1182. Kommentar:
    Linda skriver:

    Jacke E *Du Ă€r EN SAN ATeist, VAD KAN du SÄGA OM GUD?

    FÖR DIG FINNS HAN INTE OCH HAN VILL NOG INTE I HELLER FINNAS!

    Du Àr nog roligare Àn jag!!!

    Detta kan jag lova dig!

    Ja spöken förstÄr jag inte hur Àns du kan anvÀnda detta ord kommer frÄn religon alltsÄ Gud lÀra!

    Du som Àr ateist fÄr anvÀnda andra ord som inte Gud har lÀrt dig dÄ!

    Du som sÀger att han inte finns.

    Eller sÀger detta dig nÄgot annat!

  1183. Kommentar:
    Linda skriver:

    Gud Ă€r EN, SÅ STÅR DET I DEM HELIGA SKRIFTERNA OM MAN KAN LÄSA OCH FÖRSTÅ RELIGON, men varför skulle ha inte vara detta?

    BARA SEKT-SKRIFTERNA SÄGER ATT GUD ÄR INTE EN!

    DETTA STÖR INTE MIG ATT SÄGA HAN MEN GUD ÄR GUD!

    Profeterna Àr mÄnga.

    Vad vet man om Gud förutom att GUD Àr helt PERFEKT!
    FÖR DEM SOM VET ATT HAN FINNS!

  1184. Kommentar:
    Linda skriver:

    VIKTIGT ATT LÄSA I KORANENS-BUDSKA FÖR ATT FÖRSTÅ NÅGOT OM GUD!

    MEN DET FINNS MÄNNISKOR SOM LÄSER OCH TROR ATT DE HAR FÖRSTÅ MEN IGENTLIGEN INTE!

    DE HAR INTE FÖRSTÅT NÅGOT OM VAD SOM STÅR I SKRIFTERNA OM GUD SJÄLVA MEN VISS ÄLSKAR DE ATT TRO SÅ!

    MAN MÅSTE LÄSA GUD BÖKER INNA MAN BÖRJA DISKUTERA OM GUD!

    GUD SJÄLVA BERÄTTAR I GUDS BÖKER OM DEM SOM INTE TROR PÅ GUD OCKSÅ!

  1185. Kommentar:
    Linda skriver:

    JUDENDOM, KRISTENDOM OCH ISLAM ÄR ÄLSTA OCH FÖRST RELIGONERNA, SEN KOMMER ALLA ANDRA RELIGONER SOM MÄNNISKAN HAR TOLKAT OCH SKAP SJÄLVA TILLSAMMAN MED SEKTERNA.

    DETTA ÄR ETT FAKTUM!

    KOLLA BARA I SVERIGE SÅ MÅNGA ATEISTER DET FINNS.

  1186. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Det kanske borde skapas ett nytt debattĂ€mne hĂ€r pĂ„ forumet: PSYKIATRI. Som du antyder finns det nĂ€mligen ibland en uttalad motsĂ€ttning mellan “religiösa” grupper och psykiatri. Scientologi Ă€r kanske det mest kĂ€nda exemplet. Hur Humanisterna förhĂ„ller sig till psykiatri vet jag dock inget om, dĂ„ det inte framkommit i deras propaganda.

    LĂ€gg mĂ€rke till att jag sjĂ€lv ofta skriver “religion” inom citattecken, och att jag gĂ€rna pĂ„pekar det irrationella med att vĂ„rdslöst beskriva allsköns saker med epitetet “religion”. Jag tar med andra ord avstĂ„nd frĂ„n sĂ„dana generaliseringar.

    Tack för att du ger mig tillstÄnd att förtydliga varför jag ansÄg dig vara generaliserande! Jag hade aldrig kommit pÄ tanken att göra det annars.

    Det var du som skrev följande: “nĂ€r religion pratar om att mĂ€nniskor inte förstĂ„r sĂ„ Ă€r det för att fĂ„ dem att sluta stĂ€lla frĂ„gor. NĂ€r vetenskap pratar om att mĂ€nniskor inte förstĂ„r Ă€r det för att fĂ„ dem att börja stĂ€lla frĂ„gor.”
    Detta tyckte jag var ett vÀldigt konstigt uttalande; svepande och generaliserande och allvetande utan att egentligen sÀga nÄgot om nÄgot. FörvÄnansvÀrt fyrkantigt formulerat, för att komma frÄn dig.
    NĂ€r du sedan sjĂ€lv tar udden av ordet “religion” med följande slutsats - “Ordet “religion” Ă€r automatiskt generaliserande. Det finns ingen konsensus i vad ordet betyder mer Ă€n temporĂ€ra kulturella överenskommelser” - sĂ„ blir det Ă€nnu mer svĂ„rt att förstĂ„ vad du menade i det föregĂ„ende uttalandet.

    Jag har inte pĂ„stĂ„tt att “hjĂ€rntvĂ€tt” inte förekommer i “sekter”. Jag skrev klart och tydligt att “det finns undantag. DĂ€remot stĂ€ller jag mig skeptisk till begreppen “hjĂ€rntvĂ€tt” och “sekt” - eller snarare hur dessa ord gĂ€rna missbrukas i manipulativt syfte (frĂ€mst frĂ„n antikultrörelsen och frĂ„n sensationsmedia). Religionsvetenskapligt anses begreppen i dess förvrĂ€ngda betydelser inte ens relevanta.
    Jag Äterkommer gÀrna med kÀllor till modern sektforskning, men jag hinner inte leta fram dokumentationen just nu.

    Vad nÄgot lÄter som och vad nÄgot Àr, kan ofta vara vitt skilda saker, bl.a. beroende pÄ att mÀnniskan har en benÀgenhet att *vilja* höra vissa saker.
    Du kan dÀrför vara lugnt förvissad om att jag fortfarande Àr den sansade och stabila person som du tidigare ville höra mig som!
    NÄgon prominent avsaknad av kunskap, erfarenhet och nÀrkontakt med psykiatri kan inte anses tillhöra mina frÀmsta diskvalifikationer, dÄ jag studerat psykiatri under 32 Är, bÄde objektivt (som icke-patient) och subjektivt (som patient).

    Du skrev: “Skillnaden pĂ„ psykoser i religiösa och ickereligiösa sammanhang Ă€r att det Ă€r vanligare att den senare fĂ„r hjĂ€lp”.
    Detta upplever jag som en Äsikt, snarare Àn fakta, eftersom det innehÄller ett antal diffusa parametrar som behöver förklaras separat.
    1) Vad Àr en psykos?
    Ska vi hĂ„lla oss till psykiatrins egen definition, utifrĂ„n dess egna mĂ€tmetoder, sĂ„ krĂ€vs det vanligen att en strikt uppsĂ€ttning av diagnostiska kriterier ska vara uppfyllda för att diagnosen “psykos” ska anses vara bekrĂ€ftad. Det rĂ€cker alltsĂ„ inte att nĂ„gon “hör Guds röst” eller tror pĂ„ karma eller reinkarnation för att kunna diagnosticeras som schizofren, om personen i övrigt uppfyller normen för ett icke-patologiskt beteende.
    NÀr Christer Sturmark, Robert Spolsky och andra, argumenterar för den kvalitativa jÀmstÀlldheten mellan religiösa förestÀllningar och psykiatriska diagnoser, gör de sÄledes detta pÄ falerande grunder.
    Din egen beskrivning av psykisk sjukdom bekrĂ€ftar ocksĂ„ det mycket betydelselösa sambandet mellan religiösa förestĂ€llningar/upplevelser och psykiatriska sjukdomskriterier, med följande ord: “En psykisk sjudom Ă€r nĂ€r man har en psykisk abnormal störning som Ă€r sĂ„ allvarlig att personen inte fungerar normalt i samhĂ€llet, Ă„samkar individen skada eller fara”.
    2) Vad Ă€r ett “religiöst sammanhang”? Du skulle i princip kunna byta ut begreppet “religiöst sammanhang” mot “politiskt sammanhang” eller “kriminellt sammanhang”, utan att det blir nĂ„gon skillnad i sak.

    * “Famlar i mörkret”
    “Att vi inte kan förklara allt Ă€r inte det samma som att vi inte kan förklara nĂ„got, eller att vi efter 100 Ă„r saknar kunskap. Vi har mer kunskap idag kring hur mĂ€nniskans psykologi fungerar Ă€n vad du kan ana.”
    Jag Àr som sagt inte obekant med forskning och nya rön inom varken allmÀnpsykologi, psykodynamisk psykiatri, biologisk/genetisk psykiatri eller neuropsykiatri.
    Jag har heller inte ifrÄgasatt vÀrdet av framsteg inom dessa omrÄden. Men nÀr vi talar specifikt om psykos (inklusive schizofreni) finner jag god anledning att ifrÄgasÀtta ditt pÄstÄende om att majoriteten blir bÀttre med hjÀlp av nu rÄdande psykiatrisk behandling. Ej heller finns det nÄgon evidensbaserad kunskap om schizofreni som har kunnat lösa denna fortfarande i dunkel höljda gÄta. Faktum Àr, att det Àr betydligt vanligare att schizofrena ÄterhÀmtar sig pÄ egen hand, Àn med hjÀlp av psykiatrins behandlingsmetoder. I Sverige har betydande forskning kring detta gjorts av Alain Topor.

    En annan intressant aspekt pĂ„ detta med synen pĂ„ dĂ„rar och religion, handlar om hur vi vĂ€ljer att betrakta företeelser. I vĂ„r “utvecklade” sekulĂ€ra I-vĂ€rld, tycks det inte lĂ€ngre finnas nĂ„got naturligt utrymme för varken religiösa helgon eller för dĂ„rar, dĂ„ det numera anses intellektuellt korrekt att avfĂ€rda bĂ€gge som onormala och avvikande, störande element som i bĂ€sta fall kan “behandlas”.
    Detta synsÀtt ser jag som kulturellt betingat, och sÀger ingenting om hur det verkligen förhÄller sig.
    VĂ„rt nuvarande synsĂ€tt innebĂ€r ocksĂ„ att vi lĂ„ter psykdoktorer ta hand om saker som förr togs om hand av prĂ€ster, eller helt enkelt av familjemedlemmar. FrĂ„gan Ă€r, om vi faktiskt kan Ă„beropa framsteg och utveckling, i bemĂ€rkelsen att folk mĂ„r psykiskt avsevĂ€rt bĂ€ttre idag Ă€n de gjorde förr i tiden? Jag ser inga symptom pĂ„ detta, tvĂ€rtom. Vad vi i stort sett har gjort, i vĂ€lfĂ€rdens namn, Ă€r att sĂ€tta mĂ€nskliga behov och funktioner pĂ„ entreprenad, pĂ„ bekostnad av empati och sammanhĂ„llning. Den rotlöshet, isolering och desillusion som kommer som ett givet resultat av detta, ser vi i form av en galopperande ökning av psykiatriskt behövande, dĂ€r snart en majoritet av befolkningen anses behöva psykofarmaka för att kunna uthĂ€rda det som kallas “ett friskt, normalt liv”.

    Jag ser att du i din argumentation blandar friskt mellan olika terminologier för psykiatriska tillstĂ„nd: “psykos”, “schizofreni”, “personlighetsstörning”, “psykosociala problem”, “psykisk sjukdom”, “abnormal störning”, “genetiska sjukdomar” osv. Allt detta tycks du inkludera i hypotesen att “Skillnaden pĂ„ psykoser i religiösa och ickereligiösa sammanhang Ă€r att det Ă€r vanligare att den senare fĂ„r hjĂ€lp”.
    Jag Àr ledsen, men jag förstÄr inte vad du bygger din slutledning pÄ.

    Du skriver: “Ditt pĂ„stĂ„ende sĂ€ger emot sig sjĂ€lv. ‘Dogmer som avlöser varandra’. En dogma Ă€r absolut och permanent. NĂ„got som avlöser sig sjĂ€lv Ă€r inte en dogma.”
    OK, du Àr petig med ord, det Àr för övrigt nÄgot som jag gÀrna sjÀlv sysselsÀtter mig med för mycket ibland!
    LÄt mig dÄ omformulera mig och tala om paradigmskiften i stÀllet.
    Jag tror i vilket fall att du vet precis vad jag menar. Du vet sÀkert som jag, att olika synsÀtt pÄ orsak och behandling av t.ex. schizofreni och autism, har vÀxelvis dominerat den psykiatriska kulturen, och likaledes fÄngats upp av opinionsbildande krafter i samhÀllet.
    Just nu Àr det Äterigen biologisk/genetisk psykiatri som anses ha tolkningsföretrÀde, men som du mycket riktigt sÀger sÄ kan vi om 100 Är anse att kunskap om dessa saker betyder nÄgot helt annat.

  1187. Kommentar:
    Linda skriver:

    Dessa sjukdomar som du beskriver Ă€r SATAN de som Gud har ocksĂ„ skapa lever i mĂ€nniskan sjĂ€l! SÅ LÄNGE MAN INTE TYCKER OM GUD ELLER SÄGER ATT HAN INTE ÄR EN OCH DEN ÄNDE GUD!

    DU BESKRIVER SATA BEETENDE. I DINA PYKOLOG SNAK MÄNNISKA KAN BLI FRIS OM DE VÄNDER SIG TILL GUD FÖR ATT HAN PÅ RIKTIGT FINNS DET ÄR BARA HAN SOM TA BORT SJUKDOMARN SATAN ÄR DET!

    GUD HAR SKAPA MYCKET ALLT AV DET GODA OCH DE ONDA DOM SOM INTE TRO PÅ GUD BRYKR BLI PYKIST SJUKA!

    ALLT VAR ATEIST ÄR EN FARA FÖR MÄNNISKAN EXISTENS PÅ JORDEN!

  1188. Kommentar:
    Linda skriver:

    DEMONERN ÄR SCHIZOFRENI, OCH ALLA ANDRA PYK-SJUKDOMAR DE ÄR DEM ONDA VARELSER SOM GUD HAR SKAPAT SOM TA PLATS I MÄNNISKAN SJÄL, SÅ FORT MAN INTE VILL TRO PÅ GUD. GUD ÄR MÄNNISKANS SKAPARE, PYKOLOGIN BORDE VAR BEVISTE PÅ HUR FEL ATEISMEN HAR.

    FATTAR NI? DETTA HAR ALLAH BESKRIVIT I KORNENS BUDSKA OCH I DEM ANDRA SKRIFTERNA INOM JUDENDOMEN OCH KRISTENDOMEN.

    KÄLLA KOMMER FRÅN ALLAH-GUDS BÖKER, NI BARA SKRIVER VIDARE PÅ DETTA INOM ATEISTISKA TERMER.

  1189. Kommentar:
    Anders Gustavsson skriver:

    The following method has worked for billions, and it will work for you:

    How to Believe in God
    Six Easy Steps

    1. First, you must want to believe in God.
    2. Next, understand that believing in God in the absence of evidence is especially noble.
    3. Then, realize that the human ability to believe in God in the absence of evidence might itself constitute evidence for the existence of God.
    4. Now consider any need for further evidence (both in yourself and in others) to be a form of temptation, spiritually unhealthy, or a corruption of the intellect.
    5. Refer to steps 2-4 as acts of “faith.”
    6. Return to 2.

    As should be clear, this is a kind of perpetual motion machine of wishful thinking—and it leads, of necessity, to reduced self-awareness and diminished contact with reality. But it is reputed to have many benefits, and once you get it up and running you will be in fine company. In fact, from the looks of it, you will never be lonely again.

    Enjoy!

    http://newsweek.washingtonpost.com/onfaith/panelists/sam_harris/2007/09/religion_as_a_black_market_for.html

  1190. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Linda: du pratar en massa strunt som ingen kan ta pÄ allvar, varken ateister eller troende.

  1191. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    “JUDENDOM, KRISTENDOM OCH ISLAM ÄR ÄLSTA OCH FÖRST RELIGONERNA”

    Detta Àr ren lögn, och visar att du inget vet om varken din egen religion eller andra.

  1192. Kommentar:
    Anders Gustavsson skriver:

    Ett litet tillÀgg;

    Förnuft och logiskt tÀnkande Àr ett tvÄng, inte ett val. Man kan inte avsiktligt skrÀmma sig sjÀlv, precis pÄ samma sÀtt kan man heller inte medvetet tro pÄ ett pÄstÄende, som bygger pÄ dÄliga bevis.

    För att tro pĂ„ ett pĂ„stĂ„ende, mĂ„ste vi ocksĂ„ tro, att vi tror pĂ„ det eftersom det Ă€r sant. Även om brister i rationalitet ofta upptĂ€cks i efterhand, upptrĂ€der de alltid i mörkret, utanför medvetandet.

    Denna begrĂ€nsning av vĂ„rt tĂ€nkande har alltid varit ett problem för religion. Man Ă€r lĂ„st med ett lager av fantastiska idĂ©er, pga detta har vĂ€rldens religioner varit tvungna att hitta ett sĂ€tt att kringgĂ„ förnuftet, utan att avfĂ€rda det. Den rekommenderade manövern Ă€r allmĂ€nt kallad “tro” och det verkar faktiskt som att det fungerar. Med “tro” kan en person lura sig sjĂ€lv att tro att han stĂ„r fast vid sitt krav pĂ„ rimlighet, samtidigt som han ger avkall pĂ„ det. Det finns ett starkt incitament att inte mĂ€rka att man Ă€r engagerad i detta svepskĂ€l, förstĂ„s, för att lĂ€gga mĂ€rke till det, Ă€r det samma som att misslyckas. Som bekant sĂ„ kan denna kognitiva gymnastik i hög grad underlĂ€ttas om man bara Ă€r omgĂ€rdad av likasinnade. Ibland krĂ€vs det en hel by för att ljuga för sig sjĂ€lv.

  1193. Kommentar:
    Linda skriver:

    Mikael:

    DU HAR FEL!
    DU PRATA EN MASSA DÅLIGT SJÄLVA! TA OCH LÄS LITE OM RELIGON OCH SNAKA INTE SÅ MYCKET FANTASI!
    DETTA ÄR SANT!
    MEN DU VÄRKAR VARA LITE VILSELED I DITT!

    VAD TROR DU KANSEK PÅ GRIS? ATT DETTA ÄR DIN GUD ELLER ETT SPÖKER..

    MAN VET INTE SATAN STYR DEM FLESTA TILL HELVET! DU VÄRKAR VARA EN AV DEM.

  1194. Kommentar:
    Linda skriver:

    Mikael:

    Reliösa mÀnniskor vet om allt som du har missat och de vÀrkar var mycket och att du inte förstÄr vad man sÀger Àr ditt problem , det Àr inte för att detta Àr strunt.

    Du vÀrkar vara begrÀnsad i dina tankar kan inte tÀnka steget djupar.
    Du behöver mer kunskap Àn ateismen kunskap!

  1195. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Linda: jag tÀnker inte diskutera med dig eftersom du saknar bÄde respekt, bildning och sprÄklig förmÄga. Om du verkligen Àr religiös och troende, som du ger sken av, sÄ gör du mycket dÄlig reklam för din religion.

  1196. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    MisstĂ€nker att “Linda” gör satir.

  1197. Kommentar:
    Linda skriver:

    Mikael:

    Detta Àr ingen reklam, du Àr naiv!

    Och religon kommer frÄn skrifterna som du knapass aldrig har lÀst.

    Du vÀrka var dÄliga pÄ att förstÄ religon.

    Och de sprÄk som du anvÀnder passa bra dig och inte religon för du har ingen annig vad detta Àr!

    Du Àr rÀtt sÄ lÄngt borta frÄn detta sjÀlva, fast du vill gÀrna lÄta som om du kan och Àr pÄ lÀst, fast detta passa inte religon.

    Kanske ett för svÄrt Àmne.

    Men du prat om nÄgot som man redan vet och vÀrkar inte kunna tÀnka nÄgra steg till!

    Du verkar snÄla med att sÀga att Gud har skapat mÀnniska. Det som sker i mÀnniskan kropp och i sjÀlen kommer frÄn de Gud har skapat.

    Men detta sprÄket Àr svÄrt för dig att förstÄ för att du har ingen religös kunskap bakom religon.

    Guds religon Àr inget kompliserat till max att förstÄ, vet inte vad för idiotisk reklam du snakar om, ett naivt yttalande Àr de frÄn din sida.

    Finns inge reklam för vad som Àr sant!
    Respekten har du sjÀlva ifrÄgesatt!

    Är ej i heller intresserad av att diskutera med en navi person!

  1198. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: satir eller inte, sÄ tillför det i vilket fall inget till samtalen hÀr och borde av hÀnsyn till övriga lÀsare behandlas som spam, dvs raderas av forumÀgaren.

  1199. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Dock fascinerande att just jag av alla blir pÄhoppad av denna talibanskrÀmma! Jag som faktiskt företrÀder religion och gudstro.

  1200. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Vid nÀrmare studium av gaphalsens litterÀra bedrifter, Àr det dock inte helt osannolikt att det Àr en person som jag kÀnner mycket vÀl!

  1201. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jorden skapades lÄngt före en mÀnniska kom pÄ planeten jorden. NÀr det mÀnniskan levde i grottor dÄ jagade de för överlevnad skull. Men nÀr mÀnniskan utvecklades till ett en mera komplex varelse, dÄ började det finns mÀnniskor som man kan kalla dÄ tidens berÀttare som verkar ha haft en livlig fantasi och tydligen Àn idag lyckas lura naiva folk som kallar sig troende och religiösa utan ens tecken pÄ reflektion genom att tro pÄ mÀrkliga historier som t.ex Judarna fortfarande tro och hoppas pÄ att en sÄ kallad messias ska komma eller Kristina tror att deras Jesus ska Äterkomma, trots det har gÄtt tusen tals Är och Ànnu har ingen av dom dykt upp. En annan hade gett upp efter 10 Är.

    Jag har lÀst bibeln och inser idag som en fd pingst vÀn att man var rÀtt naiv som ung att gÄ pÄ en massa historier om övernaturliga fenomen och att en det gÄr att uppstÄ frÄn de döda. En annan hade blivit livrÀdd som i en skrÀck film om nÄgon hade lyckats ÄteruppstÄr frÄn att ha dött.

    Nej tack, jag avstÄr och tror hellre pÄ mig sjÀlv!

  1202. Kommentar:
    Linda skriver:

    Bara för att du har get upp, betyder detta inte att Gud inte finns…..

    Vi som tror pÄ Gud kÀnner helatiden av han nÀrvaro pÄ jorden.

    Han gör som han vill med allt och sant han skpade först Jorden sen Adam och Eva i “Korane stĂ„r det att en dag för Gud Ă€r tusen Ă„r för en mĂ€nniska.

    TÄlamod krÀvs..

  1203. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Linda,

    Jag har egentligen trott pÄ att det finns nÄgon sÄ kallad Gud.

    Jag tolkar din text som om du anser att alla andra som inte har samma synsÀtt som dig Àr konstiga mÀnniskor som saknar nÄgot i livet.

    Det Ă€r skitsnack att en sĂ„ kallad Gud skapade en jord och en Adam och eva. För att det finns bevis att det har tagit miljarder och Ă„ter miljarder Ă„r att skapa en jord. Kan inte förstĂ„ att man kan ta bibeln och koranen bokstavligen som ingen författare eller författare har trĂ€tt fram och erkĂ€nt sitt författarskap (fegt). Sedan denna myt om Adam och Eva Ă€r konstig och krĂ€ver reflektion i form av frĂ„gestĂ€llningar. Konstigt att det fanns en orm och ett Ă€pple. Äpplen Ă€r ju nyttigt…ett Ă€pple om dan hĂ„ller doktorn borta….

    Hela skapelsen berÀttelsen Àr orealistiskt för att de Àr med 100 % garanti omöjligt att skapa en hel jord klot pÄ 6 dagar och vad Àr detta med att vila den 7:e dagen? Det tydligt att författarna hade ingen som helt medvetande och kunskap om att jordklotet Àr en liten del av ett helt universum och det finns andra planeter. DÀr Äkte hela den sÄ kallade skapelseberÀttelsen och myten om Adam och eva i papperskorgen.

  1204. Kommentar:
    Linda skriver:

    Ja tro att du har fel! Nej jag tro inte att andra Àr skit bra att de har svÄrt att pÄ riktigt första vad Gud kan göra.

    MÀnniskan blir begrÀnsad till ett slut av sina tankar och vÀnder detta till a de mÄste nog var bra löngner..

    Men vissa tÀnker inte sÄ, de som Àr religösa ser att allt Àr möjligt inom Guds skapelse och Guds tid i vad allt han gör Àr inget argument för oss.

    Jo detta Àr hel möjligt att Gud skapade pÄ 7dag han Àr Gud och har förmÄgor som ingen anna har!

    Man borde sluta tÀnka i mÀnnisko perspektiv , för en mÀnniska vill lÀtt ta att allt vÀrkar vara galet men Gud och för honom Àr allt lÀtt!

    Bevisen som du prata om Àr vÀldigt orealistiska, man vet att tiden sÀger fortfarande inte att de inte Àr Gud som har skapat.

    Och varför skulle Adam och Eva var svÄrt att först, doktor Àr inte Gud!

    TyvÀrr för vissa slute sig hjÀrtan och tron blir svag, detta Àr allt vad som hÀnder i ateismens sjÀlar.

    Fortfarand sÀger jag att Skrifterna sÀger sanninge och mycket Àr ett faktum fast vissa ser detta inte eller tyvÀrr intelligensen sakna.

    GUD ÄR SANNINGEN TILL SKAPELSEN!

  1205. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Lite referenser hĂ€r till vad vi diskuterade, angĂ„ende “hjĂ€rntvĂ€tt” och “sekter”:

    SVARTVIT SYN PÅ SEKTER OVETENSKAPLIG

    Behövs sekter?

    Alternativa förklaringar till hjĂ€rntvĂ€ttshypotesen ges av forskare i flera olika lĂ€ger utifrĂ„n en kritisk samhĂ€llssyn. En viktig poĂ€ng i dessa forskares resonemang Ă€r att mĂ„nga individer lĂ€mnas otillfredsstĂ€llda i vĂ„rt moderna samhĂ€lle och att sekterna fĂ„ngar upp behov som majoritetssamhĂ€llet inte tillfredsstĂ€ller. Samtidigt som de flesta har det materiellt förhĂ„llandevis bra blir vĂ„ra behov av trygghet, uppskattning och av att finnas i ett sammanhang mer och mer Ă„sidosatta. IndustrisamhĂ€llets höga geografiska och sociala mobilitet har förstört traditionella former av gemenskap. Anonyma roll orienterade relationer har ersatt nĂ€rhet och djup (se Elman 1987). Samtidigt minskar förtroendet för samhĂ€llets maktinstitutioner. MĂ„nga kĂ€nner sig alienerade i den tid vi lever i. Att mĂ„nga — framför allt de yngre — Ă€r förvirrade och sökande Ă€r tyvĂ€rr inget förvĂ„nansvĂ€rt. Somliga kan dessutom vara sĂ„rbara pĂ„ grund av en förĂ€ndringsfas i livet; att man flyttat, blivit arbetslös eller misslyckats i skolan. Ett förhĂ„llande som brustit kan vara en annan faktor. MĂ„nga saknar dessutom stimulans i sina arbeten eller finner sin utbildning abstrakt och meningslös (för vidare diskussion, se t.ex Zimbardo, 1997).
    Nya religiösa rörelser kan tillfredsstÀlla mÄnga behov; vÀnskap, att fÄ en social position, ett erkÀnnande, en identitet, enhetlig vÀrldsbild, personlig utveckling, en hÀlsosam livsstil, ett engagemang, en strukturerad tillvaro etc. Rörelsernas budskap kan för mÄnga vara ett alternativ till en vÀrld dÀr all kunskap upplevs som subjektiv, relativ och tillfÀllig. Man vill fly frÄn tvivel, existentiellt vakuum och grubblande och i stÀllet söka vÀgledning av en auktoritet. Livet kan bli enklare i den mer svartvita vÀrld som kanske alltför mÄnga gÄnger gör en besviken: vi vill dock poÀngtera att vi inte pÄstÄr att dessa rörelser har de enda eller bÀsta lösningarna pÄ mÀnniskors existentiella problem, bara för att den som gÄr med kan ha sÄdana förhoppningar.

    Finns det nÄgon sektsjuka?

    Ett annat argument i debatten Ă€r att medlemskap i en “sekt” Ă€r psykiskt skadligt. Ett uppmĂ€rksammat svensk försök att empirisk belĂ€gga detta bygger pĂ„ en intervjuundersökning gjord pĂ„ före detta elever vid Livets Ords bibelskola (Swartling & Swartling 1991) Slutsatsen som dras Ă€r att en stor del av avhopparna har allvarliga psykiska problem och sjĂ€lvmordstankar och att detta beror pĂ„ Livets Ords förkunnelse och pĂ„ att de blivit utsatta för “mind control”. Undersökningen Ă€r dock gjord pĂ„ en alltför liten grupp för att visa att det finns fler med psykisk ohĂ€lsa i Livets Ord Ă€n bland mĂ€nniskor i allmĂ€nhet, och undersökningen kan heller inte styrka att den pĂ„visade psykiska ohĂ€lsan skulle vara orsakad av medlemskapet i denna rörelse (se vidare Wallenius 1995, Alwall & Wallenius 1997).
    Inte heller utlÀndsk forskning har kunnat visat att medlemskap i nya religiösa rörelser generellt har psykiskt skadliga effekter. I flera översiktsartiklar konstaterar Richardsson (1985, 1995) att det snarare finns mest positiva erfarenheter av den psykiska hÀlsans utveckling. Dessa rörelser kan fungera som terapeutiska grupper för socialt alienerade ungdomar. De kan erbjuda en livsstil som kretsar kring sjÀlvförverkligande och altruism och som i mÄnga fall kan leda till mindre oro och psykisk stress. I vissa rörelser kan en positiv förÀndring iakttas, som till exempel emotionell öppenhet, ökad jÀmlikhet och minskat drogmissbruk. I den mÄn det har funnits psykisk ohÀlsa hos medlemmar har denna funnits redan före intrÀdet i rörelsen (Rochford et al 1989).
    Det bör ocksĂ„ pĂ„pekas att Ă€ven “normalt” religiöst engagemang, utanför vad som förekommer inom nya religiösa rörelser, i största allmĂ€nhet har en positiv korrelation till upplevd god psykisk hĂ€lsa (Richardsson 1995).
    NÀr man studerar personlighetsdrag mÄste man dock se till det sociala sammanhang individen befinner sig i. Flera av de nya religiösa rörelserna tar avstÄnd frÄn den individualistiska och konkurrensinriktade livsstil som i vÀstvÀrldens medelklass ses som norm. Ett utmÀrkande drag hos flera av rörelserna Àr i stÀllet att den individuella autonomin fÄr stÄ tillbaka för de kollektiva mÄlen (Richardsson 1985). Detta innebÀr dels att drag som ses som maladaptiva i samhÀllet i övrigt kan vara funktionella i dessa grupper, och dels att rörelserna kommer pÄ ideologisk kollisionskurs med det omgivande samhÀllet.
    Synen i dessa rörelser skiljer sig pĂ„ samma sĂ€tt frĂ„n vĂ€stvĂ€rldens psykiatri/kliniska psykologi, som prĂ€glas av en individualiserande syn bĂ„de pĂ„ mĂ€nskliga problems orsaker och lösningar (se t.ex Rochford et al 1989). Flera forskare hĂ€vdar ocksĂ„ att den antipati mot nya religiösa rörelser som förekommer hos delar av det psykiatriska och terapeutiska samhĂ€llet hĂ€rstammar frĂ„n ett konkurrensförhĂ„llande mellan tvĂ„ ansatser att nĂ€rma sig psykisk hĂ€lsa (se t.ex Westerman 1994, Latkin 1995). Det har ocksĂ„ pĂ„pekats att man inom det psykiatriska samfundet generellt — till exempel DSM-III * — uttrycker religiösa erfarenheter i negativa stereotyper (Richardsson 1993). Psykologer/psykiatriker som ofta fĂ„r sin bild av sekterna via patienter tycks ocksĂ„ vara mer benĂ€gna Ă€n sociologer att tro pĂ„ hjĂ€rntvĂ€ttsteorier. Sociologer gör i det hĂ€r sammanhanget mer omfattande helhetsstudier av sekten som socialt fenomen, vilket ger en annan bild (Elman 1987).

    SjÀlvmordssekter

    Men sjĂ€lvmordssekterna dĂ„? People’s Temple, Soltempelorden och Heavens Gate? Är inte de destruktiva? Det Ă€r uppenbart att det finns skrĂ€ckexempel, Ă€ven om det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att ingen liknande rörelse har varit verksam i Sverige. Det farliga tycks vara nĂ€r rörelsen fysiskt och socialt isoleras eller isolerar sig sjĂ€lv, och en paranoid hĂ„llning gentemot omvĂ€rlden vĂ€xer fram (se Zimbardo 1997), och nĂ€r en sĂ„dan kopplas till uttalade förestĂ€llningar om en förestĂ„ende vĂ€rldsundergĂ„ng. Det förefaller uppenbart att dialog generellt Ă€r en bĂ€ttre metod att möta sĂ„dana rörelser, eftersom offentlig motstĂ„nd och hets mot dem riskerar förstĂ€rka tendenserna till isolering.
    Forskarna sĂ€ger dock inte att alla erfarenheter av nya religiösa rörelser Ă€r positiva (se t.ex Latkin 1995). Även om man bortser frĂ„n “sjĂ€lvmordssekterna” torde det stĂ„ klart att det finns mĂ€nniskor som har haft kontakt med en nyreligiös rörelse och som kan behöva professionell hjĂ€lp. Risken Ă€r dock att man som terapeut utgĂ„r frĂ„n att “sekten” har förvridit individens psykiska balans och att den insikt en sĂ„dan terapi skulle kunna erbjuda snarare innebĂ€r en förstĂ€rkning av patientens trauma. FrĂ„n ett terapeutisk perspektiv finns det betydligt större chanser att hjĂ€lpa personer som fĂ„tt problem i samband med medlemskap i en nyreligiös rörelse om man försöker att se det mer komplexa sammanhanget.
    Det mÄste ocksÄ föras en seriös diskussion om huruvida nya religiösa rörelser kan vara speciellt skadliga för nÄgon sÀrskild kategori mÀnniskor. Exempelvis kan en borderline-personlighet lockas av den svartvita, uppsplittrade vÀrld och den flykt frÄn ett inre kaos som en religiös rörelse kan erbjuda. Det kan finnas en lÀngtan efter tydliga regler och en tydlig maktstruktur dÀr det anvisas svar pÄ alla frÄgor. Samtidigt kan de redan sköra inre strukturerna hos dessa individer vara otillrÀckliga för att hantera den emotionella grÀnslöshet som ligger i den religiösa extasen och den besvikelse som kan bli en följd om sekten inte lever upp till förvÀntningarna.

    MÄnga mÄr bra

    Bilderna av vad som sker i de nya religiösa rörelserna Àr mÄnga och pÄtagligt motsÀgelsesfyllda. Vi menar att pÄstÄenden om hjÀrntvÀtt Àr vetenskapligt ohÄllbara. Det finns knappast heller nÄgot stöd för att man inte frivilligt kan lÀmna rörelserna. DÀremot finns det sÀkert mÀnniskor som hamnar i existentiella kristillstÄnd nÀr nÄgot de satt stora förhoppningar till gjort dem djupt besvikna.
    En bra hjÀlp krÀver förstÄelse för varför man gÄr med och stannar i en nyreligiös rörelse samt hur man pÄverkas av medlemskapet. Vi kan konstatera att denna förstÄelse inte gÄr att hitta hos de traditionella sektmotstÄndarna. Dessa sprider en pÄfallande ovetenskaplig bild, som ocksÄ har fÄtt en viss allmÀn förankring (tyvÀrr Àven i det terapeutiska samfundet). Det Àr viktigt att vi kritiskt granskar de nya religiösa rörelserna. Men lika viktigt Àr vi Àr pÄ vakt mot intolerans gentemot det som Àr annorlunda och att vi bevarar vÄr respekt för mÀnniskors grundlÀggande fri- och rÀttighet att leva sina liv som de vill, sÄ lÀnge de inte uppenbart skadar sig sjÀlv eller andra.

    Jonas Alwall
    Claes Wallenius

    Referenser:

    Ahlberg, M (1993): Sektsjukan - ett vÀxande samhÀllsproblem. Psykologtidningen nr 6, sid 4-6.
    Alwall, J Wallenius, C (1997): Myten om de destruktiva sekterna. Ordfront Magasin ,6, 29-30.
    FRI (1993): Mind Control: Mekanismerna bakom mental styrning och tankekontroll. Stockholm, Föreningen RÀdda Individen & Podo Pedagog.
    Latkin, CA (1995): New directions in applying psychologocal theory to the study of new religions. The International Journal for the Psychology of Religion, 5 , 177-180.
    Lifton, R J (1961): Thought reform and the psychology of Totalism: A study of Brainwashing in China. New York, W W Norton & Company Inc.
    Otto, U , Bliding, Å & Fries, H (1982): Katastrof- och försvarspsykiatri. Lund, Studentlitteratur. Ottoson, J-O (1993): Indoktrinering - En krĂ€nkning av den personliga integriteten. LĂ€kartidningen, 90.
    Richardsson, JT (1985): Psychological an psychiatric studies of new religions. I: L B Brown, Advances in the Psychology of religion. Oxford, Pergamom Press.
    Richardsson, JT (1991): Cult/Brainwashing cases and freedom of religion. Journal of Church and State, 33, 55-74.
    Richardsson, JT (1993): Religiosity as deviance: Negative religious bias in the misuse of DSM-III. Deviant behaviour: An interdisciplinary Journal, 14, 1-21.
    Richardsson, JT (1995): Clinical and personality assessment of participants in new religions. The International Journal for the Psychology of Religion, 5 , 145-70.
    Richardsson, JT (1996): Critiquing “Brainwashing” claims about new religious movements. (Sammanfattning av författarens bokkapitel i Hadden och Bromley, 1994, och artikel i Australian religion Studies Review, 1995, vol 7).
    Rochford, E B, Purvis, S & Eastman, N. (1989): New religions, mental health, and social control. Research in the Social Scientific Study of Religion, 1,57-82.
    Swartling, P-G & Swartling, G. (1991): Vanligt med psykiska besvÀr hos fd medlemmar av Livets Ord. LÀkartidningen, 88, 2211-2214.
    Wallenius, C (1995): Vad Àr en sekt? Socionomen, 3, 16-19.
    Westerman, K (1994): VÄld eller val? En analys av hur nyreligiösa rörelser skildras i dagspressen och i religionsvetenskaplig litteratur. (D2-uppsats). Teologiska Institutionen, Uppsala Universitet.
    Zimbardo, P G (1997): What messages are behind today’s cults? Monitor, 28 (5), sid 14.

    Artikelförfattarna
    Jonas Alwall Àr religionssociolog, forskare vid Svenska kyrkans forskningsavdelning i Uppsala och ordförande i FINYAR, Föreningen forskning och information om nya religiösa rörelser.

    Claes Wallenius, psykolog, anstÀlld som forskare vid Försvarhögskolans ledarinstitut. Arbetar huvudsakligen med mÀnniskors reaktioner i samband med hotsituationer eller stark stressexponering.

  1206. Kommentar:
    Linda skriver:

    Steffan:

    Finns inget satir, bara raka budskap om religon och Gud!

    MEN Om du nu tycker att religon Ă€r roligt eller uppfatta detta som en leka, vissar lite pĂ„ vad du fattar…

    DÄlig still av ert förnedrade yttalande och naivt!
    —Satier skriver in sjĂ€lva i de in sĂ€ger, in vĂ€rkar inte prata om Gud bara filosofiska historie för de delen. Utan ett riktigt vĂ„gat Guds verklighet.

    AlltsÄ en formaliten ligger inte i fantasier och andra mÀnniskors tankar kring religon som de har skrivit om, literaturen och religon Àr induviduellt inget av detta behöver stÀmma över igentligen.

    Guds kunskap och bevis mÄste bara vittnas av Gud sjÀlva.

    För att mÀnnsika skall pÄ riktigt tro bakom skrivningar.

  1207. Kommentar:
    Linda skriver:

    Och de nÀr jag sÀger att Judendomen, Kristendom och Islam Àr först och Àlst, rÀknar jag inte med sekter vid sidan om som dyrkade vad som helst förutom Gud Allena.

    Kan ej kalla sÄdant för religon bara sekt pÄhitt som tro att de skall vinna i att sÀga som de vill och inte som Gud vill.
    Elak mÀnniskor som sysslar i sitt medvetna med sekters pÄhitt.

    Jag prata om en ren religon som Àr tydlig i sitt sprÄk och ett bevisat i sitt Àmne om Gud Allena.

  1208. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    “Linda”, jag tror inte du Ă€r seriös, utan bara Ă€r hĂ€r för att göra satir av religiösa. Jag Ă€r inte intresserad av att leka med dig.

  1209. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; jag har sprungit in i uppgifter jag behöver ta tag i och hinner inte fördjupa mig i detta just nu. Ber att fÄ Äterkomma.

  1210. Kommentar:
    Linda skriver:

    Steffan

    Vem har frĂ„ga dig om nĂ„gon lek, du Ă€r ett STORT SÄMT! Shit vad Störig och Trög du Ă€r!

    OCH TRÅKIGT ATT DU HAR EN FOBI FÖR ISLAM SOM BERÄTTAR ATT GUD FINNS OCH EN RELIGON SOM HANDLAR OM GUD, DÄR I MOTT SOM INTE SEKTERN gör…

    STÖR SANNINGEN DIG SÅ MYCKET! TA INTE OCH PRAT OM GUD DÅ!

    VAD VET DU OM GUD FÖRUTOM ATT HAN ÄR EN LEK FÖR DIG OCH EN FILOSOFISK HISTORIA……

    HÄR FINNS INGET JAG VILL FÖRÄNDRA, DET GÅR INTE ATT FÖRÄNDAR NÅGOT SOM GUD ÄGER!

  1211. Kommentar:
    Linda skriver:

    Saffan

    Jag tro inte att du Ă€r seriös alls hĂ€r pĂ„ Forum, kĂ€nner att ditt Ă€mne om SATIR Ă€r inte de man skall fördjupas sig i och prata om hĂ€r…..

    DETTA Àr ett FRITT FORUM OM GUD OCH HANS EXISTENS..
    FÖR ALLA ATT SKRIVA om OCH LÄSA OCH DETTA FÅR DU FAKTIS ACCIPTERA!

  1212. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Livet Àr alldeles för allvarligt
    och alldeles för viktigt för att förspilla
    tid pÄ nÄgot som verkar vara sant
    Jag föredrar det substantiella
    utan nÄgon som helst tvekan.

    Ungt tÀnkande Àr ofta vackert och nyskapande.
    Det vÀcker vÀrme och hopp. Desto mer sorgligt
    Àr det dÄ att se de unga infÄngade gammeldags
    fördomsfulla vidskepelser.

    NÀr man som jag levt ett bra tag och genomskÄdat saker,
    vilket mÄnga gÄnger har gjort mycket ont, har man fÄt nog
    av all förljugenhet oavsett om den Àr avsiktlig eller inte.

    Jag kan ha överseende med individerna som har förförts
    av allt detta. Det Àr lÀtt att förstÄ varför tron har en sÄdan
    inverkan och makt över den enskilde. Det Àr inte konstigt.
    Jag har respekt för detta. Jag har mindre respekt för tron
    i sig, eftersom den bygger pÄ ytterst subtila ingredienser.

    Vi behöver traditioner. Men de behöver nödvÀndigtvis
    inte vara kopplade till nÄgon slags gud.

    Vi som inte tror att det finns nÄgon slags gud mÄste
    bli respekterade för det och fÄ tycka som vi tycker.

    Vi mÄste ocksÄ fÄ ifrÄgasÀtta, vÀcka nya tankar och
    trÀnga djupare in i de existentiella frÄgorna tillsammans
    med de religiösa/troende . Ingen kan förlora pÄ det.

  1213. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Jack, jag tror jag förstÄr hur du tÀnker, och jag respekterar det, trots att jag inte hÄller med om allt du skriver. Jag ser att vi bÄda varit med ett tag och genomskÄdar bÄde ett och annat, Àven om det inte rör sig om samma saker. DÀremot Àr jag precis som du, sannerligen trött pÄ all förljugenhet som man möter i alla möjliga sammanhang.

    Precis som du anser jag ocksĂ„ livet vara alldeles för allvarligt och viktigt för att förspilla. Det Ă€r dĂ€rför jag tycker det Ă€r viktigt att inte smĂ€lla igen dörren för Ă„sikter och vĂ€gar som stĂ„r frĂ€mmande för en sjĂ€lv, utan att man istĂ€llet hyser öppenhet gentemot andra och en ödmjukhet, för vem vet — kanske jag har nĂ„got att lĂ€ra och nĂ„got nytt att upptĂ€cka hos den jag minst anar!

    Jag tycker om tonen i det du skriver, den instÀllningen borgar för en givande debatt av ömsesidigt intresse, Àven om man inte Àr överens i tro och Äsikter.

    Jag hÄller givetvis inte med om att jag som individ skulle vara mer förförd i min tro Àn vad du eller nÄgon annan ateist Àr. Min tro Àr nÄgot som vuxit fram under ett lÄngt liv, och med mycket prövande och ifrÄgasÀttande under resans gÄng. BÄde förnuft och kÀnsla har fÄtt sÀga sitt. Visst Àr det som du sÀger, att tron bygger pÄ subtila ingredienser, det gör för övrigt vÀldigt mycket som vi mÄste ta stÀllning till. Tron kan vara ett försanthÄllande, men Àven en förvissning - en förvissning som Àr förankrad i bÄde förnuft och kÀnsla.

    SjÀlv har jag tre vuxna barn, och jag har inte pÄ nÄgot sÀtt prackat pÄ dem min tro, utan de har alla valt sin egen vÀg. En sÀger sig vara ateist, en annan kallar sig agnostiker och det tredje tror möjligen att Gud finns, men tror inte pÄ religion. Och vi respekterar varandra allihop, och kan samtala i god ton och kÀrlek.

  1214. Kommentar:
    M.K. skriver:

    Det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att sĂ€tta etiketter pĂ„ varandra; troende, ateist, kristen, muslim, man, kvinna, etc. TĂ€nk vad livet skulle vara rikt om vi kunde bortse frĂ„n de kroppsliga beteckningarna, och istĂ€llet utgĂ„ ifrĂ„n vem vi egentligen Ă€r — innerst inne!

    DOLD IDENTITET

    Inte Àr jag kvinna inte Àr jag man
    Varken vit eller svart eller gul
    Inte Àr jag svensk eller engelsman
    Jag Àr varken snygg eller ful

    Jag Àr inte fröken jag Àr inte kung
    Jag Àr inte kort eller lÄng
    Jag Àr inte gammal jag Àr inte ung
    Jag har varken korsett eller kalsong

    Inte Àr jag fattig inte Àr jag rik
    Inte Àr jag smal eller fet
    Jag Àr varken kristen, muslim eller sikh
    Jag har en annan, en dold identitet

    Med kÀrlekens öga kan du se vem jag Àr
    Se min sanna identitet
    En andesjÀl som pÄ kroppen bÀr
    En gnista av evighet
    /Maria K. 2003

  1215. Kommentar:
    Erling Ericsson skriver:

    En fin och tÀnkvÀrd dikt. Ja, ödmjukhet behöver vi öva oss i lite till mans (o. kvinns)

  1216. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Djur Àr underbara pÄ att se vem man Àr med kÀrlek utan krav.

  1217. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    PĂ„ nĂ„got sĂ€tt upplevs sjĂ€lva begreppet “Gud” (”Allah”), som en hĂ€mmande och destruktiv faktor. I synnerhet nĂ€r det fĂ„r en personlighetsprĂ€gel, som dessutom Ă€r kopplad till ett genus. Om sjĂ€lva begreppet kunde lösas upp i sina bestĂ„ndsdelar och fĂ„ en mer filosofisk prĂ€gel sĂ„ skulle respekten öka för religionen.

  1218. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; nu har jag engagerat mig i dina inlÀgg.

    Du har rĂ€tt om att jag sjĂ€lv missbrukade ordet religion utan förklaring. Vad jag skrev nu senast, att “religion” Ă€r automatiskt generaliserande, Ă€r nĂ„got jag vidhĂ„ller. Men det finns en traditionell anvĂ€ndning av ordet och det Ă€r att beskriva ett antal större rörelser som innehĂ„ller en eller flera av följande komponenter;
    1. Skrifter som anses viktiga eller heliga
    2. NÄn form av stiftare som inte ovanligtvis helgas
    3. PÄstÄenden om transcendenta krafter
    4. Vördnad, underkastelse eller viktiggörande av 3.

    Dessa innefattar de fem vĂ€rldsreligionerna, samt nĂ„gra mindre som Shinto och Konfucianism. Hinduism Ă€r sĂ„vitt jag vet en muslimsk term för den Indiska mytbundna kulturen med mĂ€ngder av inriktningar, och saknar gemensam stiftare, Ă€ndĂ„ ses den som “en religion”. Buddhismen har ingen Gud in centrum, och gĂ„r bra helt utan gudar, Ă€ndĂ„ anses den som religion.

    NĂ€r jag pratar om religiösa sĂ„ menar jag dock oftast medlemmar i Judendom, Kristendom och Islam. Detta för att dessa rörelser Ă€r mest aktuella att diskutera i svensk miljö, dĂ„ de har makt att pĂ„verka den nĂ€ra omgivningen, och jag menar i synnerhet de som sĂ€tter sin religion först i sitt liv. De som kallar sig “kristna” av traditionella skĂ€l, eller för att deras förĂ€ldrar gjorde det, ser jag inte som direkt religiösa. Abrahamsreligionerna nĂ€r man tar dem seriöst Ă€r auktoritĂ€ra och ser sin status och sin makt som betydelsefull. Det Ă€r de som vill att folk skall sluta frĂ„gor. Att nĂ„gon inte skall ifrĂ„gasĂ€tta för att de inte förstĂ„r “Guds storhet” Ă€r dock ett argument jag oftast hört frĂ„n Islam (vilket uttrycket Allah Ackbar menar).

    I regel Àr ordet religion söndervattnat för mig, jag önskar att jag hade bÀttre ord.

    Det var mest ditt pÄhopp pÄ psykiatri som jag hade problem med. Din kritik mot FRI kan mycket vÀl vara berÀttigad. Jag har lÀst din artikel men jag noterade sorgset att inte en enda kÀlla nÀmnd Àr frÄn 2000-talet och frammÄt. Detta Àr trist, dÄ den vetenskapliga psykologin fick ett kraftigt genomslag dÄ. Neuropsykologi, kognitiv psykologi som arbetsmodell, KBT som terapimodell, hjÀrnröntgen etc slog igenom under 90-talet och dominerar under 2000-talet. Forskningen som jag ursprungligen refererade till Àr pinfÀrsk (Robert Sapolsky) och mycket aktuell. Han Àr forskare i neurologi och neurokirurgi.

    Du skriver ett svar rörande “psykos i religiösa och ickereligiösa sammanhang”. Jag vidhĂ„ller ursprunglig förklaring. Jag utgĂ„r frĂ„n den kliniska diagnosen psykos, vilket Ă€r ett allvarligt tillstĂ„nd. Min kritik Ă€r att grupper som lĂ€rt sig tolka hĂ€ndelser som tecken för olika transcendenta krafter, kan misstolka ett psykotiskt utbrott genom vad det nu Ă€r de tror pĂ„, en tolkning som gör att nĂ„gon som behöver hjĂ€lp inte fĂ„r hjĂ€lp. Detta problemet Ă€r inte bara psykos, ett antal icke genomsnittliga tillstĂ„nd kan leda till stora problem, rent av döden, om de hamnar i en miljö dĂ€r religion gĂ„tt före kunskapssökande. Jag tĂ€nker t.ex. pĂ„ barn med autism och epilepsi som fĂ„tt sĂ€tta livet till i exorcistförsök, nĂ„got som fortfarande sker flera gĂ„nger per Ă„r i USA.

    LÀgg till att mÄnga sÄdana grupper för att försvara sin egen verksamhet, status och tro pÄ vad man hÄller pÄ med, ofta utvecklar ett akademiskt förakt. Ett förakt mot lÀkarvÄrd (inklusive vaccin), psykiatri, och annan forskning. Plus tron att man sjÀlv vet bÀttre Àn omvÀrlden. En sÄdan miljö Àr farlig för en individ som faktiskt Àr sjuk.

    Begreppen politik eller kriminalitet innefattar inget behov av att bekrÀfta och uppleva transcendenta krafter.

    Sen motsvarar inte “vi kan inte förklara allt” det samma som att vi inte kan nĂ„got. Det Ă€r ett vanligt retoriskt fultrick. Att schizofreni Ă€r ett problem idag Ă€r alltsĂ„ inte det samma som att psykiatrisk behandling inte gĂ„tt frammĂ„t och lĂ€rt sig hur man botar andra problem.

    Du pratar om hur psykologer tagit över prÀstens roll. Det Àr riktigt. Fram till 60 Är sedan fick ingen i Sverige gÄ ur svenska kyrkan. Kyrkan har i Europeisk historia varit en extrem maktfaktor som ingen fick leva utanför. Rimligt dÀrför utvecklades mÀnniskan inom kristendomen under en lÄng tid. NÀr detta förÀndrades, och kristendomen sjönk till en minoritet, sÄ har mÀnniskan tagit över mÄnga aspekter av vad kyrkan en gÄng erbjöd. Vi har idag bibliotek, vi har en mytologi i form av fiktiv litteratur och film, vi har forskningsinstitutioner, vi har andra sÀtt att göra upplevelser, vi kan utgÄ frÄn ideologier snarare Àn kristendomen för hur vi vill forma samhÀllet etc. Detta Àr inget konstigt, det Àr bara en förÀndring.

    Utöver det önskar jag att jag kunde skicka dig en spĂ€nnande 8-delarskurs kallad “Perspectives on Abnormal Psychology”. Kursen tar upp 8 olika synsĂ€tt pĂ„ udda beteende, och gör sĂ„ i turordning. Situationen för den som var psykiskt sjuk i början av 1900-talet var inte vackert alls. Sannolikheten att de rent av blev dödade för sitt tillstĂ„nd var stort.

    Om man inte kan se nÄgra framsteg i hur folk mÄr sÄ har man nog struntat i historia. VÀlmÄende hörde fram till 1900-talets början till en privilegiad minoritet.

    Det finns mÀnskliga behov ja, men det finns mÄnga sÀtt att fÄ dem tillfredsstÀllda utan religion. Att mÀnniskan i allmÀnhet lever i ett desillusionerat, rotlöst tillstÄnd utan religionen Àr en fantasi. Vad folk behöver Àr att fÄ kÀnna gemenskap. Gemenskap gÄr minst lika bra utan dogmer.

    Vetenskap gör paradigmskiften av sin natur. Den förfinas och förbÀttras vid varje skifte. Det Àr vetenskapens styrka. Det innebÀr inte att man sitter och gissar, utan för att man lÀrt sig mer!

  1219. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Detta var mycket bra skrivet och intressant text.

    Tack sÄ mycket Staffan Bengtsson.

  1220. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Tack Staffan, för ditt engagemang och bidrag till debatten!
    Jag vill kommentera nÄgra saker du skrivit:

    “Buddhismen har ingen Gud in centrum, och gĂ„r bra helt utan gudar, Ă€ndĂ„ anses den som religion.”
    Behövs en Gud i centrum, för att religionsbegreppet ska vara uppfyllt? Jag kan inte ens finna Gud omnÀmnd i dina 4 nÀmnda komponenter för en religiös rörelse.
    För den som inte Àr bekant med det vediska persongalleriet, sÄ anges Buddha faktiskt vara en avatar (uppenbarelseform) av Vishnu (Gud), men som nedstiger just för att predika en ateistisk form av vedism, med betoning pÄ icke-vÄldsprincipen.

    “Sen motsvarar inte “vi kan inte förklara allt” det samma som att vi inte kan nĂ„got. Det Ă€r ett vanligt retoriskt fultrick. Att schizofreni Ă€r ett problem idag Ă€r alltsĂ„ inte det samma som att psykiatrisk behandling inte gĂ„tt frammĂ„t och lĂ€rt sig hur man botar andra problem.”
    Jag har inte heller hÀvdat att vi inte kan förklara nÄgot. DÀremot tycker jag att du gör ett fultrick nu. Det var nÀmligen psykos (och i synnerhet schizofreni) som jag tog stÀllning till i min kritik, och inget annat.

    “Vi har idag bibliotek, vi har en mytologi i form av fiktiv litteratur och film, vi har forskningsinstitutioner, vi har andra sĂ€tt att göra upplevelser, vi kan utgĂ„ frĂ„n ideologier snarare Ă€n kristendomen för hur vi vill forma samhĂ€llet etc”.
    Visst, det Àr helt riktigt. Min frÄga var dock: har vi sÀrskilt mÄnga fler lyckliga mÀnniskor? SjÀlvmord Àr den vanligaste dödsorsaken bland unga mÀnniskor
    MÄnga buddhister Àr förmodligen omedvetna om detta, men mÄnga kÀnner sÄklart till det ocksÄ. FrÄgan om huruvida buddhism Àr gudsbefriad, Àr alltsÄ inte helt lÀtt att avgöra.

    “Jag har lĂ€st din artikel men jag noterade sorgset att inte en enda kĂ€lla nĂ€mnd Ă€r frĂ„n 2000-talet och frammĂ„t.”
    Att kÀllorna i artikeln jag Ätergav inte omfattar 2000-talet, beror pÄ att artikeln Àr skriven i slutet av 90-talet. Detta förÀndrar dock inte artikelns (eller referenstexternas) nuvarande relevans, eftersom artikeln inte primÀrt analyserar psykiatrisk praxis och forskning, utan helt enkelt konstaterar att folk inte mÄr sÀmre i religiösa sammanhang Àn vad de gör i icke-religiösa sammanhang. Framför allt Àr det hjÀrntvÀttshypotesen som vederlÀggs.

    “Jag utgĂ„r frĂ„n den kliniska diagnosen psykos, vilket Ă€r ett allvarligt tillstĂ„nd.”
    Det finns ingen specifik klinisk diagnos som heter “psykos”. “Psykos” Ă€r ett samlingsbegrepp för ett flertal specifika psykiatriska “sjukdomstillstĂ„nd”, varav schizofreni kanske Ă€r den mest kĂ€nda. Var och en av psykossjukdomarna krĂ€ver ett strikt uppfyllande av (enligt DSM, Diagnostic & Statistical Manual of Mental Disorder, utarbetad av American Psychiatric Association) ett flertal varaktiga symptom för att diagnosen ska kunna sĂ€kerstĂ€llas.
    En person med ett utblommat kliniskt psykostillstĂ„nd torde knappast ens kunna vara kvar i ett religiöst socialt sammanhang, just av de skĂ€l du tidigare nĂ€mnt: “en psykisk abnormal störning som Ă€r sĂ„ allvarlig att personen inte fungerar normalt i samhĂ€llet, Ă„samkar individen skada eller fara”.
    Jag tycker dĂ€rför att man inte vĂ„rdslöst ska anvĂ€nda vedertagna begrepp sĂ„som “psykos”, “schizofreni” osv, nĂ€r man framför hypoteser om att religiösa mĂ€nniskor Ă€r galna, eller blir det om de engagerar sig i religiösa rörelser.
    Jag tycker fortfarande att du verkar blanda ihop ett helt spektrum av psykiska tillstÄnd, som om de vore kvalitativt och kvantitativt jÀmstÀllda. Du talar om schizofreni, personlighetsstörning och genetiska sjukdomar i samma andetag.
    Du nĂ€mnde Ă€ven schizotyp personlighetsstörning, och att detta skulle vara en tĂ€mligen ny upptĂ€ckt. Faktum Ă€r att den har betydligt fler Ă„r pĂ„ nacken Ă€n vad mina artikelreferenser frĂ„n 90-talet har. Och dessa ansĂ„g du tydligen vara lastgamla…

    Att mÀnniskor, nÀr de befinner sig i religiösa samfund, ibland kan nekas olika former av lÀkarvÄrd, ser jag sjÀlvfallet som destruktivt och helt förkastligt.

    Ditt exempel med sjuka barn som utsĂ€tts för “exorcistförsök”, Ă€r sĂ„pass sĂ€llsynt förekommande att det knappast kan ses som representativt för nĂ„gon enskild religion. Det finns galningar överallt, och religiösa sammanhang Ă€r definitivt inte förskonade. Det finns Ă€ven samfund som tror pĂ„ Satan och som offrar djur och t.o.m. barn till honom. Det finns Ă€ven slutna samfund, vilka inte Ă€r religiöst förankrade, som drivs av konspirationsteorier och allsköns paranoida vanförestĂ€llningar som lika vĂ€l skulle kunna motsvara de kriterier för “psykos” som du Ă„beropar nĂ€r det gĂ€ller religiösa mĂ€nniskor. Det finns Ă€ven framstĂ„ende politiker som Ă€r hemliga medlemmar i sĂ„dana sĂ€llskap.
    Tror du att det finns en “religiös gen”, som vi kan se fram emot att vetenskapen kommer att kunna identifiera?

    “Sen motsvarar inte “vi kan inte förklara allt” det samma som att vi inte kan nĂ„got. Det Ă€r ett vanligt retoriskt fultrick. Att schizofreni Ă€r ett problem idag Ă€r alltsĂ„ inte det samma som att psykiatrisk behandling inte gĂ„tt frammĂ„t och lĂ€rt sig hur man botar andra problem.”
    Jag har inte heller hÀvdat att vi inte kan förklara nÄgot. DÀremot tycker jag att du gör ett fultrick nu. Det var nÀmligen psykos (och i synnerhet schizofreni) som jag tog stÀllning till i min kritik, och inget annat.

    “Vi har idag bibliotek, vi har en mytologi i form av fiktiv litteratur och film, vi har forskningsinstitutioner, vi har andra sĂ€tt att göra upplevelser, vi kan utgĂ„ frĂ„n ideologier snarare Ă€n kristendomen för hur vi vill forma samhĂ€llet etc”.
    Visst, det Ă€r helt riktigt. Min frĂ„ga var dock: har vi sĂ€rskilt mĂ„nga fler lyckliga mĂ€nniskor? Det ökade “vĂ€lmĂ„ende” du Ă„beropar, handlar i stort bara om minskad utsatthet för somatiska sjukdomar, förvilka man tidigare saknade effektiva behandlingsmetoder. Men lycka, eller mentalt vĂ€lmĂ„ende Ă€r nĂ„got helt annat, och inte ens beroende av hur man mĂ„r somatiskt. SjĂ€lvmord Ă€r en av de vanligaste dödsorsakerna bland yngre mĂ€nniskor; vĂ„ra gamla och sjuka har det ofta inte mycket bĂ€ttre Ă€n i forna tiders fattigstugor; skolundervisningen Ă€r under all kritik; en majoritet av befolkningen bor i ensamhushĂ„ll; skilsmĂ€ssa Ă€r mer regel Ă€n undantag; förĂ€ldrar har inte tid för sina barn; vĂ€nner har knappt tid för sina vĂ€nner - listan kan göras lĂ„ng över fenomen i vĂ„rt moderna samhĂ€lle, vilka rimligen förklarar varför det gĂ„r sĂ„ bra för lĂ€kemedelsindustrin nĂ€r det gĂ€ller antidepressiv, Ă„ngestdĂ€mpande och antipsykos-mediciner. Och allt denna framfart av dĂ„lig folkhĂ€lsa ser vi i det mest sekulĂ€ra landet i vĂ€rlden - Sverige.
    Jag sÀger inte att dessa saker mÄste bero pÄ frÄnvaro av religion, men det Àr tÀnkvÀrt, och det sÀger i alla fall nÄgot om konsekvenserna av det vi lÀttvindligt brukar kalla utveckling och vÀlfÀrd.

    “Vad folk behöver Ă€r att fĂ„ kĂ€nna gemenskap. Gemenskap gĂ„r minst lika bra utan dogmer.”
    Ja, gemenskap Àr det som mÀnniskan behöver allra mest. Och konstigt nog Àr det gemenskap som allra mest lyser med sin frÄnvaro i dagens samhÀlle. SjÀlvfallet Àr gemenskap inte i behov av nÄgra dogmer. Jag anser dÀremot att Àven ateism och empirisk vetenskap kan utgÄ frÄn nog sÄ dogmatiska grunder.

    Du fĂ„r gĂ€rna skicka mig “Perspectives on Abnormal Psychology”. Du kan maila till aroma(a)omnirasa.com

  1221. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Det blev nÄt fel i klippandet och klistrandet nÀr jag skrev texten, sÄ jag ber om överseende för att nÄgra paragrafer kom i dubbla upplagor.

  1222. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; angĂ„ende Buddhismen och gudstro. Min kunskap om detta Ă€r suddigt, men jag har hört nĂ„nstans att det svenska systemet erkĂ€nner en religion om den har nĂ„gon slags gudstro, och det Ă€r ocksĂ„ mĂ„nga som förklarar ordet religion med just gudstro. Det finns alltsĂ„ olika definitioner om vad en religion Ă€r, religionen jag serverade Ă€r nĂ„got jag minns frĂ„n religionskunskapen. VĂ„r bok hade ett kapitel som tar upp problemet med ordet, följt av olika definitioner. Är det relevant kan jag kolla upp kĂ€llan senare.

    Luddigheten med ordet i sig Ă€r anledingen varför jag tar avstĂ„nd frĂ„n alla lagar som anvĂ€nder ordet, t.ex. tillĂ€gget i andra paragrafen i regeringsformen. Dess anvĂ€ndning kĂ€nns allt för godtyckligt för att fungera i ett lagverk. Jag försöker hellre anvĂ€nda ord som “rörelse”, “organisation”, “bokklubb”, “förening”, “företag”, “församling”, “folkgrupp”, “ideologi” etc beroende pĂ„ sammanhang.

    Har jag missbrukat ordet Psykos? Jag utgÄr frÄn Wikipedias sida om Psykos nÀr jag anvÀnder ordet. Allt frÄn schizofreni till vanförestÀllningar kan misstolkas som nÄgot annat om du associerar verkligheten till en mytologiskt orienterad verklighetsuppfattning. Föredraget med Sopolsky tar specifikt upp lightvarianten av schizofreni som ett betydelsefullt tillstÄnd i formandet av religioner.

    Är ungdomar olyckligare utan religion? Det finns ett retoriskt knep som anvĂ€nds av mĂ„nga rörelser, som missbrukar tidens ande. Man brukar sĂ€ga att “tiden Ă€r inne”. Nutiden beskrivs som extra dĂ„lig, nĂ„got som kan ses som tecken att religionen behövs eller att undergĂ„ngen Ă€r nĂ€ra. NĂ€r man studerar vilka slags bevis som finns för detta sĂ„ Ă€r det för det mesta anekdoter.

    Dessa punkter Àr anekdoter, antingen falska, utelÀmnande, eller irrelevanta;
    skolundervisningen Àr under all kritik
    en majoritet av befolkningen bor i ensamhushÄll
    skilsmÀssa Àr mer regel Àn undantag
    förÀldrar har inte tid för sina barn
    vÀnner har knappt tid för sina vÀnner

    Jag kan ge en liknande lista;
    * Svensk skolundervisning Àr förhÄllandevis bra i vÀrlden och visar pÄ en betydligt större förmÄga till klartÀnkthet och kritiskt tÀnkande Àn tidigare generationer
    * SkuldbelÀggandet för att gÄ isÀr nÀr man behöver har minskat, dÀrför ser inte skillsmÀssobarn ner pÄ sig sjÀlva lika hÄrt som dÄ detta skuldbelades hÄrt. SkuldbelÀggande Àr en vanligare orsak till att folk mÄr dÄligt Àn vad de skuldbelÀggs för.
    * Det finns idag mÄnga möjligheter utanför familjen till umgÀnge.
    * Vi har idag en fantastisk möjlighet till kommunikation och socialt umgÀnge som inte var tillgÀngligt förr, tillsammans med nya sÀtt att göra vÀnner och ha kontakt med vÀnner.

    Det blir extra lustigt nĂ€r man studerar varje 10 Ă„rs period och hittar exakt samma uttalanden. SjĂ€lvmord kan vara vanligast bland unga, men vad betyder det? Det Ă€r inte sĂ„ vanligt att en ung frisk person dör idag som det var förr i tiden, dĂ€rför blir sjĂ€lvmord naturligtvis den vanligaste orsaken, Ă€ven om sjĂ€lvmord Ă€r sĂ€llsynt. HĂ€r Ă€r det mycket relevant att din artikel Ă€r frĂ„n 90-talet med tanke pĂ„ att 80-talisterna kallas den “förlorade generationen”. Varför sjĂ€lvmordsstatestiken bland mĂ€nniskor födda pĂ„ 80-talet var ovanligt hög har diskuterats mycket men det rĂ„der idag ingen konsensus om anledningen. MĂ„nga skyller dock pĂ„ att arbetsmarknaden genomgick en stor förĂ€ndring under just denna tid. Barnen fick pĂ„ den tiden en stor förvĂ€ntan pĂ„ sig, vilka var satta efter 60-70 talen dĂ„ det fanns stora möjligheter att arbeta. De blev drillade med att de kunde bli vad de ville och leva lyckliga, men 90-talets arbetsmiljö motsvarade inte vad de fick beskrivet, eller sĂ„ fick de inga jobb. MĂ„nga sĂ„g detta som ett personligt misslyckande snarare Ă€n att de blivit lĂ€rda fel av Ă€ldre. Detta var inte en ovanlig sjĂ€lvmordsorsak. Barn föda pĂ„ 90-talet har dock inte alls haft samma problem!

    Som jag sa Ă€r behovet av gemenskap vĂ€ldigt viktigt för att mĂ„ bra, men vad Ă€r det egentligen du ser som alternativ för dessa unga “vilsna”? Ett liv orienterat kring vissa skrifter och ritualer? För mig framstĂ„r det som att dressera mĂ€nniskor som om de vore djur, under tron att de skulle mĂ„ bĂ€ttre av det. Detta trodde kommunismen ocksĂ„. Problemet Ă€r att flera mĂ€nskliga behov faktiskt inte kan tillfredsstĂ€llas pĂ„ det sĂ€ttet. Du fĂ„r kroppsliga behov, trygghet och gemenskap, men du fĂ„r inte sjĂ€lvförverkligandet. Du utvecklar inte din moral eftersom du bara blir tillsagd att följa order, du fĂ„r inte utlopp för din kreativitet och spontanitet, du efterfrĂ„gas inte att vara sjĂ€lvtĂ€nkande, du fĂ„r inte glĂ€djen av att ta itu med problem utan förvĂ€ntar dig att yttre krafter skall lösa dem, du fĂ„r inte glĂ€djen av att nyfiket upptĂ€cka din omgivning och göra framsteg. Framförallt kristendomen/islam bygger dessutom pĂ„ att ditt sjĂ€lvförtroende och din tro pĂ„ dig sjĂ€lv hĂ„lls stĂ€ndigt lĂ„g, mĂ„nga psalmer och böner handlar om hur vĂ€rdelös man Ă€r utan det religionen har att erbjuda och att man bara kan vara hel med Gud/Jesus.

    Du sĂ€ger att exorcistförsök Ă€r sĂ€llsynt. Det sker bara nĂ„gra gĂ„nger per Ă„r i USA. Du sĂ€ger att det inte kan ses representativt för enskild religion eftersom det Ă€r “galningar”. Detta ser jag som falskt. Exorcistförsöken bygger strikt pĂ„ religiös tro. Det mĂ„ ske i bristande kontakt med verkligheten, men bristande kontakt med verkligheten Ă€r ofta symbiost med religionen som sĂ„dan. Det Ă€r en dubbel effekt;
    1. Religionen sÀger nÄgot
    2. Religionen fÄr dig att ta avstÄnd frÄn det som sÀger annat.
    Religion lÀr individen att tolka upplevelser pÄ vissa sÀtt, dÀrför Àr det helt logiskt att tro att t.ex. autism kan botas med bön. Ett mycket grÀsligare och mer aktuellt problem Àr att folk avstÄr frÄn att vaccinera sig för sin religiösa tros skull. Man vill inte gÄ ivÀgen för Gud tror man, eller sÄ gÄr man i sin okunskap pÄ myten att vaccin Àr orsak för autism.

    Tror jag att det finns en religiös gen? Nej, det tror jag inte. HjÀrnan föds med ett antal förprogrammerade egenskaper och behov och programmeras dÀrefter utefter vad vi tar in via vÄra fem sinnen. LÀr man sig att tolka sin omgivning och sina kÀnslor efter ett visst mönster sÄ kommer man att göra det. Jag möter vardagligen exreligiösa som har haft alla de upplevelser som religionen innebÀr, men av en eller annan anledning genomskÄdat detta under nÄn gÄng under sitt liv. Det Àr helt en kognitiv snarare Àn en genetisk skapelse och kan förÀndras precis som man kan formatera en diskett. DÀremot finns det genetiska anlag som kan försvÄra möjligheten att ta sig ur programmeringen.

    Ibland noterar jag hur du förmedlar vandringssÀgner som jag vet flyter runt i vissa kretsar.
    Du felrepresenterar Sveriges vÀlmÄende. Det finns en myt som flyter runt om Sveriges sjÀlvmordsstatestik som kommer ur ett Amerikanskt TV program samt en tidigare felrÀkning dÀr man tiodubblade resultatet. Sveriges sjÀlvmordsstatestik Àr förhÄllandevis lÄg. I statistiska undersökningar om lycka hamnar de nordiska lÀnderna högst i vÀrlden. Vi har ocksÄ tillsammans med Japan bland den lÀngsta livstiden i vÀrlden. Vill du se dÄlig social statestik för sÄ gott som alla staplar, ta USA, det mest religiösa landet i vÀstvÀrlden. Vi har ett problemlösarsamhÀlle i vilket folk i regel har tron att vi tillsammans kan lösa problem. Vi brukar försöka lösa problemen genom att kasta skattepengar pÄ dem. Vi Àr stora trygghetsnarkomaner, men vi har ocksÄ vÀldigt stor trygghet. USA har vÀldigt lÄg trygghet och du stÄr ofta ensam om du fÄr problem. Du har offantlig press pÄ dig som individ.

    Det helt individualistiska samhÀllet Àr ingen god idé, men inte heller Àr underkastelse till dogmer bra. Det krÀvs en balans för att tÀcka mÀnniskans behov.

  1223. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Buddhism behöver inte erkĂ€nna en transcendent levande varelse (Gud) för att likvĂ€l uppfylla dina 4 komponenter för religion. Buddhism erkĂ€nner karma-lagen och reinkarnation. SĂ„ledes Ă€r “3: PĂ„stĂ„enden om transcendenta krafter” uppfyllt.

    Wikipedia-sidan om “psykos” Ă€r helt i linje med vad jag redan framfört. Psykos innebĂ€r att verklighetsuppfattningen Ă€r sĂ„ störd att den inte lĂ„ter sig korrigeras med argumentation och logik. Patienten saknar med andra ord sjukdomsinsikt. Detta skiljer psykoserna frĂ„n neuroser och personlighetsstörningar, dĂ€r förmĂ„gan till verklighetsprövning Ă€r intakt och sĂ„ledes mottaglig för psykoterapi.
    Nu finns det Àven exempel pÄ framgÄngsrik psykoterapi vid psykostillstÄnd sÄsom schizofreni (Barbro Sandin m.fl). Men den traditionella (biologisk/genetiska) psykiatrin hÀvdar alltjÀmt att schizofreni Àr obotlig, och att dess symptom (sÄsom hallucinationer och vanförestÀllningar) endast kan dÀmpas med hjÀlp av neuroleptika.

    Intressant i sammanhanget Àr dock att vem som helst kan bli psykotisk under givna förhÄllanden. En person som isoleras frÄn sinnesintryck (t.ex. genom att befinna sig i en ljud- och ljusfri tank i kroppstempererat vatten) kommer inom ganska kort tid att börja hallucinera. Extrem stress kan ocksÄ framkalla psykotiska symptom.
    Jag anser att psykotiska symptom Àr nÄgot djupt mÀnskligt, snarare Àn patologiskt. Precis som jag uppfattar gudstro (religiositet, eller vad man nu vill kalla det) som nÄgot djupt mÀnskligt. Den mest övertygade ateist kan i ett tillstÄnd av fullstÀndig hjÀlplöshet börja att be till Gud.

    Jag har redan förklarat min avsikt med upprĂ€kningen av negativa företeelser i vĂ„rt samhĂ€lle som motsĂ€ger tesen att vi skulle vara lyckligare nu Ă€n förr (”Jag sĂ€ger inte att dessa saker mĂ„ste bero pĂ„ frĂ„nvaro av religion, men det Ă€r tĂ€nkvĂ€rt, och det sĂ€ger i alla fall nĂ„got om konsekvenserna av det vi lĂ€ttvindligt brukar kalla utveckling och vĂ€lfĂ€rd”).
    De “anekdoter” som du avfĂ€rdar som irrelevanta, Ă€r i sjĂ€lva verket exempel pĂ„ resultat av den förlust av gemenskap som vĂ„rt samhĂ€lle gĂ„tt till mötes under ganska kort tid. Huruvida detta hĂ€nger ihop med förlusten av religiös förankring i samhĂ€llet, har jag ingen specifik synpunkt pĂ„. Vad jag dĂ€remot ville illustrera, Ă€r att sekulĂ€r, vetenskapsbaserad utveckling (i synnerhet teknologisk utveckling), och materiell vĂ€lfĂ€rd (ekonomiskt vĂ€lstĂ„nd) inte behöver innebĂ€ra att mĂ€nniskor nödvĂ€ndigtvis behöver bli lyckligare.
    Jag tror ej heller pÄ den globala kommunikationsteknologins allena saliggörande effekter. Det som pÄ ytan ser ut som att folk fÄr mycket mer och bÀttre kontakt med varandra, ser jag lika mycket som motsatsen - dÀr ytlighet, minskad respekt för varandra, rotlöshet och identitetsupplösning accellererar i diskontinuitetens tecken.
    Om vi ska tala om evolutionÀra egenskaper hos mÀnniskan, sÄ tror jag inte alls att vi Àr anpassade och rustade för den explosionsartade kommunikationsutveckling som just nu pÄgÄr i teknologins kölvatten, och de negativa effekterna av detta har vi tyvÀrr att se fram emot.

    Oaktat detta, sĂ„ Ă€r det fortfarande fascinerande att den psykiska ohĂ€lsan ökar sĂ„ dramatiskt i ett land som förmodas ha de lyckligaste invĂ„narna i vĂ€rlden…
    Detta Àr dessvÀrre ingen vandringssÀgen, utan fakta som kan inhÀmtas frÄn vetenskapliga kÀllor. Se bara pÄ den dramatiska ökningen av receptutskrivningen av psykofarmaka. Och dÄ talar vi inte om behandling av psykostillstÄnd (dÀr förekomsten fortfarande ligger pÄ cirka 1% av befolkningen), utan om allmÀnmedicinska ÄtgÀrder.

  1224. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det blir alltid förenat med smÀrta och lidande, nÀr man dra ut en hullingförsedd tagg. Nu gÀller det att se tiden an. Ha tÄlamod.
    SjÀlvklart lÀmnar religionen ett tomrum efter sig!

  1225. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Mikael Sjödin; du behöver inte berÀtta för mig att Buddhism innehÄller idéer om trancendens, vad jag menar Àr att mÄnga inte förstÄr det, tillrÀckligt mÄnga för att leda till problem med att fÄ ihop det.

    Huruvida schizofreni Àr obotligt eller ej Àr inget jag kÀnner för att gÄ in pÄ. Jag har lyssnat pÄ en del föredrag om det, men det Àr allt. Det Àr ett ovanligt tillstÄnd för mÀnniskor, men i majoritet bland patienter som behöver tas in pÄ psykvÄrd.

    Ditt pĂ„stĂ„ende “den mest övertygade ateist kan i ett tillstĂ„nd av fullstĂ€ndig hjĂ€lplöshet börja att be till Gud” fĂ„r mig att förstĂ„ att du inte förstĂ„tt poĂ€ngen. Det Ă€r lika ickeföljande att anta att en “ateist börjar be till Gud” som att den samme skulle plötsligt försöka anvĂ€nda ki-krafter för att klara sig ur sin situation. Den som förstĂ„r att “Gud” inte rotar sig i nĂ„got annat Ă€n lokal mytologi vet ocksĂ„ att det inte finns nĂ„gon funktion i att Ă„beropa den vid problem, det Ă€r slöseri pĂ„ tid och energi.

    Jag har sjÀlv genomgÄtt den fasen dÄ jag blev exkristen, jag tvingades förstÄ att det inte fanns nÄgra alternativ för mig, jag var tvungen att acceptera min situation som den Àr, hur jobbigt det Àn var. Det Àr en helt hjÀlplös situation i sig faktiskt, att plötsligt en dag förstÄ att det man trodde var falskt och det finns inget man kan göra för att nÄgonsin Àndra det, ungefÀr som att komma pÄ att ens fru varit otrogen, eller att ens barn Àr en mördare. Det finns ingen vÀg tillbaka nÀr du stirrat sanningen i vitögat.

    Jag vill pĂ„peka att varje gĂ„ng du nĂ€mner “sekulĂ€r” som om det vore ett problem, kommer ihĂ„g vad motsatsen till sekulĂ€r Ă€r. Det Ă€r en miljö i vilken varesig demokrati eller religionsfrihet kan fungera. Europeisk sekularisering intrĂ€ffade efter det 30 Ă„riga kriget, efter att tvĂ„ supermakter slaktat varandra i vilken tolkning som skulle fĂ„ leda. Utan sekularisering hade du suttit i fĂ€ngelse idag pĂ„grund av att du Ă€gnar dig Ă„t blasfemisk hedendom. Det bĂ€sta exemplet pĂ„ ickesekulĂ€rt samhĂ€lle idag Ă€r Iran. Att fĂ„ vara fri utan den extrema kontrollen som förekommer i ett sĂ„dant samhĂ€lle Ă€r ett mycket stort steg mot lycka. Det finns mycket forskning som tyder att vi mĂ€nniskor mĂ„r bĂ€ttre nĂ€r vi har kontrollen över vĂ„ra liv och kĂ€nner att vi har en mening utöver att följa order som robotar.

    Vetenskap Àr i övrigt en utveckling i kunskap. SamhÀllsutveckling kan utvecklas som effekt av kunskap, men förbÀttras inte av kunskap allena. Du kommer inte höra mig pÄstÄ att saker blir bÀttre som direkt effekt av vetenskap, dÀremot kan vi förbÀttra vÄr situation genom att anvÀnda verktyg pÄ ett bra sÀtt. T.ex. sitta pÄ ett internetforum och diskutera som vi gör just nu. Vet inte hur ditt privatliv Àr, men jag ÄtervÀnder inte till mina studier förrÀn nÀsta vecka, min sambo Àr och jobbar och jag har trÄkigt. Tekniken hjÀlper mig att söka kontakt, prata med folk, och det Àr faktiskt ganska kul. Trots det möter jag vÀnner varje vecka och vi stÀmmer möten via nÀtet, och nÀr jag studerar gör jag sÄ i klassrum dÄ distans var trÄkigt och ensamt. Jag har ett socialt behov, och jag kan anvÀnda tekniken för att fÄ utlopp för det, men det förÀndrar inte mina klassiska vÀnskapsband.

    Till sist fÄr du gÀrna ge lite kÀllor för dina pÄstÄenden om psykologin.

  1226. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Nu börjar debattörerna skriva intressant och höjt nivÄn pÄtagligt. Men var har vi kÀrnfrÄgan?

  1227. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Staffan: Jag berÀttade det jag berÀttade om buddhism, eftersom Humanisterna ( vilka jag utgÄtt ifrÄn att du företrÀder, men det kanske inte stÀmmer?) gÀrna vill hÀvda att buddhism Àr ateistiskt, och sÄledes inte bör uppbÀra statsbidrag för sin verksamhet, eftersom inte heller Humanisterna fÄr nÄgot statsbidrag.

    Schizofreni Àr inte sÀrskilt ovanligt. Man rÀknar med att 1 % av befolkningen insjuknar nÄgon gÄng i livet. Den kallas ofta för en folksjukdom. Schizofrenidiagnosen Àr mig veterligen inte heller i majoritet bland dem som behöver tvÄngsvÄrdas inom psykiatrin.

    Du kan ha rĂ€tt i att jag oftast bör anvĂ€nda ett bĂ€ttre begrepp Ă€n “sekulĂ€r”. Det sekulĂ€ra har egentligen bara med statens avskiljande frĂ„n kyrkan att göra, och det behöver definitivt inte vara nĂ„got negativt med det. Det Ă€r snarast en nödvĂ€ndighet, i synnerhet nu nĂ€r betydande delar av befolkningen omfamnar helt olika religioner.
    Vad jag menar, Ă€r snarare den stadigt borttynande nĂ€rvaron av religiösa förebilder, tĂ€nkande och utövande i det svenska samhĂ€llet, som i stĂ€llet har gjort konsumtion och lĂ€ttsmĂ€lt sinnesnjutning till livets mening och mĂ„l. Jag kan inte tycka mig se att mĂ€nniskor blivit sĂ€rskilt lyckligare av av detta. TvĂ€rtom, ser jag hur likgiltigheten, uppgivenheten och tomheten lyser i mĂ„nga mĂ€nniskors ögon, sĂ€rskilt i storstĂ€der, dĂ€r det finns mest möjligheter till den sĂ„ omtalade “lyckan”.
    Jag kritiserar alltsÄ inte sekulariseringen, men dÀremot vÀrdet av materialismens förmÄga att göra mÀnniskor tillfredsstÀllda med livet.

    Jag vet inte vad det Ă€r för kĂ€llor till mina “pĂ„stĂ„enden om psykologi” som du efterfrĂ„gar, dĂ„ jag inte ens framfört nĂ„got nĂ€mnvĂ€rt om psykologi.

  1228. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Normalt funtade mÀnniskor begriper sannolikt
    att dagens moderna prylar inte innebÀr förhöjning
    av lyckonivÄn i sig.
    Rent konkret Àr det ÀndÄ sÄ att teknikens utveckling
    har inneburit ett pÄtagligt lyft för rörelsehindrade och
    andra med olika slag av handikapp.
    SjÀlvklart Àr inte all vetenskap av godo. All teknik
    Àr inte av godo, men det gÄr inte att komma ifrÄn
    att livskvalitén höjts för mÄnga mÀnniskor tack vare den.

    Vad det gÀller likgiltighet sÄ finns den likafullt i religiösa
    kretsar. Anser att det Àr en individuell frÄga.

    Historisk sett har vi inte haft det materiella sÄ nÀra inpÄ
    och tillgÀngligt, som vi nu har. Vi har generellt sett
    inte riktigt lÀrt oss att hantera detta överflöd.

    Omöjligt att sÀga om detta skulle ha varit nÄgon skillnad
    om svenska samhÀllets innevÄnare varit pÄtagligt religiösa.

    Vad det gĂ€ller begreppen ”religiös” och ”sekulĂ€r” sĂ„ borde det
    duga bra. MÄste man krÄngla till det?

  1229. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag har testat att blogga i en blogg dĂ€r bloggskaparen hĂ€vdar att han kommer frĂ„n Irak och Ă€r muslim. Det Ă€r intressant att nĂ€r en ateist har sina egna kommentarer utifrĂ„n sin Ă€rliga synvinkel pĂ„ olika saker som och sĂ„ fort man inte passar in i den muslimska mallen i de moraliska aspekter om vad som anses Ă€r rĂ€tt och fel, att man anser att den demokratiska friheten Ă€r viktig i Sverige och att Islam kan vara motsĂ€gelsefull pĂ„ olika sĂ€tt enligt mitt synsĂ€tt, alla regler som Ă€r skapade ska gĂ€lla för alla t.ex. att alla elever i en skola ska inte bĂ€ra slöja och dĂ„ gĂ€ller det för alla och en enda enskild individ blir inte diskriminerad. En bloggare skrev ”deras frihet” som om öppenheten och friheten i det svenska samhĂ€llet omfattas inte av muslimer. De tycker att mina kommentarer Ă€r konstiga och en snudd pĂ„ sjukdom nĂ€r man anser att man fĂ„r ta seden ditt man kommer det vill sĂ€ga att i ett sekulariserat samhĂ€lle Ă€r staten och religion frĂ„nskild dĂ€rmed en privat sak. DĂ„ fĂ„r man svar tillbaka att en del muslimer upplever att de Ă€r förvĂ€grade att utöva sin religion för att det finns ett motstĂ„nd i sekulariserade samhĂ€lle som Danmark, Frankrike och Sverige för att de anser att kvinnorna fĂ„r inte bĂ€ra sin bruka i arbetet, skola med mera. Trots det finns MoskĂ©er dĂ€r de kan fria att besöka hur ofta de vill och hur mycket de vill samt efter arbets – och skoltid kan de utöva sin religion. Även tycker de att det Ă€r konstigt att min mamma uppleva att det Ă€r ganska obehagligt nĂ€r hon gĂ„r förbi en kvinna pĂ„ gatan dĂ€r hon inte ens kan se ögonen. För att min mamma Ă€r vill se om det Ă€r en rĂ„nare eller en snĂ€ll person eller med andra ord se kropps sprĂ„k. Bloggskaparen anser att muslimer Ă€r ödmjuka och trevliga, men samtidigt Ă€r den helt okej att stena ihjĂ€l (dödstraff) mĂ€nniskor som Ă€r kristna och homosexuella i hans hemland Irak bara för att de Ă€r kristna eller/och homosexuella. Enligt min mamma Ă€r kvinnan inom Islam har endast ett mĂ€nskligt vĂ€rde om en kvinna föder en son annars har hon inget vĂ€rde alls. DĂ„ svarade muslimerna att det inte Ă€r sant. Men man har faktiskt hört talas om rykten att Islam har en tradition att vara kvinnoförtryckande kultur med en Sharia lag som inte Ă€r alls till fördel för kvinnor alls och det finns lĂ€nder som Irak och Iran som har lagstiftat att kvinnor mĂ„ste bĂ€ra slöja och i Afghanistan mĂ„ste kvinnorna bĂ€ra en bruka sĂ„ att man kan inte se deras kroppar. NĂ€r man anser att Koranen Ă€r skriven i en tid som inte finns lĂ€ngre dĂ€rför Ă€r det ganska svĂ„rt för en modern ateistisk kvinna som Ă€r van vid reflektioner att ha en debatt med muslimer som inte vĂ„gar ta emot andras synsĂ€tt. De Ă€r sjĂ€lva duktiga pĂ„ att kritisera det svenska samhĂ€llet för att det Ă€r ett öppet samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor ska kunna leva sida vid sida med ömsesidig respekt. DĂ€rför vĂ„gar jag mig pĂ„ att hĂ€vda att ett traditionellt muslimskt sĂ€tt att leva passar inte in i ett sekulariserat samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor kan med ömsesidig respekt för andras synsĂ€tt och val att leva med en yttrandefrihet som Ă€r fast slagen i en grundlagstiftning. Det Ă€r Ă€ven intressant att det inte brukar uppstĂ„ nĂ„gra problem att diskutera dessa Ă€mnen med nĂ„gra svenska kompisar och de brukar hĂ„lla med mig. Men sĂ„ fort man tar upp sina reflektioner med invandrande muslimer dĂ„ upplever de sig diskriminerade och förvĂ€grade att utöva sin religion.

  1230. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jag hÄller med om att mÀnniskor som kommer hit frÄn andra kulturer, bör förvÀnta sig inte bara rÀttigheter utan Àven skyldigheter. Alla lÀnder och kulturer har rÀtt att vÀrna om sin sociokulturella sÀrart. Muslimer som kommer till ett demokratiskt land som Sverige, kan dÀrför inte rÀkna med att fÄ utföra vilka handlingar som helst med hÀnvisning till religion eller seder och bruk i hemlandet, t.ex att utöva hedersvÄld, pÄtvingad omskÀrelse osv. Om jag skulle flytta till Irak skulle jag likaledes fÄ lov att anpassa mig till de lagar och förordningar som gÀller dÀr.

    Antipatin mot islam Àr *vÀldigt* utbredd i Sverige, lÄngt mer Àn vad massmedia och politiker vill göra gÀllande. Missnöjet med invandringspolitiken Àr likaledes ett brinnande samtalsÀmne för vÀldigt mÄnga svenskar ute i stugorna. I den politiska korrekthetens skenhelighet talas det dock inte om sÄdana saker i massmedia eller i riksdagens talarstolar.
    Vad mĂ„nga glömmer, eller helt enkelt inte kĂ€nner till, Ă€r att Ă€ven islam har olika traditioner och inriktningar, och att rĂ€tt och slĂ€tt prata om “islam” duger faktiskt inte, precis som begreppet “hinduism” Ă€r ganska innehĂ„llslöst.
    Inom islam finns t.ex sufismen, som Ă€r nĂ„got helt annat Ă€n det som vi i vĂ€stvĂ€rlden vanligen lĂ€r oss att identifiera som “islam”.

    Alla har sjÀlvfallet rÀtt att utöva sin religion, sÄ lÀnge det inte inkrÀktar pÄ andras frihet. Man bör dock vara lite mer försiktig innan man avfÀrdar religioner bara dÀrför att vissa fundementalistiska inriktningar fÄr stÄ som symboler för religionen, medan andra inte ens omnÀmns.

    Jag har personligen ocksÄ mycket svÄrt för att se kvinnor gÄ omkring i burka. Jag lider med dem, men samtidigt vÀcks en slags vrede som jag inte riktigt vet hur jag ska kanalisera.
    Jag fÄr förstÄs samma kÀnslor inför det kvinnoförtryck som utövas ocksÄ i min egen tradition, vaishnavismen (Hare Krishna).
    Det enda jag personligen kan göra - som representant för min egen religion - Àr att sjÀlv försöka att vara ett föredöme nÀr det gÀller kampen för jÀmlikhet, rÀttvisa och frihet.

  1231. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Ingen religion Àr vÀrd att finnas till som idkar kvinnoförtryck!!!

  1232. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: jag förstĂ„r vad du menar, men du missuppfattar, eller blandar ihop pĂ€ron och Ă€pplen. En religion kan inte förtrycka kvinnor. Religion betyder “att sammanlĂ€nka med Gud”. DĂ€remot kan mĂ€nniskor förtrycka kvinnor, trots att dessa mĂ€nniskor hĂ€vdar att de Ă€r religiösa!
    Det Àr en stor skillnad.

  1233. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael Sjödin

    Det Àr ingen missuppfattning frÄn min sida. Det finns alltid svagheter i generella benÀmningar, som man kan haka upp sig pÄ.
    Om jag nu skulle vilja uppnÄ exakta uttryck rent ordamÀssigt tekniskt och fullÀndat, sÄ att inget missförstÄnd kunde vara möjligt, skulle det ta sÄ mycket plats och tid i ansprÄk att det blir bÄde ointressant och trÄkigt. Jag rÀknar kallt med det tydligt underförstÄdda ska klara sig i sÄdana hÀr debatter. Jag har ett sÄdant förtroende för lÀsaren.

  1234. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    I det mest idealiska samhÀllet dÀr mÀnniskor kan leva sida vid sida vid varandra dÀr mÀnniskor kan respektera varandras olika livsÄskÄdning, moraliska och vÀrden samt val av klÀdstil. Dit har en del lÀnder inte kommit ens hittat vÀgen ditt, för att de pekar fingret hellre Ät varandra som kan leda till konflikter, för att trÄngsyntheten och brist pÄ ödmjukhet utgör som en sjukdom utan sjukdomsinsikt. DÀremot, finns det en del samhÀllen som har kommit lÄngt pÄ vÀgen och ett av dessa lÀnder Àr Sverige. Det Àr faktiskt en del lÀnder dÀr mÀnniskor som kan fÄ ha friheten oavsett livsÄskÄdning att börja spontant dansa och sjunga med the King of the pop Michael Jackson lÄt - Billie Jean - live mitt i en stad. Det var intressant att observera att till och med de hemlösa drog missbrukarna hade svÄrt att sitta still. Det fÄr mig att tÀnka pÄ att detta inte kan vara möjligt i de lÀnder i diktaturer dÀr befolkningen kan bli piskade pÄ gatan om de ens vÄgade röra en kroppsdel. Jag kommer ihÄg frÄn min uppvÀxt att kristna ansÄg att dans och sÄng ansÄgs vara nÄgot fel och syndigt. Men de mÀnniskor jag sÄg idag blev glada av att spontan dansa och sjunga. Vad Àr det för fel och syndigt med detta? Menar religiösa mÀnniskor som förbjuder dans och sÄng som gör mÀnniskor glada att det Àr fel pÄ nÄgot sÀtt? Vad Àr det för fel med att mÀnniskor Àr glada?

  1235. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Ok, anser du att det Ă€r sĂ„ Humanisterna hanterar religionsbegreppet ocksĂ„? Eller folk som sĂ€ger saker i stil med “religiösa Ă€r idioter”?
    AlltsĂ„ att man pĂ„ nĂ„got mystiskt sĂ€tt ska förstĂ„ “det underförstĂ„dda” med vad respektive person eventuellt menar?
    NĂ€r du sĂ€ger “ingen religion Ă€r vĂ€rd att finnas till som idkar kvinnoförtryck” sĂ„ sĂ€ger du faktiskt i praktiken följande: ingen religion Ă€r vĂ€rd att finnas till.

  1236. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikael!

    Nej! Det sÀger jag faktiskt inte!

  1237. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: Jodu, det Àr precis vad du sa faktiskt! Det finns nÀmligen mig veterligen ingen frÄnvaro av kvinnoförtryckande komponenter i nÄgon av de stora religionerna (dess skrifter och utövare).

  1238. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Mikae;l
    Du var mig en envis en. NÄvÀl. Jag fÄr vÀl arbeta mig in i debatten
    pĂ„ det omstĂ€ndliga sĂ€ttet dĂ„. Vet inte om alla religioner Ă€r sĂ„ eftersom jag inte har de kunskaperna, men de (”stora religionerna”)som dominerar vĂ€rlden idag Ă€r till sin struktur sĂ„ att de inbjuder till
    kvinnoförtryck eftersom det manliga har högre status. Det framgÄr
    i de texter, som utövarna sjÀlva anser vara heliga. Inte nog med
    att kvinnor nervÀrderas. Det uppstÄr ocksÄ ett kvinnoförakt. Detta
    kvinnoförakt skadar det uppvÀxande slÀktet och planterar in det.
    Pojkar Àr vÀrda mer. Flickor Àr vÀrda mindre. Det Àr mycket, mycket
    illa och gagnar inte en positiv samhÀllsutveckling. Allt detta förstÀrks ocksÄ av de, i vissa lÀnder, starka traditionerna, som inte direkt
    har med religion att göra.

    Det som Humanisterna Àr mycket oroliga för att det hÀr importeras
    och förstÀrks i vÄr nÀrmiljö. Vi har fortfarande allt för stora skillnader
    mellan kvinnor och mÀn nÀr det gÀller jÀmlikhet, men vi har kommit mycket lÄngt jÀmfört med andra lÀnder. Den kampen mÄste fortsÀtta.

    Det vi vunnit fÄr inte förstöras av starka religioner och traditioner
    som har en gammalmodig och absurd instÀllning.

  1239. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Jack: jag hÄller helt med. Ingen mÀnniska Àr vÀrd att finnas till som idkar kvinnoförtryck!
    Jag jobbar sjÀlv envetet med detta i min egen religion (andliga rörelse), dÀr en nedlÄtande syn pÄ kvinnor alltjÀmt Àr dominerande. Att det inte Àr Gud som har dettaa diskriminerande synsÀtt, Àr för mig helt uppenbart. Jag försöker dÀrför att motarbeta detta föraktfulla beteende hos mÀnniskor, nÀr jag stöter pÄ dem.

  1240. Kommentar:
    hannah skriver:

    Jag tyckte att detta test som jag just gjort var mycket konstigt riktat. Vissa frĂ„gor hade sĂ„dana trĂ„ngsynta svar Ă„t ett eller annat hĂ„ll att jag inte höll med om nĂ„got. det fanns dessutom inte nĂ„got alterativ som inte höll med om detta eller nĂ„gon chans att inte svara alls. ni verkar inte ha tĂ€nkt igenom detta. ni pĂ„stĂ„r att var och en ska fĂ„ tro och tĂ€nka som de vill med det verkar inte vara er vilja. tex. “Vad har du i tanken” kan lĂ€sas pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt. pĂ„ samma sĂ€tt kan man vrida och vĂ€nda och tolka och misstolka olika saker hur man vill. min personliga Ă„sikt Ă€r att ni talar emot er sjĂ€lva och Ă€r inte riktigt pĂ„lĂ€sta.

  1241. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    FÄr man kÀnna ilska gentemot Gud?

  1242. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    EvaLis:
    Om man inte tycker pÄstÄendet om gud eller gudar lÄter trovÀrdigt sÄ kan man ju kÀnna ilska gentemot karaktÀren, precis som vi kan kÀnna ilska mot en elaking pÄ vita duken. Vi kan ju kÀnna ilska mot nÄgon vi vet inte existerar, vi kan t.ex. kÀnna ilska gentemot Hitler trots att han Àr död och borta. Du fÄr kÀnna ilska enligt svenska staten, Àven om det kan finnas kulturella grupper som tar avstÄnd frÄn dig för dina Äsikters skull.

    Om man tycker pÄstÄendet om gud/gudar lÄter trovÀrdigt, sÄ blir ju frÄgan, vem frÄgar du om lov? Den kristna guden tillÄter inte ilska mot honom sÄvitt jag vet, du mÄste Àlska honom med hela ditt hjÀrta och hela din sjÀl oavsett vad som hÀnder eller vad han Àn gör. Andra gudar, som den som svenska kyrkan pratar om, Àr vÀldigt förlÄtande och förstÄende. Svenska staten kommer dock inte förbjuda dig att kÀnna sÄdan ilska.

  1243. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    att man fÄr kÀnna ilska gentemot den kristne guden enligt svenska staten Àr jag pÄ det klara med. jag tÀnkte mig mera denna frÄga till de som Àr troende kristna och hur de ser pÄ saken.

  1244. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    EvaLis; har jag lĂ€rt mig nĂ„got av min erfarenhet med “kristna” Ă€r att de inte Ă€r överens om nĂ„gonting, och sĂ€ttet folk sĂ€ger “jag Ă€r kristen” pĂ„ gör att jag lika gĂ€rna skulle kunna utge mig för att vara afrikan. DĂ€remot anser varje enskild “kristen” att kristendom Ă€r deras Ă„sikt och de presenterar den som kristendom, medan de berĂ€ttar att de som inte delar deras Ă„sikt inte Ă€r kristen.

  1245. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gudsbegreppet har rÀmnat totalt. Ingen har kunnat ge en vettig förklaring om detta fenomen, denna konstruktion.

  1246. Kommentar:
    Bur-q-ua12 skriver:

    Varför finns inget forum enbart Àgnat de femton frÄgorna?
    Det Àr relevant att kunna debattera frÄgorna, tycker jag.

    FrÄga 6:s svaralternativ Àr t.ex. lite mÀrkliga.

    FrÄgan handlar om vem man helst tar hjÀlp av i en krissituation men alternativen utgÄr alla frÄn personens tillhörighet (t.ex. prÀst, psykolog, icke-troende), snarare Àn om personen förmÄr hjÀlpa och om det kanske Àr nÄgon man tidigare har talat med, kontra en frÀmling.

    DĂ€rtill: kan inte en psykolog vara troende?
    Svarsalternativet “psykolog” antyder att psykologer Ă€r ateister och vetenskapsstyrda men det kanske bara Ă€r min tolkning.

    Det finns Àven bra och dpliga prÀster och prÀster, som Àr mer eller mindre troende.

    Kanske Ă€r det sjĂ€lva yrkestiteln “prĂ€st”, liksom “psykolog”, som man skulle styras av i en krissituation?

    Personligen skulle jag i en krissituation förmodligen inte bry mig sÀrskilt mycket alls, om hjÀlp-personens tillhörighet, yrke och bakgrund, utan frÀmst vÀnda mig till denna, baserat pÄ instinkt och tidigare god erfarenhet av samtal.

    Förmodligen skulle jag vÀnda mig till en famlijemedlem eller vÀn men det svarsalternativet fanns tyvÀrr inte.

    Lite besviken faktiskt.
    :O|

    Jag förstÄr heller inte syftet med frÄgorna som helhet eller Föreningen Humanisternas mÄl för t.ex. Sverige.

    Är mĂ„let att avskaffa kyrkoskatten?
    Vidare vill jag pĂ„peka att jag nyss pĂ„ YouTube tittade pĂ„ en debatt mellan Christer Sturmark och Siewvert Öholm.

    Vid nĂ„got tillfĂ€lle sĂ€ger C. S. att Gamla Testamentet Ă€r ett dĂ„ligt rĂ€ttesnöre, ur moralisk synvinkel, eftersom Gud dĂ€r uppmanar folk till “vĂ„ldtĂ€kter”, folkmord, etc (utan att ange kĂ€llhĂ€nvisning).

    S. Ö. kontrar med att GT handlar om mĂ€nniskor och hr de levde och skulle lĂ€ra sig skillnaden mellan gott och ont. Han talar Ă€ven om samvetet, som Gud har gett mĂ€nniskan (men som C. S. tillskriver sig sjĂ€lv mer eller mindre).

    Hursomhelst, sÄ Àr det felaktigt att applicera mÀnskliga moralnormer för Gud till att börja med.

    Det Àr snarast att betrakta som tankefel.

    Om Gud Ă€r allmĂ€ktig och vi inte alltid förstĂ„r hans vilja och meningen med olika skeenden, sĂ„ innebĂ€r det snarare att vi inte heller kan bedöma dess ev. “moral”.

    Bara för att C. S. anser att det Àr omoraliskt av Gud att uppmana folk att göra det ena eller det andra, som han tycker Àr omoraliskt, t.ex. att offra sin son, sÄ betyder det inte att det Àr omoraliskt, nÀr Gud uppmanar till det, eller hur?

    Vem har gett dig C. S. rÀtten att avgöra Guds moral och plan för mÀnniskan, till att börja med?

    Att ens pÄstÄ att Abrahams son Isak blev traumatiserad av att nÀstan bli mördad, ter sig löjevÀckande och tycks mer vara ett retoriskt argument Àn nÄgot som ligger nÀra sanningen för pojken ifrÄga.

    PĂ„ den tiden visste man sĂ€kerligen föga om begreppet “trauma” i största allmĂ€nhet.

    Vi har religionsfrihet i Sverige och den borde Àven Föreningen Humanisterna respektera, givetvis sÄ lÀnge som kristendomen inte inkrÀktar pÄ deras liv.

    Varför kallas inte föreningen “Föreningen Ateisterna” förresten?
    DĂ€rför att ordet “humanist” lĂ„ter “humanare”, eller vad dĂ„?

    DÀrför att man inte vÄgar skylta med sina Äsikter för den breda massan?

    Jag vill Ă€ven tillĂ€gga att jag ogillade S. Ö.:s svar att Ă€ven ateister kan vara “goda”. Först mĂ„ste man definiera begreppet “god”.

    Det kan man inte förklara med förekomsten av hjÀlparbetare i Afrika (vilka möjligen kan vara sÄvÀl kristna och muslimer som humanister/ateister).

    Begreppet “god”, ur kristen synvinkel krĂ€ver att man tror pĂ„ Gud och har en levande tro.

    Ur kristen synvinkel kan man följaktligen inte vara ateist och samtidigt god. DÄ hamnar man heller inte i Himmelriket och saknar Àven behov av det (tror man Ätminstone) (sent ska syndaren vakna).

  1247. Kommentar:
    Bur-q-ua12 skriver:

    [rÀttelse:]

    Namnet var “Bur-q-ua12″ och inget annat.

  1248. Kommentar:
    Bur-Q-ua12 skriver:

    [tillÀgg till rÀttelse:]

    Allvarligt talat…varför syns inte “q” i ens namn i detta forum!
    Jag skrev rĂ€tt redan första gĂ„ngen, tydligen men “q” blir ett “a”.

    Konstigt att lilla “g” fungerar.
    Nu provar jag med “Q” istĂ€llet.

    F.ö.
    vÀlkommen till:
    http://www.societyofbur-q-ua.tk

  1249. Kommentar:
    Bur-Q-ua12 skriver:

    Jag vill Àven tillÀgga att mÄnga av frÄgorna i kampanjen Àr ledande, vilket vÀl Àr ovetenskapligt?

    Det dyker t.ex. i flera fall upp en bekvĂ€m “Fakta”-ruta pĂ„ skĂ€rmen, en ruta som försynt leder in testdeltagaren pĂ„ “rĂ€tt” spĂ„r.

    Ang. frÄgan om huruvida kvinnan bör underordnas mannen, sÄ tycker jag att Föreningen Humanisterna borde stÀlla sig frÄgan:

    hur kommer det sig att de TRE vÀrldsreligioner, som ni tog upp i frÄgan (kristendom, islam och judendom), unisont beskriver kvinnan som underordnad i sina respektive heliga texter?

    Hur har det, enl. er, kunnat bli sÄ överhuvudtaget och vilket skulle syftet vara, om det nu finns nÄgot diaboliskt (passande ordval, eller hur?) syfte, e.dyl. med det?

    Handlar det kanske om “grabbighet”, “könsmaktstrukturer”, “patriarkat”, eller vad?

    Ponera för en sekund att en sÄdan samhÀllsordning, d.v.s. en dÀr kvinnan underordnas, Àr den optimala.

    Det stÄr inte att mÀn ska misshandla kvinnor.
    Glöm heller inte bort att i kristendomen sÄ ska Àven mannen underordna sig Kristus, som Àr familjens huvud.

    NT sÀger Àven att mannen ska respektera sin hustru.
    Det Àr vÀl nÄgot vÀrt, eller hur?

  1250. Kommentar:
    Bur-Q-ua12 skriver:

    Ju mer jag tĂ€nker pĂ„ begreppet “moral”, som Christer Sturmark tar upp i det dĂ€r YouTube-klippet (med Siewert Öholm), sĂ„ inser jag att man Ă€ven mĂ„ste definiera begreppet moral, som ju varierar nĂ„got oerhört frĂ„n en mĂ€nniska till en annan.

    Inser Ă€ven ni “humanister”/ateister det?

    Om vi t.ex. talar om sexualmoral, sÄ Àr vÀl den knappast nÄgot som vi har humanister att tacka för eller hur?

    En sĂ„dan fanns sĂ€kert heller inte i “det antika Grekland” (d.v.s. i samhĂ€llen före kristendomen), eller annorstĂ€des. MĂ„lande och klassiska exempel pĂ„ hur det kan gĂ„ i sekulĂ€ra samhĂ€llen Ă€r vĂ€l:
    Sodom och Gomorra.

    Kristendom lÀr ut att man inte bör ha sex före Àktenskapet.
    Det Àr en sorts moralregel.

    LĂ€r humanisterna ut samma sak?
    Nej, tÀnkte vÀl just det.

    Även andra religioner lĂ€r ut det, vilket tyder pĂ„ att religion behövs för sexualmoralens skull, snarare Ă€n att moral (i ett vidare perspektiv), som C. S. menade, Ă€r en produkt av mĂ€nniskans överlevnadsförmĂ„ga och att allmĂ€nt kunna bete sig i grupp.

    C. S. tycks med “moral” snarast mena att man t.ex. inte ska mörda andra men rymmer inte “moral” betydligt mer Ă€n sĂ„?

    Siewrte Öholm talade om “samvete” och för mig ligger det nĂ€rmare sanningen om vad moral Ă€r men nĂ€r det handlar om just sexualmoral, sĂ„ grundar den sig nog oftast pĂ„ att individen har reilgiös bakgrund.

    Sexualmoral kan Àven vara bra för samhÀllet och för att hÄlla ihop familjer, vilket berÀttigar religionerna.

    Religion och samhÀlle smÀlter dÀrför obönhörligen (kul uttryck i sammanhanget förresten) ihop.

  1251. Kommentar:
    Bur-Q-ua12 skriver:

    [rÀttelser:]

    (inledningsvis:)
    * “Ju mer (…) desto mer (…)”

    * “Siewert (…)”

    Med reservation för fler stavfel.
    (Ă€ven “bakĂ„tkompatibelt” med mina senaste kommentarer)

  1252. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Bur-Q-ua12: Ja, din analys Àr korrekt. Om Gud finns, och Han Àr bÄde allsmÀktig och god, sÄ finns det inget Han gör som kan vara ont bara för att vi tycker att det verkar sÄ. I Bhagavad-gita finner vi en liknande situation, dÀr Gud uppmanar till ett jÀttelikt krig pÄ ett slagfÀlt. UtifrÄn vÄr begrÀnsade bedömningsförmÄga, kan det förefalla som om Gud har ett intresse av att mÀnniskor slaktas pÄ ett slagfÀlt. Men utifrÄn den filosofi, som denna berÀttelse utgÄr ifrÄn, finns det absolut inget ont i situationen, utan den medför endast positiva konsekvenser för alla.

    “Bara för att C. S. anser att det Ă€r omoraliskt av Gud att uppmana folk att göra det ena eller det andra, som han tycker Ă€r omoraliskt, t.ex. att offra sin son, sĂ„ betyder det inte att det Ă€r omoraliskt, nĂ€r Gud uppmanar till det, eller hur?”

  1253. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Senare inlÀgg ger mig kalla kÄrar.
    De ger mig ytterligare belÀgg för att mina
    mina tidigare redovisade stÄndpunkter
    Àr högst relevanta.

  1254. Kommentar:
    Ali M skriver:

    Att pĂ„stĂ„ att en Gud finns Ă€r lika logiskt fel som att pĂ„stĂ„ att den inte finns. Om det ej finns bevis för det ena eller det andra gĂ„ det endast att komma fram till EN sĂ€ker slutsats. Vi vet helt enkelt inte…

  1255. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Ali M: var och en Àr till sist ensam i sin egen skalle. Om jag upplever att Gud finns, eller du upplever att Gud inte finns, sÄ Àr det med andra ord bevis nog.

  1256. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    En frÄga till nÄgon representant för Humanisterna: Vad krÀvs för att bli medlem? Har Ni nÄgra sÀrskilda regler, förbud etc? SÀrskilda sammankomster, utövanden?
    Jag undrar ocksÄ varför Humanisterna vill göra ansprÄk pÄ att vara ett trossamfund, som ska kunna motta statsbidrag?

  1257. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Trons paranoja

    Gudlig förnimmelse
    en skenbar önskan
    om evigt varande
    styrd av icke anatomiell
    makthavare.

    En helt genomgod existens
    förnimmande allt
    i minsta detalj

    En fÄfÀnglig utopi
    i grÀnslandet
    mellan harmoni och galenskap

    Priset
    för en överdimensionerad
    hjÀrna

  1258. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Bur-q-ua12; humanism Ă€r inte det samma som ateism. Ateism Ă€r ett menlöst begrepp i samhĂ€llsdebatten. Humanism Ă€r en livskĂ„skĂ„dning som betonar mĂ€nniskans potential och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Detta fokus skapar en naturlig konflikt med totalitĂ€ra dogmer. Det primĂ€ra mĂ„let för förbundet humanisterna idag Ă€r att bekĂ€mpa totalitĂ€ra dogmet i etiska frĂ„gor. Nu Ă€r det sĂ„, att traditionella sĂ„dana sĂ„ som nationalism, kommunism, rasism, sexism etc automatiskt ifrĂ„gasĂ€tts av en stor mĂ€ngd, dĂ€rför har humanisterna fokuserat sig pĂ„ de som inte ifrĂ„gasĂ€tts i samma utstrĂ€ckning, nĂ€mnligen de som kallas “religion”.

    “Religionsfrihet” anvĂ€nds tyvĂ€rr allt oftare av rörelser som vill tysta kritik.
    Religiösa rörelser Àr oskiljaktiga frÄn politiska ideologier nÀr de ger sig in i politiken, vilket de ocksÄ gör.
    Du frĂ„gar vad som ger C.S. rĂ€tt att ifrĂ„gasĂ€tta “Gud”. Det Ă€r en falsk vinkling. Vi ifrĂ„gasĂ€tter samtidigt dem som pĂ„stĂ„r att det finns en “Gud” samt deras pĂ„stĂ„enden att de vet vad denne “Gud” vill. Utan nĂ„got som styrker att Bibelns moral kommer frĂ„n högre makter finns det heller ingen anledning att ta den som mer Ă€n en rest frĂ„n ett mindre humant samhĂ€lle.

    VÀsterlÀndsk humanism har vuxit under flera hundra Är nu, och vi har kommit lÄngt med att fÄ mÀnskliga rÀttigheter och folkutbildning erkÀnda som normer. Det lÄngsiktiga mÄlet med humanismen Àr vÀl att helt enkelt ta över facklan helt, och fortsÀtta bygga upp stabila strukturer för ett mÀnskligt samhÀlle.

    AngÄende testet, sÄ Àr det inte vetenskapligt nej. Tanken var att det skulle vara lÀtt att ta sig igenom snarare Àn en vetenskaplig undersökning. SÄ hÀr i efterhand kan man frÄga sig om det var en god lösning.

    Din frÄga om varför tre vÀrldsreligioner anser kvinnan underordnad sÄ Àr svaret sÄ enkelt sÄ du inte hade behövt frÄga. De kommer frÄn samma ursprung och spred sig dÀrifrÄn över vÀrlden lÄngsamt men sÀkert. Den kvinnosyn Paulus beskriver hör inte ett modernt mÀnskligt samhÀlle till. Nertryckande av kvinnan Àr helt irrationell eftersom det kastar ut resurser med enorm potential.

    Om du tror att sex har nÄgot med moral att göra sÄ Àr du förd bakom ljuset, och din förklaring att det skulle hÄlla ihop familjer Àr bara skev syn pÄ sex i allmÀnhet.
    Sexualmoralen fanns definitivt frÄn det antika grekland, det Àr Platons idé om kroppen som förstÀrks i bÄde Kristendomen och Islam. Vi vet mer idag. Sexualmoralen har lÀnge varit utdömd som irrationell och rent av psykologiskt skadlig, dessutom tolkas den över lag som ett maktövertramp, ett sÀtt att skuldbelÀgga i synnerhet kvinnans sexliv. Eftersom denna idé inte har nÄgot med uppbyggnad av en stabil samhÀllsform stödjer naturligtvis inte humanisterna den heller.

  1259. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Inte mycket till Gud vi har
    om vi Àr hans avbild

  1260. Kommentar:
    boombastic skriver:

    Det sĂ€msta testet jag sett pĂ„ vĂ€ldigt lĂ€nge. Bara för att man rĂ„kar kryssa i nĂ„gra kryss som visar pĂ„ att man har nĂ„gon koppling till kyrkan sĂ„ mĂ„ste man vara djupt religiös. Jag kan stĂ„ för att ja tror pĂ„ Gud och kallar mig kristen, men vĂ„gar Ă€ndĂ„ vara kritisk till vad som stĂ„r i religiösa texter. MĂ„ste jag dĂ„ vara “en del av de fĂ„ svenskar som Ă€r djupt religiös” eller va det nu hette? Att dessutom diskutera Guds existens eller inte Ă€r slöseri med tid. Det Ă€r ju sjĂ€lvklart att en troende och ateist inte kommer nĂ„ nĂ„gon gemensam lösning pĂ„ den frĂ„gan. Respektera varandrs olikheter istĂ€llet och sluta provocera varandra!

  1261. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Varför ska man sluta provocera nÀr man tydligt ser skadliga resultat dÀr mÀnniskor skuldbelÀggs helt utan skÀl.

  1262. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Boombastic; religion Ă€r inte “olikheter” utan Ă„sikter. Åsikter Ă€r bĂ€ttre diskuterade Ă€n respekterade. Respektera mĂ€nniskor istĂ€llet för Ă„sikter.

  1263. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    en rapport frÄn min dator:
    “Sep 10 22:06:04 c-4f668dc4-74736162 Firewall[39]: cupsd is listening from fe80::1:631 uid = 0 proto=6″

    …Ă€r det Gud?

    Nej Gud Àr nog en andlig varelse.

  1264. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    GUD finns nog inte,
    Gud FINNS nog inte,
    Gud finns NOG inte,
    Gud finns nog INTE.

    Eller hur?

  1265. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    GUD finns! Gudar finns, halvgudar som slÄss om makten, Jahve, Ahura Mazda, Inanna, Indra, Brahma m.fl

  1266. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gudar Àr och har alltid varit hjÀrnspöken. Ja, pÄ det viset finns de naturligtvis. Precis som tomtar och troll, hÀxor och knytt, m.m.

  1267. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Nej, andliga, religiösa o metafysiska texter innehĂ„ller stor poesi, logik och Ă€r i mĂ„nga fall mĂ€rkbart inspirerade av en “högre makt”. Hawaiiis skapelseberĂ€ttelse Kumulipo Ă€r ett lysande exempel pĂ„ detta. Om det frĂ„n början bara var fantasier och hjĂ€rnspöken (det finns naturligtvis sĂ„dana ocksĂ„) sĂ„ Ă€r det mĂ€rkligt hur logiskt allt blev och sedan nedskrivet till nĂ„gra av vĂ€rldslitteraturens stora epos.

  1268. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag har inte sagt att hjÀrnspöken inte kan vara alldeles fantastiska, behagliga och vackra. Stor litteratur kommer alltid ur mÀnniskors djupa fantasier. Absolut.

  1269. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    HÀr Àr ur KumulipoŽs första kapitel (sv översÀttn. saknas).
    Fantastisk fantasi, poetisk talang och gudomligt inspirerad. Mycket vackert!:

    At the time when the earth became hot
    At the time when the heavens turned about
    At the time when the sun was darkened
    To cause the moon to shine
    The time of the rise of the Pleiades
    The slime, this was the source of the earth
    The source of the darkness that made darkness
    The source of the night that made night
    The intense darkness, the deep darkness
    Darkness of the sun, darkness of the night
    Nothing but night
    The night gave birth
    Born was Kumulipo in the night, a male
    Born was Po‘ele in the night, a female
    Born was the coral polyp, born was the coral, came forth

    The man with the water gourd, he is a god
    Water that causes the withered vine to flourish
    Causes the plant top to develop freely
    Multiplying in the passing time
    The long night slips along
    Fruitful, very fruitful
    Spreading here, spreading there
    Spreading this way, spreading that way
    Propping up earth, holding up the sky
    The time passes, this night of Kumulipo
    Still it is night

  1270. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    LikvÀl finns ingen gud.
    MÀnniskan Àr gudomlig
    i sig sjÀlv och hela det
    fantasiska livet Àr gudomligt
    i sin egen skapande process.

  1271. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    ImpopulÀr.

    Tycker inte om Gud,
    vare sig hans finns eller inte.

    Om han inte finns,
    sÄ Àrr det ett mycket dumt pÄhitt
    att pÄstÄ att han finns.

    För att tro pÄ nÄgot, som inte finns,
    mÄste vara vÀldigt pÄfrestande.

    Om han nu, mot all förmodan,
    skulle finnas, har han en hel del
    att förklara för alla oss, som inte
    begriper vad hans syfte Àr.

    Nej, jag gillar inte alls, i sÄ fall,
    vad han hittills Ästadkommit.

    Men jag tror inte pÄ honom
    av den enkla anledningen
    att han högst sannolikt inte existerar.

    För skulle han finnas, skulle allting
    vara annorlunda.

    Mycket annorlunda.

  1272. Kommentar:
    Martin Sahlén skriver:

    TyvÀrr reduceras intressanta frÄgestÀllningar genom ert test till sÄdana överförenklingar att det blir rÀtt intetsÀgande. DÀrför bidrar det knappast till nÄgon meningsfull syntes för nÄgon som gör det.

  1273. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Ateism Àr trist.
    Men vad Àr de vanligaste argumenten nÀr ateister försvarar sin filosofi?
    Teodice-problemet?
    Big Bang teorin?
    Fanatikers vansinne?
    Religion skapar förtryck av minoriteter?
    En hÀmndlysten Gud? (Ologisk typ faktiskt)
    Patriarkat?
    Matriarkat?

    Swedenborg pÄstod för 300 Är sedan att 3 miljoner ateister var verksamma i Europas kyrkor, orsaken, pengar, makt och inflytande över massorna. Hur mÄnga finns det nu? Det kanske Àr de som orsakat de största problemen med sitt engagemang?!

  1274. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag tog den breda enkla vÀgen
    utan att kÀnna skam
    Med min talang
    och med min hunger
    tog jag mig alltid fram

    Vem ser ett barn med ambitioner
    nÀr han tycks trög och stum
    nÀr hans förÀldrar ser en frÀmling
    ointressant och dum
    Vem ser ett barn som lÄser in sig
    som blir sjuk av allt vÀsen dÀrutanför
    tror att han bara stör
    som aldrig ber om nÄ för egen del
    bara tror han gör fel

  1275. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det Àr helt underbart att vara ateist för att jag kan vara en öppen bok med tomma blad som kan fyllas med minnen nÀr jag tar ta ett tÄg i skymningen pÄ en ödslig och kall perrong med en flaska gin och en vÀska med full av minnen. Jag Äker i natten genom dimma och regn med en nybÀddad sÀng. TÄget kan i natten ta mig precis var jag vill ditt alla nya spÀnnande upplevelser finns utan oro att ha en djÀvul pÄ höger axel och en Àngel pÄ den andra som viskar till dygnet runt som kan skrika till varandra.

    Jag köper en enkel billjett till nya mĂ„l till nya upplevelser utan oro…..jag kan ta vĂ€rlden som den kommer

.tĂ„get tar mig lĂ„ngt bort frĂ„n trĂ„ngsynta religiösa personer som stĂ„r kvar pĂ„ perrongen för att deras religiösa verk stoppar dom det.

  1276. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Gud Àr ju utan tvekan starkt kopplad till
    personligheten vi valt att kalla Jesus Kristus och Messias.
    Hans historia Àr högst intressant. Jag tror han kom men högst spektakulÀra sanningar som inte alls passade in i de traditioner
    som fanns dÄ. Att efterberÀttelserna om honom inte gÄr ihop
    har sannolikt sina orsaker. Vad jag tror Àr att han framförde
    saker och ting som i mÄngt och mycket pÄminner om New-Age
    rörelserna. Jag tror att han ”avskaffade” Gud. Han redovisade
    troligtvis en andevÀrld frÄn andra sidan. Det styrde honom
    och ledde till hans tragiska fiasko, misslyckande och död.

  1277. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    New-Age rörelsen? NĂ€ han tyckte illa om mĂ„nglarna vid templet…men jag tror han hade en annan Gud Ă€n Jahve. Förmodligen en kunskap han fick i Egypten.

  1278. Kommentar:
    sanningssökare skriver:

    Jag har kollat igenom hela denna debatt…………. inte lite!
    Intressant. Lite trÄkigt att SS försvann.

    Jag tror pĂ„ Gud -bibliska betydelsen av “tro” Ă€r “inre övertygelse”. Det allmĂ€nt brukade ordet “tro” stĂ„r för “antar/förmodar”- Min tro Ă€r alltsĂ„ inte ett antagande, utan en övertygelse.

    Jesus Kristus sÀger:
    “Jag Ă€r vĂ€gen, sanningen och livet.
    Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”

    Detta (och andra) bibelord blev kraftigt levande för mig nÀr jag var i 18-ÄrsÄldern, och sen dess (27 Är) har Jesus varit min FrÀlsare, Herre och bÀste vÀn. Dock Àr jag (sedan 17 Är) ej kyrkomedlem.
    Detta forum bevisar en sak: Gudstro engagerar folk!!

  1279. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jesus vÀxte upp utan sin biologiske far. I denna saknad skapades en fantasifar. Psykologer fanns inte pÄ den tiden. Han blev mycket ensam i sin sorg. Sedan hÀnde det ena efter det andra. Muhammed hade samma problem.

  1280. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Bergspredikan, skapelse av deppig Jesus?

  1281. Kommentar:
    Erlina Ericsson skriver:

    Jesus framstÄr som betydligt mer sympatisk Àn Muhammed. De hade bÄda dock mycket aggressivitet i sig. Det var förstÄs synd om dem bÄda.

  1282. Kommentar:
    EvaLis skriver:

    jo, staffan bengtsson, det har du nog allt rÀtt i.

  1283. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    De som i tankarna, Àr i universums yttersta utkanter och grubblar, dessa funderade Swedenborg pÄ, i April 1749. Varför finns ingen modern översÀttning pÄ dessa skrifter?

    “CONCERNING THOSE WHO THINK THAT ALL THINGS HAD AN ORIGIN AND THUS GOD IS NOT ETERNAL. Concerning those who entertain this opinion I have already remarked that they are in the extreme limits of the universe, and it was observed that whenever this idea recurs evil spirits pant in breathing and good spirits who are in the idea of time are distressed; those who are in the idea of time cannot think otherwise than by time [per tempus], viz., that eternity itself is nothing different from time, when yet with the Lord all and single things are eternal, and the idea of time cannot accord with the idea of eternity. Those spirits therefore were rendered anxious and oppressed by that idea, pondering as they did upon the origin of the Lord because in the idea of time. As soon, however, as they are elevated above the idea of time all such anxious cogitation vanishes; from which it appears how much of time inheres in the ideas. It was then said and insinuated into their ideas that they should think whence was the origin of all things, or whence was the origin of nature - whether nature was before the world was created, and thus whether nature was eternal - whether God was eternal or whether nature was - if nature, whence His origin, since the lower cannot be the origin of the superior, but on the contrary exists and subsists from the interior or superior, as otherwise the lower world would not be at all. There must be a cause of all things, a cause prior to the thing caused; of every cause there must be an end, the end must be prior to the cause, and thus everything must be from Him who is End itself, the first and the last, thus eternal; that is to say, everything must be from God or the Lord. By this idea the impression was conveyed that whether nature was eternal, that is, without origin, or whether the Lord was, anxiety ought at any rate to be put to rest. - 1749, April 9.

    4205.
    CONCERNING THE HATRED OF THE EVIL TOWARDS THE LORD. Those who in the world had not been conscious of hatred towards the Lord, but were still in the love of self and of the world, that is, had lived in hatred towards the neighbor and been utterly regardless of the Lord, these in the other life entertain a most deadly hatred towards the Lord. One cause of this hatred is that they then observe that heaven is the Lord’s and the Kingdom is the Lord’s; and inasmuch as such as they are cannot be admitted into heaven, but precipitate themselves into punishments and torments, they attribute this to the Lord, for they suppose that all of whatever quality, even such as themselves, might be admitted into heaven; whereas if they could come thither they would destroy all society and all order, and aim to subjugate all things to themselves. Because therefore, they cannot be admitted into heaven, and because they incur to themselves such pains and penalties in the attempt, they conceive such a hatred towards the Lord. - 1749, April 10.”

  1284. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    DET PÅSTÅS ATT DET FINNS INGET SAMBAND MELLAN ATT BÄRA SÖLJA, BRUKA OCH ISLAM. MEN HÄR ÄR EN MUSLIMSKA KVINNA SOM PÅSTÅR ATT I EN SVENSKA TIDNING ATT DET ÄR TVÄRTOM TEX 2 AV ISLAMS SKOLOR SÄGER ATT DET ÄR OBLIGATORISKT!!

    Ni kan tycka att mitt synsÀtt Àr sjukt och konstigt. Men dÄ lever ni ju kvar pÄ 400 talet och inte följt med i samhÀllsutvecklingen. Ni kan leva kvar i er grottor pÄ 400 talet och gnÀlla att de moderna mÀnniskorna kan leva fritt utan en massa INTE regler!

    Vid femton Ärs Älder började hon bÀra huvudduk. För ett Är sedan kÀnde hon att det var dags att ta ett steg till.

    – Jag studerade islam och kom fram till det hĂ€r. DET ÄR NÅGOT SOM GUD HAR SAGT TILL OSS KVINNOR ATT GÖRA. JAG TROR ATT DET ÄR FÖR MIG NÄRMARE GUD OCH PARADISET. Jag tror att det för mig nĂ€rmare Gud och paradiset. 2 AV ISLAMS SKOLOR SÄGER ATT DET ÄR OBLIGATORISKA MED NIKAB!!!!!

    DETTA ÄR MOTSÄGELSEFULLT:

    ”NĂ€r Sydsvenskans kvinnliga fotograf kommer öppnar hon dörren obeslöjad, i linne och mysbyxor. NĂ€r bilderna ska tas sĂ€tter Alia Khalifa pĂ„ sig sin nikab.”

    KOMMENTAR: Vad nu dÄ? Enligt Islam enligt kvinnan sjÀlv fÄr inte kvinnan visa sin kropp för vilt frÀmmande mÀnniskor ÀndÄ sÄ gör hon det!!

    ”– Vi kvinnor ska egentligen inte blanda oss med mĂ€n överhuvudtaget. Det kan leda till frestelser, sĂ€ger Alia Khalifa.”

    KOMMENTAR: VADDÅ FRESTELSER? DET ÄR NATULIGT ATT BLI ATTRAHERAD OCH TYCKA ATT NÅGON ÄR VACKER OCH FIN!!!

    ”inte blanda oss med mĂ€n överhuvudtaget”

    KOMMENTAR: kom igen vi lever pĂ„ 2000 talet och inte pĂ„ 1400 – talet!!

    Citat tagna frÄn denna KÀlla: http://sydsvenskan.se/sverige/article553146/Det-kan-leda-till-frestelser.html?refp=553120

    Slut kommentar: Det svenska vÀrldsfÀrdsamhÀllet bygger pÄ att alla svenska medborgare bidrar till det svenska samhÀllet genom arbete för att tex kunna erbjuda mÀnniskor utbildning med tanken att de ska senare arbeta. Denna kvinnan anser att hon har rÀtt till arbete men har inte nÄgra planer att arbeta och stÄ till arbetesmarknades förfogande genom val av arbete, beteende med mera!

  1285. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Slut kommentar: Det svenska vÀrldsfÀrdsamhÀllet bygger pÄ att alla svenska medborgare bidrar till det svenska samhÀllet genom arbete för att tex kunna erbjuda mÀnniskor utbildning med tanken att de ska senare arbeta. Denna kvinnan anser att hon har rÀtt till utbildning, men har inte nÄgra planer att arbeta och stÄ till arbetesmarknades förfogande genom val av arbete, beteende med mera!

  1286. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag har lÀst igenom ett dokument pÄ ca 500 sidor som handlade om den svenska historan. En del av dokumentet handlade bland annat om hur det svenska vÀrldfÀrdsystemets uppbyggnad och vilka som byggde upp det och under vilka arbetsförhÄllanden de arbetade under. Det var faktiskt det fattiga folket som var bÄde vuxna och barn, mÀn som kvinnor flickor som pojkar som arbetade och slet hÄrt i industrierna och jordbruken. Svenska folket utbildades för att vÄra kungar bestÀmmde att folket ska ha kunskaper för att de insÄg att folkets vÀlbefinnande och hÀlsa och levnadförhÄllanden skulle förbÀttras samt de skulle lÀra sig att skriva, lÀsa och rÀkna. DÀrför blir jag frusterard och upprörd av muslimer för att det var mina slÀktingar som lade grunden till en utveckling som vi vet idag pÄ 2000 - talet ledde till ett samhÀlle som Àr betydligt mycket bÀttre fungerande jÀmfört med en del andra lÀnder. Dessa mÀnniskor som endast krÀver rÀtt till utbildning, rÀtt till bostad och rÀtt till andra saker utan nÄgot som helst intresse för ansvar och skyldigheter borde bli pÄtvingade en undervisning av den svenska historian och samhÀlleskunskap samt vilka skyldigheter de har. Det borde varken accepteras och toloreras av invandrande mÀnniskor som stÀller egoistiska krav och utgÄr endast frÄn deras religon och trÄngsynta vÀrld. För att man mÄste respektera de som har arbetat hÄrt i generationer och fortfarande arbetar hÄrt. En annan reflektion att dessa mÀnniskor som hon Àr bortskÀmda för att vill varken kompromissa och anser att hon behöver inte arbeta. DÀrmed Àr ett Àven en viss form av lyx problem för att hon har det sÄ bra ekonomiskt stÀllt att hon har rÄd att sitta hemma och gnÀlla.

    Det svenska vÀrldsfÀrdsamhÀllet bygger pÄ att alla svenska medborgare bidrar till det svenska samhÀllet genom arbete för att tex kunna erbjuda mÀnniskor utbildning med tanken att de ska senare arbeta. Denna kvinnan anser att hon har rÀtt till utbildning, men har inte nÄgra planer att arbeta och stÄ till arbetesmarknades förfogande genom val av arbete, beteende med mera!

    DÀrför Àr hon inte diskriminerad för att hon behandlas likvÀrdigt som alla andra och alla regler inom skolorna gÀller för alla

  1287. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Djuren dĂ„? Skall man slakta miljoner kor, kalvar, fĂ„r, lamm, höns o kycklingar m.m. i hemska slakthus. Är det vĂ€lfĂ€rd? MĂ€nniskan Ă€r ju satt att hĂ€rska över djuren men de skall vĂ€l inte vara djĂ€vlar.

  1288. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    MÀnniskan har alltid varit beroende av att hitta mat. PÄ stenÄlderna jagade mÀnniskan ute i skogen efter kött, bÀr och annan föda att Àta. Idag jagar vi maten i mataffÀren.

  1289. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    MÀnnen har alltid bestÀmt över kvinnorna. PÄ stenÄldern bestÀmde vi över dem i grottorna, idag bestÀmmer vi över dem i vÄra hus och lÀgenheter.

    Är det faktum att nĂ„got alltid har varit pĂ„ ett visst sĂ€tt ett tillrĂ€ckligt villkor för att det alltid ska förbli sĂ„? Jag tror inte det det Explicit.

  1290. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag Àr svÄrt mentalt allergisk mot bakÄtstrÀvande mÀnniskor som anvÀnder religon och kultur som ett dÄligt argument för att inte bidra till en positiv samhÀllesutveckling pÄ alla samhÀllesnivÄer.

  1291. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    Men andra skÀl (Àn religion och kultur) för att inte bidra till en positiv samhÀllsutveckling gÄr bra?

  1292. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Tittar man runt om pÄ jordeklotet ser man att de lÀnder dÀr mÀnniskor struntade i sina religoner och kulturer har istÀllet lagt allt sitt intresse och kraft till bygga upp ett land som enligt vÀrldsbanken kallar höginkomst lÀnder.

    Positiv samhÀlles utveckling har inget med religon och kultur!

  1293. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Nej, civilisationens trĂ€dgĂ„rdar, konst, musik, arkitektur och litteratur vore inget utan pĂ„verkan frĂ„n vĂ€rldens auktoriserade religioner! PĂ„ samma sĂ€tt som astrologin var astronomins moder var religionen vetenskapens moder. Vetenskapen tog bort det sentimentala frĂ„n religionen en tid (det Ă€r vĂ€l tyvĂ€rr tillbaks nu…).
    NÄgra rader frÄn Uppenbarelseboken 20:1:
    “Och jag sĂ„g en Ă€ngel komma ner frĂ„n himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen”
    Kedjan Àr antagligen DNA-trÄden.

  1294. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    Skulle USA (som toppar listan pÄ höginkomstlÀnder) ha varit ett land som struntar i sin religion och sin kultur? Pröva att skriva nÄnting hÄllbart för omvÀxlings skull Explicit.

  1295. Kommentar:
    Staffan Bengtsson skriver:

    Implicit teist, titta pĂ„ USA’s ghetton istĂ€llet för USA’s glittrande rikemansomrĂ„den. Du hittar inte sĂ„dana förfallna kĂ„kstĂ€der i vĂ€steuropa.

    Men… ta gĂ€rna en titt pĂ„ Kalvinism och hur Kalvinism gynnar dem som vill mĂ„ bra medan deras granne svĂ€lter ihjĂ€l. Guds utvalde blir rik, Ă€r du fattig och olycksdrabbad Ă€r det för att Gud inte valt dig, eller att du Ă€r omoralisk och Ă€r vĂ€rd straffet Gud ger dig.

  1296. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Louis De Geer, svenska industrialismens fader kallad, (fast det borde vÀl vara Polhem) var inte han Kalvinist?

  1297. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    Staffan Bengtsson, frĂ„gan gĂ€llde ju vad som Ă€r höginkomstlĂ€nder och USA Ă€r ett sĂ„dant. Faktum Ă€r att USA (fortfarande, men förmodligen inte lĂ€nge till) Ă€r jordens rikaste land, och finns det nĂ„got rimligare sĂ€tt att rĂ€kna pĂ„ Ă€n per capita? Även Sverige har uteliggare, eller hur?

    Vidare undrar jag om exemplet med Kalvinism verkligen Ă€r det vĂ€rsta du kunde hitta bland vĂ€rldens alla religioner? Jag Ă€r naturligtvis ingen anhĂ€ngare av alla religioner (finns det nĂ„gon som Ă€r det?) och speciellt Ă€r jag inte Kalvinist, men gissa gĂ€rna igen…

  1298. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag kommer med mycket vettiga saker som grundar sig pÄ den svenska historian för att nÀr svenska folket började att sluta gÄ till kyrkan och istÀllet arbeta inom industrin och jordebruket dÄ började det ske en snabb och positiv samhÀllesutveckling. Det Àr tydligt att de lÀnder dÀr religonen Àr inte separerad frÄn staten Àr fortfarande lÄÄÄÄÄÄngt efter i deras samhÀllesutveckling.

    Implcit atesit; Du ta och res dig omkring pÄ jordklotet dÄ fÄr du fakta samt plugga pÄ ordentligt om den svenska historian.

  1299. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    Explicit, Ă€r det oförenligt att gĂ„ i kyrkan och att ha ett jobb? Folk gĂ„r pĂ„ krogen och jobbar, folk gĂ„r och trĂ€nar boxning och jobbar, folk gĂ„r och rider och… etc. Nu fĂ„r du ge dig - erkĂ€nn att du har mĂ„lat in dig i ett hörn och kom med nĂ„gonting annat istĂ€llet.

  1300. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Implicit teist,

    Du missuppfattar mig eller sÄ Àr mina kommentarer otydliga. Mina argument Àr att i ett sekulariserat samhÀlle som Sverige tas det förgivet att religion Àr en privatsak.

    Till exempel,

    Jag har varit pÄ en rektyreningsdag idag och fick jobb (ler). Men efter denna dag fick mig att fundera pÄ en sak. Det enda som arbetsgivare efterfrÄgar Àr - vad har du för utbildning och arbetslivserfarenhet? Inte en enda frÄgade - Har du nÄgon from av religiös övertygelse?
    Är ditt klĂ€dval relaterat till nĂ„gon form av religiös övertygelse?

    De som har nĂ„gon form av extremt stark religiös övertygelse som anser att religion Ă€r en merit kommer att uppleva sig diskriminerad trots alla arbetssökande fick exakt samma frĂ„gor. En kvinna med att bruka eller nikab kan inte fĂ„ jobb om hon anpassar sig inte till de regler som tas förgivet eller en man som inte kan acceptera att ha kvinnliga kollegor. Det var tydligt att det fanns en hel del mĂ€nniskor med olika bakgrund som var födda i Sverige eller andra lĂ€nder. Dessutom finnas det en kvinna i stockholm som lyckades reta upp mig riktigt ordentligt för att hon anser ”jag har rĂ€tt till utbildning, men inte nĂ„gra planer pĂ„ att arbeta”. Hon lĂ€r ganska lat, bortskĂ€md och respektlös och ganska rik ekonomisk sĂ€tt, enligt mitt synsĂ€tt. Svenska kronorna hĂ€nger inte precis pĂ„ nĂ€rmaste trĂ€dkrona! Det finns mĂ„nga mĂ€nniskor runt om pĂ„ jorden som mĂ„ste uppfylla de krav som stĂ€lls pĂ„ arbetsmarknaden för att kunna försörja sig sjĂ€lva och sin familj. De har ju inget val att arbeta eller inte arbeta. För mĂ„nga mĂ€nniskor handlar det om överlevnad. För min egen del har jag inte ett val att utbilda eller inte utbilda samt arbete eller inte arbete. För mig Ă€r detta inget val för att det Ă€r ett krav som stĂ€ller av arbetsgivare och att det svenska samhĂ€llet stĂ€ller krav pĂ„ arbete.

    Varför ska jag dÄ klassas rasistisk och elak om jag blir skitförbannad mot folk som anser att de har inte nÄgot behov av att arbeta med provocerade religiösa argument?

  1301. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    Explicit,

    skrev du ovanstÄende i fyllan? Jag fattar inte ett skit! Jag vill inte vara nedlÄtande, men lÀs gÀrna sjÀlv igenom det du har skrivit. Ser du t.ex. att de tvÄ sista meningarna i det nÀst sista stycket inte betyder nÄgonting? Det finns dessutom mÄnga fler exempel pÄ galna formuleringar. SjÀlvklart kan jag gissa vad det Àr du försöker sÀga men jag föredrar att be dig om ett förtydligande. Kan lÀtt bli missförstÄnd annars.

  1302. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Mina ord och meningar Àr ganska tydliga!

  1303. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    Jag fÄr gissa alltsÄ?

    Du var pÄ nÄgon slags rekryteringsdag och du konstaterar att arbetsgivarna fokuserar pÄ sÄdant som Àr knutet till arbetet. Inte sÄ konstigt kanske - om en fotbollsklubb vÀrvar en ny fotbollsspelare sÄ Àr klubben nog mest intresserad av hur duktig denna Àr pÄ fotboll. Vad denne har för sexuella preferenser, tror pÄ för Gud och vilket mÀrke hans hÄrgelé Àr av, Àr nog av underordnad betydelse (hoppas jag). Inga konstigheter hÀr. Det Àr sen det blir konstigt.

    Du har brĂ„kat med en kvinna i burka som tycker att du ska ha rĂ€tt att utbilda dig men inte att arbeta? Du konstaterar sen (och det var dessa meningar som jag nĂ€mnde ovan) att: - “För min egen del har jag inte ett val att utbilda eller inte utbilda samt arbete eller inte arbete. För mig Ă€r detta inget val för att det Ă€r ett krav som stĂ€ller av arbetsgivare och att det svenska samhĂ€llet stĂ€ller krav pĂ„ arbete.”

    Jag pĂ„stĂ„r fortfarande att jag inte fattar nĂ„gonting av dessa tvĂ„ meningar. LĂ€s igenom dessa igen Ă€r du snĂ€ll och förklara för mig med andra ord vad de betyder för jag verkar inte tycka att du Ă€r sĂ„ tydlig i dina formuleringar som du tycker. Är det nĂ„gon annan pĂ„ detta forum som förstĂ„r nĂ„got sĂ„ fĂ„r gĂ€rna denne göra ett försök till ett förtydligande. Jag betvivlar dock existensen av en sĂ„dan individ lĂ„ngt mer Ă€n jag betvivlar existensen av en Gud.

  1304. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag har inte brÄkat med nÄgon!

    Alia Khalifa som vĂ€grar pĂ„ ett provocerande sĂ€tt, anser att hon har rĂ€tt till utbildning och har inte nĂ„gra planer pĂ„ att arbeta. DĂ€rmed Ă€r dras det en slutsats att de som inte har nĂ„gra planer för att deras religiösa övertygelse ska gĂ„ före allt annat Ă€r lata, bortskĂ€mma och sĂ„ pass rika att de har rĂ„d att inte arbeta. En annan slutsats Ă€r att dessa mĂ€nniskor tydligen Ă€r sĂ„ pass ekonomiskt rika att de inte har ett behov av att arbeta. En annan reflektion kunde vara att hon skulle hĂ€vda att bli pĂ„ ett mĂ€rkligt sĂ€tt diskriminerad för att ingen frĂ„gar henne: Det kan mĂ„ hĂ€nda att för majoritet av fotbollspelarna finns det en förstĂ„else och acceptans att det finns praktiska svĂ„righeter spela fotboll med en nikab eller burka för att det kan t.ex. vara svĂ„rt att springa. Har du nĂ„gon from av religiös övertygelse? Är ditt klĂ€dval relaterat till nĂ„gon form av religiös övertygelse?

    Jag personlighet har inget val att arbeta eller inte. Inget val att utbilda mig eller inte. Detta beror pÄ att arbetsgivare i ett sekulariserat samhÀlle stÀller allt mer krav pÄ utbildning samt högre utbildningsnivÄ. DÀrför Àr argumentet att inte ha nÄgra planer pÄ att arbeta för att ens religiösa övertygelse och klÀdval gÄr före allt annat Àr svaga och hÄller inte i ett sekulariserat
    samhÀlle som Sverige, framför allt nÀr det inte finns nÄgot stöd i koranen att de ska klÀ sig sÄ hÀr.

    Sverige har förvisso religionsfrihet men detta medför personligt ansvar och respekten för sina medmÀnniskor samt skyldigheter. Dessutom Àr stat och religion separerad sedan ca 100 Är sedan. Att komma nu Är 2009 med protest pÄ ett provocerande sÀtt hÀvda att det Àr för sekulariserat samt stat och religion ska inte vara separerad Àr som sagt 100 Är för sent att debattera om dessa frÄgor.

    LĂ€s blogg: http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/06/vi-kvinnor-i-niqab-ar-inte-fortryckta-och-vet-vad-vi-gor

    Vad tycker Implicit teist?

  1305. Kommentar:
    Magnus Englund skriver:

    Kommentar till Linux som komenterat utvecklingslÀran, dÀr han uppfattat det som att man som humanist tycker att de som Àr sjuka eller har andra tillkortakommande skulle tas bort ur samhÀllet..

    En humanist med med en moral fri frÄn religion tycker sannolikt att utvecklingen har lett fram till att vi nu ocksÄ har möjlighet att just bota sjukdomar, vi har tekniska möjligheter til avancerad medicin och hjÀlpmedel, demokratiska institutioner som kan fördela vÀlstÄnd runt jorden. Detta trotts Àven senare Ärhundradens religiösa krafters kamp mot kunskapsutveckling ( alltifrÄn kamp mot stjÀrnkikare, utbildning av kvinnor, blodtransfusioner till nutidens genforskning )

    För övrigt har de religiösa ledarskikten inte haft svÄrt för att döda:
    ( se flera komentarer om att t.ex nazisterna lĂ€rde ut att det inte var fel att döda: de tĂ„lde ju ingenting som riktades mot den “ras” de sjĂ€lva tillhörde, allra minst ett mord)
    Religiöst motiverade inslag genom tiderna: inkvisitionen, korstĂ„gen, stening. Även andra tortyrliknande straff: utfrysning ur gemenskap, tvĂ„ngsgifte, skambelĂ€ggande av kĂ€rlek mm.
    Finns ju i de stora religionerna hemska ledare, men ocksÄ en massa goda mÀnniskor som bara kÀmpar för det fina de lÀrt sig ocksÄ. De litar till sin inre moral att ibland opponera sig mot stolliga ledare. En moral för överlevnad för sin familj och mÀnskligheten som vuxit fram genom utvecklingen av samhÀllen genom tiderna.

  1306. Kommentar:
    Magnus Englund skriver:

    OM AVDOP

    Det Àr, som det sÀgs i intervjun, viktigt att inte skapa en ny ritual.
    Det skapar ju en del debatt:

    1: Skall detta ses som en ritual som gör humanisterna till en kvasireligiöst gÀng bland flera andra?

    Nej, det Àr ju faktiskt bara ett sÀtt att ÄskÄdliggöra att den ursprungliga symboliska handlingen gÄr att vÀnda pÄ, och blixten slÄr inte ner och det Àr inte upp till mÀnniskor att straffa detta. Ge argument emot den som vill, gudarna borde kunna fösvara sig sjÀlva.

    2: Är det respektlöst?

    Det Ă€r ju viktigt av ta avstĂ„nd frĂ„n det heliggörande av allt som Ă€r religiöst anknutet. Det Ă€r ju inte konstigare Ă€n att tala om vad man röstar pĂ„, eller att sĂ€ga att “nu vill jag inte vara med i den hĂ€r klubben lĂ€ngre, jag gĂ„r ut samma vĂ€g jag kom in..”
    Det Àr ju inte nÄgot elakt eller förnedrande i handlingen. Lite raljerande fÄr det ju vara!

    Som jag har uppfattat det Ă€r det viktigt att huministerna skall representera en icke-tro ( just pĂ„stĂ„endet “gud finns nog inte” Ă€r ju bra). DĂ€rför inga inga officiella ritualer pĂ„ detta sĂ€tt.

  1307. Kommentar:
    Implicit teist skriver:

    Jag Ă€r “lost in translation” och avslutar dĂ€rmed mitt deltagande i denna debatt. Tack!

  1308. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag lyssnade pÄ ett radioprogram i Radio P1 dÀr Mona Shalin som Àr socialdemokratiska ledaren sade nej till Nikab för att det handlar inte om religonsfrihet. Utan snarare om respekten för de barn och ungdomarna som har behov av barnomsorg och skolundervisning.

    Min tolkning Àr att ömsesidig respekt mellan mÀnniskor och rÀtten till barnomsorg och skolundervisning sÀtts före religonsutövningen och att religon eller den enskildes val av klÀder Àr en privat sak.

    Lyssna; Ekots lördagsintervju med Mona Sahlin – Lördag 17 oktober 2009.

    LĂ€nk:
    http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3071

  1309. Kommentar:
    Jonas skriver:

    Att inte presentera en uppfattning som innebÀr sekulÀr determinism gör det svÄrt att svara pÄ frÄga 15.

  1310. Kommentar:
    Christer Sturmarks mamma - Britta Sturmark skriver:

    Jack E Gladh:
    Varför tar du inte helt enkelt bara och gÄr och hÀnger dig!?!?!

    P.S

    Christer Ă€r inte bara “humanist”….han Ă€r Ă€ven bög och dyslektiker.
    Dessutom har han en skrÀmmande lÄg intelligenskvot.
    Pojken gjorde som 15-Ă„ring ett IQ-test, för att imponera pĂ„ sin saliga mor…
    Resultatet blev 67!!!!
    Föga imponerande….

  1311. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag hÀnger mig varje dag, ty jag Àr en mycket hÀngiven person och jag Àlskar dig ocksÄ. Puss, puss.

  1312. Kommentar:
    Cornelius skriver:

    En surrealistisk kÀnsla att göra testet; det Àr ju fullt av falska dikotomier. Det Àr pinsamt uppenbart att testets skapare vinnlagt sig att Àgna sig Ät pajkastning snarare Àn att söka en meningsfull debatt. Försöken att förstÄ de religioner man kritiserar Àr obefintliga. DÀremot Àr man pigg pÄ att polarisera och polemisera. Ett komiskt exempel Àr att Jesus Syraks vishet fÄr representera en biblisk syn pÄ kvinnlighet (boken finns inte med i den kristna Bibeln, den Àr deuterokanonisk, mao inte accepterad av kyrkan som biblisk).

  1313. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Dags att putta ner alla gudar, profeter, ikoner, idoler och andra förföriska figurer frÄn deras piedestaler.

  1314. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    …nĂ€, vaccinera sig, tror nog det Ă€r chansartat ihopblandat i ett hafs. Naturvetenskap pĂ„ prov? BĂ€ttre be en bön kanske? Om man har tron och kunskapen!
    Men det fÄr ju vara pÄ individuell insikt och medvetande! Var o en skall ju bestÀmma sjÀlv! Vara sin egen Guru!

  1315. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Tror pÄ den goda relationen. BÄde till sig sjÀlv och andra. Nedanför
    peidestalen.

  1316. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    I gratis tidningen city lÀste jag en intressant insÀndare. Det som var intressant Àr att det finns en del som hÀvdar att bestÀmt att heltÀckande slöja Àr en del av islam och att argument om att rör sig som lokala seder och bruk beror pÄ okunskap. Om man resonerar som om sÄ mÄste man ju i rimlighetens frÄga en sak; vilken del av Islam syftar man pÄ?

    KĂ€lla: City Helg 20091023.

    http://www.webbkampanj.com/citymalmo/20091023/page=1&mode=5&noConflict=1

    Det Àr en intressant och bra frÄga: vilken del av Islam syftar man pÄ?

    För att en del sĂ€ger att kvinnorna Ă€r inte tvingade och det Ă€r inte en del av Islam – vilken del eller inrikting syftar de pĂ„ dĂ„?

    Eller tvĂ€rtom kvinnorna Ă€r tvingade att bĂ€ra sölja och Ă€r inte en del av Islam- – vilken del eller inrikting syftar de pĂ„ dĂ„?

    Som utomstĂ„ende observatör man kan bli förvirrad nĂ€r Muslimerna inte motiverar sina argument. Det rĂ€cker inte bara att sĂ€ga ” enligt Islam Ă€r det si och sĂ„â€ utan att motivera och förklara ordentligt. Man kan inte anklaga och hĂ€vda att folk Ă€r islamofober och attackerar dom nĂ€r det inte verkar ha sjĂ€lva ha riktigt klart för sig vilken del eller inrikting representerar de sjĂ€lva oavsett argument.

  1317. Kommentar:
    Christer Sturmarks mamma - Britta Sturmark skriver:

    NÀsta vecka ska jag och Christer Äka och sÀtta en liten blomma pÄ Christers farfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfars grav.
    Han var en stilig och reslig chimpans frĂ„n norra Afrika…

  1318. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Gud finns nog inte! Bevisa det!
    Gud finns! Bevisa det!
    Var skall man hitta de bĂ€sta argumenten. Detta forum lirar ju inte i högsta divisionen direkt, men finns det nĂ„t bĂ€ttre? Tidn. Dagen hade ett…?

  1319. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Om man nu sitter inne med bevis för ett av alternativen…

  1320. Kommentar:
    thommy Rosenspira skriver:

    Fick bedömningen att jag Ă€r religiös men har ett öppet sinne. det Ă€r en förutsĂ€ttning att man har ett öppet sinne annars kan man inte vara religiös. Hade jag inget öppet sinne vore jag helt klart ateist, konsekvent, inte den fega ateism som fortfarande anser att man ur “naturen” eller “humanismen” kan dra slutsatser om hur man bör leva sitt liv eller hur vi mĂ€nniskor ska vara mot varann. Saknas den religiösa basen i vĂ„ra liv, finns heller ingen etik, ingen humanism, inga “mĂ€nskliga rĂ€ttigheter” dĂ„ Ă„terstĂ„r bara “the survival of the fittest” Amen!

  1321. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jag tror att goda mÀnniskor Àr goda pÄ eget bevÄg, oberoende av om de har en tro eller inte.

  1322. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Det var en god mĂ€nniska sa lejonet… eller hur historien va?
    Ja uttrycket “Gud finns nog inte” kan ju vara en kommentar till den rĂ„dande vĂ€rldssituationen som ser svĂ„rhanterad ut. Och Obama Ă€r rĂ€tt ensam progressiv.
    Kali Yugas sista Är?

  1323. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det verkar vara halt pÄ den hÀr sidan, eftersom det Àr sÄ mÄnga som kör i diket hela tiden.

  1324. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Eller brakar rakt igenom rĂ€cket och hamnar pĂ„ djĂ€vligt dupt vatten. Detta Ă€r ju “fritt forum” sĂ„ hĂ€r haglar personangreppen.

    …sen Ă€r det allmĂ€nt kĂ€nt att Darwin var agnostiker sĂ„ man undrar ju varför alla ateister skall hĂ€nvisa till honom och hans teorier.

    RadhaKrishna!

  1325. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Alla ateister?

  1326. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    NĂ€ kanske inte alla dĂ„, detfinnsvĂ€lenateistiskgreninombuddhismensomintevisarpĂ„DarwinellernĂ„t…

    Men anvÀnder man Humanisternas sökverktyg fÄr man 17 trÀffar.

  1327. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Vilken nivÄ ska vi lÀgga ribban pÄ?

  1328. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    …att skriva över huvudet pĂ„ folk med tung metafysik vet jag inte om det skulle tjĂ€na nĂ„got till?

  1329. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    UrsĂ€kta den kommentaren, var vĂ€l i marginalen…
    …försöker hitta nĂ„gra bra argument pĂ„ detta forum gĂ€llande pĂ„stĂ„endet “Gud finns nog inte!” som rubbar min övertygelse om en andlig vĂ€rlds existens. (Tror inte det Ă€r möjligt!) De vanligaste argumenten Ă€r “titta vilken hemsk vĂ€rld, det kan ju inte finnas nĂ„gon Gud”, (TeodicĂ©problemet kallas det vĂ€l) och Darwins utvecklingslĂ€ra. Tunt!
    Innan man uttalar sig om religion och andlighet skall man vÀl göra ett försök att lÀsa allt som finns i Àmnet. Hur mÄnga av Humansiternas medlemmar har det? Nu nÀr man har tillgÄng till nÀtet och alla religiösa/andliga texter som lagts ut kan man vÀl studera de tyngre skrifter som Àr lite mer filosofiskt avancerade Àn vad Gamla Testamentet Àr. De finns pÄ Sacred Texts bl.a.

    “Knowledge is of two types, prakrita, mundane and aprakrita, divine. Mundane knowledge is concerned with material nature, and is only the nescience of the living beings, whereas divine knowledge is genuine science. For persons whose divine knowledge has awakened, the mundane conception is vanquished and their supreme knowledge, like a mighty risen sun, reveals the Supreme Reality.”

  1330. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    En del mÄste lÀra sig intellektuellt. Andra har det i blodet.

  1331. Kommentar:
    Christer Sturmarks mamma - Britta Sturmark skriver:

    Och Jack E Gladh Ă€r i akut behov av en blodtransfusion……

  1332. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    CSm-BS
    …och andra behöver byta vissa vitala delar av sin lekamen.

  1333. Kommentar:
    Anders Gustavsson skriver:

    Har ni nÄgonsin tÀnkt pÄ hur bisarr hela historien om korsfÀstelsen Àr? FörestÀll dig den allsmÀktige, allvetande skaparen av universum sittandes pÄ sin magnifika tron i himlen. Han ser ner pÄ jorden och sÀger till sig sjÀlv:

    Dessa onda mĂ€nniskor nere pĂ„ jorden. Jag hatar vad de gör. Allt detta syndande …
    DÄ jag Àr allvetande, vet jag precis vad alla mÀnniskor gör och förstÄr precis varför de begÄr varje synd och eftersom jag skapade mÀnniskor i min egen avbild och personligen har programmerat den mÀnskliga naturen i deras hjÀrna, Àr jag den direkta upphovsmannen till allt detta syndande. Det ögonblick jag skapade dem visste jag exakt vad som skulle hÀnda med varje enskild mÀnniska frÄn första nanosecond till all evighet. Om jag inte tyckte om hur det kom att gestalta sig, kunde jag helt enkelt har Àndrat dem nÀr jag skapade dem. Och eftersom jag Àr perfekt, vet jag exakt vad jag gör, men strunta i allt detta. Jag hatar att alla dessa mÀnniskor gör precis vad jag, som Àr perfekt, utformade dem att göra och visste att de skulle göra frÄn den stund jag skapade dem. Jag hatar det! Jag försökte att döda alla mÀnniskor och djur en gÄng i floden. Det löste absolut inte problemet.

    SÄ det hÀr Àr vad jag ska göra. Jag kommer att artificiellt INSEMINERA en oskuld. Hon kommer att föda en inkarnerad version av mig. MÀnniskorna kommer sÄ smÄningom att korsfÀsta och döda den inkarnerade mig. Detta kommer slutligen göra mig glad. Ja, skicka ner mig sjÀlv och lÄta mÀnniskorna korsfÀsta mig - det kommer att tillfredsstÀlla mig. Jag mÄr mycket bÀttre nu.

    Det Àr ger ingen mening, eller hur? Varför skulle en allvetande, perfekt skapning ha behov av att mÀnniskor tog livet av han (Jesus Àr Gud, trots allt) för att göra sig sjÀlv lycklig? Speciellt eftersom han Àr den perfekta skaparen som satte det hela i rörelse precis som han ville ha det? Hela historien om korsfÀstelsen Àr absurd frÄn början till slut, om du verkligen tÀnker efter.

    “I admit that reason is a small and feeble flame, a flickering torch by stumblers carried in the star-less night, — blown and flared by passion’s storm, — and yet, it is the only light. Extinguish that, and nought remains.”

    – Robert Green Ingersoll

  1334. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    Teori:KorsfÀstelsen Àr vÀl en hÀndelse som började i Eden.
    Jesus, mÀnskligheten personifierad, hÀnger pÄ korset som Àr kunskapens trÀd av gott och ont. Eva blev frestad att Àta av detta trÀds frukt och fick skulden för all synd i vÀrlden.

  1335. Kommentar:
    Hanna skriver:

    http://hanozi.blogg.se/

  1336. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    …ursĂ€kta det blev lite slarvigt skrivet den 5/11 (satt och tittade pĂ„ en fotbollsmatch pĂ„ TV samtidigt):

    “hĂ€nger pĂ„ korset som symboliserar kunskapens trĂ€d av gott och ont.”

    skall det vara!

    Eden lĂ„g ju i fyrflodsdeltat i nuvarande Iran/Irak. Vissa tror att Eden manifesterades pga Zarathrustas religions verksamhet dĂ€r. DĂ„ Ă€r Edens Gud Ahura Mazda men guden som styr i omrĂ„det dĂ€r korsfĂ€stelsen Ă€gde rum Ă€r Jahva. Är det samma gud? Kanske fel forum för sĂ„na frĂ„gor…?

  1337. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Börje

    I min enfald trodde jag att vad det Àr
    att vara en god mÀnniska var allmÀnt
    kÀnt om man nu inte ser det ifrÄn
    en eventuell kannibals synvinkel förstÄs.

    God = moraliskt högtstÄende, rÀttskaffens,
    rÀttsinnig, rÀttfÀrdig, etisk, moralisk, redbar,
    from, Àdel, dygdig, mönstergill, föredömlig,
    lovvÀrd, godhjÀrtad, varmhjÀrtad, hjÀrtegod,
    hjÀlpsam, kÀrleksfull, mild, barmhÀrtig,
    omhÀndertagande, oegoistisk,
    sjÀlvförglömmande, givmild, vÀlgörande,
    filantropisk, altruistisk, snÀll, rar, hygglig,
    vÀlmenande, vÀlvillig, vÀnlig,
    tillmötesgÄende, godmodig, överseende,
    blid, beskedlig, bussig, kamratlig
    o.s.v., m.m.

    Det att vara en god mÀnniska Àr högst
    individuellt. Arv och miljö Àr avgörande
    faktorer. En trygg uppvÀxt gynnar.
    Goda föredömen ocksÄ. En del lyckas bli goda,
    trots vidriga upplevelser. Andra kan ha haft
    det bra, men blir ondskefulla ÀndÄ.
    Mycket Àr slumpmÀssigt. SvÄrt att förstÄ.

    Olika troslÀror, religiösa eller andra, kan
    faktiskt förstÀrka det ondskefulla.

  1338. Kommentar:
    Börje skriver:

    Jack E Gladh,

    Bra att du hÄller reda pÄ vilket Àmne som skall diskuteras var.

    Kul med kannibalen.

    Var naturligtvis ute efter en av dig gjord s.k. “stipulativ” definition, inte en “lexikalisk” definition som du kommer dragandes med. Att byta ut ett ord mot ett annat kan knappast göra att man förtydligar nĂ„got (undantaget Ă€r om man förstĂ„r det ena ordet men inte det andra som ibland Ă€r fallet i översĂ€ttningar mellan sprĂ„k t.ex.). SĂ„hĂ€r ser det ut utifrĂ„n mitt perspektiv; “jag sĂ€ger - vi kallar nĂ„got för x, kan du förklara x för mig? -Jajamensan, sĂ€ger du. x Ă€r detsamma som a,b,c,d,e,f,g,h,i,…osv.” PĂ„ vilket sĂ€tt skulle detta kunna förtydliga nĂ„got?

    Dessutom, sĂ€tter du likhetstecken mellan t.ex. kamratlig och god vilket gör att personer som Josef Fritzl och Adolf Hitler borde kunna kvala in pĂ„ din lista över “goda” mĂ€nniskor.

    Antingen Àr du dum i huvudet eller sÄ anser du att jag Àr det (eller bÄde och). Oavsett vilket sÄ sÀtter jag nu punkt hÀr för min del.

  1339. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Börje har fÄtt punktering och vill inte
    fortsÀtta debattera med mig.
    Innan jag gÄr pÄ bio fortsÀtter jag ett
    tag till Àven om jag förstÄr att folk Àr
    mÄttligt intresserade av vÄr interna lilla
    uppgörelse. NÄ, formen pÄ mitt
    inslag var sÄ klart avsiktligt. Fattar
    naturligtvis att Börje var ute efter en
    annan form av svar frÄn min sida.
    Kunde bara inte lÄta bli slÄ till nÀr garden
    sÀnktes pÄ det dÀr viset. Beklagar.
    Det efterfrÄgades ju ingen djupare analys.
    Jag menar att goda mÀnniskor Àr/blir
    goda utifrÄn (eller inifrÄn) sig sjÀlva.
    Tror inte godhet kan tvingas fram.
    DÀrför har religion lÄg status hos mig.
    MĂ€nniskor erfar och drar slutsatser.
    Ett otal saker sker i en mÀnniskas
    liv som hon förhÄller sig till och fattar
    beslut om förhÄllningssÀttet inför
    dÀr , om hon Àr rationell, inrÀttar pÄ
    ett sÀtt vilket gör att hon mÄr
    sÄ bra, Àr sÄ tillfreds och lycklig
    som möjligt. Att var god ger
    otvivelaktigt stora fördelar.

    Har ingen baktanke med definitionen
    ”god” mĂ€nniska. Jag menar faktiskt bara
    god. NÄgon man kan lita pÄ.
    En trygg person. En som t.ex.har
    civilkurage och allt det dÀr som
    kÀnnetecknar en god mÀnniska.

  1340. Kommentar:
    Ivar Olofsson skriver:

    Jack E Gladh:

    Jag var mer Àn mÄttligt intresserad av din och Börjes interna lilla uppgörelse mÄste jag sÀga. Lustigt att se dig förlora en argumentation sÄ stort samtidigt som du tror att du faktiskt vann den.

  1341. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    I.O.

    ÄndĂ„ Ă€r du sĂ„ pass intresserad att du mĂ„ste göra ditt misslyckade lilla inlĂ€gg.

  1342. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Guds svaghet Àr hans vaghet. Definiera detta gammalmodiga begrepp
    Àr nÀst intill en omöjlighet. Ingen vet egentligen vad det handlar om,
    sÄ lÄt oss lÀmna denna svajande ytlighet och penetrera de verkliga djupen istÀllet.

  1343. Kommentar:
    anmÀlan skriver:

    Svenska staten, Sveriges kommuner och landsting anmÀldes till Socialstyrelsen under torsdagen. Som grund till anmÀlan ligger att personer systematiskt tvingats av olika myndigheter att delta pÄ AA-möten och 12-stegsprogram, trots att detta strider mot de grund-lÀggande fri- och rÀttigheterna i svensk lag angÄende att ingen skall tvingas att delta i religiösa sammankomster eller sammanslutningar.

    Bakom anmÀlan stÄr Sekt eller Botemedel som Àr ett initiativ som startades av en privatperson 2004. Sekt eller Botemedel har som huvudfunktion att upplysa om blockeringar och stagneringar i svensk missbruksvÄrd och om Tolvstegsrörelsens psykologi.

    I anmÀlan stÄr det att:

    
stat, kommun och landsting bryter mot lagen, 2 kap. 2 § Regeringsformen, nĂ€r klienter tvingas delta i religionsutövande i AA/12-stegsbehandling:

    * av SocialtjÀnsten
    * genom kontraktsvÄrdsdomar
    * genom LVM-domar
    * av kriminalvÄrden
    * av arbetsgivare

    Framförallt mÄste klienten i [frÄga] upplysas om att behandlingen sker i ett religiöst sammanhang och erbjudas ett sekulÀrt alternativ om sÄ önskas.

    Regeringsformen i Sverige (1974:152)
    2 kap. GrundlÀggande fri- och rÀttigheter
    2 § Varje medborgare Àr gentemot det allmÀnna skyddad mot tvÄng att giva till kÀnna sin ÄskÄdning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sÄdant hÀnseende. Han Àr dÀrjÀmte gentemot det allmÀnna skyddad mot tvÄng att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för ÄskÄdning som avses i första meningen. Lag (1976:871).

    ”AA Ă€r en religion
 och staten fĂ„r inte tvinga pĂ„ mĂ€nniskor religiösa Ă„sikter” det har domstolar i USA beslutat sedan 1996. Högsta domstolen i U.S.A. har dömt AA/12-stegsbehandling som olaglig i följande rĂ€ttsfall:

    * New York State of Appeals Griffin v. Coughlin June 11, 1996
    * NY State department of correctional: David Griffin, Appellant, v. Thomas A. Coughlin
    * State of Michigan Supreme Court: People of the state of Michigan vs. Joseph Raymond Hanas
    * Supreme Court of Tennessee: Jimmy Arnold v. Tennessee board of paroles
    * U.S. 2nd Circuit Court of Appeals, Destefano v Emergency Housing
    * United States Court of Appeals, Second Circuit: Agostini v. Felton
    * United States Court of Appeals, Seventh Circuit: James W. Kerr v. Catherine J. Farrey
    * United States Court of Appeals, Henry Rauser v. Martin Horn
    * United States Court of Appeals, Ninth Circuit: Ricky K. Inouye v. Michael Kemna
    * U.S. Supreme Court, Traynor v. Turnage – US Refuses to pay for alcoholism

    Tolvstegsrörelsen
    - ett religiöst trossamfund?

    Vad har AA:s grundtext för inflytande i rörelsen?
    ”Stora Boken Ă€r AA:s budskap. AA:s budskap Ă€r Stora Boken. Den beskriver exakt hur vi gör för att tillfriskna frĂ„n alkoholism genom ett program som bygger pĂ„ andliga verktyg. Den beskriver hur vi behĂ„ller vĂ„r nykterhet genom att föra budskapet vidare till andra alkoholister som fortfarande lider. MĂ„let med Stora Bokens föreslagna vĂ€g Ă€r inte bara nykterhet och att fĂ„ ordning pĂ„ vĂ„ra liv utan att ocksĂ„ att förbereda oss att bli till största möjliga nytta för Gud (sĂ„dan du sjĂ€lv uppfattar honom) och för mĂ€nniskorna omkring oss.”
    KĂ€lla: Servicebladet Nr 2 juni 2008
    Servicebladet Àr information frÄn styrelsen för föreningen AA i Sverige.

    Religiösa citat ur Anonyma Alkoholister (pdf) Citaten Àr endast ett urval och det finns mÄnga fler exempel i boken.

    Vad har boken Tolv Steg och Tolv Traditioner för inflytande i rörelsen?
    ”Boken Tolv Steg och Tolv Traditioner skrevs 14 Ă„r senare som ett komplement till stegen i Stora Boken, för den som vill ha mer vĂ€gledning och kompletterande vinklingar. MĂ„nga grupper anvĂ€nder ‘Tolv och Tolv’ som huvudbok pĂ„ sina stegmöten”
    KĂ€lla: Servicebladet Nr 2 juni 2008

    Religiösa citat ur boken Tolv Steg och Tolv Traditioner (pdf) Citaten Àr endast ett urval och det finns mÄnga fler exempel i boken.

    För mer information:
    http://www.sektellerbotemedel.se

  1344. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Är utövarna av islam Ă€rliga nĂ€r de hĂ€nvisar till sin tro nĂ€r de inte vill eller sĂ€ger sig kunna följa de hygienregler som gĂ€ller i simhallarna?
    Är det tron eller Ă€r det traditionen? Bakteriehalterna har ökat markant i bassĂ€ngerna.

  1345. Kommentar:
    Gunnar skriver:

    …kommer sĂ€kert nĂ„n pigg bortförklaring pĂ„ detta men intressant Ă€ndĂ„:

    “A May 5, 2009 article in the Wall Street Journal entitled Science, Spirituality and Some Mismatched Socks, begins: “One of quantum physics’ crazier notions is that two particles seem to communicate with each other instantly, even when they’re billions of miles apart…A series of recent mind-bending laboratory experiments has given scientists an unprecedented peek behind the quantum veil, confirming that this realm is as mysterious as imagined.

    Too lengthy to go into here, readers are encouraged to link to this astonishing article to read it in its entirety. Reporter Gautam Naik does a superb job of explaining quantum physics in laymens terms, detailing new studies and defining other quantum terms such as “photons,” and “entanglements.”

    Explaining “enganglement” Naik says: “When two photons get “entangled” they behave like a joint entity. Even when they’re miles apart, if the spin of one particle is changed, the spin of the other instantly changes, too…These peculiar properties have already been proven in a lab and tapped to improve data encryption…Some philosophers see quantum phenomena as a sign of far greater unknown forces at work and it bolsters their view that a spiritual dimension exists.”

  1346. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Varför engelska pÄ en svensk sida? Behov av att briljera?

  1347. Kommentar:
    EC skriver:

    Vem har egentligen skapat detta test? Det Àr ju frÄgor med svarsalternativ som gör det omöjligt att svara. Detta har humanisterna alltsÄ satsat reklamplats pÄ, bara för att avslöja sin egen dumhet. SÄ enkelspÄrigt och utomordentligt fÄnigt nÀr det skulle kunna vara riktigt intressant

  1348. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    SÄ feg Àr man att ta ett moget resonemang om gudsbegreppet att man angriper inbjudan till diskussionen.

  1349. Kommentar:
    Anna skriver:

    Jack E Gladh,

    Scrollar man lite hĂ€r och lĂ€ser lite slumpvisa meningsutbyten sĂ„ tycker jag inte att det verkar som att du har svart bĂ€lte i “mogna resonemang”. Och kom igen - Humanisternas test Ă€r ett stort skĂ€mt! Det sĂ€ger t.o.m. jag som starkt troende ateist.

  1350. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    “man blir som de man umgĂ„s med”

  1351. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    eller “som man ropar i skogen fĂ„r man svar”

  1352. Kommentar:
    Anna skriver:

    “Egalt”

  1353. Kommentar:
    \

    grubbel:
    Eftersom Gud Àr varande Àr han ocksÄ substans, för om inte varande Àr substans, Àr det en inbillad enhet, för substans Àr en varande enhet. En som Àr substans mÄste ocksÄ ha form, för substans utan form Àr en inbillad enhet.
    Men Gud Àr i den andliga vÀrlden pÄverkande den materiella vÀrlden. Det gÄr vÀl inte att mÀta den andliga vÀrlden med materiella metoder och verktyg?
    NÀr Luther, i avspeglingen av ljusets sken, sÄg sin egen spegelbild pÄ vÀggen och i tron att det var djÀvulen slÀngde ett blÀckhorn pÄ den, sÄ var det vÀl en skrÀmd reaktion pÄ ett vÀsen som inte borde visa nÄgon substans?

  1354. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    SÄ som man sjÀlv vill bli bemött sÄ ska man bemöta andra mÀnniskor

  1355. Kommentar:
    Jesus will return! skriver:

    hej allihopa!
    GUD FINNS! Det Ă€r bara det att ”Ni försöker leta efter bagaren till kakan men bagaren Ă€r inte i kakan, utan utanför” , DĂ„ menar jag att Gud Ă€r i en annan dimension som skiljer helt och hĂ„llet frĂ„n vĂ„r dimension som vi lever i. Annars kan det inte vara en gud om han lever i samma dimension och Ă€r begrĂ€nsad. Gud Ă€r obegrĂ€nsad och oĂ€ndlig och om VI mĂ€nniskor som Ă€r begrĂ€nsade försöker trĂ€nga in oss i en obegrĂ€nsad entitet sĂ„ skulle vi försvinna jĂ€mfört med det obegrĂ€nsade! Om vetenskapen sĂ€ger sjĂ€lv att Energin Ă€r oĂ€ndlig, obegrĂ€nsad och kan inte vara skapad, DĂ€r stĂ€ller dem bevis pĂ„ att gud finns men i et annat perspektiv. Gud Ă€r energi och genom energin sĂ„ skapar han saker som innehĂ„ller energi- AlltsĂ„ vĂ„ra Andarsom vi har fĂ„tt av honom! Men jag vill bara sĂ€ga en sak innan jag gĂ„r: ”Starta aldrig en diskussion som inte leder till nĂ„gonting!” Kom ihĂ„g: Att tro pĂ„ Jesus som sin fader och som en person som offrade sig sjĂ€lv för mĂ€nniskan Ă€r inte nĂ„gon religion och har inte ett dugg med religion att göra, utan allt handlar om en relation som du sjĂ€lv fĂ„r bestĂ€mma om du vill acceptera Jesus som din frĂ€lsare eller ej! Annars tycker jag att det inte Ă€r nĂ„gon mening med mitt liv hĂ€r pĂ„ jorden omjag bara ska dö och sedan försvinna! Utan det mĂ„ste finnas nĂ„got efter livet!
    -Man förlorar ingenting om man tror pÄ jesus som sin frÀlsare men man har en STOR chans att förlora allt om man inte tror pÄ honom!

    TÄNK PÅ SAKEN INNAN DU SVARAR!

  1356. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Explicit ateist
    Det Àr verklig humanism. Bra pÄminnelse till alla raljanta/arroganta debattörer hÀr.

  1357. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jesus will return!

    Äntligen nĂ„gon som sĂ€ger nĂ„got intressant. “Gud Ă€r energi”. Det gĂ„r att förstĂ„, respektera och resonera omkring. DĂ„ Ă€r det mycket mer seriöst.

  1358. Kommentar:
    Jesus will return! skriver:

    Jack E Gladh

    Mm sÄ e det! Men det gÀller ocksÄ att du förstÄr vad jag menar med att Gud Àr energi! :D

  1359. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag har sett Dokument inifrÄn Slaget om muslimerna. SVTPLAY: http://svtplay.se/t/103466/dokument_inifran

    En sak som jag blev irriterad över var att Ahmed Al -Mofty sade: det Ă€r fördelaktigt att kvinnan har kĂ€nslor. Min kvinnliga tolkning Ă€r att en man som anser att det Ă€r besvĂ€rligt och jobbigt för honom att andra kvinnor har bĂ„de förnuft och kĂ€nslor Ă€r en svag man för att han Ă€r inte trygg i sin manlighet och trygg i sin idenitet som man och osĂ€ker som person. En annan tolkning kan vara att för just denna man Ă€r inte “naturligt” att ha kĂ€nslor dĂ€rmed nervĂ€rderar bĂ„de mĂ€n och kvinnor genom att sĂ€ga “mannen belsutar med förstĂ„ndet och förnuftet” - men han nĂ€mner inte att Ă€ven mannen kan ha kĂ€nslor. “Mannen anvĂ€nder förstĂ„ndet och kvinnan anvĂ€nder kĂ€nslor.” Återigen en varningsflagga mĂ„ste hisas för att denna man tolkar det som hans synsĂ€tt Ă€r relaterad till Islams synsĂ€tt pĂ„ kvinnan och mannen. Men detta stĂ€mmer inte för att bĂ„de kvinnor och mĂ€n har bĂ„de förstĂ„nd och kĂ€nslor! Dessutom Ă€r det en personlighets drag hur man uttrycker kĂ€nslor en del Ă€r spontana och andra vĂ€ntar med att uttrycka sina kĂ€nslor. DĂ„ har detta inget med islam och muslimer att göra! Detta Ă€r tydligt och klart att denna form av formulerig klart strider mot svensk diskiminerslag!
    Detta synsÀttet Àr diskriminering mot kön!

    Dessutom uttalar alla dessa tre mÀn i programmet att en man har rÀtt att utföra vÄld mot sin fru om hon inte lyder honom. All form av vÄld
    Àr förbjudet enligt svensk lag att misshandla nÄgon- dÄ strider Àven deras uttalanden Äterigen mot svenska lag.

    ” Musimer Ă€r en gigantisk grupp som har speciella behov” — alla muslimer Ă€r inte ens religösa och anser att religon och kultur Ă€r en privat sak.

    “vill slippa bli ifrĂ„gasatta för sina stĂ„ndpunkter” - men det tydligt att de ska ha tolkningsföretrĂ€de och rĂ€tten att kritisera andra mĂ€nniskor. Men de vill inte att nĂ„gon eller nĂ„gra andra ska ha tolkningsföretrĂ€de och rĂ€tten att kritisera dem– Det Ă€r fastslaget att i Sveriges viktigaste grundlag- Regeringenformen att Sverige Ă€r en demokratiskt stat som har fast slagt de demokratiska vĂ€rderingarna samt förenta nationernas deklaration av de mĂ€nskliga rĂ€ttigheter sĂ„ som religonsfrihet Ă„r 1951 och Ă„r 1991 fastslogs yttrandefriheten.

    Sedan sĂ€ger alla mĂ€nnen som om kvinnan mĂ„ste beroende av mannen. Vad Ă€r detta i ett samhĂ€lle om anses vara den mest demokratiska och jĂ€mstĂ€llda landet i vĂ€rlden–vad gör dessa mĂ€n i Sverige med en dold politiska agenda som de Ă€r för fega att vĂ„ga erkĂ€nna rakt ut?

  1360. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jesus will return!

    Vi kommer bort ifrÄn att Gud Àr nÄgon slags person eller liknande, nÄgon som man tala med eller sÄ.

  1361. Kommentar:
    Jesus will return! skriver:

    Jack E Gladh

    Men han Àr en person som finns och som kommer att finnas, min vÀn!
    En person med hela EnergikÀllan i sig, han Àr ju skaparen av allt sÄ varför kan han inte skapa saker med hjÀlp av energi?!
    Gud Àr ingen konstig entitet som bara blir arg och dömer mÀnniskor för deras gÀrningar. Utan en gud som Àr Fader för alla mÀnniskor, han Àlskade dig sÄ mycket att han gav sin ende son JESUS för vÄr skull!
    Men ÀndÄ sÄ ignorerar vi den saken och istÀllet för att acceptera det sÄ ignorerar vi det o sÀtter Gud pÄ nÄn slags begrÀnsad ram!

  1362. Kommentar:
    Jesus will return! skriver:

    Hur kan man tro och pÄ att vi kommer frÄn bakterier?!?!
    Om bakterier Àr eukaryotiskt sÄ Àr mÀnniskan oxÄ det!
    SÄ ni menar dÄ att mÀnniskan skapade mÀnniskan?!

  1363. Kommentar:
    Jesus will return! skriver:

    Om vi Àr apor, varför utvecklades inte dem aporna för 1000 Är sedan till mÀnniskor?! :S :S :S

  1364. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Jesus will return!

    Till min stora besvikelse konstaterar jag Äterigen att en debattör tappar fokus.

  1365. Kommentar:
    Jesus will return! skriver:

    Vad e det du försöker komma fram till? Att det inte finns nĂ„gon Gud eller? DÅ HAR DU FEL! FÖR DU HAR VERKLIGEN TUR, DU KOMMER SE HONOM!!

  1366. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    J w r!
    Finns inget som helst skĂ€l att vara kategorisk i den hĂ€r typen av resonemang. Uttryck likt “honom” Ă€r i det hĂ€r sammanhanget knappast relevant. En ödmjuk hantering av problematiken vore pĂ„ sin plats. AlltsĂ„: En/ett slags universell energi berörande oss alla Ă€r förvisso inte helt otĂ€nkbart. FrĂ„n den perrongen kan jag tĂ€nka mig att göra en resa. Absolut inte i personsfĂ€ren.

  1367. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    NÀ, men herrgud vilket svamel och flum debatt det sker hÀr dÄ.

    Jesus ska ÄtervÀnda ..nja sannolikheten Àr osannolik för att han inte konkrekt och direkt tydligt och klart visats sig pÄ de senaste tusentals Ären. SÄ visst dröm ni!

    Evulotionen Àr ett faktum!

  1368. Kommentar:
    \

    …ja men nĂ€r var det som Gud tröck pĂ„ knappen och evolutionen startade?:

    FrĂ„n Darwins “Om arters uppkomst”, kap. XIV. Rekapitulation och slutsatser.:
    “…Det förefaller som om ocksĂ„ de mest framstĂ„ende författare Ă€r helt nöjda med förestĂ€llningen om att varje art skulle ha skapats för sig. SjĂ€lv menar jag att det stĂ€mmer lĂ„ngt bĂ€ttre med det vi vet om de lagar som Skaparen gav Ă„t materien, om tillkomst och försvinnande för vĂ„r vĂ€rlds tidigare och nuvarande invĂ„nare berott pĂ„ sekundĂ€ra orsaker, i stil med de som bestĂ€mmer över individens födelse och död.”

  1369. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    FörhÄller mig envist borta frÄn flummet, men deltar gÀrna i tÀnkbarheterna, vilket Àr en helt annan sak. Fantasin mÄ röra sig fritt under ödmukhetens tÀckmantel. Det dÀr med Jesus distanserar jag mig ifrÄn. Evolutionens faktum mÄste vi dock förhÄlla oss till. Energin, vi talar om hÀr, Àr med i sammanhanget pÄ ett eller annat sÀtt.

  1370. Kommentar:
    Albert skriver:

    J W R,

    “han Ă€lskade dig sĂ„ mycket att han gav sin ende son JESUS för vĂ„r skull!”

    Gjorde han? Jag har inte hört annat Ă€n att Jesus Ă€r tillsammans med Gud numera. Jesus har med andra ord INTE offrats för oss. Vi fick honom till lĂ„ns en stund. Eller Ă€r du av uppfattningen att Jesus, tillsammans med Judas, Ă€r i helvetet just nu och för all framtid? Det vore nĂ€mligen ett ÄKTA offer.

  1371. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag hörde pÄ radio p1 idag i programmet ring p1. DÀr sade en man att han Àr frÄn iran och flydde frÄn iran för att dÀr finns inte religonsfrihet. Han menade att religonsfrihet Àr att man ska inte bli störd och pÄtvingad att t.ex bli vÀckt 04:00 för att nÄgon som ropar allah o akbar. Han menade Àven att alla vill inte bli pÄtvingade olika budskap och bli vÀckta tidigt pÄmorgonen och be 5 gÄnger per dygn. De som vill gÄ till moskeer och utöva religonen Islam ska göra detta utan att störa andra mÀnniskor, visa hÀnsyn och respektera att alla Àr inte muslimer och han varnade för Islamisterna. Jag antar att han menade Àven att det Àr Islamisterna som har skapat Islamofobin.

  1372. Kommentar:
    \

    Koranen:
    “Han har makt att sĂ€nda straff över er frĂ„n ovan
    eller frÄn marken under era fötter
    eller att förvirra er genom att splittra er i sekter
    och lÄta er smaka varandras tyranni.
    Se hur Vi förklarar Tecknen
    pĂ„ olika sĂ€tt pĂ„ det att de mĂ„tte förstĂ„!”

    Vi? Är det fler Gudar? Ja, en hierarki. Gudarna finns nog!

  1373. Kommentar:
    \

    …mĂ€rklig vers i denna dualistiska religions heliga skrift! Viss profetisk insikt över framtiden? Eller beskrivning av dĂ„tidens tillstĂ„nd dĂ€r i omrĂ„det. Sekter fanns redan dĂ„.

  1374. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    JodÄ, gudar finns. De Àr spöken. HjÀrnspöken.

  1375. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    En talande tystnad frÄn trons försvarare.

  1376. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det finns de som hÀvdar att om det finns en gud dÄ Àr guds kÀrlek villkorslös som villkorslöst strÀker ut sig till alla mÀnniskor pÄ jorden oavsett hudfÀrg, ögonfÀrg, sexuell lÀggning, Älder, kön med mera.

    DÄ kan man som atesit bli konfunderad nÀr man möter i vardagen de som hÀvdar att de Àr religösa och ÀndÄ stÀller de krav pÄ sin omgivning och pÄ mÀnniskor.

    En prÀst i svenska kyran pÄ svt debatt sade nÄgot som kom rakt in i mitt hjÀrta: i min kryka Àr alla vÀlkommna oavsett vem de Àr och hur de ser ut- min tolkning att denna prÀst stÄr för den villkorslösa kÀrleken.

    En sak som fick mig att fundera vidare nĂ€r en sade: i fittja vill en imamn gĂ„ upp till minariterna för att kalla alla muslimer till fredagsbönen- gĂ€ller detta endast muslimer eller Ă€r alla andra icke muslimer Ă€ven vĂ€lkommna– stĂ€ller dena imamen dĂ„ krav hur Ă€kta religösa Ă€r imamen dĂ„? Om han stĂ€ller kravet att man mĂ„ste vara muslim annars Ă€r man protförbjuden eller?

  1377. Kommentar:
    Ida skriver:

    Jag hĂ„ller helt med “Ateisterna-nej tack”, frĂ„gorna i det hĂ€r testet Ă€r ibland omöjliga att svara pĂ„. HĂ€r finns bara alternativ som fĂ„r religion att framstĂ„ som fruktansvĂ€rd och orĂ€ttvis, det Ă€r vĂ€l visserligen meningen. Jag tycker dock att man glömmer att det faktiskt finns icke-fanatiska religionsutövare!

  1378. Kommentar:
    En liten pÄse snor pÄ ryggen skriver:

    VĂ€l talat Ida.

    Humanisterna Àr vÀldigt pigga pÄ att gÄng pÄ gÄng kasta skit pÄ kristen och islamisk moral (andra religioner nÀmns faktiskt inte sÄ ofta - faktum Àr att man verkar vÀldigt rÀdd för att trampa pÄ en öm tÄ Àven hos muslimerna). Samtidigt Àr det vÀldigt konstigt att Humanisterna sjÀlva föresprÄkar moral överhuvudtaget. Om allt i grund och botten Àr materia/energi (och ingenting annat) - varifrÄn hÀrleder man dÄ moralen? Denna frÄga misslyckas man med att besvara gÄng pÄ gÄng. Christer Sturmark gjorde ett försök att förpassa moralens grundvalar till evolutionen. Av detta kan man dra slutsatsen att Sturmark antingen inte har förstÄtt vad evolutionsteorin innebÀr eller att han inte har förstÄtt ovan stÀllda frÄga.

  1379. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    God loves everyone
    Like a mother loves her son
    No strings at all
    Unconditional
    Never one to judge
    Would never hold a grudge
    ‘Bout what’s been done
    God loves everyone

    There are no gates in heaven
    Everyone gets in
    Queer or straight
    Souls of every faith
    Hell is in our minds
    Hell is in this life
    But when it’s gone
    God takes everyon

    Its love is like a womb
    It’s like the air from room to room
    It surrounds us all
    The living and the dead
    May we never lose the thread
    That bound us all

    The killer in his cell
    The atheist as well
    The pure of heart
    And the wild at heart
    Are all worthy of its grace
    It’s written in the face
    Of everyone
    God loves everyone

    There’s no need to be saved
    No need to be afraid
    Cause when it’s done
    God takes everyone

    God loves everyone

  1380. Kommentar:
    Mikael Sjödin skriver:

    Till “Christer Sturmarks Mamma”: det enda som Ă€r föga imponerande Ă€r ditt (fĂ„niga inlĂ€gg oktober 20, 2009 kl 9:30). Det visar att du inte vet ett dugg om Sturmark, men tydligen önskar du att du gjorde det.
    Det Àr nÀr man inte har nÄgot med substans att komma med, som man mÄste ta till fjortis-personangrepp som dina. Du vet inte ens vad Sturmarks mamma heter, hehe!

  1381. Kommentar:
    Peter skriver:

    Antingen sĂ„ köper man allt som stĂ„r i gamla testamentet eller sĂ„ gör man inte det. Till Er som klagar pĂ„ testet, ni ÄR INTE kristna, muslimer eller judar. Ni har hittat pĂ„ era egna religioner, plockat ur böckerna som om de vore nĂ„gon buffĂ© eller smörgĂ„sbord. DĂ€rför anser ni att frĂ„gorna Ă€r dĂ„ligt formulerade. Jag hade absolut inget problem med svarsalternativen…

    Kampanjen vÀnder sig uppenbarligen inte till de som föredrar smörgÄrdsbordsreligioner.

  1382. Kommentar:
    Janne skriver:

    Nja Peter.

    De flesta frĂ„gor Ă€r ju utformade pĂ„ sĂ„ vis att man skulle kunna lĂ€gga till ytterliggare alternativ. Var finns t.ex. alternativet “en medmĂ€nniska” i frĂ„ga 6? Vidare kan du fylla i frĂ„gorna pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de blir nĂ€stan kontradiktoriska. Man kan t.ex. fylla i bĂ„de att man tror pĂ„ Gud och att man tror att medvetandet upphör att existera i och med döden - jag har dĂ„ aldrig stött pĂ„ en person som pĂ„stĂ„r sig tro nĂ„got sĂ„dant i varje fall. ÄndĂ„ rĂ€knas ett resultat ut Ă„t dig - naturligtvis innebĂ€r detta resultat att du bör bli medlem i Humanisterna. Testa sjĂ€lv att fylla i varannan frĂ„ga som om du vore en ultrakristen mĂ€nniska och varannan som om du vore en hĂ„rdnackad ateist sĂ„ fĂ„r du se vad jag menar. Till sist - angĂ„ende ditt - “Antingen sĂ„ köper man allt som stĂ„r i gamla testamentet eller sĂ„ gör man inte det” - sĂ„ hĂ„ller jag förvisso med dig. MĂ€rk dock vĂ€l att i alternativet att man INTE köper ALLT som stĂ„r i gamla testamentet sĂ„ ryms det bland annat att man köper 99% av det som stĂ„r i gamla testamentet (om man köper 99% av det som stĂ„r i gamla testamentet sĂ„ köper man INTE ALLT som stĂ„r i gamla testamentet). Vem vet, du skulle kanske passa ganska bra som testutformare Ă„t Humanisterna?

  1383. Kommentar:
    Jonny skriver:

    Om Jesus dog för vÄra syndar sÄ finns vÀl ingen synd kvar?

  1384. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    LÄS DETTA SKITSNACKET!

    Hej!

    Om vi skall lyckas med att engagera svenska muslimer att bli delaktiga i valet september 2006, borde vi ta till oss följande krav och önskningar frÄn muslimska minoriteten i Sverige.
    Jag har inte sÀtt tydliga signaler frÄn alla partier att tillmötes gÄ sÄdana hÀr önskningar. Vi vill se de viktigaste kraven som en del av de politiska programmen. Annars finns det risk att majoriteten av muslimerna bli sofflÀggande under valdagen.
    Muslimerna Àr trötta pÄ svikna vallöften och önskar ha konkreta förslag för att visa att vi bryr oss. Det skadar inte att VÄra politisk valda eller nya kandidater att Àgna sig en timme och lÀsa vÄrt öppet brev som skickas till alla etablerade partier.

    Mvh
    Mahmoud Aldebe

    Det glömda minoriteten
    Islam i Sverige, kort historik

    Sverige fick egentligen inte sin första kontakt med muslimer förrÀn invandringen inleddes under 1940- talet, dÄ första muslimerna kom österifrÄn, d.v.s. frÄn Finland och Estland , de var tatarer och det var just dem som etablerade den första hemförsamlingen i Stockholm för 60 Är sedan. De muslimer som invandrat under 1960-1970-talen var en del av den stora arbetskraft invandringen. Mellan 1970-1990-talen Àndrade invandringen karaktÀr, flyktingströmmar började utgör en allt större andel av antalet muslimerna i Sverige.
    Islamiska samfunden berÀknar antalet muslimer i Sverige drygt 470 000 personer. Alla som genom födseln hör hemma inom en av islamisk tradition dominerad miljö, Ätalar islamisk trosbekÀnnelse, tillhör ett muslimskt folk, har muslimsk hÀrstamning, har ett egennamn som hör hemma i en islamisk tradition och som sjÀlva identifierar sig med eller betraktar sig som hörande till denna religion och tradition Àr muslimer.
    Det finns en del invandrarmuslimer som inte vill ha kontakt med islamiska samfunden och betraktar sig som sekulariserade och frÄn deras hÄll har ocksÄ hörts protester över att i olika sammanhang betraktas som muslimer. Det Àr svÄrt att rÀkna antalet men frÄn vÄra analyser och kartlÀggning, kan vi bedöma att det finns kring 15% av Sveriges muslimer vill inte ha med islam att göra och vill betraktas som svenskar i allmÀnhet med nationella bakgrunder.
    Svenska muslimers rÀttigheter och skyldigheter, sÀrlagstiftning för religionsfriden
    Vad det gĂ€ller problemen rörande muslimernas rĂ€ttsstatus- omfattande allt frĂ„n lagstiftning rörande uppehĂ„lls- och arbetstillstĂ„nd, trostillhörighet och deras religiösa funktionĂ€rs juridiska status till möjligheter att med hĂ€nvisning till religionsfrihet, fĂ„ praktisera och leva efter islams budskap – Ă€r situationen mycket varierande.
    Vi har fÄtt kÀmpa, med ofta liten framgÄng, för att fÄ islam, accepterade pÄ samma villkor och med samma (juridiska) rÀttigheter som andra religioner i landet. Trots att man talar om samma generella rÀttigheter för alla religioner, kommer det ÀndÄ i praktiken rÄda stora skillnader mellan religionernas möjligheter att verka i samhÀllet.
    Det behövs sÀrlagstiftning för religionsfriden sÄ allt de konventioner om mÀnskliga rÀttigheter som Sverige Älagt sig att följa, speciellt tÀnker vi pÄ FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna och den Europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna (EKMR) med flera, implicerar rÀtten till sÀrlagstiftning. SÀrlagstiftning handlar egentligen om religionsfrihet eftersom det hÀr i Sverige rÄder religionsfrihet sedan 1951.
    Sveriges Muslimer har blivit mer och mer politiskt medvetna om sina rÀttigheter i samhÀllet och nu önskar de att dessa rÀttigheter ska respekteras. För att kunna pÄverka den svenska politiken och för att kunna upprÀtthÄlla effektiv dialog och samtal mellan svenska muslimer och samhÀllets olika organ sÄ presenterar vi praktiska och nödvÀndiga lösningar som mÄste ske om man vill komma nÀra en lyckad integrationspolitik och mÄngfald i Sverige.
    Svenska muslimer Àr en svensk minoritet
    Religionsfrihet ska gÀlla för alla, och FN olika deklarationer i omrÄdet ska tillÀmpas Àven i Sverige. SÄ egentligen borde alla lagar bearbetas eller anpassas efter behovet hos alla, minoritetsgrupper i Sverige. Vi muslimer Àr en stor minoritetsgrupp i Sverige men saknar status och religionsfrihetslagstiftningen mÄste tillÀmpas i sin vida betydelse sÄ att den inte bara gÀller visa minoriteter och majoritetsbefolkning, utan den ska gÀlla Àven muslimska minoriteten i landet. De problem som existerar i samband med den svenska religionsfriheten Àr att det Àr en pietistiskt fÀrgad, individualiserad religions förstÄelse som ligger bakom svensk religionsfrihetslagstiftning, medan det för muslimska minoriteten Àr religionens kollektiva yttringar som Àr de mest centrala. Man betraktar den egna religionen snarare som ett sÀtt att leva Àn ett trossystem.
    Det Àr ocksÄ i livet sjÀlvt, med alla dessa socialt betingade regler och vÀrderingar, som den religiösa tillhörigheten manifesteras och som religionen utövas, inte frÀmst i bön och gudstjÀnstliv och det gemensamma religiösa sprÄket d.v.s. arabiska . DÀrför hamnar vissa sÄdana islamiska religiösa yttringar utanför det som omfattas av religionsfriheten.
    Muslimska minoriteten kritiserar den snĂ€va definitionen av religion som ligger till grund för den svenska religionsfrihetslagstiftningen. Det behovs sĂ€rlagstiftning nĂ€r det gĂ€ller godkĂ€nnande av muslimska minoriteten. Med ett sĂ„dant godkĂ€nnande kan vi begĂ€ra rĂ€ttelse av svenska familjerĂ€tten för att anpassa den islam. Det Ă€r den som Ă€r viktigast för Sveriges muslimer. Äktenskap, skilsmĂ€ssa, vĂ„rd av barn, omhĂ€ndertagande av minderĂ„riga barn.
    Det handlar ocksÄ om att ha rÀtt till att ta ut ledighet vid vissa av de tvÄ stora religiösa högtiderna, att fÄ vara ledig ett par timmar mitt pÄ dagen pÄ fredagar för att kunna deltaga i fredagsbönen. I sÄdana frÄgor behövs sÀrlagstiftning som betraktas ett nödvÀndighet för att skydda de svenska muslimernas muslimska identitet. Möjligheterna att kunna leva helt och fullt enligt den islamiska familjelagstiftningen om man sÄ önskar Àr mycket svÄrt i Sverige, om vi inte fÄr status som eget minoritet
    Islamiska trossamfunden i Sverige
    I Sverige finns det mer Àn 185 lokala islamiska församlingar och bara fÄ moskéer. Flera moské projekt Àr pÄ gÄng. SamhÀllet upplever detta som ett hot och mÄnga individer och grupper protesterar högljutt.
    Kommuner och stadsdelar borde lyfta upp alla sk kÀllar- och lÀgenhets moskéer som finns runt om i landet till likvÀrdiga lokaler som kyrkorna har om kommunpolitiker vill Ästadkomma en praktisk integration i landet. MotstÄndet mot moské byggen kommer frÄn enskilda personer och frÄn organiserade grupper. De argument mot moské byggen som anvÀnts mest frekvent har varit de miljö anknutna, nÀmligen att moské skulle medföra ökad trafik, och dÀrigenom ökade luftföroreningar, buller. Moskén har ansetts inkrÀkta pÄ grönomrÄden. De alla negativa synpunkter om moské byggen innehöll ocksÄ kommentarer och frÄgor om islam och muslimer. Man talar om att invandrartÀthet som eventuellt skulle öka, om motsÀttningar mellan svenskar och muslimer samt mellan muslimska grupperingar internt som befarades. MÄnga talar öppet att grÀnsen nÄdd, nu fÄr muslimerna ta sedan ditt de kommer. UtplÄning av den svenska vÀrderingar och kulturen poÀngterades ofta. Att man tyckte illa om eller var rÀdd för islam som religion eller företeelse lÀge ocksÄ ofta till grunden för de skÀl som anfördes mot moské byggen. Denna starka ovilja knappast lÄter sig förÀndras av motargument och hÀmtar sin nÀring i okunskap eller mytifiering av vad stÄr för. Moské byggande och finansiering av byggen Àr ett stort problem för muslimerna i Sverige, de kÀllarlokaler som finns rÀcker inte utan börjar bli alldeles för trÄnga.
    KĂ€llarfolket
    Muslimer kallas numera kÀllarfolket av unga muslimer som vÀgrar delta i aktiviteterna i sÄdana under jordiska lokaler med hÀnvisning till miljöanknutna problem bl.a. ökade luftföroreningar i de kÀllarlokaler som saknar ofta luftventilationer. MÄnga blir sjuka av de underjordiska lokaler eller cyckelstÀllslokaler.
    Svenska muslimers önskemÄl och förhoppning
    En moské i varje stad eller kommun skulle ha en vÀsentlig vÀrde för landets muslimer. Det skulle upplevas som ett erkÀnnande av muslimernas existens och islams rÀtt att existera i Sverige. RÀtten att vara muslim i Sverige förstÀrks om det rÄder lagstadgad religionsfrihet som faststÀller muslimska gruppens rÀttigheter att bygga egna moskéer utan hinder och ett erkÀnnande frÄn det svenska majoritets samhÀlle ett positivt tecken pÄ att religionsfriheten ocksÄ har en möjlighet att fungera i praktiken. En moské har flera funktioner Àn att enbart vara en plats för tillbedjan. Moskéns Àr ett stort folks Hus som har den funktion som en social och kulturell institution, en plats att trÀffas pÄ, dÀr kontakten med det svenska samhÀllet och dess medborgare sker dagligen. Kravet pÄ att fÄ bygga moskéer Àr ett led i en process av muslimsk integrering som pÄgÄr i Sverige. Det handlar om grundlÀggande behöv för att man ska kunna bevara och utöva sin religion, men ocksÄ om att kunna höja muslimernas status och att kunna fÄ respekt och förstÄelse. I en sÄdan situation skulle kÀnslan av lojalitet gentemot Sverige Àr ens nya hemlandet trots att man Àr muslim.
    Skapande av rÀntefria lÄn
    Moskébyggen borde finansieras med rÀntefria lÄn som alternativ till villkorat bidrag frÄn utlandet. Kommunerna borde ta pÄ sig ansvaret att gÄ i borg för rÀntefria lÄnen eller lÄna ut pengar rÀntefritt till moskébyggen för kommunens muslimska invÄnare. Svenska staten borde införa begreppet rÀntefria lÄn och lÄnetagare skall ha rÀtt att dra lÄneavgiften frÄn sjÀlvdeklarationen pÄ samma grunder som lÄnerÀntan.
    Islam och skolan.
    Att integrera islam i svenska skolor minskar kravet pÄ egna privata islamiska skolor.
    Det innebÀr att man lyfter hemsprÄket och religionen i schemat som ett vanligt Àmne, dÀr muslimska barn fÄr möjlighet till undervisning i homogena grupper i eget hemsprÄk och egen religion i de kommunala skolorna. Imamer och hemsprÄkslÀrare borde fÄ status som ordinarie lÀrare i Àmnet hemsprÄk och religion. PÄ det viset skulle kravet pÄ egna privata skolor minskar och mÄnga av de problem muslimska elever dagligen möter i skolan enkelt kunna elimineras.
    Undervisningen i skolan ska inte föras pÄ annat sprÄk Àn svenska, förutom den sedvanliga hemsprÄk undervisning och ökad religionsundervisning pÄ sina egen religion.
    Islamiska skolor
    Att stödja etablering av islamiska grundskolor i tÀtbefolkade omrÄden med mÄnga muslimer dÀr muslimska elever fÄr möjlighet till undervisning i homogena grupper kan förstÀrka elevernas kulturella och religiösa identitet och pÄ det viset skulle mÄnga av de problem muslimska elever dagligen möter enkelt kunna elimineras bl.a. hemsprÄk, religionsundervisning, muslimsk mat frÄgan, gymnastik frÄgan och det kan vara ett konkret sÀtt att hjÀlpa flickor och pojkar frÄn muslimska lÀnder att delta i separata simundervisning och dÀrmed fÄ avgÄngsbetyg frÄn skolan.
    MÄnga muslimska flickor avslutar sin gymnasieutbildning utan att kunna simma alls.
    HĂ€lsan och gymnastik
    Alla kommuner borde ordna en kvÀll i veckan som ska vara en kvinnokvÀll respektive mÀnnens kvÀll i gym och simhallen. Hela hallen ska dÄ vara öppen bara för kvinnor eller mÀn medan övriga kvÀller Àr för bÄda könen. I detta fall handlar det bland annat om att unga flickor frÄn muslimska lÀnder ska fÄ möjligheten att delta i simundervisning och dÀrmed fÄ godkÀnt betyg i gymnastik. FörutsÀttningar Àr att det inte finns unga pojkar eller vuxna mÀn i simhallen. Just nÀrvaron av det motsatta könet hindrar visa flickor med invandrarbakgrund frÄn att tillgodogöras sig undervisningen i simning. Bland annat etiska och religiösa skÀl gör att muslimska flickor inte fÄr gÄ och bada tillsammans med unga pojkar och mÀn.
    Det Àr bÄde farligt och orÀttvist att flickorna ofta inte lÀr sig simma alls. 1000-tals invandrar kvinnor kan aldrig anvÀnda simhallen och trÀningslokalerna. Det Àr synd. Motion och friskvÄrd behöver alla, och problemet med simundervisningen och trÀningen i de offentliga lokalerna Àr mycket stor för invandrare mÀn och kvinnor.
    Krav
    Vi krÀver att kommunpolitiker bör utreda frÄgan noggrant. Kommunerna Àr skyldiga att se till att skolungdomar fÄr avgÄngsbetyg. Alla ungdomar oavsett bakgrund ska ha möjlighet att bli godkÀnda i gymnastik. Med god vilja blir det sÄ lÀtt att genomföra.
    Muslimska högtider
    Att riksdagen stiftar en lag som ger svenska muslimer rÀtt att vara lediga under de islamiska högtiderna Eid al fitr och Eid al Adha Àr krav frÄn alla muslimer. För nuvarande Àr det omöjligt att ta ledigt frÄn arbeten för att fira högtiden tillsammans med familjen.
    Krav
    Vi krÀver sÀrlagstiftning i frÄgan alltsÄ rÀtten till tvÄ dagars ledighet med betalt i samband med firandet av högtiderna och de har tvÄ dagarna tÀcker behovet att fira högtiderna för sunni och shia muslimerna och det bevisar att vÄr religion och kultur accepterade av samhÀllet.
    Önskan och förhoppning
    Att lösa integrationsproblemet behövs verkligen anpassning av lagstiftningen för att tillmötes gÄ muslimernas krav pÄ ledighet under firande av sina högtider. Att kunna behÄlla sina religiösa livsmönster samtidigt som muslimer integreras i det svenska samhÀllet , skapar en verklig mÄngfald i samhÀllet.
    Muslimer krÀver att regeringen ska undersöka möjligheten till en sÀrlagstiftning Àr möjlig och hur detta i fall ska motiveras utifrÄn existerande lagstiftning i religionsfrihetslagen. Muslimer krÀver alltsÄ en lagstiftad positiv sÀrbehandling av i detta fall en religiös minoritet för att befrÀmja dess status och skydda den mot majoritetssamhÀllet.
    FN och EU konventioner
    I Sverige har det hÀnvisats till den grundlags skyddade religionsfrihet och den lika sÄ sedan i januari 1995 grundlagsskyddade europeiska konventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna. Stödet för sÀrlagstiftning finns redan dÀr, men Sverige vÀljer idag att tolka lagarna och konventionerna sÄ pass snÀrt att religionsfriheten i praktiken inskrÀnks pÄ ett sÀtt som Àr otillbörligt.
    Muslimerna som en religiös minoritet, har rÀtt lika mycket som andra religiösa minoriteter, enligt bland annat FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rÀttigheter att ha sitt eget kulturliv, bekÀnna sig till och utöva sin egen religion eller anvÀnda sitt sprÄk.
    Fredagsbön och ledighet
    TvÄ timmars ledighet för fredagsbön, mellan kl.12- kl.14 under vintertiden och mellan kl.13-kl.15 sommartiden. Fredagsbönen Àr en obligatorisk bön som mÄste utföras kollektivt i moskén. Arbetsgivarna vÀgrar att ens prata om saken med sina muslimska anstÀllda. Staten som största arbetsgivare borde vara fordömme för andra arbetsgivare vid den privata sektorn. En religiös minoritets intressen och kamp för sin identitets bevarande sammanfaller bÄde med religionsfrihetslagstiftning och de lagstadgade minoritetsrÀttigheterna. Det borde vara bra att undersöka om det finns stöd för en sÀrlagstiftning i de berörda konventionerna deklarationerna och lagstiftningarna för vara rÀttvisa krav.
    Halal slakt (TillÄten föda för muslimer)
    Att bidraga till att muslimerna och judarna fÄr dispens eller sÀrlagstiftning för att utföra den islamiska och judiska slakten. I en rad internationella föredrag och konventioner slÄs fast att religionsfrihet Àr en mÀnsklig rÀttighet. Att vissa födoÀmnen Àr förbjudna för muslimer det gÀller i synnerhet produkter av gris accepteras numera allmÀnt av den svenska omgivningen. Institutionsbespisningar Àr dÀrför anpassade till att kunna erbjuden sÀrskild mat Ät muslimer och judar. Eftersom gris produkter ofta ingÄr i livsmedelstillsatser har det emellertid blivit svÄrare för utövande muslimer att bedöma vad som kan betraktas som tillÄten föda. Livsmedelsverket har dÀrför lÄtit framstÀlla en förteckning över tillsatser som innehÄller grisprodukter till vÀgledning för Sveriges muslimer och judar, men tillgÄng pÄ tillÄtet svensk kött (halal) kan dock vara ett problem. Djur fÄr inte slaktas rituellt före bedövning i Sverige, men man tillÄter importerat kött ingÄ i vÄr tillÄtna föda. Det Àr importerade kött som anvÀnds i de institutionsbespisningarna i bl a alla skolor. Halalslakten har blivit ett sÀrskilt problem för muslimerna. Det gÀller i synnerhet slakt kring offer festen (Kurban eller Eid al Adha) dÀr muslimska familjer av religiöstradition brukar slakta ett lamm. Sedan 1937 Àr det förbjudet att ritualslakta större djur utan föregÄende bedövning i Sverige. Kravet pÄ bedövningstvÄng var en del i ett reformarbete som syftade till ökat djur skydd. Men lagen hade uppenbarligen inte enbart djur skyddsintressen för ögonen; ett viktigt argument var ocksÄ misstro mot frÀmmande seder. Detta förbud mot att slakta enligt judiska och muslimska tradition kvarstÄr alltjÀmt. Det har fler gÄngar förts pÄ tal i riksdagen men beslutsfattare har varit ovilliga att ompröva sin instÀllning. SÄ sent som 1992 fast slog en utredning frÄn jordbruksdepartementet att ritualslakt inte kan accepteras i Sverige. Numera finns det en utredning hos jordbruksverket och vi hoppas att beslutsfattare behandlar frÄgan positivt.
    Begravningsplatser
    Trots att Islam har funnits som organiserad religion i Sverige i 32 Är har byggandet av begravnings platser stÀndigt stött pÄ patrull. Förutom pÄ skogskyrkogÄrden i Stockholm finns muslimska begravningsplatser Àven i 20-tals kommuner men det Àr inte tillrÀckligt. Idag bor muslimerna i nÀstan 100 kommuner som saknar begravningsplatser. Det största problem som möter muslimer i allmÀnhet Àr att deras döda ska begravas sÄ snabbt som möjligt, enligt islamisk sed och i muslimsk begravning i sin hemkommun.
    Muslimer krÀver att församlingsförbundet i svenska kyrkan i samarbete med landets kommuner ska reservera begravningsplatser i alla kommuner som har muslimska invÄnare.
    Muslimer krÀver ocksÄ att lÀnsstyrelsens ombudsmÀn i begravningsfrÄgor tar sitt ansvar för att tillmötesgÄ muslimska krav pÄ begravningsplatser.
    Imamutbildning i Sverige.
    Att starta Imamutbildning vid svenska universiteten och högskolor Àr ett krav frÄn landets muslimer och frÄn svenska myndigheter. Utbildningen kan formas dels som religions- utbildning, hemsprÄk (typ arabiska) utbildning. Studerande kan fÄ behörighet för att vara sprÄk och religions lÀrare. Denna utbildning kan skapa en naturlig integrering av islam i svenska skolor, och minska behovet av privat skolor.
    Opinionsbildning
    Att Sveriges rÀttssystemet Àr demokratiskt och icke diskriminerande mÄste betyda i praktiken att systemet ska beskydda alla mÀnniskor och folkgrupper i landet, men detta Àr inte alltid tillrÀckligt anser muslimerna.
    MĂ€nniskor tillhörande minoritetsgrupper kan behöva sĂ€rskilda rĂ€ttigheter för att kunna existera pĂ„ jĂ€mlika villkor med majoritetsbefolkning. Det största problemet som muslimer stĂ„r inför Ă€r majoritetsbefolknings synsĂ€tt. SamhĂ€llet gör sig stĂ€ndigt skyldig till assimilerings försök av landets invandrare. BĂ„de i dagligt tal och i lĂ€rda fackdiskussioner anvĂ€nder samhĂ€llet sig av sĂ„dana begrepp och uttryck om muslimer som Ă€r osanna, verklighets förvrĂ€ngande och laddade med negativa betonar. Man sĂ€tter grĂ€nserna mellan ”oss ” och ” dem”. Som medlemmar av den dominerande majoritetskulturen Ă€r man utrustad med egen kulturs hemmablindhet vilket medför att man har svĂ„righeter att se och uppfatta hela verkligheten. Den starka ensidiga fokuseringen pĂ„ problemen förstĂ€rker den allt mera utbredda uppfattningen att ” invandrarna har trĂ€ngt sig i Sverige och att de belastar landets nationella resurser” och att ” det endast Ă€r de sjĂ€lva som Ă€r hela orsaken till den höga arbetslösheten och ekonomikrisen och inte minst orsaken till sina egna problem” Man talar öppet idag om att muslimerna inte Ă€r nĂ„gra riktiga, fullvĂ€rdiga medlemmar av svenska samhĂ€llet.
    Den negativa bilden av muslimerna upprÀtthÄlls och förstÀrks av media och inte minst av Sveriges utbildningssystem. Muslimerna uppfattar omgÄende de negativa betonar som anvÀnds för att beskriva deras existens. Det kan inte undvikas att detta kommer att pÄverka deras bedömning av sig sjÀlva och slutsatsen endast bli att de Àr utanför samhÀllet.
    MÄnga muslimer upplever att de Àr diskriminerade speciellt i arbetslivet och bostadsomrÄden. Det största problemet i integrationspolitiken Àr att andra generations barn och ungdomar inte finner sig till rÀtta i vardagslivet. Detta ses vara uttryck för negativ svensk kulturpÄverkan som smittat av sig pÄ de unga.
    Önskan och förhoppning
    ‱ Sveriges muslimer riktar missnöje mot de lokala politiker som inte gör nĂ„got för att höja opinionen mot islmofobi i Sverige.
    ‱ Muslimerna riktar missnöje mot arbetsgivare inom bĂ„de den privata och den offentliga sektorn, för att de inte kan fĂ„ arbete p.g.a. sitt ursprung, hudfĂ€rg ,sitt utlĂ€ndska namn och religion.
    ‱ Muslimerna krĂ€ver att samhĂ€llet ska behandla dem pĂ„ samma sĂ€tt som man behandlar infödda svenskar och muslimerna vill leva under samma förhĂ„llande som sina svenska grannar.
    ‱ Muslimerna vill ha hjĂ€lp för att skapa sig en kreativ framtid pĂ„ basis av sin kulturella bakgrund och religiösa tillhörighet, om det blir sĂ„ fallet kommer de att kĂ€nna sig hemma i sitt nya hemland .
    ‱ Om sĂ€kerhetspolisen ska i fortsĂ€ttningen betrakta islam som en vĂ„ldsam religion och muslimerna som sĂ€kerhetsrisk, kommer samhĂ€llet att tvinga unga religiösa muslimer att segregera sig och det Ă€r inte bra varken för samhĂ€llet eller för muslimerna.
    ‱ Islamiska kulturen borde vara en del av det mĂ„ngkulturella samhĂ€llet. Det Ă€r upp till samhĂ€llet som bĂ€rare av den dominerande kulturen att erkĂ€nna muslimer som fullvĂ€rdiga medborgare, och ge muslimer samma sociala, kulturella, ekonomiska, politiska, religiösa och personliga rĂ€ttigheter som de ”infödda svenskar” sjĂ€lva Ă„tnjuter.

    VĂ€nliga HĂ€lsningar
    Mahmoud Aldebe
    Sveriges Muslimska Förbund 0850910923
    KapellgrÀnd 10 aldebee@yahoo.se
    116 25 Stockholm

  1385. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Religionsfrihet eller trosfrihet Àr en rÀtt för medborgare att fritt bestÀmma över sin religionstillhörighet och religionsutövning, liksom rÀtt att stÄ utanför alla samfund. Religionsfriheten kan ses antingen som en universell rÀttighet, eller som en angelÀgenhet mellan staten och den enskilde. Det senare synsÀttet ger att staten inte har rÀtt att med lagstiftning eller med ingripanden, inskrÀnka den enskildes rÀtt till religionsfrihet, med vissa förbehÄll. Det förra synsÀttet att det Àven Àr en angelÀgenhet mellan individer.

    Religionsfriheten rÀknas som en av de mÀnskliga rÀttigheterna, och finns uttryckt i till exempel Europakonventionen, artikel 9:

    Envar skall Àga rÀtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rÀtt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjÀnst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvÀnjor.
    Envars frihet att utöva sin religion eller tro mÄ endast underkastas sÄdana inskrÀnkningar, som Àro angivna i lag och som Àro nödvÀndiga i ett demokratiskt samhÀlle med hÀnsyn till den allmÀnna sÀkerheten, upprÀtthÄllandet av allmÀn ordning, skyddandet av hÀlsa eller moral eller av andra personers fri-och rÀttigheter.

    VÀnliga hÀlsningar frÄn en infödd svensk medborgare som Àr ganska trött pÄ den inskrÀnkta arabiska muslimska ohederligheten!

  1386. Kommentar:
    Ellinor Hultmark skriver:

    Även om jag Ă€r icke-religiös, och Ă€ven homosexuell, Ă€r det inte sjĂ€lvklart för mig att gĂ„ ur Svenska kyrkan. Även om jag aldrig besöker kyrkan sjĂ€lv, tycker jag det Ă€r viktigt att de som vill kan göra det.
    Jag tycker att det religionen gör i andra lÀnder Àn Sverige Àr oförklarligt och rent av Àckligt, men jag ser inga tendenser till det i Sverige.
    Att mÀnniskor finner hopp och en mening med livet Àr vÀldigt viktigt och om de gör det genom religionen, sÄ fÄr det vara sÄ.
    Kyrkan gör vĂ€ldigt mycket för mĂ€nniskor som inte har det sĂ„ lĂ€tt alla gĂ„nger, speciellt Ă€ldre. Att man vill stödja detta arbete kan för mig ses som vĂ€lgörenhet och det bidrar jag gĂ€rna till…

  1387. Kommentar:
    Peter Ljung skriver:

    De svartvita frÄgestÀllningarna Àr belysande för vilket svar frÄgestÀllarna vill ha.Men blir som mÄnga redan sagt att resultatet blir tÀmligen ointressant. Om jag följer Guds vilja eller tar eget ansvar, var en av de avslutande frÄgorna. Jag tror pÄ Gud och genom att jag tar ansvar för mitt eget liv och mina handlingar följer jag Guds vilja. Det alternativet saknades. Med tanke pÄ frÄgestÀllningarna har frÄgestÀllarna mycket att lÀra. De förutfattade meningarna som frÄgorna uppvisar grÀver fler och djupare skyttegravar som hindrar förstÄelse av mÄgfalden.

  1388. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    -Senast du sÄg mig
    var jag osynlig, sade Fadern,
    och nu, hör du mig ej.
    SĂ„ hur ska du kunna tro
    att jag finns? (Citat)

  1389. Kommentar:
    Atle skriver:

    Med referanse til testen, sÄ er Jul i utgangspunktet ingen religiÞs feiring. Det er derimot en gammel hedensk tradisjon som kristendommen har prÞvd Ä overta, slik nye religioner gjerne bygger sine kirker pÄ gamle helligdommer for Ä undertrykke de opprinnelige tradisjonene.

    Jul er for meg feiring av naturen (grantreet inn i stua), som vi lever av (god mat og drikke) og mine medmennesker (gaver).

    Hos oss er det fritt for engler i julepyntinga, derimot er det flere nisser (svensk: tomter). Og i toppen pÄ treet er det ingen stjerne.

    Ellers, som ateist, likte jeg godt svaralternativene. Men jeg kan godt skjÞnne at religiÞse synes alternativene er vanskelige Ä forholde seg til nÄr det religiÞse alternativet hele tiden settes opp mot det rasjonelle alternativet.

    NÄ er det jo slik at religiÞsitet ikke er rasjonelt, sÄ sÄnn sett er det riktig. PÄ den annen side sÄ er ikke religiÞse flest fullstendig irrasjonelle, og dermed oppstÄ problemet med Ä finne et passende svaralternativ.

  1390. Kommentar:
    Johannes skriver:

    Det var det fĂ„nigaste “testet” som jag har sett pĂ„ lĂ€nge. Det inledde starkt och vid första anblicken sĂ„ sĂ„g det ut att faktiskt vara vettigt, men jag skulle tro att aftonbladets ” Ă€r din partner otrogen”-test har högre validitet.

    Hela idéen med testet skulle ju vara att först frÄga om man Àr religiös och sen stÀlla en rad komplicerade frÄgor pÄ glidande skalor sÄ att man kan se huruvida folk aggerar som de lÀr.
    Att stĂ€lla upp ett tiotal svart-vita frĂ„gor dĂ€r varje sansad (icke-fanatiker) mĂ€nniska svarar “rĂ€tt” Ă€r inte ett samhĂ€llskritiskt test pĂ„ mĂ€nniskors Ă„sikter.

    SkÀms pÄ er att inte lÀgga ribban högre Àn aftonbladet

  1391. Kommentar:
    Gud Finns Överallt ! skriver:

    GUD FINNS ÖVERALLT , du kollar pĂ„ gud just nu , gud finns i allting som Ă€r skapat pĂ„ jorden. Gud Ă€lskar alla mĂ€nniskor pĂ„ hela jorden och han har gett er den fria viljan för att annars hade vĂ„ra liv sin mĂ€nniskor varit förutsedda av gud.

    Gud svarar pÄ alla era frÄgor ni mÄste bara öppna upp ögonen för honom, bara för att han inte svarar er konkret med ord som vore enklast fÄr ni öppna upp ögonen för honom , lyssna pÄ orden i nÀsta lÄttext, kolla i en tryckt tidningsskrift eller hör vad nÀsta mÀnniska du trÀffar sÀger till dig,

  1392. Kommentar:
    Ludvig skriver:

    Ni hade inte behövt vinkla frÄgorna sÄ mycket jag hade blivit en sann humanist hursom, om ni försökte föra en seriös debatt sÄ hade ni inte anvÀnt er utav ledande frÄgor men ni kanske bara vill bevisa att ni har rÀtt ?

    ”Akta dig för dom som pĂ„stĂ„r att dom har funnit sanningen och följ dom som söker den”

  1393. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Lustigt hur man kan finna gemensamma dogmatiska drag i sÄ vitt skilda rörelser som Jehovas vittnen,KPML-r,Scientologin samt Humanisterna. Inte sÄ vÀrst högt Äsiktstak nÄgonstans, om man inte stÀller upp pÄ de av ledarna förutbestÀmda premisserna.

  1394. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Lika lite som jag har sett “Gud” har jag sett “dogmatiska drag” hos humanisterna. Upp till bevis min bĂ€ste herre!

  1395. Kommentar:
    Henrik skriver:

    Jack: kika pĂ„ debattvĂ€xlingen mellan Sturmark och en avhoppad humanist. “xxx Ă€r vĂ€lkommen tillbaka,sĂ„ lĂ€nge han stĂ€ller upp pĂ„ Humanisternas vĂ€rdegrund” osv. Finns pĂ„ Newmill. Allt Sturmark skriver formligen osar av paternalism och dogmatiska förestĂ€llningen om hur mĂ€nniskor borde vara och agera.

  1396. Kommentar:
    Chester skriver:

    Henrik,

    Jag tror du syftar pÄ Rolf Herssons avhopp. Den som vill kan lÀsa om Sturmarks svar hÀr - http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/22/hersson-misstog-oss-nog-en-kulturforening - och bilda sig en egen uppfattning. UtifrÄn detta svar gÄr det ocksÄ lÀtt att hitta hela debattserien.

    SjÀlv tycker jag inte att det Àr konstigt att om man Àr med i en förening sÄ delar man ocksÄ den föreningens vÀrdegrund. Om man med tiden eller, som verkar vara fallet i Herssons fall, p.g.a att man har missuppfattat föreningens grundvalar i ett initialt skede sÄ ska man givetvis fÄ hoppa av. Det var ocksÄ det Hersson gjorde, sjÀlvmant alltsÄ - det var inte Sturmark eller nÄgon annan i Humanisternas ledning som sparkade ut honom.

    Att Sturmark sedan svarar som han gör, nĂ€mligen - “Om Hersson skriver under pĂ„ det manifestet, sĂ„ Ă€r han mycket vĂ€lkommen tillbaka till Humanisterna” - Ă€r nog bara retorik frĂ„n Sturmark. PĂ„ samma sĂ€tt som alla Ă€r “vĂ€lkomna” i Svenska Kyrkan (lĂ€s: “eftersom alla betalar kyrkoskatt”) sĂ„ Ă€r nog Hersson vĂ€lkommen tillbaka till Humanisterna. Jag tror dock inte han vill tillbaka vilket framgĂ„r av debattserien som det verkar tveksamt om du har lĂ€st sjĂ€lv ens. Varför citerar du annars fel och varför har du annars “glömt bort” vad Rolf Hersson heter? Jag ser nĂ€mligen ingen anledning till att skydda hans namn…

  1397. Kommentar:
    Chester skriver:

    Eller du kanske syftade pÄ en annan avhoppare?

  1398. Kommentar:
    Anders Pihl skriver:

    Gud skapade inte mÀnniskan, mÀnniskan skapade Gud.

  1399. Kommentar:
    Chester skriver:

    Anders Pihl,

    Vi hÄller pÄ att debattera hÀr och det höll precis pÄ att bli intressant. OvanstÄende av dig fÀllda kliché Àr Àldre Àn telefonen och dÀrmed ingenting nytt. Dess sanningsinnehÄll ligger dessutom utanför vÄr Ätkomst (vare sig det Àr sant eller falskt). Snappar du upp fler floskler sÄ kan du vÀl göra alla en tjÀnst och hÄlla dem för dig sjÀlv? Tack pÄ förhand.

  1400. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Henrik
    Vissserligen Ă€r det mycket som har en subjektiv klang, men jag tolkar det inte alls som du. Ärlighet varar som bekant lĂ€ngst.

  1401. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Muslimer Àr farliga:

    MÀn i burka rÄnade postkontor

    TvÄ burkaklÀdda rÄnare fick med sig motsvarande 46 000 kronor frÄn ett postkontor nÀra Paris pÄ lördagen.

    Personal ledde paret genom dubbla sÀkerhetsdörrar till postkontorets bankavdelning i tron att det rörde sig om tvÄ muslimska kvinnor, skriver Le Parisiens nÀtupplaga.

    Strax efterÄt slet de tvÄ mÀnnen av sig förklÀdnaden och drog ett vapen. De fick med sig pengar frÄn bÄde personalen och bankkunder i Athis Mons, söder om Paris.

    Frankrike vill begrĂ€nsa anvĂ€ndandet av den fotsida muslimska klĂ€dnaden pĂ„ offentliga platser. Burka anses inte förenlig med “franska vĂ€rden”.

    President Nicolas Sarkozys högerparti UMP har lagt fram ett förslag i parlamentet som skulle göra det förbjudet att anvÀnda burka i offentliga miljöer av sÀkerhetsskÀl. Enligt inrikesdepartementet bÀr omkring 1 900 kvinnor burka i Frankrike

  1402. Kommentar:
    Chester skriver:

    Explicit ateist,

    Ja ja. Det gÄr en gÄng det dÀr men sen blir nog bankerna mer vaksamma. Billig poÀng om du frÄgar mig.

  1403. Kommentar:
    Peter skriver:

    Jag gjorde nyss testet och blev kommenterad: “Du verkar höra till den mindre del av Sveriges befolkning som Ă€r mycket religiös.”
    Tack o lov ÀndÄ för kommentaren för jag tyckte jag svarade ganska fegt pÄ vissa frÄgor. Och jag trodde mig sjÀlv vara mindre religiös Àn sÄ.
    Med tanke pĂ„ detta forum att “Gud finns nog inte” vore det vĂ€l OK att testa “nog”. Det finns en sida som heter http://www.betillgud.nu
    Du kan bli vÀldigt förvÄnad av vad en bön kan fÄ för svar.
    I denna skrift som Àr tillgrund för alla vÄra demokratiska vÀrden bibeln, uppmanar Han oss att pröva Honom.

  1404. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Enligt Reinhold Falhbeck, professor emeritus i juridik vid Lunds universitet Àr all form av religionsfrihetslag och diskrimineringslag underordnad den Europeiska kommissionens lagstiftning om skydd för mÀnskliga rÀttigheter som antogs 1950 och som innehÄller en artikel om religionsfrihet. Artikel 9 som har blivit ett föremÄl för Ätskilda avgöranden för flera fall i Europa Domstolen. Sverige har anslutit sig till Europakommissionen och Àr dÄ bunden till bÄde Europakomissonen och de utslag som kommer frÄn Europa Domstolen i Europa Domstolen utifrÄn Artikel 9 - religionsfriheten som har kommit fram till att lÀgga ett system i tre led:
    1. Det första ledet som av ser sjÀlva religionen om vad Äsikten som man brukar kalla det interna forumet eller med andra ord det fÄr inte ske nÄgon som helst begrÀnsning av Äsiktsfriheten/yttrandefriheten med koppling till religionsfriheten för att det Àr en frÄga om skydd mot indoktrinering.
    2. Det andra ledet Àr om manifestationer om denna religiösa Äsikt. Redan i artikelns text sÄ markeras det om utrymme om dessa manifestationer eller pÄ ett fint sprÄk kallar man det pÄ ett finare sprÄk det externa forumet till exempel att be tillsammans eller att hÄlla gudstjÀnst tillsammans, att propagera, missionera för sin religion alltsÄ att försöka vÀrva medlemmar. Dessutom har kosherslakt uppfattas som en manifestation av sjÀlva religionen exempel judendomen.
    3. Det tredje ledet innebÀr att det finns manifestationer som inte omfattas av Europa Domstolen som anvÀnder följande terminologi pÄ det som skyddas sÀger man att det Àr intimt förbundet med religionen och att det Àr inte linkt pÄ engelska medan det som faller utanför Àr sÄdant som Àr motiverat av religionen men inte sÄ nÀra religionen sÄ att det Àr linkt till religionen. Ett exempel kan vara att en radikal pesifist vill dela ut flygblad med utmaning till soldater att inte gÄ ut i krig eller anse att en viss person ska ha en viss form av skatt med religiösa argument anses enligt Europa Domstolen inte vara sÄ pass intimt förknippat med religionen sÄ att det Àr en del av religionen.

    Svensk lag faller pÄ samtliga nivÄer om fallen inte prövas med hÀnsyn till Europeiska kommissionens som Àr den som styr allt!

    KÀlla: Den 8 februari dömde Stockholms tingsrÀtt i fallet med en muslimsk man som fÄtt sin aktivitetsersÀttning indragen efter att han av religiösa skÀl vÀgrat ta en kvinnlig företagsledare i hand. Diskrimineringsombudsmannen förde mannens talan och tingsrÀtten ansÄg att mannen utsatts för religiös diskriminering och tillerkÀnde honom ett skadestÄnd pÄ 60,000 kr. Reinhold Falhbeck, professor emeritus i juridik vid Lunds universitet, anser att domen Àr felaktig. Den skulle aldrig hÄlla vid en prövning i Europadomstolen.Sveriges Radio p1 - mÀnniskor och tro.

    Alla fall med religiösa inslag ska alltid prövas om hur nÀra eller inte förknippat exp nikab, icke handskakning med mera det Àr förknippat med en viss religion.

  1405. Kommentar:
    Simon Bengtsson skriver:

    Jag tycker det inte kĂ€nns vettigt att mĂ„nga av frĂ„gorna Ă€r vinklade som att man antingen mĂ„ste vara fundamentalist eller humanist. Man kan sjĂ€lv ha en “mjukare” framtoning med sin religion.

    Om man t.ex. tar exemplet med “kvinnofrĂ„gan”, Ă€ven om vissa texter i bibeln handlar om att kvinnan Ă€r understĂ€lld mannen fĂ„r man ta det för vilket sammanhang det kommer frĂ„n. I Israel under 00-talet var mannen den viktigaste i huset, detta kan sĂ€kert leva kvar pĂ„ vissa platser i vĂ€rlden. Det stĂ„r pĂ„ andra platser att mannen ska ta hand om sin kvinna m.m. Skulle man lĂ€sa allt i bibeln stĂ„r dĂ€r Ă€ven om piskrapp som straff för stöld. Ska vi ha det i Sverige eftersom det stĂ„r sĂ„ i bibeln?

    Man kan inte passa in allt frÄn bibeln i dagens samhÀlle utan man fÄr sÀtta in det till idag för att fÄ hur det kan vara.

    Simon Bengtsson

  1406. Kommentar:
    Berit Malm-Nilsson skriver:

    Det Àr 200 Är sedan konventikelplakatet förbjöds i Sverige. I Är har pendeln slagit över Ät motsatt hÄll. En rektor som lÀt sina skolbarn fÄ skolavslutning i kyrkan blev anklagad. Skall han dömas eller landsförvisas?
    Fundamentalism i alla former Àr farligt. Jag tycker Humanisterna slÀnger ut barnet med badvattnet. Kristendomen stÄr som nationalreligion för Sverige i min nationalencyklopedi frÄn 1995.
    Vi Àr visserligen sekulariserade men kristendomen har format vÄr
    kultur och vÄra moralregler i 1000 Är. Skall inte vÄra barn fÄ information om det? Hur skall de dÄ kunna vÀlja livsÄskÄdning?
    Jag Ă€r inte stolt över elitlagen i “Vi i femman” i vĂ„rt lĂ€n som bĂ„da svarade Moskva pĂ„ frĂ„gan om var Golgata ligger.
    Det Àr kunskaps-och kulturfattigdom.

  1407. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Enligt Reinhold Falhbeck, professor emeritus i juridik vid Lunds universitet Àr all form av religionsfrihetslag och diskrimineringslag underordnad den Europeiska kommissionens lagstiftning om skydd för mÀnskliga rÀttigheter som antogs 1950 och som innehÄller en artikel om religionsfrihet. Artikel 9 som har blivit ett föremÄl för Ätskilda avgöranden för flera fall i Europa Domstolen. Sverige har anslutit sig till Europakommissionen och Àr dÄ bunden till bÄde Europakomissonen och de utslag som kommer frÄn Europa Domstolen i Europa Domstolen utifrÄn Artikel 9 - religionsfriheten som har kommit fram till att lÀgga ett system i tre led:
    1. Det första ledet som av ser sjÀlva religionen om vad Äsikten som man brukar kalla det interna forumet eller med andra ord det fÄr inte ske nÄgon som helst begrÀnsning av Äsiktsfriheten/yttrandefriheten med koppling till religionsfriheten för att det Àr en frÄga om skydd mot indoktrinering.
    2. Det andra ledet Àr om manifestationer om denna religiösa Äsikt. Redan i artikelns text sÄ markeras det om utrymme om dessa manifestationer eller pÄ ett fint sprÄk kallar man det pÄ ett finare sprÄk det externa forumet till exempel att be tillsammans eller att hÄlla gudstjÀnst tillsammans, att propagera, missionera för sin religion alltsÄ att försöka vÀrva medlemmar. Dessutom har kosherslakt uppfattas som en manifestation av sjÀlva religionen exempel judendomen.
    3. Det tredje ledet innebÀr att det finns manifestationer som inte omfattas av Europa Domstolen som anvÀnder följande terminologi pÄ det som skyddas sÀger man att det Àr intimt förbundet med religionen och att det Àr inte linkt pÄ engelska medan det som faller utanför Àr sÄdant som Àr motiverat av religionen men inte sÄ nÀra religionen sÄ att det Àr linkt till religionen. Ett exempel kan vara att en radikal pesifist vill dela ut flygblad med utmaning till soldater att inte gÄ ut i krig eller anse att en viss person ska ha en viss form av skatt med religiösa argument anses enligt Europa Domstolen inte vara sÄ pass intimt förknippat med religionen sÄ att det Àr en del av religionen.

    Svensk lag faller pÄ samtliga nivÄer om fallen inte prövas med hÀnsyn till Europeiska kommissionens som Àr den som styr allt!

    KÀlla: Den 8 februari dömde Stockholms tingsrÀtt i fallet med en muslimsk man som fÄtt sin aktivitetsersÀttning indragen efter att han av religiösa skÀl vÀgrat ta en kvinnlig företagsledare i hand. Diskrimineringsombudsmannen förde mannens talan och tingsrÀtten ansÄg att mannen utsatts för religiös diskriminering och tillerkÀnde honom ett skadestÄnd pÄ 60,000 kr. Reinhold Falhbeck, professor emeritus i juridik vid Lunds universitet, anser att domen Àr felaktig. Den skulle aldrig hÄlla vid en prövning i Europadomstolen.

    ALLTSÅ OMFATTAS INTE EN KVINNA KLÄDD I NIKAB SOM ANVÄNDER ISLAM SOM ARGUMENT SKULLE INTE FÅ RÄTT I EU DOMSTOLEN DÄRMED SKA DO PRÖVA FALLET UTIFRÅN ARTIKEL 9- TREDJE LEDET!

  1408. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det gÄr egentligen inte att förbjuda mÀnniskor frÄn att bÀra vissa plagg, dÀremot gÄr det att förbjuda tvÄng att bÀra vissa plagg. Den enskilda mÀnniskan fÄr sjÀlv ta ansvaret för hur hon vill klÀ sig. Dilemmat kvarstÄr dock: ska man fÄ klÀ sig i fascist- nazist eller kommunistklÀder eller andra former av översittarattribut?

  1409. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag har pÄ radio programmet mÀnniskor och tro via radio p1 dÀr det hÀvads av de mest religösa i Israel att kvinnor mÄste sitta lÀngst bak i bussarna och vara helt tÀckta för att mÀnnen anser att kvinnors hÄr, axlar, armarna samt ben kan vara sÄ pass sensuella att mannen kan bli sexuellt upphetsad.

    Som kvinnan svara jag tillbaka att alla mÀn mÄste sitta lÀngst bak i alla bussarna helst gömma sig samt klÀa sig i nikaq för att jag som kvinna kan anse att mÀn axlar, ben, armar samt hÄr vara sÄ pass sensuella att jag kan bli sexuellt upphetsad. DÀrför mÄste alla mÀn tyst smyga sig diskert bak i alla bussarna annars blir jag som kvinna krÀnkt och trakasserad sexuellt bara ha mÀnnen i min nÀrhet. Dessutom hÀnivsar jag till sodom och gomorra i biblen som Àr en metafor för vilken katastof det kan leda till nÀr mÀnnen öppet visar sina kroppsdelar sÄsom ben och armar dÀr de fritt kunde inte kontrollera sina blickar, tankar och handlingar nÀr de inte gömde sig och tÀckte sina kroppar

  1410. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    AlltsÄ; religon Àr en onaturlig ologisk faktor som bara stÀller till ett elÀnde för mÀnniskorna.

  1411. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    BĂ„de “Jesus” och “Muhammed” var förmodligen psykopater, experter pĂ„ att fĂ„ mĂ€nniskor att kĂ€nna sig mindervĂ€rdiga, otillrĂ€ckliga och dumma. Olyckligt att det bildas religioner pĂ„ de premisserna.

  1412. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det saknas logiskt praktisk slutsats tex hur ska mÀnnen hantera sina handligar och tankar nÀr kvinnorna ska gÄ frÄn framdelen av bussen till den delen som kan kallas lÀngst bak?

    Det Àr som om den ömsesidiga respekten och tilliten ska saknas mellan mÀnniskor framför allat mellan de motsatta könen. Dessutom de mÀn som hÀvdar av religösa skÀl att kvinnor mÄste sitta lÀngst bak i bussar samtidigt sÀnder signaler att de har inte förmÄgan att klara av att respektera sina medmÀnniskor.

  1413. Kommentar:
    Mic Gad skriver:

    Icke-troende har blivit helt upptagna med att slÄ ner oss andra som inte tror likadant utan hyllar YHWH för allt gott. Kan inte ni ateister boffa lite morfin eller nÄgot? MY GOD IS THE GREATEST ! :) peace&reason

  1414. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Snick snack

  1415. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Troende Àr helt upptagna att slÄ ner oss demokratiska ateister som stÄr upp för de demokratiska vÀrderingar samt de grundlÀggnade mÀnskliga rÀttigheter. Det Àr min grundlÀggande mÀnskliga fri - och rÀttighet med stöd av Europakonventionen och Svensk Grundlag/Regeringsformen kap 2 att vara en fri tÀnkande mÀnniska och vara fri frÄn religös indoktrinering samt all form av religon och kultur Àr en privat angelÀgenhet. SÄ ni religöst aktiva mÄste inse att majoriteten av Sveriges befolkning Àr atesiter dÀrmed kÀmpar ni i stark motgÄng.

  1416. Kommentar:
    Jesper skriver:

    jag Ă€r hardcore ateist. ÄndĂ„ Ă€r jag med i svenska kyrkan, eftersom jag under en rejĂ€lt ruggig kris fattade vilket skyddnĂ€t de erbjuder i en tid dĂ„ psykiatrin och ekonomin kring den gĂ„r pĂ„ knĂ€na.

    PĂ„ psykakuten vĂ€ntade jag 7 timmar pĂ„ att prata med nĂ„n, men nĂ€r jag helt under isen stapplade in pĂ„ kyrkans allmĂ€nna administrativa kontor i min stadsdel tog det ett vips innan jag satt i ett rum med en vĂ€nlig mĂ€nniska med smörgĂ„sar. Och nej, det var ingen “guden-guden-predikan” men jag hade varit en vĂ„t flĂ€ck pĂ„ ett jĂ€rnvĂ€gsspĂ„r om jag inte fĂ„tt denna ventil.

  1417. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det sÀger vÀldigt mycket nÀr man ber arabiska ungdomar i ett invandrar tÀtt omrÄde att visa hÀnsyn och betee sig som normala sansade ungdomar. De blev ganska upprörda nÀr man sade till dem att visa hÀnsyn och ifrÄgasatte yttrandefriheten sÄ pass att en av de slÀngde ur sig en frÄga: Àr du rasist eller? Jag svarade att man kanske ska fundera pÄ saken att bli rasist för att det det rÀcker med att titta pÄ er och lyssna pÄ er. För att de klarade inte av att folk stÀlle grundlÀggande krav pÄ dem och de ville att man ska försvinna. Allt var kallad bullshit som om deras formuleringar saknade en hel del riktiga svenska ord. Man kan ju faktiskt bli ganska kritisk nÀr man möter i vardagen arabiska muslimska ungdomar som började varje mening med bullshit med en ganska arrogant nonchalant attityd. Tydligen Àr ens mest grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter och ens mest grundlÀggande sunda förnuft för muslimska arabiska ungdomar Àr kallad bullshit! Tack o lov Àr man en infödd svensk medborgare med rötterna i den svenska samhÀllet och tillhör den majoritet av samhÀllsgrupp som tar kampen för det öppna fria samhÀllet och yttrandefriheten. TÀnk att nÄgot sÄ enkelt som att visa hÀnsyn till sina medmÀnniskor kan vÀcka sÄdan avsky hos folk, otroligt! Det svenska samhÀllet Àr i grunden uppbyggd pÄ solidaritet och dessa muslimer har en attityd som Àr raka motsatsen. Det fÄr en att ta sig en ordentligt tankestÀllare: varför slÀppte vi in dom i vÄrt fina demokratiska öppna fria samhÀlle nÀr de anser att demokrati Àr rena rama bullshit?

  1418. Kommentar:
    Louise skriver:

    Jag tror pÄ Gud, eller nÄgon gud. Jag tror att alla religioner Àr rÀtt. som min lÀrare sa, alla religioner Àr olika vÀgar till Gud eller andliga hÀlsa. Men jag tycker inte att nÄgon kan berÀtta nÄgon vad sig ska tro som kristianer gjorde till de samiska mÀnniskor.
    FörlÄt, min svenska Àr inte bra

  1419. Kommentar:
    Per Ax:son Hambrunger skriver:

    En frĂ„ga till er som “tror”: Staden Nazareth, existerade den verkligen vid den tiden bibeln pĂ„stĂ„r?

  1420. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Som kvinna vill jag inte vÀnta till sedan att ta konsekvenserna. MÀnnen kan gÄ fria frÄn det mansförtrycket för att det Àr mÀnnen som anser att det ska vara normen och ha makten. Det lÄter som det finns mÀn som Àr sÄ pass rÀdda för sig sjÀlva att de hÀvdar att kvinnor mÄste klÀ sig i heltÀckande klÀdsel för kvinnorna annars riskerar att mÀnnen begÄr övergrepp mot kvinnorna, risk för att mÀnnen kan tappa kontrollen över sina handlingar, ord och blickar. Det Àr som om dessa mÀn som Àr föresprÄkare för att soppa allt under mattan som skapar problem för oss kvinnor. MÄste bero pÄ att i grunden Àr de svaga, fega och oerhört rÀdda för sig sjÀlva. Nej vi kvinnor ska inte dölja och skÀmas över vÄra kroppar för att armar, ben, huvud och fötter, mage mera Àr ganska naturligt som de starkt religösa fundamentalister har omvÀnt till nÄgot som Àr onatuligt och smutsigt som endast gÀller kvinnors kroppar, men mÀnnen kan vara fria och klÀa sig som de vill och betee sig som de vill utan att nÄgon kvinna ska komma med kommentarer. Detta Àr ett ganska ohÄllbart samhÀlle. Se pÄ tex somaila, jemen, paktistan och afganistan - menar ni bakÄtstrÀvare som menar att vi tar problemet senare och soppa allt under mattan att sverige ska vrida klockan tillbaka till 1400 - talet? De som svarar ja pÄ frÄgan kan flytta till en annan planet.

  1421. Kommentar:
    Ulrika Nilsson skriver:

    Kan inte annat Àn hÄlla med flera föregÄende talare nÀr det gÀller svarsalternativen. Mycket inskrÀnkta. Dessutom krÀver varje svar en förklaring, annars lÀser en ateist dem med en ateists glasögon, som ju fördömer troende som klart pÄverkade individer utan eget förnuft. Jag har absolut sökt min livsuppfattning genom bÄde vetenskap och olika trosuppfattningar. Mina förÀldrar har definitivt inte pÄverkat mig eftersom de sjÀlva inte hade nÄgon tro pÄ Gud.
    Jag inser att allt detta som Àr omkring oss och i oss inte kan ha uppstÄtt ur ingenting, utan behöver en förklaring.
    Att starkaste genen vinner Àr ju sant, men att den regeln skulle ha kommit till av sig sjÀlv vore dumt att tro.
    Hela universum och dess lagar Àr matematik. Tycker ni att matematik Àr slumpartat? Hur skulle det annars uppstÄ ur en slump?

    Detta med friskolor… Jag vĂ€ljer en friskola med kristen grund pga att den kommunala skolan erbjuder en ateistisk livssyn och lĂ€roplan.
    DĂ€r lĂ€r barnen sig att en gud Ă€r nĂ„got man sjĂ€lv kan hitta pĂ„ om man vill och bestĂ€mma vad den ska heta och hur den ska vara… Jag vet att jag Ă€r snĂ€v nĂ€r jag sĂ€ger detta men det kan bli summan av hela paketet. Titta hur ungdomarna i kommunala skolor kĂ€mpar med identitet och hur mĂ„nga som mĂ„r dĂ„ligt. SĂ€rskilt tjejer… Hm konstigt, i den jĂ€mstĂ€llda ickereligiösa tillvaron!
    I den kristna friskola mina barn gÄr tar de emot mÄnga ungdomar som just mÄr dÄligt och Àr vilsna. Jag har sett flera exempel pÄ hur de blivit trygga unga vuxna efter ett Är i den skolan. Min egen dotter Àr ett exempel. Hon bytte (sjÀlvmant helt och hÄllet!!) just för att hon mÄdde dÄligt.

    “Explicit ateist” du skriver att jorden skapades… Hur menar du dĂ„? NĂ€r nĂ„got skapas behövs det dĂ„ inte en skapare?

  1422. Kommentar:
    Ulrika Nilsson skriver:

    TillÀgg:
    Det lĂ„ter ju vackert nĂ€r man sĂ€ger att man ska bestĂ€mma sjĂ€lv vad man ska tro pĂ„. SjĂ€lvklart mĂ„ste man hitta det sjĂ€lv. En tro som hĂ„ller och bĂ€r MÅSTE komma inifrĂ„n. Men i dagens samhĂ€lle finns sĂ„ mycket pĂ„verkan utifrĂ„n som drar oss bort frĂ„n Gud och det han stĂ„r för. DĂ€rför tror jag barn behöver vĂ€gledning. Jag vill inte att mina barn ska bli vilsna ungar som söker i droger eller utseende fixering eller bĂ„da delarna, bara för att er till lags.
    FĂ„r era barn bestĂ€mma vad de vill ha för förĂ€ldrar? FĂ„r de inte ta dem som redan finns? …

  1423. Kommentar:
    Alenius skriver:

    jag har aldrig haft problem med religionen i Sverige. Jag stötte pÄ majoriteten av fundamentalisterna över internet. Detta drev mig till att studera debattkonsten mot dessa mÀnniskor. Det gör ont att veta att mÄnga av dem har extremt dÄlig utbildning och förstÄelse för den vetenskapliga processen.

    Den största delen kommer sÄklart frÄn USA. Det Àr tragiskt.

  1424. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Jag mötte en man som definerade sig som aktivt muslim frĂ„n Egypten. Denna man hĂ€vdade att yttrandefriheten ska begrĂ€nsas endast till ett kön, d.v.s. endast till mĂ€n för att han “inte orkade höra detta” eller “jag vill inte höra detta”. Att en utlĂ€ndsk medborgare hĂ€vdar till en kvinnlig infödd svensk medborgare att hon har rĂ€tt till sitt yttrande med religonen islam samt sitt kön som argumnet Ă€r oerhört kontroversiellt i en sekulariserad demokratisk stat. Dessutom har Sverige bĂ„de fastsligt FN:s deklaration om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och ratifiserat alla de grundlĂ€ggande mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i svensk grundlag. Sverige fastslagt yttrandefriheten i Svensk Grundlag sedan 1991; “yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller pĂ„ annat sĂ€tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Ă„sikter och kĂ€nslor” (Regeringsformen kap 2, 1 §, punkt 1). Ur ett kvinnlig perspektiv med ungefĂ€r 12 mĂ„naders distans Ă€r att detta var den mest svagaste och fegaste man som jag har nĂ„gonsin mött i hela mitt liv för att denna inte klarar av att andra mĂ€nniskor har rĂ€tten uttrycka sina Ă„sikter, kĂ€nslor, tankar och ideer pĂ„ ett öppet och fritt sĂ€tt. Dessa manliga muslimer verkar ju ha svaga coping möjligheter nĂ€r de protesterar och utövar hot vĂ„ld mot infödda svenska medborgare som en feg strategi för att de saknar sjĂ€lva en demokratisk tradition. Helt enkelt passar inte Sverige, vĂ€lj andra lĂ€nder.

  1425. Kommentar:
    Jag skriver:

    FrĂ„gorna var vĂ€ldigt vinklade. Jag kunde inte fullfölja testet för att den var för mĂ„nga frĂ„gor dĂ€r inget av svarsalternativen stĂ€mde. Ni tar upp viktiga grejer men ni mĂ„ste ge de andra parterna mer rĂ€ttvisa. Min syn pĂ„ religion kunde inte komma fram i testet över huvud taget. Antingen blev jag humanist eller typ…dum i huvudet. Dock tycker jag att debatten Ă€r viktig. Fast Jesus Ă€r sĂ„ GALET bra, Ă€r sĂ„ sjukt tacksam över att jag Ă€r kristen. TĂ€nk att vara Ă€lskad precis för den man Ă€r och just mitt liv Ă€r sĂ„ viktigt. Att det skulle finnas nĂ„gra som helst positiva aspekter med att vara kristen kom inte fram i testet (sĂ„ lĂ„ngt jag kom) över huvud taget. Typ som att livet fĂ„r en mening och skĂ€l till att försöka bli en lite “bĂ€ttre” och Ă€ndĂ„ vila det inte Ă€r upp till mig. Att jag aldrig kommer att bli perfekt och att det Ă€r okej.

  1426. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Det Àr ganska lÀrorikt och intressant om fÄ ta del av historie experters berÀttelser om den svenska historian. Det rÄder en oerhörd okunnighet bland svenska folket som anser att man ska ha mer mjukare förhÄllningsÀtt till invandrare som har inte med sig demokratiska vÀrderingar.

    Jag lyssnade pÄ SVT GokvÀll dÀr det finns ett inslag om den svenska historian. DÀr framgick det att i mitten pÄ 1800 - talet i Sverige sattes det igÄng en process som innebar att för svenska folket var det en intellektuell tid och det fansn ett industri samhÀllet.
    Svenska folket hade faktiskt börjat ifrÄgasÀtta den rÄdande vÀrldsordningen, kristendommen var i frÄgasatt och dess skapelseberÀttelse, det ifrÄgasattes Àven varför en del ska vara finare Àn nÄgra andra ( första tanken pÄ allas lika vÀrde?). Sedan hÀnde nÄgot som idag Àr den första viktigaste milstoplen för den svenska demokration samt den första regeringen skapades i Sverige. Under ett möte 1866 hade Adeln i Riddarhuset, Gamla Stan, Stockholm gick med pÄ att upplösa det gamla stÄnds samhÀlle med aldel, prÀster, borgare och bönder som hade varit i bruk Ànda sedan medeltiden. IstÀllet skapades en tvÄ kammare riksdag med 361 röster (oj röstrÀtt? oj demokrati?). Hur mÄnga som har tÀnkt pÄ att Är 1866 tog en oerhörd viktigt förÀndring mot demokrati i Sverige? Hur mÄnga tÀnker pÄ att i mitten av 1800 - talet ville svenska folket redan dÄ ha religonfrihet med idag som Àr grundtanken att rÀtten att vara fri frÄn religon var det som folket ville och inte vara pÄtvingade? NÀr svenska folket fick höra nyheten om vad som hÀnde i Riddarhuset, dÄ jublade och hurrade svenska folket. En adlesman frÄgade varför pigorna skrattade: en svarade: jo, nu Àr vi ocksÄ mÀnniskor. Det kan tolkas som om 1866 var ocksÄ den första milstoplen för den svenska jÀmstÀlldheten! DÄ Àr min frÄga: varför ska en infödd svensk medborgare med rötterna i den svenska historan ge vika Ät nikabklÀdda islamister? Svenska folket vill vara fria frÄn religon! Varför NU 2010 debattera om stat och religon ska vara separerad eller inte, nÀr den separerades 1866? Det Àr som att komma 150 Är för sent!

    KĂ€lla: SVT PLAY GOKVÄLL

  1427. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Efter allt som kommit fram Ă€r det bara att konstatera: “gud finns nog inte”.

  1428. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Inloggad som Jack E. Gladh (5) Min sida Logga ut
    LĂ€s Texter
    Forum
    Kalendarium
    Sök
    Skriv text
    HjÀlp

    NĂ€sta text
    FöregÄende

    av Jack E. Gladh

    Redigera text
    Senast publicerade
    Älskandets hantverk
    Ökensanden brinner
    Är det sĂ„ omöjligt?
    Abrahams barn
    Stormbyar i krumbukten
    havet Àr vÄrt vittne
    Abstrakt verklighet
    se kvinnan
    se alla
    Mina favoriter
    FROST

    Öka font
    Minska

    Om att tro pÄ sig sjÀlv

    Ljuset finns i din egen sjÀl

    Glöm det dÀr med Gud!

    Hates egg
    finslipas
    i de troendes forum

    Vi och de
    blir en ödesdiger dom
    och vÀrldens undergÄng
    en sjÀlvuppfyllande profetia

    NĂ€r du hamnat
    i religionens förföriska famn
    har du försÄtligt hejdats
    i din egen
    underbara utveckling
    till en fullÀndad
    humanistisk medmÀnniska

    Meningen Àr ju
    att vi ska Àlska
    och vara till
    för varandra

    Inte vara till
    för nÄgon gud

    Den högsta makten
    Àr vi tillsammans
    i den fullkomliga kÀrleken!

    Oprövade
    sjunger vindarna
    sÄnger till ditt inre

    Andra sÄnger

    Lyssna
    KĂ€nn

    Vindarna vilar aldrig
    De Àr eviga

    StÀndigt sjunger de
    till dig och till alla andra varelser
    pÄ vÄr Jord

    Genom dalar
    Runt berg
    Över hav
    Alltid pÄ flykt

    År efter Ă„r
    Genom sekler
    FrÄn ett evigt tidigare
    till ett evigt bortom

    SÄ lÀnge du kÀnner
    sÄ lÀnge du lyssnar
    förstÄr du

    Det finns ingen början
    det finns inget slut

    Du Àr du nu
    Àlska dig sjÀlv
    Àlska vindarna
    Àlska alltid att du finns
    i detta underverk
    vilket kallas livet

  1429. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Man kan lyssna via URPLAY (http://www.ur.se/play/157223) om Islamofobi dĂ€r religionsforskaren och professorn Mattias Gardell tar upp intressanta aspekter. Jag fastnade för en del apsekter som han tog upp. En aspekt var att kvinnor i Sverige som Ă€r klĂ€dda i slöjor eller i nikab vill inte vistas i de omrĂ„derna dĂ€r kvinnor med en majoritet av kvinnorna Ă€r infödda svenskar kan titta och kommentera deras klĂ€dsel i relation till förtryck. DĂ„ kan det tolkas som om yttrandefrihet och islam Ă€r inte förenat för att de muslimska kvinnorna hellre vĂ€ljer att vistas i de invandrartĂ€tta omrĂ„derna för att slippa undan de sekulĂ€ra ateistiska kvinnornas syn pĂ„ religon och slöja. En annan tolkning kan vara att dessa muslimska kvinnor Ă€r inte mentalt i ett land som har varit en demokratisk sekulĂ€rt land i 150 Ă„r, dĂ€r kvinnorna har fĂ„tt kĂ€mpa stenhĂ„rt för sina rĂ€ttigheter och frihet. Utan snarare Ă€r kvar i ett islamitiskt land. Exempel, jag sade till en muslimsk kvinna med heltĂ€ckande klĂ€dsel att sverige separerade religon och stat för 150 Ă„r sedan samt att Sverige Ă€r en demokrati sedan 150 Ă„r tillbaka, dĂ„ svarade kvinnan: du fĂ„r inte sĂ€ga sĂ„ till mig och nu Ă€r jag krĂ€nkt. Återigen ett bevis för att yttrandefrihet och religonen islam Ă€r inte förenat.

    En annan aspekt som man kan fastna för att de som ser sig sjÀlva som muslimer och demokratier finns inte massmedia och Àr tysta i det offentliga sammanhang. Utan de lÄter de muslimska mÀn med en kvinnofientlig kvinnosyn som föresprÄkar Islam som ett hot och oförenat med en demokrati representera dem. DÄ kan det tolkas som om de demokratiska muslimer fÄr helt enkelt skylla sig sjÀlva om de Àr tysta i massmedia oavett hur mycket de pratar mellan varandra.

    En tredje aspekt Àr att de som reagerar genom kommentarer och via deras kroppsprÄk tittar mot de som klÀr slöja eller nikab eller mot andra muslimer Àr inte nationalistiska rasister utan snarare de som har ett genuit samhÀlles engagmang som vÀrnar som ett land dÀr förtryck mot kvinnor ska inte finnas i ett land med 150 Äriga demokratiska traditioner. Tolkning: Exempel, jag har personligen rÄkat utför muslimer som anser att minsta lilla kommentar tolkas av dem som rasistiska och att de kÀnner sig diskrimminerade. Man kan inte tro att man kan gömma sig bakom en viss klÀdsel mot mÀnniskors yttrandefriher bara för att muslim med slöja. Dessutom Àr det de som inte visar respekt mot de infödda svenska kvinnor som har kÀmpat stenhÄrt för sina rÀttigheter och frihet

  1430. Kommentar:
    Robin skriver:

    Jag tycker svarsalternativen Àr ledande, och att man inte kan svara pÄ ett intelligent sÀtt.

    FrÄga 11 t.ex.:
    “Jag tror att Ă€ktenskapet Ă€r en gĂ„va frĂ„n Gud och tycker att han ska fĂ„ bestĂ€mma vem som ska gifta sig med varandra.”
    “Jag tror att Ă€ktenspaket Ă€r pĂ„hittat av mĂ€nniskan, inte Gud. DĂ€rför tycker jag inte att religionen ska fĂ„ pĂ„verka vilka som fĂ„r gifta sig med varandra”

    Handlar frÄgan om man tror att Àktenskapet Àr pÄhittat av Gud eller mÀnniskan? Det Àr ju tvÄ frÄgor hÀr: var Àktenskapet kommer ifrÄn, och sedan vem som ska fÄ bestÀmma om vem som ska gifta sig. Att svara pÄ tvÄ frÄgor i ett sÄ hÀr gör att frÄgan inte stÀmmer överens lika bra med ens eget svar.

    Jag kan tÀnka mig att vissa mÀnniskor kan tycka som alternativen ovan, men för mig Àr i alla fall alternativen absurda. Om man tror pÄ Gud behöver det inte betyda att man tror pÄ allt som stÄr i bibeln eller koranen, eller att man tolkar det sÄ som vissa religösa personer har sagt i media.

    Det finns otroligt mycket djupare och intelligenta tankar om Gud Ă€n vad som kommer fram i testet. Om testet Ă€r till för att lĂ„ta en vĂ€lja ifall man Ă€r en som tror allt som stĂ„r i en bok, eller om man inte tror det, sĂ„ Ă€r det mest ett test för de som inte tĂ€nker sjĂ€lva? DĂ„ Ă€r det ju ganska onödigt att ha testet över huvud taget…

  1431. Kommentar:
    Robin skriver:

    Ännu vĂ€rre Ă€r frĂ„ga 14, dĂ€r man fĂ„r vĂ€lja att de som gör abort ska straffas eller att kvinnor fĂ„r göra vad de vill med sin kropp.

    Jag tycker att man ska fÄ göra vad man vill med sin kropp, men att göra abort handlar inte bara om sin egen kropp, utan ocksÄ att ta en annan mÀnniskas liv.

    Om man vill att abort ska vara förbjuden betyder det inte att man nödvÀndigtvis vill att man vill straffa de som gör det.

    Den hÀr frÄgan kan man ju inte ta pÄ allvar.

  1432. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Enligt Professor HÄkan Hydén via SVT Play mÄste mÀnniskorna i ett samhÀlle byta spÄr i samhÀllsutvecklingen och de mÄste ner montera det gamla som ska ske helst sÄ varsamt och förnuftigt sÄ möjligt för att det inte ska uppstÄr blodspillan och annat som finns beskrivet i historisk t.ex i Sydeuropa. Men samtidigt mÄste de börja tÀnka pÄ i ny banor för att skapa nya system som kan skapa nya förutsÀttningar som syftar till att tillgodo se hela befolkningens mÀnskliga behov. Det Àr inte pÄ det viset att de gamla systemen som kan förÀndras och som kan skapa nÄgot nytt utan man mÄste tÀnka helt nytt i nya system som gÄr att bli sÄ pass attraktiva att de trÀnger ut de gamla systemen. Det Àr i detta som samhÀllsutveckling sker t.ex frÄn ett jordbrukar samhÀlle till ett industrisamhÀlle som sverige har utvecklats. Idag anses Sverige vara ett av vÀrldens modernaste land för att samhÀllesutveckligen har gÄtt sÄ pass lÄngt till att den Àven ses som ett kunskapssamhÀlle.

    Kommentar:
    Det Àr alltsÄ ganska ohÄllbart i ett samhÀllesutvecklingperspektiv att vara en islamist med koranen som den enda kÀllan till sitt argument. För att islamister stannar kvar i sitt gamla system frÄn en tid som inte existerar lÀngre. NÀr resten av befolkningen tÀnker i nya banor. Tackvare den svenska ursprungsbefolkningen började helt tÀnka i nya banor i mitten pÄ 1860 - talet som ledde till en separation av stat och religion samt att den allra första regering och riksdag tillsattes i Riddarhuset, Gamla Stan, Stockholm och Ànda sedan dess har att tÀnka i nya banor och ta sig an nya system varit en tradition i den svenska ursprungsbefolkningen. Helt enkelt de som definierar sig som aktivt religiösa och som kommer antingen med bibeln eller med koranen Àr bakÄtstrÀvande idioter som har stannat upp i det förflutna och detta kan man se i Mellanöstern och i de norra afrikanska lÀnderna hur illa de ser ut. Afghanistan som Àr en islamistisk stat Àr pÄ botten i deras samhÀllesuteckling. Hellre en sekulÀr demokratisk ateist som Àr öppen för en positiv samhÀllesuteckling Àn en arrogant islamist som Àr har stannat upp i sin samhÀllesuteckling pÄ 600 - talet.

  1433. Kommentar:
    Heimir skriver:

    Är inte detta nĂ€stan en krĂ€nkning mot de troende?
    Jag tror ni har fÄtt ert namn om bakfoten, ni ska heta ateisterna - inte humanisterna.

    De senaste Ären har det ju blivit OTROLIGT populÀrt med moral och att man ska vara etisk i sin behandling av mÀnniskor. HallÄ? Det var populÀrt för flera tusen Är sedan?

    Varför skapades kristendomen? För att underklassen och lĂ€gre medelklassen behövde ett hop, nĂ„got att tro pĂ„ och leva för/enligt. Det var grundlĂ€ggande vĂ€rderingar “varje mĂ€nniska har samma oĂ€ndliga vĂ€rde”.

    Att skrifterna sedan inte Àr anpassade efter dagens samhÀlle kan till och med min lilllebror (7 Är) rÀkna ut. Det krÀvs inte mycket vett för att förstÄ att vetenskapligt sÄ Àr mycket av det som stÄr i bibeln omöjligt, men det finns ÀndÄ en tanke bakom mycket av det som sÀgs.

    Jag mÄste bara avsluta min, jag vet inte vad jag ska kalla det, irriterade kommentar med att sÀga att jag blir krÀnkt av att troende inte skulle kunna vara humanister. Det Àr fel.

  1434. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Det finns vÀldigt skickliga och vÀlutbildade psykologer/terapeuter att söka hjÀlp hos..

  1435. Kommentar:
    Daniel skriver:

    TÀnk sÄ hÀr om Gud Àr en existens överstÄende oss var kom Gud ifrÄn antingen skapades ju han som Big Bang eller sÄ kan nÄgot Ànnu mera avancerat vÀsen ha skapat Gud, men dÄ Äterkommer ÀndÄ frÄgan hur skapades Gud eller de vÀsendet över Gud.

    De e fritt att tro pÄ saker men ta reda pÄ fakta innan ni ska debattera iaf för bibeln Àr ingen faktabok utan mer en sagobok, dÄ tolkningar kan göras hur som helst.

    De flesta gamla ideologier leder ju till att de Àr en hierarkisk struktur. Ateism, humanism sÀtter mÀnniskovÀrdet högst vilket jag tycker e bra.

  1436. Kommentar:
    Ulrika Nilsson skriver:

    Gud finns…
    Det som trÀngtar mest i oss Àr lÀngtan efter kÀrlek, samvaro och frid.
    Hade vi varit varelser uppkomna ur en evolution som styrs av “starkast vinner”, hade det ytterst varit föda och yttre attribut som tillfredsstĂ€llt oss, djupa ting hade saknat betydelse. Om inte en andlig verklighet lĂ„g bakom oss, hade det ropet i oss inte funnits.

  1437. Kommentar:
    Jack E Gladh skriver:

    Just bara för den sakens skull behöver ju inte s.k. Gud existera.

  1438. Kommentar:
    Amaj skriver:

    Maashallah! (Tacka Gud) för att mÀnniskor i detta forum oavsett trosuppfattning har fÄtt upp ögonen för de sÄ kallade humanisterna och deras krig mot religion. Det Àr tragiskt att se att den demokratiska grundlagen Religionsfrihet ska ifrÄgasÀttas av de mÀnniskor som vill skapa splittring mellan oss troende och de som inte tror.

    Var försvann er grundlÀggande tradition som syftar till att lÄta mÀnniskor leva i frihet? Var försvann er tradition om mÀnniskors lika vÀrde? Ni humanister har sannerligen gÄtt och blivit de vÀrsta av hycklare. Skam över er och er propaganda och nu i dagens ljus framstÄr ni sannerligen som tragiska och korrupta mÀnniskor.

    LÄt oss troende leva som vi vill och tror och vi ska sannerligen lÄta de otrogna (ateister) leva som de vill. Vi Àr inte intresserade av att vÀgleda er för det kan bara Gud göra och ingen annan. Era anstrÀngningar till att skapa splittring kommer bara att falla tillbaka pÄ er sjÀlva för ni ljuger och vill skapa sedefördÀrv i samhÀllet, vilket Àr en mycket allvarlig sak att göra.

    Det var lÀngesen jag var inne pÄ detta forum, men jag ser att ni har tappat fotfÀstet totalt. Förra Äret var ni mycket mer framÄt, men vart har ni tagit vÀgen nu? Kanske har ni tillslut kommit till insikt med att det ni gör Àr fel och saknar grund? Hur som helst sÄ hade ni ingen chans förra gÄngen dÄ det enda ni gjorde var att gÄ till personangrepp mot mig (ni var ca 5st samtidigt) och den som tar till personangrepp visar tydligt pÄ att den inte besitter kunskap. Jag svor inte en enda gÄng och jag attackerade er inte heller, men samtliga av er gjorde det mot mig. Visar inte Àven det pÄ hur tragiska ni Àr nÀr ni inte ens kan debattera korrekt? Sannerligen Àr ni de största av förlorare bÄde i detta liv och i nÀsta.

    Jag vill önska alla mÀnniskor, oavsett religion och trosuppfattning en vacker och fridfull Ramadan.

  1439. Kommentar:
    Rickard skriver:

    Amaj. För det första, hur kan du i samma andetag föresprĂ„ka en regelrĂ€tt debatt och avfĂ€rda kritik pĂ„ basis av ett grundlĂ€ggande, oprövbart antagande om att “det kan bara Gud göra” med otyglade aggressioner sĂ„som “ni ljuger” utan nĂ„gon som helst motivering? Detta Ă€r precis varför jag, och antagligen mĂ„nga andra “vi-som-lever-i-antagandet-att-gud-inte-finns” vĂ€ljer att stĂ€lla oss utanför diskussionen mellan ateister och teister; den Ă€r helt enkelt dödfödd. Ateismen med sin konstanta omprövning Ă€r den “ostoppbara kraften” och teismen med sina överdimensionella grundvalar det “oflyttbara föremĂ„let” (insert: bĂ€ttre översĂ€ttning av de engelska motsvarigheterna). Denna ivriga ateism försöker bevisa bort Gud i en diskussion dĂ€r teismen (vilken jag utifrĂ„n ditt inlĂ€gg placerar dig i) redan har gjort diskussionens mĂ„l - att den ena parten övertygar den andra - ouppnĂ„eligt. Teisten försöker hĂ€r, vilket du i ditt inlĂ€gg sĂ„ vĂ€l exemplifierade, spela med pĂ„ vetenskapens premisser om konstant omprövning genom att ta ord som “debatt” i mun, men har dĂ„ redan gjort detta fatala misstag. Notera att jag inte försvarar nĂ„gon part - insatsen Ă€r lika fruktlös frĂ„n bĂ„da hĂ„ll. Även om teisten har sjĂ€lvklara förklaringar till sin dĂ„ sjĂ€lva trosuppfattningen utgör misstaget.

    DÀremot löper en debatt nÄgonstans mellan mig sjÀlv som ÄskÄdare och ovanstÄende. En debatt dÀr de icke-troende inte har för avsikt att utrota tron och dÀr de troende Àr villiga att stÀda upp religionen. Denna debatt har genom historien banat vÀg för stora framsteg inom t.ex. mÀnskliga rÀttigheter - resultat som inte behöver motsÀtta sig nÄgon part. Ateisten tror fortfarande inte pÄ Gud och teisten förutsÀtter likvÀl den samme, men mÄlet Àr istÀllet en gemensam förbÀttring utanför den privata sfÀren. SjÀlv Àr jag inte humanist, men antar att det Àr denna debatt som humanisterna vill driva pÄ (om sÄ inte Àr fallet stÄr jag gÀrna sjÀlv för denna Äsikt) genom att ifrÄgasÀtta religiösa och kulturella fenomen som i sanningens namn religiösa sjÀlva har svÄrt att utifrÄn ett annat perspektiv. Liksom icke-troende har svÄrt att se konsekvenserna av vÄrt ivriga ifrÄgasÀttande.

  1440. Kommentar:
    Explicit ateist skriver:

    Amaj,

    ni religösa ifrÄgasÀtter rÀtten att vara fri frÄn religon. DÄ mÄste ni vara sÄ pass öppna i era sinnen och respektera yttrandefriheten att ni inser att ni kan ocksÄ klara av att ta emot andra mÀnniskor prespektiv i form av ideer, Äsikter, kÀnslor och synsÀtt pÄ religon.

    Var försvann er grundlÀggande tradition som syftar till att lÄta mÀnniskor leva i frihet? Var försvann er tradition om mÀnniskors lika vÀrde?

    Ur en text som handlar om demokrati sÀger texten att demokrati Àr frihet. I de sekulÀra demokratiska lÀnderna existerar allas lika vÀrde och alls lika rÀttigheter jÀmfört med de lÀnder som Ànnu intehar gjort det existerar inte ens tanken pÄ mÀnskliga rÀttigheter, demokrati och jÀmstÀlldhet.

    En upplysning för den obildade, korruption och propaganda Àr förbjudet enligt svensk grundlag. Att anklaga humanisterna som korruperade som sprider progaganda ska man vara oerhört försiktig nÀr du slÀnger ur dessa begrepp utan att du inte vet ens dess innebörd.

    Otrogna (ateister)? Amaj Àr muslim! Det Àr ni pÄ ett oerhört omÀnskligt sÀtt vill bygga en moske pÄ ground zero vid WTC för att ni skiter helt och fullstÀndigt att religöst - och politiskt obunda dog för er religon Islam. NEj jag Àr inte otrogen nÄgon religon bara för at som ateist inte delar era trÄngsynta omÀnskliga mÀnssiskosyn.

    Jag har personligen blivit grovt trakasserade och starkt ifrÄgasatt mina grundlÀggande mÀnskliga rÀttighet av en manlig muslim bara för att jag Àr infödd etnisk svensk kvinna. För att denna man Àr sÄ pass svag i sjÀlen och trÄngsynt i sinnet att han gav mig en ganska kritisk syn pÄ islam och muslimer.

    Hellre en atesit med öppet sinne som Àr för nytÀnkande, Àr för sekularism, för demokrati, Àr för frihet frÄn religöst - och kulturellt tvÄng utan nÄgra mÀn som tittar sent pÄ oss kvinnor oavsett hur Àn Àr klÀdda. Inte som det Àr i Pakistan, Iran, Irak, Saudarabien, Afganistan, Somalia och Qatar.

Lämna en kommentar: